INLEDNING TILL. Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, / utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, Täckningsår: 1954:juli Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), : PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Konsumentpriser och indexberäkningar (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-kpi-1979

3 Konsumentpriser och indexberäkningar 1979 Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1980

4 Consumer Prices and Index Computations 1979 Official Statistics of Sweden National Central Bureau of Statistics Stockholm 1980 Tidigare publicering Å rspublikationen Konsumentpriser och indexberäkningar utges inom serien Sveriges officiella statistik. Årgångarna 1931/59, 1960 och 1961 utgavs av socialstyrelsen, årgångarna 1962 och framåt av statistiska centralbyrån. Previous publication The annual report on Consumer Prices and Index Computations is published within the series of Official Statistics of Sweden. The reports of 1931/ and 1961 were published by the Social Welfare Board; the reports of 1962 and onwards by the National Central Bureau of Statistics. Published by the National Central Bureau of Statistics, S Stockholm Liber Förlag ISBN Printed in Sweden SCB - Tryck, Örebro 1980

5 3 Förord Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster för privat konsumtion. Eftersom det för många ändamål föreligger ett behov av prisuppgifter för jämförelser över både längre och kortare tidsperioder utger statistiska centralbyrån årliga prisöversikter vilka ansluter till de översikter som för tiden t o m år 1961 utgavs av socialstyrelsen, ärligen eller för längre perioder. Föreliggande prisöversikt»konsumentpriser och indexberäkningar 1979» har utarbetats inom sektionen för konsumentprisindex. Stockholm i juni 1980 LENNART NILSSON Gunnar Stolpe

6 4 Innehåll Contents 6 Sammanfattning på engelska 8 Inledning 8 1 Konsumentprisindex 13 2 Nettoprisindex 14 3 Basbelopp och pensionspristal m m 16 Källhänvisningar 18 List of terms Tabeller 21 1 Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1978 och Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100) 38 4 Långtidsindextal för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) 42 5 Vägningstal och indextal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex (1949 = 100) 43 6 Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954 = 100) 44 7 Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari - december 1979 (december 1978 = 100) 48 8 Prisutvecklingen i procent från månad till månad och 12-månaders utvecklingstal under 1979 för de huvudgrupper som ingår i konsumentprisindex 49 9 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = 100 Summary Introduction 1 Consumer Price Index 2 Net Price Index 3 Basic Amount and National Pensions Index etc List of sources List of terms Tables 1 Average annual prices for goods and services included in Consumer Price Index 1978 and Goods with seasonal price variations; average monthly prices Annual index averages for main groups and subgroups in Consumer Price Index (1949 = 100) 4 Long-term index for December for main groups and subgroups in Consumer Price Index (previous December = 100) 5 Weights and index numbers for main groups in Consumer Price Index, long-term index, (1949 = 100) 6 Index numbers for certain services included in Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) 7 Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January - December 1979 (December 1978 = 100) 8 Monthly and yearly changes of the consumer prices during 1979 for main groups in Consumer Price Index. Percent 9 Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = 100

7 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959= Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år 1979 Diagram 52 1 Konsumentprisutvecklingen under 1979 för huvudgrupper av varor och tjänster (december 1978 december 1979) 53 2 Konsumentprisutvecklingen under 1978 för huvudgrupper av varor och tjänster (december 1977 december 1978) 54 3 De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december 55 4 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex 1955, 1960, 1965, 1970, 1975 och Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with the preceding December = 100 and long-term index for December with 1959 = Basic Amount according to the National Insurance Act Coefficients for recalculating consumer prices from the years to those for 1979 Charts 1 Contributions to the consumer price increase in 1979 (December 1978 December 1979) from main groups of commodities and services according to Consumer Price Index 2 Contributions to the consumer price increase in 1978 (December 1977 December 1978) from main groups of commodities and services according to Consumer Price Index 3 The annual percentage changes of the Consumer Price Index and the Net Price Index according to long-term index for december 4 Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, 1955, 1960, 1965, 1970, 1975 and 1979 Teckenförklaring Explanation of symbols» Upprepning Repetition - Intet finns att redovisa (värdet noll) Magnitude nil 0 Mindre än hälften av den använda enheten Magnitude less than half of unit employed Uppgiften inte tillgänglig eller alltför Data not available osäker för att anges r Reviderad uppgift Revised data

8 6 Summary The Consumer Price Index has been computed regularly since July 1954 as a measure of the retail price movements in Sweden. Before 1954 cost - of - living indices (July 1914 = 100 and 1935 = 100) and a consumption price index (1935 = 100) were computed. Continuations of these series are derived from the present Consumer Price Index by the use of linking factors. In May 1965 a Net Price Index was first published. It is a consumer price index excluding indirect taxes and including subsidies. Further information about the older indices and the construction of the Consumer Price Index can be obtained from»consumer Prices and Index Computations » (Official Statistics of Sweden). Consumer Price Index The Consumer Price Index has 1949 (the entire year) as its base. This index aims at measuring the price changes for the private consumption on the domestic market. The Consumer Price Index is computed as a chain index with yearly links, the weights being changed for each link. Index numbers are calculated for these links (December preceding year = 100) and for the linked index (1949= 100). The index numbers for the months January-December are computed with weights based on the value of the private consumption on the domestic market during the preceding year, recalculated to the December prices of that year. This index is called the short-term index. For the month of December another index, the long-term index, is also calculated. The weights in this index are based on the value of the consumption during the current year, recalculated to the price level in December of the previous year. In addition to this the long - term index may also differ from the short - term index due to better information on the price development being available when calculating the long - term index. The Consumer Price Index is calculated for every month, with December of the previous year as its base. This index is then linked back, through the long-term index for December in each preceding year, to During 1979 the Consumer Price Index increased by 9,8 per cent. The most significant price increase during 1979 was on Fuel and light with a 31,6 per cent increase. Costs for owner-occupied houses 18,9, Personal items 18,0, Books, papers and writing materials 14,6, Fur and leather garments etc 14,3. Wines and spirits 13,0 and Eggs 12,4 per cent. Decreases were registered on Fruits and berries with a 0,3 per cent decrease and Public transport 1,2 per cent. Net Price Index The Net Price Index is defined as an index in which the prices of consumer goods have been reduced by the sum of the indirect taxes which in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods. The prices are also adjusted by including certain subsidies. The base for the Net Price Index is 1959 (the entire year). Net Price Index numbers are computed monthly and published in a quarterly report issued after the February, May, August and

