Äldreuppdraget i Östergötland - en kommun- och landstingsgemensam ansats för att säkra kontinuitet och kvalitet i insatser för äldre

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Äldreuppdraget i Östergötland - en kommunoch landstingsgemensam ansats för att säkra kontinuitet och kvalitet i insatser för äldre"

Britt Gunnarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Äldreuppdraget i Östergötland - en kommunoch landstingsgemensam ansats för att säkra kontinuitet och kvalitet i insatser för äldre

2 Landstinget i Östergötland Östergötland är det fjärde största landstinget i Sverige, sett till antal invånare Det finns cirka invånare i länet I Östergötland finns det tretton kommuner

3 Äldreuppdraget Beslutsassymetri mellan landstinget och länets kommuner bidrar till bristande kontinuitet i insatser för äldre. Syftet är att bygga en kommunoch landstingsgemensam kunskapsbas om äldres behov samt att utifrån denna kunskap synkronisera beslutsoch prioriteringsprocesser mellan länets 13 kommuner och landstinget. Processägare är landstingets politiska beredning vårdsamverkansberedningen (VSB) tillsammans med nätverket för socialnämndernas presidier (S 13). Förankring: Äldreuppdraget förankras politiskt genom en kommunoch landstingsgemensam politisk styrgrupp. På tjänstemannanivå genom gemensam operativ ledningsgrupp som utgör navet i arbetet. Uppdragsgrupper etableras efter behov. Referensgrupp/-er kan behövas.

4 Vi tog avstamp i HSN:s verksamhetsplan 2009 Utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna avseende behovsanalyser, uppdrag med mera för äldre (Vårdsamverkansberedningens uppdrag enligt HSN:s verksamhetsplan 2009 och 2010)

5 Landstingets politiska organisation

6 Tre prioriterade områden Säkrad vårdkedja - in- och utskrivningar, samordnad vårdplanering (både i ordinärt och särskilt boende), gemensam informationsstruktur samt läkemedelsfrågor Återhämtning och rehabilitering - möjlighet till konvalescenstid, ansvarsfördelning mellanvårdsformer, rehabilitering Säkrad vårdkedja Återhämtning och rehabilitering Hälsa och självständigt liv Hälsa och självständigt liv - hälsofrämjande och skadeförebyggande insatser

7 Nuläge i arbetet Två kommunoch landstingsgemensamma uppdragsgrupper är aktiverade; säkrad vårdkedja samt återhämtning och rehabilitering. De har gjort en första delrapportering och avger slutrapporter i oktober. Område 1: Säkrad vårdkedja, uppföljning avseende den gemensamma rutinen för in- och utskrivning i slutenvård: rutinen är i huvudsak bra men följsamheten behöver förbättras och rehabiliteringsperspektivet behöver bli tydligare. komplettering med rutin för vårdplanering i ordinärt boende föreslås. den landstingsinterna kommunikationen brister vilket bland annat leder till att primärvårdens delaktighet inte är tillräcklig. avvikelserapporteringen behöver förbättras, gärna också förenklas.

8 Område 2: Återhämtning och rehabilitering, framtagande av östgötastandard: Två grupper av patienter i huvudfokus; friskaste friska som kan återgå till egna bostaden och de sjukaste sjuka som har behov av fortsatt rehabilitering efter sjukhusvistelsen. Helhetssyn på patientens behov betonas. Attityder, delaktighet, tidig kännedom om hemförhållanden. Länsgemensam strategi för gemensamma kortvårdsplatser föreslås, centrala avtal som garant för kontinuitet förordas. Styrgruppen gav uppdragsgrupperna följande tilläggsuppdrag i juni 2010: Vad skulle en kommunalisering av hemsjukvården innebära för de områden man belyst?

9 Område 3 hälsa och självständigt liv. Den operativa ledningsgruppen har givits i uppdrag att starta upp arbetet under hösten Följande delområden är föremål för diskussion: Bostad och boendemiljö. Meningsfull tillvaro; social gemenskap, känna sig behövd, bibehålla intressen och livsstil. Mat, näring och tandhälsa. Fysisk aktivitet och rehabilitering. Anhörigstöd. Hjälpmedel. Rehabilitering Hälso- och sjukvård samt kommunala insatser efter behov vilka gemensamma behov finns i gruppen äldre?

