SÖLVESBORGS ENERGI & VATTEN AB TORSÖ VATTENTÄKT HYDROGEOLOGISK RAPPORT

Transkript

1 SÖLVESBORGS ENERGI & VATTEN AB TORSÖ VATTENTÄKT HYDROGEOLOGISK RAPPORT

2 Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

3 TORSÖ VATTENTÄKT Hydrogeologisk rapport Sölvesborgs Energi & Vatten AB KONSULT WSP Environmental Sverige Box Kristianstad Besök: Lasarettsboulevarden 4A Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Charlotta Wildt-Persson, Sölvesborgs Energi och Vatten AB Saskia Eriksson, WSP PROJEKT Vattenskyddsområde V Listerlandet UPPDRAGSNAMN Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Saskia Eriksson, Malin Rosander DATUM ÄNDRINGSDATUM Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING 6 2 OMRÅDESBESKRIVNING 6 3 GEOLOGI BERGGRUND KARSTVITTRING JORDLAGER 9 4 HYDROGEOLOGI GRUNDVATTENMAGASIN GRUNDVATTENSTRÖMNING GRUNDVATTENNIVÅER GRUNDVATTENBILDNING SALTVATTENINTRÄNGNING AVRINNINGSOMRÅDE TILLRINNINGSOMRÅDE STRÖMNINGSHASTIGHET INFLUENSOMRÅDE 21 5 SÅRBARHETSKLASSIFICIERING EXTREMT HÖG SÅRBARHET HÖG SÅRBARHET MEDELHÖG SÅRBARHET LÅG SÅRBARHET 24 6 MARKANVÄNDNING SKYDDADE OMRÅDEN Riksintresse Natura Naturreservat Vattenresurser Vattenskyddsområde Strandskydd 28 7 PLANFÖRHÅLLANDEN 28 8 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR JORD- OCH SKOGSBRUK BOSTADSBEBYGGELSE INDUSTRIER VÄGAR KOMMUNALT SPILLVATTEN OLYCKSHÄNDELSER Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

5 8.7 AVFALLSDEPONIER TÄKTVERKSAMHET OCH ANDRA MARKARBETEN ÖVRIGT KLIMATFÖRÄNDRINGAR SAMMANTAGEN RISKBILD 32 9 AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE ALLMÄNT PRIMÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning SEKUNDÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning TERTIÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning REFERENSER Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 5

6 1 INLEDNING Den kommunala dricksvattenförsörjningen i Sölvesborgs kommun baseras på antal olika grundvattentäkter. Flertalet av dessa vattentäkter har äldre vattenskyddsområden som behöver ses över och revideras för att överensstämma med dagens riktlinjer och lagkrav. Därutöver finns uttagsbrunnar som helt saknar skyddsområde. Sölvesborg Energi och Vatten AB, SEVAB, har därför påbörjat arbetet med att ta fram förslag till nya vattenskyddsområden samt tillhörande föreskrifter för sina allmänna dricksvattentäkter. Denna rapport beskriver hydrogeologi, markanvändning samt metodik för avgränsning av skyddszonerna vid Torsö vattentäkt. Vattentäkten är lokaliserad till södra Listerlandet och består av en uttagsbrunn. Vattentäkten saknar vattenskyddsområde. Den ursprungliga uttagsbrunnen har ersatts med en ny. Vid arbetet med att avgränsa skyddsområdena och vid inrättandet av skyddszoner har riktlinjerna som anges i Naturvårdsverket Handbok om vattenskyddsområde (2010:5) varit styrande. Förutom föreliggande rapport beskrivs vattentäktens kapacitet, kvalitet och tekniska förutsättningar i en separat rapport, Teknisk beskrivning. Riskinventering för vattentäkten finns bifogad till denna rapport. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Listerlandet är den halvö sydöst om Sölvesborg som i söder och öster avgränsas av Hanöbukten och i väster av Sölvesborgsviken. Torsö ligger utmed Listerlandets södra kust, strax sydost om Sandviken. Torsö var ursprungligen en liten fiskeby som idag präglas av fritidsboende som mer och mer övergår mot permanentboende. Vattentäkten Torsö är lokaliserad inom fastigheten Istaby 6:16 och består av en bergborrad brunn med beteckning 231A. Fram till februari 2016 bestod vattentäkten av en äldre brunn drygt 100 m norr om befintlig brunn. Anledningen till att en ny brunn borrades var långvarig problematik med återkommande mikrobiell förorening i den äldre brunnen Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

