INLEDNING TILL. Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, / utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, Täckningsår: 1954:juli Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), : PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Konsumentpriser och indexberäkningar. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-kpi-1966

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK PRISER OCH KONSUMTION KONSUMENTPRISER OCH INDEXBERÄKNINGAR ÅR 1966 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1967

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN PRICES AND CONSUMPTION CONSUMER PRICES AND INDEX COMPUTATIONS 1966 CENTRAL BUREAU OF STATISTICS Tiden-Barnängen tryckerier ab Stockholm 1967

5 FÖRORD Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster. Eftersom endast ett begränsat antal medelpriser publiceras varje månad och då det förelåg ett känt behov av lättillgängliga prisuppgifter användbara för jämförelser över både längre och kortare tidsperioder, utgav socialstyrelsen år 1961 i serien Sveriges Officiella Statistik en prisöversikt omfattande tiden Denna prisöversikt anslöt sig till en tidigare publikation i samma serie, "Detaljpriser och indexberäkningar åren ". Under senare år har årliga prisöversikter utgivits. Den vid statistiska centralbyrån utarbetade prisöversikten gällande konsumentpriser och indexberäkningar år 1966, som härmed framlägges, har delvis omredigerats i förhållande, till tidigare översikter. Bl. a. har långtidsindextal för december införts eller fått ersätta korttidsindextal för samma månad. Ytterligare ett par tabeller och diagram har tillkommit varjämte koefficienter för omräkning till 1966 års prisnivå införts. Denna prisöversikt har utarbetats av amanuens Åke Nilsson under ledning av byrådirektör Karl-Olov Hedler. Stockholm i juni 1967 Ingvar Ohlsson Frithiof Billström

6

7 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXT Sid. Page Sammanfattning på engelska 5 Inledning 7 1. Konsumentprisindex 7 2. Nettoprisindex Bruttoprisindex Basbelopp och pensionspristal 13 Källhänvisningar 13 TABELLER 1. Årsmedelpriser (kr) 1965 och 1966 för i konsumentprisindex ingående representantvaror Varor med säsongvarierande priser: noterade medelpriser (kr) per månad år Konsumentprisindex februari 1967 (1949 = 100) Långtidsindex för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december åren (juni 1954 = 100) Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari - december 1966 (december 1965 = 100) Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för de i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december februari Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = CONTENTS TEXT Summary Introduction 1. Consumer Price Index 2. Net Price Index 3. Index Calculations excluding and including direct taxes and social benefits 4. Base Amount and National Pension Index Sources TABLES 1. Average annual prices in Sw. crowns in 1965 and 1966 for goods and services included in Consumer Price Index 2. Goods with seasonal price variations, average monthly prices Consumer Price Index February 1967 (1949 = 100) 4. Long-term index for December for main groups and subgroups in Consumer Price Index (preceding December = 100) 5. Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, Index numbers for certain services included in Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) 7. Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January - December 1966 (December 1965 = 100) 8. The main group price index changes in promille from month to month in Consumer Price Index, December February Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = 100

8 4 Sid. Page 10. Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = Indextal exklusive och inklusive direkta skatter och sociala förmåner för vissa hushållstyper och inkomstklasser Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, Pensionspristalet för månader då indextillägget utlösts Koefficienter för omräkning av konsumentpriser från åren till år Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with preceding December = 100 and long-term index for December with 1959 = Index numbers excluding and including direct taxes and some social benefits for certain types of households and levels of income. 12. Base Amount according to the National Insurance Act, National Pensions Index for months when index supplement has been effected. 14. Coefficients for recalculating consumer prices from the years to DIAGRAM 1. Konsumentprisindex , årsmedeltal (år 1949 = 100) De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december Konsumentprisindex januari februari 1967, månadstal för totalindex och huvudgrupper (år 1949 = 100) 44 DIAGRAMS 1. Consumer Price Index , annual averages (1949 = 100) 2. The annual percentages changes of the Consumer Price Indexand the Net Price Index according to long-term index for December 3. Consumer Price Index January February 1967, monthly numbers for total index and main groups (1949 = 100) SYMBOLER ANVÄNDA I TABELLERNA EXPLANATIONS OF SYMBOLS Intet finns att redovisa Mindre än hälften av den använda enheten Uppgiften inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges Magnitude nil 0 Magnitude less than half of units employed Data not available