10 Utmaningar Bredda och fördjupa förankringen förankra i hela landstinget (hittills bara närsjukvården). Landstingets ledningsgrupp (LLG) prioriterar Äldreuppdraget i höst. tillvarata de slutsatser som kan dras av uppdragsgruppernas arbete. Temakonferens i Läns-SLAKO:s regi den 24 september Forskningsanknytning Uppstart och avgränsning av område 3 hälsa och självständigt liv Utveckla former för kommunoch landstingsgemensam uppföljning. Gemensam Äldrerapport planeras. Där ska befintlig statistik sammanställas och analyseras. Politiskt planeras gemensamma brukardialoger.

11 Gemensam uppföljning vad vi har gjort hittills och vad vi planerar Genom uppdragsgruppernas arbete har vi påbörjat en gemensam uppföljning. Att fortsätta arbetet med att utveckla en struktur för gemensam uppföljning är en av våra viktigaste utmaningar. Det råder inte brist på uppföljning, men samlat grepp och gemensam analys saknas. Befintliga data kommer därför att sammanställas till en länsgemensam Äldrerapport. Huvudmännens befintliga uppföljningar, nationella kvalitetsregister (som SPR och senior-alert) samt Öppna Jämförelser kommer att utgöra stommen i rapporten. Arbete med att välja ut gemensamma uppföljningsvariabler påbörjas under hösten 2010.

12 Befolkningsföreträdarrollen stärks genom att gemensam politisk kunskapsbas byggs upp. Som ett första steg planeras kommunoch landstingsgemensamma seniordialoger med äldre som har erfarenhet av ortopedisk behandling. Hearing för kommunoch landstingspolitiker genomfördes därför våren Fokus sattes på behov hos äldre som har genomgått, eller planeras genomgå, ortopedisk behandling samt en introduktion till fokusgruppsmetodik som kan användas vid dialoger. Processägarskapet stärks när Läns-SLAKO, efter årsskiftet, får ett starkare mandat.

13 Bred kartläggning inför östgötsk Äldrerapport Uppdragsgrupp kommer att bemannas. På sikt kan flera uppdragsgrupper behöva etableras. Ambitionen är att åstadkomma så bred förankring som möjligt. Öppna jämförelser; äldreomsorg, folkhälsa och hälso- och sjukvård. Nationella kvalitetsregister. Annan uppföljning som kan ge kunskap om brukar-/patientnytta och kontinuitet ur ett brukar-/patientperspektiv. Övrig relevant uppföljning på lokal- och länsnivå.

14 Vår startpunkt Avvikelse standardkostnad Mjölby -10,7 Motala -3,3 Norrköping -9,1 Östergötlands län Vadstena -22,9 Valdemarsvik -21,1 Ydre 27,6 Ödeshög -10,5 Osby 1,2 Skåne län Sjöbo -3,3 Ängelholm -7,8 Dalarnas län Malung-Sälen -6,6 Gotlands län Gotland -9,1 Hallands län Laholm -19,2 Jönköpings län Gnosjö 0,2 Kronobergs län Alvesta -5,8 Stockholms län Salem -6,7 Södermanlands län Trosa 8,8 Örebro län Lekeberg 12,7 Västra götaland Tranemo 1,3 Värmlands län Forshaga 10,0 Östergötland är bästa län, men kan bli ännu bättre! Källa: Öppna jämförelser 2009 vård och omsorg om äldre (SKL)

15 Reflektioner Identifiera befintliga arenor och aktörer hos respektive huvudman, sök upp dem, gör dem delaktiga. Den politiska ledningen kan behöva konkret uppbackning för att komma vidare. Administrativt stöd är viktigt. Avsätt gott om tid för förankring och information vartefter arbetet fortskrider. Både till politiker och verksamhetsfolk/tjänstemän Avgränsa och tänk i delar, vi avgränsade först till närsjukvården därefter länssjukvård. Respektera linjeorganisationen Uppdragsdirektiv har tagits fram och förankrats hos landstingets utvecklingsdirektör efter remissrunda hos socialchefer och närsjukvårdsdirektörer. Uppdragsgrupper etableras efter behov, via linjeorganisationen d v s genom närsjukvårdsdirektörer och socialchefer.

16 Diskussionsfrågor Valfrihetssystem kommer starkt och ställer nya krav. Hur säkrar vi kvalitet och kontinuitet ur ett brukar-/patientperspektiv? Hur styr vi på bästa sätt? Hur säkerställer vi långsiktighet i den gemensamma uppföljningen? Skatteväxling hemsjukvård, vad får det för konsekvenser för samverkan i allmänhet och för Äldreuppdraget i synnerhet?

Relevanta dokument

Äldreuppdraget i Östergötland

Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist