RAPPORT U2009:17. Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN

Transkript

1 RAPPORT U2009:17 Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie ISSN

2

3 Förord Vi har idag stor kunskap om hushållsavfallets sammansättning och behandling. Däremot saknas en motsvarande kunskap kring verksamhets- och industriavfall. Detta avfall tas ändå till viss del hand om av kommuner och kommunala bolag. I denna studie, som genomförts av Jan-Olov Sundqvist (IVL Svenska Miljöinstitutet), sammanfattas vad som är känt beträffande mängder och typer av uppkommet industriavfall som tas omhand av andra än verksamheterna själva. Vidare beskrivs hur avfall behandlas och vilken potential det finns för ökad materialåtervinning. Malmö juni 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utveclkingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Syfte 2 Metod 3 Resultat 4 Översikt 4 Potentiella mängder till återvinning 4 Behandling av avfall 5 Slutsats 5

5 Bakgrund Kunskapen om hushållen avfall sammansättning och behandling är idag betydande. Däremot saknas en motsvarande kunskap kring verksamhets- och industriavfall, avfall som till viss del ändå tas om hand av kommuner eller kommunala bolag. Dagens kommunala behandling av hushållen avfall är väl kartlagt. När det istället rör sig om industriavfall, vars avfallsbehandling har stor förbättringspotential, finns inte tillräcklig information. Aktörerna på marknaden har svårt att planera för hanteringen av detta avfall då man vet alldeles för lite om det. Med mer kunskap skulle vi kunna få en mycket förbättrad och effektiv hantering och behandling av industriavfallet med minskad miljöbelastning som följd. SMED 1 har på uppdrag av Naturvårdsverket ställt samman statistik för avfallsgenerering och behandling i Sverige för referensåren 2004 och Avsikten med kartläggningarna har varit att få underlag för Sveriges rapporteringar år 2006 resp enligt EU:s avfallsstatistikförordning. Resultaten är publicerade i rapportform (Avfall i Sverige 2004, NV Rapport ; samt Avfall i Sverige 2006, NV Rapport ). Statistiken omfattar avfallsgenerering och avfallsbehandling i samtliga samhällsbranscher. Statistiken redovisas uppdelat i 20 olika sektorer, varav hushåll är en. För första rapporteringen avseende år 2004 ingick inte sektorerna Jordbruk och skogsbruk, Fiske samt Tjänstesektorn. I föreliggande studie har vi valt ut de sektorer eller branscher som står för störra avfallsmängder och kan antas alstra verksamhetsavfall. De sektorer som vi inte tagit med här är t.ex. Jordbruk och skogsbruk, Fiska och Avfallsbehandling och avloppsrening, Partihandel med avfall och skrot. En särskild avfallsklassificering kallad EWC-Stat användes. EWC-Stat är en i huvudsak materialbaserad klassning med totalt 48 olika avfallsslag. Detta klassningssystem är administrativt och ofta svårt att tillämpa i andra syften. 1 SMED (Svenska Miljöemissionsdata) är ett konsortium bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL), Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) som arbetar med att förse Naturvårdsverket med data för bl.a. internationell rapportering

6 Syfte Studien ska ses som en förstudie som sammanfattar och strukturerar vad som är känt och bedömer eventuellt behov av vidare studier. Syftet med studien har varit att med Naturvårdsverkets statistik som grund göra en beskrivning av uppkommet och behandlat industriavfall: analysera mängder och typer av uppkommet industriavfall, också kopplat till bransch, som tas om hand av andra än verksamheterna själva. beskriva hur avfall behandlas och bedöma vilken potential det finns för ökad materialåtervinning. avfallen har inte följts från vaggan till graven. Det gör att vi inte vet hur ett specifikt avfall från en sektor har behandlats utanför denna sektor. Uppgifter om avfallsbehandling har samlats utan att kartlägga var det uppstått. 2

