Asperger & Hela jag behöver inte hjälp. En intervjustudie om skolans stöd och dess påverkan på framtiden för personer inom autismspektrumet

Transkript

1 ! Asperger & Högfungerande autism Hela jag behöver inte hjälp En intervjustudie om skolans stöd och dess påverkan på framtiden för personer inom autismspektrumet Simon Marklund Simon Marklund VT 2015 Examensarbete, 15 hp Studie- och yrkesvägledarprogrammet 180 hp

2 Sammanfattning Mitt syfte med examensarbetet har varit att studera hur personer med en diagnos inom autismspektrumet upplever skolgången, stödet från omgivningen. Vilken påverkan har det i sin tur på möjlighetshorisonten och självkänslan. Jag vill fördjupa kunskapen samt bidra till en förståelse för personer med autism. Människor med Aspergers och högfungerande autism har svårigheter i det sociala samspelet och de får svårt att umgås med andra. För att nå studiens syfte har jag genomfört en intervjustudie där jag intervjuat personer med autismspektrumstörningar. Mina frågeställningar besvaras genom informanternas svar och analyseras med stöd i de teoretiska utgångspunkterna. I resultatet har jag fått fram att individerna får svårt att delta i det sociala spelet. Resultatet vittnar också om att individerna får svårigheter att genomföra gymnasiestudier på de förväntade tre åren. Det som tycks vara den största svårigheten med att klara av gymnasiet är de fria arbetet och de stora projekten. Tiden på folkhögskolan där informanterna slutför sina gymnasiestudier, har bidragit till att stärka självkänslan och hjälpt till i identitetsprocessen som annars är problematisk för individerna. Efter att jag gjort detta examensarbete har jag dragit slutsatsen att stödinsatserna kan sättas in tidigare, att rätt omgivning stärker självkänslan och att vägledning kan bidra mer. Nyckelord: Identitet, möjlighetshorisont, självkänsla och uppfattningar.

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte och frågeställningar 2 Bakgrund 3 Aspergers & Högfungerande autism 3 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer 4 Studie- och yrkesvägledning 4 Extra anpassningar och åtgärdsprogram 5 Tidigare forskning 5 Teoretiska utgångspunkter 8 Social Cognitive Career Theory 8 The Careership Theory 9 Kapital 10 Möjlighetshorisont 11 Brytpunkter 11 Identitet 11 Tankekarta 12 Metod 13 Utformning av intervjuguide 13 Konstruktivistisk utgångspunkt 14 Avgränsning 14 Etiska överväganden 15 Insamling av empiri 15 Genomförande 15 Informanterna 16

4 Resultat 18 Adam 18 Kalle 20 Jonas 22 Pontus 24 David 25 Analys 26 Diskussion 28 Metoddiskussion 29 Slutord 30 Litteraturförteckning 31 Bilagor 33 Bilaga 1 33 Bilaga 2 35 Bilaga 3 37

5 Inledning Jag har under min tid på Studie- och yrkesvägledarprogrammet fått ökad kunskap inom en rad olika områden. Ett av dessa områden handlar om individer som är i behov av särskilt stöd. Enligt svensk lagstiftning ska skolan ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (Skollag, 2010:800) I föreliggande rapport har jag studerat individer med diagnoser inom autismspektrumet. Ett av skälen till det är att dessa individer är särskilt utsatta. I en studie som skolverket redovisade 2011 beräknades knappt hälften av elever med viss neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att nå målen i behörighetsgivande ämnena svenska, matematik och engelska i grundskolans sista år. Eleverna hade följaktligen också svårt att nå målen i gymnasieskolan. Större uppmärksamhet har givits till individer med Aspergers syndrom och antalet elever med diagnosen har ökat i de kommunala skolorna, från 4 till 115 på tio år (Skolverket, 2009). Individer med Aspergers är oftast pojkar som i skolan uppmärksammas för sitt utåtagerande. I den svenska skolan finns det en stor variation i hur stödet för individen organiseras. Det kan t.ex. vara så att kommunen utformar en verksamhet som särskilt ska gynna dessa elever. Vissa menar dock att det kan ses som rumslig social segregation. Kommunerna kan alltså utforma speciella grupper där man erbjuder särskild undervisning eller så ger man flexibelt stöd i vanlig klass. Min utgångspunkt i studien är att studera hur individerna påverkas av stödet fram till idag och hur det påverkar individens syn på framtiden. Som studie- och yrkesvägledare kommer man oftast i kontakt med eleverna vid val av gymnasieprogram där man som vägledare ställas inför en utmaning i att hjälpa individerna att göra väl underbyggda val. En ökad kunskap och förståelse för individerna är något jag hoppas kunna bidra till genom denna studie. I centrum för studien står informanternas berättelser och beskrivningar av stödet i skolan, hur det har påverkat dem samt hur de föreställer sig framtida karriärval.!1

6 Syfte och frågeställningar Föreliggande examensarbete har ambitionen att fördjupa kunskapen om hur personer med diagnos inom autismspektrumet ser på framtiden, vilket stöd de har haft från omgivningen med fokus på skolan, samt vilken påverkan det har på synen på framtiden. Med utgångspunkt i karriärteorin Social Cognitive Career Theory s tre grundfaktorer har jag formulerat forskningsfrågorna. Hur påverkar faktorer som minnen, uppfattningar och självuppfattning individens möjlighetshorisont? Hur uppfattar individen stödet från omgivningen och vilken påverkan har det på individen med utgångspunkt i självkänsla och identitet? Hur har individen faktiskt agerat och vilka faktorer har varit avgörande för agerandet?!2

7 Bakgrund Aspergers & Högfungerande autism Aspergers syndrom och högfungerande autism är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där hjärnas sätt att ta in och hantera informationen ser annorlunda ut. Aspergers syndrom är också en form av Autism. Autismspektrumtillstånd är ett väldigt brett samlingsnamn för olika typer av autism med väldigt olika svårighetsgrader i funktionsnedsättningen. Man brukar också benämna det som autismspektrumstörningar. Många beskriver Aspergers och högfungerande autism som en lindrigare form av autism där begåvningen oftast är normal eller hög. Det skiljer sig från diagnosen autistiskt syndrom där individen ofta även har en utvecklingsstörning. Skillnaden mellan högfungerande autism och Aspergers har inte varit helt tydlig. Det har tidigare varit delade meningar huruvida Aspergers bör vara en egen diagnos. Och faktum är att sedan 2013 har man börjat fasa ut diagnosen Aspergers syndrom för att ersätta den med Högfungerande autism. Man har valt den vägen då man har ansett att gruppen som tidigare har fått den diagnosen istället bör ingå i det man idag pratar om som autismspektrum. I en föreläsning av Svenny Kopp (2012) som har skrivit en avhandling inom ämnet, pekar som andra forskare på att individer med Aspergers och högfungerande autism ofta samtidigt har en ADHD-diagnos. Det är vanligast att pojkar och män har fått diagnosen men andelen flickor ökar, kanske i och med att kunskapen ökar i hur symptomen ter sig hos flickor och kvinnor. Svenny Kopp har särskilt studerat könsskillnaderna i diagnosen Aspergers, som då ger en förklaring till varför det mest handlar om pojkar. Hon beskriver också hur det påverkar flickor med diagnosen, Aspergers och ADHD. Hon pekar bland annat på en senare diagnostisering och en fel diagnostisering. Diagnoskriterierna är satta utifrån pojkar och män och det kan vara en bidragande orsak till att andelen män med diagnosen är större. En av de tydligaste signalerna enligt Svenny, för att upptäcka personer med autism är om en elev tydligt ger uttryck för att de inte vill börja skolan och kanske främst om en tjej ger utryck för det. Många av personerna i hennes studie har utsatts för mobbing och hon pekar på att individer med en autismspektrumdiagnos är extra utsatta.!3

8 Aspergers och högfungerande autism kan visa sig på olika sätt. Men det är svårigheter i det sociala samspelet som utmärks. Individerna har svårt i samspelet och kommunikationen med andra människor. De får svårt att umgås med andra, där svårigheten ligger i att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk. Talet är ofta väldigt formellt och uppfattas som stelt, ibland entonigt. Föreställningsförmågan, förmågan att se sammanhanget i en text eller att föreställa sig olika scenarion kan ställa till det för individerna då de ogärna utsätter sig för plötsliga förändringar. Buss eller tågförsening kan göra att man blir extra orolig och stressad. Man gillar fasta rutiner i sin vardag och saker som andra kan uppskatta som presenter eller överraskningar blir mest stressande. Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar. Som stöd i hur man ska arbeta har skolverket tagit fram ett dokument, Arbetet med studie- och yrkesvägledning. Där beskrivs hur man kan arbeta med vägledningen utifrån de bestämmelser, lagar och förordningar som finns för utbildningssystemet. Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med kompetens att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning. Det står bland annat att elverna under sin skoltid behöver utveckla kunskaper om sig själv och om valalternativen. De behöver även utveckla förmågan att väga personliga faktorer tillsammans med valalternativen för att kunna göra väl underbyggda val. Skolverket sammanfattar elevens behov av vägledning utifrån sina förutsättningar, ska: bli medveten om sig själv bli medveten om alternativen, yrken och utbildningar bli medveten om relationen mellan sig själv och alternativen lära sig fatta beslut lära sig genomföra beslutet man tagit. För att eleven ska kunna utveckla dessa kunskaper och genomföra detta behövs det personal med rätt kompetens.!4

9 Extra anpassningar och åtgärdsprogram Skolverket beskriver i Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, att utbildningen ska ta hänsyn till varje individs olika behov där strävan ska vara att uppväga skillnaderna i förutsättningarna. En elev med en funktionsnedsättning som visar sig ha svårt att uppfylla kunskapskraven ska ges stöd som syftar till att så långt det går motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Men särskilt stöd ska i vissa fall även ges även om hen når de kunskapskrav som minst ska uppnås. Som exempel anges att om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro kan vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Genom tidiga och adekvata stödinsatser ger man alla elever möjligheter att utvecklas i riktning mot utbildningens mål. Innan stödinsatser sätts in tittar man på hur organisationen runt eleven ser ut. Man tittar på hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur elevgruppen fungerar. En elev kan vara i behov av mer individinriktade stödinsatser. Det kan då vara extra anpassningar eller särskilt stöd. Extra anpassningar sker inom ramen för den ordinarie undervisningen och inget formellt beslut krävs. Särskilt stöd handlar om insatser av större karaktär som inte är går att genomföra i ordinarie undervisning. Tidigare forskning Skolverket har 2009 kommit ut med en rapport Skolan och Aspergers syndrom, som studerar hur skolor möter barn med Aspergers syndrom. Rapporten fokuserar på hur skolor har valt att organisera undervisningen för dessa elever. I deras undersökning visas det på stora variationer i hur skolor runt om i Sverige genomför undervisningen för eleverna med Aspergers syndrom. En lösning som finns i vissa kommuner är att man erbjuder särskild undervisningsgrupp, en egen klass för eleverna med en diagnos. Dessa särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers har under 2000-talet vuxit både i grundskolan men även i gymnasieskolan. Idag finns det också friskolor som enbart riktar in sig på en elevgrupp såsom barn med Aspergers och högfungerande autism. Anledningen kan förutom kommunens beslut också komma från det söktryck från elever och vårdnadshavare, där man efterfrågar särskiljande lösningar för att slippa upprepade misslyckanden.!5

