W-au Okt Version 1. Ekosystemteknik / Environmental Engineering (W) LTH/Lunds Universitet Årsrapport 2008, avseende läsåret 2007/08

Transkript

1 W-au Okt Version 1 Ekosystemteknik / Environmental Engineering (W) LTH/Lunds Universitet Årsrapport 28, avseende läsåret 27/8

2 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik Sammanfattning Årsrapporten ger en sammanställning av de aktiviteter som förevarit under året på civilingenjörsprogrammet Ekosystemteknik/Environmental Engineering vid LTH/Lunds Universitet. Vidare presenteras studiestatistik och programledningens analys och planer för det kommande året. Läsåret 27/8 har till stor del dominerats av arbetet med en ny utbildningsplan. Statistik och kursutvärderingar visar på ett väl fungerande program med goda studieresultat. Rekrytering och ansökningstryck har fortsatt att utvecklas positivt. Ett mentorsprogram har initierats under året. Likaså arbete med en kompetensprofil/folder som ska underlätta studenternas kontakter med potentiella arbetsgivare. Ekosystemteknik fyllde 1 år under 28. Detta firades med ett stort arrangemang med studiebesök och seminarier. Många alumni deltog vilket ledde till mycket positivt utbyte mellan programmet, studenter och alumni. Det övergripande målet för programledningen är att ständigt förbättra den professionella kompetensen hos de färdiga civilingenjörena. Det kommande året kommer arbetet i första hand att fokusera på fortsatt utveckling av internationaliseringen av programmet. Vidare kommer aktiviteter för utökade kontakter med arbetslivet att prioriteras, liksom ett fortsatt arbete med Allmänna Ingenjörs-Kompetenser (AIK). Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 2 (13)

3 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. STATISTIK 3. PROGRAMLEDNINGENS ANALYS 4. UTVECKLINGSPLAN 5. BILAGOR Bilaga 1 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) 27/8 Bilaga 2 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) 27/8 Bilaga 3 Sammanställningar Kursutvärderingar enligt CEQ Bilaga 4 Jobbenkät W examen 7 Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 3 (13)

4 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik 1. INLEDNING Programmet Programmets uppdrag Programmet hade motsvarande 246 helårsstudenter under ht27 och 226 helårsstudenter under vt28. Hösten 27 antogs 74 studenter varav 66 påbörjade sina studier. Motsvarande siffror för 26 var 65 och 47. Programledning Höstterminen 27 leddes programmet av UN2, Utbildningsnämnd 2 och Programledningen för Environmental Engineering/Ekosystemteknik som beredande organ. Programledningen för W har under 27/28 bestått av: Rolf Larsson, programledare Mattias Alveteg, biträdande programledare (27) Charlotte Malmgren, biträdande programledare (28) Anders Kärrman, programplanerare Ingemar Åkerberg, studievägledare Göran Bengtsson, lärare Alexander Aronsson, student Melissa Denbaum, student Linda Fransson, student Kajsa-Stina Kalin, student Joakim Suhr, student Cecilia Waldenhorn, student Utbildningsnämnden för Ekosystemteknik sammanträdde sammanlagt 6 gånger under 27/8. Förutom dessa sammanträden har programledningen sammankallat till årskurs-seminarier för studenter i årskurs 1, 2 och 3. Syftet har varit att identifiera och på ett tidigt stadium åtgärda eventuella problem med schemaläggning, arbetsbelastning m.m. Den 25 april anordnade programmet tillsammans med studenterna ett evenemang för att fira programmets 1-års jubileum. Utvecklingsarbete och aktiviteter under året Här redovisas kortfattat det arbete som pågått under läsåret 27/8. Ny utbildningsplan. Arbetet på programnivå har sedan 26 fullständigt dominerats av arbete förorsakat av ny högskoleförordning och förlängd civilingenjörsutbildning, slarvigt hopklumpat under beteckningen Bologna. Under året har detta arbete fokuserat på W3 och specialiseringarna. Smärre modifieringar i utbildningsplanen oberoende av 3 hp-examen har varit a) byte av läsperiod i W2 mellan kurserna Organisk Kemi och Termodynamik & Ytkemi; b) uppdelning av kursen Vatten- och Atmosfärskemi i två separata kurser. Båda dessa förändringar har initierats av Studierådet. Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 4 (13)

5 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik Internationalisering. Under läsåret har arbetet med att införa undervisning på engelska fortsatt. Två kurser i årskurs två (W2) undervisades för första gången på engelska. I syfte att stödja både studenter och lärare fortsatte projektet SEU, Stöd för Engelska i Undervisningen som leds av universitetets pedagogiska centrum CED. Rekrytering. En PR-grupp (programledare, studievägledare, studenter + alumnirepresentant) har arbetat med rekryteringsfrämjande åtgärder. Några aktiviteter: Flera W-studenter berättade om programmet vid besök på sina gamla gymnasier. Våra studenter namngav även viktiga gymnasielärare som fick riktad information sig tillskickade. Broschyrer skickades till speciellt utvalda gymnasier och folkhögskolor. Jobb-enkät. En telefonundersökning som gjordes av Anders Fransson (student W6) under april/maj månad 28 vittnar om en god arbetsmarknad för nybakade civilingenjörer i ekosystemteknik, se bilaga 4. I undersökningen kontaktades 39 av de 41 ekosystemtekniker som tog examen 27, av dessa hade 53 % jobb innan eller direkt efter de tog ut sin examen. Inom en månad efter uttagen examen hade 6 % av de utexaminerade fått anställning. Av de kontaktade uppgav 93 % att de hade ett relevant jobb med tanke på sin utbildningsbakgrund. Det var ingen av de uppringda som uppgav sig vara arbetslös. Lärardagar. En halv dag om den nya utbildningsplanen hölls för kursansvariga i de obligatoriska kurserna den 7 mars 27. Vid lärardagen var det fokus på programmets helhet och kompetensprofilen (se kontakt med arbetslivet ). Kontakt med arbetslivet. På initiativ av studenterna sattes ett arbete igång med att producera en folder/kompetensprofil som studenterna ska kunna använda i sina kontakter med potentiella arbetsgivare i samband med praktik, sommarjobb, exjobb och anställning som civilingenjör. Arbete med ett mentorsprogram startade även detta på studentinitiativ och delvis som ett resultat av W1-jubiléet (Se nedan). W1-jubiléum. Ekosystemteknik startade 1998 och firade sitt 1års-jubiléum den april med studiebesök, seminarier om vindenergi och biogas och en föreläsning av den världskände opinionsbildaren Björn Lomborg. Många alumni deltog både aktivt och som åhörare. Studierådets aktiviteter under året Studierådets verksamhetsår sträcker sig under kalenderåret 28 och därför beskrivs nedan de aktiviteter som pågått under denna period Studierådet arbetar kontinuerligt med kursutvärderingar. CEQ-utvärderingar utförs efter avslutad kurs och operativa utvärderingar efter halva kursen med direkt återkoppling till kursansvariga och studenter. Arbetet med CEQ genomförs tillsammans med kursansvariga, studievägledare och CEQ-ansvariga i PLED. Ett skifte anordnades för gamla och nya medlemmar av studierådet för att starkare knyta kontakt och utbyta erfarenheter. Detta skedde den 27 februari med en gemensam middag på Kristianstad nation. Den 7 april anordnade studierådet ett studiebesök till stadsdelen Augustenborg i Malmö. Där fick studenterna se en framtidsvision om hur man med hjälp av gröna tak och öppna dagvattensystem kan göra städer till en miljövänligare och trevligare ställe att bo på. Studiebesöket var mycket uppskattat av de studenter som deltog. Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 5 (13)

6 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik Den 25 april utsågs årets Eko-profil. I år gick priset till Mattias Alveteg, med anledning av hans goda pedagogik och starka betydelse för ekosystemteknikprogrammet. Studierådet anordnade studiekvällar tillsammans med phöset för de nya studenterna den 4:e, 1:e och 16:e september. Då studiekvällarna var väldigt uppskattade av de nya studenterna bestämde studierådet att anordna en extra kväll inför den första tentaperioden. Detta skedde den 16:e oktober, med stort deltagande och en massa hembakade kakor. SRW kom med idén att införa en undervisningsfri timma i veckan för alla studenter i W1, W2 och W3. Grundidén var att denna timma skulle kunna användas som ett seminarium, där man diskuterar aktuella och miljörelaterade problem för att starkare anknyta studenterna till arbetslivet. Under lp1 HT8 blev den undervisningsfria timman verklighet och användes främst till möten mellan PLED-W och de olika årskurserna. I lp2 blev det en storsatsning på seminarier, där bl.a. SRW stod ansvariga för ett tillfälle. Då en student hade oturen att uppleva en datakrasch under tentamen av flerdimensionell analys, beslutade studierådet att själva ansvara för att det skall finnas extra datorer tillgängliga på tentamina med dator samt ett usb-minne med nödvändiga filer. Detta visade sig vare en mycket god idé då även en annan dator kraschade under tentamen av matematisk statistik. För att öka intresset för CEQ-enkäterna bland studenterna och för att visa på dess betydelse la SRW fram idén att vid kursstart skall kursansvarige visa på exempelvis ett OH vad studenterna ansåg om fjolårets kurs och vad som har ändrats/förbättrats till årets kurs. Då möjligheten att skaffa bostad för nya studenter blir svårare och svårare för varje år skall SRW skapa en lista för varje år med studenter på W som har möjlighet och viljan att ta in en ny student med svårigheter att hitta bostad. På så sätt hoppas SRW att den psykiska pressen från bostadslösheten hos nya studenter skall minska. 2. STATISTIK Statistik för programmet är framtagen av Michaël Grimsberg och Anna Lindgren, och presenteras i sin helhet i Bilaga 1 TAEKO för årskullen som började studera 27 och Bilaga 2 TXETY för årskullarna som började studera 26 eller tidigare. Statistiken omfattar 5 årskullar, W3-W7. (W3 avser den studentkull som började W-programmet 23.) Antagning Nominellt antal platser på programmet är 6. Antal förstahandssökande var ht7 92 stycken och det antal studenter som påbörjade utbildningen var 67. Antalet förstahandssökande ökade med 5% från 26 till 27. Detta är en mycket positiv utveckling för programmet eftersom antal förstahandssökande ht6 var 61 stycken och det antal studenter som påbörjade utbildningen var 47 och ökningen av antalet förstahandssökande var 5 % även mellan 25 till 26. Studiestatistik Avbrott Antalet avbrott för årskullen W7 är 1, utav de 67 studenter som påbörjade sina studier ht7, se Bil.1/Tabell 3. För övriga kullar se Bil.2/Tabell 2. Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 6 (13)

7 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik Studieuppehåll Studieuppehåll för W7 finns i Bil.1/Tabell 4-5 och för W3-W6 finns i Bil.2/Tabell 3-5. Under 27/8 är det totalt 43 studieuppehållsterminer. Om man antar att varje student i medel tar uppehåll två terminer innebär det alltså att 21,5 studenter hade studieuppehåll under läsåret. Studieuppehållen tas i huvudsak under år 2, 3 och 4. Poängproduktion Fullständig redogörelse för poängproduktionen finns i Bil.1/Tabell 6-1. För årskull W7 var poängproduktionen i medel 24 respektive 28hp under ht7/vt8. För övriga kullar kan man inte säkert säga vad som avser detta kalenderår, men om man bortser från studieuppehåll så var poängproduktionen för W6 22/3, för W5 28/29 och för W4 31/3. Poängproduktionen för kullen W3 är förmodligen större i realiteten, eftersom detta motsvarar årskurs 4 då många studerar utanför LTH och får sina poäng tillgodoräknade i efterhand. Examina Avlagda examina de senaste fem åren redovisas i Bil.2/Tabell 17. Under 27/8 var antalet examina 39 stycken. Totala antalet avlagda examina under programmets levnad var uppe i 189 den 2 oktober 28. Examensarbeten Redovisning av hur examensarbeten har fördelat sig på ämnen finns i Bil.2/Tabell 18, medan Bil.2/Tabell 19 visar om examensarbetena utförts på LTH eller på andra ställen. Antalet godkända examensarbeten var totalt 45 stycken under 27/8. De fördelade sig på 9 namngivna ämnen och ytterligare några ospecificerade. 18 stycken examensarbeten har utförts vid företag, 9 har gjorts utomlands och resterande 18 vid LTH. Det totala antalet godkända examensarbeten sedan 21 är 25 stycken. (Jfr antal examina 189 st.) Utvärdering av kurser och årskurser Utvärdering av kurser och årskurser CEQ-systemet har fortsatt och omfattar den kärna av kurser som är obligatoriska för årskurserna 1-3. CEQ-samtal har hållits för samtliga obligatoriska kurser i de tre första årskurserna läsåret 7/8. I regel har också kommentarer skrivits in av kursledare, studenter och programledningens representant. Underlag för diskussionerna har varit Arbetsrapporterna samt de erfarenheter som studenter och undervisande lärare bär med sig. Diskussionerna har ofta lett till förslag till justeringar i kursupplägg och/eller förbättrad information till studenterna. Resultat på kursnivå Årskurs 1 (W1) får goda omdömen av studenterna och kurserna betraktas som angelägna. Arbetsbelastningen upplevs fortfarande som hög för den inledande matematikkursen; samtidigt är övervägande delen studenter nöjda och anser kursen angelägen; det är sannolikt en fördel att kursen är spridd över två läsperioder. Den inledande kemikursen får något sämre resultat än övriga kurser. Även här anses arbetsbelastningen hög och kursen anses tung innehållsmässigt. Kursen ses som angelägen, och ur programledningens perspektiv är den viktig. Med lärarnas fortsatt stora engagemang tror vi det finns möjlighet att fånga upp några förslag till justeringar. Överlag har även årskurs 2 (W2) fungerat väl. Särskilt kurserna i Termodynamik och ytkemi, Molekylär cellbiologi och Flerdimensionell analys förtjänar att omnämnas. Positivt är också att poängen för Tydliga mål för kursen i Terrester ekologi har förbättrats. Arbetsbelastningen under höstterminens läsperiod 2 har upplevts som alltför hög, varför de två kemikurserna byter plats Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 7 (13)

8 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik från läsåret 28/9. Kursen i Teknisk modellering fick sämre betyg än övriga och en del av kritiken rör arbetsbelastningen; en rad olyckliga omständigheter drog ner betygen och vi har förhoppningar att kursen nästa år kommer att fungera bättre. Under samtalet framkom flera förslag till förbättring, som vi hoppas kommer att vara möjliga att genomföra. Vatten- och atmosfärskemi, som sedan länge fungerar mer som två kurser än som en, kommer att delas i två kurser nästa år. Kurserna i årskurs 3 (W3) får mycket goda omdömen. Hur använd pedagogik påverkar omdömet visas av statistikkursen, som sker med kamratinlärning och där de bärbara datorerna används. Kursen i systemteknik, som fått något lägre omdöme än övriga kurser, kommer nästa år att ges enbart för W, vilket ökar möjligheterna att anknyta till studenternas verklighet och till kursen i masstransport. Resultat på programnivå Om vi ser resultaten på programnivå (se kumulativa fördelningar i bilaga x), kan vi konstatera att svarsfrekvensen bland W-studenter är fortsatt hög. Medianen sjönk dock i samband med övergången till elektroniska enkäter. Utan SRW:s insatser astt påminna och uppmuntra hade svarsfrekvensen sannolikt varit lägre. I stort ger CEQ-enkäterna bilden av ett program som fungerar väl och studenterna är i genomsnitt nöjda eller mycket nöjda med kurserna. Den enda tydliga trenden på programnivå har varit att skalan God undervisning har fått successivt högre omdömen: lärarnas insatser att förbättra pedagogiken har lönat sig. Det finns fortfarande anledning att sträva efter att förtydliga den röda tråden i programmet (skalan Tydliga mål ), liksom att fortsätta att följa upp arbetsbelastningen. Enligt vårt omdöme fungerar LTH:s policy för kursvärdering med CEQ-enkäter, operativ utvärdering och uppföljningsmöten med studenter och lärare väl som kvalitetssäkringssystem för W-programmet. Detta bygger inte minst på både lärarnas och studenternas stora engagemang. Utvärderingarna bildar ett underlag som har möjliggjort förbättringar i pedagogik och upplägg på kursnivå. Rapporterna ger också underlag för en överblick som är värdefull på programnivå. 3. PROGRAMLEDNINGENS ANALYS Fokus i analysen ligger på läsåret 27/8, men vi diskuterar här ändå frågorna i ett mer omfattande tidsperspektiv. Analys av antagning och rekrytering Ökande antal sökande till programmet har varit en strategiskt mycket viktig fråga för programmet i flera år. Vi har nu allt sedan 25 sett en positiv trend i ansökningsstatistiken. Inför ht 7 ökande förstahandsansökningarna för andra året med 5 %. Denna glädjande tendens fortsatte även ht8. Ett sätt att se programmets antagningsstatistik i ett sammanhang är att jämföra med våra viktigaste konkurrenter, nämligen civilingenjörsutbildningen Miljö/Vatten vid Uppsala Universitet. Den jämförelsen visar på en positiv trend och i stort sett liknande utveckling för båda programmen. Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 8 (13)

