Ett normal-folkskolereglemente.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett normal-folkskolereglemente."

Transkript

1 SVENSK LÄRARETIDNING. N:r 13 niskan, om hon redan tidigt lärdes att fatta orsaken till såväl det ena som. det andra samt sammanhanget mellan förete- elserna, med ett ord: lärdes att i hvarje fall tänka öfver, livad hon inhemtar eller erfar! b) Med det sagda sammanhänger, att naturen gör allt efter lag. Bort alltså med det slumpartade i uppfostran! Sjelfva denna grundsats bjuder oss att uppfostra efter grundsatser, såsom vi förut haft tillfället utförligare omorda. c) Naturen gör icke allt på en gång, utan småningom. Vi skulle icke ens behöft påpeka denna sjelfklara regel, om vi icke sett mödrar, fäder och informatorer, som, när de framstält något för barnet, fordrat, att det genast skulle vara färdigt med fattandet; och när detta icke skett, utfarit i hårda ord och genast varit färdiga att straffa. Desse hafva icke uppfostrat enligt naturen. En sådan uppfostrare skall om få veckor, ja dagar vara i stånd att förderfva äfven den bästa begåfning. d) Naturen går från det enklare till det mer sammansatta och invecklade. Den regeln följa icke de, som vid undervisningen börja med den invecklade regeln och systemet och först sedermera öfvergå till det enskildare eller exemplen. När man betänker, att barnets uppfattning är mera omedelbar och sålunda, innan ännu förståndet hunnit utveckla sig och mogna, rör sig hufvudsakligen med åskådningar och föreställningar, så visar ju denna omständighet ensam den väg, uppfostraren har att gå vid undervisningen, nämligen att först gå till verkligheten och det enskilda och visa barnet, hur det der är, samt, sedan, han framdragit en mängd fall, låta dess eget förstånd få sluta sig till och affatta regeln. På sådant sätt får barnet öfva sin tankeförmåga och vinner en verklig insigt, ej blott minnesfyllnad. Det går långsamt men säkert och skapar tänkande, grundliga och sjelfständiga menniskor. Samma förfaringssätt är det enda riktiga vid all slags uppfostran. e) Hvad naturen gör medför behag och harmoni för varelsen. Uppfostran skall, om möjligt, vara en lek. I uppfostran är tråkigheten hvad tvinsjukan är för kroppen. Dock, hur många uppfostrare excellera icke i att göra sitt ämne tråkigt! Vi tala ej endast om gäspande och sömniga lärare, hvilkas undervisningstimmar pläga vara efterlängtade för lärjungarne, emedan de då merendels ega rikliga tillfällen att bedrifva sina små fuffens för att dock på det hela taget hafva det rätt muntert, fast på ett förvändt sätt. Men vi tala om dessa, som med äfven i öfrigt konstlade och förvända metoder, genom sitt trugande och vresiga sätt samt sin ointressanta framställning göra arbetet för lärjungen allt annat än smakligt. Hvarje arbete bör, der det rätt bedrifves, medföra glädje; men i synnerhet är detta nödvändigt, när det gäller det unga, oerfarna och oöfvade barnasinnet, som har behof af så mycken glädje och så mycken sympati i lifvet. Af naturens sätt att verka torde nog ännu mer än en vigtig regel kunna hemtas för uppfostran, men vi vilja låta det sagda vara nog och öfvergå till att nämna några ord äfven om den andra principen. - * ' 2. Uppfostraren skall söka utforska dens natur, som skall uppfostras, för att dcrefter lämpa sin verksamhet. Då vi redan förut under en annan synpunkt något litet vidrört denna princip, kunna vi här fatta oss kortare. Hvarje menniska eger något, ja mycket i sin begåfning, som alla andra sakna, annars vore hon icke en personlig varelse för sig. Hvad som i uppfostran passar för den ene, kan derföre kanske icke fullt passa för den andre; det beror på, hur pass allmänt och allmäntillämpligt det är. Att använda ett och samma förfaringssätt i alla dess detaljer på alla är att lägga tvångströja på den uppspirande karaktären och indivudualiteten. Barnet är en organism, som skall utveckla sig sjelf enligt inneboende lagar. Uppfostraren har att leta reda på dessa och se till, att intet yttre hindrar deras följande, samt att.ett rikligt och tjenligt material härför städse är till hands. Barnet har ett oändligt behof af sysselsättning. Det gäller då att städse förse det med material för så väl förnimmandet som handlandet af den beskaffenhet, att det på en gång intresserar barnet och befordrar dess naturenliga och förnuftiga utveckling. Iakttages detta, och på samma gång alla inflytanden och företeelser afiägsnas, hvilka verka störande eller menligt på denna naturenliga och förnuftiga utvecklingsgång, så blir barnet lika säkert en god och förträfflig menniska, som ett grobart blomsterfrö i lämplig jordmån med lagom afpassad värme, ljus och fuktighet utvecklar sig till en prydlig blomma i sitt slag. Naturligtvis förutsattes härvid, att liksom fröet måste vara grobart, barnet måste vara normalt begåfvadt. Det är väl sant, att menniskan är något mycket mer än en blomma: hon har förnimmelseförmåga, viljekraft och förnuft utöfver den. Men om också förnuftet står öfver naturen i detta ords inskränkta bemärkelse, så är det icke derför onatur. Det har åtminstone sin egen natur, som är, om möjligt, ännu mer lagbunden än den lägre naturen. Från denna lagbundenhet är ej ens viljan undantagen fastän mången vill göra den till blott nyck och godtycke. Eger menniskan en sådan lagbunden natur, så ligger det ock i hennes natur att i sin utveckling följa den samma, blott hon på sin ståndpunkt får samma ledning och förutsättningar som det nyssnämda blomsterfröet på sin. Emellertid är det få principer i uppfostran, som mindre göras gällande än just den i fråga varande. Följderna häraf äro ock i många tall ytterst bedröffiga. En sådan följd möter oss, då vi kasta en blick på," hur det härvid går arbetarnes söner. Hur mången klenod går ej förlorad för vetenskapen och staten derigenom, attskollärarne så litet förstå sig på att bedöma, hvarest hos dessa arbetaresöner några verkliga anlag i det ena eller andra hänseendet förefinnas! En och annan kunna de förorda hos presten för att hjelpas i skola och sjelf»studera till prest», derför att han tilläfventyrs kunnat lära sig långkatekesen bra utantill. Men det finnes andra, som duga till stora ting, fastän de aldrig kunnat lära sig långkatekesen; desse gå förlorade för vetenskapen och staten, försvinnande i kroppsarbetets tumult, der de snart, fastän kanske med mer än en beklämd känsla, lära sig förgäta aningen om en annan bestämmelse. ' y' Va*. * w»naturen är en konstnär», sade Aristoteles,»som icke gör någonting förgäfves, utan hänför allt på ett bestämdt ändamål.» Den konstnären har ännu "ingen öfverträffat. Det gäller blott beträffande menniskan att understödja honom med lämplig verkstad och lämpliga verktyg, så skall han ställa fram för dig en bild, åt hvilken både Gud och menniskor glädjas. Ett normal-folkskolereglemente. Såsom förut är omtaladt, har Upsala domkapitel nyligen faststält ett normalreglemente, afsedt att tjena till ledning för skolråden vid upprättande af folkskolereglementen. Nämda reglemente har efter domkapitlets anmodan uppgjorts af stiftets folkskoleinspektörer, nämligen docenten L. M. Wiern, seminarieadjunkterna F. Laurell och H. E. Herrmansson, d:r G. Insulander och R. Norén, hvarjemte torre folkskoleinspektören rektor S. F. Ekman deltagit i utarbetandet. Reglementet har blifvit tryckt för att tillställas hvarje skolrådsordförande i stiftet, men då det blott är upplagdt i en mindre upplaga, och då det är af vigt att det, så snart som möjligt, äfven varder kändt af stiftets folkskollärare, å hvilkas möten det - enligt önskan af åtminstone en af reglementets författare borde behandlas, så hafva vi velat tillmötesgå en hos oss gjord hemställan att in extenso återgifva reglementet. Vi villfara så mycket hellre denna önskan, som vi vid ett närmare genomseende af reglementet funnit det samma vara utarbetadt med mer än vanlig omsorg samt innehålla flere for ett folkskolereglemente nya, beaktansvärda saker, såsom om pröfning af i hemmet undervisade barn, bestämmelse derom, att till deltagande i konfirmationsundervisningen endast de barn äro berättigade, som kunna förete afgångsbetyg från folkskola eller intyg om motsvarande kunskaper, bestämmelse om tiden för lönens utbetalande, om ersättning för resor till och från roteforhör m. m., m. m. Härtill kommer, att reglementet, ehuru närmast afsedt för Upsala stift, godt förtjenar att blifva kändt äfven inom öfriga delar af riket, enär på ett flertal ställen de folkskole-