7 Figur 1 Översiktskarta med placering av uttagsbrunn och vattenverk i Torsö. 3 GEOLOGI Listerlandet tillhör geologiskt sett Kristianstadslätten med ett urbergsbäcken som överlagras av yngre, sedimentära bergarter. Urberget har en böljande överyta och i landskapet är uppstickande urbergshöjder synliga på flera ställen, en mindre sådan finns precis norr om Torsö. Väster om Torsö finns Hjärthallaberget/Mörby backe som är tydligt framträdande i landskapet. I urbergssänkorna förekommer ofta vittringsleror såsom kaolinlera och därefter i lagerföljden följer sedimentär sandsten och kalksten samt övergångsformer däremellan. Ovanpå de sedimentära bergarterna avsattes kvartära avlagringar som morän, isälvsformationer samt glacial lera. I samband med havsnivåförändringar efter den sista nedisningen svallades de ytliga sedimenten och landskapet ombildades ytterligare. Schematisk profil av geologin framgår i Figur 2. Profilen sträcker sig i västostlig riktning mellan Sölvesborg och Hörvik, se Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 7

8 Figur 2 Schematisk profil över Listerlandets geologiska lagerföljd (SGU, 1983). Figur 3 Profilens läge samt kritberggrundens överyta i m ö h (SGU, 1983). 3.1 BERGGRUND Urberget i den södra och östra delen av Listerlandet utgörs av Karlshamnsgranit medan det förekommer metavulkaniska bergarter i de norra och västra delarna. Karlshamnsgranit, som är en rödaktig, porfyrisk granit, utsattes för genomgående vittringsprocesser före kritaperioden. Ett varmt och fuktigt klimat gav goda förutsättningar för bland annat bildning av kaolinlera. En del av dessa vittringsprodukter kan finnas kvar i sprickor och håligheter i urberget. Under kritaperioden steg havsnivån och havet intog tidigare landområden. Urbergshöjder som Hjärthallaberget/Mörby backe och Listershuvud stack upp ur havet som skärgårdsöar. Vittringsprodukter tvättades ur och omlagrades som sedimentär lera, medan de grövre fraktionerna bildade sandstenar och övergångsformer mot överlagrade kalkstenar. Ovanpå vittringslerorna finner man ofta en lös sandsten med inslag av det gröna Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

9 mineralet glaukonit. Glaukonitsandstenens mäktighet är vanligtvis m. Näst i lagerföljden finns varierande typer av kalkstenar, uppbyggda av olika skalfragment från havslevande organismer. Kalkstenen kan även innehålla flinta. De sedimentära bergarternas mäktighet varierar men uppgår generellt till ca 60 m. Figur 4 Berggrundskarta över södra och västra Listerlandet, (SGU a, 2017). 3.2 KARSTVITTRING Kalkberget på södra Listerlandet utsattes under senkvartär tid för karstvittring, det vill säga underjordiska vattenströmmar löste upp kalciumkarbonat, vilket medförde att håligheter och grottor bildades i kalkberget. En av dessa grottor är Hörviksgrottan, som finns ca 400 m VNV om Lister huvuds fyr. Därutöver finns flera spår efter instörtade grottor i kalkstenen inom kalkbergsområdet. Sådana rastrattar, så kallade doliner, har rapporterats exempelvis från ett flertal platser kring Listers huvud (SGU, 1995). Doliner finns även markerade på ett flertal ställen i anslutning till den östra sidan av Mörby backe/hjärthallaberget. 3.3 JORDLAGER Under senaste inlandsisens avsmältning låg stora delar av Listerlandet under vatten (Baltiska issjön). Vid smältvattentunnlarnas mynningar avsattes rullstensåsar med grova sediment. Längre bort från isens front och på större vattendjup avsattes finare sediment som lera. Högsta kustlinjen (HK) i området ligger omkring 55 m ö h. Svallsedimenten på nivåer nära HK består vanligen av klapper och grus och mäktigheten är ca 2 3 m. Baltiska issjöns sjunkande strandlinje avsatte en rad strandvallar, ett flertal sådana strandvallar finns i området kring Torsö. Stora delar av Listerlandet täcktes även av Littorinahavet, vars högsta nivå här nådde kring 7 m ö h. Vid denna nivå utbildades strandhak. Utmed kusten markeras Littorinagränsen av en strandvall av klapper, grus och sand Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 9