9 7 November computations. Until 1978 the Net Price Index was computed only for these months. During 1979 the Net Price Index increased by 9,9 per cent. The higher increase as compared to Consumer Price Index is the net result of changes in indirect taxes, employers fees, subsidies and tariffs. Taxes increased on wines, spirits and beers. The employer's contribution to child-care facilities and occupational safety was raised as was the kilometre tax. Subsidies were slightly decreased for food but were raised for daily papers and literature. Basic Amount and Pension Index Number Basic pensions, supplementary pensions, governmental study loan, certain life-annuities and maintenance allowances are guaranteed a constant value by adjustments based on the Basic Amount. Up to and including June 1967 basic pensions were regulated by the Pension Index Number. After that month basic pensions depend on the Basic Amount. The Pension Index Number for a certain month is computed as the ratio between the Consumer Price Index three months earlier and that of December 1951 (123.15). For every third unit exceeding 100 one index supplement was paid. The Basic Amount for a certain month is computed as the ratio between the Consumer Price Index two months earlier and that of September 1957 (146.12) multiplied by Swedish Crowns, any fractional part rounded off to the nearest full hundred Crowns. The Basic Amount is changed when the ratio has increased or decreased by at least three per cent since the preceding change. In January 1979 the Basic Amount was and in December the same year Swedish Crowns.

10 8 Inledning Före den nuvarande konsumentprisindexserien beräknade socialstyrelsen fem indexserier avseende konsumentpriser. Fyra av de tidigare indexserierna utgjorde olika versioner av socialstyrelsens levnadskostnadsindex, två med juli 1914 och två med år 1935 som bas. För var och en av dessa årsserier beräknades en indexserie med och en utan skatter och sociala förmåner. Den femte serien var socialstyrelsens allmänna konsumtionsprisindex och hade 1935 som basår. Levnadskostnadsindex beräknades med utgångspunkt i en genomsnittsbudget för familjer med två minderåriga barn som bodde i städer och tätorter och tillhörde kategorin arbetare och lägre tjänstemän. Konsumtionsprisindex återspeglade däremot, liksom konsumentprisindex, den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen. Det fanns alltså tidigare flera olika indexserier som utgick från i stort sett samma prisuppgifter. Detta skapade oklarhet om seriernas användning och var en av anledningarna till att konsumentprisindex (1949 = 100) började beräknas i juli De tidigare indexserierna nedlades i samband med övergången till konsumentprisindex. Många alltjämt giltiga avtal är knutna till de nedlagda indexserierna. Därför framskrivs dessa serier på så sätt att de kedjas (multipliceras) med konsumentprisindex. Fram till den 1 juli 1962 beräknades konsumentprisindex av socialstyrelsen och därefter av statistista centralbyrån (SCB). Från och med maj 1965 beräknas även en nettoprisindex. Denna beräknas som konsumentprisindex med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner. I avsnitt 1 återfinns uppgifter om konsumentprisindex, i avsnitt 2 uppgifter om nettoprisindex och i avsnitt 3 uppgifter om basbelopp och pensionspristal m m. 1 KONSUMENTPRISINDEX 1.1 Beskrivning Konsumentprisindex (1949 = 100) beräknas exklusive direkta skatter och sociala förmaner och avser att belysa den genomsnittliga prisutvecklingen för den privata konsumtionen. Prisnoteringar insamlas för ett urval av varor och tjänster, sk representantvaror (se tabell 1 och 2). Prisuppgifter insamlas dels centralt, dels lokalt. Centralt insamlas priser gällande den 15 i månaden. Detta görs frän SCB per telefon eller blankett för ca 90 representantvaror som kan antas ha enhetliga priser över hela landet eller som det är förenat med speciella svårigheter att bedöma kvalitetsförändringar för. Lokalt insamlas mänatligen av SCBs intervjuare prisuppgifter för ca 250 representantvaror från ett riksurval om sammanlagt ca noteringsställen. Variationen i antalet insamlade prisuppgifter beror på att priserna för vissa varor och tjänster normalt har insamlats endast i mittmånaden för varje kvartal, dvs i februari, maj, augusti och november. Detta har gällt t o m november 1979 bl a för inventarier och husgeråd, kemisk-tekniska produkter, bilreservdelar, bilreparationer och blommor. From december 1979 registreras för större delen av dessa varor prisutvecklingen varje månad. Antalet representantvaror i den slutliga sammanvägningen av totalindex är ca 340. Då