7 Metod Alla siffror i föreliggande rapport utgår från de data som presenterats i de två NV-rapporterna som nämnts inledningsvis. Den avfallsklassificering som använts i EU-rapporteringen kallas EWC-Stat och är en i huvudsak materialbaserad avfallsförteckning med 48 olika avfallsslag, varav 23 avfallsslag är farligt avfall. Varje avfallsslag enligt EWC-Stat är ett agglomerat av avfallstyper enligt den vanliga avfallsförteckningen i bilaga 2 till den svenska avfallsförordningen. De avfallsslag som här är av intresse är dels olika rena materialslag som går till återvinning, dels olika blandade avfall som utgör en potential för ökad återvinning. De avfallsslag som i dag går till materialåtervinning är t.ex. Metallavfall: metallskrot av olika slag, tomfat och andra metallförpackningar. I sektorerna metalloch metallvarutillverkning samt verkstadsindustri är det även branschspecifikt metallavfall som ingår. Pappers- och pappavfall: wellpapp, tidningar, pappers- och kartongförpackningar, kontorspapper och liknande. För pappers- och massaindustrin klassas även branschspecifikt fiberrejekt, vedgårdsavfall som pappers- och pappavfall. Plastavfall: krympfilm, dunkar, fat, säckar, konstruktionsplast, och liknande. Träavfall: lastpallar, rivningsvirke, träförpackningar och liknande (impregnerat trä ingår inte). I trävaruindustrin ingår även träspill från sågverk och hyvlerier, och i pappers- och massaindustrin ingår barkavfall och annat träavfall. Dessa rena avfallsslag sorteras i dag ut och går till materialåtervinning (i de flesta fall). Förutom dessa rena avfallsslag förekommer även dessa material i blandat avfall: Blandat avfall (benämnt Blandade ej differentierade material i statistiken): källsorterat brännbart avfall, källsorterad deponirest, osorterat blandat avfall. Hushållsavfall: avfall som uppkommer som följd av att människor vistas i en lokal. Vi benämner dessa avfallsslag osorterat avfall, även om de i praktiken är sorterade. Vid redovisning av avfallsbehandling förekommer också ett avfallsslag som benämns sorteringsrester. Sorteringsrester uppkommer endast vid avfallsbehandling, bl.a. genom att blandat avfall sorteras. Det blandade avfallet bedöms innehålla stora mängder metall, papper, plast och trä. Dessa avfall går idag till förbränning eller deponering, men utgör en potential för ökad materialåtervinning. Genom att jämföra mängderna rena avfallsslag (sorterat avfall) och mängderna blandat avfall kan se vilka avfallsslag och branscher som utgör en potential för ökad materialåtervinning. 3

8 Resultat Översikt Ur den tillgängliga statistiken har vi tagit fram avfallsmängderna av dessa avfallsslag. Resultaten för 2004 och 2006 redovisas i Tabell 1 respektive Tabell 2. Avfallsmängderna har även relaterats till mängd per anställd, se Tabell 3 och Tabell 4. Behandlingen av dessa avfallsslag redovisas i Tabell 5. Behandlingen avser allt avfall av aktuellt avfallsslag, oberoende av ursprung. Potentiella mängder till återvinning Om man tar mängden blandat avfall plus hushållsavfall i resp. bransch (i tabellerna kallat osorterat avfall ) som ett mått på potentialen för ökad återvinning finner man att det var ungefär 2 Mton osorterat avfall som uppkom år 2006, se Tabell 2. Det är två sektorer som har mycket stora mängder osorterat avfall: 45: Byggsektorn. Mycket stora mängder blandat avfall är redovisat. År 2006 var mängden mer än 1 Mton. I de flesta fall går detta blandade avfall idag till sorteringsanläggningar där olika material och brännbart avfall sorteras ut : Tjänster. Man har stora mängder blandat avfall och hushållsavfall, tillsammans mer än 0,5 Mton (ungefär lika fördelat mellan hushållsavfall och blandat avfall). Övriga sektorer ligger på betydligt lägre mängder osorterat avfall : Verkstadsindustri mm: har ca ton osorterat avfall 36 Övrig tillverkning har ton (denna siffra är dock behäftad med stor osäkerhet och baseras på återanvända siffror från år 2002) Livsmedel (inkl. drycker och tobak) har mer än ton Kemikalier, gummi, plast har närmare ton Metall- och metallvarutillverkning har ca ton Övriga branscher har tillsammans ca ton. Om man tittar på mängden per anställd blir resultatet likartat, se Tabell 4. Byggsektorn och tjänstesektorn har mycket stora mängder osorterat avfall per anställd, ca 5 resp. 2,5 ton/anställd,år. För övriga branscher ligger resultatet mellan ca 0,3 och 1,4 ton/anställd,år, med de största mängderna från övrig tillverkning (bygger dock mycket osäkra siffror), textil (bygger också på mycket osäkra siffror) och raffinaderier (anm. Övrig tillverkning och textilindustri undersöktes 2002 varefter dessa siffror återanvändes). Det är svårare att dra slutsatser om det sorterade avfallet eftersom det i detta avfallsslag ingår stora mängder branschspecifikt avfall (träspill, fiberrejekt, vedgårdsavfall, metallskrot). Ser man på de sorterade mängderna per anställd ligger de i allmänhet mellan 0,5 och 1 ton/anställd,år om man exkluderar det branschspecifika avfallet (textilbranschen redovisar lägre men utgörs av mycket osäkra uppgifter). För de branscher som hade stora totalmängder osorterat avfall (byggsektorn och tjänstesektorn) ligger mängden sorterat avfall kring 1 ton/anställd,år. 4