9 5 SUMMARY Consumer Price Index was during May 1965 the only official, regularly calculated index of retail price movements in Sweden. In May 1965 the Net Price Index was published, a retail price index which excludes indirect taxes but includes some subsidies. Below and in tables 9 and 10 this new index is presented. For further information about the older indexes and a more penetrating study of the construction of the Consumer Price Index reference is made to "Consumer Prices and Index Computations " (Official Statistics of Sweden). CONSUMER PRICE INDEX The Consumer Price Index was started in July 1954 and has 1949 (the entire year) as its base. As its name implies the Consumer Price Index is meant to measure the price changes for the entire consumption by the private sector of the economy. This index has replaced all earlier retail price indexes. The Consumer Price Index for the months of January - December is calculated on weights based on the value of the whole private consumption during the preceding year recalculated to the. December prices that year. This index is called short-term index. It is the official one published with base 1949 = 100. For the months of December another index, the long-term index, is calculated based on weights depending on the value of the consumption during the current year recalculated to December prices the previous year. In addition to this the long-term index may differ from the shortterm index due to better information on the price development considered when calculating the long-term index. Consumer Price Index is calculated for every month primarily as an index showing the price change since December the previous year. In transforming the index into one with 1949 as base, the linking backwards is made over the long-term index numbers for December. As regards the collection and the processing of price data no changes have taken place during During 1966 the general price level increased by 4, 7 per cent. The groups subject to the most significant price increases during 1966 are housing (excluding fuel and lighting) and miscellaneous with 7 per cent and alcoholic beverages and tobacco with 6 per cent. NET PRICE INDEX Net Price Index is defined as an index in which the prices of consumer goods have been reduced with the sum of the indirect taxes, which in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods. The prices are also adjusted by including certain subsidies.

10 6 Net Price Index numbers are calculated for the months of February, May, August, November and December (long-term index). If marked changes in tax rates take place in some other month, Net Price Index numbers might be calculated also for the month in which the tax rates were changed as well as for the preceding month. The base referance period for the Net Price Index is The annual averages are calculated as unweighted averages of the index numbers for February, May, August and November. INDEX CALCULATIONS EXCLUDING AND INCLUDING DIRECT TAXES AND SOCIAL BENEFITS Based upon a household budget survey made in 1958 certain supplementary index calculations for different types of households, classified by income levels, have been undertaken by the National Central Bureau of Statistics. These series are calculated alternatively including and excluding direct taxes and some social benefits. From the survey different types of households were selected and classified into different net income groups. On the basis of their expenditures in 1958, weights have been calculated for the different items in the Consumer Price Index. The annual index numbers are based on the index numbers for different items in the Consumer Price Index. Finally, the amount of direct taxes have been added to the consumption expenditure of each income group. Index numbers covering are presented in table 11. It should be noted that the income brackets are based on a budget survey made in The index numbers including direct taxes and some social benefits are compensatory indexes, that is to say they measure the change in income which is necessary for compensating the changes in the price level, taxes and social benefits. BASE AMOUNT AND NATIONAL PENSION INDEX Basic pensions, supplementary pensions, study assistance and certain alimonies are guaranteed a constant value by connection to certain index series based on the Consumer Price Index. Up to and including June 1967 basic pensions were regulated by National Pension Index. After that month basic pensions depend on the Base Amount. Base Amount also regulates supplementary pensions (since ), study assistance (since ) and certain alimonies (since ). The National Pension Index for a certain month is calculated as the relation between Consumer Price Index three months earlier and December 1951 (123,15). For every third unit exceeding 100 an index supplement is paid. The Base Amount for a certain month is calculated as the relative between Consumer Price Index three months earlier (after July 1967 two months earlier) and September 1957 (146,12) multiplied by 4000 Swedish Crowns, any fractional part counted as nearest full hundred of Crowns. The Base Amount is changed when the named relative has increased or decreased with at least three per cent since the preceding change.