2 N:r 13 SVENSK LARAKETIDNING. 107 reglementen, som nu användas, äro antingen alldeles föråldrade, så att de ej knnna efterlefvas, eller ock affattade i allt för allmänna och sväfvande ordalag, så att läraren hvarken vet sina rättigheter eller skyldigheter. Såsom ett uppslag till en mera allmän diskussion inom lärarekåren af frågan om folkskolereglementen och hvad dessa böra innehålla torde nu omordade reglemente kunna tjena. Det har följande lydelse : Folkskolereglemente*. A. Skolor och skolområden. lo Folkskolor och småskolor upprättas-inom distriktet till det antal, som är erforderligt med hänsyn till antalet af skolpligtige barn och fördelningen af deras boningsplatser. Anm. 1. I folkskola torde ej mer än 60, i småskola ej mer än 40 barn samtidigt böra undervisas af samme lärare (lärarinna). Anm. 2. Ett något större antal skolbarn må, så vidt ske kan, till folkskola ej hafva längre väg än 0,6 mil, till småskola ej längre väg än 0,4 mil. Anm. 3. Hvarje folkskola bör efter regeln hafva minst en småskola till underlag. Anm. 4. Mindre folkskola bör, så vidt omständigheterna det medgifva, förändras till egentlig folkskola. Anm. 5. Stationerna för en flyttande skola böra inskränkas till tvänne. Inom distriktet upprätthållas för närvarande följande skolor: Anm. Här angifves antalet skolor af hvarje särskild art (folkskola, mindre folkskola, småskola, och i hvarje fall fast eller flyttande) samt hvarje skolas namn. Fortsättningsskola (enligt k. kung. den 11 sept. 1877) omnämnes särskildt. 1. Distriktet indelas i lika många skolområden, som det har folkskolor (egentliga och mindre folkskolor). Flyttande skolas område indelas efter stationerna i skolrotar. Området för folkskola, som har till underlag två eller flera småskolor, indelas i motsvarande antal små skolekretsar. * Med afseende på föreliggande normalreglementes uppställning må anmärkas, att sjelfva paragraferna med deras mom. äro afsedda att i distriktsreglementena motsvaras af lika lydande eller analoga, för så vidt nämligen i de respektiva distrikten sådana förhållanden, som en viss paragraf afser att reglera, finnas för handen eller kunna uppkomma. De anmärkningar åter, som äro bifogade vissa paragrafer och moment af paragrafer äro ämnade att vara anvisningar för skolråden, när de gå att efter det här gifna mönstret upprätta distriktsreglementen. Sålunda: Då paragrafen i normalreglementet innehåller en allmän fordran, anger anmärkningen, huru denna fordran i särskilda fall skall tillämpas (så t. ex. vid 1 och vid 33 mom. 5 och 6). Då paragrafen i normalreglementet blott kunnat ge en ingress, ger anmärkningen en anvisning till paragrafens fullständiga utförande (så t. ex. vid 6 och 11). Då paragrafen är formulerad med afseende på de förhållanden, som anses mest normala, ger anmärkningen anvisning, huru under vissa undantagsförhållanden bör reglementeras (så t. ex. vid 7 mom. 1 och 34). Dessutom ger anmärkningen någon gång motivering af paragrafen eller en definition i och för fastställande af ett allmänt språkbruk. 2. Hvarje barn må begagna undervisningen endast vid skola inom det område (rote, krets), der det har sitt hemvist. Undantag härifrån må dock i särskilda fall af skolrådet kunna beviljas. 4. Till de särskilda skolområdena (skolrotarne, småskolekretsarne) höra följande byar, hemman och lägenheter: Anm. Här angifvas på ett fullständigt sätt de delar af distriktet, som höra till hvarje särskildt skolområde, skolrote och småskolekrets. B. Lärotider Den årliga lärotiden vid distriktets skolor utgör minst 190 läsdagar och fördelas på två terminer, en vårtermin och en hösttermin. Anm. Då 8 kalendermånader motsvara minst 208 dagar, söndagarne oberäknade, och då påsk-, pingst- och helgdagslof samt andra möjligen förekommande lofdagar ej böra uppgå till mer än 18 dagar på året, uppkomma minst 190 årliga läsdagar. 2. I flyttande skola och i fast folkskola med afdelningsläsning utgör den årliga lärotiden 215 läsdagar, motsvarande 9 kalendermånader. 3. Läsåret börjar med vårterminen. C. ' Vid de särskilda skolorna förläggas läseterminerna till följande tider af året: Anm. Till ledning vid bestämmandet af tiderna för läseterminerna vid olika slag af skolor meddelas följande förslag: a) Vid fast småskola forlägges vårterminen mellan 1 mars och 20 juli, höstterminen mellan 20 aug. och 1 december. b) Vid/as folkskola forlägges vårterminen mel lan 1 febr. och 1 juli, höstterminen mellan 1 sept. och 1 december. c) Fortsättningsskola (enligt k. kung. 11 sept. 1877) fortgår åtta veckor i följd från 15 jan. till 15 mars. Fyra veckor af dessa tagas från folkskolans ordinarie undervisningstid. I detta fall får folkskolan en lärotid af 7 månader derigenom, att antingen vårterminen eller höstterminen afslutas 14 dagar senare, än ofvan är föreslaget. d) Der folkskola saknar underlag af småskola, och till följd deraf folkskoleafdelning och småskoleafdelning undervisas på olika tider af året, förläggas folkskoleafdelningens terminer mellan 15 jan. och 15 april samt 16 ok*, och 1 dec, småskoleafdelningens terminer mellan 10 april och 15 juli samt 1 sept. och 15 okt. ef Vid flyttande skola fördelas den årliga lärotiden (9 månader) mellan de båda rotarne så, att undervisning meddelas å hvardera stationen under hälften af hvardera läseterminen. 1. Undervisningen fortgår vid så väl folk- som småskolor sex dagar i reckan, fem timmar om dagen. Anm. 1. Der skolrådet beslutar, att undervisningen skall fortgå endast fem dagar i veckan, må.den sjette dagen ersättas genom en sådan förlängning af läseterminerna, att det stadgade antalet af 190 årliga läsdagar varder fyldt. Anm. 2. I folkskolor med afdelningsläsning äfvensom i sådana, der undervisning i slöjd meddelas, må den dagliga lärotiden för folskoleafdelning utsträckas till se.r timmar. I fasta småskolor med måttligt barnantal, särdeles i sådana, der hvardera klassen undervisas af särskild lärarinna, må dagliga lärotiden kunna inskränkas till fyra timmar. 2. Före första lärotimmens början förrättas morgonbön, för hvilken jemte bibelläsning 1 / i timme beräknas. 3. Efter de tre första lärotimmarne lemnas barnen en timmes ledighet, och mellan två omedelbart på hvarandra följande lärotimmar gifves en fristund på tio minuter. Anm. 1. De tjenligaste lärotimmarne torde å landsbygden vara klockan 9 till 12 och 1 till 3 (4), i städerna klockan 8 till 11 och 12 till Anm. 2. Der särskilda förhållanden sa kräfva, må middagsrasten förlängas 1 till l / 2 eller 2.timmar. 4. I folkskolans dagliga lärotid må ej inräknas den tid, som användes för de gymnastiska (och militära) öfningarna. Anm. De gymnastiska öfningarna kunna anställas under 20 minuter vid början af middagsrasten. De militära öfningarna med gossarne anställas på särskilda timmar under den mildare årstiden. C. Läroämnen, klassindelning, läroplan, lärokurser oeh läsordning. Läroämnen i småskolan, folkskolan och fortsättningsskolan äro de i 12 af folkskolestadgan angifna. Småskolan indelas två (eller tre) klasser, folkskolan i fyra (eller tre) klasser. Anm. Folkskola (så väl egentlig som mindre), som saknar underlag af småskola, indelas i en sniåskoleafdelning, innefattande tre (eller två) klasser, och en folkskoleafdelning, innefattande tre (eller fyra) klasser. io. 1. De särskilda klassernas lärokurser beräknas så, att lärjunge med medelmåttig begåfning och god flit må kunna genomgå hvarje klass på ett läsår. Lärjunge, som intages i småskola före fylda 7 år, bör sålunda kunna utexamineras från folkskolan med fullständigt afgångsbetyg före fylda 13 år. 2. Dels för att underhålla redan inhemtade kunskaper, dels för att ytterligare förvärfva sådana insigter och färdigheter, som äro af särskildt värde för det praktiska lifvet, bör den sålunda utexaminerade sedermera deltaga i minst två årskurser i fortsättningsskola, intill dess vid 15 eller 16 år tillträde vinnes till konfirmationsundervisningen. W "11-1)1 1. I småskolans och folkskolans (mindre folkskolans) särskilda klasser samt i forts"ättningsskolan genomgås och inläras följande kurser: Anm. 1. Här införas fullständiga lärokurser för hvarje'särskild art af skola, fördelade pä skolans särskilda klasser. Dessa lärokurser uppgöras med ledning af»normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor». Anm. 2. Der folkskola saknar underlag äf särskild småskola, och i synnerhet der afdelningsläsning ej lämpligen kan anordnas, må såsom vilkor för inträde i skolan fordras vissa genom undervisning i hemmet bibragta förberedande kunskaper, nämligen kännedom af bokstäfverna samt stafning och läsning af lättare ord oeh meningar. 2. Den faststälda lärokursen skall i hvarje skola finnas tillgänglig. En 12. läsordning, hvilken för hvarje utsatt

3 108 SVENSK LÄRARETIDNING. N:r 13 lärotimme och för hvarje klass anger föremålen så väl för den omedelbara undervisningen som för de tysta öfningarna, skall för hvarje skola (eller skolafdelning) med ledning af normalplanen af läraren (lärarinnan) uppgöras och, sedan den af skolrådet granskats, genom ordförandens påskrift fastställas. Denna läsordning, som alltid bör finnas i lärorummet anslagen, skall för hvarje läsdag noggrant följas. Afvikelse derifrån må * endast i det fall förekomma, då på särskilda passande tider undervisning i trädgårdsskötsel meddelas. D. Intagning i skola och skolgång Barn är skolpligtigt från och med det år, under hvilket det fyller 7 år, och intill dess det erhållit afgångsbetyg från folkskola eller deremot svarande intyg. Så snart ett barn blifvit skolpligtigt, skall det. anmälas till skolgång och intagas i den skola, till hvilken det hör (jmfr 3* mom. 2), så framt det ej annorstädes åtnjuter nöjaktig undervisning (jmfr folksk.- stadg. 37) eller är af sjukdom hindradt att inställa sig, eller på grund af försenad kroppslig eller andlig utveckling af skolrådet tills vidare befriats från skolgång Ingkrifning och intagning af nybörjare i småskolas eller småskoleafdelnings första klass eger rum endast en gång om året, nämligen på läsårets första dag (den 1 mars). Anm. Der omständigheterna så kräfva, må den för nybörjares intagning bestämda dagen kunna framflyttas till en månad efter läsårets början. 2. Barn, som förr åtnjutit undervisning, eger rätt till inträde vid början af hvarje läsetermin i den klass, till hvilken det efter sitt kunskapsmått hör. 3. Skolpligtigt barn, som efter läseterminens början inflyttar från annan församling, skall omedelbart efter inflyttningen hos skolrådets ordförande anmälas och genast intagas i den klass af småskolan eller folkskolan, dit det efter sitt kunskapsmått hör. 4. Då barn intages i skola,' inskrifves det i skolområdets hufvudbok, som föres af läraren (lärarinnan) i folkskolan enligt här nedan gifven anvisning. 15, Sedan barn blifvit i skola intaget, höidet ordentligt och utan afbrott begagna undervisningen, till dess det erhållit vederbörligt tillstånd att från skolan afgå. 16. Önska föräldrar eller målsman bereda barn undervisning i hemmet, göre de hos skolrådet ansökan om barnets befrielse från skolgång, hvarefter skolrådet eger att pröfva, huruvida befrielse bör meddelas Om skolpligtigt barn af sjukdom eller annat giltigt skäl är hindradt att infinna sig i skolan på inskrifningsdageu, skall dess målsman genom personlig inställelse eller skriftlig anmälan derom underrätta skolans lärare eller tillsyningsman. 2. Om under pågående termin giltigt hinder för barns skolbesök inträffar, vare dess målsman likaledes skyldig att så snart som möjligt anmäla detta för skolans lärare Ledighet från skolan under pågående termin eger läraren (lärarinnan) att efter pröfning af skälets giltighet bevilja för en tid af högst tre dagar å rad; ledighet för längre tid skall sökas hos skolrådets ordförande (eller vice ordförande), som om sådan beviljad ledighet bör skriftligen underrätta skolans lärare. 2. Önska föräldrar eller målsman, att skolpligtigt barn för en hel läsetermin må befrias från skolgång, skola de derom före terminens början göra ansökan hos skolrådets ordförande, som efter samråd med skolans lärare och tillsyningsman eger att ansökningen afslå eller bevilja. Der sådan ansökning beviljas, skall anteckning derom göras i skolområdets hufvudbok Såsom giltigt förfall gälle följande: a) lärjunges sjukdom; b) svårare sjukdomsfall i lärjunges hem; c) af stor fattigdom vållad tillfällig brist på kläder eller skodon; d) svårare oväder och deraf vållade hinder för samfärdseln; e) annat plötsligt påkommet hinder, som af lärjunge eller målsman ej kunnat anmälas, men af läraren efteråt kan erkännas såsom oundvikligt; f) rätteligen erhållen ledighet enligt 18 i detta reglemente. 2. Der skälet till skolbarns uteblifvande ej blir af läraren med visshet kändt såsom något af de här nämda, skall barnet i skolans böcker antecknas såsom frånvarande utan giltigt förfall, äfven om det oaf brutet uteblifver under hel läsetermin eller derutöfver För hvarje fast folkskolas område och för hvar och en af den flyttande folkskolans rotar utser skolrådet bland sina egna medlemmar en tillsyningsman (jmfr folkskolestadgan 44). Anm. 1. Der skoldistrikt, utan att omfatta mer än ett skolområde, är af större omfång, må tillsynen uppdragas åt två eller flere personer, hvar med sin särskilda verksamhetskrets. Anm. 2. I större och vidsträcktare skoldistrikt må äfven tillsyningsman utom skolrådet kunna väljas. 2. Tillsyningsmannen ansvarar inför skolrådet för skolgången inom sitt område, och åligger honom i detta afseende: a) att med ledning af lärarens (lärarinnans) förteckning (se 41 mom. 1) taga kännedom om alla till området hörande skolpligtiga barn; b) att vara närvarande i områdets skolor (skola) på inskrifningsdagarne, d. ä. de dagar, då skola eller klass för terminen börjar sin verksamhet (jmfr 14, mom. 1, anm.); c) att, då skolpligtigt barn på inskrifningsdagen utan anmäldt och giltigt skäl uteblifver, ofördröjligen söka få hindren för dess inställelse undanröjda; d) att under pågående termin regelbundet för hvarje 14:de dag från områdets lärare (lärarinnor) mottaga och, om så behöfves, infordra skriftlig uppgift på de skolförsummelser (frånvaro utan lof eller anmäldt giltigt förfall), som i deras skolor under senaste tvänne veckor förekommit, och skyndsamt söka verka för, att dessa försummelser ej må upprepas; e) att der föräldrar eller målsmän, oaktadt erhållna tillsägelser, försumma att hålla barnen till ordentlig skolgång, anmäla dem hos skolrådet till undergående af sådan varning af presterskap eller kyrkoråd, som 51 af folkskolestadgan påbjuder. 3. För skolförsummelsernas beifrande eger tillsyningsman anlita öfriga skolrådsmedlemmars biträde. I händelse af förfall sätte han pålitlig person i sitt ställe. 21. Der premier af skolrådet utdelas, må särskild hänsyn tagas till flitig skolgång, och sådana efter regeln ej tilldelas barn, som under senaste terminen utan giltigt förfall varit frånvarande. (Forts.) FÖR DAGEN. Folkskolefrågorna under åttonde hufvudtiteln. Statsutskottet väntas inom kort komma att afgifva utlåtande öfver ärenden, hörande under åttonde hufvudtiteln. Att det dervid i afseende på folkskollärarnes lönefråga kommer att väsentligen fatta samma beslut i år som i fjor, d. v. s. tillstyrka ett förslagsanslag för att bereda kommunerna tillfälle' att höja sina folkskollärares löner till 700 kr. samt i öf-. rigt föreslå, att riksdagen genom en skrifvelse till k. m:t anhåller om förslag till definitiv lönereglering för folkskollärarekåren, torde fa anses som temligen gifvet. Skälen till en dylik fullständig lönereglering äro så ofta och från så många olika håll framhållna, att det väl nu torde vara öfverflödigt att härom vidare orda. Vi begagna dock detta tillfälle att erinra om de betydelsefulla uttalanden, som i detta hänseende gjordes inom första kammaren vid fjorårets riksdag. Då utskottets förslag i anledning af hr Abraham Rundbäcks väl genomtänkta och med noggranhet och sakkännedom utarbetade förslag i nämda kammare föredrogs, yrkade kammarjunkaren A. T. Carlheim-Gyllensköld frän Halland äterremiss af första punkten den om ett öfvergångsstadgande, till dess k. m:t hunnit framlägga förslag i ärendet, dervid anförande, att, enligt hans förmenande,»skolan icke vinner något på, att lärarnes löner ökas».»skall tillade talaren skolan vinna på ett anslag, så böra medlen vara anslagna t. ex. för un-

4 126 SVENSK LÄRARETIDNING. N:r 15 minstone för oss omöjligt att inse. Huru fruktbärande sådana resor deremot skulle blifva, om de företoges af lämpliga personer, inses lätt. Skall en seminarielärare inhemta kännedom om, huru de praktiska öfningarna vid ett seminarium böra anordnas, blir lian aldrig utsänd till folkskolorna för att der se, livad han behöfver lära sina elever, utan han far i stället till våra s. k. normalskolor, om hvilka man väl kan säga, att de endast för mycket få folkskolor kunna eller böra tjena som mönster. Vi hafva nu påvisat, huru litet man tagit läraren med i beräkningen, då man velat utbilda folkskoleväsendet; man har handlat så, som om hvarje annan menniska skulle mera intressera sig för och bättre förstå skolan än läraren; man har uteslutit honom från allt iuflytaude på skolans ledning, så väl den enskilda som den allmänna; äfvenså har man i flera vigtiga hänseenden förbisett betydelsen af hans grundliga utbildande för sitt kall. De skadliga verkningarna på läraren och skolan af allt detta hafva ock blifvit framhållna; liksom vi ock antydt, huru dessa missförhållanden, enligt vårt förmenande, böra kunna aflägsnas. Det inses lätt, att det skall dröja, innan dessa reformer blifva genomförda, men vår öfvertygelse är, att detta förr eller senare måste ske. I längden kan ej läraren förblifva endast en folkundervisningens handtlangare; han måste en gång komma derhän, att han kan känna sig såsom en lem i den organism, som omfattar allt, hvad till folkundervisningen hör. Kommer detta att dröja allt för länge, skall det för visso medföra stora vådor för skolan och dermed r^en för samhället. Hittills hafva i allmänhet ^egåfvade ynglingar af allmogeklassen fyllt skollärarnes led, men så snart de praktiska yrkena hunnit återvinna det anseende de förtjena, upphör nog denna strömning till ett kall, hvars innehafvare blifva på allt sätt tillbakasatta, och sedan torde det blifva folkskolans lott att mottaga sådana, som misslyckats på andra banor. Hurudana folkskolans lärare för öfrigt än må vara eller i framtiden blifva, aldrig komma de att känna sig nöjda med den ställning, de nu hafva. Och hvar och en tänkande skall säkert medgifva, att det är skadligt, ja kanske i längden farligt att fylla landet med missnöjda skollärare, ty huru ödmjuke och karaktärsfaste de än må vara, så äro de dock icke annat än menniskor. d n. Ett normal-folkskolereglemente. (Forts. fr. n:r 13.) E. Flyttningar och examina. ad Tyflaiuxiufi in i yrt! o ioi ami,»mnna Flyttning från småskola till folkskola eger rum en gång om året vid läsårets (höstterminens) slut, sedan skolrådets ordförande eller den hans ställe företräder efter pröfning af lärarinnans (lärarens) förslag bestämt, hvilka barn äro för sådan flyttning mogna. 2. Flyttning från lägre till högre klass inom en och samma skola verkställes äfveu vid läsårets slut med de barn, hvilka enligt lärarens (lärarinnans) vitsord nöjaktigt inhem tat den lägre klassens lärokurser. Råder ovisshet om lärjunges mogenhet för uppflyttning, afgöre efter verkstäld pröfning skolrådets ordförande eller den honom företräder. 3. Namnen på de barn, som vunnit flyttning, skola vid terminsafslutningen.uppläsas. « jgBP^ 1. Afgängspröfning med de barn, som dertill anmält sig, an ställes vid läsårets, slut inför skolrådets ordförande eller den hans ställe företräder samt en af skolrådets öfriga ledamöter, och meddelas fullständigt afgångsbetyg åt de lärjungar, som vid pröfningen befunnits nöjaktigt hafva inhemtat den för folkskolan faststälda lärokursen. 2. Barn, som antingen af fattigdom hindras att längre tid begagna undervisningen eller på grund af bristande fattningsgåfva ej kunnat inhemta folkskolans hela lärokurs, må dock, på särskild ansökan af dess målsman, af skolrådet kunna erhålla tillstånd att lemna skolan och få afgångsbetyg, om det vid anstäld pröfning visat sig innehafva det mått af kunskaper, som i 48 af folkskolestadgan finnes faststäldt. 3. Huruvida lärjunge skall erhålla afgångsbetyg och dermed yättighet att från folkskolan utskrifvas, afgöres i samråd med läraren (lärarinnan) af skolrådets ordförande eller den hans ställe företräder. Anm. 1 flyttande skolor och i skolor med afdelningsläsning verkställas uppfiyttningar och afgångspröfhingar vid den tid, då den sammanhängande undervisningen inom roten eller med afdelningen för läsåret upphör. 1. Afgångsbetyg från folkskola skall utskrifvas och undertecknas af skolans lärare (lärarinna) och innehålla vitsord dels om flit och uppförande, dels om insigter och färdigheter i folkskolans läro- och öfningsämnen. 2. Der afgångspröfningen endast åsyftat den i 48 af folkskolestadgan bestämda minimikursen, skall detta i lärjungens afgångsbetyg uttryckligen angifvas. 3. Betygs grad erna äro: för flit: mycket god, god, försvarlig, ringa; för uppförande: godt, mindre godt, dålig; för insigter och färdigheter: berömlig, väl godkänd, godkänd, svag, underhaltig = a, äb, 'b, t\ d. i::i«r/t 4>au.ta c fla^fmmfi^ 4. För att ega giltighet skall afgångsbetyg vara påtecknadt af skolrådets ordförande eller den hans ställe vid afgångspröfningen företrädt. 25. Till fortsättningsskola ega endast de barn tillträde, som med fullständiga afgångsbetyg blifvit från folkskolan utexaminerade. Anm. Med»fortsättningsskola» menas sådan fortsatt undervisning, för hvars bekostande statsanslag enligt kungl. kung. den 11 sept uppbäres JM ed de skolpligtiga barn inom distriktet, som på ansökan af sina målsmän erhållit skolrådets tillstånd att undervisas i hemmen, anställes på bestämd och offentligen kungjord dag hvarje år, inför skolrådets ordförande och annan tillkallad skolrådsledamot, sådan pröfning, som i 38 af folkskolestadgan är påbjuden, och ålägges skolgång från nästföljande termins början de barn, som antingen förfallolöst uteblifva eller vid förhöret befinnas ej hafva det med afseende på deras ålder erforderliga kunskapsmåttet i kristendom, modersmålet, välskrifning och räkning. 2. Detta förhör förrättas af den bland distriktets folkskollärare (lärarinnor), som skolrådets ordförande härtill förordnar. 3. Har i hemmet undervisadt bara vid sådan pröfning visat sig ega kunskaper, hvilka i noggranhet och omfattning någorlunda motsvara det kunskapsmått, som i folkskolan meddelas, erhålle det ett af skolrådets ordförande och den examinerande läraren underskrifvet intyg om godkända insigter, genom hvilket det befrias från skolpligt och berättigas till deltagande i konfirmationsundervisningen. Till deltagande i konfirmationsundervisningen må endast de barn anses berättigade,, som kunna förete afgångsbetyg från folkskola eller intyg om motsvarande kunskaper. 28. Skolpligtigt barn, som flyttar till annan församling, må af läraren i den skola, det senast tillhört, erhålla ett betyg, som anger den klass, i hvilken det varit intaget, dess kunskaper och dess skolgång, börande särskildt för flyttningsåret vara angifvet, dels huru många dagar under året barnet besökt skolan, dels huru många dagar det med eller utan giltigt skäl från skolan uteblifvit. Vid vårterminens slut anställes vid hvar och en af distriktets folkskolor, i närvaro af skolområdets tillsyningsman, föräldrar och målsmän och under ledning af skolrådets ordförande eller den af honom förordnas, en offentlig examen, och bör dervid förekomma följande: a) bön och bibelläsning; b) förhör i kristendomskunskap och i ett eller två andra läroämnen, som ordföranden bestämmer; c) förevisning af lärjungarnes skrif- och teckningsböcker, slöjdalster och trädgårdsland; d) uppvisning i sång och gymnastik; e) uppläsande af vitsorden om barnens flit, uppförande och skolgång; f) utdelning af premier, der sådana förekomma; g) barnens hemförlofuing.

5 N:r 15 SVENSK LÄRARETIDNING. 127 F. Skolans bokföring. 30. I hvar och en af distriktets skolor skall finnas en dagbok och en examenskatalog. Dessutom skall för hvarje skolområde finnas en hufvudbok. Dessa böcker böra vara inbundna samt innehålla ändamålsenligt uppstälda, tryckta formulär I dagboken skall för hvarje barn för hvarje dag medels ett särskildt tecken angifvas, huruvida det är närvarande, eller med eller utan giltigt förfall frånvarande. 2. Examenskatalog, der barnen upptagas klass efter klass, helst i ordning efter kunskaper och flit, skall af läraren (lärarinnan) för hvarje termin upprättas och innehålla följande uppgifter: a) barnets födelseår; den klass, det tillhör; antal terminer, det tillbragt i skolan; b) vitsord öfver dess flit och uppförande under terminen samt öfver de insigter och färdigheter i skolans läro- och öfningsämnen, det under samma tid ådagalagt; c) antalet läsdagar under terminen för klassen och för hvarje enskildt barn; d) antalet dagar, under hvilka hvarje barn varit närvarande samt med eller utan giltigt förfall frånvarande under samma tid; e) uppgift om de under terminen med hvarje särskild klass genomgångna lärokurserna. 3. Skolområdets hufvudbok, i hvilken hvarje barn vid dess första intagning i skola inom området under ett bestämdt nummer inskrifves, skall föras åf läraren (lärarinnan) i områdets folkskola och innehålla följande uppgifter: a) lärjunges födelse-år och -dag; b) faders eller målsmans namn och hemvist; c) tiden för lärjunges första inskrifning i skola inom området samt tiden för dess utskrifning från folkskolan på grund af erhållet afgångsbetyg; d) anteckning (i särskild kolumn) af dag, då skolpligtigt barn erhållit sådant flyttningsbetyg, som i 28 säges; e) antalet dagar, lärjunge under hela sin skoltid bevistat skola (summan af alla skolårens»närvarande dagar»), om sådan uppgift kan lemnas; f) lärjunges afgångsbetyg från folkskolan eller hänvisning till det ställe i examenskatalogen, der detta betyg finnes infördt; g) anteckning angående lärjunges bevistande af fortsättningsskola eller högre folkskola. 4. I så väl dagboken som examenskatalogen hänvisas till hufvudboken genom angifvande af hvarje barns nummer i hufvudboken. Anm. Skolans böcker böra vara uppstälda med afseende på de uppgifter, som fordras för den årliga tabellariska redogörelsen för skolans verksamhet enligt gällande föreskrift. 5. Ett exemplar af den årliga tabellariska redogörelsen litt. A. skall alltid i skolans arkiv förvaras. 32. I en särskild anteckningsbok eller i en för ändamålet afsedd kolumn i dagboken böra skolrådets ordförande och vice ordförande, skolområdets tillsyningsman och öfriga skolrådsmedlemmar anteckna dels tiderna för sina besök i skolan, dels, när de så finna för godt, de anmärkningar, hvartill de vid dessa besök kunna finna sig föranlåtue.. G. Undervisningen Arbetet i skolan börjas och afslutas hvarje dag med bön och sång. Vid morgonbönen i folkskolan läses ett stycke ur bibeln. 2. Till hemarbete må intet lärostycke föresättas barnen, som ej förut blifvit med dem genomgånget och förklaradt. 3. Vid all undervisning iakttages: a) att läroinuehållet göres för lärjungen tillgängligt och lefvande genom tillämpningar och exempel, genom förevisning af verkliga naturföremål och medels användning af lämplig åskådningsmateriel; b) att lärjungens sjelfverksamhet och uppfinningsförmåga oaflåtligen anlitas och öfvas; c) att, för vinnande af sammanhang och fasthet i kunskapen, det hufvudsakliga af det förut genomgångna genom korta öfversigter ofta återkallas i minnet. 4. Gymnastiska öfningar anställas med folkskolans lärjungar hvarje läsdag antingen i lärosalen eller, då årstiden så medgifver, under bar himmel. 5. Undervisning i trädgårdsskötsel-, som bör ställas i samband med undervisningen i växtlära, meddelas vid sådana årstider, då den praktiskt kan tillämpas. Anm. Det till denna undervisning hörande trädgårdsarbetet må utföras efter middagsrasten på lämpliga dagar vår och höst. 6. Der undervisning i slöjd meddelas, bör läsning och slöjd på lämpligt sätt oravexla med hvarandra. Anm. För vinnande af sådan omvexling kunde i normalt anordnade folkskolor hvarannan dag 8 timmar före middagen användas till läsning och 3 timmar efter middagen till slöjd. Sålunda finge, med 6 timmars daglig lärotid, läseämnena 27 och slöjdundervisningen 9 timmar i veckan. 34. Vid distriktets flyttande skola (skolor) hålles roteförhör på bestämd dag hvarje vecka i den rote, der sammanhängande undervisning för tillfället ej meddelas. Vid dessa tillfällen skola dels föregående veckas hemlexor förhöras, dels hemuppgifterna för den följande veckan förberedas. Anm. Då stort afständ eller svår samfärdsel mellan roteskolorna är för handen, må längre mellantid mellan roteförhören i allmänhet eller för särskild årstid kunna bestämmas. 1. Der i någon af distriktets skolor afdelningsläsning anordnas på sådant sätt, att afdelningarna bevista skolan under olika tider på året, skall den afdelning, som för tillfället ej har sammanhängande skolgång, på bestämd dag hvarje vecka infinna sig i skolan t\\\ af delnings förhör, vid hvilket hemuppgifter förhöras och förberedas; och skall den andra afdelningen samma dag åtnjuta ledighet. 2. Om åter afdelningsläsniiig så anordnas, att afdelningarna bevista skolan olika dagar i veckan, skall undervisningen fortgå 6 dagar i veckan, och hvardera afdelningen besöka skolan hvarannan dag. 36. Ami. 1.»Afdelningsläsning», d. ä. sådan anordning af undervisningen, att skilda afdelningar af barnen besöka skolan på olika tider, bör i följande fall införas: a) der.vid något större barnantal småskoleafdelning och folkskoleafdelning undervisas af samme lärare eller lärarinna; b) der utrymmet ej medgifver, att alla barnen samtidigt undervisas; c) der barnantalet i och för sig är för- stort för att samtidigt kunna undervisas af ert lärare (lärarinna) ; d) der läraren visar sig ej hafva förmåga att samtidigt rätt handleda skolans alla klasser. Anm. 2. I flera än 2 afdelningar, som undervisas på olika tider, må skola ej vara indelad. Anm. 3. Den form af afdelningsläsning, som i moment 1 af denna paragraf omnämnes, torde ofta vara att föredraga der, hvarest de skilda afdelningarna äro en småskoleafdelning och en folkskoleafdelning. Med de barn, som erhållit afgångsbetyg från folkskolan utan att hafva inhemtat folkskolans hela lärokurs (jmfr 23 mom. 2), skall under en sammanhängande tid af minst 1 månad hvarje år fortsatt undervisning ega rum, i ändamål att underhålla och befästa deras kunskaper i kristendom, modersmålet och räkning, intill dess de få tillträde till konfirmationsundervisningen. Anm. Der egentlig fortsättningsskola är inrättad, må nyssnämda fortsatta undervisning bestridas af lärare eller lärarinna vid annan skola inom distriktet. (Slutet följer.) FÖR DAGEN. Ämnen vid läseprof. Ämnena vid de två gånger om året återkommande studentexamina pläga allt som oftast rätt grundligt skärskådas i pressen. Oss veterligt har man ännu icke egnat de ämnen, som hrr skolrådsordförande pläga gifva dem, hvilka aflägga prof för en sökt lärarebefattning, en dylik granskning, och dock synes detta vara lika behöfligt, åtminstone att döma af nedanstående uppgifter, hvilka en lärare haft sig förelagda vid ett sådant prof. Ämnena voro, enligt livad man meddelar oss, följande: Modersmålet: innanläsning, satslära och rättstafning. Biblisk historia; Babyloniska fångenskapen och Jesu födelse. Katekes: andra artikeln jemte Luthers förklaring. Räkning: de fyra räknesätten i hela tal, sorter och decimalbråk. Svensk historia: reformationstiden samt det vigtigaste af Gustaf II Adolfs och Kristinas historia. Geografi: de fem verldsdelarne jemte 1'plands och Vestergötlands geografi särskildt. Enligt gällande folkskolestadga 20, mom. 4 eger skolrådet, der det så finner nödigt, förelägga dem, som söka en lärarebefattning, läseprof.»sökanden eger att ett dygn före profvet hos skolrådets ordförande erhålla uppgift å de lärostyc-

6 138 SVENSK LÄRARETIDNING. N:r IG Holmberg och II. Odhner samt tryckes i Linköping, skall utkomma med två nummer i månaden från 1 juli. Meningen med tidningen är att»införa i hemmen en god och omvexlande läsning i folklig och kristlig anda». I programmet ingår att följa de nordiska folkhögskolornas arbete samt vidare att följa de skandinaviska folkens öden och utveckling. Tidningen vänder sig i första rummet till forna lärjungar vid manliga och qvinliga folkhögskolor. Pris: 1 kr. 50 öre löi* halfår. Ett normal-folkskolereglemente. II. (Forts. fr. föreg. n:r.) Ordning och tukt. 37. Skolbarnen äro skyldiga: 1. Att från den dag, de iuskrifvas i skolan, och intill dess, de erhålla afgångsbetyg, punktligt infinna sig i skolan på de bestämda lärotiderna, så framt de ej af sjukdom eller annat giltigt skäl äro hindrade. 2. Att vara med nödiga läro- och skrif- ' böcker försedda. 3. Att visa aktning och lydnad mot skolans lärare och styrelse. 4. Att vinnlägga sig om snygghet och renlighet. 5. Att i lärosalen iakttaga ordning, tystnad och uppmärksamhet. (i. Att under fristunderna samt på vägen till och från skolan uppföra sig skickligt och anständigt. 7. Att med varsamhet behandla skolans tillhörigheter och ersätta det, som genom deras vårdslöshet kan varda förderfvadt. 8. Att i öfrigt ställa sig till efterrättelse de för skolan gifna föreskrifter och ordningsregler Om barn utan giltigt skäl försummar skolan, och om det gör sig skyldigt till lätja, olydnad, oordentlighet eller annat oskick, skall det först af läraren tillrättavisas, derefter, om förmaningen ej hörsammas, straffas med nedflyttning, afskild plats, ogillande vitsord i anmärkningsbok eller dylikt. I fall af uppenbart trots eller fortsatt svårare förseelse må lärjunge äfven kunna af läraren (lärarinnan) med lämplig kroppsaga tuktas. 2. Låter sig barn ej genom lärarens bestraffning rättas, eller begår det gröfre förbrytelse, eller öfvar det genom sedlig vanart ett skadligt inflytande på sina kamrater, skall läraren härom skyndsamt underrätta så väl barnets föräldrar eller målsman som skolrådets ordförande, hvilken i samråd med' skolrådet och läraren (lärarinnan) eger att vidtaga de åtgärder, som af omständigheterna påkallas. V''vS.r Der föräldrar eller målsmän anse sig hafva skäl till missnöje med lärarens (lärarinnans) sätt att handhafva ordning och tukt, må de hos skolrådets ordförande anföra sina klagomål. 1. Lärare oeh lärarinnor. 40. Lärare och lärarinna åligger: 1. Att ställa sig till noggrann efterrättelse, livad folkskolestadgan med dithörande författningar och skoldistriktets reglemente föreskrifver, äfvensom de ytterligare föreskrifter, som skolrådet kan finna nödigt i laga ordning meddela. 2. Att i samverkan med hemmen omsorgsfullt vårda sina lärjungars sedliga väsende samt noggrant vaka öfver deras uppförande såväl under lärotimmar som under fristunder. 3. Att rätta de felande med mildhet och allvar och att, der kroppsaga måste användas, gå tillväga med varsamhet, utan häftighet och öfverilning. (Se för öfrigt 38.) 4. Att vid undervisningen beakta de metodiska anvisningar, som äro gifna i»normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor?. ~>. Att tillse, att barnen vinnlägga sig om snygghet och renlighet i klädsel och vanor. 0. Att genom allvarlig disciplin inom skolan samt genom samtal med föräldrar och målsmän verka för en flitig skolgång. 7. Att för detta ändamål samverka med skolområdets tillsyningsman samt hvarje 14:de dag till honom lemna skriftlig uppgift på de skolförsunimelser, som under de tvänne senaste veckorna förekommit. 8. Att ordentligt och noggrant föra skolans dagbok och examenskatalog enligt de formulär, som af skolrådet faststälts.!). Att utfärda de i 28 föreskrifna utflyttningsbetygen. 10. Att hålla tillsyn öfver, att skollokalen i rätt tid blir uppvärmd, städad och rengjord. 11. Att sörja för, att skolsalen under fristunderna ventileras och efter slutadt dagsarbete fullständigt utvädras. 12. Att omsorgsfullt vårda skolans undervisningsmateriel och öfriga tillhörigheter, deröfver föra fullständig förteckning (inventariebok) och före oktober månads ingång hvarje år till skolrådets ordförande lemna skriftlig uppgift om den förbättring eller tillökning af materieled, som anses nödig. 13. Att hos skolområdets tillsyningsman anmäla uppkomna bristfälligheter i skolans byggnader. 14. Att hvarje år före den 1 februari till skolrådets ordförande lemua uppgifter enligt stadgadt formulär rörande förhållandet i skolan under det näst föregående året. 41. Lärare och lärarinna vid folkskola åligger särskildt: 1. Att hvarje är före vårterminens början genom utdrag ur skolrådets matrikel (jmfr 47 mom. 1) upprätta t i sin öfver skolområdets skolpligtiga barn. 2. Att föra skolområdets hufvudbok. 3. Att utskrifva afgångsbetyg. 4. Att på anmodan af skolrådets ordförande biträda vid pröfningeu af de barn, som undervisas i hemmen. 5. Att på anmodan af ordföranden till skolrådet afgifva yttranden och förklaringar i frågor, som röra undervisning och uppfostran inom skolan. 42. For erhållande af tillfällig tjenstledighet för någon eller några dagar eger läraren (lärarinnan) att vända sig till skolrådets ordförande, som kan sådan ledighet bevilja, dock endast med det vilkor, att härigenom ingen minskning sker i den stadgade årliga lärotiden. Ansökan om tjenstledighet för längre tid skall ställas till skolrådet..", ; Lärare och lärarinnor ega att utbekomma sin lön qvartalsvis, nämligen en fjerdedel af lönen vid början af hvarje årsq vartals tredje månad. 2. Lärare och lärarinnor böra åtnjuta skjuts eller motsvarande ersättning för resor till och från roteförhör. (Slutet följer.) Diskussionsmötena å Nääs. Under den slöjdkurs, som å Nääs pågätt från den 20 februari till den 1 dennes, hafva som vanligt hållits diskussionsmöten, dervid följande beslut fattats: 1. Vid undervisning i teckning torde den Stuhlmannska metoden i allmänhet vara att föredraga. Teckningen bör så vidt möjligt städse ske på papper, ej på griffeltaflor och ej begagnas som tyst öfning. 2. Gymnastiken bör öfvas i folkskolan af såväl flickor som gossar och så, att hvarje del af kroppen harmoniskt utvecklas, helsau starkes, kroppen förskönas och uppmärksamheten skarpes; och böra gymnastiköfningarna förekomma närmast före middagsrasten. 3. Undervisningen i rättslafning bedrifves lämpligast genom att låta barnen i de lägre årsklasserna afskrifva ur bok och i de "högre genom skrifning efter diktamen. Regler och s. k. kakografiska öfningar böra sparsamt användas. Läraren rätte noggrant alla rättskrifningsöfningar. Då säkerhet i rättstafning är hardt när omöjlig att ernå till följd af det nuvarande beteckningssättet, uttalades enhälligt önskvärdheten af ett ljudenliga)-e beteckn ingssätt. 4. Slöjdundervisningen för flickor bör hafva samma betydelse som den för gossar, hvadan man så mycket som möjligt bör tillgodogöra sig den för uppfostringssyften. På det idén om handarbetenas fullständiga förfärdigande af eleverna sjelfva må kunna förverkligas, bör man söka ställa undervisningen så, att den så vidt möjligt utan luckor fortgår från det lättare till det svårare, och torde dervid iakttagas med afseende på l:o sömnad: att lärjungarne först fä lära göra räta fållsömmar och derefter svårare linneklädessömnad, t. ex. skjortor, förkläden, gosskläder och klädningar.

7 142 N:r 17 gresser, som årligen i Tyskland numera pläga sammanträda för dryftandet af de frågor, hvilka beröra handarbetsundervisningen för gossar och dermed åtminstone i indirekt sammanhang stående manlig husslöjd. Från skilda delar af det stora tyska riket hade till ett betydligt antal samlats vänner af denua vigtiga på dagordningen inom nära nog alla land stående fråga. Af de i Sverige mera bekanta slöjdvännerna märktes medlemmen af preussiska deputeradekammaren Stadtrath von Schenckendorff, Konsistorialrath Bran di samt skollärarne Gärtig och Thiemeyer, h värj em te regeringen visat sitt intresse för saken i fråga genom ditsäudandet af gcheimeråden Schneider och Lüders, hvilka på sin tid äfven voro ledare af den tyska skolkommissionen, som 1880 besökte vårt land. Sedan församlingen, hvilken till sin president valde redaktör A. Lammers, blifvit i stadens namn helsad välkommen af Osnabrücks Syndikus (v. borgmästare) vidtogo förhandlingarna. De samma inleddes med en utaf hrr Lammers och von Schenckendorff afgifven berättelse öfver slöjdundervisningens nuvarande ståndpunkt i Tyskland, hvarvid de från svensk sida gjorda inläggen till frågans lösning äfven på ett smickrande sätt betonades. Professor Zur Strassen frän Leipzig, arkitekten Bücking från Bremen och föreståndaren för det stora Gewerbemuseet i Berlin, direktor Grunow uppvisade och förklarade derefter af dem livar för sig uppgjorda mönster tor haiidarbetsundervisningen, dels i gammal tysk stil»kerbschnitt» (den samma som vår allmogestil), dels äfven efter götiska förebilder. Härtill anslöt sig en liflig diskussion, hufvudsakligen rörande sig omkring, huruvida modellering borde vid handarbetsundervisningen få förekomma eller ej. Sedan professor d:r Post från Hannover refererat frågan om, hvilka handarbets-arter, som borde förekomma *i s. k.»knabenhorten», hvilka upprättats i en del städer för att under den från skolan fria delen af dagen lenma skydd åt sådana barn, hvilka annars skulle drifva omkring på gatorna, lemnade Konsistorialrath Brandl en redogörelse för den i Osnabrück inrättade slöjdskolan. Han omnämde härvid bland annat, hurusom det var vid ett besök i denna skola, som preussiska undervisningsministern v. Gosslar "blef vän af slöjdundervisningen, gent emot hvilken han förut stält sig ganska kylig. Detta kan för oss i Sverige vara af ett visst intresse på grund af, att i den oumämda skolan undervisningen blott omfattar träslöjd och bedrifves efter svenska modeller. Till denna redogörelse anslöt sig ett lifligt meningsutbyte. Programmets sista punkt upptogs af ett utaf Eder meddelare hållet föredrag om handarbetet såsom fornielt bildningsmedel. Sedan medlem marne af kongressen tagit ofvannämda i full gång varande skola i betraktande, afslötos dagens förhandlingar med en gemensam festmåltid. T går hade stadens magistratspersoner stält sig till förfogande för att visa främlingarna Osnabriicks sevärdheter. Man sandades för detta ändamål i den sal, hvarest Westfaliska freden slöts, hvilken sal är i ett särdeles väl bibehållet tillstånd. Bland de talrika porträtt, med hvilka väggarna äro prydda, märkas drottning Kristinas samt de svenska uuderhandlarnes, Johan Oxenstjerna, Salvius, Rosenhane och Björnklou. Härnäst något frän Holland. O. S. Ett normal-folkskolereglemente. (Forts, och slöt fr. föreg. n:r.) K. Skolrådet. D\JO[\ AV\V\MAåJA 33ÖIA3V 1. Skolrådet utgöres af minst lika mänga medlemmar, som distriktet har skolområden (tillsyningsområden); dock att medlemmarnes antal, ordföranden oberäknad, ej mä understiga fyra. Anm. I vidsträckta skoldistrikt ined många skolområden måskolrädsniedlenmiarnes antal kunna understiga skolområdenas. 2. Skolrådet utser inom sig en vice ordförande. itöbnfilju lil^it it"io/li9"tl3 Skolrådet och dess särskilda medlemmar åligger: 1. Att sörja för, att ett tillräckligt antal skolor finnas inom distriktet, att tjeuliga och välbelägna lokaler för de särskilda skolorna anskaffas och underhållas, samt att undervisningen bestrides af duglige och nitiske lärare. 2. Att draga. försorg om, att alla barn inom distriktet erhålla stadgad undervisning, att barnen i rätt tid inskrifvas i skolorna, och, der ej sjukdom eller annat nödtvång hindrar, utan af brott besöka dem, intill- dess de aflagt godkänd afgångsexamen. 3. Att, der föräldrar eller målsmän icke ega tillgång att bekosta barnens kläder och underhåll vid skolan, af församlingens fattigvård utverka bidrag till deras beklädning och bespisning (jmfr folksk.-stadg. 49). 4. Att under förnyade besök i skolorna aktgifva på undervisningen och ordningen derstädes. 5. Att draga försorg om skollokalernas eldning, städning och rengöring. 6. Att tillse, att icke genom skollokals användning för andra ändamål än det dermed afsedda hinder eller men för undervisningen uppkommer. 7. Att vid slutet af hvarje läsår hålla inventering af skolans undervisningsmateriel och inventarier. 8. Att befrämja inrättandet och begagnandet af sockenbibliotek samt sörja för behörigt underhåll och tillökniug deraf (jmfr folksk.-stadgan 11). 9. Att i öfrigt ställa sig till noggrann efterrättelse, livad folkskolestadgan och dithörande förordningar samt skoldistriktets reglem en te föreskrifva. 40. Tillsyningsman åligger särskildt: 1. Att inom sitt område å skolrådets vägnar vaka öfver skolgångeu på sätt, som i 20 är närmare angifvet. 2. Att hafva närmaste tillsynen öfver områdets skolbyggnader samt dithöraude inventarier och materiel. 3. Att senast vid det skolrådssammanträde, som har att förslagsvis uppgöra skolans stat för kommande år, anmäla behöfliga reparationer och andra skolans behof, som medföra kostnad. 4. Att vid förefallande behof låta verkställa mindre reparationer, för hvilka redovisas, då skolrådet nästa gång sammanträder. nih. 47. ag.. Skolrådets ordförande åligger: 1. Att ombesörja upprättandet af skolrådets matrikel, d. ä. den förteckning öfver distriktets skolpligtiga barn, som i 30 och 39 af folkskolestadgan omtalas. 2. Att genom pålysning från predikstolen kungöra dagarne för läsetermjnernas början och afslutning vid de särskilda skolorna. 3. Att genom täta besök i skolorna föra tillsyn deröfver, att undervisningen rätt bedrifves, och att skolorna skötas i öfverensstämmelsc med reglementets# föreskrifter* 4. Att. i fråga, som rör undervisning eller uppfostran inom skolan, lemna läraren (lärarinnan) tillfälle att till skolrådet afgifva muntligt eller skriftligt yttrande eller förklaring.., i. ; i ' I.IH 5. Att öfvervaka och leda de stadgade flyttnings- och afgångspröfningarua och att, der ett större antal skolor finnes, mellan sig och skolrådets vice ordförande fördela detta åliggande (jmfr 22 och 23). 0. Att öfvervaka undervisningen i de enskilda skolorna inom distriktet samt kontrollera undervisningen i hemmen på sätt, som 20 närmare anger. 7. Att vid passande tillfällen uppläsa och inskärpa de delar af reglementet, som för föräldrar och målsmän äro af vigt att känna. 8. Att, då ny skolrådsledamot eller tillsyniugsmau väljes, noggrant underrätta honom om de pligter och det ansvar, som med förtroendeuppdraget följa. 9. Att årligen före den 15 januari till domkapitlet insända. uppgifter enligt af direktionen för folkskollärarnes pensiousinrättning faststäldt formulär. 10. Att under gifna förutsättningar årligen före den 1 februari det år, för hvilket bidrag sökes, med bifogande af uppgifter enligt faststäldt formulär, kyrkostämmobeslut och läsordning, till domkapitlet ingifva ansökning om statsbidrag till fbrtsättningsskola. 11. Att årligen före den 15 mars till vederbörande folkskoleinspektör insända dubbla exemplar af de tabellariska uppgifterna om folkundervisningen enligt nåd. cirkuläret den 24 nov (litt. A och B). 12. Att under gifna förutsättningar årligen efter början af juni månad och senast I

8 N:r 17 SVENSK LÄRARETIDNING. 143 före december månads slul det år, for hvilket bidrag sökes, med bifogande af uppgifter enligt faststäldt formulär, kyrkostämmobeslut, läroplan och folkskoleinspektörens intyg, till konungens befallningshafvande insända ansökning om statsbidrag för slöjdundervisning för gossar. 13. Att årligen efter början af juni månad och senast före december månads slut efter faststäldt formulär, med af vederbörande inspektör vitsordade uppgifter, hos konungens befallriingshafvande reqvirera lönetillskott för lärare och lärarinnor vid distriktets folkskolor och småskolor. 14. Att under senare delen af året till konungens befallnihgshafvande ingifva af folkskoleinspektören vitsordad reqvisition å beviljadt statsbidrag till fortsättningsskola. 15. Att hos folkskoleinspektören ofördröjligen anmäla, när någon ändring i skolornas (jemväl roteskolornas) lästid vidtages, och när tillfälligtvis något betydligare afbrott i deras verksamhet inträffar. 16. Att, då skolhus skall nybyggas eller utvidgas, låta uppgöra noggranna ritningar och underställa dessa folkskoleinspektörens pröfning. 17. Att medels protokollsutdrag gifva folkskoleinspektören kännedom om de beslut, som skolrådet eller kyrkostämman med anledning af hans framställningar fattat, 18. Att i öfrigt iakttaga, hvad folkskolestadgan med dithörande författningar och skoldistriktets reglemente föreskrifva. 48. Skolrådets vice ordförande åligger: 1. Att i händelse af tillfälligt förfall för skolrådets ordförande företräda hans ställe. 2. Att inom annexförsamling eller inom den del af distriktet, hvarom mellan honom och ordförande kan öfverenskommas, sköta alla till ordförandebefattniugen hörande löpande (se 14 mom. 3, 22, 23, 24 mom. 4, 20, 29 och 47 mom. 3) och tillfälliga (se 18, 38 mom. 2, 39 och 42) åligganden. L. Reglementets spridning oeh förändring. &aqumnii)lih -,*9r>bnu iifolu uf.il Af reglementet skall ett exemplar finnas i hvarje skola och ett exemplar tillställas folkskoleinspektören samt hvar oeh en af skolrådets medlemmar. -ifoni L ulnhaba ^ii^om rinn? («Bqqoil Så snart reglementet i någon paragraf befinnes föråldradt eller omöjligt att tilllämpa, skall skolrådet o fördröj ligen till domkapitlet insända förslag till reglementets ändring i denna paragraf; och skall af domkapitlet faststäld ändring införas i de inom distriktet utdelade exemplaren. (Förestående reglemente kan till ett pris af 20 öre reqvireras hos konsistorienotarien E. R. Henschen i Upsala.) Grundlig kunskap skänker ett lugn, som kan jemföras-med samvetsfrid. Madame de Staél. FÖR DAGEN. Ett undervisningsdepartement. Som bekant lyda alla ärenden angående undervisningsväsendet under ecklesiastikdepartementet. Detta departement har emellertid äfvon att handlägga åtskilliga andra ärenden, nämligen angående kyrkan och presterskapet, helsovårdeu, fattigvården m. m. Arbetet i detta departement är ock derför fördeladt på fyra särskilda byråer: en for kyrkoärenden, en for den högre undervisningen, en for folkundervisningen samt en for helsooch fattigvårdsärenden m. m. Det är naturligt, att under sädana förhållanden chefen för departementet ej kan som sig bör tillgodose de mycket vigtiga ärendena angående undervisningen. Hr A. Hedin har med fast afseende härpå under förra veckan inom riksdagen framstält det förslag till ändring i 6 regeringsformen, hvilken paragraf handlar om statsdepartementen, att af de sju departementcheferna skall en vara chef for jiistitie- och kt/rko-departementet och en chef för undcrvisni)igs-åqpartementet. Motionären tänker sig vidare, att helso- och fattigvårdsärendena skulle öfverflyttas till civildepartementet, hvarom han dock ej nu framställer något förslag, då beslut härom kan fattas utan någon grundlagsförändring. Såsom skäl för sitt förslag anför motionären till en början det stora antalet och den hastiga tillväxten af till ecklesiastikdepartementet inkommande mål uppgingo de inkomna målen till 1,711, år 1882 till 1,866 och 1883 till 1,903. således till 1,826 i medeltal, h varvid dock bör märkas, att siffrorna skulle vara ej obetydligt högre, derest ej inom detta departement den grundsatsen följdes vid registreringen, att från olika håll inkommande handlingar angående ett och samma ämne fördes under gemensam nummer. Genom mängden af löpande göromål har man inom detta departement nödgats uppdraga utredandet af nästan alla vigtigare frågor åt komitéer. I den vidlyftiga och synnerligt sakrika motionen yttrar hr Hedin i öfrigt: Det tyckes mig ej vara för tidigt eller för mycket begärdt, att hela den lägre och högre offentliga undervisningens intressen omsider måtte få anses förtjena att handhafvas och vårdas af ett särskildt regeringsdepartement, att de måtte få anses förtjena och behöfva det lika vid som t. ex. vårt till ett ringa minimum reducerade sjöförsvar, och att undervisningens stora nationalangelägenhet, nu bortskymd under»ecklesiastikdepartementets» föråldrade namn, måtte få i den högsta statsförvaltningens organisation synas och nämnas vid sidan af öfriga administrationens hufvudgrenar. En sådan förändring är med den omfattning, undervisningsfrågorna länge sedan tagit, så mycket mer påkallad, som för dessa ärenden icke finnes någon samfäld andra instans, motsvarande de kollegier och andra högre förvaltande verk, som bereda andra civila samt de militära målen. - Härtill kommer, dels att man redan länge önskat en ombildning af den lokala administrationen af elementarläroverken och dess skiljande från den kyrkliga stiftsstyrelsen, dels att en djupgående, principiel reform af undervisningsväsendet ovedersägligen tränger sig fram, hvilkens planläggning och utförande förutsätta, att en undervisningsminister får deråt egna hela sin kraft. På den tid, då departementalstyrelsen infördes, torde väl ingen hafva gjort sig ens en någorlunda riktig föreställning om, hvad omfattning ecklesiastikdepartementets undervisningsärenden om några decennier skulle få. I k. m:ts proposition. n:r 7 till 1840 års riksdag meddelades, att»omkring hälften af församlingarna i riket sakna ännu så väl fast skola som ständig, med lön försedd lärare». Enligt en propositionen bilagd tabell hade 1,009 församlingar fasta, 377 församlingar ambulatoriska skolor, medan 1,211 församlingar alldeles saknade skolor; 98 folkskolor voro af statsmedel bekostade. År 1882 funnos 9,652 folkskolor. Folkskoleangelägenheterna, som 1840 utgjorde en knappt nämnvärd obetydlighet bland ecklesiastikdepartementets göromål, höra nu till dess vigtigaste ärenden. Från en annan sida visar sig skilnaden mellan ecklesiastikdepartementet nu och för 40 år sedan vid en jemförelse mellan dåoch nuvarande budget. Åttonde hufvudtiteln i nuvarande riksstat slutar med en summa af 11,063,000 kronor. Sammanlägger man åter de poster å dåvarande femte, sjette, åttonde, nionde och tionde hufvudtitlarne, som i riksstaten för år 1841 motsvara vår tids åttonde hufvudtitel, kommer man ej på långt när till 1 mill. rdr bko, och äfven den nya åttonde luvfvudtiteln i riksstaten för år 1842 och följande år till nästa riksdag understiger något sistnämda belopp. På hvilket område af ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde den stora budget-tillväxten företrädesvis faller, behöfver ju ej nämnas. Men utom den omständigheten, att numera undervisningsärendena allena äro börda nog för en departementschef, tillkommer yttrar motionären till sist äfven den, att det äfven för en minister ej är godt att ti en a två herrar. Med det i vårt land, r såsom det beklagligen vill synas, häfdvunna och obotliga systemet för stadsrådsreträtter är det ej lyckligt, om innehafvaren af undervisningsportföljen skall vexelvis tänka på ett biskopssäte eller en laqdshöfdingestol såsom ålderdomströst. P/et är icke till landets nytta, man på sådant sätt uppammar två naturer i samma person. Janusanleten äro mer intressanta i den bildande konsten än tilltalande i politiken. För lämpligheten af kyrkoärendenas öfverflyttning till justitiedepartementet anför motionären den omständigheten, att frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af kyrkolag höra till justitiedepartementet, och att just detta slags frågor synas komma att under en längre framtid blifva de vigti-

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

Gamlakarleby Velociped Klubb.

Gamlakarleby Velociped Klubb. Stadgar för Gamlakarleby Velociped Klubb. Gamlakarleby, tjanilakarloby Tidnings tryckeri, 189(i. Till medlem af Gamlakarleby Velociped Klubb kallas Gamlakarleby, den. Ä Klubbens vägnar: Ordförande. Sekreterare.

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

LÖSNING AF UPPGIFTER

LÖSNING AF UPPGIFTER LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett

Läs mer

2 Nämnder och samrådsorgan

2 Nämnder och samrådsorgan HANDBOK - ALLMÄN 1 (5) Dokumentidentifiering Kf 2003-01-30, 6 Gäller från och med 2003-02-01 Godkänd av, datum Socialchef, 2008-09-xx Rutinansvarig Socialchef 2 Nämnder och samrådsorgan 2.1 Nämndsreglemente

Läs mer

STADGAR OCH REGLEMENTEN

STADGAR OCH REGLEMENTEN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS STADGAR OCH REGLEMENTEN ANTAGNA DEN 22 MAJ 1906 STOCKHOLM 1906 ISAAC MARCUS' BOKTR.-AKTIEBOLAG Artikel I. Om sällskapets syftemål och sammansättning. 1. Svenska Läkaresällskapet,

Läs mer

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid

RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid HELSINGFORS RODDKLUBBS RODDREGLEMENTL Antaget rid vårsaniniitnträdet den ii Haj 1889. I Befälet. i. Roddchefen, som utses af styrelsen och inför densamma ansvarar för alla sina åtgärder, är högsta ledaren

Läs mer

ARITMETIK OCH ALGEBRA

ARITMETIK OCH ALGEBRA RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

transport af djur till lands och sjöss

transport af djur till lands och sjöss Förslag till förordning angående transport af djur till lands och sjöss i Finland. 1. Vid djurtransport i Finland vare sig å järnväg, till sjöss ellor å landsväg bör städse tillses att transportdjuren

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN 1 REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 1991-12-16, 315 Reviderat 1996-03-25, 39, 1997-03-24 37, 1998-10-26 131, 2001-02-26 24, 2005-04-25 68, 2011-09-26 154. Utöver vad som föreskrivs

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne.

Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. En verkställd beräkning har visat, att för E-linjen vid

Läs mer

STADGAR. för. Ändamål.

STADGAR. för. Ändamål. STADGAR för Läroverkslärarnes Riksförbund. Ändamål. ' 1- Läroverkslärarnes Riksförbund, som skall utgöra ett föreningsband mellan lärarne vid de allmänna läroverken oeh vid statens seminarier, har till

Läs mer

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Reglemente för socialnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-12-10 237 Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Socialnämndens verksamhet Verksamhetsområde

Läs mer

Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner

Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Reglementet antogs första gången av kommunfullmäktige i Gislaveds kommun den 21 juni 2010 och av kommunfullmäktige i Gnosjö kommun den

Läs mer

STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR

STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR STADGAR FÖR HÄSSELBY STRANDS SJÖSCOUTKÅR 1 Scoutkårens uppgift och verksamhetsort Scoutkårens namn är. Verksamhetsort är Hässelby Strand, Stockholm. Scoutkåren ska vara ansluten till Svenska Scoutförbundet.

Läs mer

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Reglemente för socialnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2016-11-24 323 Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: från 1 januari 2017 tills vidare A: Socialnämndens

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

Reglemente och arbetsformer för miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun

Reglemente och arbetsformer för miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun Författningssamling BKFS 2014:6 Reglemente och arbetsformer för miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-12-15, 106 Utöver det som föreskrivs om nämnd i kommunallagen (1991:900)

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

att utarbeta förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, och att utarbeta därtill hörande handlingsplaner,

att utarbeta förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, och att utarbeta därtill hörande handlingsplaner, REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I LUND Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 1999, 173. Ändrad av kommunfullmäktige den 28 februari 2008 50, den 28 augusti 2008 155, den 25 mars 2010 68, den 27 oktober

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Reglemente för fastighets- och servicenämnden

Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente för fastighets- och servicenämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente 2014-11-17 181 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 2.3 Sid 1 (7) Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 2014/327 2016/282 2015-01-01 2017-01-01 Kf 2014-12-15 141 Kf 2016-11-21 135 REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun Antaget i kommunfullmäktige 2010-12-13, 224 1 2011-01-01 Socialnämnden version 0 1/8 Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola gcs ozoi6-6 } -- Beslut Skol upektionert 2016-06-07 Kunskapsskolan i Sverige AB Organisationsnummer 556566-1815 fredrik.lindgren@kunskapsskolan.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Kunskapsskolan i

Läs mer

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 2014-10-29 rev.2014-11-06 Håkan Blomgren Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 1. Nämnden för primärvård och tandvård består av 9 ledamöter och 9 ersättare, som väljs av landstingsfullmäktige

Läs mer

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid

Läs mer

Reglemente för Miljö- och byggnadsnämnden Detta reglemente träder i kraft 1 april 2015.