9 Behandling av avfall Det finns ingen statistik som visar hur avfallet inom en bransch behandlas. Behandlingsstatistiken omfattar allt avfall av resp. avfallsslag oberoende av ursprungsbransch, se Tabell 5. De sorterade avfallsslagen (metallavfall, pappers- och pappavfall, plastavfall och träavfall) går i allmänhet till återvinning. En stor del plastavfall går till förbränning. Övriga mängder som redovisas gå till förbränning och deponering är olika branschspecifika avfall som inte är jämförbara med de material som går till ordinär återvinning. Exempel är fiberrejekt (pappers- och pappavfall) och vedgårdsavfall (består av bark, sten, sand, jord och klassas som pappers- och pappavfall) från massaindustrin som förbränns resp. deponeras. Det osorterade avfallet (hushållsavfallet, blandat avfall och sorteringsrester) går till främst förbränning, och en del till deponering. Det avfall som förbränns torde till stor del bestå av trä, papper och plast. En stor del av det som deponeras (vi vet inte hur stor del) utgörs av källsorterad eller mekanisk separerad deponirest. Det hushållsavfall som deponeras utgörs i huvudsak av s.k. dispensavfall. Slutsats Det finns en potential för ökad återvinning. En stor del av det avfall som redovisas som blandat avfall eller hushållsavfall innehåller papper, plast och trä. Det går till förbränning i dag, men utgör samtidigt en potential för ökad materialåtervinning. Det är idag ca 1,6 Mton blandat avfall från verksamheter som går till förbränning och som bedöms bestå av stora delar papper, plast och trä. 5

10 Tabell 1. Mängder av olika avfallsslag år 2004 Avfall 2004, ton Utvinning (gruvor mm) Livsmedel Massa, papper, förlag Textil, beklädnad Trävarutillverkning Raffinaderier Kemikalier, gummi, plast 26 Icke-metalliska mineraliska produkter Metalloch metallvaruframställning Verkstadsindustri Möbeltillverkning och övrig tillverkning Metallavfall Pappers- och pappavfall Plastavfall Träavfall Hushållsavfall Blandat avfall sorterad mängd, ton* osorterad mängd, ton** sorteringskvot: sorterat/osorterat 4,20 0,80 0, ,02 1,81 3,76 35,1 13,7 0,276 2,87 0, Energi och dricksvattenframställning 45 Bygg * Sorterad mängd är summa av metallavfall, pappers- och kartongavfall, plastavfall och träavfall ** Osorterad mängd är summan av blandat avfall och hushållsavfall Gulmarkerad cell indikerar att mängden inkluderar större mängder branschspecifikt avfall, som normalt tas omhand internt 6

11 Tabell 2. Mängder av olika avfallsslag 2006 Avfall 2006, ton Utvinning (gruvor mm) Livsmedel Massa, papper, förlag Textil, beklädnad Trävarutillverkning Raffinaderier Kemikalier, gummi, plast 26 Icke-metalliska mineraliska produkter Metalloch metallvaruframställning Verkstadsindustri Möbeltillverkning och övrig tillverkning Energi och dricksvattenframställning Bygg Tjänster (exkl och 90) Metallavfall Pappers- och pappavfall Plastavfall Träavfall Hushållsavfall Blandat avfall sorterad mängd, ton* osorterad mängd, ton** sorteringskvot: sorterat/osorterat 4,27 0,80 0, ,92 1,36 2,46 14,4 10,5 0,362 4,51 0,189 0,355 * Sorterad mängd är summa av metallavfall, pappers- och kartongavfall, plastavfall och träavfall ** Osorterad mängd är summan av blandat avfall och hushållsavfall Gulmarkerad cell indikerar att mängden inkluderar större mängder branschspecifikt avfall, som normalt tas omhand internt 7

