INLEDNING TILL. Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, / utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, Täckningsår: 1954:juli Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), : PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Konsumentpriser och indexberäkningar. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-kpi-1967

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Konsumentpriser och indexberäkningar 1967 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Consumer Prices and Index Computations 1967 Form för hänvisning. Konsumentpriser och indexberäkningar 1967 (SOS). Statistiska centralbyrån. Stockholm Arspublikationen Konsumentpriser och indexberäkningar har tidigare utgivits inom serien Sveriges officiella statistik: Priser och konsumtion. Årgångarna 1931/59, 1960 och 1961 utgavs av socialstyrelsen, årgångarna av statistiska centralbyrån. Published by the National Central Bureau of Statistics, S Stockholm 27 Printed in Sweden Civiltryck AB Stockholm 1968 Suggested citation. Consumer prices and index computations 1967 (SOS). National Central Bureau of Statistics. Stockholm The annual report on Consumer Prices and Index Computations has previously been published within the series of Official Statistics of Sweden: Prices and consumption. The reports of 1931/59, 1960 and 1961 were published by the Social Welfare Board; the reports of by the National Central Bureau of Statistics.

5 3 Förord Preface Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster. Eftersom endast ett begränsat antal medelpriser publicerades varje månad och då det förelåg ett känt behov av lättillgängliga prisuppgifter användbara för jämförelser över både längre och kortare tidsperioder, utgav socialstyrelsen år 1961 i serien Sveriges Officiella Statistik en prisöversikt omfattande tiden Denna prisöversikt anslöt sig till en tidigare publikation i samma serie, "Detaljpriser och indexberäkningar åren ". Under senare år har årliga prisöversikter utgivits. Den vid statistiska centralbyrån utarbetade prisöversikten gällande konsumentpriser och indexberäkningar år 1967, som härmed framlägees, har utökats med en tabell upptagande årsmedeltal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100). En tabell med pensionspristalet har utgått. Prisöversikten har utarbetats av förste aktuarie Ulf Ryytty under ledning av byrådirektör Karl-Olov Hedler. Stockholm i juli 1963 Ingvar Ohlsson Frithiof Billström

6 4 Innehåll Contents 7 Sammanfattning på engelska 9 Inledning 9 1. Konsumentprisindex Nettoprisindex Basbelopp och pensionspristal 16 Källhänvisningar Summary Introduction 1. Consumer Price Index 2. Net Price Index 3. Base Amount and National Pension Index List of sources TABELLER Årsmedelpriser för vissa i konsumentprisindex ingående representantvaror 1966 och 1967 TABLES 1. Average annual prices for some goods and services included in Consumer Price Index 1966 and Goods with seasonal price variations: average monthly prices Consumer Price Index March 1968 (1949 = 100) 4. Annual index averages for main groups and subgroups in Consumer Price Index (1949 = 100) Varor med säsongvarierande priser: noterade medelpriser (kr) per månad Konsumentprisindex mars 1968 (1949 = 100) Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100) Långtidsindex för december för huvudgrupper och un- 5. Long-term index for December for main groups dergrupper i konsumentprisindex (de-ancember subgroups in Consumer Price föregående år = 100) Index (preceding December = 100) Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954 = 100) 7. Index numbers for certain services included in Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari - december 1967 (december 1966 = 100) 8. Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January - December 1967 (December 1966 = 100) Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för de i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december mars The main group price index changes in promille from month to month in Consumer Price Index, December March Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = 100

7 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år 1967 DIAGRAM Konsumentprisindex , årsmedeltal (1949 = 100) De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december Konsumentprisindex december februari 1968, månadstal för totalindex och huvudgrupper (1949 = 100) 11. Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with preceding December = 100 and long-term index for December with 1959 = Base Amount according to the National Insurance Act Coefficients for recalculating consumer prices from the years to those for 1967 CHARTS 1. Consumer Price Index , annual averages (1949 = 100) 2. The annual percentage changes of the Consumer Price Index and the Net Price Index according to long-term index for December 3. Consumer Price Index December February 1968, monthly numbers for total index and main groups (1949 = 100) SYMBOLER Explanations of symbols " Upprepning Repetition - Intet finns att redovisa Magnitude nil 0 Mindre än hälften av den anv nda enheten Magnitude less than half of unit employed Uppgiften inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges Data not available

