INLEDNING TILL. Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, / utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, Täckningsår: 1954:juli Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), : PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Konsumentpriser och indexberäkningar (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-kpi-1972

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Konsumentpriser och indexberäkningar 1972 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Consumer Prices and Index Computations 1972 Form för hänvisning. Konsumentpriser och indexberäkningar 1972 (SOS). Statistiska centralbyrån. Stockholm Årspublikationen Konsumentpriser och indexberäkningar utges inom serien Sveriges officiella statistik. Årgångarna 1931/59,1960 och 1961 utgavs av socialstyrelsen, årgångarna har utgivits av statistiska centralbyrån. Published by the National Central Bureau of Statistics. S Stockholm Allmänna Förlaget ISBN Printed in Sweden Rotobeckman AB Stockholm 1973 Suggested citation. Consumer prices and index computation 1972 (SOS). National Central Bureau of Statistics. Stockholm The annual report on Consumer Prices and Index Computations is published within the series of Official Statistics of Sweden. The reports of 1931/59, 1960 and 1961 were published by the Social Welfare Board; the reports of by the National Central Bureau of Statistics.

5 3 Förord Preface Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster för privat konsumtion. Då det föreligger ett behov av lättillgängliga prisuppgifter användbara för jämförelser över både längre och kortare tidsperioder utger statistiska centralbyrån årliga prisöversikter vilka ansluter till de översikter som för tiden t o m år 1961 utgavs av socialstyrelsen, årligen eller för längre perioder. Föreliggande prisöversikt»konsumentpriser och indexberäkningar 1972» har utarbetats av förste aktuarie Berit Hall under ledning av byrådirektör Hugo Johannesson. Stockholm i juli 1973 INGVAR OHLSSON Åke Lönnqvist

6 4 Innehåll Contents 7 Sammanfattning på engelska 9 Inledning 9 1. Konsumentprisindex Nettoprisindex Basbelopp och pensionspristal m m 16 Källhänvisningar Summary Introduction 1. Consumer Price Index 2. Net Price Index 3. Basic Amount and National Pension Index etc List of sources Tabeller Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1971 och Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad Konsumentprisindex 1950 april 1973 (1949 = 100) Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100) Långtidsindex för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954 = 100) Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari december 1972 (december 1971 = 100) Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för de i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december 1971 april Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = 100 Tables 1. Average annual prices for goods and services included in Consumer Price Index 1971 and Goods with seasonal price variations; average monthly prices Consumer Price Index 1950 April 1973 (1949 = 100) 4. Annual index averages for main groups and subgroups in Consumer Price Index (1949 = 100) 5. Long-term index for December for main groups and subgroups in Consumer Price Index (preceding December = 100) 6. Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, Index numbers for certain services included in Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) 8. Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January December 1972 (December 1971 = 100) 9. Monthly changes of index numbers for main groups in Consumer Price Index, December 1971 April Promille numbers 10. Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with the preceding December = 100 and long-term index for December with 1959 = 100

7 Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år Basic Amount according to the National Insurance Act Coefficients for recalculating consumer prices from the years to those for 1972 Diagram Konsumentprisindex , årsmedeltal (1949 = 100) De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december Konsumentprisindex december 1968 mars 1973, månadstal för totalindex och huvudgrupper (1949 = 100) Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, 1955, 1960, 1965, 1970, 1972 Charts 1. Consumer Price Index , annual averages (1949 = 100) 2. The annual percentage changes of the Consumer Price Index and the Net Price Index according to long-term index for December 3. Consumer Price Index December 1968 March 1973, monthly numbers for total index and main groups (1949 = 100) 4. Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, 1955, 1960, 1965, 1970, 1972 Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols» o r Upprepning Intet finns att redovisa Mindre än hälften av den använda enheten Uppgiften inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges Reviderad uppgift Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available Revised data