12 Tabell 3. Mängder av olika avfallsslag per anställd, Utvinning (gruvor mm) Livsmedel Massa, papper, förlag Textil, beklädnad Trävarutillverkning Raffinaderier Kemikalier, gummi, plast 26 Icke-metalliska mineraliska produkter Metalloch metallvaruframställning Verkstadsindustri 36 Övrig tillverkning Anställda Mängd per anställd, kg/anställd Metallavfall * Pappers- och pappavfall Plastavfall Träavfall Hushållsavfall Blandat avfall Sorterat kg per anställd Osorterat kg per anställd Energi och dricksvattenframställning 45 Bygg * Består främst av metall som sorteras ut från aska i avfallsförbränningsanläggningar. 8

13 Tabell 4. Mängder per anställd av olika avfallsslag, Utvinning (gruvor mm) Livsmedel Massa, papper, förlag Textil, beklädnad Trävarutillverkning Raffinaderier Kemikalier, gummi, plast 26 Icke-metalliska mineraliska produkter Metalloch metallvaruframställning Verkstadsindustri Möbeltillverkning och övrig tillverkning Energi och dricksvattenframställning Bygg Tjänster, exkl. 90 och Anställda Mängd per anställd, kg/anställd Metallavfall * Pappers- och pappavfall Plastavfall Träavfall Hushållsavfall Blandat avfall Sorterat per anställd kg/pe Osorterat per anställd kg/pe * Består främst av metall som sorteras ut från aska i avfallsförbränningsanläggningar. 9

14 Tabell 5. Behandling av vissa avfallstyper i Sverige ch 2006 (total behandling i samtliga branscher). Avfallsslag Återvunnet (inkl. biologisk behandling) ton Förbränt ton Deponering ton Behandling 2004 Metallavfall Pappers- och pappavfall * Plastavfall Träavfall exkl. träspill från trävaruindustrin och barl- och träavfall ej kartlagd ej kartlagd ej kartlagd från pappers- och massaindustrin Hushållsavfall *** Blandat avfall och sorteringsrester **** Behandling 2006 Metallavfall Pappers- och pappavfall * Plastavfall ca ** Träavfall exkl. träspill från trävaruindustrin och bark- och träavfall från pappers- och massaindustrin Hushållsavfall (inkl. från hushåll) *** Blandat avfall och sorteringsrester **** *Deponerat avfall utgörs främst av olika branschspecifika avfall som fyllmedels- och ytbeläggningsslam som klassas som pappersoch pappavfall. **Den exakta siffran är sekrtetesskyddad (endast uppgifter från ett fåtal anläggningar) ***En mindre mängd är i statistiken bokförd som återvinning, vilket utgörs av behandling i separerings-/komposteringsanläggning av blandat hushållsavfall. **** ton sorteringsrester som används som deponitäckning 10

15 Rapporter från Avfall sverige 2009 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2009:01 Verktyg för bättre sortering på återvinningscentraler U2009:02 Användning av värmekamera inom avfallshanteringen. Förstudie U2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar U2009:04 Rening av lakvatten, avloppsvatten och reduktion av koldioxid med hjälp av alger U2009:05 Energy from waste - An international perspective U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall U2009:07 Torrkonservering av matavfall från hushåll U2009:08 Alternativa konstruktionsmaterial på deponier. Vägledning U2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel U2009:10 Uppföljning av slaggrusprovvägar U2009:11 Detektering och kvantifiering av metangasläckage från deponier U2009:12 Avfallshantering på öar och i glesbygd U2009:13 Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion U2009:15 Fiskhälsa U2009:16 Nya lakvatten Kemisk sammansättning och lämplig behandling U2009:17 Inventering av återvinningsbart material i verksamhetsavfall - förstudie avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2009 Certification rules for compost B2009 Certification rules for digestate B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2009:01 Övervakning av tätskikt i deponier med impedansspektroskopi D2009:02 Behovet av nedströmsskydd ur ett långtidsperspektiv AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATNG, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2009:01 Flygaskors egenskaper i våt miljö F2009:02 Erfarenheter av miljöpåverkan vid användning av slaggrus som förstärkningslager F2009:03 PCB- och dioxininnehåll i svenska avfallsbränslen

16 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling U2009:17 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö info@avfallsverige.se