8

9 7 Consumer Price Index was during May 1965 the only official, regularly calculated index of retail price movements in Sweden. Summary In May 1965 the Net Price Index was published, a retail price index which excludes indirect taxes but includes some subsidies. Below and in tables 10 and 11 this new index is presented. For further information about the older indexes and a more penetrating study of the construction of the Consumer Price Index reference is made to "Consumer Prices and Index Computations " (Official Statistics of Sweden). Consumer Price Index The Consumer Price Index was started in July 1954 and has 1949 (the entire year) as its base. As its name implies the Consumer Price Index is meant to measure the price changes for the entire consumption by the private sector of the economy. This index has replaced all earlier retail price indexes. The Consumer Price Index numbers for the months of January - December are calculated on weights based on the value of the whole private consumption during the preceding year recalculated to the December prices that year. This index is called the short-term index. It is the official one published with base 1949 = 100. For the months of December another index, the long-term index, is calculated based on weights depending on the value of the consumption during the current year recalculated to December prices the previous year. In addition to this the long-term index may differ from the short-term index due to better information on the price development considered when calculating the long-term index. Consumer Price Index is calculated for every month primarily as an index showing the price change since December the previous year. In transforming the index into one with 1949 as base, the linking backwards is made over the long-term index numbers for December. As regards the collection and the processing of price data no changes have taken place during During 1967 the general price level increased by 3.1 per cent. The groups subject to the most significant price increases during 1967 are alcoholic beverages and tobacco and miscellaneous with

10 8 about 5 per cent and housing (excluding fuel and lighting) with about 4 per cent. Net Price Index Net Price Index is defined as an index in which the prices of consumer goods have been reduced with the sum of the indirect taxes, which in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods. The prices are also adjusted by including certain subsidies. Net Price Index numbers are calculated for the months of February, May, August, November and December (long-term index). If marked changes in tax rates take place in some other month, Net Price Index numbers might be calculated also for the month in which the tax rates were changed as well as for the preceding month. The base reference period for the Net Price Index is The annual averages are calculated as unweighted averages of the index numbers for February, May, August and November. Base Amount and Pension Index Number Basic pensions, supplementary pensions, study assistance and certain alimonies are guaranteed a constant value by connection to certain index series based on the Consumer Price Index. Up to and including June 1967 basic pensions were regulated by the Pension Index Number. After that month basic pensions depend on the Base Amount. Base Amount also regulates supplementary pensions (since ), study assistance (since ) and certain alimonies (since and ). The Pension Index Number for a certain month is calculated as the relation between Consumer Price Index three months earlier and December 1951 (12?. 15). For every third unit exceeding 100 an index supplement is paid. The Base Amount for a certain month is calculated as the relative between Consumer Price Index two months earlier and September 1957 (146.12) multiplied by 4000 Swedish Crowns, any fractional part counted as nearest full hundred of Crowns. The Base Amount is changed when the named relative has increased or decreased with at least three per cent since the preceding change.