8

9 7 Summary Since July 1954 a Consumer Price Index is regularly calculated as a measure of the retail price movements in Sweden. Before 1954 cost-of-living indices (July 1914=100 and 1935=100) and a consumption price index (1935=100) were calculated by the Swedish Social Welfare Board. Continuations of these series are derived from the present Consumer Price Index by use of conversion factors. In May 1965 a Net Price Index was first published. It is a retail price index which excludes indirect taxes but includes some subsidies. For further information about the older indices and a more penetrating study of the construction of the Consumer Price Index reference is made to»consumer Prices and Index Computations » (Official Statistics of Sweden). Consumer Price Index The Consumer Price Index was started in July 1954 and has 1949 (the entire year) as its base. This index is meant to measure the price changes for the total private consumption in the domestic market. The Consumer Price Index numbers for the months of January-December are calculated on weights based on the value of the total private consumption in the domestic market during the preceding year recalculated to the December prices that year. This index is called the short-term index. It is the official one published with base 1949=100. For the month of December another index, the long-term index, is calculated based on weights depending on the value of the consumption during the current year recalculated to the December prices of the previous year. In addition to this the long-term index may differ from the short-term index due to better information on the price development being available when calculating the long-term index. The Consumer Price Index is calculated for every month primarily as an index showing the price change since last December. In transforming the index into one with 1949 as base, the linking backwards is made over the longterm index numbers for December. The collection and processing of price data was changed during A new area sample was used and the sampling and estimation methods were altered. During 1972 the Consumer Price Index (long-term index) increased by 5.7 per cent. The index groups subject to the most significant price increases during 1972 were Personal items which increased by 12.1 per cent, Meat by 11.8 per cent, Pork by 11.0 per cent, Meals outside home by 10.6 per cent, Fabrics, yarns and sewing materials by 10.6 per cent, Mineral waters and weak beer by 10.2 per cent, Fish and canned fish by 10.0 per cent, Cured meats and canned meat by 9.4 per cent and Dairy products by 9.0 per cent. The index group Eggs decreased by 7.9 per cent during The index groups subject to the lowest price increases during 1972 were Spirits and wine which increased by 1.1 per cent, Tobacco and cigarettes which increased by 1.3 per cent, Radio, TV and musical instruments which increased by 1.3 per cent and Ready-made clothing and dressmaker's fee which increased by 2.7 per cent. Net Price Index The Net Price Index is defined as an index in

10 8 which the prices of consumer goods have been reduced by the sum of the indirect taxes which in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods. The prices are also in principle adjusted by including certain subsidies. Net Price Index numbers are calculated for the months of February, May, August, November and December (long-term index). If marked changes in tax rates take place in some other month. Net Price Index numbers might be calculated also for the month in which the tax rates were changed as well as for the preceding month. The base reference period for the Net Price Index is Annual averages are calculated as unweighted averages of the index numbers for February, May, August and November. During 1972 the Net Price Index increased by 6.6 per cent. The higher increase as compared to the Consumer Price Index partially is due to tariff reductions in the Kennedyround and abolishment of a few special commodity taxes in Price Index two months earlier and that of September 1957 (146.12) multiplied by Swedish Crowns, any fractional part rounded off to the nearest full hundred of Crowns. The Basic Amount is changed when the named ratio has increased or decreased by at least three per cent since the preceding change. At the beginning of 1972 the Basic Amount was Swedish Crowns and at the end of the year Swedish Crowns. Basic Amount and Pension Index Number Basic pensions, supplementary pensions, study assistance, certain life-annuities and maintenance allowances are guaranteed a constant value by adjustments based on the Basic Amount. Up to and including June 1967 basic pensions were regulated by the Pension Index Number. After that month basic pensions depend on the Basic Amount. The Pension Index Number for a certain month was calculated as the ratio between the Consumer Price Index three months earlier and that of December 1951 (123.15). For every third unit exceeding 100 one index supplement was paid. The Basic Amount for a certain month is calculated as the ratio between the Consumer