10 I de central delarna av Listerlandet breder ett lågt liggande slättområde ut sig där jordarten övervägande består av postglacial finsand eller lera. De postglaciala sedimenten överlagrar ofta den glaciala leran. Jorddjupet varierar mellan m. De finare svallsedimenten på slättlandets lägre nivåer varierar i mäktighet, men är ofta endast 1-3 m. På och omkring urbergshöjderna består jordarten av sandig morän, som längst upp mot höjderna tunnas ut och övergår i kalt berg. Det finns två större isälvsavlagringar på Listerlandet, Sölveavlagringen och Lörbyåsen, som är flacka, utbredda avlagringar. I Torsös närområde finns två större sammanhängande områden med organiska jordar, dels längs Mörby backe/hjärthallabergets östra sida och dels norr om Mörby backe. Dessa områden består till övervägande del av kärrtorv. Eoliska sediment, det vill säga sediment som förts dit med hjälp av vinden täcker stora arealer av de övriga jordarterna på slättlandet. Hela Torsö är byggt på ett större område med flygsand. Även vid Sandviken och norr om Siretorp finns områden med flygsand. Borrningen för befintlig uttagsbrunn utfördes år Enligt lagerföljdsbeskrivningen påträffades berggrunden 15 m under markytan. En noggrannare beskrivning av jord- och bergarterna i området finns i brunnsprotokollet för den äldre (ursprungliga) uttagsbrunnen och framgår nedan. Jorddjup (m u my) Jordart/berggrund 0,0 0,3 Matjord 0,3 3,0 Röd sand 3,0 4,5 Morän 4,5 6,5 Hård, grå, stenblandad lera 6,5 21,8 Morän, kalkrik på 19,0 21,8 21,8 34,7 Sandsten 34,7 52,0 Fet kalk 52,0 70,0 Kalk med flintlager, mager på 69,0 70,0 70,0 85,0 Grönaktig sand 85,0 89,0 Klar, vit sand Brunnsprotokollen visar generellt att de översta tre metrarna i jordlagerföljden består av sand som därunder övergår till morän med en mäktighet på ca 15 m. Därefter följer kalksten till ca 70 m under markytan, där glaukonitsanden påträffas. SGU har karterat jorddjupet till mellan m vilket redovisas i Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

11 Figur 5 Jordartskarta över södra Listerlandet (SGU b, 2017) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 11

12 Figur 6 Jorddjupskarta över södra Listerlandet, (SGU c, 2017). 4 HYDROGEOLOGI 4.1 GRUNDVATTENMAGASIN De geologiska förhållandena ger förutsättningar för flera olika grundvattenmagasin på Listerlandet. Det största grundvattenmagasinet finns i den sedimentära berggrunden. I botten av den sedimentära lagerföljden utgör den övervägande okonsoliderade glaukonitsanden en bra porakvifer med ca % effektiv porositet. Denna akvifer har stora uttagsmöjligheter. Men även den mer konsoliderade kalkstenen utgör en bra akvifer. Vattnet rör sig här främst i spricksystem och är således en sprickakvifer. Kalkstenens sammanlagda effektiva porositet bedöms ligga kring ca %. Även i jordlagren och i urberget finns grundvattenmagasin, men dessa är mindre. Grundvattenmagasin delas ofta in i två huvudtyper: slutna eller öppna magasin. Det slutna magasinet är täckt med ett tätande lager, vilket medför att grundvattnet står under tryck. När tryckytan i ett slutet magasin ligger ovan markytan råder artesiska förhållanden. Ett öppet magasin däremot har inget tätande lager och grundvattenytan är således fri och motsvarar atmosfärens tryckyta. I VISS (Vatteninformationssystem Sverige) redovisas grundvattenförekomster som är framtagna för vattenförvaltningens syften. Enligt information på VISS hemsida är grundvattenförekomsterna ett urval av SGU:s hydrogeologiska data, och vid hydrogeologiska bedömningar bör information som finns tillgänglig via SGU användas i första hand Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

13 Det sedimentära grundvattenmagasinets utbredning på Listerlandet så som det redovisas i VISS framgår i Figur 7 och Figur 8. Grundvattenmagasinet ur vilket Torsö vattentäkt tar sitt vatten har avgränsats och utgör ett eget magasin. Grundvattenmagasinet Lister-Mjällby har ID SE och magasinet Listerlandet-Torsö har ID SE Dessa grundvattenförekomster gäller för förvaltningscykeln och är fortfarande preliminära. Figur 7 Grundvattenmagasinet Listerlandet-Mjällby i VISS (SE ), (VISS a, 2017). Figur 8 Grundvattenmagasinet Listerlandet-Torsö i VISS (SE ), (VISS a, 2017). SGU har utifrån bedömd kapacitet gjort en annan indelning av grundvattenmagasinet i den sedimentära berggrunden vilket redovisas i Figur 9. Indelningen gäller för lager S1 vilket definieras i SGU:s databas som magasin huvudsakligen i sedimentär berggrund, överlagras inte till någon del av annat definierat magasin i sedimentärt berggrundvattenmagasin. Beskrivningen av grundvattenmagasinet som omfattar Torsö vattentäkt Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 13

14 (SGU:s magasinsidentitet ) beskrivs som en porakvifär i sandsten med uttagsmöjlighet l/h. Figur 9 SGU:s indelning av grundvattenmagasin i den sedimentära berggrunden på Listerlandet. (SGU d, 2017). 4.2 GRUNDVATTENSTRÖMNING SGU har genomfört ett flertal utredningar och provpumpningar av mer än 100 brunnar på Sölvesborgshalvön. Resultaten av undersökningarna utgjorde underlag till en grundvattenmodell som upprättades av SGU över Sölvesborgs kommun (SGU, 2005). Enligt modellen är grundvattenströmningen i kalkberggrunden riktad från urbergshöjderna mot slätten och havet. Olika grundvattendelare skiljer Listerlandet i olika grundvattenområden, se Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

15 Figur 10 Översiktskarta över områdets grundvattendelare (SGU, 2005). Som framgår av SGU:s underlag finns ett flertal lokala grundvattendelare i kalkstensmagasinet. Beroende på uttag kan grundvattendelarna förflyttas i olika riktningar jämfört med denna översiktliga strömningsbild. 4.3 GRUNDVATTENNIVÅER Grundvattennivåer varierar under året på grund av minskad eller ökad grundvattenbildning och är kopplat till väderförhållanden, uttag och växtlighetens transpiration. I sin grundvattenmodell utförde SGU en körning av grundvattenförhållandena kring Torsö med ett uttag på m 3 /år, aktuellt uttag de senaste åren varierar mellan ca m 3 /år. Liksom i fallet med täkten i Västra Näs påtalades att modelleringen kring Torsötäkten i viss mån påverkades av inflytandet från havet. I figuren syns de beräknade grundvattennivåerna, samt det i modellen bedömda påverkansområdet. Resultat av modelleringen vid Torsö vattentäkt framgår av Figur 11. (SGU, 2005). Figur 11 Simulerade grundvattennivåer (m ö h) och påverkansområde kring Torsö vattentäkt (SGU, 2005). Sedan 2001 registrerar SGU grundvattentrycket i kalkstensmagasinet kring Mjällby. Kontinuerliga grundvattenmätningar i en äldre bevattningsbrunn i Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 15

16 Lörby visar att grundvattentrycket under sommarmånaderna sänks av med flera meter, motsvarande mellan 2 5 m ö h och stiger sedan snabbt till motsvarande 7 8 m ö h efter bevattningsperiodens slut, se Figur 12. Av diagrammet framgår att avsänkningen har minskat de senaste åren. Eventuellt skulle detta kunna vara ett tecken på minskade uttagsmängder. Figur 12 Grundvattennivåer i Lörby (Mjällby) (SGU e, 2017). Vid normala förhållanden ligger grundvattennivån i jordlagren någon till några meter under markytan och styrs mer av topografi, men strömningsbilden sammanfaller i stort sett med grundvattenströmningen i berggrunden. Grundvattennivån i jordlagren är normalt belägen på en högre nivå än i berggrunden. 4.4 GRUNDVATTENBILDNING Den för grundvattenbildning och ytavrinning tillgängliga vattenmängden i Sölvesborg motsvarar ca 180 mm/år enligt data från SMHI:s databas Vattenwebb (SMHI, 2017). Hur stor andel av den tillgängliga vattenmängden som bildar grundvatten beror på geologiska förhållanden, typ av grundvattenmagasin, jordarter och strömningsgradient. Merparten av grundvattenbildningen sker under höst och vinter. För sin grundvattenmodell antog SGU att 85 mm/år utgjorde grundvattenbildning till kalkberget (SGU, 2005). Geo Scania har redovisat att mm/år läcker ner till kalkberget under ett normalår (Geo Scania, 2010). Grundvattenbildning till magasinet i den sedimentära berggrunden sker genom läckage från ovanliggande magasin. Läckagets storlek beror på de ovanliggande lagrens genomsläpplighet, deras mäktighet samt tryckgradientens storlek och riktning. För att grundvattenbildning till kritaberget ska ske, krävs en nedåtriktad tryckgradient i förhållandet mellan grundvattennivån i jordlagren och trycknivån i det sedimentära grundvattenmagasinet. Det generella förhållandet är en nedåtriktad gradient mellan grundvattennivå i jordlagren och trycknivån i berggrunden. Stora delar av kritberget täcks dock av morän med låg genomsläpplighet som försvårar läckage neråt. Däremot är kalkbergets randområden, områden där urberget gränsar mot kritberggrunden, av större betydelse för grundvattenbildning. Här är Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

17 jordlagren ofta mer genomsläppliga och jordtäcket är tunnare vilket ger bättre förutsättningar för grundvattenbildning till det sedimentära berggrundvattenmagasinet. Urbergshöjderna som exempelvis Mörby backe/hjärthallaberget och Stiby backe är därför mycket viktiga som nybildningsområde för grundvatten. Urberget går delvis i dagen och nederbördsvatten kan lätt söka sig ner till övergångszonen mellan urberg och sedimentär berggrund. Även områden där kalkstenen överlagras av isälvsmaterial kan vara viktiga för nybildningen. Ett sådant område finns öster om Sölvesborgsviken, Sölveavlagringen. 4.5 SALTVATTENINTRÄNGNING Salt grundvatten, det vill säga höga kloridhalter, är inte ovanliga i bergborrade brunnar. Förhöjda kloridhalter kan orsakas av antropogena källor som till exempel vägsaltning, avlopp eller lakvatten från deponier. En vanligt förekommande orsak är emellertid påverkan eller inträngning av havsvatten, antingen relikt saltvatten från perioder då stora delar av landet var täckt av hav, eller direktinträngning av havsvatten. På Listerlandet finns stora områden som tidigare varit grunda havsvikar och här finns därför riskområden för relikt saltvatten. Normalt råder ett utflöde av sött grundvatten till havet, men under perioder av liten eller ingen grundvattenbildning (främst under april till september) finns här också en risk för saltvatteninträngning direkt från havet. Under den senaste 10-årsperioden ( ) är medelhalten klorid i Torsö vattentäkt 13 mg/l, vilket får anses som en låg halt. Några tecken på saltvatteninträngning utifrån kloridhalterna kan därför inte påvisas men vattenkvaliteten bör även fortsättningsvis följas upp nogsamt med tanke på vattentäktens läge samt det ökade uttaget under sommaren när grundvattenbildning är liten eller helt utebliven. 4.6 AVRINNINGSOMRÅDE SMHI har delat in landet i huvudavrinningsområden och delavrinningsområden. Listerlandet ligger inom huvudavrinningsområde Gallån Orlundsån (86/87) som sträcker sig nordost om Olofström. Dess areal uppgår till 394 km 2. Området saknar större sjöar. Tillrinningsområdet till Torsö vattentäkt ligger inom delavrinningsområde 4924 Rinner mot V Hanöbuktens kustvatten. Delavrinningsområdet redovisas i Figur 13 och markanvändningens fördelning inom respektive delavrinningsområde i Tabell Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 17

18 Figur 13 SMHI:s delavrinningsområde 4924, Rinner mot V Hanöbuktens kustvatten (VISS b, 2017). Tabell 1 Markanvändning inom delavrinningsområdena vid Västra Näs vattentäkt (VISS b, 2017) Rinner mot V Hanöbuktens kustvatten (km 2 ) Skog 7,8 Öppen mark 1,8 Jordbruk 8,3 Hygge 0,1 Sankmark 0,5 Tätort 3,2 Totalt 21,7 Listerlandet utgörs idag till stor del av mark som dräneras genom kanaler och åar men som tidigare varit en del av ett större våtmarksområde. I Figur 14 framgår de större avvattningsområdena inom kommunen idag. Tre vattendrag avvattnar Listerlandet i söder: Siretorpskanalen, Lörbybäcken och Mjällbybäcken Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

19 Figur 14 Sölvesborgs kommuns större avvattningsområden, (Sölvesborgs kommun, 2010) 4.7 TILLRINNINGSOMRÅDE Tillrinningsområdet är det område inom vilket vatten rör sig mot en vattentäkt eller ett vattentäktsområde genom grundvattenströmning eller som en kombination av ytvattenströmning och grundvattenströmning. Tillrinningsområdet för Torsö redovisas i Figur 15. Tillrinningsområdet har bedömts utifrån geologi och terrängens topografi. I söder utgör kustlinjen gräns för tillrinning till vattentäkten. Grundvattenströmningen i tillrinningsområdet är riktad söderut, ut mot kusten Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 19

20 Figur 15 Tillrinningsområde till Torsö vattentäkt. 4.8 STRÖMNINGSHASTIGHET För att få en uppfattning om hur fort en eventuell förorening transporteras i det översta jordskiktet har beräkningar på grundvattnets strömningshastighet utförts. Grundvattnets strömningshastighet styrs av grundvattenytans gradient samt det geologiska materialets genomsläpplighet. För att beräkna transporttider i grundvattnet har Darcys lag använts. Denna ger en transporthastighet enligt följande: v = (K i)/p v = transporthastighet/horisontell nettohastighet (m/s); K = hydraulisk konduktivitet (m/s); i = dh/dl = hydraulisk gradient; P = effektiv porositet, dvs. andel porutrymme tillgängligt för föroreningstransport. För beräkningarna har olika värden som kan anses representativa för sand och sandig morän använts. Som framgår av resultaten blir det dock stora Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

