RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN

Transkript

1 RAPPORT U2011:11 Volymvikter för avfall ISSN

2

3 Förord De senaste åren har det skett en utökad sortering av olika avfallsslag. Utökad och förändrad källsortering leder till att förhållandet mellan volym och vikt förändras. Avfall Sverige har i en tidigare rapport, Volymvikter för avfall (U2000:12), sammanställt volymvikter för olika avfallsslag. På grund av nya material och förändringar i sättet att källsortera och samla in hushållsavfall, har delar av rapporten blivit inaktuella. Denna rapport utgör en uppdatering av den tidigare rapporten. Uppdateringen har gjorts av Åsa Lindskog, Tyréns. Malmö juni 2011 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Rapporten presenterar förslag på benämning av avfallsfraktioner inom kategorierna hushållsavfall, avfall från återvinningscentraler, producentansvarsavfall, industriavfall, bygg- och rivningsavfall samt behandlat avfall. Förslagen omfattar också behov av en uppdatering av bestämning av respektive fraktions volymvikt. De senaste uppgifterna på volymvikter togs fram år Förslagen är ett resultat av bedömning av utvecklingen inom sortering, en genomgång av information hämtad från ett flertal avfallsbolags hemsidor samt diskussioner med ett flertal personer inom avfallsbranschen.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Beskrivning av uppdraget 1 2 Förutsättningar för relevanta volymvikter 2 3 Metod 3 4 Förslag på fraktioner för volymvikter Hushållsavfall Övriga kommentarer Avfall på återvinningscentraler Producentansvarsavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Behandlat avfall 9 5 Befintliga volymvikter enligt förslagna fraktioner Hushållsavfall Avfall på återvinningscentraler Producentansvarsavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Behandlat avfall 12

7 1 Beskrivning av uppdraget Tyréns har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på hur rapporten Volymvikter för avfall från år 2000 bör uppdateras. Uppdraget innebär att se över vilka av de tidigare fraktionerna som fortfarande bör vara med i en ny rapport samt ge förslag på nya fraktioner. Utvecklingen inom avfallsbranschen har varit väldigt stor de senaste tio åren, med bättre och bättre källsortering, så en hel del fraktioner har förändrats till definition och innehåll. Den här rapporten beskriver förslag på fraktioner och vilka fraktioner som bör vägas om (vägning ingår inte i detta projekt). Ytterligare information som kan vara av intresse i anslutning till avfallsfraktioners volymvikter finns i Avfall Sveriges handbok om avfallsutrymmen Handbok för avfallsutrymmen, Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall RAPPORT 2009 samt utvecklingsrapporten Viktreducering, energiförlust och gasemissioner vid olika insamlingssystem av matavfall från hushåll, U2010:10. 1

8 2 Förutsättningar för relevanta volymvikter För att det ska vara intressant och användbart med volymvikter för olika avfallsfraktioner måste de vara någorlunda allmänna och enhetliga. Skillnaden mellan kommunerna är stor när det gäller benämning av olika fraktioner. Detta betyder dock inte alltid att det är stor skillnad i vad som ingår i respektive fraktion, även som så också kan vara fallet. Detta innebär förstås svårigheter att ta fram allmängiltig och användbar information kring olika avfallsfraktioner. Eftersom skillnaderna mellan kommunerna är så stora är de presenterade fraktionerna ett försök till att finns en form av medelväg som kan vara användbar för de flesta. Användbarheten minskar t.ex. om en viss fraktion bara finns i en eller ett fåtal kommuner. Ett exempel på detta är optisk sortering som används i ca 20 kommuner. Antalet är för få för att ta fram specifika volymvikter som representerar enbart optisk sortering. En långt utbyggd fastighetsnära sortering med flera fraktioner finns i 30-talet kommuner men ökar stadigt. Eftersom detta system ökar är det intressant att försöka ta fram volymvikter för dessa fraktioner, i den mån det är rimligt. Dessa system skiljer sig ofta åt och även här blir det svårt att hitta gemensamma fraktioner. Om en fraktions volymvikt varierar väldigt mycket minskar också användbarheten. Variationer i volymvikten kan bero på insamlingsmetod, t.ex. om avfallet komprimeras eller inte, om det samlas in i luftade eller slutna kärl och om avfallet varit utsatt för väder och vind, etc. I den mån det är möjligt bör dessa variationer återspeglas i volymvikterna, genom att t.ex. ange spann eller volymvikt för respektive situation såsom olika insamlingsmetoder. 2