11 9 Inledning Introduction Konsumentprisindex beräknas sedan juli 1954 regelbundet varje månad som mått på prisutvecklingen för varor och tjänster för total privat inhemsk konsumtion i Sverige. Före den nuvarande konsumentprisindexserien beräknade och publicerade socialstyrelsen fem indexserier avseende konsumentpriser. Fyra av de tidigare indexserierna utgjorde olika versioner av socialstyrelsens levnadskostnadsindex, två med juli 1914 och två med år 1935 som bas. För var och en av dessa årsserier beräknades en indexserie utan skatter och sociala förmåner och en serie med dessa poster. Den femte serien var socialstyrelsens allmänna konsumtionsprisindex och hade 1935 som basår. Levnadskostnadsindex beräknades med utgångspunkt från en genomsnittsbudget för familjer med två minderåriga barn boende i städer och tätorter och tillhörande kategorien arbetare och lägre tjänstemän. Konsumtionsprisindex återspeglade däremot liksom konsumentprisindex den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen. Konsumtionsprisindex beräknades från början av Sveriges riksbank. Förekomsten av flera indexserier, som alla hade det gemensamt att de utgick från i stort sett samma detaljhandelspriser, bidrog till att skapa en viss förvirring och oklarhet i fråga om seriernas tolkning och användning. Detta var en av anledningarna till den omläggning av indexberäkningarna, som ägde rum i juli 1954, varvid konsumentprisindex (1949=100) började beräknas. Beräkningen av de tidigare indexserierna nedlades i samband med övergången till konsumentprisindex. Eftersom ett stort antal alltjämt giltiga avtal är knutna till de nedlagda indexserierna görs framskrivning av dessa serier med konsumentprisindex. Från och med maj 1965 föreligger även en nettoprisindex. Denna baseras på konsumentprisindex, som rensas från indirekta skatter och justeras för subventioner. I avsnitt 1 återfinns uppgifter om konsumentprisindex, i avsnitt 2 uppgifter om nettoprisindex och i avsnitt 3 upgifter om basbelopp och pensionspristal m m. 1. KONSUMENTPRISINDEX 1.1 Beskrivning Konsumentprisindex (1949=100) beräknas exklusive direkta skatter och sociala förmåner och avser att belysa den genomsnittliga prisutvecklingen för den totala privata inhemska konsumtionen. Prisnoteringar insamlas för ett urval av varor och tjänster (representantvaror) dels lokalt av prisombud inom statistiska centralbyråns basurval, dels centralt av statistiska centralbyrån. Se tabell 1 och 2. Anledningen till att priser för vissa varor insamlas centralt är att många varor kan antas ha enhetliga priser över hela landet samt att det ofta är förenat med stora svårigheter att bedöma kvalitetsförändringar för vissa svårdefinierade representantvaror. Lokalt insamlas månatligen prisuppgifter från sammanlagt ca noteringsställen. Antalet representantvaror i den slutliga samman vägningen av totalindex uppgår för närvarande till ca 250. Då prisinsamlingen för vissa representantvaror vidgats till att avse olika angivna fabrikat och kvaliteter insamlas prisuppgifter för betydligt flera olika varor. Inom ramen för konsumentprisindex utförs årligen i oktober en hyresundersökning omfattande ca hyreslägenheter samt kostnadsberäkningar avseende november för ca 500 egnahem.

12 10 Uppsättningen representantvaror jämte deras vägningstal genomgår årligen i samband med årsskiftet en revision på grundval av uppgifter från bl a nationalräkenskapsberäkningarna. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändringar i konsumtionens sammansättning. Genom att hänsyn tas till nya kvaliteter och förpackningsformer vid den årliga översynen av varubeskrivningarna är medelpriserna för olika år ej alltid helt jämförbara. Indextal för huvudgrupper och undergrupper av konsumentprisindex framgår av tabell 3, tabell 4 och diagram 1. För januari -december beräknas konsumentprisindex med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under närmast föregående år uttryckt i detta års decemberpriser. Indextal beräknade med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För december månad beräknas dessutom s k långtidsindex, dvs gruppindex och totalindex som sammanvägs med vikter baserade på konsumtionens värde samma år, uttryckt i prisnivån för december närmast föregående år. Vill man ha reda på procentuella prisförändringen mellan december ett år och januari påföljande år bör man gå till indextalet för januari i den serie som har december föregående år=100 eller jämföra januaritalet med långtidsindex för december i serien med 1949=100. Skall sådana korttidsjämförelser ha någon mening bör de baseras på indextal med decimaler, önskar man jämföra prisnivån mellan november och januari året därpå får man korrigera för (skarva bort) skillnaden mellan långtidsindex och korttidsindex för december. Man beräknar först indexhöjningen november december (korttids-) och multiplicerar sedan detta indextal med januaritalet i årsserien (december föregående år=100). Därvid bör man vara medveten om att de definitiva resultaten av de årliga bostadskostnadsundersökningarna i oktober november enligt beslut av indexnämnden from december 1967 kommer in i korttidsindexen för december. Från denna tidpunkt kan således i skillnaden mellan november- och decemberindextalet ligga en förändring i bostadskostnaderna som hänför sig till tidpunkter tidigare under året. Prisförändringen under ett helt år speglas bäst av långtidsindextalen för december samma år med december föregående år=100, alternativt kvoten mellan långtidsindextalen för december året ifråga och december föregående armed 1949=100. Konsumentprisindex är en kedjeindex med årslänkar. Vid kedjning över de olika åren används långtidsindex för december med december föregående år=100. Långtidsindextalen för huvud- och undergrupper för åren framgår av tabell 5. Motsvarande vägningstal framgår av tabell 6. Månadsindextalen (heltalen) med 1949 som bas fastställs av Kungl Maj:t. För december månad fastställs endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först de officiella indextalen för januari påföljande år. Prisutvecklingen enligt korttidsindex redovisas i tabell 7 och tabell 8. Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till att omräkna värdebelopp till fast penningvärde. Vid sådan användning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hänför sig till den totala privata inhemska konsumtionen och då endast i det sista ledet. Genom multiplikation med koefficienterna i tabell 13 kan ett penningbelopp från åren omräknas till 1972 års penningvärde. Enligt de fr o m år 1968 gällande reglerna för inkomstbeskattning vid försäljning av fastighet användes för beräkning av beskattningsvärdet omräkningstal som baseras på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914=100). Fr o m april-maj 1968 har övergång skett