11 7 KONSUMENTFRISER OCH INDEXBERÄKNINGAR INLEDNING Konsumentprisindex var under perioden maj 1965 den enda officiella regelbundet beräknade indexserien över prisutvecklingen inom detaljhandelsledet i Sverige. Från och med maj 1965 föreligger det dock även en indexserie för nettopriser, dvs. konsumentpriser rensade från indirekta skatter och justerade för subventioner. På sid. 11 samt i tab. 9 och 10 redovisas denna nya index, "nettoprisindex". Beräkningen av de tidigare indexserierna, levnadskostnadsindex inklusive och exklusive direkta skatter och sociala förmåner (1914 och 1935 års serier) samt konsumtionsprisindex nedlades i samband med övergången till konsumentprisindex. Eftersom ett stort antal alltjämt giltiga avtal är knutna till de nedlagda indexserierna göres framskrivning av dessa serier med konsumentprisindex. Beträffande dessa äldre seriers målsättning och konstruktion hänvisas till "Konsumentpriser och indexberäkningar åren ", där även en utförlig redogörelse för konsumentprisindex,beräkningsmetoder och teoretiska bakgrund återfinns. 1. KONSUMENTPRISINDEX 1.1. BESKRIVNING Konsumentprisindex som påbörjades under 1954 och som har år 1949 som bas ( = 100) beräknas exklusive direkta skatter och sociala förmåner och avser att belysa prisutvecklingen för den totala privata konsumtionen. Prisnoteringar insamlas dels lokalt av prisombud inom statistiska centralbyråns basurval, dels centralt av statistiska centralbyrån. Anledningen till att priser för vissa varor insamlas centralt är att många varor kan antagas ha enhetliga priser över hela landet samt att det ofta är förenat med stora svårigheter för lokalombuden att bedöma kvalitetsförändringar för vissa svårdefinierade representantvaror. Sammanlagt insamlas prisuppgifter från ca 2300 noteringsställen. Prisuppgifter inhämtades år 1966 för 264 olika varor och tjänster. Av dessa insamlades 173 lokalt och 91 centralt. För en del varor inhämtas prisuppgift för flera varianter av samma vara varför man kan säga att prisuppgifter insamlas för betydligt flera varor. Inom ramen för konsumentprisindex utföres årligen en hyresundersökning omfattande ca 1000 hyreslägenheter samt kostnadsberäkningar för ca 500 egna hem. Uppsättningen representantvaror jämtedessas vägningstal genomgår årligen en revision på gfundval av uppgifter från bl. a. nationalräkenskapsberäkningarna. Genom detta förfarande kommer hänsyn att tagas till förändringar i sammansättningen av den privata konsumtionen. För vissa varor föreligger icke full jämförbarhet mellan prisuppgifterna för skilda år genom att hänsyn tages till nya kvaliteter och förpackningsformer vid den årliga översynen av varubeskrivningarna. Den årliga revisionen sker i samband med årsskiftet.

12 8 För januari-december beräknas konsumentprisindex med vägningstal baserade på den privata konsumtionen under närmast föregående år uttryckt i detta års decemberpriser. Indextal beräknade med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För december månad beräknas dessutom indextal, som sammanvägs med vikter baserade på den privata konsumtionen samma år, uttryckt i prisnivån december närmast föregående år, s.k. långtidsindex. Vid beräkningen av långtidsindexen företas också vissa andra revideringar av indextalen. Detta gäller särskilt bostadsposten, för vilken det inte är möjligt att varje månad erhålla aktuella uppgifter. För att undvika att under året få ett "hak" i indexserien, låter man resultatet av den årliga hyresundersökningen och egnahemsberäkningen slå igenom vid långtidsindexberäkningen, där det änddock blir en differens i förhållande till den oreviderade decembersiffran. Skillnaden mellan den preliminärt skattade hyresför-. ändringen och den faktiska förändringen kommer då att tillsammans med förändring i vägningstalen och ev. hyresförändring per den 1 januari konstituera skillnaden mellan de fastställda och publicerade indextalen för december och januari. Vill man ha reda på den faktiska procentuella prisförändringen mellan december ett år och januari påföljande år bör man gå till indextalet för januari i serien december föregående år eller jämföra januaritalet med långtidsindex för december i serien 1949 = 100. Önskar man jämföra prisförändringen mellan november och januari året därpå får man "skarva bort' skillnaden mellan långtidsindex och korttidsindex för december. Den faktiska prisförändringen under ett helt år speglas av långtidsindextalet for december samma år med december föregående år = 100, alternativt kvoten mellan långtidsindextalen för december året ifråga och föregående år med 1949 = 100. Vid jämförelser över längre perioder än ett år blir avvikelserna så små att jämförelser kan göras utan korrigering. Konsumentprisindex är en kedjeindex. Vid kedjning över de olika åren används långtidsindex för december. Långtidsindextalen för huvud- och undergrupper för år framgår av tabell 4. Månadsindextalen med 1949 som bas fastställes av Kungl. Maj:t. För december månad fastställes endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först indextalen för januari. Prisutvecklingen för ett år framgår således av långtidsindex för december med decembei föregående år som bas. Sådana indextal redovisas i tabellerna 4, 7, 10 och 11 samt diagram 2. Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till att omräkna värdebelopp till fast penningvärde mellan två tidpunkter. Vid en sådan omräkning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hänför sig till den privata konsumtionen och då endast i det sista ledet.