21 skillnader beroende på vilka ingående värden som väljs. Denna osäkerhet gör att resultaten bör tolkas med försiktighet. Resultaten redovisas i Tabell 2. Beräkningarna avser horisontell föroreningstransport, men ger inte information om den vertikala transporthastigheten. En förorening som transporterats ner till akviferen i berggrunden är mycket svår, om än ens möjlig, att sanera. Strömningshastigheten i kalkstensakviferen kan ske mycket snabbt där det finns vattenförande sprickor som står i förbindelse med vattentäkten. Tabell 2 Beräkning av strömningshastighet och transportsträckor för olika tidsperspektiv i översta jordlagren vid Västra Näs. Beräkningar av strömningshastighet för sand/sandig morän Enhet med olika ingångsvärden för K, i och P Ingångsvärden K (hydraulisk konduktivitet) 1E-03 1E-03 1E-04 1E-04 m/s i = dh/dl (hydraulisk gradient) 0,006 0,006 0,006 0,006 - P (porositet) 0,15 0,25 0,15 0,25 - Resultat V (horisontell nettohastighet) 4E-05 2E-05 4E-06 2E-06 m/s Transportsträcka under 1 dygn 3,5 2 0,3 0,2 m Transportsträcka under 100 dygn m Transportsträcka under 1 år m 4.9 INFLUENSOMRÅDE Brunnens influensområde motsvarar det område inom vilket det sker en avsänkning av grundvattenytan till följd av vattenuttaget. Inför ansökan om vattendom provpumpades den befintliga uttagsbrunnen. En korttidsprovpumpning av brunn 231A utfördes under perioden januari 2013 med ett medeluttag på 2,4 l/s. Under provpumpningen noterades grundvattennivån i uttagsbrunnen samt i fyra brunnar, varav tre borrade och en grävd. Provpumpningen visade att det är möjligt att ta ut 2,4 l/s ur brunn 231A vid en avsänkning av 9,7 m. Stationärt tillstånd, då uttaget balanserades av tillrinningen till brunnen, uppkom efter ca 2 dygn. I de omkringliggande borrade brunnarna noterades en avsänkning på omkring 1,5 m. Dessutom påverkade det pågående kommunala uttaget från den ursprungliga uttagsbrunnen övriga bergborrade brunnar genom kortvariga avsänkningar av 0,3 0,7 m. Efter utvärdering av provpumpningen drogs slutsatsen att det praktiska influensområdet, där avsänkningen >0,3 m, till följd av ett uttag på 2,4 l/s ur uttagsbrunn 231A motsvarade en cirkulär utbredning med en radie av 350 m. Detta redovisas i Figur 16. Någon påverkan på den grävda brunnen noterades inte under provpumpningen. (Geo Scania, 2013) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 21

22 Figur 16 Praktiskt influensområde omkring brunn 231A, här kallad 1201, (Geo Scania, 2013). 5 SÅRBARHETSKLASSIFICIERING Grundvattenmagasinets sårbarhet i förhållande till föroreningsrisk är beroende av markens genomsläpplighet. Områden med hög genomsläpplighet innebär en större sårbarhet. I arbetet med Listerlandets vattentäkter har en sårbarhetskartering gjorts för hela området. Sårbarheten har delats in i fyra klasser, extrem, hög, medelhög och låg sårbarhet. Kornstorleksfördelning och sorteringsgrad hos jordarterna har tilldelats störst betydelse för klassningen samt kontaktzoner mellan urberg och sedimentära avlagringar. I Figur 17 redovisas bedömd sårbarhet inom tillrinningsområdet för Torsös vattentäkt Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

23 Figur 17 Bedömd sårbarhet vid vattentäkten Torsö. 5.1 EXTREMT HÖG SÅRBARHET Kontaktzoner mellan sedimentära avlagringar och urberg samt urbergsområden där jordtäcke saknas ( berg i dagen ) bedöms ha extremt hög sårbarhet. I dessa områden kan en förorening på kort tid transporteras ner till grundvattenmagasinet. Området markerat längs foten av hela Mörby backe/hjärthallaberget samt den mindre urbergshöjden precis norr om Torsö motsvarar sådana områden samt delar uppe på krönet av urbergshöjderna där jordtäcke saknas. 5.2 HÖG SÅRBARHET Jordlagren på urbergshöjderna utgörs av sandig morän eller svallsediment bestående av sand och grus eller klapper. Jordlagren innebär en viss fördröjning/buffert för föroreningar att nå grundvattenmagasinet, men på Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 23

24 grund av genomsläpplighet och ringa mäktighet klassas dessa områden till hög sårbarhet. 5.3 MEDELHÖG SÅRBARHET En stor del av tillrinningsområdet består av ett område med kärrtorv, vilket sannolikt vilar på lera. Övriga delar av tillrinningsområdet består till stor del av områden med sandig morän eller postglacial sand som bedöms ha medelhög sårbarhet. Sandens genomsläpplighet medför att en förorening kan infiltrera i jordlagren och nå grundvattenmagasinet. 5.4 LÅG SÅRBARHET Områden med lerig morän eller lera med flera meters mäktighet klassas till låg sårbarhet då transporthastigheten i materialet är mycket långsam och möjligheten att förhindra att en förorening når grundvattenmagasinet är stor. Något sådant område finns inte inom tillrinningsområdet till Torsös vattentäkt Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

25 6 MARKANVÄNDNING I Figur 18 framgår markanvändningen inom tillrinningsområdet som består av bostadsbebyggelse (Västra och östra Torsö), åker och betesmark samt skogsmark. I Tabell 3 ges en sammanställning av markanvändningen inom tillrinningsområdet. Figur 18 Markanvändning inom tillrinningsområdet. Tabell 3 Sammanställning över markanvändning inom tillrinningsområdet. Markanvändning Area (km 2 ) Andel av tillrinningsområde (%) Barrskog Lövskog Öppen mark Bebyggt Jordbruk Summa Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 25

26 6.1 SKYDDADE OMRÅDEN Riksintresse Riksintresse Naturvård Stora delar av Listerlandet, inklusive tillrinningsområdet för Torsös vattentäkt omfattas av naturvårdsområdet Listerlandet-Hanö som är riksintresse för naturvård. Odlingslandskapet på södra Listerlandet innehåller representativa och artrika naturbetesmarker med bland annat förekomst av rödlistade växtarter. På och i anslutning till restbergen finns artrika ädellövskogar som hyser rödlistade arter av främst lägre flora och fauna. Karstlandskapet och grottsystemet på Listershuvud saknar motsvarighet i landet. Klapperfälten och strandvallarna är väl utbildade. (Sölvesborgs kommun, 2010) Valjeviken-Sölvesborgsviken är också riksintresse för naturvård. Här finns grunda havsvikar med låga betade moränöar. Området har en art- och individrik fågelfauna. Riksintresse Friluftsliv Södra Listerlandet omfattas även av riksintresse för friluftslivet. Den variationsrika naturen och det gamla kulturlandskapet ger ypperliga förutsättningar för natur- och kulturstudier, strövande, cykling, bad, båtsport och fritidsfiske. Vägförbindelserna till området är goda. (Sölvesborgs kommun, 2010). Riksintresse Geografiska bestämmelser Riksintresse Geografiska bestämmelser innefattar Blekinges kustområden och skärgård. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Dock undantas fritidsbebyggelse som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov samt enkla fritidshus i närheten av tätortsregionerna Natura 2000 I väster, vid Hjärthallabergets fot gränsar tillrinningsområdet till Natura området med samma namn. Inne i Västra Näs finns en strandvall som skyddas genom Natura 2000 genom art- och habitatdirektivet. I väster och öster är områdena Sillnäs och Björkenabben skyddade på grund av höga naturvärden. Samtliga områden redovisas i Figur Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

27 Figur 19 Natura 2000-områdena Sillnäs, Hjärthalla, Västra Torsö och Björkenabben. Delar av Stiby backe syns i nordost på kartbilden. (Naturvårdsverket, 2017) Naturreservat I trakten kring Torsö finns tre naturreservat, Sillnäs, Hjärthalla och Stiby backe vilka framgår i Figur 20. Naturreservaten ingår även i Natura 2000 enligt habitatdirektivet och sammanfaller till stor del inom samma områden. Figur 20 Naturreservatet Hjärthalla, (Naturvårdsverket, 2017) Vattenresurser För kommande vattencykel ( ) har Listerlandets sedimentära grundvattenmagasin avgränsats vid Torsö som tidigare redovisats i Figur 7 och Figur 8. Grundvattenförekomsten Listerlandet har delats upp i Listerlandet Mjällby (SE ) och Listerlandet Torsö (SE ). Dessa båda vattenförekomster är ännu preliminära och någon statusklassning finns därför ännu inte tillgänglig Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 27

28 6.1.5 Vattenskyddsområde Torsö vattentäkt saknar vattenskyddsområde idag Strandskydd Längs kuststräckan råder strandskydd. 7 PLANFÖRHÅLLANDEN Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen. Gällande översiktsplan för Sölvesborgs kommun vann laga kraft 6 juli En remiss på reviderad översiktsplan finns ute för samråd till och med den 30 september I gällande översiktsplan beskrivs inte Torsö specifikt utan nämns som en del av det södra kustområdet. Här ska turismens och friluftslivets intressen beaktas. För utbyggnad av bostäder, skola, serviceinrättningar med mera prioriterar kommunen orterna Hällevik/Nogersund samt Krokås/Hörvik. Om fiskelägens äldsta delar (till vilka Torsö inräknas) yttrar kommunen att förnyade detaljplaner/områdesbestämmelser behövs för att klargöra kulturminnesvårdens intressen och som stöd för bygglovshanteringen. Inför ny detaljplan ska vattenintresset alltid beaktas och utgöra en ingående del av beslutsunderlaget. 8 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR I samband med framtagandet av ett vattenskyddsområde ska föroreningsrisker inom hela tillrinningsområdet bedömas. Riskinventeringen ska utgöra en del av underlaget för beslut om vattenskyddsområdet och till eventuella framtida beredskapsplaner. I samarbete med kommunen, Miljöförbundet Blekinge Väst och Länsstyrelsen har en riskinventering genomförts inom tillrinningsområdet och dess gränsområden. Inventeringen redovisas i Bilaga A. Följande text beskriver vanliga verksamheter och typer av markanvändning i tillrinningsområdet som kan utgöra risk för förorening av vattentäkten. Föroreningshoten kan vara: tillfälliga eller akuta punktutsläpp, till exempel en tankbilsolycka långvarigt pågående punktutsläpp till exempel från avloppsinfiltration långvariga diffusa utsläpp, från exempelvis bekämpningsmedel och näringsämnen i samband med växtodling Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

