Läsårsrapport 2008/09 UN1

Transkript

1 Läsårsrapport 2008/09 UN1

2 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 i 1 Sammanfattning Programledningarna för civilingenjörsutbildningarna har lagt ner ett mycket omfattande arbete för att de olika programmen ska nå LTHs mål att 75% ska nå minst 40 hp under första studieåret. Under UN1s strategidag, där även institutionsstudierektorer deltog, var starten av utbildningarna ett tema. Det är två budskap som är viktigt att ta det råder konsensus om: framgång i studierna baseras ytterst på den enskilde teknologens eget arbete och egna ansvar för studierna studiestarten ska vara så upplagd att nybörjarna - som är en heterogen grupp med olika förkunskaper, attityder och förväntningar verkligen skall erbjudas olika former av hjälp och stöd för att framgångsrikt komma igång med studierna. Arbetet med starten av utbildningarna har även fortsättningsvis hög prioritet. En observation gällande läsperiod 1 i årskurs 1är att alla trevliga och trivselskapande aktiviteter inom ramen för introduktionen parallellt med studierna omfattande 15 hp rimligtvis inte kan rymmas inom ramen för en introduktionsvecka plus sju läsperiodsveckor. Det borde varit ytterligare en vecka för utbildningens allra första läsperiod. Tabell 1: Måluppfyllelse i relation till LTHs strategiska plan. Nyckeltal C D E F I N Pi M- Fot M- Nano M- Sys M- Tråd LTHs mål Andel 40 hp första studieåret 1) % Andel examina inom 6 studieår 2) % Andel examinerade med studie % period utomlands Andel kvinnor % 1) Antagna höstterminen XX, utom antagna till senare del av program, med något resultat, godkänt eller underkänt, rapporterat i Ladok efter den 15 september. 2) Nominell studietid + 1,5 studieår för utbildningar omfattande minst 270 högskolepoäng. Nominell studietid + 1 år för utbildningar omfattande mindre än 270 högskolepoäng Inom flera av civilingenjörsutbildningarna inom UN1är det en mångårig erfarenhet att en betydande andel av de som examineras tar längre tid på sig än nominell studietid plus 1,5 år. Detta avser vi belysa ytterligare i nästa läsårsrapport. Höstterminen 2009 studerade den första gruppen, som antogs till Kinainriktningen inom C, D och E, i Kina. Införandet av Kinainriktningen för C, D och E har gynnat rekryteringen till dessa program och kommer med stor sannolikhet att de närmsta åren öka andelen examinerade med studieperiod utomlands. Såväl UN1 som programledningarna för C, D och E är oroade över att denna positiva trend kommer att brytas i och med att Kinainriktningen inte längre kommer att få vara ett eget sökalternativ. Andelen kvinnor inom civilingenjörsutbildningarna är lägre än LTHs mål. Särskilt låg är andelen kvinnor inom D och E. Med utgångspunkt från de sammanställningar som finns i

3 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 ii ungdomsbarometrarna är det helt uppenbart att - förutom de insatser som programledningar och UN1 kan göra det är nationella insatser samt insatser i skolsystemet som är nödvändiga. En nyligen startad LTH-insats som påtagligt kan förbättra rekryteringen och särskilt rekryteringen av kvinnor är Vattenhallen LTH, Science center i Lund. Det måste betonas att programledningar och företrädare för programmens teknologer lägger ner ett omfattande arbete på att förbättra rekryteringen och även på att öka andelen kvinnor. Starka önskemål har också framkommit om att LTH centralt ännu mer ska samordna rekryteringsinsatserna och erbjuda programledningarna ytterligare tillgång till kompetens inom marknadsföring och rekrytering. Det är också viktigt att programmen verkligen är upplagda så att de tilltalar såväl män som kvinnor. Mastersprogrammen System på Chips och Trådlös kommunikation har mycket god rekrytering. Berörda programföreståndare och kursansvariga lärare för kurser, som läses av programmens studenter, ger i regel mycket positiva omdömen av hur det går på programmen. De båda mastersprogrammen Fotonik och Nanovetenskap hade läsåret 2008/09 väldigt få studenter. Det är med stor oro UN1 blickar fram mot höstterminen 2011 då en avgiftsbeläggning för utomeuropeiska studenter kan leda till en påtagligt minskad rekrytering till mastersprogrammen. En följd av detta blir att ett antal centrala kurser i specialiseringar för några av civilingenjörsprogrammen får underkritiskt antal deltagare. Avslutningsvis önskar UN1 framföra att det finns många signaler om att de som examineras inom UN1s program är mycket uppskattade på arbetsmarknaden. I nästa läsårsrapport hoppas vi ha gjort undersökningar så att vi kan ge mer information om detta. Fastställd av utbildningsnämnd 1, LTH Rune Kullberg Ordförande Anna Carlsson Flinth Nämndsekreterare