10 I skolverkets rapport konstaterar man att det är flera faktorer som samverkar och påverkar hur skolor och kommuner väljer att organisera undervisningen för elever med Aspergers. Man pekar i rapporten på att balansen mellan utmaning och trygghet bör i sammanhanget ges särskild uppmärksamhet när det gäller planering, framförhållning, kontinuitet, ledning och relationer. Studien pekar på att vissa skolor gör åtgärder för att åstadkomma trygghet för individerna, att de erbjuder en studiemiljö i lite mer avskalad form för att intrycken ska bli färre. Det framkommer också att många av eleverna varit med om stora brister i stödet både när det gäller undervisningen och kamratrelationerna. Del 2 i skolverkets rapport som tittar på elever på ett individuellt anpassat gymnasieprogram ger en bild av hur individernas väg fram dit har varit. Skolgången före gymnasiet har ofta bestått av sporadiskt deltagande i undervisningen. Känslan av utanförskap och en otillräcklighet har funnits med i princip hela resan. Vändpunkten har oftast kommit med diagnosen. De beskrev deltagandet i skolan med ord som identifiering med andra i liknande situation, ett ökat stöd i skolsituationen och betydelsefulla relationer till lärare. I skolinspektionens rapport Studie- och yrkesvägledning i grundskolan (2013), där man granskat vägledningen i grundskolan pekar man på att skolor saknar mål för vad man vill uppnå med vägledningen. I flertalet fall har inte rektorn på skolan gett några riktlinjer för hur studie- och yrkesvägledningen ska organiseras och genomföras. I rapporten pekar man också på att eleverna inte får vägledning kontinuerligt under sin skoltid och arbetet med vägledning betraktas inte som hela skolans ansvar. Det får konsekvenser för eleverna där de får svårt att göra väl underbyggda val. I en avhandling av Gunvor Larsson Abbad (2007)har man bland annat tittat på hur personer med Aspergers beskrivit sina liv och hur diagnosen har påverkat dem. Man pekar bland annat på något man i studien kallar Normal som annorlunda. Det handlar om individens självbild och synen på sin normalitet. Personerna i studien har beskrivit en upplevelse av annorlundaskap och en känsla av att inte passa in. De normer av normalitet som finns hos andra ifrågasätts av personer med Aspergers. Informanterna i studien har beskrivit det som Gunvor kallar normal som annorlunda. Man kan säga att det är en sorts förskjutning av!6

11 synen på sin normalitet. Från att man får en diagnos, accepterar den, får en annan självbild där man ser på sig själv som en person med Aspergers. Man träffar andra personer med samma diagnos och man ser sig som normal som annorlunda. Studien visar också att det är vanligt att man sökt fördjupad kunskap om Aspergers både före diagnosen men framförallt efter. Som ett sätt att lära känna sig själv och att få verktygen att hantera sina svårigheter. Man menar på att kontakten med andra stärker självbilden. Lena Lidström (2009) har skrivit en doktorsavhandling på området ungas övergångar. Bakgrunden till hennes studie är att övergångsperioden mellan skola och arbete de senaste decennierna blivit allt längre och mer komplexa. Hennes avhandling fokuserar på unga vuxnas berättelser om övergången från skola till arbete. Det hon bland annat pekar på i sin studie är informanternas möjligheter att agera fritt är kringskurna. Med det menar hon att strukturer som lagar och normer och andra aktörer i fältet har sanktionerande makt som gör att ungdomarna ser vissa handlingar som nödvändiga medan andra som omöjliga. Ungdomarna försöker styra sina karriärvägar med hjälp av utbildning, genom anpassning, undvikande och förhållning. Och då upplever ungdomarna att de har kommandot. Lisbeth Lundahl (2010) har studerat karriärval med The Careership Theory som teoretisk utgångspunkt. I sin bok har hon frågat sig vilka handlingshorisonter, brytpunkter och förlopp som framkom i informanternas berättelser. Hon pekar på att ungdomar ser gymnasievalet som en påtaglig brytpunkt och att valet ofta baseras på intressen. Just kring gymnasievalet framkommer det tydligt att många ungdomar finner valet svårt och främst anser flickor det. En del lyfter svårigheten att ta avgörande framtidsbeslut vid en tidpunkt när de flesta inte kommit fram till vem man är. Ofta har man dessutom lägre kunskap om den arbetsmarknad som gymnasieprogrammen riktar sig mot. Ser man bakåt i tiden så har dagens ungdomar betydligt fler valalternativ att förhålla sig till.!7

12 Förutom fler program, ser hela skolmarknaden annorlunda ut. Där konkurrensen inte bara är emellan de kommunala skolorna, utan även en friskolemarknad som ungdomarna ska ta ställning till. Hon pekar också på att vuxna uppfattar sig som styrande över sina liv oavsett vilken situation som de befinner sig i när de beskriver sina livskarriärer. Hon ser att både unga och vuxna beskriver ett komplicerat navigerande med ett kompromissande mellan egna behov och att bedöma möjligheter och begränsningar inom olika livsområden. I de vuxnas berättelser ser hon ett fenomen där livskarriären handlar om att kombinera och kompromissa mellan ett antal livsområden. Det där man kan jämföra med sextonåringen som ska välja gymnasieprogram. Hos vuxna individer kan man börja studera flera brytpunkter och förlopp (Lundahl, 2010). Teoretiska utgångspunkter Social Cognitive Career Theory Detta examensarbete är tänkt att grunda sig i några karriärteorier där några av de centrala begreppen återfinns. Studiens första teori är Social Cognitive Career Theory, där tre stycken inbördes beroende faktorer styrs av den sökandes tänkande. De tre faktorerna är: Personliga faktorer som minnen, uppfattningar och självuppfattning. Individens uppfattning om omgivningen. Individens faktiska agerande. I denna karriärteori finns också ett antal andra centrala begrepp som upplevd självförmåga som man kan förklara som individens syn på sin förmåga att organisera och agera mot sitt mål. Man kan säga att det är individens tilltro till den egna förmågan. Teorin beskriver vidare att den upplevda självförmågan påverkas av mer än individens egna erfarenheter, individens upplevda självförmåga påverkas av andra individers erfarenheter och om andras värderingar och fördomar. Individer med en låg grad av upplevd självförmåga kan hamna i en självuppfyllande profetia. Ett annat centralt begrepp inom teorin är förväntat utfall, som är individens tro på det förväntade resultatet. Den tredje delen i teorin är personliga mål som man kan säga avgör den beslutsamhet som individen känner inför att nå sina mål. Mellan dessa tre råder det ett ständigt samspel (Andergren, 2014).!8

13 The Careership Theory En andra teoretisk utgångspunkt är The Careership Theory, som lägger fokus på brytpunkter. Denna teori menar att karriärvalen sker vid brytpunkter eller vändpunkter. De begrepp som används i teorin är hämtade från Pierre Bourdieu. Begreppen är t.ex. fält, kapital och habitus. Centralt i denna teori är att karriärbeslut och karriärutveckling sker i interaktion mellan individen och de fält som individen befinner sig i. Individens karriärmöjligheter begränsas av hur långt denne kan se från sin nuvarande position, handlingshorisont. Individens handlingshorisont kan förändras t.ex. om individens position ändras, om ett fält förändras eller byts ut. En stor del av forskningen inom området har Bourdieu som inspiration. t.ex. att karriärval måste ta sin utgångspunkt i samspelet mellan personliga val, individuella bakgrundsfaktorer, social position och samhälleliga möjlighetsstrukturer (Andergren, 2014). Bourdieus nyckelbegrepp kommer att ingå i min analys av de ungas berättelser och möjlighetshorisont. Forskningen inom området kring ungas val visar på att samhälleliga strukturer, sociala normer tillsammans med familjers erfarenheter och familjens sociala villkor fångas upp i den unga individens uppfattningar. Det gör ett starkt avtryck i hur den unga individen ser på förutsättningar i ens övergång. Handlingshorisont är ett begrepp som utgår ifrån relationen mellan möjlighetsstrukturer och habitus och vändpunkter. Vändpunkter används för att poängtera reflexivitet och förändringar i en individs habitus. Dagens forskare är eniga om att en individs värderingar, val och handlingar är socialt konstruerade och i och med det blir också karriärval socialt inbäddade. En individ formar sig en identitet och därigenom också sina framtida val som baseras på erfarenheter, interaktion med betydelsefulla andra i ett socialt sammanhang som då bidrar med värderingar, kunskaper och verklighetsuppfattningar. Habitus blir delvis en produkt av en individs position i den sociala strukturen. Det innebär att olika livsvillkor och erfarenheter hos individen, under vissa sociala förutsättningar skapar olika habitus beroende på vilket socialt fält man befinner sig i. En individs habitus blir en slags karta över vilka möjligheter man har eller ser. Bourdieu talar kring detta som att man har känsla för spelet och drar referenser till idrotten. Att man som individ i valsituationer utifrån sitt habitus bedömer om!9

14 det är värt mödan att spela spelet. Det kan man översätta till att man bedömer om det är värt att vidareutbilda sig och om man tror det kommer att ge en avkastning på en sådan investering. Genom att en individs värderingar, val och handlingar är socialt situerade blir också karriärval socialt inbäddade. Denna process sker mot bakgrund av individens livshistoria. Det innebär att individen formar sin identitet och därigenom också sina val baserat på tidigare erfarenheter i interaktion med andra i ett socialt sammanhang vilket bidrar med vissa värderingar, kunskaper och verklighetsuppfattningar. Det innebär att karriärskap och identitetsprocesser går hand i hand. (Lundqvist, 2010) En andra del i Hodkinson och Sparkes (1997) teori pekar på interaktionen med andra aktörer på de fält som har en betydelse för individens karriärval. Som exempel påverkas individer i sina uppfattningar om karriärer av sina nära, såsom föräldrar, vänner, skolan eller aktörer på arbetsmarknaden. Det är inte bara individen som ska välja utan även skolan och arbetsgivarna gör olika val. Dessa interaktioner bildar spelet. Det innebär att ungdomar, föräldrar, lärare, arbetsgivare, vägledare och kamrater alla blir aktörer i det sociala fältet. De olika aktörerna har alla olika tillgångar på kapital. Det skapar olika former av maktrelationer. Kapital Kapitalbegreppet innefattar ekonomiskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital. Kapital begreppet är viktigt i studier som fokuserar på ungas karriärval då socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital påverkar individens karriärskap både då det gäller utbildning och etableringen på arbetsmarknaden. Det symboliska kapitalet är ett värde kapital som ger individen ett socialt erkännande. Ekonomiskt kapital består av pengar och egendom som i sin tur är direkt överförbart till pengar. Socialt kapital handlar som individens sociala nätverk, bestående av familj, bekanta, arbetskamrater eller andra som individen har att tillgå i sin närhet. Kulturellt kapital utvecklades som en tanke om att förklara skilda prestationer i skolan för barn som kom ifrån olika sociala förhållanden. (Bourdieu, 2004)!10

15 Möjlighetshorisont Möjlighetshorisont fångar på ett bra sätt studiens fokus på individens berättelse om karriärval och vilka möjligheter de ser inför framtiden. Likheterna mellan möjlighetshorisont och handlingshorisont är stora då individens subjektiva uppfattningar och tolkningar är centrala. Individerna formulerar val utifrån den möjlighetshorisont som formuleras genom tolkningarna av möjlighetsstrukturen. Utifrån individens sociala position och habitus gör man tolkningar av möjlighetsstrukturer som är grunden för handlingshorisonten. Individen skapar alltså uppfattningar om positionerna är tillgängliga, passande eller något att eftersträva och därefter formulerar sitt val och agerar inom sin skapade handlingshorisont. Det är mycket osannolikt att en individ väljer något som inte finns eller är inom räckhåll. Vilka möjligheter för karriären som då blir synliga och valbara beror på individens handlingshorisont och valen blir då realistiska och förnuftiga utifrån individens position. (Lundqvist, 2010) Brytpunkter Brytpunkter eller vändpunkter är händelser som inträffar där riktningen ändras för individen. Det är en situation då individen står inför större förändringar där man tvingas ta ställning, omvärdera, revidera, omprioritera och göra nya val. Dessa vändpunkter kan vara av olika karaktär, de kan vara strukturella, självinitierade och tvingade vändpunkter. En strukturell vändpunkt är ofta bestämd av institutioner. Som exempel kan man se gymnasievalet som är strukturellt förutbestämd av utbildningssystemets utformning. En självinitierade vändpunkt sker vid en snabb förändring som en reaktion på många olika faktorer i individens liv. En tvingande vändpunkt kan vara att man blir arbetslös som är en påtvingad vändpunkt. (Bourdieu, 2004) Identitet Identitet och identifikation är centrala delar i en ung individs liv. Karriärval som ungdomarna står inför handlar också mycket om identifikationer och att de försöker formulera sig vem de önskar att vara och vem eller vad som de vill bli betraktade som. De ställer sig kanske frågor som, kan jag se mig på den platsen? Är detta arbetet som jag vill jobba med resten av livet? Identitet formas under hela livet, den förstärks, omprövas eller omformuleras genom en process. Det sker bland annat i brytpunkter i livet. Identitet handlar om att individen ska!11

16 !!!! positionera och identifiera sig själv, att bli positionerad och kategoriserad av andra men även samspelet i dessa processer. Själva identitetsformuleringen är en social process på individuell, grupp och samhällelig nivå. Sociala processer som klassificering och identifiering bygger på att man urskiljer likheter och skillnader som också hänger samman med hierarkier och maktrelationer. T.ex. när man i samhällsdebatten talar om kategorier som ungdomar, invandrare, arbetare syftar man ofta på ganska specifika beskrivningar eller markörer som blir signaler för urskiljande, igenkännande, inkludering och exkludering men även bemötande. En individ behöver dock inte ta till sig alla kategorier. Om det sker beror på kategoriseringen historia, kontexten, innehållet och framförallt konsekvensen av kategoriseringen. När det kommer till självidentifikation läggs fokus på den egna orienteringen med det menat hur individen beskriver sig själv, vem jag är. (Andergren, 2014) Tankekarta Familj Arbete Studier Självständig Möjlighetshorisont Självkänsla Egenmakt Identitet Stöd Familj Kompisar Skola Ovanstående figur är verktyg i mitt examensarbete. Studien fokuserar på stödet från omgivningen där fokus har varit på skolan, kompisarna och familjen. Stödet påverkar i sin tur självkänslan och identiteten. Beroende på hur stödet har utformats och uppfattats ger det olika känsla av egenmakt för individen. Möjlighetshorisont är begreppet i studien som tittar på individens framtid och vilka möjligheter denne ser. Fokus i möjlighetshorisonten har i arbetet legat på familj, arbete, studier och självständigheten. Detta har legat till grund i arbetet.!12

17 Metod Informanterna i studien har passerat årskurs 9. Studien består av fem informanter. Som tidigare är beskrivet är det övervägande män som har diagnoserna Aspergers och högfungerande autism och det har påverkat urvalet av informanter där urvalet givetvis är övervägande män. För att få tillgång till dessa informanter började processen med att söka informanter i god tid och det genomfördes för att vara säker på att hitta informanter men även då god planering är en förutsättning då det gäller individer med diagnosen Aspergers. I mitt examensarbete har kvalitativa intervjuer varit metoden med semistrukturerade intervjuer där en färdig lista med ämnen som kommer att behandlas och ett antal frågor som ska besvaras. Intervjuerna är då flexibla när det gäller ordningsföljd och informanten får utrymme att utveckla sina idéer utförligt utifrån de ämnena som finns (Denscombe, 2009). Denna intervjumodell är vald som en anpassning av mig till informanterna. Studien har med stöd av Vancé Peavy s vägledningsverktyg livslinjen utformat en intervjuguide. I denna rapport ligger informanternas egna subjektiva beskrivningar i fokus. Därav mitt val att utgå från en konstruktivistisk vägledningsmodell. Som komplement till detta har även en intervjuguide som legat till stöd för mig för att få en viss standardisering av intervjuerna med mål att få med vissa viktiga delar för att sedan kunna analysera empirin. Informanterna har inte i förväg fått ta del av någon intervjuguide och det är för att de inte ska styras av den. Det har dock varit en svår avvägning med tanke på målgruppen för informanterna. Målet har varit att få höra deras berättelser. För att säkerställa att intervjuerna inhämtar likartad empirin har intervjuguiden som stöd. Utformning av intervjuguide Intervjuguiden är utformad med stöd av Vance Peavy s vägledningsverktyg livslinjen. Peavy är en av de främsta konstruktivisterna inom vägledningsprofessionen. Det centrala är berättelserna som den sökande själv formar. Livslinjen går ut på att man tillsammans ritar upp den resa som informanten är på. Den konstruktivistiska utgångspunkten kan tyckas vara lite lik terapi. Vance Peavy s modell vilar på en konstruktivistisk grund som bygger på liknande processer som terapi. Han pekar på att vägledning och terapi liknar varandra då båda!13

18 använder samma processer när det kommer till att analysera och förändring. Det han dock menar är att de skiljer tydlig när det kommer till metoder och fackspråk. (Andergren, 2014) Konstruktivistisk utgångspunkt Hans konstruktivistiska tänk bygger på några punkter som han menar representerar tänkandet och språkbruket utifrån konstruktivismen. De punkterna är: Att de konstruktivistiska tänkande inte är helt psykologiskt utan även filosofiskt, sociologiskt och litterärt. Det konstruktivistiska tänkandet är stark inspirerat av poetiska utryck såsom metaforer i synnerhet. Det konstruktivistiska tänkande har inte som mål att ge entydiga svar eller bevisliga fakta. Man menar på att det är öppet för nytänkande och testande och fokuserar på att tydliggöra skillnader och differentiera. Den som i vägledningssamtal tänker konstruktivistiskt använder sig av facktermer som domineras av metaforer. Man försöker att skapa eller åstadkomma istället för att finna någonting. T.ex. att man pratar om att skapa mening hellre än om att finna mening i något sammanhang. Andra viktiga förhållningssätt som en konstruktivistisk vägledare utgår ifrån är att lyssna och det ur den sökandes perspektiv. Man bör visa tålamod och ödmjukhet inför uppgiften. Man ska följa och börja där den andra befinner sig i samtalet, man ska alltså inte styra den sökande. Man ska utgå ifrån att den sökande ska få lära en. Man bör också kontrollera sin egen fåfänga, sitt eget behov av att känna sig överlägsen den sökande när det kommer till kunskap och talang. Samt att man bör kunna erkänna sin egen okunskap. Dessa riktlinjer är utmärkta för vägledare i alla sammanhang. Det här tillsammans är tankegångar som en konstruktivistisk vägledare utgår ifrån. (Peavy, 1998) Avgränsning!14