13 11 till prisinsamling i ett nytt urval av geografiska områden med ett nytt urval av butiker. I samband därmed har beräkningsförfarandena ändrats i vad avser metoderna för sammanvägning av riksmedelpriset. Månadstalen för konsumentprisindex publiceras i Statistiska meddelanden serie Pa och i Allmän månadsstatistik. 1.2 Prisutvecklingen under år Allmänt Konsumentprisindex (långtidsindex) steg under år 1972 med 5,7 procent. Av tabell 8 och tabell 9 framgår utvecklingen månad för månad under 1972 för de olika huvud- och undergrupperna. De undergrupper i indexen som stigit mest under år 1972 är: Personliga artiklar med 12,1 procent, Kött med 11,8 procent, Fläsk med 11,0 procent, Förtäring utom hemmet med 10,6 procent, Tyger, garner och sybehör med 10,6 procent, Läskedrycker och lättöl med 10,2 procent, Fisk och fiskkonserver med 10,0 procent, Charkuterivaror och köttkonserver med 9,4 procent, Mejeriprodukter med 9,0 procent, Läkemedel, lakar- och tandläkararvode med 8,8 procent, Hemhjälp med 8,8 procent, Hyror med 8,7 procent, Mjöl, gryn och bröd med 8,6 procent samt Päls- och skinnvaror, huvudbonader, handskar m m med 8,6 procent. Sänkning av index har noterats för undergrupperna Ägg med 7,9 procent samt Blommor m m med 0,1 procent. Det publicerade totalindextalet för december 1972 är korttidsindex för december. Resultatet från långtidsindex för december påverkar de officiella indextalen först i januariindexen följande år Livsmedel Index för huvudgruppen Livsmedel steg under år 1972 med 7,9 procent. De kraftigaste höjningarna inträffade i januari och juli då index för livsmedel steg med 1,7 respektive 1,4 procent. Dessa höjningar sammanhänger med jordbruksprisregleringen som innebär att jordbruket skall tillföras särskilda medel i samband med justeringarna till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån. Prisutvecklingen under år 1972 visade stora variationer mellan de olika undergrupperna, vilket framgår av tabell 8. I följande tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på totala prisförändringen för livsmedelsposten. Undergrupperna Mejeriprodukter, Mjöl, gryn och bröd samt Charkuterivaror och köttkonserver bidrog mest till uppgången inom livsmedelsposten Alkoholhaltiga drycker och tobak Index för huvudgruppen Alkoholhaltiga drycker och tobak steg under år 1972 med 2,0 procent. Inom gruppen Spritdrycker och vin steg index för utminutering med 0,2 procent och index för utskänkning med 6,5 procent.