9 3 Metod Utgångspunkten för arbetet har varit rapporten Volymvikter för avfall från De fraktioner som finns med i den har vi gått igenom och gjort en första egen revision av, utifrån hur källsorteringen har utvecklats sedan dess. Vi har bland annat jämfört fraktioner och definitioner på ett flertal avfallsbolags hemsidor, större och mindre. Utifrån denna information tog vi fram förslag på nya fraktioner och omvägningar samt en frågelista. Fraktionerna och frågorna har vi gått igenom med följande personer: Jon Nilsson Djerf, Avfall Sverige Stefan Nilsson och Lotta Andersson, Hässleholm Miljö AB Agneta Granström, Gästrike Återvinnare Eva Dydisko, Eva Rytter, Avfallshantering ÖS Lars Pettersson, Tekniska Verken i Linköping Ulf Almqvist, Luleå De förslag på fraktioner och omvägningar som presenteras i denna rapport är resultatet av detta arbete. Fraktionerna är uppdelade på följande områden: Hushållsavfall Avfall på återvinningscentraler Producentansvarsavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Behandlat avfall Före det definitiva beslutet om hur den gamla rapporten ska uppdateras är det förstås bra med ytterligare synpunkter från branschen i syfte att göra rapporten så användbar som möjligt. Troligen finns också en del uppgifter på volymvikter som respektive kommun själva tagit fram. För vissa fraktioner kan eventuellt dessa uppgifter efterfrågas som ett alternativ till vägning. 3

10 4 Förslag på fraktioner för volymvikter Det rådde relativt god samsyn på de flesta frågorna hos deltagarna i referensgruppen och de föreslagna fraktionerna utgår från referensgruppens svar. Då svaren skiljde sig åt har vi försökt göra en bedömning av vad som är användbart för branschen som helhet. Vissa fraktioner i tabellerna nedan är markerade med ev i kolumnen som anger om de behöver vägas om eller inte. Detta beror på vilka uppgifter som kan fås från andra källor. 4.1 Hushållsavfall För flertalet av fraktionerna hushållsavfall finns en stor variation inom respektive fraktion bl.a. beroende på typ av kärl. Några av de vanligaste variationerna har föreslagits och därför behövs alltså flera volymvikter per fraktion. För flertalet av fraktionerna bedöms att de behöver vägas om. Förslag på benämning Matavfall från hushåll - Ventilerade kärl - Ej ventilerade kärl - Markbehållare 1) - Sopsugar 1) Matavfall från storkök och restauranger - Kärlstorlek 140 l - Ej ventilerade kärl Flytande biologiskt avfall - Slamtömning - Avfall från avfallskvarnar Restavfall/brännbart med mat - Ventilerade kärl - Ej ventilerade kärl - Säckar - Containers (flerfamiljshus) - Markbehållare 1) - Sopsugar 1) Restavfall/brännbart utan mat - Kärl - Säckar - Containers (flerfamiljshus) - Markbehållare 1) - Sopsugar 1) Benämning i RVF 2000 Komposterbart hushållsavfall Behöver vägas om? Kommentar Ett spann anges för resp fraktion. Påverkan av komprimering anges generellt, ej per fraktion. Utsorterat matavfall Ett spann anges. - Ett spann anges för resp fraktion. Blandat hushållsavfall Ett spann anges för resp fraktion. - Ett spann anges för resp fraktion. Grovavfall Blandat grovavfall Nej Ett spann anges. Avfall inom hushållet som inte ryms i sopkärlen. Deponirest Tas bort 1) Markbehållare respektive sopsugar är inte så vanligt ännu men bedöms bli allt vanligare. Av denna anledning är det intressant att ta fram volymvikter. 4

11 4.1.1 Övriga kommentarer Flera av de ovanstående fraktionerna av hushållsavfall kan påverkas av faktorer som t.ex. hämtningsintervall, insamlingsmetod, kärlstorlek (t.ex. villahushåll respektive flerfamiljshushåll) och typ av påsar för matavfall (plast eller papper). Detta är dock orimligt att ta hänsyn till alla faktorer som påverkar fraktionernas volymvikter. Även typen av fordon som hämtar avfallet kan påverka respektive fraktions volymvikt. Även här blir variationerna blir alltför många för att det ska vara rimligt att ta hänsyn till dem. Referensgruppen bedömde inte att de var viktigt att relatera volymvikterna till olika typer av fordon. Dock bör en ev. komprimering anges eftersom denna påverkar volymvikten mycket. Generellt bedömde inte referensgruppen att volymvikten för matavfall påverkas nämnvärt av storleken på kärlet eller av olika hämtningsintervall. Ett undantag skulle kunna vara då matavfall hämtas i 4-fackkärl. Där finns en viss risk att de som slänger matavfallet trycker ihop innehållet i kärlet eftersom det är förhållandevis litet. Den totala bedömning är att matavfall i regel inte komprimeras varför denna typ av fraktion inte föreslås. Det finns en skillnad i bedömning av om det finns intresse av att mäta volymvikten för matavfall från avfallskvarnar. Eftersom detta kan komma att bli allt vanligare föreslås fraktionen att ingå i uppdateringen. Det är av intresse att notera att nya resultat har visat en generell viktminskning för matavfall i papperspåsar på 12 % i köket och 27 % i kärlet. Samma siffror för matavfall i bioplastpåsar är 7 % respektive 10 %. Detta visar att det är svårt att ta fram exakta volymvikter. Av denna anledning föreslår istället att vissa volymvikter anges som ett rimligt spann. Det visade sig, knappast förvånande, svårt att hitta en allmän benämning på vissa fraktioner av hushållsavfallet. Utöver olika fraktioner av matavfall och grovavfall bedömde referensgruppen att fraktionerna restavfall/brännbart med mat respektive restavfall/brännbart utan mat kan fungera som generella fraktioner. Fraktionen deponi bedömdes inte behövas längre. Övriga fraktioner som i vissa fall hämtas fastighetsnära ingår under de övriga områdena. Detta stämmer förstås inte för alla kommuner men anses kunna vara tillräckligt representativa fraktioner. Överlag i landet är det numera är 57 % av kommunerna som samlar in kärl- och säckavfall som ett blandat brännbart avfall. De övriga kommunerna, 43 %, har en fraktioner brännbart avfall och en fraktion matavfall. Av denna anledning har vi valt att ha med fraktionerna Restavfall/brännbart med mat respektive Restavfall/brännbart utan mat. Just dessa fraktioner kan benämnas på ett flertal olika sätt i olika kommuner. 5

12 4.2 Avfall på återvinningscentraler Även avfallsfraktioner med producentansvar samlas in på återvinningscentraler. Dessa presenteras separat under nästa avsnitt. Fraktionerna farligt avfall, grovsopor, elavfall utan producentansvar (lysrör, element, proppskåp, jukeboxar, fast installerade komponenter) bedöms variera alltför mycket för att det ska vara relevant att ta fram volymvikter för dessa. Förslag på benämning Benämning i RVF 2000 Behöver vägas om Kommentar Ris Grenar och små kvistar Nej Löv Löv Nej Gräs, ogräs och jord Gräs, ogräs och jord Nej Enbart jord Enbart jord Nej Deponi Deponirest Ev, Varierar en del mellan kommunerna. Blir ev svårt att bestämma volymvikt Grova grenar och stubbar Träavfall Träbränsle - Löslagrad Nej - Rollpack 1) Tryckimpregnerat trä, slipers Gips Ev Brännbart Brännbart Ett spann anges Metallskrot Metallskrot Nej Fyllnadsmassor/sten/tegel/ betong Kyl och frys - Ev Inkluderar blandat inert från hushåll såsomkakel, klinker, glas etc. - Nej Styckvikter har efterfrågats. Kan troligen fås från leverantörer. 1) Rollpack = rulle som går fram och tillbaka i en container och trycker ihop träavfallet. 6

13 4.3 Producentansvarsavfall Nedanstående fraktioner är fraktioner med producentansvar. Förslag på benämning Benämning i RVF 2000 Behöver vägas om Kommentar Pappersförpackningar, Pappersförpackningar, Nej komprimerat komprimerat i fordon Pappersförpackningar, okomprimerat Pappersförpackningar i kärl eller container Nej Wellpapp, komprimerat Well Ev Returpapper, komprimerat Returpapper, Nej komprimerat i fordon Returpapper, okomprimerat Tidningar och journaler Nej Plastförpackningar, okomprimerade Hårda plastförpackningar Ev Plastförpackningar, komprimerade Hårda plastförpackningar i fordon Ev Glasförpackningar Metallförpackningar, okomprimerade Elektronikavfall (Elkretsen) -per bur -per container Glas i igloos eller liknande behållare Metallförpackningar i kärl eller container Elektronikskrot för demontering Nej Nej Nej I dagsläget inte så vanligt men kommer mer och mer. I igloos eller liknande behållare. Krossningsgraden borde påverka volymvikten mycket. Ett spann borde anges om det ens är möjligt Lysrör Lysrör Nej Krossningsgraden borde påverka volymvikten mycket. Lågenergilampor/ glödlampor Ev Kommunerna får statistik från Elkretsen. Styckvikter per standardbehållare (lysrör) är intressant. 7

14 4.4 Industriavfall Fraktioner som utgör industriavfall är mycket heterogena och därför svåra att både välja ut och erhålla representativa volymvikter för. Avfall från industrier går dessutom ofta direkt till återvinning eller behandling utanför den kommunala avfallshanteringen, varför volymvikter på dessa fraktioner troligen är av mindre vikt för planering av kommunal avfallshantering. I den tidigare rapporten delades industriavfallet upp mellan blandat respektive brännbart för flera olika sorters fordon. Referensgruppen uttryckte flera olika synpunkter gällande industriavfall som resulterade i nedanstående förslag på fraktioner. För samtliga fraktioner bör ett spann presenteras. Förslag på benämning Benämning i RVF 2000 Behöver vägas om Kommentar Deponi - Varierar alltför mycket för att ange volymvikt för. Osorterat avfall, komprimerat Blandat avfall, komprimerat i fordon Antingen ett spann eller några ex. Osorterat avfall, okomprimerat Brännbart, komprimerat Brännbart, okomprimerat Organiskt avfall, oförpackat, okomprimerat Blandat avfall, insamlat i frontlastare/ vippcontainer Brännbart komprimerat i fordon Antingen ett spann eller några ex. Ett spann anges Brännbart (många olika Ett spann anges fordon) - Möjligen ett spann. Organiskt avfall, förpackat - Varierar för mycket för att ange volymvikt 8

15 4.5 Bygg- och rivningsavfall Vissa avfallsfraktionerna från bygg- och rivningar är heterogena men de är samtidigt mer homogena än samma fraktioner från industrin. Byggföretag med en god sortering får ingen deponi utan sorterar allt i övriga fraktioner. I vissa fall uppkommer dock en deponifraktion från bygg- och rivningsaktiviteter. Exempel på materialslag som ibland hamnar i deponifraktionen är isolering och gips. Deponifraktionen sorteras ofta i efterhand av t.ex. avfallsbolag, som en del av avfallshanteringen. Förslag på benämning Benämning i RVF 2000 Behöver vägas om Kommentar Gips Gips Nej Metallskrot Skrot Nej Betong, armerad Betong I den tidigare rapporten anges inte om betongen är armerad eller inte. Betong, oarmerad Betong Lättbetong Lättbetong Nej Tegel Tegel Nej Uppbruten asfalt Uppbruten asfalt Nej Osorterat avfall Blandat avfall Ett spann anges. Deponi Ett spann anges. Brännbart avfall Ett spann anges. Trä Omålat virke Nej Tryckimpregnerat trä Ev Varierar rel. mkt. 4.6 Behandlat avfall Förslag på benämning Benämning i RVF 2000 Behöver vägas om Kommentar Slagg Slagg Sortering före förbränningen har förbättrats. Slaggskrot Slaggskrot Nej Slaggrus Slaggrus Nej Flygaska Flygaska Nej Slam från rökgasrening Slam från rökgasrening Nej Kompostjord Kompost av hushållens Nej lättnedbrytbara avfall, resp. Kompost av trädgårdsavfall Träflis Träflis Nej 9