9 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik Tabell 1. Förstahandsansökningar till civilingenjörsprogrammen Miljö/Vatten respektive Ekosystemteknik. År W-Uppsala W-LTH Analys och slutsatser från studiestatistiken Vi jämför här resultaten för W-programmet med de som sammanställts för LTH s samtliga civilingenjörsprogram. Vi har dock i år ej fått statistik för hela LTH som går att direkt jämföra med programmets studiestatistik. Vi väljer därför att jämföra med föregående års LTH-statistik. Detta bör ge en hyfsad jämförelse, i och med att det finns stor tröghet i resultaten på LTH-nivå. Avbrott. (LTH-värden inom parentes.) Programmet hade endast ett avbrott från en kull med 67 studenter, och det rörde sig om övergång till annat LTH-program. Detta måste betraktas som en extremt låg frekvens och därmed bra. Dock bör varje avbrott bedömas efter studentens motiv. Det som skulle kunna vara ett misslyckande för programmet är om motivet är a) att man är missnöjd med programmet; eller b) att man fått missvisande information om programmet i samband med ansökan. Inget tyder på att dessa motiv är vanliga bland de som gör avbrott på W. För årskullarna W5 & W6 har vi 86 (73) & 84 (79) % av studenterna kvar i programmet. Vi har alltså även här mycket bra siffror jämfört med LTH-medeltal. Uppehåll. Så länge uppehållen ligger på en någorlunda konstant nivå så innebär uppehållen ej något större problem för programmet. I början av programmets historia innebar uppehållen att årskullarna tunnades ut, men nu har fortvarighetstillstånd uppnåtts även om uppehållen är något fler nu än föregående år. För den enskilde studenten är uppehållen oftast positiva och leder till ökad studiemotivation. Uppehållen används oftast till resor, praktik och för andra ospecificerade ändamål. Poängproduktion. (LTH-värden inom parentes.)vi anser att poängproduktionen på W är bra. Detta kan bedömas på olika sätt, men ett viktigt mått att jämföra med är gränsen för tilldelning av studiemedel. Denna är 37.5 högskolepoäng (hp) första året och därefter 45 hp. Då kan konstateras att för läsåret 27/8 så har W1 (kull 27) nedre kvartil på 4 (32) hp, dvs över gränsen, medan W2 (kull 26) ligger med nedre kvartil på 42 (42) hp vilket får anses vara något för lågt. W3 (kull 25) har nedre kvartil på 56 (49) hp, vilket är klart godkänt. Ett annat mått på poängproduktion skulle kunna vara baserat på att studenten bör nå examen på 5 år (jmfr nominell studietid 4.5 år). Detta innebär att man i genomsnitt måste klara 27 hp per termin. Medianvärdet för årskullarna 27, 26 och 25 är i snitt över den tid studenterna funnits på LTH respektive 26.5, 27.8 och 3. hp. Detta är mycket bra. Ytterligare ett sätt att mäta poängproduktionen, och där vi har tillgång till LTH-statistik, är att mäta prestationsgrad som antal helårsprestationer i förhållande till helårsstudenter (endast för de studenter som studerat i Lund). Här har W totalt sett 93 % jämfört med LTH s 9 %. Ekosystemteknik ligger här bra till i jämförelse med andra civilingenjörsprogram vad gäller de Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 9 (13)

10 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik studenter som startat 27 och alltså går på 3hp-progran. Där är siffran 84 % medan för de studenter som går på 27hp-program är prestationsgraden 97 % vilket är mer jämförbart med övriga program. Examina. (LTH-värden inom parentes.) Vid analysen är det viktigt att lägga märke till att de studenter som gått från W till Riskhanteringsprogrammet (Rh) ej är medräknade i statistiken vad gäller absoluta tal. Dock baseras procenttal på antal studenter där de som gått över till Rh är frånräknade. Dessa studenter har möjlighet att välja om de vill ta examen på W eller på Rh, men har hittills alltid valt Rh. Jämfört med samtliga civilingenjörsprogram på LTH har vi mycket bra resultat. Det gäller både totala antalet examina och hur lång tid studenterna tar på sig. Totala andelen av årskullen W99 som tagit ut civilingenjörsexamen är 76 (64) % vilket är klart godtagbart. För W är siffran 78 (58) %, medan W1 har 5 (54) %. För övriga kullar är det för tidigt att säga något. Vilken tid studenterna tar på sig till examina är svår att värdera, eftersom det i det enskilda fallet kan förekomma en hel del faktorer av betydelse. Dock är ett rimligt mått att i stor sett alla studenter ska vara klara med två terminers fördröjning. För de tre kullar som går att utvärdera (W99, W och W1) ligger den siffran på 74 %, 87 %, respektive 59 %, räknat i förhållande till totala antalet examina. Detta är för lågt för kullen W1 men klart godkänt för de två tidigare kullarna W och W99. Årskullen W1 har ett avvikande och lågt resultat vad gäller examina. Detta är inget trendbrott, utan ett undantag som gäller just denna årskull. Förklaringen är huvudsakligen att det i denna årskull skedde ovanligt många tidiga avbrott i studierna, 12 st. De skäl för avbrotten som studenterna angivit är individuella, men har inget att göra med missnöje med studierna på LTH. Jämför även med LTH s mål som är att 7 procent av de studenter som påbörjar studierna på ett program vid LTH ska ta examen inom sex studieår. Examensarbeten. (LTH-värden inom parentes.) Den stora spridning på ämnen som finns angiven i statistiken är mycket bra och överensstämmer väl med två av målen för programmen, nämligen att ge studenterna stor valfrihet att utforma sin utbildning och att förse olika ämnesområden med den speciella kompetens som W-studenterna har. Vad gäller förläggningen av examensarbeten så kan konstateras att under 27/8 gjordes 4 (56) % av dessa på företag. Detta är en rimlig andel. Programledningen önskar att den vore något högre, men trenden är positiv och vi tror att det kommer att fortsätta öka, bl.a. genom goda kontakter med alumni-gruppen som stadigt växer. Andelen examensarbeten som utfördes utomlands var 2 (6) %. Detta är en hög och bra siffra. Analys av den studiesociala miljön Vi väljer att inkludera alla miljöaspekter i vid mening. Fysisk miljö. W-studenterna rör sig över stora delar av LTH s campus, inkluderat Fysicum och Ekologihuset. De har kommit att få en naturlig bas på Kemicentrum. Under läsåret har renoveringen av KC inneburit stora påfrestningar på studenterna i form av begränsad tillgång på lokaler för egna studier. Dock har situationen äntligen blivit bra på KC i och med att studenterna ht8 fått nyrenoverade och ändamålsenliga uppehållslokaler. Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 1 (13)

11 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik Den allmänna yttre miljön på LTH, inkluderat allmänna lokaler i husen, studiecentrum och den yttre miljön är dock fortfarande alltför torftig för att den ska kallas stimulerande. Det borde läggas ner mer kraft (och pengar på detta). Bärbara datorer. Alla W-studenter erbjuds möjlighet att mot deposition låna en bärbar dator under studietiden. Detta är en så kallad försöksverksamhet som nu är på väg in i sitt tolfte (!) år. Det vore ytterst önskvärt att det fattas ett långsiktigt beslut av LTH s ledning i denna fråga. Många av lärarna på våra obligatoriska kurser har valt att ta vara på den möjlighet detta innebär och utvecklat sina kurser därefter. En nedläggning av systemet skulle vara mycket dåligt. UN2 har tagit på sig ansvaret för att driva denna fråga gentemot LTH s ledning. Social miljö. Det förefaller finnas en mycket god social miljö inom programmet. Vi har inte gjort några direkta undersökningar kring detta. Men, det är allmänt omvittnat från både studenter, lärare och övrig personal att så är fallet. Det finns flera tecken som stödjer detta påstående. Ett mycket viktigt sådant tecken är det goda rykte som finns kring W s introduktion och speciellt studenternas arrangemang via phöset. Andra tecken är den höga aktivitet som finns kring studiebevakningen och den omvittnat höga frekvensen av frisvar på kursutvärderingen CEQ. Genusperspektiv Andelen kvinnliga studenter på W är hög i förhållande till LTH i stort. I årskullarna ligger den generellt på 5-6 %. Detta är med största sannolikhet en del av förklaringen till den goda sociala stämningen bland studenterna. Vad gäller lärarna så har vi 16 obligatoriska kurser (exklusive matematiken med fyra delkurser). Matematiken är ej inkluderad eftersom kursansvaret varierar mer för de kurserna. Av dessa 16 kurser har normalt 5 kurser kvinnliga kursansvariga lärare. Detta kan anses acceptabelt totalt sett, dock vore det önskvärt med fler kvinnliga kursansvariga i W1. För närvarande är det bara Fysikursen som har en kvinna som kursansvarig under första läsåret. Det bör dock påpekas att studenterna även kommer i kontakt med andra kvinnliga lärare och assistenter förutom de kursansvariga. Könsfördelningen i den operativa programledningen har förbättrats sedan Charlotte Malmgren ersatte Mattias Alveteg som biträdande programledare 28. Utvärdering av programmål Programledningens överlägset viktigaste mål inför 27/8 var en fortsatt förbättring av ansökningstalen. Detta lyckades i och med att antalet förstahandssökande ökade med 5 %. Den positiva trenden har glädjande nog fortsatt även i samband med antagningen ht8. 4. UTVECKLINGSPLAN Arbetet på programnivå har sedan 26 fullständigt dominerats av arbete förorsakat av ny högskoleförordning och förlängd civilingenjörsutbildning, slarvigt hopklumpat under beteckningen Bologna. Mer konkret resulterar arbetet i en ny utbildningsplan och nya kursplaner för alla kurser på LTH. Större delen av detta arbete är nu gjort men det kommer även fortsättningsvis att ta en stor del av W-au s (arbetsutskottet= programledare, bitr programledare, programplanerare och studievägledare) tid. Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 11 (13)

12 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik I övrigt så finns det ett antal viktiga områden som vi måste arbeta med. Dessa finns beskrivna i den SWOT-analys och den Benchmarking som gjordes våren 26 och som fanns som bilagor i en tidigare årsrapport. Rekrytering. Höstterminen 27 (liksom ht8) hade vi något fler nya studenter än det nominella platsantalet (6). Emellertid är rekrytering även framöver ett prioriterat område. Vi har en PR-grupp med både studenter och alumni representerade som arbetar med detta. Stödet från studenterna är mycket bra. Bärbara datorer. Vi måste driva frågan så att vi kan få ett beslut om permanentning av denna 1-åriga försöksverksamhet. Denna fråga har tagits över av UN2. Studieplatser och uppehållsrum för studenterna. I och med renoveringen av KC så har situationen förbättrats. Lokalfrågorna behöver emellertid drivas även framöver. Vi betraktar dock detta som en fråga för Utbildningsnämnden och inte för programmet. Ökade arbetslivskontakter. Efter önskemål från Studierådet har ett mentorsprogram initierats med planering och kontakt med alumni och arbetsgivare. Programmet beräknas starta våren 29. Likaledes efter förslag från Studierådet har en folder Kompetensprofil Eko arbetats fram. Denna förväntas tryckt och färdig under hösten 28. Distribution och marknadsföring ska genomföras under året. Alumni. Vi har gott stöd från alumni-föreningen, men detta samarbete kan utvecklas och borde göras mer hållbart. Vi har börjat koordinera programmets alumniverksamhet med det webb-baserade alumninätverk som drivs av Lunds Universitet. Detta arbete ska fortsätta. Internationalisering. Detta är ett stort arbete. Hittills har det varit stor fokus på att införa engelska som undervisningsspråk i vissa kurser. Implementering är klar i och med vt 29. I detta sammanhang pågår ett pedagogiskt utvecklingprojekt i samarbete med CED, Center for Educational Development vid LU. Under läsåret 28/9 kommer fokus att ligga på att skapa dedicerade samarbeten med några utvalda universitet som är starka inom Environmental Engineering. AIK allmänna ingenjörskompetenser. Detta arbete sattes igång under 24 och utmynnade i en mycket gedigen rapport av Nina Reistad. Denna ledde till viktiga resultat i sig, men är främst en bra utgångspunkt för fortsatt arbete. Arbetet med AIK ska än en gång komma i fokus under 28/9. Gröna timmen. Efter förslag från Studierådet har programmet infört en schemalagd timme per vecka för W1, W2 och W3 som reserveras för gemensamma aktiviteter. Avsikten är att utveckla ett forum för diskussion mellan studenter och mellan program och studenter kring frågor med anknytning till utbildningen. Det kan gälla aktuella miljöfrågor, pedagogiska frågor, yrkesetik, m.m. Dessutom ska denna tid kunna ersätta lunchmöten för vissa gemensamma aktiviteter. Arbetet med att utveckla Gröna timmen ska fortsätta. Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 12 (13)

13 W-PLED. Programledningen Environmental Engineering/Ekosystemteknik 5. BILAGOR Bilaga 1. Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) 27/8 Bilaga 2. Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) 27/8. Bilaga 4. Sammanställning Kursutvärderingar enligt CEQ. Ekosystemteknik/ Environmental Engineering (W) Bilaga 5. Jobbenkät W examen 7 Årsrapport 28 avseende 27/8 Sid 13 (13)

14 Utbildningsnämnd 2 Michaël Grimsberg Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) 27/8

15 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) läsåret 27/8 Tabeller 1 Antagning till Ekosystemteknikprogrammet de senaste 5 åren Meritvärde för antagna till Ekosystemteknikprogrammet Avbrott på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Studieuppehåll på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Senaste linjeterminsregistreringen innan studieuppehållet våren 28 på Ekosystemteknikprogrammet Studenter i fas på Ekosystemteknikprogrammet Studenter som resterar med kurser på Ekosystemteknikprogrammet Antal nybörjare under studiemedelsgränsen på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Antal nybörjare under målgränsen på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull Sammanställning av rapporterade utvärderingar av obligatoriska kurser i årskurs 1 på Ekosystemteknikprogrammet läsåret 27/ Figurer 1 Könsfördelningen bland nyantagna de senaste 5 åren Andel avbrott Andel nybörjare som tagit minst 37.5 högskolepoäng under första året Andel nybörjare som tagit minst 4 högskolepoäng under första året Antal studenter som registrerats på viss linjetermin Förklaringar Kull: Lt: Pt: Et: det läsår då nybörjarna antogs, t.ex. W5. Antagna till senare del av program placeras i en kull som motsvarar hur långt de har kommit. OBS! För program med antagning på våren anges kullen med årtal enligt föregående höst av tekniska skäl. Riskhanterings kull vt-6 kallas alltså Rh5. Linjetermin. Terminens plats i programstrukturen. Är t.ex. 1 9 för en 4.5-årig utbildning. Studenter kan bli omregistrerade på linjeterminer. Programtermin, antal kalenderterminer sedan nybörjarna i kullen antogs. För en kull där nybörjarna antogs hösten 21 svarar t.ex. Pt 3 mot hösten 22. Examenstermin, antal terminer efter programmets nominella slut sedan ev. studieuppehåll och terminer innan antagning till senare del av program räknats bort. En student som antogs som nybörjare till en 4.5-årig utbildning (9 linjeterminer lång) hösten 21 (Pt 1), som hade studieuppehåll hösten 22 (Pt 3) och tog examen våren 26 (Pt 1) efter 9 terminer utan studieuppehåll tog alltså examen Et. Det tog honom alltså precis så lång tid att bli klar som det borde göra. En student i samma kull men som antogs till senare del av program våren 25 (Pt 8), som inte tagit studieuppehåll och tog examen våren 26 (Pt 1) efter 3 terminer utan studieuppehåll tog alltså examen Et 6. Han blev alltså klar 6 terminer för tidigt. Anna Lindgren, anna@maths.lth.se i 1 oktober 28

16 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) läsåret 27/8 Antagning Tabell 1: Antagning till Ekosystemteknikprogrammet de senaste 5 åren W7 W6 W5 W4 W3 Antal platser på utbildningen 7 Totalt antal sökande 263 Antal förstahandssökande 92 Antagna i 1:a urvalet 88 Antagna i 2:a urvalet 74 Lägsta betyg för antagna i 2:a urvalet Påbörjat utbildningen 67 Därav kvinnor 42 (62 %) Uppgifterna är de officiella uppgifterna som redovisas i VHS-statistiken utom för påbörjat utbildningen där uppgiften kommer från LADOK. Tabell 2: Meritvärde för antagna till Ekosystemteknikprogrammet 27 Nedre kvartil Median Övre kvartil Medelvärde Antal studenter Betygspoäng från gymnasiet (BG) Poäng från högskoleprovet (HP) Poäng från högskoleprovet samt arbetsliv (HA) Uppgifter kommer från LADOK och avser de studenter som accepterat en plats. Studenter som har antagits lokalt finns inte med i statistiken. Studiestatistik Avbrott Tabell 3: Avbrott på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna W7 W6 W5 W4 W3 Påbörjat utbildningen 67 Examen Flyttat till annat LTH-program 1 Börjat andra icke LTH-utbildningar/studier Övriga avbrott Officiellt kvar på programmet 66 Icke-officiella avbrott Kvar på programmet 66 En student som inte har någon aktivitet i LADOK under de 3 senaste terminerna anses ha gjort ett icke-officiellt avbrott. Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 1 1 oktober 28

17 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) läsåret 27/8 Studieupphåll Tabell 4: Studieuppehåll på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Pt 1 Pt 2 Pt 3 Pt 4 Pt 5 Pt 6 Pt 7 Pt 8 Pt 9 Pt 1 W7 4 W6 W5 W4 W3 Tabell 5: Senaste linjeterminsregistreringen innan studieuppehållet våren 28 på Ekosystemteknikprogrammet Lt 1 W7 4 Senare del av program Inga antagna till senare del av program för de senaste 5 årskullarna. Utbytesstudier Inga utbytesstudier för de senaste 5 årskullarna. Poängproduktion Godkända delprov, tillgodoräknade kurser och tillgodoräknade poäng inom programmet för de studenter som varit terminsregistrerade aktuell linjetermin. Terminsregistreringen räknas på två sätt: dels resultatet efter studentens förstagångsregistrering på aktuell linjetermin, dels resultatet efter studentens senaste (om)registrering på aktuell linjetermin. Om de två resultaten skiljer sig åt presenteras förstagångsregistreringens resultat tillsammans med förändringen efter senaste omregistreringen. Tabell 6: Studenter i fas på Ekosystemteknikprogrammet Lt 1 Lt 2 W W6 W5 W4 W3 Antal studenter i fas definieras som de som har tagit minst 9 % av maximala poängantalet. Tabell 7: Studenter som resterar med kurser på Ekosystemteknikprogrammet Lt 1 Lt 2 W W6 W5 W4 W3 Antal studenter som resterar definieras som de som har tagit mindre än 75 % av maximala poängantalet. Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 2 1 oktober 28

18 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) läsåret 27/8 Tabell 8: Antal nybörjare under studiemedelsgränsen på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna W7 W6 W5 W4 W3 Påbörjat linjetermin 1 och 2 i följd 62 Inte klarat studiemedelsgränsen 9 Antal studenter som inte klarat studiemedelsgränsen definieras som de som har tagit mindre än 37.5 högskolepoäng under det första läsåret. Tabell 9: Antal nybörjare under målgränsen på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna W7 W6 W5 W4 W3 Påbörjat linjetermin 1 och 2 i följd 62 Inte klarat målgränsen 9 Antal studenter som inte klarat målgränsen definieras som de som har tagit mindre än 4 högskolepoäng under det första läsåret. Årskull 27 Tabell 1: Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull 27 Lt 1 Lt 2 Antal studenter med terminsregistrering varav studenter med omregistrering Poängproduktion nedre kvartil Poängproduktion median 23 3 Poängproduktion övre kvartil 3 3 Poängproduktion medelvärde Examination Inga kullar som borde tagit examen de senaste 5 åren. Ingen som tagit examen de senaste 5 åren. Examensarbeten Inga godkända examensarbeten de senaste 5 åren. Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 3 1 oktober 28