14 12 Index för öl steg med 5,3 procent och index för Tobaksvaror med 1,3 procent Bostad, bränsle och lyse Index för huvudgruppen Bostad, bränsle och lyse steg under år 1972 med 6,4 procent. Index för undergruppen Enbart bostad steg med 6,6 procent under år Information om bostadspostens prisförändringar hämtas från årliga undersökningar av egnahem och hyreslägenheter. Bostadsrättslägenheter representeras i konsumentprisindex av hyreslägenheter. Resultaten av de årliga bostadsundersökningarna införs i korttidsindex för december. Index för egnahem steg med 3,9 procent under Uppgången i juni berodde på ökade underhållskostnader för egnahem. Uppgången i december berodde på förändringar som noterats vid den årliga undersökningen av egnahem vilken genomfördes i november Beräkningarna bygger på uppgifter från basundersökningen år 1968 samt uppgifter om nybyggda egnahem, vilka årligen tillfogas undersökningsmaterialet. Index för hyreslägenheter steg under år 1972 med 8,7 procent. Större delen av höjningen berodde på förändringar som noterats vid den särskilda hyresundersökningen i oktober Resultat av hyresundersökningen infördes i index för december, vilket förklarar den uppgång i index som inträffade då. Tidigare under året har hyresindexen i mars, juni och september schablonmässigt uppräknats med 0,25 procent varje gång som en uppskattning av hyresglidningen på grund av färdigställandet av nybyggda lägenheter. Uppskrivningen med 0,25 procent per kvartal på grund av nybyggandet under året skulle i december 1972 ha medfört en överskattning av denna faktors påverkan med 0,51 procentenheter. Hyresindex exkl nybyggda lägenheter år 1972 blev nämligen 0,49 procentenheter lägre än hyresindex inkl nybyggda lägenheter. Index för undergruppen Bränsle och lyse steg under år 1972 med 5,4 procent. Bland orsakerna till uppgången kan nämnas prishöjningar på eldningsolja som har skett flera gånger under året Övriga varor Huvudgrupperna Kläder och skor, Inventarier och husgeråd samt Diverse har haft mindre prisstegringar än för totalindex. Undergrupperna Päls- och skinnvaror, huvudbonader, handskar m m, Tyger, garner och sybehör, Skor, Möbler, Personliga artiklar, Läkemedel, lakar- och tandläkararvode samt Hemhjälp har haft prisstegringar som varit större än för totalindex. Bland de prishöjningar på viktiga varor som inträffade under året kan följande nämnas: Prenumeration på dagstidningar och veckotidningar, läkemedel där den största prishöjningen skedde i juli, drosktrafik där prisförändring skedde i januari, postporto som höjdes i juli samt teletaxor som höjdes i oktober. 2. NETTOPRISINDEX 2.1 Beskrivning Statistiska centralbyrån erhöll under år 1963 i uppdrag av Kungl Maj :t att med beaktande av bl a 1958 års indexutrednings betänkande om nettoprisindex (SOU 1958:36) utarbeta nettoprisindex. I maj 1965 publicerades de första indextalen i denna nya index. Nettoprisindex skall i princip mäta den genomsnittliga relativa utvecklingen av de intäkter som den konsumtionsvaruproducerande sektorn inom näringslivet efter avdrag av indirekta skatter och efter tillägg av subventioner - skulle erhålla från försäljning av en till sin storlek och sammansättning oförändrad mängd varor och tjänster. I nettoprisindex har sålunda konsumentpriserna rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara

15 13 från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat eller förbrukningsmaterial som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna års indexutredning konstaterade i sitt betänkande att i dåvarande läge konsumentpriserna i praktiken endast kunde reduceras med indirekta skatter i sista produktionsledet och i distributionsleden. Med den tillgång på statistisk information som numera föreligger har emellertid en fullständig reducering ansetts kunna utföras. Av beräkningstekniska skäl har prisreduceringar ej kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara för sig. Därför har endast en nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex kunnat beräknas. Nettoprisindex korresponderande mot huvudgrupperna i konsumentprisindex har således inte ansetts möjliga att beräkna med tillräcklig precision. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter har gjorts i överensstämmelse med de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Beträffande skatte- och subventionsbeloppen inom ramen för jordbruksprisregleringen görs ingen justering för dessa i nettoprisindex. Bortsett från vissa merbelopp förutsätts skatte- och subventionsbeloppen vara lika. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år 1972 och år 1973: Indirekta skatter: Mervärdeskatt, allmän arbetsgivaravgift, energiskatter, bensin- och brännoljeskatt, omsättningsskatt på motorfordon, fordonsskatt, tullar, spritskatt, vinskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, malt- och läskedrycksskatt, tobaksskatt, särskilda varuskatter, lotteri-, tips- och totalisatormedel. försäljningsskatt t o m 30 juni 1972, reklamskatt from 1973 (annonsskatt under 1972) samt avgift på vissa dryckesförpackningar fr o m mars Subventioner: Ersättning till SJ för drift av olönsamma järnvägslinjer samt ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busseller spårvägslinjer fr o m Nettoprisindex beräknas normalt för månaderna februari, maj, augusti och november samt december (långtidsindex). Som basar har valts år Då det sker väsentliga förändringar i beskattningen beräknas nettoprisindex ofta även för månaderna före och efter förändringen. Publiceringen av nettoprisindex sker i Statistiska meddelanden serie P och dessutom i Allmän månadsstatistik from januari I tabell 10, tabell 11 och diagram 2 redovisas resultatet av beräkningarna av nettoprisindex. Årsmedeltalen har beräknats som ett ovägt genomsnitt av indextalen med två decimaler för februari, maj, augusti och november. 2.2 Utvecklingen under år 1972 Nettoprisindex (långtidsindex) steg under år 1972 med 6,6 procent medan konsumentprisindex (långtidsindex) under motsvarande period steg med 5,7 procent. Bland de förändringar i den indirekta beskattningen som inträffat under 1972 kan nämnas genomförandet av den femte och sista etappen av tullsänkningar inom Kennedyronden och det fr o m 1972 införda systemet av tullpreferenser i form av tullfrihet för import

16 14 av halvfabrikat och färdigvaror från utvecklingsländerna. Dessa båda faktorer medförde en sänkning av tullsatserna med 6,2 procent. Vidare upphörde pälsvaruskatten att gälla från den 1 januari 1972 och försäljningsskatten på guldsmedsvaror och knutna mattor från den 1 juli BASBELOPP OCH PENSIONS- PRISTAL M M Basbeloppet fastställes av Kungl Maj:t. Basbeloppet för en viss månad grundar sig på kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare (fr o m augusti 1967) och konsumentprisindex för september 1957 (146,12) multiplicerat med kr. Ändringen av basbeloppet sker då den omtalade kvoten har ökat eller minskat med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet vidtogs. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Basbeloppets storlek framgår av tabell 12. I lagen om folkpensionering ingick tom juni 1967 reglering av pensionsbeloppen genom indextillägg för att kompensera de förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Kungl Maj:t fastställde t o m juli 1967 ett pensionspristal, som uttryckte kvoten mellan månadens indextal och indextalet för december 1951 (123,15). Detta tal gällde under tredje månaden efter den som indexberäkningen avsåg. Fr o m juli 1967 värderegleras folkpensionerna via basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Men med hänsyn till att vissa privata pensionsavtal fortfarande indexregleras med pensionspriset fortsätter SCB att tills vidare beräkna talet. Fr o m den 1 juli 1969 har tillkommit pensionstillskott som är indexreglerat via basbeloppet. Studiemedel är sedan den 1 januari 1965 indexreglerade och följer basbeloppet. From den 1 april 1967 gäller att vissa underhållsbidrag göres värdebeständiga genom anknytning till basbeloppet (SFS 1966 nr 680). Utgående bidragsbelopp skall således omräknas i april varje år med den procentsats (avrundad nedåt till närmaste heltal) som basbeloppet har förändrats med sedan föregående omräkning. Förändringen måste dock vara minst 5 procent för att omräkning av underhållsbidrag skall ske. För uppräkning av bidragsbelopp till prisnivån i april 1966 fastställdes följande procentsatser: Bidragsbelopp som senast bestämts under år 1966 eller första kvartalet 1967 omräknas ej vid den första omräkningen (april 1967). Procenttal för omräkning den 1 april respektive år framgår av följande tablå: Bidragsförskott är indexreglerade via basbeloppet fr o m den 1 juli Fr o m den 1 januari 1968 är indextilläggen för yrkesskadelivräntor och tillägg till vissa trafiklivräntor anknutna till basbeloppet.

17 Fr o m den 1 januari 1970 är efterlevande makes rätt till giftorättsgods anknuten till basbeloppet. Basbeloppet och pensionspristalet publiceras i Statistiska meddelanden serie Pa och i Allmän månadsstatistik, basbeloppet och procenttal för ändring av underhållsbidrag även i Svensk författningssamling.

18 16 Källhänvisningar List of sources Levnadskostnadsindex och konsumentprisindex Betänkande angående levnadskostnadsindex, SOU 1943:8. Konsumentprisindex: Betänkande angående omläggning av levnadskostnadsindex, SOU 1953:23. Detaljpriser och indexberäkningar åren , SOS Sthlm Konsumentpriser och indexberäkningar åren samt 1960^1971 (årsbok) SOS. Konsumentprisindex och därtill anknutna indexserier, SCBs broschyrserie, Sthlm Nettoprisindex Nettoprisindex. SOU 1958:36. Beräkningar av nettoprisindex. Statistisk tidskrift 1965:6. Pensioner Lag den 25 maj 1962 om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 381. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. SFS 1967 Nr 206. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1968 Nr 239. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1970 Nr 186. Kungl Maj:ts kungörelse den 27 maj 1970 om pensionsbelopp enligt 10 kap 2 första stycket lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1970 Nr 241. Lag den 25 maj 1962 om införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 382. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1967 Nr 207. Kungl Maj:ts kungörelse den 25 maj 1962 med föreskrifter för beräkning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 383. Lag den 9 maj 1969 om pensionstillskott, SFS 1969 Nr 205. Lag angående ändring i lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott, SFS 1970 Nr 187. Lag den 18 juni 1971 om ändring i lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott, SFS 1971 Nr 276. Underhållsbidrag Lag den 16 december 1966 om ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1966 Nr 680. Lag den 10 december 1971 om ändring i lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1971 Nr 891. Lag den 5 december 1972 om ändring i lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1972 Nr 583. Kungl Maj:ts kungörelse den 3 mars 1967 om fastställande av procenttal enligt 3 andra stycket lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag m m, SFS 1967 Nr 63. Kungl Maj:ts kungörelse den 24 november 1972 om ändring i kungörelsen den 3 mars 1967 (nr 63) om fastställande av procenttal enligt 3 andra stycket lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag m m, SFS 1972 Nr 584. Statistiska centralbyråns kungörelse den 20 mars 1970 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1970 Nr 81. Statistiska centralbyråns kungörelse den 26 mars 1971 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1971 Nr 99.