13 9 Med hjälp av koefficienterna i tabell 14 kan ett penningbelopp från åren omräknas till 1966 års penningvärde. Månadstalen för konsumentprisindex publiceras i Statistiska meddelanden och Allmän månadsstatistik, 1.2. PRISUTVECKLINGEN UNDER ÅR Allmänt Den allmänna prisnivån på konsumtionsvaror steg med 4,7 % under år 1966 enligt långtidsindex. Av tabell 7 framgår prisutvecklingen för de olika huvud- och undergrupperna. De grupper i index som stigit mest under året är Enbart bostad och Diverse med vardera 7 7» samt Alkoholhaltiga drycker och tobak med 6 %. Av tabell 8 framgår förändringarna av indextalen månad för månad under Den största uppgången i index - beräknad på indextal med två decimaler - inträffade mellan december 1965 (korttidsdecember) och januari 1966, då index steg med 1,2 %. Av denna uppgång hänför sig 0,7 % till de justeringar, som gjorts i långtidsindex för år 1965, och beror alltså på prisstegringar som inträffat tidigare än år Justeringarna i långtidsindex för år 1965 avser bostadsposten grundad på den förut nämnda bostadskostnadsundersökningen samt en långtidsjustering för tandläkararvode. 1 övrigt har index gått upp månad för månad utom i juli, då indextalet sjönk obetydligt beroende på nedgång för livsmedelsposten Livsmedel Inom huvudgruppen Livsmedel har prisutvecklingen under år 1966 för de olika undergrupperna varit ojämn. Detta framgår av tabell 7. I nedanstående tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på livsmedelspostens totala förändring. Undergrupperna förtäring utom hemmet samt mjöl, gryn och bröd bidrog mest till uppgången inom livsmédelsposten.

14 Alkolhaltiga drycker och tobak Index för huvudgruppen Alkoholhaltiga drycker och tobak steg med 5 % i februari i samband med höjningen av omsättningsskatten på sprit och vin. Under återstoden av året har endast smärre förändringar inträffat beroende på prisstegringar på öl Bostad, bränsle och lyse Inom huvudgruppen Bostad, bränsle och lyse har index för undergruppen Enbart bostad stigit mest. Variationen inom den andra undergruppen. Bränsle och lyse, är till största delen beroende på ändringar i priset på eldningsolja. Höjningarna inom undergruppen Enbart bostad framgår av tabell 7. De höjningar som skett i index under året beror för januari på en preliminär beräkning av hyreskostnaderna på grund av de generella hyres - tilläggen samt för juni på den under denna månad höjda marknadsräntan och ändrade kostnader för reparation och onera. För månaderna mars, juni, september och december (korttids-) har skett en uppräkning med 0,25 % av index för hyreslägenheter som en preliminär skattning av den förändring av medelhyran, som kan förväntas på grund av tillskottet av nybyggda lägenheter. Utvecklingen av bostadskostnaderna mäts således inte månad för månad i konsumentprisindex utan i stället företas en årlig hyresundersökning i oktober samt en kostnadsberäkning för egna hem i november, vars resultat används för justering av de preliminära beräkningarna. Dessa justeringar sker i långtidsindex och ger därför inte utslag i de av Kungl. Maj:t fastställda indextalen förrän i index för januari månad följande år. I de preliminära beräkningarna för enbart bostad har prisutvecklingen underskattats både för år 1965 och 1966, vilket framgår av den stora skillnaden mellan korttids- och långtidsindex för december för vart och ett av dessa år. Dessa justeringar har bidragit till den stora skillnaden mellan indextalen för december och januari i konsumentprisindex med 1949 som bas (=100). För undergruppen Bränsle och lyse är korttidsindex för december 103 och långtidsindex 101. Skillnaden beror på att ett fel, som uppstod vid prisinsamlingen på eldningsolja i oktober i samband med införandet av nya regler för prissättningen, har rättats i långtidsindex Övriga Prisstegringen inom huvudgrupperna Kläder och skor samt inventarier och husgeråd har varit mindre än totalindex. Inom Diverseposten har för ett flertal undergrupper noterats kraftiga prisstegringar, främst för hemhjälp, resor samt läsning och skrivmateriel. Inom den sistnämnda gruppen har representantvaran "kvartalsprenumeration på dagstidning" haft den största prisstegringen i konsumentprisindex, nämligen 22 %.