19 Anna Lindgren, 4 1 oktober 28 Tabell 11: Sammanställning av rapporterade utvärderingar av obligatoriska kurser i årskurs 1 på Ekosystemteknikprogrammet läsåret 27/8 Antal FFG Godkända Antal enkätsvar Nöjd Relevant Totalt antal FFG Totalt antal godkända Totalt antal enkätsvar Nöjd Relevant Terrester ekologi 61 6 (98 %) (98 %) 43 (7 %) Energi- och miljöfysik (87 %) (87 %) 47 (76 %) Endimensionell analys (55 %) 45 (73 %) (56 %) 355 (49 %) Inledande kemi 62 4 (65 %) (65 %) 48 (77 %) Teknisk geologi 6 52 (87 %) (87 %) 43 (72 %) Hydrologi och akvatisk ekologi (98 %) (98 %) 5 (76 %) Antal godkända gäller godkända senast under terminen efter kursregistreringen. Om programmet, inklusive avkortade, är i majoritet bland kursregistreringarna anges de totala värdena på Nöjd och Relevant även som om de gällde för programmet. Totalt antal FFG gäller kursomgångar som startar samma termin som programmet medan enkätsvaren gäller kursomgångar som slutar samma läsperiod som programmet. Det gör att svarsfrekvensen kan se mindre ut än vad den egentligen är. Årskurs 1 Utvärdering av kurser Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) läsåret 27/8

20 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) läsåret 27/8 Uppföljning av valfria kurser Inga ffg-registrerade studenter läsåret 27/8. Anna Lindgren, 5 1 oktober 28

21 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) läsåret 27/8 Figur 1: Könsfördelningen bland nyantagna de senaste 5 åren W7 K M Figur 2: Andel avbrott W7 Icke officiellt Officiellt LTH Figur 3: Andel nybörjare som tagit minst 37.5 högskolepoäng under första året W7 ej lt 2 < 37.5hp 37.5hp Figur 4: Andel nybörjare som tagit minst 4 högskolepoäng under första året W7 ej lt 2 < 4hp 4hp Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 6 1 oktober 28

22 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TAEKO) läsåret 27/8 Figur 5: Antal studenter som registrerats på viss linjetermin Antal registrerade studenter W Linjetermin Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 7 1 oktober 28

23 Utbildningsnämnd 2 Michaël Grimsberg Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) 27/8

24 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) läsåret 27/8 Tabeller 1 Antagning till Ekosystemteknikprogrammet de senaste 5 åren Avbrott på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Studieuppehåll på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Senaste linjeterminsregistreringen innan studieuppehållet hösten 27 på Ekosystemteknikprogrammet Senaste linjeterminsregistreringen innan studieuppehållet våren 28 på Ekosystemteknikprogrammet Antagna till senare del av Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna 2 7 Utbytesstudier på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Studenter i fas på Ekosystemteknikprogrammet Studenter som resterar med kurser på Ekosystemteknikprogrammet Antal nybörjare under studiemedelsgränsen på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Antal nybörjare under målgränsen på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull Antal avlagda examina på Ekosystemteknikprogrammet baserat på antal terminer efter programmets nominella slut Antal avlagda examina på Ekosystemteknikprogrammet de senaste 5 åren Antal godkända examensarbeten på Ekosystemteknikprogrammet under de senaste 5 åren Var godkända examensarbeten på Ekosystemteknikprogrammet har utförts under de senaste 5 åren Sammanställning av rapporterade utvärderingar av obligatoriska kurser i årskurs 2 på Ekosystemteknikprogrammet läsåret 27/ Sammanställning av rapporterade utvärderingar av obligatoriska kurser i årskurs 3 på Ekosystemteknikprogrammet läsåret 27/ Sammanställning av genomströmning på inriktningsobligatoriska eller helt valfria kurser på Ekosystemteknikprogrammet läsåret 27/ Figurer 1 Könsfördelningen bland nyantagna de senaste 5 åren Andel avbrott Andel nybörjare som tagit minst 37.5 högskolepoäng under första året Andel nybörjare som tagit minst 4 högskolepoäng under första året Antal studenter som registrerats på viss linjetermin Andel examina Antal avlagda examina på Ekosystemteknikprogrammet Förläggning av examensarbeten Anna Lindgren, anna@maths.lth.se i 1 oktober 28

25 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) läsåret 27/8 Förklaringar Kull: Lt: Pt: Et: det läsår då nybörjarna antogs, t.ex. W5. Antagna till senare del av program placeras i en kull som motsvarar hur långt de har kommit. OBS! För program med antagning på våren anges kullen med årtal enligt föregående höst av tekniska skäl. Riskhanterings kull vt-6 kallas alltså Rh5. Linjetermin. Terminens plats i programstrukturen. Är t.ex. 1 9 för en 4.5-årig utbildning. Studenter kan bli omregistrerade på linjeterminer. Programtermin, antal kalenderterminer sedan nybörjarna i kullen antogs. För en kull där nybörjarna antogs hösten 21 svarar t.ex. Pt 3 mot hösten 22. Examenstermin, antal terminer efter programmets nominella slut sedan ev. studieuppehåll och terminer innan antagning till senare del av program räknats bort. En student som antogs som nybörjare till en 4.5-årig utbildning (9 linjeterminer lång) hösten 21 (Pt 1), som hade studieuppehåll hösten 22 (Pt 3) och tog examen våren 26 (Pt 1) efter 9 terminer utan studieuppehåll tog alltså examen Et. Det tog honom alltså precis så lång tid att bli klar som det borde göra. En student i samma kull men som antogs till senare del av program våren 25 (Pt 8), som inte tagit studieuppehåll och tog examen våren 26 (Pt 1) efter 3 terminer utan studieuppehåll tog alltså examen Et 6. Han blev alltså klar 6 terminer för tidigt. Anna Lindgren, anna@maths.lth.se ii 1 oktober 28