19 Studien fokuserar på en grupp individer med diagnos inom autism spektrumet. Studien tittar inte på diagnosen autism då individernas problematik skulle bli alltför olik och det skulle bli mycket svårare att försöka tyda resultatet (Kopp, 2012). Etiska överväganden De förhållningssätt som man bör ha som samhällsforskare ligger också till grund för detta examensarbete. Att man vid insamling av data, i analysprocessen och senare vid publicering förväntas: respektera deltagarnas rättigheter och värdighet undviker att deltagarna lider någon skada genom att medverka i forskningsprojektet arbetar på ett sätt som är ärligt och som respekterar deltagarnas integritet Dessa principer är hämtade ur Forskningshandboken (Denscombe, 2009) där det är vidare beskrivet vilket förhållningssätt man som samhällsforskare måste ha för att inte bryta mot någon av principerna. Vidare i examensarbetet handlar det om att hantera informationen på ett korrekt sätt, samt ett samtyckes formulär. Insamling av empiri Empirin är inhämtad hos individer med diagnos eller under utredning för diagnos inom autismspektrumet. De flesta av informanterna har en diagnos, Aspergers eller högfungerande autism. Min avvägning av informanten som saknade diagnos vid tillfället för inhämtande av data bedömdes inte skada validiteten i studien. Studien är en liten kvalitativ intervjustudie inom ramen för examensarbete enligt bestämmelserna som fanns vid skrivtillfället, för studenterna på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Då informanterna inte är särskilt många till antal går det inte att dra stora generella slutsatser av den insamlade empirin. Som forskare bör man under insamling av data försöka att hålla sig så objektiv det går vilket har varit mitt mål, att styra intervjuerna så lite som möjligt då det centrala i studien är informanternas egna berättelser. Det kan dock haft påverkan på de empiri som jag insamlat (Denscombe, 2009). Genomförande!15

20 Fyra av intervjuerna genomfördes på en folkhögskola i Västerbotten. Jag fick hjälp av en i personalen att få kontakt med informanterna samt med att boka in dag och tid för intervjuerna. Ett litet konferensrum var bokat, där jag ostört kunde genomföra intervjuerna. Den femte intervju genomfördes på ett bibliotek på orten. Varje möte inleddes med att informera om vad vi skulle göra, vi gick igenom det med stöd i det informationsbrevet (Se bilaga) där samtycke inhämtades och informanterna skrev under. I planeringsfasen av examensarbetet hade jag noga tänkt igenom hur intervjuerna skulle gå till men var även väl medveten om att individerna har svårt för mötet med nya människor. Min egen uppfattning av intervjuerna är att de gick bra och att informationen var likvärdig men att informanterna först fick utrymme att berätta sin historia. Två av informanterna hade lättare för situationen och berättade fritt och kändes trygga i situationen. De två andra informanterna hade lite svårare att berätta och jag fick gå in lite mer och fråga för att hålla igång intervjun. Som helhet var min upplevelse att intervjuerna gick väldigt bra med mycket intressant empiri. Informanterna Nu följer en kort beskrivning av informanterna. Observera att namnen är fiktiva i enlighet med medgivandet de gett. Adam: Adam är född 1995 och uppväxt i Västerbotten. Han är adopterad vid 1 års ålder. Han bor med sin mamma, pappa och lillasyster. Han har gått i vanlig klass under låg, mellan och högstadiet. Han gick första året på en vanlig gymnasieskola men valde inför andra året att börja på folkhögskola och avsluta sina gymnasiestudier där. Adam har idag ingen diagnos men har själv begärt en utredning för diagnos inom autismspektrumet. Kalle: Kalle är född 1994 och uppväxt i i Västerbottens inland. Han bor idag på folkhögskolan i korridor med andra studerande. Hans familj består av mamma, pappa, två systrar och en lillebror. Kalle har gått i vanlig klass under låg, mellan och högstadiet. Efter första året i gymnasiet på orten hade han att välja på två grannorter för att avsluta gymnasiet. Han läser nu allmänlinje på folkhögskola för att avsluta gymnasiet. Kalle har diagnoserna högfungerande autism, dyslexi och ADHD!16

21 Jonas: Jonas är född 1993 i Västerbotten där han vuxit upp. Han har idag sin mamma och lilla syster. Han gick grundskolan i en kommunal regi. Gymnasiet påbörjade han på en friskola. Men idag läser han på folkhögskola för att avsluta sina gymnasiala studier. Han har diagnoserna Aspergers och ADD. Pontus: Pontus är född 1992 och har vuxit upp i Västerbottens. Han bor idag med sin mamma, pappa och han har två stycken äldre bröder. Han har under grundskolan gått i vanlig klass men även på en skola för elever med problematik inom autismspektrumet. Han påbörjade gymnasiet på en kommunal gymnasieskola men läser idag på folkhögskola. Han har diagnosen autismliknande tillstånd. David: David är född 1992 och har vuxit upp i Västerbotten. Han bor idag med sin mamma, pappa och sin storebror. Han har gått grundskolan kommunal regi. Han påbörjade sina gymnasiestudier på en kommunal gymnasieskola. Han läser idag på folkhögskola för att avsluta sina gymnasiestudier. Han har diagnosen Aspergers.!17

22 Resultat Adam Adam är född i Indien och blev adopterad till Sverige vid ett års ålder. Då han inte var särskilt gammal vid adoptionen har han inga direkta minnen av det. Däremot lyfter han fram tidiga intressen, som traktorer och lego. Han är uppväxt i en centralort i Västerbotten tillsammans med sin mor, far och syster. Han återberättar sitt minne från skolstarten, ett starkt sådant. Han berättar om nervositeten över att börja skolan, han vägrade i princip att gå in i skolan. Han tror att nervositeten bland annat berodde på att han inte kände någon i den klass han började. Som han minns gick känslan av nervositet och oro över efter några dagar. Första tiden i skolan gick bra och utan några direkta problem när det gäller själva studierna. Adams problematik ligger i att tolka olika saker, men han har ändå klarat sig bra och har fram till idag inte utretts. Adam började skolan ett år senare än de andra från sin årskull. En av hans vänner började då skolan ett år tidigare än han, men det hindrade dem inte från att fortsatta vara kompisar vilket de är än idag. Beslutet att gå om förskolan minns han som sitt eget beslut, då han inte kände sig redo att ta nästa steg. Adam har under sin skolgång blivit illa behandlad både under låg och högstadiet. Han berättar att stora delar av skolgången har varit ganska tunga. Mobbandet tog han upp med skolan och han fick träffa skolans personal och personerna som mobbande honom. Adam lyfter fram det faktum att han tog upp saken med skolan och att det var kanske då som han lärde sig att stå upp för sig själv, även om processen inte var särskilt lätt i början. Han upplever att han har fått bra hjälp från skolan med stödpersoner, där han t.ex. fått gå och jobba i en liten grupp. När han började åk 7, högstadiet bytte han skola och klasskamrater. Steget över dit blev lättare då han kände flera på skolan och överraskningen blev inte lika stor. Han beskriver stödet från omgivningen som bra. Han känner att han har fått peppandet" från sina föräldrar. I högstadiet utökades kamratkretsen med fler personer och det betydde väldigt mycket för Adam. Gymnasievalet beskriver Adam som spännande. Han visste vad han ville gå, samhällsprogrammet. Jag vill göra någonting senare i livet (Adam).!18