4 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 iii Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... i Tabell 1: Måluppfyllelse i relation till LTHs strategiska plan.... i 2 Bakgrund Utbildningsnämnden och dess uppdrag Utbildningsnämndens sammansättning Utvecklingsarbete och aktiveter under läsåret Läsåret i siffror... 3 Taell 2: Antagning 2008 för program under UN Studieresultat... 4 Tabell 3: Produktion på respektive utbildningsprogram Kvalitetsuppföljning Kursvärderingar... 5 Tabell 4: Nyckeltal för kvalitetssäkring UN nivå Internationalisering Utbildningsnämndens analys Utvecklingsplan Övrigt... 9

5 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/ Bakgrund Årsrapporten sammanfattar läsåret 2008/09 inom UN1. Syftet med rapporten är, förutom att dokumentera verksamheten, att vara ett underlag i den fortsatta utvecklingen av programmen. 2.1 Utbildningsnämnden och dess uppdrag Utbildningsnämnd 1 ansvarar för följande program: Ingående utbildningsprogram Civilingenjörsutbildningar C Informations- och kommunikationsteknik D Datateknik E Elektroteknik F Teknisk fysik I Industriell ekonomi N Teknisk nanovetenskap PI Teknisk matematik Masterprogram Fotonik Nanovetenskap System på chips Trådlös kommunikation (mer information kommer att tillföras här) 2.2 Utbildningsnämndens sammansättning Eftersom ny mandatperiod startade vid årsskiftet 2008/09, anges sammansättningen för detta läsår terminsvis: Hösten 2008: Ordinarie Ledamöter Lärare Rune Kullberg, ordförande Diehl, Stefan, universitetslektor Öwall, Viktor, universitetslektor L Huillier, Anne, professor Runeson, Per, professor Ek, Åsa, universitetslektor Näringslivsrepresentanter Paulsson, Kerstin, näringslivsrepresentant Sternby, Jan, näringslivsrepresentant Studenter Nitzsche, Anton, teknolog Björholt, Maria, teknolog

6 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 2 Lindholm, Petter, teknolog Suppleanter Studenter Johnsson, Kerstin, teknolog Hansson, Henric, teknolog Danielsson, Kristoffer, teknolog Linderoth-Olson, Edward, teknolog Våren 2009: Ordinarie ledamöter Lärare Rune Kullberg, ordförande Mats Gustafsson, EIT Kristina Stenström, Fysik Erik Lindström, Matematik Kirsten Rassmus-Gröhn, Designvetenskaper Anders Robertsson, Reglerteknik Näringslivsrepresentanter Leif Wilhelmsson, Ericsson Research, Lund Mattias Leire, McKinsey&Company Denmark I/S Studenter Ordinarie Kristoffer Danielsson Josef Ekman Petter Lindholm Suppleanter Studenter Maria Björholt Kerstin Johnsson Edward Linderoth-Olsson 3 Utvecklingsarbete och aktiveter under läsåret Under läsåret 2008/09 har ett mycket omfattande arbete lagts med på att först i detalj komponera den nya årskurs 3 i grundblocket och sedan till att strukturera specialiseringarna fr o m läsåret 2010/11. Mellan nämndsammanträdena har nämndens ordförande regelbundna möten med teknologrepresentanterna i nämnden. En viktig del i arbetet med utbildningsprogrammen är att nämndens ordförande har dialog med programledarna både enskilt och vid vissa tillfällen med alla sju samtidigt. Nämndens ordförande har dessutom frekventa dialoger med institutionsstudierektorer.