11 9 Inledning Introduction Konsumentprisindex beräknas sedan juli 1954 regelbundet varje månad som mått på prisutvecklingen för varor och tjänster för privat konsumtion i Sverige. Från och med maj 1965 föreligger även en nettoprisindex. Denna baseras på konsumentprisindex, som rensas från indirekta skatter och justeras för subventioner På s 19 samt i tabell 10 och 11 redovisas denna nya index, "nettprisindex". Beräkningen av de tidigare indexserierna, levnadskostnadsindex inklusive och exklusive direkta skatter och sociala förmåner (1914 och 1935 års serier) samt konsumtionsprisindex nedlades i samband med övergången till konsumentprisindex. Eftersom ett stort antal alltjämt giltiga avtal är knutna till de nedlagda indexserierna gores framskrivning av dessa serier med konsumentprisindex. Beträffande dessa äldre seriers målsättning och konstruktion hänvisas till "Konsumentpriser och indexberäkningar åren ", där även en utförlig redogörelse lämnas för beräkningsmetoder och den teoretiska bakgrunden, för konsumentprisindex. 1. Konsumentprisindex 1.1 BESKRIVNING Konsumentprisindex som började beräknas under 1954 och som har år 1949 som bas (= 100) beräknas exklusive direkta skatter och sociala förmåner och avser att belysa prisutvecklingen för den totala privata konsumtionen. Prisnoteringar insamlas dels lokalt av prisombud inom statistiska centralbyråns basurval, dels centralt av statistiska centralbyrån. Anledningen till att priser för vissa varor insamlas centralt är att många varor kan antagas ha enhetliga priser över hela landet samt att det ofta är förenat med stora svårigheter för lokalombuden att bedöma kvalitetsförändringar för vissa svårdefinierade representantvaror. Sammanlagt insamlas prisuppgifter från ca 2300 noteringsställen. Antalet representantvaror uppgår för närvarande till ca 240, men då prisinsamlingen inom vissa delposter vidgats till avse olika angivna fabrikat och kvaliteter insamlas prisuppgifter för betydligt flera varor. Inom ramen för konsumentprisindex utföres årligen en hyresundersökning omfattande ca 10f)ft hyreslägenheter samt kostnadsberäkningar för ca 500 egna hem. Uppsättningen representantvaror jämte deras vägningstal genomgår årligen en revision på grundval av uppgifter från bl a nationalräkenskapsberäkningarna. Genom detta förfarande kommer hänsyn att tagas till förändringar i sammansättningen av den privata konsumtionen.

12 10 För vissa varor föreligger icke full jämförbarhet mellan prisuppgifterna för skilda år genom att hänsyn tages till nya kvaliteter och förpackningsformer vid den årliga översynen av varubeskrivningarna. Den årliga revisionen sker i samband med årsskiftet. För januari - december beräknas konsumentprisindex med vägningstal baserade på den privata konsumtionen under närmast föregående år uttryckt i detta års decemberpriser. Indextal beräkande med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För december månad beräknas dessutom s k långtidsindex, indextal som sammanvägs med vikter baserade på den privata konsumtionen samma år, uttryckt i prisnivån december närmast föregående år. Vill man ha reda på den faktiska procentuella prisförändringen mellan december ett år och januari påföljande år bör man gå till indextalet för januari i den serie som har december föregående år = 100 eller jämföra januaritalet med långtidsindex för december i serien med 1949 = 100. Skall sådana korttidsjämförelser ha någon mening bör de baseras på indextal med decimaler. Önskar man jämföra prisnivån mellan november och januari året därpå får man korrigera för (skarva bort) skillnaden mellan långtidsindex och korttidsindex för december. Man beräknar först indexhöjningen november - december (korttids-) och multiplicerar sedan detta indextal med januaritalet i årsserien (december föregående år = 100). Därvid bör man dock vara medveten om att de definitiva resultaten av de årliga bostadskostnadsundersökningarna i oktober - november enligt beslut av index nämnden fr o m december 1967 kommer in i korttidsindexen för december. Från denna tidpunkt kan således i skillnaden mellan november- och dscemberindextalet ligga en förändring i bostadskostnaderna som hänför sig till tidpunkter tidigare under året. Den faktiska prisförändringen under ett helt år speglas av långtidsindextalet för december samma år med december föregående år = 100, alternativt kvoten mellan långtidsindextalen för december året ifråga och föregående år med 1949 = 100. Vid jämförelser över längre perioder än ett år blir avvikelserna så små att jämförelser kan göras utan korrigering. Konsumentprisindex är en kedjeindex. Vid kedjning över de olika åren används långtidsindex för december. Långtidsindextalen för huvud- och undergrupper för åren framgår av tabell 4.» Månadsindextalen med 1949 som bas fastställes av Kungl Maj:t. För december månad fastställes endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först indextalen för januari.