Reglemente för Miljö- och byggnadsnämnden Detta reglemente träder i kraft 1 april 2015. Reglemente för Miljö- och byggnadsnämnden Detta reglemente träder i kraft 1 april 2015. Nämndens uppgifter 1 Miljö- och byggnadsnämnden ska svara för den verksamhet som ankommer på kommunen enligt miljöbalken,

Läs mer

Om öfverensstämmelse mellan form och innehåll vid räkneundervisningen.

Om öfverensstämmelse mellan form och innehåll vid räkneundervisningen. Om öfverensstämmelse mellan form och innehåll vid räkneundervisningen. Af L. C. Lindblom. Med större eller mindre skäl klagas mångenstädes öfver svårigheten att lära barn räkna. Det tyckes, som om barnen

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2006:5 Reglemente med allmänna bestämmelser för Stockholms stads nämnder Kommunfullmäktiges beslut den 11 december 2006 (Utl 2006:193)

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om hemkommun

Lag. om ändring av lagen om hemkommun RIKSDAGENS SVAR 99/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om hemkommun Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden Styrdokument 1(6) Antaget av kommunfullmäktige (KF) 1997-03-25, 29. Ändringar antagna av KF 1997-12-16, 168, KF 2000-02-29, 5, KF 2000-04-25, 45, KF 2002-02-26, 15, KF 2003-11-25, 80, KF 2004-04-25, 41,

Läs mer

Kongl. Maj:ts utslag på de besvär Provinsialläkaren i Brösarps distrikt C. J. Törnqvist underdånigst anfört deröfver, att, sedan klaganden i en till Kongl. Medicinalstyrelsen ingifven skrift yrkat åläggande

Läs mer

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 1(7)

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 1(7) REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 1(7) I anslutning till vad i skollagen och socialtjänstlagen är föreskrivet om den kommunala organisationen för skolan respektive barnomsorgen skall följande gälla

Läs mer

SVERIGES FRANCHISETAGARE

SVERIGES FRANCHISETAGARE stadgar för SVERIGES FRANCHISETAGARE (802433-3828) Reviderade 2006, 2011 och 2014 1 Stadgar för Sveriges Franchisetagare 1 Firma och säte Föreningens firma är Sveriges Franchisetagare och har sitt säte

Läs mer

Reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Vellinge kommun

Reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Vellinge kommun Reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Vellinge kommun Kommunfullmäktige föreskriver följande. 1 kap Allmänt 1 Kommunallagen ger de grundläggande reglerna för ansvar

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens reglemente

Barn- och utbildningsnämndens reglemente Antal sidor 12 Barn- och utbildningsnämndens reglemente Antagen av, datum och Kommunfullmäktige, 1992 08 27 140 Reviderad, datum och Revideringen avser KF 1993 04 29 68 Personalfrågor KF 1994 12 15 181

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden i Gävle kommun

Reglemente för överförmyndarnämnden i Gävle kommun 1 Reglemente för överförmyndarnämnden i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Nämndens uppgifter Verksamheter 1 Överförmyndarnämnden svarar för

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

Redovisning av stadgeändringar som träder i kraft 2015-01-08

Redovisning av stadgeändringar som träder i kraft 2015-01-08 Redovisning av stadgeändringar som träder i kraft 2015-01-08 Tidigare lydelse av ändrade paragrafer 1.4.3 Styrelsen biträdes i sin verksamhet av utskotten: 1. Förvaltningsutskottet 2. Kulturutskottet 3.

Läs mer

Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen.

Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen. REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Fastställt av kommunfullmäktige 2013-12-16 263 SOCIALNÄMNDENS UPPGIFTER 1 Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd.

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING A 10 1(6) Gäller från Diarienummer 2015-01-01 2014/1404 003 Antagen: kommunfullmäktige 1995-10-30 154 och ändrad senast i kommunfullmäktige 2014-12- 15 140 (ersätter: KF 2011-03-28

Läs mer

IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012

IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012 IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012 Stadgar för IVAs Näringslivsråd IVAs Näringslivsråds första stadgar fastställdes av akademien den 17 februari 1950. Ändringar har därefter skett: Den 25 november 1971 Den

Läs mer

Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden i Söderhamns kommun

Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden i Söderhamns kommun Reglemente för barn- och utbildningsnämnden, reviderat av kommunfullmäktige 2015-08-31, 202 Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden i Söderhamns kommun Utöver vad som föreskrives om nämnder i Kommunallagen

Läs mer

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 1 (5) 1 Firma Föreningen firma är Rödmyrans förskola ekonomisk förening 2 Ändamål m m Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev)

REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev) REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev) Dnr UN2009/26 2009-01-29 1. Verksamhet och ansvar 1.1 Verksamhetsområde/sakområde och speciella arbetsuppgifter Utbildningsnämnden (UN) fullgör kommunens uppgifter

Läs mer

att vara huvudman för anläggningar och verksamhet inom verksamhetsområdet,

att vara huvudman för anläggningar och verksamhet inom verksamhetsområdet, REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN I LUND Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 1999, 173. Ändrat av kommunfullmäktige den 27 september 2007 141, den 15 december 2011 224 samt den 24 september

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling Beslut: Dnr: 2011/159

HÖRBY KOMMUN Författningssamling Beslut: Dnr: 2011/159 REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. BYGGNADSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Ärende rörande plan- och byggväsendet 1 Nämnden

Läs mer

Reglemente för Krisledningsnämnden

Reglemente för Krisledningsnämnden Utgivare: Kommunledningskontoret, Kansliavdelningen Gäller från: 15 mars 2016 Antagen: KF 7/2016 Reglemente för Krisledningsnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900) för nämnder och

Läs mer

REGLEMENTE FÖR VERKSAMHETSNÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR VERKSAMHETSNÄMNDEN REGLEMENTE 1(7) REGLEMENTE FÖR VERKSAMHETSNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och förvaltningslagen eller annan speciallagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSNÄMNDENS

Läs mer

Arbetsordning. för styrelsen för Högskolan på Åland. Behandlas av styrelsen den 2 mars 2011

Arbetsordning. för styrelsen för Högskolan på Åland. Behandlas av styrelsen den 2 mars 2011 Arbetsordning för styrelsen för Högskolan på Åland Behandlas av styrelsen den 2 mars 2011 1 Inledande bestämmelser Enligt reglemente för Högskolan på Åland 5, bör styrelsen anta en arbetsordning för sitt

Läs mer

Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Reglemente för barn- och, reviderat oktober 2014 1 (6) 2014-10-27 Reglemente för barn- och Antaget av kommunfullmäktige 152/2013-11-25. Reviderat av kommunfullmäktige med avseende på antalet ledamöter

Läs mer

Reglemente för arbetsmarknads- och socialnämnden

Reglemente för arbetsmarknads- och socialnämnden KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2017-02-16 Ersätter: 2014-12-18 Gäller fr o m: 2017-03-01 Reglemente för arbetsmarknads- och socialnämnden Utöver

Läs mer

REGLEMENTE FÖR ÖSTRA SKÅNES HJÄLPMEDELSNÄMND

REGLEMENTE FÖR ÖSTRA SKÅNES HJÄLPMEDELSNÄMND A 15 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN REGLEMENTE FÖR ÖSTRA SKÅNES HJÄLPMEDELSNÄMND Antaget av kommunfullmäktige i Hässleholm 2002-12-16, 226 Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby,

Läs mer

Uppdraget som god man för ensamkommande barn

Uppdraget som god man för ensamkommande barn Uppdraget som god man för ensamkommande barn 2 Uppdraget som god man för ensamkommande barn Uppdraget som god man för ensamkommande barn skiljer sig från ett vanligt godmanskap på så vis att den gode mannen

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden

Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden Reglemente 2014-11-17 182 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

utarbetande av förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, samt att utarbeta tillhörande handlingsplaner,

utarbetande av förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, samt att utarbeta tillhörande handlingsplaner, REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN I LUND Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 1999, 173. Ändrat av kommunfullmäktige den 24 februari 2011, 30, den 27 oktober 2011, 185 samt den 24 september

Läs mer

Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015.

Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015. Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015. Nämndens uppgifter 1 Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Nämnden utövar också ledningen av den

Läs mer

Reglemente för Myndighetsnämnden

Reglemente för Myndighetsnämnden Reglemente för Myndighetsnämnden Antaget av Kommunfullmäktige 2010-12-16 178 Inledning Enligt 6 kap 32 Kommunallagen ska fullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN Skellefteå kommun 2014-02-04 1 (6) REGLEMENTE FÖR BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN 1 Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inom verksamheterna förskola, fritidshem,

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

arbetsmarknadsnämnden

arbetsmarknadsnämnden Reglemente för arbetsmarknadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2010:13 Infördes i författningssamlingen den 16 november 2010 Reglemente för beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor;

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-06-19 Stiftelsen Uppsala Musikklasser thorsson@edwardlynx.com Rektorn vid Uppsala Musikklasser annie.aberg@uppsalamusikklasser.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Uppsala

Läs mer

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen AVDELNINGEN 1 Avdelningen är ansluten till fackförbundet TULL-KUST Avdelningen skall i enlighet

Läs mer

Utöver vad som stadgas för kommunal nämnd i kommunallagen gäller för konsumentnämnden bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver vad som stadgas för kommunal nämnd i kommunallagen gäller för konsumentnämnden bestämmelserna i detta reglemente. 1 (5) REGLEMENTE FÖR KONSUMENTNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 1991-12-16, 322 Reviderat 1996-03-25, 39, 2001-02-26 24. Utöver vad som stadgas för kommunal nämnd i kommunallagen gäller för konsumentnämnden

Läs mer

Reglemente med gemensamma bestämmelser för styrelsen och nämnderna i Trelleborgs kommun

Reglemente med gemensamma bestämmelser för styrelsen och nämnderna i Trelleborgs kommun 1(5) Reglemente med gemensamma bestämmelser för styrelsen och nämnderna i Trelleborgs kommun Antaget av kommunfullmäktige den 24 november 2007, 276 Utöver vad i kommunal- och förvaltningslagen eller annan

Läs mer

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( )

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( ) STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (716418-8448) Anm: Stadgarna är ursprungligen registrerade 85 04 01. Vissa har därefter ändrats genom beslut av årsstämma. Den aktuella texten framgår nedan.

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva februari :4

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva februari :4 SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2017 3:4 REGLEMENTE FÖR MILJÖNÄMNDEN I anslutning till kommunallagens bestämmelser om nämnder skall följande gälla. Verksamhetsområde 1 Miljönämnden

Läs mer