23 Adam säger att han först senare har funderat på tiden i högstadiet och gymnasiet. Men minnen från den jobbiga tiden i grundskolan har minskat tilltron till den egna förmågan. Han hade stöd från studie- och yrkesvägledaren som han pratade några gånger med. Samtalen med studie- och yrkesvägledaren hade han själv och föräldrarna var aldrig med på något vägledningssamtal. Adam utrycker att han fick det stöd som han behövde för att kunna göra sitt gymnasieval. Man bör kunna dra slutsatsen att vägledningen har bidragit till att han kunnat ta beslut då och även senare i livet. När han ser tillbaka på skolgången ser han att han kanske har varit lite känslig för förändringar men att steget över till gymnasiet gick bra och kändes naturligt. Han hade tankar på att studera vidare redan vid tiden för gymnasievalet och har det än idag. Under första året på gymnasiet fick Adam också berätta hur han kände inför klasskompisarna. Efter det och till andra året på gymnasiet kände Adam att han hittade sin plats i gruppen och att de i omgivningen hade en större förståelse också. Jag fick synas rent på riktigt (Adam). Adam ger utryck för att skolan har lyckats med att jobba med medvetenheten om relationen mellan sig själv och omgivningen. När Adam började gymnasiet fick han ganska snabbt en elevassistent som han upplevde som ett bra stöd. Då Adam inte har någon diagnos har han kanske inte uppmärksammats av skolan då studierna ofta har gått bra. Stödinsatserna som skolan har gett har haft fokus mot att han blivit illa behandlad. Under högstadiet har man gjort bedömningen att han inte har varit i behov av exat anpassningar eller särskilt stöd trots svårigheterna i det sociala samspelet. De tidiga adekvata insatserna har inte funnits. Det är tiden under gymnasiet som Adam lyfter fram som den tydliga vändpunkten. Där han hittar sin plats bland andra. Han hittar sin plats i det sociala fält han befinner sig. Då Adam inte har någon diagnos har han kanske inte uppmärksammats av skolan då studierna ofta har gått bra. Stödinsatserna som skolan har gett har haft fokus mot att han blivit illa behandlad. Under högstadiet har man gjort bedömningen att han inte har varit i behov av exat anpassningar eller särskilt stöd trots svårigheterna i det sociala samspelet. De tidiga adekvata insatserna har inte funnits. Det är tiden under gymnasiet som Adam lyfter fram som!19

24 den tydliga vändpunkten. Där han hittar sin plats bland andra. Han hittar sin plats i det sociala fält han befinner sig. Adam läser idag allmänlinje på en folkhögskola. Han gör klart gymnasiestudierna här istället för den kommunala gymnasieskolan han gjorde de två första åren på. En stor del av att han inte gick klart gymnasiet på den kommunala gymnasieskolan berodde enligt honom själv på det sociala. Även skolarbetet var en del i det beslutet då stora arbeten låg framför i tredje året. Han hade hört mycket gott om folkhögskolan som han nu går på. Ombyggnationer av den kommunala gymnasieskolan kommer också upp som en orsak till att han valde att byta till folkhögskolan. Hans kompisar som går kvar flyttar runt en hel del och Adam säger att han inte vet om han skulle klara av det. Stora förändringar ska inte störa studieron (Adam). När Adam blickar framåt, så avslutar han sina gymnasiestudier och det är jobb som han har i siktet för de närmaste åren. Hans tankar om att studera vidare finns där men att han vill jobba lite först. Adam har en förälder som är högskoleutbildad. När vi pratar om frågor kring framtiden, familj och flytta hemifrån så är det saker som han haft tankar på. Han bor idag hos sina föräldrar men vill kunna flytta hemifrån. Adams resa har förändrat honom som person. Idag är han framförallt en person som vågar säga ifrån och han har en bättre självkänsla. Då jag ber honom fundera över hur hans liv ser ut om fem år svarar han. Att ha ett hyfsat välbetalt jobb, kanske bo någonstans i södra Sverige, Göteborg till exempel. Man har familj och (Adam). Adam ger uttryck för en bred syn på framtiden, där han ser en framtid som innehåller de delar i livet som kan uppfattas som en normalitet med jobb, familj, och vänner. Kalle Kalles tidiga minnen är att att han var en person som var omöjlig att hålla koll på. Han har sedan ung ålder haft svårt för andra människor. Kalle växte upp med en bror och två systrar. Han har sedan långt tid tillbaka haft ett utåtagerande, med utbrott mot andra. Hans förhållande till sin far återkommer vi till flera gånger under intervjun. Han har uppfattat sin far ungefär så här Det är fel på alla andra, han är perfekt (Kalle). Med det så menar Kalle att hans far har förhindrat utredningar av sina barn. Och Kalle började man utreda vid ungefär!20