11 9 prisinsamlingen för vissa representantvaror vidgats till att avse flera olika fabrikat och kvaliteter, insamlas prisuppgifter för betydligt flera olika varor. Bostadspostens prisförändringar, exklusive uppvärmningskostnader, undersöks för hyreslägenheter och egnahem. Hyresundersökningar görs en gång i kvartalet avseende januari, april, juli respektive oktober. Undersökningarna omfattar ca hyreslägenheter och uppgifterna inhämtas genom postenkäter till fastighetsägarna samt vid oktoberundersökningen även genom intervjuer med hyresgästerna. Boendekostnaderna för bostadsrättslägenheter undersöks däremot inte, utan utvecklingen av dessa sätts i indexberäkningarna lika med utvecklingen av hyreskostnaderna. Beräkningarna av egnahemskostnadernas utveckling baseras på undersökningar av kostnadernas fördelning på räntor och driftskostnader m m. Undersökningarna görs genom intervjuer vissa ar (den senaste är frän 1973) med ca 500 egnahemsägare och kompletteras med årliga postenkäter till ett mindre antal ägare av nybyggda egnahem. I beräkningarna för räntor ingår statliga bostadslån, bottenlån med bunden ränta, bottenlån med rörlig ränta, övriga lån samt eget kapital. 1 egnahemskostnaderna ingår dessutom avskrivningar, tomträttsavgäld, reparationer, vatten, renhållning och sotning. För posten bränsle och lyse insamlas prisuppgifter centralt av SCB från ett urval av el-, gas- och värmeverk samt från ett urval oljeföretag. Indextal för huvudgrupper och undergrupper av konsumentprisindex framgår av tabell 3,4 och 7. Represen tan t varom a och deras vägningstal revideras årligen i samband med årsskiftet på grundval av uppgifter från bl a nationalräkenskaperna. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändringarna i konsumtionens sammansättning. Genom att varubeskrivningarna på vissa varor ändras till att avse andra varianter än tidigare är medelpriserna för olika år ej alltid helt jämförbara. Konsumentprisindex är en kedjeindex med årslänkar. Varje årslänk beräknas med december föregående år som bas. I det följande redovisas dels indextal (december föregående år = 100) för årslänkarna, dels indextal (1949 = 100) efter kedjning (multiplikation) över de olika åren. För januari t o m december beräknas index med vägningstal baserade pä konsumtionens fördelning under närmast föregående år uttryckt i det årets decemberpriser. Indextal beräknade med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För december månad beräknas dessutom en s k långtidsindex, med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning samma år, uttryckt i prisnivån för december närmast föregående år. I långtidsindex beaktas, förutom förändringar i konsumtionens sammansättning under det gångna året, även prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i beräkningarna under det löpande året. Dessutom beaktas i vissa fall metodändringar och övriga justeringar föranledda av säkrare statistisk information m m. Vid kedjning över de olika åren används långtidsindex för december med december föregående år = 100. Långtidsindextalen för huvud- och undergrupper för åren framgår av tabell 4 och 5. Månadsindextalen (heltalen) med 1949 som bas fastställs av regeringen. För december månad fastställs endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först de officiella indextalen för januari påföljande år. Prisutvecklingen enligt korttidsindex redovisas i tabell 7 och 8. Vill man veta den procentuella prisförändringen mellan december ett år och januari påföljande år bör man gå till indextal för januari i den serie som har december föregående år = 100. Ett annat sätt är att jämföra januaritalet med långtidsindex för december i serien med 1949 = 100. Om sådana korttidsjämförelser ska ha någon mening bör de baseras på indextal med decimaler. Önskar man jämföra prisnivån mellan november och januari året därpå får man korrigera för (skarva bort) skillnaden mellan långtidsindex

12 10 och korttidsindex för december. Man beräknar först indexhöjningen november december (korttids-) och multiplicerar sedan detta indextal med januaritalet i årsserien (december föregående år = 100). Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till att omräkna ett belopp till fast penningvärde. Vid sådan användning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hör till den totala privata inhemska konsumtionen (och då endast) i det sista ledet. Genom multiplikation med koefficienterna i tabell 12 kan ett penningbelopp från åren omräknas till 1979 års penningvärde. Månadstalen för konsumentprisindex publiceras bl a i Statistiska meddelanden, serie P och i Allmän månadsstatistik. 1.2 Andra undersökningar Statens pris- och kartellnämnd (SPK) publicerar, liksom SCB, varje månad uppgifter om konsumentprisernas utveckling. Publiceringen av SPKs och SCBs undersökningar brukar ske samtidigt, omkring den loe varje månad. Vid årsskiftet 1971/72 fick SPK i uppdrag av Kungl Maj:t att i samtliga förädlings- och distributionsled upprätthålla en intensifierad övervakning av priser och marginaler på varor och tjänster, särskilt de varor och tjänster som är viktiga för konsumenterna. I SPKs uppdrag ingår att fortlöpande underrätta regeringen och informera allmänheten om rådande prisoch konkurrensförhållanden. Prisutvecklingen redovisas för huvudgrupperna dagligvaror, övriga varor, privata tjänster, diverse offentliga tjänster, diverse taxor och bostäder samt för den totala privata konsumtionen. Varugrupperingen överensstämmer inte med den som finns för konsumentprisindex. SPK använder i sina beräkningar uppgifter från cirkaprislistor och uppgifter om prisförändringar som företag och organisationer är skyldiga att anmäla till SPK. Man gör också speciella undersökningar och utnyttjar dessutom material frän konsumentprisindex. Det senare gäller främst uppgifter om bostadskostnader och vissa offentliga taxor. Uppgifterna till konsumentprisindex insamlas via intervjuare direkt i ett urval noteringsställen. För vissa varor görs dock insamlingen centralt från SCB per telefon eller blankett. SPK mäter prisutvecklingen under kalendermånaden ifråga, dvs frän och med den första till och med den sista i månaden. För konsumentprisindex insamlas prisuppgifterna i mitten av varje månad. SPK mäter prisutvecklingen för samma varuslag som de som ingår i konsumentprisindex, men urvalet av varuvarianter är annorlunda. Vägningstalen per vara för den slutliga sammanvägningen till totalindex tas från konsumentprisindex. SPK mäter prisutvecklingen för beklädnadsvaror en gång i halvåret. Realisationer, extrapriser och kampanjpriser påverkar inte SPKs beräkningar medan de får slå igenom i konsumentprisindex. SCB ha< tidigare för vissa varor, främst inventarier och husgeråd, mätt prisutvecklingen endast en gång per kvartal (varje månad fr o m december 1979). Enligt SPKs mätningar steg den allmänna prisnivån i konsumentledet me,a 11,3 procent under Av höjningen anges 2,1 procentenheter hänföra sig till prishöjningar på dagligvaror, 5,4 procentenheter till övriga varor och 3,8 procentenheter till tjänster. En gruppering av varorna i indexberäkningarna för konsumentprisindex enligt den indelning som SPK använder, ger följande resultat. Prisökningar på dagligvaror höjde totalindex med 1,8 procentenheter, övriga varor med 4,3 och tjänster med 3,7 procentenheter. Den största skillnaden mellan SPKs beräkningar och konsumentprisindex ligger alltså inom gruppen övriga varor med en differens på 1,1 procentenhet. Detta beror bl a pä att de olje- och bensinprishöjningar som genomfördes i slutet av december 1979 och som betydde en höjning av totalnivån på mellan 0,8 till 0,9 procentenheter ingår i SPKs beräkning för december men påverkar först konsumentprisindex för januari. Förutom de skillnader som förklaras av olika mätperioder.