15 11 2. NETTOPRISINDEX Statistiska centralbyrån erhöll under år 1963 i uppdrag av Kungl. Maj;t att, med beaktande av bl.a års indexutrednings betänkande om nettoprisindex (SOU 1958:36) utarbeta nettoprisindex, dvs. en index rensad från indirekt beskattning och med tilllägg av subventioner. En arbetsgrupp tillsattes inom statistiska centralbyrån och i maj 1965 publicerades de första indextalen av denna nya index. I nettoprisindex har konsumentpriserna rensats från all den indirekta beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade icke bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat eller förbrukningsmaterial som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostandselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna års indexutredning konstaterade i sitt betänkande att i dåvarande läge konsumentpriserna i praktiken endast kunde reduceras med indirekta skatter i sista produktionsledet och i distributionsleden. Men den tillgång på statistisk information som i dag föreligger har en fullständig reducering ansetts kunna utföras. Av beräkningstekniska skäl har prisreduceringen ej kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara för sig. Därför har endast en nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex kunnat beräknas. Nettoprisindexar korresponderande mot huvudgrupperna i konsumentprisindex har således inte ansetts möjliga att beräkna med tillräcklig precision. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter har gjorts i överensstämmelse med de principer som tillämpas vid beräkningen av nationalräkenskaperna. Följande indirekta skatter och subventioner innefattas år 1966 vid beräkningen av nettoprisindex: Indirekta skatter: Allmän varuskatt, energiskatter, bensin- och brännoljeskatt, omsättningsskatt på motorfordon, fordonsskatt, tullar, skatt på teknisk sprit (t.o.m. den ), spritskatt, vinskatt, rusdrycksförseljningsmedel, malt- och läskedrycksskatt, to baksskatt, särskilda varuskatter, försäljningsskatter, pälsvaruskatt, lotteri-, tips- och totalisatormedel samt regleringsavgift och accis på fettvaror m.m. Subventioner: Mjölkfettsubvention och räntebidrag till bostadssektorn. Nöjesskatt och kaffeskatt slopades den samt skatt på teknisk sprit den