16 5 Befintliga volymvikter enligt förslagna fraktioner Nedanstående tabeller visar volymvikterna som bedöms kunna användas från den tidigare rapporten. För vissa av fraktionerna har nya volymvikter erhållits från olika aktörer men vägning föreslås ändå för att antingen verifiera dessa uppgifter eller ta fram ett spann som borde bli mer representativt. I andra fall skiljer sig värdet i den tidigare rapporten från det nya värdet alltför mycket och då föreslås också en ny vägning. 5.1 Hushållsavfall Förslag på benämning Volymvikt från rapport 2000 Ny Volymvikt alt. annan källa (kg/m 3 ) Matavfall från hushåll - Ventilerade kärl - Ej ventilerade kärl - Markbehållare 1) - Sopsugar 1) Matavfall från storkök och restauranger - Kärlstorlek 140 l - Kärlstorlek 140 l - Ej ventilerade kärl Flytande biologiskt avfall - Slamtömning - Avfall från avfallskvarnar Restavfall/brännbart med mat - Ventilerade kärl - Ej ventilerade kärl - Säckar - Containers (flerfamiljshus) - Markbehållare - Sopsugar Restavfall/brännbart utan mat - Kärl - Säckar - Containers (flerfamiljshus) - Markbehållare - Sopsugar Grovavfall Nej 10

17 5.2 Avfall på återvinningscentraler Förslag på benämning Volymvikt från rapport 2000 alt. annan källa (kg/m 3 ) Ris 150 Nej Löv 200 Nej Gräs, ogräs och jord 400 Nej Enbart jord 800 Nej Deponi 200 Ev, Grova grenar och stubbar Träavfall - Löslagrad - Rollpack 1) 185 Nej Tryckimpregnerat trä, slipers Gips 235 Nej Brännbart Metallskrot 190 Nej Fyllnadsmassor/sten/tegel/betong Ev Kyl och frys Nej Ny Volymvikt 5.3 Producentansvarsavfall Förslag på benämning Volymvikt från rapport 2000 Ny Volymvikt alt. annan källa (kg/m 3 ) Pappersförpackningar, komprimerat 250 Nej Pappersförpackningar, okomprimerat 25 Nej Wellpapp, komprimerat 30 Ev Returpapper, komprimerat 475 Nej Returpapper, okomprimerat Plastförpackningar, okomprimerade 20 Ev Plastförpackningar, komprimerade Ev Glasförpackningar Nej Metallförpackningar, okomprimerade Ev Elektronikavfall (Elkretsen) 235 Nej -per bur -per container Lysrör 135 Nej Lågenergilampor/glödlampor Ev 11

18 5.4 Industriavfall Förslag på benämning Volymvikt från rapport 2000 alt. annan källa (kg/m 3 ) Deponi - - Osorterat avfall, komprimerat 370 Osorterat avfall, okomprimerat Brännbart, komprimerat 275 Brännbart, okomprimerat Organiskt avfall, oförpackat, okomprimerat 300 Organiskt avfall, förpackat - - Ny Volymvikt 5.5 Bygg- och rivningsavfall Förslag på benämning Volymvikt från rapport 2000 Ny Volymvikt alt. annan källa (kg/m 3 ) Gips 235 Nej Metallskrot 190 Nej Betong, armerad Betong, oarmerad Lättbetong 280 Nej Tegel 955 Nej Uppbruten asfalt 1170 Nej Osorterat avfall Deponi Brännbart avfall Trä 130 Nej Tryckimpregnerat trä Ev 5.6 Behandlat avfall Förslag på benämning Volymvikt från rapport 2000 Ny Volymvikt alt. annan källa (kg/m 3 ) Slagg 1500 Slaggskrot 550 Nej Slaggrus 1400 Nej Flygaska 1400 Nej Slam från rökgasrening 1400 Nej Kompostjord 600 Nej Träflis 290 Nej 12

19 Rapporter från Avfall sverige 2011 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2011:01 På spåret. Transporter av avfall på järnväg en möjlighet? U2011:02 Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan. U2011:03 Biogödselförädling - Tekniker och leverantörer U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall U2011:05 Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner U2011:06 Med blicken mot 2020 Omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering U2011:07 Byggande och anläggande på och i anslutning till gamla avfallsupplag Problem och möjliga lösningar avseende gassäkerhet och andra frågeställningar U2011:08 Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat avloppsslam, FSA - Beständighet, täthet och utlakning U2011:10 Viktbaserad avfallstaxa - en litteraturöveriskt U2011:11 Volymvikter för avfall avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2011:01 Handbok metanmätningar avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2011:01 Mätvärdeshantering vid avfallsförbränningsanläggningar med anledning av avfallsförbränningsdirektivet F2011:02 Measurements of suspended solids How does the salt content and the quantity of rinsing water affect the result?

20 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling U2011:11 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö info@avfallsverige.se