7 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 3 Här föreslår jag att vi sedan helt enkelt sätter in agendan för strategidagen (se bifogade dokument) och skriver att denna ger en kort sammanfattning av utvecklingsarbete (vi skriver också att det finns en omfattande dokumentation från strategidagen) och aktiviteter samt att programledningarna i sina årsrapporter gett långa listor över sina aktiviteter. 4 Läsåret i siffror Tabell 2: Antagning 2008 för program under UN1 Program Antal sökande Antal förstahandssökande Antagna Påbörjat utbildningen Informations- och kommunikationsteknik Datateknik Elektroteknik Kinainriktning Fördelade inom CDE Teknisk fysik Industriell ekonomi Teknisk nanovetenskap Teknisk matematik Master Fotonik 4 Master Nanovetenskap 4 System på Chips 27 Trådlös kommunikation 31 Antagen Antagen efter urval 2, Påbörjat utbildningen = Förstagångsregistrerade på antagningstermin. UN1: Förstahandsökande Antal Årskull I Pi N F D E C Kina

8 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 4 Antal UN1: Antal som påbörjat utbildningen Årskull I Pi N F D E C Kina Betyg: median UN1: Gymnasiebetyg bland dem som påbörjat utbildningen, median Årskull I Pi N F D E C 5 Studieresultat

9 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 5 Tabell 3: Produktion på respektive utbildningsprogram Program Andel minst 40 hp under första studieåret 1) Andel examina inom x 2) studieår Antal registrerade studenter totalt Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Informations- och kommunikationsteknik 63 % 37 % Datateknik 55 % 26% Elektroteknik 40 % 28 % Teknisk fysik 73 % 27 % Industriell ekonomi 69 % 57 % Teknisk 65 % 40 % nanovetenskap Teknisk matematik 72 % 39 % Master Fotonik 50 % Master Nanovetenskap 50 % System på Chips 56 % Trådlös kommunikation 93 % ) Antagna höstterminen XX, utom antagna till senare del av program, med godkänt eller underkänt resultat efter den 15 september. 2) Nominell studietid + 1,5 studieår för utbildningar omfattande minst 270 högskolepoäng. Nominell studietid + 1 år för utbildningar omfattande mindre än 270 högskolepoäng 6 Kvalitetsuppföljning 6.1 Kursvärderingar Tabell 4: Nyckeltal för kvalitetssäkring UN nivå Program Svarsfrekvens % Kommentarfrekvens Lärare % Kommentarfrekvens Studieråd % Kommentarfrekvens Programledningar % Informations- och kommunikationsteknik 54± Datateknik 45± Elektroteknik 43± Teknisk fysik 50± Industriell ekonomi 56± Teknisk nanovetenskap 55± Teknisk matematik 46± Angiven svarsfrekvensen är medelvärdet av obligatoriska/alternativobligatoriska kurser i årskurserna 1-3

10 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/ Internationalisering Andel 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel av de examinerade som har utlandserfarenhet Årskull I Pi N F D E C 7 Utbildningsnämndens analys Hela Bolognaprocessen har medfört ett oerhört omfattande arbete för utbildningsnämnden, programledningar och institutioner. Under läsåret 2008/09 togs beslut om kursutbudet i den nya årskurs 3 av programmen. I och med de beslut som fattas i december 2009 och januari 2010 om specialiseringar är hela det strukturella arbetet med programmen avklarat och arbetet inom utbildningsnämnden och programledningar kan gå in i en ny fas. Det förtjänar att betonas att ambitionsnivån inom LTH är mycket hög då det gäller att designa utbildningsprogram. När det gäller arbetet med specialiseringar har olika synsätt konfronterats. Det finns t ex institutionsföreträdare som anser att varje välrenommerad forskargrupp ska ha en egen specialisering. UN1har under sammanträde tagit ett antal principiella ställningstaganden. Ett av dessa är Det har ett värde i sig att teknologer läser kurser relaterade till flera forskningsgrupper och forskningstraditioner. Detta ska beaktas då kursutbudet i en specialisering listas. Syftet med att läsa en specialisering kan uttryckas som att teknologen på avancerad nivå ska integrera kunskaper och kompetenser från olika delar av utbildningen. Efter ett omfattande utredningsarbete har en samlad remissomgång av specialiseringarna gjorts för hela LTH. Av remissomgången framgår att det nu råder stor uppslutning kring de beslutade specialiseringarna. Starten av utbildningarna Det är två budskap som är viktigt att ta det råder konsensus om: framgång i studierna baseras ytterst på den enskilde teknologens eget arbete och egna ansvar för studierna