26 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) läsåret 27/8 Antagning Tabell 1: Antagning till Ekosystemteknikprogrammet de senaste 5 åren W7 W6 W5 W4 W3 Antal platser på utbildningen Totalt antal sökande Antal förstahandssökande Antagna i 1:a urvalet Antagna i 2:a urvalet Lägsta betyg för antagna i 2:a urvalet Påbörjat utbildningen Därav kvinnor 26 (55 %) 26 (52 %) 31 (57 %) 4 (59 %) Uppgifterna är de officiella uppgifterna som redovisas i VHS-statistiken utom för påbörjat utbildningen där uppgiften kommer från LADOK. Studiestatistik Avbrott Tabell 2: Avbrott på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna W7 W6 W5 W4 W3 Påbörjat utbildningen Examen 11 Flyttat till annat LTH-program Börjat andra icke LTH-utbildningar/studier Övriga avbrott Officiellt kvar på programmet Icke-officiella avbrott 3 3 Kvar på programmet En student som inte har någon aktivitet i LADOK under de 3 senaste terminerna anses ha gjort ett icke-officiellt avbrott. Studieupphåll Tabell 3: Studieuppehåll på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Pt 1 Pt 2 Pt 3 Pt 4 Pt 5 Pt 6 Pt 7 Pt 8 Pt 9 Pt 1 W7 W W W W Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 1 1 oktober 28

27 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) läsåret 27/8 Tabell 4: Senaste linjeterminsregistreringen innan studieuppehållet hösten 27 på Ekosystemteknikprogrammet Lt 1 Lt 2 Lt 3 Lt 4 Lt 5 Lt 6 Lt 7 W6 1 W5 2 5 W4 6 W3 2 Tabell 5: Senaste linjeterminsregistreringen innan studieuppehållet våren 28 på Ekosystemteknikprogrammet Lt 1 Lt 2 Lt 3 Lt 4 Lt 5 Lt 6 Lt 7 Lt 8 Lt 9 W6 1 1 W W4 5 1 W3 1 1 Senare del av program Tabell 6: Antagna till senare del av Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Pt 1 Pt 2 Pt 3 Pt 4 Pt 5 Pt 6 Pt 7 Pt 8 Pt 9 Pt 1 W7 W6 1 1 W5 W W3 3 Utbytesstudier Tabell 7: Utbytesstudier på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna Pt 1 Pt 2 Pt 3 Pt 4 Pt 5 Pt 6 Pt 7 Pt 8 Pt 9 Pt 1 W7 W6 W5 W4 3 2 W Poängproduktion Godkända delprov, tillgodoräknade kurser och tillgodoräknade poäng inom programmet för de studenter som varit terminsregistrerade aktuell linjetermin. Terminsregistreringen räknas på två sätt: dels resultatet efter studentens förstagångsregistrering på aktuell linjetermin, dels resultatet efter studentens senaste (om)registrering på aktuell linjetermin. Om de två resultaten skiljer sig åt presenteras förstagångsregistreringens resultat tillsammans med förändringen efter senaste omregistreringen. Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 2 1 oktober 28

28 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) läsåret 27/8 Tabell 8: Studenter i fas på Ekosystemteknikprogrammet Lt 1 Lt 2 Lt 3 Lt 4 Lt 5 Lt 6 Lt 7 Lt 8 Lt 9 Lt 1 W7 W W W W Antal studenter i fas definieras som de som har tagit minst 9 % av maximala poängantalet. Tabell 9: Studenter som resterar med kurser på Ekosystemteknikprogrammet Lt 1 Lt 2 Lt 3 Lt 4 Lt 5 Lt 6 Lt 7 Lt 8 Lt 9 Lt 1 W7 W W W W Antal studenter som resterar definieras som de som har tagit mindre än 75 % av maximala poängantalet. Tabell 1: Antal nybörjare under studiemedelsgränsen på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna W7 W6 W5 W4 W3 Påbörjat linjetermin 1 och 2 i följd Inte klarat studiemedelsgränsen Antal studenter som inte klarat studiemedelsgränsen definieras som de som har tagit mindre än 37.5 högskolepoäng under det första läsåret. Tabell 11: Antal nybörjare under målgränsen på Ekosystemteknikprogrammet för de senaste 5 årskullarna W7 W6 W5 W4 W3 Påbörjat linjetermin 1 och 2 i följd Inte klarat målgränsen Antal studenter som inte klarat målgränsen definieras som de som har tagit mindre än 4 högskolepoäng under det första läsåret. Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 3 1 oktober 28

29 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) läsåret 27/8 Årskull 26 Tabell 12: Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull 26 Antal studenter med terminsregistrering... varav studenter med omregistrering Poängproduktion nedre kvartil Poängproduktion median Poängproduktion övre kvartil Poängproduktion medelvärde Lt 1 Lt 2 Lt 3 Lt 4 Lt 5 Lt 6 Lt 7 Lt 8 Lt 9 Lt Årskull 25 Tabell 13: Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull 25 Antal studenter med terminsregistrering... varav studenter med omregistrering Poängproduktion nedre kvartil Poängproduktion median Poängproduktion övre kvartil Poängproduktion medelvärde Lt 1 Lt 2 Lt 3 Lt 4 Lt 5 Lt 6 Lt 7 Lt 8 Lt 9 Lt Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 4 1 oktober 28

30 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) läsåret 27/8 Årskull 24 Tabell 14: Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull 24 Antal studenter med terminsregistrering... varav studenter med omregistrering Poängproduktion nedre kvartil Poängproduktion median Poängproduktion övre kvartil Poängproduktion medelvärde Lt 1 Lt 2 Lt 3 Lt 4 Lt 5 Lt 6 Lt 7 Lt 8 Lt 9 Lt Årskull 23 Tabell 15: Poängproduktion på Ekosystemteknikprogrammet för studenter i årskull 23 Antal studenter med terminsregistrering... varav studenter med omregistrering Poängproduktion nedre kvartil Poängproduktion median Poängproduktion övre kvartil Poängproduktion medelvärde Lt 1 Lt 2 Lt 3 Lt 4 Lt 5 Lt 6 Lt 7 Lt 8 Lt 9 Lt Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 5 1 oktober 28

31 Statistik för Ekosystemteknikprogrammet (TXETY) läsåret 27/8 Examination Tabell 16: Antal avlagda examina på Ekosystemteknikprogrammet baserat på antal terminer efter programmets nominella slut Et Et 1 Et 2 Et 3 Et 4 Et 5 Et 6 Et 7 Totalt W (18 %) W (41 %) W (5 %) W (78 %) W (76 %) Antal studenter som kan ta examen är de studenter som påbörjat utbildningen minus avbrott till andra LTH-program. Studieuppehåll och terminer innan antagning till senare del av program är borträknade. Tabell 17: Antal avlagda examina på Ekosystemteknikprogrammet de senaste 5 åren 27/8 26/7 25/6 24/5 23/4 Antal examina Anna Lindgren, anna@maths.lth.se 6 1 oktober 28