13 11 Prisutvecklingen under ett år framgår bäst av långtidsindex för december med december föregående år som bas. Sådana indextal redovisas i tabellerna 5, 8 och 11 samt diagram 2. Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till att omräkna värdebelopp till fast penningvärde mellan två tidpunkter. Vid en sådan omräkning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hänför sig till den privata konsumtionen och då endast i det sista ledet. Med hjälp av koefficienterna i tabell 14 kan ett penningbelopp från åren omräknas till 1967 års penningvärde. Månadstalen för konsumentprisindex publiceras i Statistiska meddelanden och Allmän månadsstatistik. 1.2 PRISUTVECKLINGEN UNDER ÅR Allmänt Den allmänna prisnivån för konsumtionsvaror steg med 3, 1 procent under år 1967 enligt långtidsindex. Av tabell 8 framgår prisutvecklingen under året för de olika huvud- och undergrupperna. De grupper i index som stigit mest är Alkoholhaltiga drycker och tobak och Diverse med vardera 5 procent samt Enbart bostad med 4 procent. Av tabell 9 framgår förändringarna av indextalen månad för månad under Den största uppgången i index - beräknad på indextal med två decimaler - inträffade mellan december 1966 (korttidsdecember) och januari 1967, då index steg med 0,8 procent. Av denna uppgång hänför sig 0,3 procent till de justeringar, som gjorts i långtidsindex för år 1966, och beror alltså på prisstegringar som inträffat tidigare än Justeringarna i långtidsindex för år 1966 avser främst bostadsposten grundad på de förut nämnda bostadskostnadsundersökningarna. I övrigt har index gått upp månad för månad utom i oktober och november då indextalet sjönk obetydligt beroende på prissänkningar för eldningsolja Livsmedel Inom huvudgruppen Livsmedel har prisutvecklingen under år 1967 för de olika undergrupperna varit ojämn. Detta framgår av tabell 8. I följande tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på livsmedelspostens totala förändring.

14 12 Undergrupperna Mjöl, gryn och bröd, Mejeriprodukter, Kött samt Förtäring utom hemmet bidrog mest till uppgången inom livsmedelsposten Alkoholhaltiga drycker och tobak Index för huvudgruppen Alkoholhaltiga drycker och tobak steg med 5 procent i mars i samband med höjningen av skatten på tobaksvaror. Under återstoden av året har endast smärre förändringar inträffat beroende på prisstegringar på öl Bostad, bränsle och lyse Inom huvudgruppen Bostad, bränsle och lyse har index för undergruppen Enbart bostad stigit mest. De kraftiga variationerna inom den andra undergruppen. Bränsle och lyse» beror till största delen på ändringar i priser och rabatter på eldningsolja. De stora prisförändringarna under årets tredje kvartal är resultat av mellanösternkrisen. Höjningen inom undergruppen Enbart bostad framgår av tabell 7. De förändringar som skett i index under året beror för januari på en preliminär beräkning av hyreskostnaderna på grund av de generella hyrestilläggen, för februari och mars på sänkt marknadsränta samt för juni på ändrade kostnader för reparation och onera. För månaderna mars, juni och september har skett en uppräkning av index för hyres-

15 13 lägenheter med 0,25 procent som en preliminär skattning av den förändring av medelhyran som kan förväntas på grund av tillskottet av nybyggda lägenheter under år För december månad (korttidsindex) beror förändringen på att resultaten av en årlig hyresundersökning i oktober samt en kostnadsberäkning för egna hem i november införts i indexen. År 1967 är som tidigare nämnts första året denna hyresundersökning och kostnadsberäkning avspeglar sig i korttidsindexen för december. Tidigare år har dessa justeringar skett i långtidsindex och därför inte givit utslag i de av Kungl Maj:t fastställda indextalen förrän i index för januari månad följande år. Detta bör beaktas vid jämförelse av indextalen för december 1967 och januari 1968 med indextalen för december och januari tidigare år. I de preliminära beräkningarna för enbart bostad har prisutvecklingen underskattats under år 1967, vilket framgår av skillnaden mellan novemberindexen och decemberindexen Övriga varor Huvudgrupperna Kläder och skor samt Inventarier och husgeråd har haft prisstegringar som dock har varit mindre än för totalindex. För vissa undergrupper såsom tyger, garner och sybehör, skor, personliga artiklar, resor, läsning och skrivmateriel, rengöringsmedel och tvätt, hemhjälp, post och tele samt kroppsvård har noterats kraftigare prisstegringar än för totalindex. 2. Nettoprisindex Statistiska centralbyrån erhöll under år 1963 i uppdrag av Kungl Maj:t att med beaktande av bl a 1958 års indexutrednings betänkande om nettoprisindex (SOU 1958:36) utarbeta nettoprisindex, dvs en index rensad från indirekt beskattning och med tillägg av subventioner. I maj 1965 publicerades de första indextalen i denna nya index. I nettoprisindex har konsumentpriserna rensats från all den indirekta beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade icke bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat eller förbrukningsmaterial som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp.

16 14 En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna års indexutredning konstaterade i sitt betänkande att i dåvarande läge konsumentpriserna i praktiken endast kunde reduceras med indirekta skatter i sista produktionsledet och i distributionsleden. Med den tillgång på statistisk information som i dag föreligger har en fullständig reducering ansetts kunna utföras. Av beräkningstekniska skäl har prisreduceringen ej kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara för sig. Därför har endast en nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex kunnat beräknas. Nettoprisindexar korresponderande mot huvudgrupperna i konsumentprisindex har således inte ansetts möjliga att beräkna med tillräcklig precision. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter har gjorts i överensstämmelse med de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Följande indirekta skatter och subventioner innefattas år 1967 vid beräkningen av nettoprisindex: Indirekta skatter: Allmän varuskatt, energiskatter, bensin- och brännoljeskatt, omsättningsskatt på motorfordon, fordonsskatt, tullar, spritskatt, vinskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, malt- och läskedrycksskatt, tobaksskatt, särskilda varuskatter, försäljningsskatter, pälsvaruskatt, lotteri-, tips- och totalisatormedel samt regleringsavgift och accis på fettvaror (tom den ) Subventioner: Allmänt mjölkpristillägg och allmänna räntebidrag till bostadssektorn (tom den ) Nettoprisindex beräknas normalt för månaderna februari, maj, augusti och november. Som basår har valts år Då det sker väsentliga förändringar i beskattningen kan nettoprisindex komma att beräknas för månaderna före och efter förändringen. Publicering av nettoprisindex sker i Statistiska meddelanden och dessutom i Allmän månadsstatistik fr o m januari I tabellerna 10 och 11 redovisas resultatet av beräkningarna av nettoprisindex för perioden februari Årsmedeltalen har beräknats som ett ovägt genomsnitt av indextalen med två decimaler för februari, maj, augusti och november.

17 15 3. Basbelopp och pensionspristal Basbeloppet fastställes av Kungl Maj:t. Basbeloppet för en viss månad grundar sig på kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare (fr o m augusti 1967) och konsumentprisindex för september 1957 (146,12) multiplicerat med kr. Ändringen av basbeloppet sker då den omtalade kvoten har ökat eller minskat med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet vidtogs. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. Basbeloppets storlek framgår av tabell 12. I lagen om folkpensionering ingick tom juni 1967 reglering av pensionsbeloppen genom indextillägg för att kompensera för de förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Kungl Maj:t fastställde to m juli 1967 ett pensionspristal, som uttryckte kvoten mellan månadens indextal och indextalet för december 1951(123,15). Detta tal gällde under tredje månaden efter den som indexberäkningen avsåg. Fr o m juli 1967 värderegleras folkpensionerna via basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Pensionspristalet fastställdes sista gången för juli Med hänsyn till att vissa privata pensionsavtal fortfarande indexregleras med pensionspristalet fortsätter SCB att tillsvidare beräkna talet. Tabell 13 anger pensionspristalet för de månader indextillägget utlöstes enligt de tidigare reglerna. Fr o m den 1 april 1967 gäller att vissa underhållsbidrag göres värdebeständiga genom anknytning till basbeloppet (SFS 1966 nr 680). Underhållsbidragen skall således omräknas i april varje år med den procentsats (avrundat nedåt till närmaste heltal) som basbeloppet har förändrats med sedan föregående omräkning. Förändringen måste dock vara minst 5 procent för att omräkning av underhållsbidrag skall ske. Som kompensation för prisstegringen april april 1967 uppräknades underhållsbidragen med 7 procent fr o m den 1 april Basbeloppet för april 1968 utgör kr mot kr för april 1967 och har således stigit med mindre än fem procent. De av lagen berörda underhållsbidragen ändras följaktligen ej per den 1 april Studiemedel är sedan den 1 januari 1965 indexreglerade och följer basbeloppet. Fr o m den 1 januari 1968 är indextilläggen för yrkesskadelivräntor och tillägg till vissa trafiklivräntor anknutna till basbeloppet.

18 16 Källhänvisningar List of sources Levnadskostnadsindex och konsumentprisindex Betänkande angående levnadskostnadsindex, SOU 1943:8. Konsumentprisindex: Betänkande angående omläggning av levnadskostnadsindex, SOU 1953:23. Detaljpriser och indexberäkningar åren , SOS Sthlm Konsumentpriser och indexberäkningar åren , SOS Sthlm v Hofsten, E.Price Indexes and Quality Changes, Forum, Sthlm 1952 " " Konsumentprisindex, Tiden, Sthlm 1959 Konsumentprisindex och därtill anknutna indexserier, Statistiska centralbyråns broschyrserie, Nummer 13, Sthlm Nettoprisindex Nettoprisindex, SOU 1958:36. Beräkning av nettoprisindex, Statistisk Tidskrift 1965:6. Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Lagen den 25 maj 1962 om allmän försäkring, SFS 1962 nr 381, ändring SFS 1967 nr 206. Lagen den 25 maj 1962 om införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1962 nr 382, ändring SFS 1967 nr 207. Kungl Maj:ts kungörelse den 25 maj 1962 med föreskrifter för beräkning av basbeloppet om allmän försäkring, SFS 1962 nr 333. Pensionspristal Kungl Majas kungörelse den 11 november 1955 med föreskrifter för beräkning av pensionspristalet, SFS 1955 nr 589. Lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1967 nr 207. Underhållsbidrag Lagen den 16 december 1966 om ändring av vissa underhållsbidrag. SFS 1966 nr 680. Kungl Maj:ts kungörelse den 3 mars 1967 om fastställandet av procenttal enligt 3 andra stycket lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag, m m SFS 1967 nr 63.

19 17 Studiemedel Studiemedelsförordningen, SFS 1964 nr 401. Yrkesskadelivräntor Lag om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m m den 15 december 1967, SFS 1967 nr 919 och nr 920. Tillägg till vissa trafiklivräntor Lagen om tillägg till vissa trafiklivräntor den 1 december 1967, SFS 1967 nr 663.

20

21 19 Tabell 1. ÅRSMEDELPRISER FÖR VISSA I KONSUMENTPRISINDEX INGÅENDE REPRESENTANT- VAROR 1966 OCH ) Under rubriken varubeskrivning redovisas de på insamlingsblanketterna upptagna varudefinitionerna för år Då större ändringar å varudefinitionen företagits från år 1966 anges detta i not. 2) Medelpriser kr är avrundade till närmare tiotal öre " " " " enkrona över " " " " tiotal kronor

22 1) Under månaderna juli och augusti göres prisnoteringar för färsk potatis i 1 kg-förpackning. 20

23 1) Medelpriset avser månaderna jan, febr, sept-dec. 21

24 Med C markerade varor centralprisinsamlade 1) Helst retur utan glas 2) Avser stockholmspriser. 22

25 Med C markerade varor centralprisinsamlade 1) Full jämförbarhet mellan årsmedelpriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader. 23

26 1) Representantvaran för år 1966 har långa ben 24

27 1) Full jämförbarhet mellan årsmedelpriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader. 25

28 Med C markerade varor centralprisinsamlade 26

29 Med C markerade varor centralprisinsamlade 27

30 Med C markerade varor centralprisinsamlade 1) Medelpriset avser annan portföljtyp 28

31 Med C markerade varor centralprisinsamlade 29

32 Med C markerade varor centralprisinsamlade 30

33 Med C markerade varor centralprisinsamlade 1) Detta medelpris avser huvudsakligen Volkswagen Typ 113 2) Detta medelpris avser Typ 190 C 3) Detta medelpris avser bilmodell Sedan 31

34 Med C markerade varor centralprisinsamlade 1) Dimension 590/15 32

35 Tabell 2. VAROR MED SÄSONGVARIERANDE PRISER: NOTERADE MEDELPRISER (KR) PER MÅNAD ) För ägg, potatis, morötter, vitkal, tomater, äpplen och apelsiner utföres vid indexberäkningarna säsongkorrigeringar beräknade pa prisvariationerna under de tre senaste kalenderåren. 2) Under månaderna juli och augusti avser priserna färsk potatis. 33