13 11 mätmetoder och prismaterial tillkommer liksom i alla statistiska undersökningar, en viss osäkerhetsfaktor. 1.3 Prisutvecklingen under Allmänt Under år 1979 (december december 1979) steg konsumentpriserna med i genomsnitt 9,8 procent, räknat på index med två decimaler. Ökningen blev högre för detta år än året innan, när priserna steg med 7,6 procent. Under 70-talet är det bara åren och 1977 som har haft en högre ökningstakt, eller med respektive 11,9, 10,2 och 13,1 procent. Fram t om första halvåret 1979 fortsatte tendenserna frän 1978 till en nedgång i ökningstakten räknad under tolv månader. Därefter upphörde nedgången och följdes av en uppgång under resten av året. Till den stegrade ökningstakten bidrog främst dels kraftigt höjda oljepriser, dels ett antal höjningar av diskontot. Under 1979 steg priset på eldningsolja 1 frän 699 till kronor per kubikmeter. Under samma tid höjdes diskontot frän en nivå på 6,5 procent vid arets början till en nivå på 9 procent vid årets slut. 1 löneavtalen för 1979 hade liksom för 1978, lagts in en garantiregel som innebar att parterna pä arbetsmarknaden hade rätt att påkalla nya förhandlingar om konsumentprisindex för viss månad under avtalets giltighetstid tom 31 oktober 1979 med mer än 5 procent skulle överstiga långtidsindex för december Garantiregeln utlöstes i och med att indextalet för augusti blev mer än 5 procent högre än för långtidsindex En internationell jämförelse visar att konsumentpriserna steg inom OEC D-länderna med 12,0 procent, inom de europeiskaoecdländerna med 12,9 och inom EG med 10,8 procent. I våra grannländer steg priserna med 11,9 procent i Danmark, med 8,6 procent i Finland och med 4,7 procent i Norge. I Storbritanien steg konsumentpriserna med 17,2 procent, i USA med 13,3 procent och i Västtyskland med 5,4 procent. (Källa: OECD.) Inom de olika huvudgrupperna av varoi och tjänster i konsumentprisindex ändrades priserna under 1979 med följande procenttal (inom parentes anges motsvarande utvecklingstal för perioden december december 1978): livsmedel +6,6 (+6,0), alkoholhaltiga drycker och tobak +12,0 (+2,0), bostad, bränsle och lyse +17,1 (+7,7), varav för enbart bostad +12,9 (+6,6) och för enbart bränsle och lyse +31,6 ( + 12,1), kläder och skor +5,4 (+5,6), inventarier och husgeråd +8,6 (8,4) samt diverse +7,7 (+11,1). Av prishöjningarna under 1979 svarar höjda priser inom posten bostad, bränsle och lyse för närmare 40 procent av den totala höjningen, eller med 3,9 procentenheter. Prisändringarna bland diverse varor och tjänster har bidragit med 2.0 och höjda priser på livsmedel har höjt totalindex med 1,6 procentenheter. Av tabell 7 framgår utvecklingen månad för månad under 1979 för de olika huvud- och undergrupperna. Prishöjningarna har under 1979 varit störst för följande undergrupper (i procent): Bränsle och lyse (31,6), Egnahem (18,9), Personliga artiklar (18,0), Läs- och skrivmaterial (14,6), Päls- och skinnvaror m m (14,3), Sprit och vin (13,0) samt Ägg (12,4). Sänkta priser har endast noterats för Frukt och bär (-0,3 procent) samt Resor och transporter (-1,2 procent). I följande tablå framgår de olika huvudgruppernas inverkan på den totala prisutvecklingen under år 1978 och 1979.

