Kompendium om framställning av stengods-glasyrer, för bränning i lägre tempertur. Kägla 5-6, ca C.

Transkript

1 Kompendium om framställning av stengods-glasyrer, för bränning i lägre tempertur. Kägla 5-6, ca C. Syftet med kursen är att, sänka ner bränntemperaturen minst 50 grader celsius och därmed kunna göra stor besparingar, på energiåtgång, både på el och gasol. Att kunna uppnå likvärdiga och till och med intressantare resultat. Det handlar om att testa, olika glasyr-recept, för att få fram nya användbara glasyrer, för denna temperatur I andra delar av världen, där energikostnaden är mycket högre än här, har detta lägre brännintervall, använts i många år. Internet är fullt av recept, utprovade under många år. Glasyrmaterialet i dessa recept, finns inte troligtvis tillgå, så man prova dom finns här. Silikatkemi är en väl utvecklad vetenskap. Man kan räkna på det mesta, om man tycker det är kul. För den intresserade, finns programm eller nät-sidor, där man matar in sina recept, ingridiens för ingridiens och får ut en färdig formel. Min uppfattning om saken efter drygt 30 års experimenterande, är att, det är mycket mer givande att testa än att räkna. Man får så mycket mer att välja på. Testmetoder : 1. Vägning: Moderna digitalvågar, underlättar jobbet jättemycket, med Tarering (nollställning) efter varje vägning, blir man snabb, kan väga alla ämnen i samma bytta. När man är klar med receptet, kontrollväger man alla ämnen + behållarens vikt och undviker därmed misstag. En vanlig digital hushållsvåg, har 1 grams noggrannhet och duger i de flesta fall, till att väga 200 grams prover. En våg på 0,1 gram när, är att föredra, för mindre vikter, men kostar mycket mer. Maxvikt för en sådan är mellan gram, på en hushållsvåg, 2 5 kg. 2. Volym: Ibland kan vissa blandningar anges i volymdelar. Tex: Färgerna vi gjorde, under kursen, 1 struket mått kaolin, 1 struket mått borfritta och 1 mått färgkropp. Snabb och lätt, kan man blanda nytt och beroende på mått, variera hur mycket man behöver. En del blandningar, som man använder ofta, kan man med fördel, översätta, från vikt till volym, även tvärt om. 3. Line-blend : blandnings-serie av två olika blandningar. Viktigt att båda, har samma vikt av vatten, för korrektare resultat. Se skiss nedan. Triaxal-blend : blandning av tre komponenter. Finns även Fouraxal -blend. Dom två sista är överkurs. 2 delar A 2 delar B A 50 % A 50% B 25% A 1 del 75% A 1 del 1 del 75% B 1 del 25% B B Line-blend, med 5 steg A och B kan vara rena material eller olika blandningar. Tex: en blank glasyr och en matt, som i 5 steg, går från blankt till matt, eller lera som i 5 steg blandas med en gasyr. Det är bara att testa på, förutsatt att man skyddar sättplattorna, från glasyr-rinn. Man kan även göra fler steg, i testseriena

2 De vanligaste glasyrmaterialen: Fältspater: Innehåller alkalimetaller: natrium, kalium och litium (Flussmedel). aluminiumoxid (Stabilisator) och kvarts (Glasbildare) När det gäller vårt lägre intervall är det Nefelinsyenit som är mest användbart, smälter bäst. Många stengodsglasyrer innehåller nästan hälften fältspat, en del ännu mer. I glasyr-recept finns det en mängd olika fältspater, beroende på varifrån recepten kommer ifrån. Det är klokt att använda, två eller tre olika : kalifältspat, nefelinsyenit och kanske spodumen ( lithiumfältspat ). Feltspar på engelska. Olika fältspaters sammansättning Kvarts: SiO2 ( kisel ) är glasbildaren, smälter dock uppåt 1700 C. och måste blandas med flussmedel av olika slag. Kvarts ingår i olika material som: fältspat, kaolin, ball-clay, frittor ( konstgjorda föreningar), wollastonit med mera. På engelska: Qarts, flint, silica. Leror: Kaolin, Ball-Clay, bentonit, piplera och olika lågbrännande leror, som smälter vid högre temperatur,( albany-slip, odenvälder, gul och rödlera). En lermängd ( uppåt 10-25% ) gör god nytta när man glaserar sitt förbrännda gods. Den gör glasyren lättare att använda och fungerar som bindemedel. Glasyrer med högre lerhalt, kan användas till råglasering ( användas på obrännt gods ). Leror tillför aluminiumoxid, som stabiliserar glasyrernas utsmältning. De engelska namnen på olika leror, är som en liten djungel, bästa sättet är att googla på dom. Krita: Är ett viktigt flussmedel ( tempratursänkande ). CaCo3 krita är en karbonat, som avger gaser under smältningen. Stora mängder krita kan ställa till problem. Wollastonit är ett naturligt mineral, bestående av kalcium och kvarts CaSiO3. I glasyrer med mycket krita och kvarts är Wollastonit, mycket användbart. Kalcium i lagom mängd, är bra för färgåtergivning. Engelska: Whiting, Calcium, osv Krypglasyr på mörk järn-glasyr Magnesium: Har en hög ytspänning, som i större mängd, får en glasyr att kännas fet. Krypglasyrerna vi gjort under kursen, har en stort innehåll av magnesium, i någon form. Magnesiumkarbonat ( MgCO3 ), Talk och Dolomit, är dom vanligaste mineralerna. Magnesium är en color-killer, påverkar färgen i glasyrer, på ett ofta negativt sätt. Kobolt kan tex. bli lila till rosa. Barium: Är i dom flesta fall, bra på att ge vackra färger. Kopparturkos, järngult är två. För bruksgods är barium i större mängd, förbjudet, då det är giftig och kan lösas ut. Obs: Barium-karbonat BaCO3 är giftig, ett gram = hjärtstopp. Därför använde vi Barium-sulfat, på kursen. Det funkar i dom flesta f all. Koppar-turkos tekanna

3 Zinkoxid: Fördes in i glasyrer för att minska, eller helt ta bort blyföreningar. Så kallade Bristolglasyrer uppfanns i England av denna anledning. Zink används också i så kallade kristallglasyrer, spektakulära saker, med glasyrblommor av olika form, färg och storlek. Tyvärr är zink, precis som magnesium, en color-killer, bra på vissa färger, men katastrofal på andra. Bor: Är både ett flussmedel och en glasbildare. Utmärkt på att sänka temperaturen och ge bra färger. Bor finns i en mängd naturliga former, mer eller mindre vattenlösligt. Colemanit, Calcium-borat, Gerstly-borat, Gillespi-borat Dessa kan ställa till med stora problem, så jag föredrar att använda så kallade frittor: ihopsmälta föreningar, med dom bästa egenskaperna. Det finns en stor mängd olika frittor på marknaden. Man klarar sig bra med en max två. Viktigt att dom finns kvar, hos leverantören, när dom tar slut. Kristallglasyr Träaska: Flyg-askans påverkan på keramiken, under kinesernas tidiga vedbränningar, påstås ha lett fram till upptäckten av keramiska glasyrer. Man började mixa aska med diverse olika saker, undersökte om det smälte, och sedan var det igång. Aska kan ge väldigt vackra, naturliga glasyrer. Man bör dock ha en större mängd av sin aska, för den varierar mycket, för olika träslag och till och med olika växtplatser. Askan siktas, en del tvättar den (ett jäkla jobb), för att få bort vattenlösliga ämnen. Har man kamin och samma slags ved, kan det vara spännade att testa, bra att samla på sig mycket aska dock. Mycket irriterande, att få fram en underbar glasyr och sedan få slut på askan. 1 del nefelinsyenit, 1 del kaolin och en del aska, kan vara en bra start. Kruka med ask-glasyr Segerformler: När man läser om glasyrer, syns ibland dessa formler. Dom är en beskrivning av en glasyrs kemiska sammansättnig, räknat i mol. Uppdelat i tre grupper: Flussmedel, Stabilisator och glasbildare. För den avancerade, kan dessa formler, vara av intresse. De ger en möjlighet att jämföra glasyrer, med varandra. Förr räknades dessa formler om från mol, till vikt. Idag kan detta lätt göras med glasyrberäknings-program. För mig har dom varit tämligen ointressanta. Keramiska färger: Grunden till keramisk färg, är metall-oxider eller karbonater. Rena metalloxider / karbonater, är bra på att ge transparenta toner, men färgen de ger, är i hög grad beroende av, vilken sammansätting glasyrer och engober har. Ett alternativ är s.k. färgkroppar, där oxiderna är sammansmällta med ämnen, som ger en stabilare färg. Dom fungerar mer som, små färgkorn, som inte smälter ihop med glasyren och ger en mer täckande färg. För täckande vita glasyrer används Tennoxid SnO2, eller Zirkonsilikat En bra sammansättning, för måleri, under och över glasyr är: 1 volym-del kaolin, 1 del borfritta och 1 del färgkropp, för full färgverkan. Mindre mängd färgkropp eller tillsats av zirkon-silikat, ger svagare / ljusare färger.

4 Bränningar: Våra glasyrer bränns, i både el - och gasol - ugn. Den enda skillnaden,mellan de båda, är atmosfären i ugnen. I gasolbränning sänker man syre-mängden inne i ugnskammaren, för att påverka färgen på leror, glasyrer och dekorer. KKVs gasolugn är en kombinations-ugn, som drivs av både el och gasol. Fördelen men denna ugns-typ, är att man kan automatisera största delen av bränningen och bara passa ugnen när man tänder brännarna. Gasolen används primärt för att sänka syre-halten ( reducera ). Mängden reduktion, avläses på lågan, som syns när man öppnar propparna. El-bränning är mycket bekvämare och kan styras helt automatiskt, med digital-instrument. Nästan alla ( snart alla ) instrument för glas- och keramikugnarna, är av märket Bentrup. Det är logiskt och lätt att sköta och kan man ett, så kan man alla. Kontakta avd.ansvarig för introduktion, manual finns i både glas och keramik-avdelningen.när det gäller gasolbränningar den första gången, behöver nån van vara med. Det är inte så krångligt, man man måste få in säkerhetstänket. Glasyr-tester: Under kursen sker dessa i två steg: 1. Söka brett, prova många lovande recept. Bränna. 2. Analysera resultatet och sortera ut dom intressantaste, (10-20% av proverna kanske är användbara), en del resultat, kan vara användbara längre fram eller i andra sammanhang. Vidare, infärgning av utvalda. Bränna och välja vidare. Steg 3. Är att använda glasyrerna, på sina färdiga grejor. Detta hinns inte med på kursen, men detta steg är det riktigt intressanta. Att gå från det lilla formatet, till större skala, är nästa utmaning. Små händelser på den lilla provplattan, kan vara mycket betydelsefulla. Bra att få ut så mycket information, som möjligt, från sitt lilla prov. Lägg på både tjockt och tunt, Gärna lite extra tjockt. Det är jätteviktigt, att hitta ett katalogiserings-system, som fungerar. Det kan bli ganska många tester, med åren. Även provplattans utformning är viktig, den bör vara stående, så man ser hur den uppför sig vertikalt. Gärna hål i plattorna, så man förvara dom på ett vettigt och överskådligt sätt. Recept: Som bilaga, finns de glasyr-recept vi använt. De flesta räknat i procent, vilket underlättar omräkningen till andra mängder. Vi har även försökt hålla koll, på mängden vatten i den blandade glasyren. Detta ger en möjlighet, att jobba med både torra och blöta glasyrer, med noggrannhet. De prover, som inte var och får en uppsättning av, kommer att finnas, på keramikavdelningen.

5 Hur Glasyren är att använda praktiskt: För att man skall kunna använda glasyrerna rent praktiskt, behöver dom ha vissa egenskaper. 1. Det behövs nåt bindemedel så att glasyrpulvret sitter fast. Det är främst nån lera, som kaolin, ball-clay eller liknande. Bra om glasyren innehåller 5-15 %, för normal glasering. För mycket lersubstans, över 15 %, kan ställa till det, så glasyren spricker av, under torkning. En del av kaolinet eller ball-clayen, kan man då kalcinera ( skröjbränna). Har man för lite lera i glasyren, kan man sätta till bentonit. Det går bra att till sätta 3-5 %, utan att det påverkar glasyrens utsmältning 2. Vissa glasyrer, innehåller tunga ämnen, som som får glasyren att sätta sig för fort. Man måste hålla glasyren i rörelse, hela tiden. Dessa glasyrer behöver tillsättas nåt ställmedel, för att fungera bra. Ett ämne som används mycket, är CMC. Gummi arbicum liknande. 3. Om glasyren innehåller, vattenlösliga ämnen, så kan dessa, ställa till med problem. Ibland kan man få en utfällning, på glasyrytan och ibland mellan skärv och glasyrlager. Ibland kan godset vara dammigt (tex. om man svampat godset mycket) i kombination med en sån utfällning och detta leder gärna till att grasyrer kryper. Borsta eller blås grejor, innan glasering. Glasering i olika lager: Glasyrer i olika lager, kan ge mängder av olika uttryck. Gärna en väl utsmält glasyr unders och en fet ellertorr överst. Det kan också handla om kokprocesser.

6 Sökningar på internet: Det finns inte så mycket man kan googla på svenska, inom detta temperatur-område, desto mer på engelska. Bra sökord: midrange glazes recipes, cone 5-6 recipes, stoneware glazes, bra att skriva recipes, så får man inte med så många ointressanta sidor Ceramic arts daily är en mycket informativ sida, som man prenumererar på. Där kan man söka massa info om allt. Dom har dessutom en bokhandel, med böcker. Kazegamas är kul, dom håller på med experiment bränningar. Leverantörer i Sverige: har det mesta när det gäller keramik och glas. Dom ligger i Malmö, så grejorna får skickas. Lars Tärn, (även han i skåne) har också ett brett sortiment. Sin lera handlar man, med fördel hos Bo Ehrlander, på Ringön Göteborg. Telefon:

7 Infärgningar av utvalda glasyrer shiny white Borfritta J 30 Kalifältspat 35 Krita 6 Ball Clay 4 Kvarts ,2 CoCO3 koboltkarbonat 2. 2 Tennoxid 0,5 kopparkarbonat 3. 1,5 Järnoxid 4. 7 Järnoxid 4.6 Bariumsulfat 39 Nefelinsyenit 44 Spodumen 10 Kvarts 5 Bentonit Kopparkarbonat 2. 3 Järnoxid 5 Zirkonsilikat 3. 5 Nr 17. marigold 4. 5 Titanoxid 0,5 Koboltkarbonat 5. 5 Nr 16. lime green 4.8 torr krypglasyr Cryolit 9 Molokite 60 Kaolin 8 Krita 6 Magnesium 15 Kvarts Titanoxid 2. 7 Nr 17 marigold 3. 7 Nr 16 lime green 4. 3 Nr 1 chilli red 5. 2 Kopparkarbonat 4.9 Kims dry crawl Kalifältspat 27 Kaolin 9 Krita 13 Kvarts 15 Borfritta J 13 Magnesium Nr 17 marigold 2. 4 Nr 18 absolut red 3. 4 Nr 4 lavender 4. 4 Nr 16 lime green 5. O,5 koboltkarbonat 5.1 Lanas dry Bariumsulfat 50 Nefelinsyenit Kopparkarbonat 2. 3 Järnoxid 5 Zirkonsilikat 3. 7 Nr 17 marigold 4. 5 Titanoxid 0,5 koboltkarbonat 5.10 Waxy white Wollastonit 37 Kvarts 23 Kaolin 15 Nefelinsyenit 15 Borfritta J ,2 Koboltkarbonat 2. 1 Koboltkarbonat 3. 2 Järnoxid 4. 4 Nr 17 marigold 5. 4 Nr 18 absolut red 6.4 Cherry blossom shino Soda ash (målarsoda) 10 Nefelinsyenit 40 Spodumen 40 Kaolin ,5 Koboltkarbonat 2. 2 Järnoxid 3. Nr 17 marigold 4. Nr 16 lime green 5. Nr 1 chilli red

8 Färgkroppar. Inköpta från England. Clayman supplies. colors/ powder / ultra stains, rainbow stains. Man kan hitta ett stort utbud av keramiska material, från andra EU-länder, jag har bara provat England. I de flesta fall, mycket 1. Chilli red 2. Brilliant tangerin 3. Ruby 4. Lavender 5. Crimson 6. Mazarine blue 7. Canary yellow 8. Burgundy 9. Cornflower blue 10. (Burgundy) dubblett 11. Jade 12. Rich turquoise 13. Grape purple 14. Evergreen 15. ( chilli red ), dubblett 16. Lime green 17. Marigold 18. Absolute red 19. Roasted peach 20. Spring green 21. Special: 50%spring green/ 50%marigold 22. Special 50% brillian tangerin 50% marigold 23. Special 75% spring green 25% cornflower blue % jade 50% järnoxid.