16 12 Nettoprisindex beräknas normalt för månaderna februari, maj, augusti och november. Som basår har valts år Då det sker väsentliga förändringar i beskattningen kan nettoprisindex komma att beräknas för månaderna före och efter förändringen. Publicering av nettoprisindex sker i S tatistiska meddelanden och dessutom i Allmän månadsstatistik fr.o.m. januari I tab. 9 och 10 redovisas resultatet av beräkningarna av nettoprisindex för perioden februari Årsmedeltalen har beräknats som ett ovägt genomsnitt av indextalen med två decimaler för februari, maj, augusti och november. 3. BRUTTO PRIS INDEX I och med tillkomsten av konsumentprisindex år 1954 och nedläggandet av de äldre indexserierna försvann de direkta skatterna och sociala förmånerna tills vidare ur indexberäkningarna års indexutredning föreslog i sitt betänkande att indextal med direkta skatter minus vissa sociala förmåner skulle beräknas för skilda hushållstyper och inkomstklasser. Dessa indextals huvudsakliga betydelse skulle vara att uttrycka hur stor ökning av inkomsten före skatt en hushållsgrupp behöver för att kompenseras för inträffade prisförändringar samt att eventuellt bilda underlag för beräkning av reallöneindexar, dvs. ange löneförändringarna efter eliminering av pris- och skatteändringar. En beräkning av bruttoprisindex baserad på material frän 1958 års levnadskostnadsundersökning har årligen utförts sedan Undersökningsmaterialet har sorterats upp efter hushållstyper, och dessa har delats upp i intervaller efter sammanräknad nettoinkomst. Vägningstal för de i konsumentprisindex ingående representantvarorna har beräknats för varje inkomstklass på grundval av dess konsumtionsutgifter under år Bruttoprisindex utgör således en fastbasindex där de årliga beräkningarna grundas på representantvarornas indextal i konsumentprisindex. Det bör hållas i minnet att de i tabell 11 redovisade inkomstintervallen härrör från 1958 års undersökning. Bruttoprisindextalen är kompensationsindexar, dvs. indextalen inklusive skatter och sociala förmåner mäter den inkomstförändring före skatt som är nödvändig för att kompensera för prisförändringarna sedan december I tabell 11 redovisas index med och utan direkta skatter för de olika hushållstyper och inkomstklasser som materialet har uppdelats efter. Skattebeloppen för år 1966 har erhållits ur under året gällande källskattetabeller med en kommunal utdebitering på 18 kr, vilket utgör den genomsnittliga kommunala utdebiteringen för rikets primärkommuner (avrundat till helt antal kronor). Då någon sammanvägning av de redovisade indextalen eller någon på annat sätt uträknad bruttoprisindex för hela den privata sektorn icke är tillrådlig förefaller det lämpligast att för reallöneberäkningar välja någon av de i tabellen angivna hush alls typerna

17 13 och inkomstlägena. En viss anknytning till den i tidigare indexberäkningar existerande "normalfamiljen" erhålles genom att använda indextalen för makar med två minderåriga barn, inkomstklass BASBELOPP OCH PENSIONSPRISTAL Basbeloppet fastställes av Kungl, Maj;t. Basbeloppet för en viss månad grundar sig på kvoten mellan konsumentprisindex tre månader tidigare (fr.o.m. augusti 1967 två månader tidigare) och konsumentprisindex för september 1957 (146,12) multiplicerat med kr. Ändringen av basbeloppet sker då den "omtalade kvoten har ökat eller minskat med minst tre procent från föregående ändring. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Basbeloppets storlek framgår av tabell 12. Fr.o.m. den 1 april 1967 gäller att vissa underhållsbidrag göres värdebeständiga genom anknytning till basbeloppet (SFS 1966 nr 680). Underhållsbidragen skall således omräknas i april varje år med den procentsats (avrundat nedåt till närmaste heltal) som basbeloppet har förändrats sedan föregående omräkning. Förändringen måste dock vara minst 5 % för att omräkning av underhållsbidrag skall ske. Fr.o.m. den 1 april 1967 skall underhållsbidragen uppräknas med 7 % som kompensation för prisstegringen april april Studiemedel är sedan den 1 januari 1965 indexreglerade och följer basbeloppet. I lagen om folkpensionering ingår reglering av pensionsbeloppen genom indextillägg för att kompensera för de förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Kungl. Maj:t fastställer varje månad t.o.m. juli 196/7 ett pensionspristal, som uttrycker kvoten mellan månadens indextal och indextalet för december 1951 (123,15). Detta tal gäller under tredje månaden efter den som indexberäkningen avser. För varje tretal enheter som pensionspristalet överstiger 100 utgår t.o.m. juni 1967 ett tillägg på det ursprungliga pensionsbeloppet. Fr.o.m. juli 1967 värderegleras folkpensionerna via basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Tab. 13 anger pensionspristalet för de månader indextillägget utlösts. KÄLLHÄNVISNINGAR Levnadskostnadsindex och konsumentprisindex Betänkande angående levnadskostnadsindex, SOU 1943:8 Konsumentprisindex: Betänkande angående omläggning av levnadskostnadsindex, SOU 1953:23 Detaljpriser och indexberäkningar åren , SOS Sthlm 1933 Konsumentpriser och indexberäkningar åren , SOS Sthlm 1961 v Hofsten, E. Price Indexes and Quality Changes, Forum, Sthlm 1952 Konsumentprisindex, Tiden, Sthlm 1959