19 17 Statistiska centralbyråns kungörelse den 20 mars 1973 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1973 Nr 67. Bidragsförskott Lag den 21 maj 1964 om bidragsförskott, SFS 1964 Nr 143. Lag angående ändrad lydelse av 4 lagen den 21 maj 1964 (nr 143) om bidragsförskott, SFS 1968 Nr 242. Lag angående ändring i lagen den 21 maj 1964 (nr 143) om bidragsförskott, SFS 1970 Nr 147. Kungörelse den 21 maj 1964 med vissa bestämmelser angående tillämpningen av lagen om bidragsförskott, SFS 1964 Nr 144. Studiemedel Kungl Maj:ts studiemedelsförordning den 4 juni 1964, SFS 1964 Nr 401. Lag angående ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401), SFS 1970 Nr 266. Kungl Maj:ts förordning om studiemedelsavgifter den 15 december 1967, SFS 1967 Nr 882. Lag angående ändring i förordningen den 15 december 1967 (nr 882) om studiemedelsavgifter, SFS 1970 Nr 269. Trafiklivräntor Lag om tillägg till vissa trafiklivräntor den 1 december 1967, SFS 1967 Nr 663. Se även SFS 1967 Nr 666,667 och 668. Lag den 13 april 1973 om ändring i lagen den 1 december 1967 (nr 663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. SFS 1973 Nr 216. Se även SFS 1973 Nr 217. Yrkesskadelivräntor Lag om värdesäkxing av yrkesskadelivräntor mm den 15 december SFS 1967 Nr 919. Kungl Maj:ts förordning om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgär av statsmedel mm den 15 december 1967, SFS 1967 Nr 920. Skadeståndslivräntor Lag om ändring av skadestandslivräntor den 13 april 1973, SFS 1973 Nr 213. Se även SFS 1973 Nr 219. Ansvarslivräntor Lag om tillägg till vissa ansvarslivräntor den 13 april 1973, SFS 1973 Nr 214. Se även SFS 1973 Nr 220. Statliga skadelivräntor Kungl Maj:ts kungörelse om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, mm den 14 januari 1971, SFS 1971 Nr 14. Kungl Maj:ts kungörelse om ändring i kungörelsen den 14 januari 1971 (nr 14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m m den 27 april 1973, SFS 1973 Nr 218. Fördelning av giftorattsgods Efterlevande makes rätt till giftorättsgods. Lag om ändring i giftermalsbalken den 5 december 1969, SFS 1969 Nr 614. Fastighetsbeskattning Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928, SFS 1967 Nr 748. Förklaring till förkortningar SFS = Svensk författningssamling SOS = Sveriges officiella statistik SOU = Statens offentliga utredningar

20

21 19 Tabell Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1971 och 1) Under rubriken varubeskrivning redovisas de vid prisinsamlingen 1972 gällande varudefinitionerna. Då större ändringar i varudefinitionen företagits från år 1971 anges detta i not. 2) Medelpriser kr är avrundade till närmaste tiotal öre. Medelpriser kr är avrundade till närmaste ental kronor. Medelpriser över kr är avrundade till närmaste tiotal kronor. 3) Priset 1971 avser 800 g.