36 34 Tabell 3. KONSUMENTPRISINDEX MARS 1968 (1949 = 100) 1) Korttidsindex ) Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelse över årsskifte, se avsnitt 1.1 och 1.2.4

37 1) Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttids jämförelse över årsskifte, se avsnitt 1.1 och

38 Tabell 4. ÅRSMEDELINDEXTAL FÖR HUVUDGRUPPER OCH UNDERGRUPPER I KON- SUMENTPRISINDEX (1949 = 100) 36

39 37

40 38

41 39

42 Tabell 5. LÅNGTIDSINDEX FÖR DECEMBER FÖR HU- VUDGRUPPER OCH UNDERGRUPPER I KONSUMENTPRISINDEX (DE- CEMBER FÖREGÅENDE ÅR = 100) 40

43 41

44 42

45 43

46 Tabell 6. VÄGNINGSTAL FÖR HUVUDGRUPPERNA I KONSUMENTPRISINDEX, LÅNGTIDSINDEX,

47 Tabell 7. INDEXTAL FÖR VISSA I KONSUMENTPRISINDEX INKLUDERADE TJÄNSTER, DECEMBER (JUNI 1954 = 100) 1) Korttidsindex. 45

48 Tabell 8. INDEXTAL FÖR HUVUDGRUPPER OCH UNDERGRUPPER I KONSUMENTPRISINDEX JANUARI - DECEMBER 1967 (DECEMBER 1966 = 100) 46

49 47

50 48

51 49

52 50 Tabell 9. FÖRÄNDRINGAR I PROMILLE I INDEXTALEN FRÅN MÅNAD TILL MÅNAD FÖR DE I KONSUMENTPRISINDEX INGÅENDE HUVUDGRUPPERNA UNDER PERIODEN DECEMBER MARS ) För vissa varor, främst inom inventarier och husgeråd samt diverseposten, inhämtas priset normalt i februari, maj, augusti och november 2) Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjunsteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelser över årsskifte, se avsnitt 1.1 och 1.2.4

53 51 Tabell 10. NETTOPRISINDEX SAMT KONSUMENTPRISINDEX (ÅRSMEDELTAL) OMRÄKNAD TILL 1959 = 100 1) Här publicerade årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler och för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november.

54 52 Tabell 11. ÅRSSERIER FÖR NETTOPRISINDEX (NPI) OCH KONSUMENTPRISINDEX (KPI) MED DECEMBER FÖREGÅENDE ÅR = 100 SAMT LÅNGTIDSINDEX FÖR DECEMBER MED 1959 = 100 1) Årsmedeltalet för är beräknat på indextal med två decimaler och för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november, 2) Avser långtidsindex.

55 53 Tabell 12. BASBELOPPET ENLIGT LAGEN OM ALLMÄN FÖRSÄKRING ) Basbeloppet enligt 1 kap 6 lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Basbeloppet för en viss månad utgöres av kvoten mellan konsumentprisindex (två) månåder tidigare (tom juli 1967 tre månader tidigare) och konsumentprisindex i september 1957 multiplicerad med kronor. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten ökat eller minskat med minst 3 % sedan basbeloppet senast ändrades. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och avgiftsuttag för visst år gäller basbeloppet i januari samma år. Vid utbetalning av tilläggspensionen och sådana folkpensioner som är anknutna till basbeloppet tillämpas däremot det under månaden i fråga gällande basbeloppet. Tabell 13. KOEFFICIENTER FÖR OMRÄKNING AV PRISNIVÅN PÅ KONSUMTIONSVAROR ÅREN TILL ÅR ) Koefficienterna i tabellen har beräknats på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914 = 100) och konsumentprisindex (1949 = 100). Med hjälp av tabellen kan ett belopp uttryckt i prisnivån något av åren direkt omräknas till prisnivån genom att beloppet i fråga multipliceras med koefficienten för respektive år. Exempel: Ett belopp om 350 kronor år 1938 blir omräknat till 1967 års prisnivå 350x3.27

56 54 Diagram 1. Konsumentprisindex , årsmedeltal (1949 = 100) Diagram 2. De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december

57 Diagram 3. Konsumentprisindex december februari 1968, månadstal för totalindex och huvudgrupper (1949 = 100) 55