14 12 Se även diagram 1 om utvecklingen under De direkta effekterna av prishöjningarna på eldningsolja, fjärrvärme och drivmedel betyder en höjning av totalindex från årets början med 1,8 procentenheter, jämfört med 0,5 procentenheter 1977 och 0,8 procentenheter Därtill kommer indirekta effekter på konsumentprisindex av höjda priser på petroleumprodukter. Dessa slår delvis igenom i konsumentledet med avsevärd fördröjning Livsmedel 1 följande tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på totala prisförändringen inom gruppen livsmedel under år 1978 och Undergrupperna Specerier, Förtäring utom hemmet och Mejeriprodukter bidrog mest till uppgången. Kaffepriserna (som under 1978 sänkte index för livsmedel med 1,9 procentenheter) har höjts under 1979 och bidragit till en uppgång av livsmedelsindexen med 0,6 procentenheter. Bland orsakerna till de höjda priserna pa livsmedel kan nämnas regelmässiga prisökningar den 1 januari och 1 juli inom ramen för jordbruksavtalet Alkoholhaltiga drycker och tobak Inom undergruppen Vin och sprit höjdes priserna vid köp hos systembolaget med 13,4 och vid utskänkning med 9,3 procent. Öl steg med 11,2 och Tobaksvaror med 10,9 procent. Höjningarna beror till största delen på höjd beskattning av alkohol och tobak fr o m den 26 oktober Bostad, bränsle och lyse Undergruppen Enbart bostad steg 12,9 och Enbart bränsle och lyse 31,6 procent. Information om bostadspostens prisförändringar hämtas från ärliga undersökningar av egnahem och från kvartalsvisa undersökningar av hyreslägenheter. Bostadsrättslägenheter representeras i konsumentprisindex av hyreslägenheter. Engerikostnader i samband med boende ingår i undergruppen Enbart bränsle och lyse. Index för egnahem steg med 18,9 procent. Ökningen förklaras främst av ökade räntekostnader vilka påverkade indextalet med 15,7 procentenheter. Ökade reparations- och underhållskostnader påverkade indextalet med 1,8 procentenheter och höjda försäkringspremier samt avgifter för vatten, avlopp, renhållning och sotning med 1,0 procentenhet. Beräkningarna bygger på uppgifter från basundersökningen 1973 samt på årligen insamlade uppgifter om nybyggda och överlåtna egnahem. Index för hyror steg under år 1979 med 7,7 procent. Preliminära resultat av de kvartalsvisa hy resundersökningarna infördes i index för januari, april juli och oktober. De slutliga resultaten av undersökningarna infördes i index för februari, maj, augusti och november. Index för bränsle och lyse steg med 31,6 procent under Prisändringar på de olika energislagen registreras vid beräkningarna när nya priser tas ut av oljebolagen och när taxorna ändras vid energiverken. Det innebär att den del av prisändringarna som gäller hyreslägenheter registreras i index innan ändringen i

15 13 uppvärmningskostnaderna ska betalas av hyresgästerna. Den kraftiga uppgången i index för bränsle och lyse beror framförallt på kraftigt höjda priser på eldningsolja. Dessa höjde index med 23,4 procentenheter medan taxehöjningar för fjärrvärme påverkade index med 5,6 och höjda eltaxor med 2,5 procentenheter. Inga ändrade energiskatter har noterats för Tilläggas bör att höjda skatter på bensin och eldningsolja fr o m den 18 december 1979 inte påverkar indexberäkningarna förrän i januari Detta beror på att man, enligt riktlinjerna för beräkningen av konsumentprisindex, vid central prisinsamling ska notera priser gällande den 15e i månaden Kläder och skor Inom undergruppen Kläder har priserna under året stigit med 5,4 och inom undergruppen Skor med 5,9 procent. För båda grupperna betyder detta en något lägre uppgång än 1978 då den var 5,5 respektive 6,1 procent Inventarier och husgeråd För gruppen Inventarier och husgeråd i sin helhet steg priserna med 8,6 procent eller något mindre än vad som gäller för totalindex. I övrigt visar de olika undergrupperna stora olikheter i ökningstakt. Sålunda har Radio, TV och musikinstrument endast ökat med 3,8 medan Personliga artiklar, där framförallt ökande guldpriser slagit igenom, har stigit med 18,0 procent Diverse varor och tjänster Inom Diverseposten har de största prisökningarna varit för Läs- och skrivmateriel, omfattande böcker, tidningar och tidskrifter, som har ökat med 14,6 procent, Post och tele med 11,3, Rengöringsmedel och tvätt med 11,0 och Blommor med 9,9 procent. Gruppen Motorfordon, dvs nyinköp av bilar samt drifts-, reparations-, och underhållskostnader mm, steg med 8,3 procent. Index för Resor och transporter sjönk med 1,2 procent främst beroende på att Statens järnvägar, liksom inrikesflyget året innan, sänkte sina priser på en stor del av sina persontransporter. I genomsnitt under 1979 sänktes priserna på järnvägsresor med 16,2 procent. Bland prishöjningarna inom gruppen Diverse kan nämnas att priserna pä tidningar steg med mellan 9 och 14 procent och böcker med 24 procent. Bl a höjdes lösnummerpriset på de flesta dagstidningar från 1,75 till 2,00 kr på vardagar, eller med 14 procent. Bland teletjänsterna steg abonnemangsavgiften för innehav av telefon med 15 kronor eller med 32 procent så att ett abonnemang vid slutet av 1979 kostade mellan 44 och 53 kronor per kvartal. Priserna på nya bilar steg med 7 procent under året. 2 NETTOPRISINDEX 2.1 Beskrivning Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex. Nettoprisindex visar utvecklingen av konsumentpriserna när man bortser från förändringen av indirekta skatter och från förändringen av suventioner. Konsumentprisindex visar däremot utvecklingen av de priser som konsumenterna faktiskt får betala (inklusive effekten av indirekta skatter och subventioner). Nettoprisindex avser att mäta den genomsnittliga relativa utvecklingen av de intäkter som den konsumtionsvaruproducerande sektorn inom näringslivet efter avdrag av indirekta skatter och efter tillägg av subventioner skulle erhålla från försäljning av en med konstant teknik producerad samt till sin storlek och sammansättning oförändrad mängd varor och tjänster. I nettoprisindex har sålunda konsumentpriserna rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon

16 14 mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl har prisreduceringar ej kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara. Därför har endast en nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex beräknats. Nettoprisindex korresponderande mot huvudgrupperna i konsumentprisindex har inte heller ansetts möjlig att beräkna. Avgränsningen av indirekta skatter frän övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt i de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Beträffande skatteoch subventionsbeloppen inom ramen för jordbruksprisregleringen görs ingen justering för dessa i nettoprisindex. Bortsett frän vissa merbelopp förutsätts skatte- och subventionsbeloppen vara lika. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år Indirekta skatter: Mervärdeskatt, energiskatt, bensinskatt, vägtrafikskatt, försäljningsskatt på motorfordon, tullar, omsättningsskatt på spritdrycker och vin, malt- och läskedrycksskatt, tobaksskatt, särskilda varuskatter, reklamskatt, lotteri-, tips- och totalisatormedel, särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, arbetarskyddsavgift, byggnadsforskningsavgift och barnomsorgsavgift. Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, livsmedelssubventioner,statligt stöd till dagstidningar och litteratur samt glesbygdsstöd till butiker. Nettoprisindex beräknas fr o m 1979 varje månad (tidigare en gäng per kvartal) men publiceras endast 4 gånger per år: för februari, maj, augusti och november då även index tal för mellanliggande månader redovisas. Publiceringen av nettoprisindex sker bl a i Statistiska meddelanden, serie P och i Allmän månadsstatistik. I tabell 9, tabell 10 och diagram 3 redovisas resultatet av beräkningarna av nettoprisindex. 2.2 Utvecklingen under 1979 Nettoprisindex (korttidsindex) steg under 1979 med 9,9 procent medan konsumentprisindex (korttidsindex) steg med 9,8 procent. Av de indirekta skatterna höjdes följande under är 1979: Arbetarskydds- och barnomsorgsavgiften den 1 januari, kilometerskatten den 1 juli, dryckes- och tobaksskatten den 27 oktober. Skattehöjningen den 18 december på bensin och eldningsolja beaktas först vid januariberäkningen 1980 eftersom mätperioden sträcker sig tom den 15e i varje månad. För subventionerna noterades en mindre sänkning av livsmedelssubventionerna den 1 juli medan dagstidnings- och litteraturstödet höjdes vid samma tidpunkt. 3 BASBELOPP OCH PENSIONSPRISTAL M M Basbeloppet fastställes av regeringen. Basbeloppet för en viss månad grundar sig på kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare och konsumentprisindex för september 1957 (146.12) multiplicerat med kr. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten har ökat eller minskat med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Basbeloppets storlek framgår av tabell 13. I lagen om folkpensionering ingick t o m juni 1967 reglering av pensionsbeloppen genom indextillägg för att kompensera för de förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Tom juli 1967 fastställdes ett pensionspristal, som uttryckte kvoten mellan månadens indextal och indextalet för december 1951 (123,15). Detta tal gällde under tredje månaden efter den som indexberäkningen avsåg. Fr o m juli 1967 värderegleras folkpensionerna med basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

17 15 Med hänsyn till att vissa privata pensionsavtal fortfarande indexregleras med pensionspristalet fortsätter SCB att tills vidare beräkna detta tal. Basbeloppet används bl a till att reglera bidragsförskott fr o m den 1 juli 1964, studiemedel from den 1 januari 1965, vissa underhållsbidrag from den 1 april 1967, indextillägg för yrkesskadelivräntor och tillägg till vissa trafiklivräntor fr o m den 1 januari 1968, pensionstillskott fr o m den 1 juli 1969, giftorättsgods för efterlevande make fr o m den 1 januari 1970 och skadeståndslivräntor, indextilläggen till vissa ansvarslivräntor samt indextilläggen till vissa statliga skadelivräntor fr o m den 1 januari Den statliga inkomstskatteskalan är indexreglerad fr o m Den beskattningsbara inkomsten i skatteskalans olika inkomstskikt uttryckes som ett antal sk basenheter. Basenheten, som för inkomståret 1978 var 5 000, omräknas årligen med hänsyn till förändringen från augusti föregående år till augusti innevarande år av konsumentprisindex, rensat från effekten av ändringar i mervärdeskatteuttaget. Basenheten avrundas nedåt till helt 100-tal kronor. Basenheten för inkomståret 1980 har av SCB beräknats till kronor mot kronor för 1979 och kronor för Detta innebär oförändrad marginalskatt vid en inkomstökning på 7,4 procent från 1979 till 1980 respektive 8 procent från 1978 till Basbeloppet, pensionspristalet, basenheten och procenttal för ändring av underhållsbidrag publiceras i anslutning till konsumentprisindex i Statistiska meddelanden, serie P, och i Allmän månadsstatistik. Basbeloppet och procenttal för ändring av underhållsbidrag publiceras även i Svensk författningssamling.

18 16 Källhänvisningar Konsumentprisindex, levnadskostnadsindex och konsumtionsprisindex Betänkande angående levnadskostnadsindex. SOU 1943:8. Konsumentprisindex: Betänkande angående omläggning av levnadskostnadsindex. SOU 1953:23. Detaljpriser och indexberäkningar åren SOS Sthlm Konsumentpriser och indexberäkningar åren , samt ärligen fr o m SOS. Nettoprisindex Nettoprisindex. SOU 1958:36. Beräkning av nettoprisindex. Statistisk tidskrift 1965:6. Pensioner Lag (1962:381) om allmän försäkring. Kungörelse (1970:241) om pensionsbelopp enligt 10 kap 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (1962:382 ändrad 1967:207) om införande av lagen om allmän försäkring. Kungörelse (1962:383) med föreskrifter för beräkning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Lag (1969:205) om pensionstillskott. Underhållsbidrag Lag (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. Förordningen (1979:321) om ändring av vissa underhållsbidrag. Statistiska centralbyråns kungörelser om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag har utfärdats i mars respektive år och har utkommit med följande nummer i Svensk författningssamling (SFS): 1970:81, 1971:99, 1973:67, 1974:110, 1975:47, 1976:40, 1977:85, 1978:97, 1979:124, 1980:70. Bidragsförskott Lag (1964:143) om bidragsförskott. Kungörelse (1964:144) med vissa bestämmelser angående tillämpningen av lagen om bidragsförskott. Förordning (1976:808) om bidragsförskott. Studiestöd Studiestödslag (1973:349). Studiestödsförordningen (1973:418). Trafiklivräntor Lag (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. Förordningen (1967:666) om tillägg till vissa trafiklivräntor, som utgår av statsmedel. Yrkesskadelivräntor Lag (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m m. Förordning (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel m m. Skadeståndslivräntor Lag (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor. Kungl försäkringsinspektionens kungörelse (1974:782) om ändring av skadeståndslivräntor. Försäkringsinspektionens kungörelse (1975: 1233) om ändring av skadeståndslivräntor.

19 17 Skadelivräntor Kungörelse (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor m m. Ansvarslivräntor Lag (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor. Kungörelse (1973:220) om fastställande av procenttal för tillägg till vissa ansvarslivräntor, m m. Fördelning av giftorättsgods Efterlevande makes rätt till giftorättsgods. Lag (1969:614) om ändring i giftermålsbalken. Statlig inkomstskatt Lag (1977:1071) om basenhet enligt 10 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Förklaringar till förkortningar SFS = Svensk författningssamling (löpnummer inom parentes) SOS = Sveriges officiella statistik. SOU = Statens offentliga utredningar.

20 18 List of terms Huvudgrupper och undergrupper Livsmedel Mjöl, gryn och bröd Mejeriprodukter Matfett utom smör Ägg Kött Fläsk Charkuterivaror och köttkonserver Fisk och fiskkonserver Rotfrukter och grönsaker Frukt och bär Specerier Läskedrycker och lättöl Förtäring utom hemmet Alkoholhaltiga drycker och tobak Spritdrycker och vin Öl Tobak och cigaretter Bostad, bränsle och lyse Enbart bostad (utan bränsle och lyse) Hyror Egnahemskostnader Enbart bränsle och lyse Kläder och skor Kläder Konfektion och skrädderiarbete Underkläder och strumpor Päls- och skinnvaror, huvudbonader, handskar Tyger, garner och sybehör Skor Inventarier och husgerdd Möbler Radio, TV och musikinstrument Armatur, husgeråd och verktyg Hushållstextilier Mopeder, cyklar, sportartiklar, leksaker och båtar Personliga artiklar Main groups and subgroups Food Flour, grain and bread Dairy products Household fats except butter Eggs Meat Pork Cured meats and canned meat Fresh, frozen and canned fish Roots and vegetables Fruits and berries Groceries Mineral waters and weak beer Meals in restaurants Alcoholic beverages and tobacco Wines and spirits Beers Tobacco and cigarettes Housing, fuel and light Housing Rents Costs for owner-occupied houses Fuel and light Clothing and footwear Clothing Ready-made clothing and dressmakers' fees Underwear and socks Fur and leather garments, headgears and gloves Fabrics, yarns and sewing materials Shoes Furniture and household equipment Furniture Radio, TV and musical instruments Lamp-fittings, household utensils and tools Household textiles Mopeds, bicycles, sporting goods, toys and boats Personal items

21 19 Diverse Läkemedel, lakar- och tandläkararvode Kroppsvärd Rengöringsmedel och tvätt Läsning och skrivmateriel Post och tele Nöjen och rekreation Resor och transporter Motorfordon Hemhjälp Blommor m m Miscellaneous Medicine, medical and dental care Personal care Cleaning-agents and washing Books, papers and writing materials Telephone and postal charges Entertainments and recreation Public transport Private transport Domestic help Flowers etc.

22

23 21 Tabell 1 Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1978 och 1979 Average annual prices for goods and services included in Consumer Price Index 1978 and ) Under rubriken varubeskrivning redovisas de vid prisinsamlingen 1979 gällande varudefinitionerna. Då större ändringar i varudefinitionerna företagits frän år 1978 anges detta i not. 2) Medelpriserna utgör ett enkelt medeltal av månadsmedelpriserna.

24 22 1) Ny vara år 1979.

25 1) Ny vara år

26 24 För varor markerade med C insamlas priserna centralt.

27 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Full jämförbarhet mellan arsmedelpriserna ej möjlig pga förekommande kvalitetsskillnader. 2) Medelpriset avser månaderna januari-april, oktober-december, 25

28 26 1) Medelpriset avser månaderna januari-april, oktober-december.

29 1) Full jämförbarhet mellan arsmedelpriserna ej möjligt pga förekommande kvalitetsskillnader. 27

30 28

31 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Full iämförbarhet mellan årsmedelpriserna ei möjligt PKa förekommande kvalitetsskillnader. 29

32 30 1) Fr o m september 1978 tas extra avgifter ut för vissa tjänster som utförs på lördagar. Dessa avgifter är ej inräknade i redovisade medelpriser. Under 1979 erbjöds ett antal rabattmärken i 1 krona per styck att gälla under obegränsad tid. Rabattmärkena gäller som porto för postkort och brev upp till 100 gram inom Sverige. Detta rabatterbjudande är ej heller medräknade i redovisade medelpriser. 2) Ny vara år 1979.

33 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 31

34 32 För varor markerade med C insamlas priserna centralt.

35 Tabell 2 Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad 1979 Goods with seasonal price variations; average monthly prices ) För potatis, morötter, vitkål, tomater, slanggurka, äpplen, päron, apelsiner och nejlika utföres vid indexberäkningarna säsongkorrigeringar beräknade på prisvariationerna under de tre senaste kalenderåren. 33

36 34 Tabell 3 Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100) Annual index averages for maingroups and subgroups in Consumer Price Index (1949 = 100) 1) Egnahemsindex beräknades första gången är För tiden har hyresindexen fått gälla även för egnahem. 2) Båtar fr om år 1971.

37 35

38 36 1) Fr o m 1969 inkl transporter (flyttningskostnader). 2) Fr o m 1974 inkl begravningskostnader.