11 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 7 studiestarten ska vara så upplagd att nybörjarna - som är en heterogen grupp med olika förkunskaper, attityder och förväntningar verkligen skall erbjudas olika former av hjälp och stöd för att framgångsrikt komma igång med studierna. Från nämndens sida har det varit mycket viktigt att i dialog med berörda parter se till att sprida goda exempel. Det är dock inte självklart att ett upplägg för studiestarten som passar ett visst utbildningsprogram passar alla de andra programmen. Därför har ett budskap varit att analysera och dra slutsatser om vad det är i olika framgångskoncept som kan överföras till andra program. Enligt den information som nämnden samlat in finns det fler insatser för programledningarna att göra så att olika moment särskilt i kurserna under höstterminen i årskurs 1 verkligen koordineras mellan de olika kurserna. Dessutom anser nämnden att då tentamensschemat görs ska utplaceringen av tentamina under höstterminen i årskurs 1 ha högsta prioritet. Det är både en styrka och en svaghet att alla LTH:s nybörjare på civilingenjörsutbildningarna läser samma grundkurser i matematik. En styrka är kvalitetsaspekten att det inte kan misstänkas att ett antal program har en s.k. light-variant av matematiken. En svaghet är att intresset och motivationen för att börja utbildningen med matematik varierar mycket bland olika programs nybörjare. En omfattande utvärdering av det nya matematikkonceptet i endimensionell analys genomfördes under läsåret 2007/08. Detta resulterade i att matematikcentrum tog fram ett åtgärdsprogram som genomfördes hösten Nämndens ordförande har haft regelbundna möten där studierektorn i matematik och samtliga kursledare i endimensionell analys deltagit. Syftet med dessa möten har varit att övergripande analysera genomförandet och utfallet av kurserna. Även utfallet på tentamen av olika typer av uppgifter har analyserats. En trendobservation som är värd att notera är följande då det gäller matematikprov i december i årskurs 1: För F + I + N + Pi år 2007 blev 66,5 % av de registrerade godkända. År 2008 och 2009 var motsvarande procentsatser 66,6 % respektive 66,4 %. För C + D + E var motsvarande procentsatser 26 (2007), 34 (2008) och 42 (2009). Två slutsatser är frestande att dra: a) Decembertentamen i matematik är en stor utmaning för nybörjarna, b) Det finns en positiv trend för CDEprogrammen. E-programmet är det program inom UN1 där lägst andel klarar 40 hp under årskurs 1. Även om en positiv trend kan iakttas för höstterminen 2009 kommer programledningen E på UN1-mötet i mars 2010 att i samband med att E-programmet presenteras lägga fram en åtgärdsplan för insatser i årskurs 1 inför läsåret 2010/11. Examen inom sex år Inget av UN1:s utbildningsprogram når upp till LTHs mål om andelen examinerade inom 6 år. En analys av totala antalet examina ger en mer positiv bild av examinationsfrekvensen. Vid konstruktionen av de nya grundblocken har det ägnats särskild uppmärksamhet åt att - baserat på erfarenheter om de gamla obligatorierna - se till att det inte blir några tentamensmässiga eller attitydmässiga flaskhalsar i grundblocken. Undersökningar som gjorts bland de teknologer som är i slutet av utbildningen men ändå inte har uppfyllt alla examenskraven visar att det i flera fall är problem kring examensarbetena som gjort att den enskilde teknologen inte kan ta ut examen. Med anledning av att det finns ett kvantitetsmål för examinationsgraden förtjänar det att uppmärksammas åsikten framförts att ett kvalitetsmått för ett välrenommerat lärosäte kunde vara att högst x % av nybörjarna ska ta examen. Hursomhelst måste ett kvantitetsmål kopplas till att vi verkligen har mycket höga kvalitetskrav på de examinerade. Det verkar vidare inte realistiskt att nå målet att minst 70 % av de som påbörjar studierna på ett program vid LTH ska ta examen inom sex studieår. Kursutvärderingar Nämndens ordförande har noga gått igen slutrapporterna för kurserna i grundblocket. Det första intrycket är att många kurser verkligen fungerar mycket bra. En annan positiv observation är att flera kurser fått en sti-