18 14 Nettoprisindex Nettoprisindex, SOU 1958:36 Beräkning av nettoprisindex, Statistisk Tidskrift 1965:6 Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Lagen den 25 maj 1962 om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 381 ' Lagen den 25 maj 1962 om införande av allmän försäkring. SFS 1962 Nr 382 Kungl. Maj:ts kungörelse den 25 maj 1962 med föreskrifter för beräkning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. SFS 1962 Nr 383 Pensionspristal Lagen den 25 maj 1962 angående ändrad lydelse av 6 2 och 3 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. SFS 1962 Nr ) Lagen den 25 maj 1962 angående införandet av lagen om allmän försäkring. SFS 1962 Nr ) Kungl. Maj:ts kungörelse den 11 november 1955 med föreskrifter för beräkning av pensionspristalet. SFS 1955 Nr 589 1) Underhållsbidrag Lagen den 16 december 1966 om ändring av vissa underhållsbidrag. SFS 1966 Nr 680 Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 mars 1967 om fastställandet av procenttal enligt 3 andra stycket lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag, m. m. SFS 1967 Nr 63 1)Annan lydelse är föreslagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1967.

19 15 Tab. 1. ÅRSMEDELPRISER (KR) 1965 OCH 1966 FÖR I KONSUMENTPRISINDEX INGÅENDE REPRESENTANTVAROR 1)Under rubriken varubeskrivning redovisas de på insamlingsblanketterna upptagna varudefinitionerna för år Då större ändringar å varudefinitionen företagits från år 1965 anges detta i not. 2)Medelpriser kr är avrundade till närmaste tiotal öre " " " " " enkrona över " " " " " tiotal kronor

20 16 1)Under år 1965 centralprisinsamlad, under år 1966 lokalprisinsamlad varför jämförbarhet mellan medelpriserna ej föreligger. 2 )Under månaderna juli och augusti göres prisnoteringar för färsk potatis i 1 kg-förpackning.

21 17 1)Medelpriset avser månaderna jan, febr, sept-dec. 2)Full jämförbarhet mellan medelpriserna råder ej eftersom under år 1966 även engångsförpackade varor har noterats. 3) År 1965 avser medelpriset smör, bröd, varmrätt av helt kött exkl. dricks.

22 18 Med C markerade varor centralprisinsamlade. l)utan glas 2 )Full jämförbarhet mellan medelpriserna råder ej eftersom under år 1966 även öl i engångsglas har noterats. 3)Ny representantvara år )Avser stockholmspriser. Ingen hänsyn tagen till förekommande transporttillägg.

23 19 Med C markerade varor centralprisinsamlade. 1)Full jämförbarhet mellan årsmedelspriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitets skillnader.

24 20 1) Uppgiften för är 1965 avser micromeshstickade.

25 1)Ny representantvara år

26 22 Med C markerade varor centralprisinsamlade. 1)Full jämförbarhet mellan arsmedelpriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnade 2)Uppgiften år 1965 avser endast björk.

27 Med C markerade varor centralprisinsamlade 23

28 24 Med C markerade varor centralprisinsamlade 1)Utrustningen med kubställ har tillkommit år 1966 varför medelpriserna ej är jämförbara

29 25 Med C markerade varor centralprisinsamlade 1)Uppgiftenår1965 avser 25 tidningar 2)Uppgiften år 1965 avser 21 tidningar

30 26 Med C markerade varor centralprisinsamlade

31 Med C markerade varor centralprisinsamlade 27

32 28 Med C markerade varor centralprisinsamlade

33 Tab. 2. VAROR MED SÄSONGVARIERANDE PRISER: NOTERADE MEDELPRISER (KR) PER MÅNAD ÅR )För ägg, potatis, morötter, vitkål, tomater, äpplen och apelsiner utföres vid indexberäkningarna säsongkorrigeringar beräknade på prisvariationerna under de tre senaste kalenderåren. 2) Under månaderna juli och augusti avser priserna färsk potatis. 29

34 30 Tab. 3. KONSUMENTPRISINDEX FEBRUARI 1967(1949 = 100) 1)Korttidsindex )Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelse över årsskifte, se sid. 8.