22 1) Priset år 1971 avser 125 g. 2) Under månaderna juli och augusti göres prisnoteringar för färsk potatis, g. 20

23 1) Medelpriset år 1971 avser månaderna januari-april, augusti-december. Medelpriset ar 1972 avser månaderna januari-juni, augusti-december. 2) Medelpriset år 1971 avser månaderna januari-december. Medelpriset år 1972 avser månaderna januari-augusti. 3) Priset 1971 avser 100 g. 21

24 För varor markerade med C insamlas priset centralt. 22

25 För varor markerade med C insamlas priset centralt. l)full jämförbarhet mellan arsmedelpriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader. 2) Medelpriset avser månaderna januari-april, oktober-december. 3) Ny representantvara år

26 1) Medelpriset avser månaderna januari-april, oktober-december. 24

27 1) Medelpriset avser mänadema januari-april, oktober-december. 2) Full jämförbarhet mellan årsmedelpriserna ej möjlig pa grund av förekommande kvalitetsskillnader. 25

28 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Priset 1971 avser 1 st. 2) Priset 1971 avser 1 dussin. 26

29 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Priset 1971 avser 1/3 1. 2) Priset 1971 avser tapet ca 6,5 m lång. 3) Priset 1971 avser handdukar av hellinne, 1/2 dussin. 27

30 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Ny representantvara år

31 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Förutom för svensk skönlitteratur följes prisutvecklingen även för 7 andra kategorier av litteratur. 29

32 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 30

33 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 31

34 Tabell Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad 1) För potatis, morötter, vitkål, tomater, äpplen, apelsiner och nejlika utföres vid indexberäkningarna säsongkorrigeringar beräknade på prisvariationerna under de tre senaste kalenderåren. 2) Under månaderna juli och augusti avser priserna färsk potatis. 32

35 33 Tabell 3 Konsumentprisindex 1950 april 1973 (1949 = 100) 1) Korttidsindex 2) Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa längtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelse över årsskifte, se avsnitt 1.1.

36 34 Tabell 4 Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100) 1) Egnahemsindex beräknades första gången år För tiden har hyresindexen fått gälla även för egnahem. 2) Båtar fr o m år 1971.

37 35

38 1) Flyttningskostnader fr o m år

39 37

40 38 Tabell 5 Långtidsindex för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100)

41 39

42 40

43 1) Inkl transporter (flyttningskostnader). 2) Därav hänför sig 0,2 procentenheter till år 1968 (långtidsjustering till följd av reviderade vägningstal). 41

44 Tabell 6 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex,

45 Tabell 7 Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954 = 100) 1) Korttidsindex. 2) Fr o m benämnda allmän mottagaravgift resp särskild ljudradioavgift. 3) Fr o m 1969 varmrätt av helt kött på barservering (ii la carterätt). 4) Inkl transporter (flyttningskostnader). 5) Fr o m 1968 kemtvätt. 43

46 44 Tabell 8 Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari december 1972 (december 1971 = 100) 1) inkl flyttningskostnader.

47 45

48 46 Tabell 9 Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för de i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december 1971 april ) För vissa varor, främst inom inventarier och husgeråd samt diverseposten inhämtas priset normalt i februari, maj, augusti och november. 2) Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelser över årsskifte, se avsnitt 1.1.

49 47 Tabell = 100 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1) Här publicerade årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler och för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november.

50 48 Tabell 11 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = 100 1) Årsmedeltalet för 1959 är beräknat på indextal med två decimaler, och för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november. 2) Avser långtidsindex.

51 49 Tabell 12 Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring ) Basbeloppet enligt 1 kap 6 lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Basbeloppet för en viss månad utgöres av kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare och konsumentprisindex i september 1957, multiplicerad med kronor. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten ökat eller minskat med minst 3 % sedan basbeloppet senast ändrades. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och avgiftsuttag för visst år gäller basbeloppet för januari samma år. Vid utbetalning av tilläggspension och folkpension tillämpas däremot det för månaden ifråga gällande basbeloppet. Tabell 13 Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år ) Koefficienterna i tabellen har beräknats på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914 = 100), från år 1954 framskriven med konsumentprisindex. Med hjälp av tabellen kan ett belopp uttryckt i prisnivån något av åren direkt omräknas till prisnivån år 1972 genom att beloppet ifråga multipliceras med koefficienten för respektive år. Exempel: Ett belopp om 350 kronor år 1938 blir omräknat till 1972 års prisnivå 350 x 4,18 = kronor. 2) Avser juli månad. 3) Beräknat genom linjär interpolering.

52 Diagram 1 Konsumentprisindex , årsmedeltal (1949 = 100)

53 Diagram 2 De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december

54 Diagram 3 Konsumentprisindex december 1968 mars 1973, månadstal för totalindex och huvudgrupper (1949 = 100)

55 Diagram 4 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, 1955, 1960, 1965, 1970 och 1972