12 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 8 gande positiv trend. Negativt är att det finns (ett fåtal) kurser där teknologerna under flera år framfört (nästa samma) kritik och ändå har utfallet i kursvärderingen inte blivit tillräckligt bra. Nämndens ordförande har i flera fall haft dialog med enskilda lärare och med institutionsstudierektorer om detta. Bifogade dokument om lärarkompetens har i dessa samtal visat sig vara till stor nytta. Enligt nämndens mening måste a) Svarsfrekvensen bland teknologerna bli högre b) Studieråd, programledare och kurslärare endast i undantagsfall kan avstå från att skriva kommentarer c) Nämnden initiera aktiviteter där alla inblandade får återkoppling på sina insatser När det gäller genomförande av kurser är det viktigt alla som undervisar är medvetna om att de signaler de - medvetet eller omedvetet - sänder ut när de uppträder eller uttalar sig kan ha stor inverkan på hur välkomnade teknologerna känner sig. Nämndens ordförande har fått ta del av åtskilliga positiva och negativa exempel på detta och vill i detta sammanhang ge ett positivt exempel: En kursledare säger på första föreläsningen av en kurs att På grund av omläggningen av utbildningsprogrammet är det sista gången den här kursen ges och bara för det ska jag göra allt jag kan för att det ska bli den bästa versionen av denna kurs som getts. Teknologer som gick kursen uppskattade verkligen denna kursstart och sedan också kursen genomförande. 8 Utvecklingsplan Till UN1s strategidag var nämndledamöter, programledare, programplanerare, studievägledare en teknologrepresentant från varje programledning samt berörda institutionsstudierektorer inbjudna. Det var av stort värde att samtliga dessa grupper deltog i genomgångar och grupparbete. Tre av grupparbetsuppgifterna - som delvis går in i varandra - under UN1:s strategidag hade rubrikerna a) Kvalitetsarbetet och dokumentation av kvalitetsarbetet b) Hur bryter vi ner programmålen på kursnivå och kurskedjenivå? Hur säkrar vi progressionen i olika kompetenser inom ett program? c) Hur försäkrar vi oss om att programmen når sina mål? I det fortsatta arbetet inom UN1 kommer ett helhetsgrepp att tas på ovanstående uppgifter. I detta arbete måste vi också förhålla oss till de instruktioner som högskoleverket förväntas tillkännage inför utvärderingen Det får också övervägas hur vi ska ställa oss till olika aktörers alltmer frekventa rankningslistor. UN1 kommer att samordna utvärdering av de nya grundblocken (de första tre åren) av UN1:s sju civilingenjörsprogram under Det finns goda erfarenheter av motsvarande utvärdering, som tidigare nämnder gjort, av de tre första åren för F, Pi och N. Under arbetet med de nya specialiseringarna inför läsåret 2010/11 är en positiv iakttagelse att LTH verkligen har oerhört mycket att erbjuda när det gäller kursers och kurskedjors koppling till stark forskning samt kursernas och kurskedjornas relevans för yrkeslivet. Samtidigt som denna observation gjorts går det att identifiera områden där centrala kurser är allför beroende av ett fåtal lärare/forskare. Forskningsnämnd 1 har initierat ett arbete med att inom LTH kartlägga forskargrupperna. UN1 kommer att inom LTH agera för att prioriteringar görs så att några för utbildningsprogrammen centrala specialiseringar där bemanningen av lärare/forskare anses otillräcklig kan få resursförstärkning. Under UN1:s strategidag var ett tema Uppföljning och utveckling av kurser. Underrubriker var d) Hur kan studenterna få bättre återkoppling och bättre stöd för lärandet utan att lärarnas schemaläggning ökar? e) Redovisning av vad som hittills gjorts inom examinationsprojektet och vad som är på gång. Grupparbetsuppgifterna inom detta tema var

13 Läsårsrapport för UN1 läsåret 2008/09 9 f) Uppföljning av kursutvärderingar. Hur fördelas ansvaret mellan olika aktörer? g) Hur sprids goda exempel på kursutveckling? Hur tar vi vara på kunskaper och erfarenheter från kursutveckling vid olika institutioner? Nämnden avser att aktivt arbeta vidare med d) till g) ovan. Alumnikontakter och näringslivskontakter kommer att snarast stärkas. 9 Övrigt Det är mycket viktigt att alla nivåer inom LTH aktivt arbetar för att göra den fysiska studiemiljön bättre. Mastersprogrammen Fotonik och Nanovetenskap, som nyligen startats, har hittills haft ett lågt antal nybörjare. Dock har dessa studenter tillsammans med andra inresande internationella studenter bidragit till att deltagarantalet ökat i kurser inom dessa områden. De båda mastersprogrammen System på Chips och Trådlös kommunikation har ett gott söktryck och ett fyller mer än väl platsantalet för programmen. Inom dessa programs områden går det att identifiera ett antal för civilingenjörsutbildningarna centrala kurser i specialiseringar där majoriteten av deltagarna är mastersstudenter. När avgiftsbeläggningen för vissa mastersstudenter införs 2011 är det mycket stor risk att ett antal centrala fortsättningskurser inte kan ges inom ramen för den ekonomiska tilldelningsmodellen. I denna fråga behövs samlade insatser från LTH.