25 sju års ålder. Hans mamma visste att han hade funktionsnedsättningar som han uttrycker det. Även Kalles syskon har likartade funktionsnedsättningar. Skolstarten beskriver han ungefär som sin barndom i övrigt. Det vill säga tog man bort blicken från honom någon sekund hade han hittat på någonting. Själva studierna gick inte bra Kalle beskriver det som ett rent helvete. Man valde att plocka bort matematik som var hans favoritämne. Matten fick han börja med först i årskurs två. Och när han väl fick börja räkna gick det bra, förutom talen med text. Han fick stöd av en specialpedagog, där han fick räkna, läsa och göra lite annat. Hans föräldrar skilde sig och efter några år var hans pappa tvungen att flytta längre bort då han inte kunde bo kvar av ekonomiska skäl. Jag föredrar att vara ensam (Kalle). Mamma hjälpte på alla sätt hon kunde (Kalle). Umgängeskretsen utökades i senare delen av lågstadiet där en han fick en nära vän med ett gemensamt intresse i anime. Högstadiet präglades av en tid med raseriutbrott där andra i klassen bråkade och var högljudda och Kalle hade ofta migrän vilket gjorde honom extra känslig. Han fick stöd under högstadiet av en specialpedagog dit man kunde gå som fungerade som en studieverkstad. Han gick dit ungefär en till två gånger i veckan. Där erbjöds en lugnare miljö. Jag har varit ganska populär under min skolgång (Kalle). Kalle har ganska tidigt haft en stark självkänsla där han tidigt från årsurs fem har vetat vem han var och vad han vill. Redan då visste han att han ville jobba med datorer, som programmerare. Och det är även dit han vill och är påväg. Han lyfter fram en lärare som en viktig person under högstadietiden. Läraren upplevde han som bra för att Han kunde sätta sig in i mitt tänk (Kalle). Kalle har inte upplevt att andra lärare har kunnat göra det. Kalle gillar inte heller att bli särbehandlad. Det var de värsta jag visste (Kalle). Kalle menar att man särbehandlar honom pga. funktionshindren. När vi pratar om detta märks det hur han verkligen inte gillade särbehandlingen som vissa lärare gav. Han upplevde dock att de flesta lärare lyssnade på vad han behövde. Kalle behövde lugnare tempo och lärare som kunde sätta sig in i hans tänk. Kontakten med studie- och yrkesvägledaren var precis som för de andra eleverna på skolan. Alla träffade vägledaren för ett samtal. Kalle upplevde att han!21

26 fick hjälp och den information han behövde. Kalle började på Naturvetenskapligt program. Kalle avslutade aldrig gymnasiet på den kommunala gymnasieskolan utan hoppade av då han kände att han behövde ett lugnare tempo. Kalle läser idag på folkhögskola. Han fick information av vägledaren på gymnasieskolan om folkhögskolan. Han åkte då ned för att titta på skolan och bestämde sig för att söka sig dit. Han är inackorderad på skolan och trivs bra med det. Han ska nu till sommaren fokusera på att ta körkort. Hans mål inför framtiden är klart, han vill bli programmerare och vill studera i Luleå eller Skellefteå där han har sina vänner. Han har en vilja av att få åka till Japan och det kommer ifrån intresset för anime. Tankar om relationer finns där men han har en bakgrund av att trycka undan alla känslor. Om fem år ser han att han läser på universitet. Han har också en dröm om att utveckla ett dataprogram. Jonas Jonas som är uppväxt i en centralort i Västerbotten. Några direkta starka minnen från barndomen lyfter han inte fram. Han minns att de flyttade några gånger under sina tidiga år. Hans svårigheter började visa sig lite redan i början av skolstarten. Hans pappa dog när han var ca 6 år gammal. När Jonas berättar om det tror han att det har påverkat övrigas syn på honom. Han nämner även utbrotten som han fick. Utbrotten ledde ibland till några samtal, men enligt honom blev det ingenting av det hela. Han fick också träffa en psykiatriker. Enligt dem så var det inget fel på mig (Jonas). Han minns det som att man bortförklarade det på att hans pappa hade gått bort. Diagnosen fick han först för två år sedan, när han lämnat gymnasiet. Jonas blev utsatt för mobbning under senare delen av lågstadiet. Efter de tre första åren bytte han skola, som alla andra då skolan bara hade klasserna till årskurs tre. Skolan han då började på var mycket större med fler elever. Den nya skolan var kanske inte den bästa skolan för mig. Det är en så otroligt stor skola, med massvis med elever (Jonas). Under högstadiet blev det endel samtal där personalen uppmärksammade att han var mycket för sig själv. Jag satt helt själv (Jonas). De frågade varför han inte var mer med andra i klassen. Själva studierna gick ganska bra för honom. Då Jonas inte hade någon diagnos när!22

27 han gick på högstadiet, har han aldrig direkt heller fått något särskilt stöd, varken för sina svårigheter eller med tanke på raseriutbrotten. Jag var helt okej med att vara ensam (Jonas). Han minns dock att han i slutet av högstadiet hade en nära vän som han umgicks med. Stödet från mamma har Jonas uppfattat nästa som lite överbeskyddande och han tror att det beror på att hans far gick bort. Han började på gymnasiet och valde inriktning mot spelprogrammering/spelutveckling. Han hade kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare. Han visste att han ville gå det programmet. Han valde också gymnasieskolan lite utifrån att det var en mindre skola. Jag hade aldrig stått ut med den andra skolan. Jag har varit där och hälsat på en kompis, och gud vad hemskt (Jonas). Jonas trivdes bra på gymnasieskolan han började på. Han fick vänner inom klassen och var mycket mer sällskaplig. Studierna började gå sämre under gymnasiet. När jag kom till gymnasiet så blev arbetet mycket mer självständigt (Jonas). Man måste ansvara för studierna själv på ett annat sätt än högstadiet. Det är just det självständiga arbetet och avsaknaden av klara instruktioner som ställer till det för Jonas. Han var livrädd för att berätta för sin mamma att studierna inte gick särskilt bra. Han berättade först vid sista året när han hade varning i mer än hälften av kurserna. Det togs ett beslut om att han skulle ta ett fjärde år för att försöka klara av så mycket som möjligt. Det gjorde att självkänslan och humöret fick sig en törn. På vissa kurser gick det så dåligt att han slutade gå på de lektionerna då han inte orkade. Det sporadiska deltagandet i undervisningen påminner om det som beskrivs i skolverkets rapport. Men att det för Jonas blev först i gymnasiet som han inte orkade gå på lektionerna. Trots den höga frånvaron hade skolan inte rapporterat det till CSN för att man visste att han hade det svårt. Under den här tiden hade han själv börjat leta information om ADD då han kände att något inte var rätt. Han berättade för rektorn om sina misstankar. Han hade redan året före pratat med skolsköterskan om sina misstankar och hon hade skickat en remiss. Han fick en tid med vågade inte gå dit. Senare besökte han ungdomshälsan där man gjorde ett preliminärt test som visade tydligt att han troligen hade ADD eller ADHD. Allt det gjorde jag utan att berätta för mamma (Jonas). Det tog alltså ett år innan man plockade upp hans!23