39 37

40 38 Tabell 4 Långtidsindextal för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) Long-term index for December for main groups and subgroups in Consumer Price Index (preceding December = 100) 1) Båtar fro mår 1971.

41 39

42 40 1) Fr o m år 1969 inkl transporter (flyttningskostnader). 2) Fr o m år 1974 inkl begravningskostnader.

43 1) Därav hänför sig 0,2 procentenheter till år 1968 (långtidsjustering till följd av reviderade vägningstal). 2) Långtidsjustering till följd av reviderade vägningstal har påverkat index med 1,4 procentenheter i nedåtgående riktning. 41

44 42 Tabell 5 Vägningstal och indextal (1949 = 100) för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex Weights and index numbers for main groups in Consumer Price Index, long-term index,

45 Tabell 6 Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954 = 100) Index numbers for certain services included in Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) 1) Korttidsindex. 2) Fr o m 1 april 1969 benämnda allmän mottagaravgift resp särskild ljudradioavgift. Fr o m 1 april 1978 endast TV-licens. 3) Fr o m 1969 varmrätt av helt kött på barservering. 4) Fr o m 1979 stugbyvistelse. 5) Inkl transporter (flyttningskostnader) fr o m år ) T o m 1967 tvätt och strykning. 43

46 44 Tabell 7 Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari december 1979 (december 1978 = 100) Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January-December 1979 (December 1978 = 100) 1) Därav vägningstal för de varor och tjänster för vilka prismätning reguljärt sker varje månad. Huvuddelen av övriga varor och tjänster har under 1979 prismätts i februari, maj, augusti, november och december. I några fall - t ex för delar av egnahemsposten, böcker, hemhjälp och hotellrum - sker prismätningen 1-2 gånger om året.

47 45

48 46 1) Därav vägningstal for de varor och tjänster för vilka prismätning reguljärt sker varje månad. Huvuddelen av övriga varor och tjänster har under år 1979 prismätts i februari, maj, augusti, november och december. I några fall - t ex för delar av egnahemsposten, böcker, hemhjälp och hotellrum - sker prismätningen 1-2 gånger om året. 2) Inkl begravningskostnad.

49 47

50 48 Tabell 8 Prisutvecklingen i procent från månad till månad och 12-månaders utvecklingstal under 1979 för de huvudgrupper som ingår i konsumentprisindex Monthly and yearly changes of the consumer prices during 1979 for main groups in Consumer Price Index. Percent 1) hör varor inom gruppen inventarier och husgeråd har under år 1979 insamlats prisuppgifter motsvarande ca 65 % av gruppens vägningstal enbart månaderna februari, maj, augusti, november och december (under år 1978 enbart månaderna februari, maj, augusti och november). Inom gruppen diverse är motsvarande andel ca 25 %. 2) Vid procentuella jämförelser över årsskiften har frånräknats effekten av att vägningstalen ändrats med hänsyn till bl a förändringar av konsumtionens sammansättning.

51 49 Tabell 9 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = 100 Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = 100 1) Här publicerade årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler. För åren är årsmedeltalen beräknade pa indextal för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november. Fr o m år 1979 för tolv månader. 2) Övriga månader under 1979 var indextalen följande: januari 290,4; mars 294,5; april 296,2;juni 299,8;juli 302,0; september 308,2; oktober 311,4 och december 317,0.

52 50 Tabell 10 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = 100 Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with the preceding December=100 and long-term index for December with 1959 = 100 1) Årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler. För åren är årsmedeltalen beräknade på indextal för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november. Fr o m är 1979 för tolv månader. 2) Avser långtidsindex.

53 51 Tabell 11 Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic Amount according to the National Insurance Act ) Basbeloppet enligt l kap 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Basbeloppet för en viss månad utgöres av kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare och konsumentprisindex i september 1957, multiplicerad med kronor. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten ökat eller minskat med minst 3 % sedan basbeloppet senast ändrades. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och avgiftsuttag för visst år gäller basbeloppet för januari samma år. Vid utbetalning av tilläggspension och folkpension tillämpas däremot det för månaden ifråga gällande basbeloppet. Tabell 12 Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år Coefficients for recalculating consumer prices from the years to those for ) Koefficienterna i tabellen har beräknats på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914=100), från är 1954 framskriven med konsumentprisindex. Med hjälp av tabellen kan ett belopp uttryckt i prisnivån något av åren direkt omräknas till prisnivån år 1979 genom att beloppet ifråga multipliceras med koefficienten för respektive år. Exempel: Ett belopp om 350 kronor år 1938 blir omräknat till 1979 års prisnivå 350 x 7,79 = kronor. 2) Avser juli månad. 3) Beräknat genom linjär interpolering.

54 52 Diagram 1 Konsumentprisutvecklingen december december 1979 för olika grupper av varor och tjänster Anm. Staplarnas ytor visar hur stor andel av den totala uppgången i konsumentpriserna under torv månader som beror på förändringar inom de olika grupperna. För grupper som ligger under den streckade linjen har priserna stigit långsammare än genomsnittligt och snabbare för grupper som ligger över linjen. Bredden på en stapel svarar mot gruppens värdemässiga andel av den totala privata konsumtionen. Höjden på en stapel svarar mot gruppens genomsnittliga prisökning.

55 Diagram 2 Konsumentprisutvecklingen december 1977 december 1978 för olika grupper av varor och tjänster Anm. Staplarnas ytor visar hur stor andel av den totala uppgången i konsumentpriserna under tolv månader som beror pä förändringar inom de olika grupperna. För grupper som ligger under den streckade linjen har priserna stigit långsammare än genomsnittligt och snabbare för grupper som ligger över linjen. Bredden på en stapel svarar mot gruppens värdemässiga andel av den totala privata konsumtionen. Höjden på en stapel svarar mot gruppens genomsnittliga prisökning. 53

56 54 Diagram 3 De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december