35 Tab. 4. LÅNGTIDSINDEX FÖR DECEMBER FÖR HUVUDGRUPPER OCH UNDERGRUPPER I KONSUMENTPRISINDEX (DECEMBER FÖREGÅENDE ÅR = 100) 31

36 32

37 33

38 Tab. 5. VÄGNINGSTAL FÖR HUVUDGRUPPERNA I KONSUMENTPRISINDEX, LÅNGTIDSINDEX,

39 Tab. 6. INDEXTAL FÖR VISSA I KONSUMENTPRISINDEX INKLUDERADE TJÄNSTER, DECEMBER 1) ÅREN (JUNI 1954 = 100) 1)Korttidsindex. 2)Fr.o.m vattenondulering med schamponering. 35

40 Tab. 7. INDEXTAL FÖR HUVUDGRUPPER OCH UNDERGRUPPER I KONSUMENTPRISINDEX JANUARI - DECEMBER 1966 (DEC = 100) 36 1)Prisuppgifter inhämtas normalt i februari, maj, augusti och november.

41 2) För vissa varor inhämtas prisuppgift normalt endast i februari, maj, augusti och november. 37

42 3) Prisuppgifter inhämtas endast i juni och december. 38

43 Tab. 8. FÖRÄNDRINGAR I PROMILLE I INDEXTALEN FRÅN MÅNAD TILL MÅNAD FÖR DE I KONSUMENTPRISINDEX INGÅENDE HUVUDGRUPPERNA UNDER PERIODEN DECEMBER FEBRUARI Tab. 9. NETTOPRISINDEX SAMT KONSUMENTPRISINDEX (ÅRSMEDELTAL) OMRÄKNAD TILL 1959 = 100 1)För vissa varor, främst inom inventarier och husgeråd samt diverseposten, inhämtas priser normalt i februari, maj, augusti och november. 2) Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelse över årsskifte, se sid 8. 3) Här publicerade årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler och för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november.

44 40 Tab. 10. ÅRSSERIER FÖR NETTOPRISINDEX (NPI) OCH KONSUMENTPRISINDEX (KPI) MED DECEMBER FÖREGÅENDE ÅR = 100 SAMT LÅNGTIDSINDEX FÖR DECEMBER MED 1959 = 100 1)Här publicerade årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler och för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november. 2)Avser långtidsindex.

45 41 Tab. 11. INDEXTAL EXKLUSIVE OCH INKLUSIVE DIREKTA SKATTER OCH SOCIALA FÖRMÅNER FÖR VISSA HUSHÅLLSTYPER OCH INKOMSTKLASSER Vid beräkningen av de sociala förmånerna ingår endast allmänt barnbidrag Tab. 12. BASBELOPPET ENLIGT LAGEN OM ALLMÄN FÖRSÄKRING )Basbeloppet enligt 1 kap 6 lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Basbeloppet for en viss månad utgöres av kvoten mellan konsumentprisindex tre månader tidigare (fr.o.m. augusti 1967 två månader tidigare) och konsumentprisindex i september 1957 multiplicerat med kronor. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten ökat eller minskat med minst 3 % sedan basbeloppet senast ändrades. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och avgiftsuttag för visst år gäller basbeloppet i januari samma år. Vid utbetalning av tilläggspensionen och sådana folkpensioner som är anknutna till basbeloppet tillämpas däremot det under månaden i fråga gällande basbeloppet.

46 42 Tab. 13. PENSIONSPRISTALET FÖR MÅNADER DÅ INDEXTILLÄGG UTLÖSTS Pensionspristalet för en viss månad utgöres av förhållandet mellan konsumentprisindex tre månader tidigare och december 1951 Tab. 14. KOEFFICIENTER FÖR OMRÄKNING AV PRISNIVÅN PÅ KONSUMTIONSVAROR ÅREN TILL ÅR ) 1) Koefficienterna i tabellen har beräknats på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914 = 100) och konsumentprisindex (1949 = 100). Med hjälp av tabellen kan ett belopp uttryckt i prisnivån något av åren direkt omräknas till prisnivån genom att beloppet i fråga multipliceras med koefficienten för respektive år. Exempel: Ett belopp om 350 kronor år 1938 blir omräknat till 1966 års privnivå 350 x 3,13 = kronor. 2) Avser juli manad. 3) Avser december månad.

47 Diagram 1. Konsumentprisindex , årsmedeltal(år 1949 = 100). Diagram 2. De ärliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december.

48 Diagram 3. Konsumentprisindex januari februari 1967, månadstal för totalindex och huvudgrupper (år 1949 = 100).