29 8.1 JORD- OCH SKOGSBRUK Jord- och skogsbruk kan innebära risk för spridning av oönskade ämnen till yt- och grundvatten i form av: Växtnäringsämnen Bekämpningsmedel Villaolja Enskilda avlopp Drivmedelsupplag Uppställningsplatser för maskiner Djurhållning Timmerupplag Avverkning Inom jordbruket är det framförallt hantering och spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som innebär en föroreningsrisk. Djurhållning kan innebära näringsläckage men också risk för spridning av mikrobiella föroreningar. Skogsavverkning och markberedning kan medföra ökat läckage av organiskt material, näringsämnen och markpartiklar ut till vattendrag och grundvatten. Skogsbruk kan även innefatta spridning av bekämpningsmedel. Till lantbruk och skogsbruk hör också ofta hantering av drivmedel i arbetsfordon som kan innebära en föroreningsrisk vid läckage, spill eller olyckor. 8.2 BOSTADSBEBYGGELSE De vanligaste riskerna kopplat till bostadsområden är användningen av bekämpningsmedel i trädgårdar, biltvätt som inte sker på särskilt inrättad anläggning samt eventuell förekomst av enskilda avlopp och energianläggningar (bergvärme/jordvärme/villaolja). Vid samlad bostadsbebyggelse finns ofta kommunala dag- och spillvattennät. Vid exempelvis otäta ledningar finns risk för spridning av orenat spillvatten till omgivande mark och grundvatten. 8.3 INDUSTRIER De riskkällor som generellt kan förknippas med industrimiljöer är: Förorenat dagvatten och spillvatten Hantering av miljöfarliga ämnen Tunga transporter (farligt gods) Brand (förorenat släckvatten) Cisterner, förvaringstankar Förorenad mark Även om en industri inte är i drift kan risker kvarstå i form av exempelvis kvarvarande förvaringstankar och markföroreningar. 8.4 VÄGAR De riskkällor som är relaterade till vägar är: Olyckor Transport av farligt gods Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 29

30 Slitage på vägar och fordon (oljedropp, partikelspridning mm) Beläggningsarbete Läckage av bränsle Vägsalt Vid trafikolyckor finns alltid en risk för läckage av drivmedel. Upplag med exempelvis oljegrus och asfalt innebär en risk för föroreningsspridning och även upplag av snö under vintertid. Halkbekämpning kan leda till spridning av salt till yt- och grundvatten. Markarbeten i samband med vägbyggen kan frigöra föroreningar. 8.5 KOMMUNALT SPILLVATTEN Risk för utsläpp av spillvatten kan förekomma vid avloppsreningsverk, från spillvattenledningar och pumpstationer. Då avloppsreningsverken och/eller spillvattennäten överbelastas kan bräddning förekomma vilket innebär utsläpp av orenat vatten. Tekniska driftproblem och otäta spillvattenledningar kan också innebära läckage till omgivande mark och grundvatten. 8.6 OLYCKSHÄNDELSER De olyckstyper som vanligtvis är relevanta för vattenskydd är: Brand Översvämning Vägolycka Släckvatten kan innebära att stora mängder föroreningar tillförs yt- och grundvattnet. Översvämningar innebär en generellt ökad risk för föroreningstransport, men även risk för utsläpp av orenat spillvatten som beskrivs ovan. Vid trafikolyckor finns alltid en risk för läckage av drivmedel från fordonstankar. Sker olyckan med lastbil som transporterar farligt gods finns ytterligare en dimension av risken. 8.7 AVFALLSDEPONIER Lakvattenläckage från deponier kan utgöra ett hot mot vattenkvaliteten. Graden av risk beror bland annat på vilken typ av avfall som deponerats samt omgivande geologi och eventuella skyddsåtgärder. 8.8 TÄKTVERKSAMHET OCH ANDRA MARKARBETEN Schaktning, muddring och borrningsarbeten innebär uppslamning av finmaterial och ökad mobilitet för eventuella föroreningar bundna till markpartiklar. En minskad eller utebliven omättad zon innebär minskad nedbrytning och fastläggning av förorenande ämnen. Olyckor kopplade till arbetsfordon och läckage av drivmedel från dessa utgör också en risk Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

31 8.9 ÖVRIGT Inom varje enskilt tillrinningsområde kan det naturligtvis finnas fler risker specifika för det området. Idrottsplatser är vanligt förekommande där risken består av spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen. Ett annat vanligt förekommande riskobjekt är transformatorstationer. Beroende på transformatortyp kan dessa innehålla upptill 225 liter olja KLIMATFÖRÄNDRINGAR Grundvattenbildningen påverkas av förändringar i nederbörd och temperatur, vilket leder till förändrade grundvattennivåer. Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan leda till en ändrad flödesriktning av grundvattnet. Det innebär att föroreningar kan transporteras mot en dricksvattenbrunn där flödesriktningen tidigare var riktad bort från brunnen. Förändringar i grundvattennivåer påverkar även mäktigheten på den omättade zonen. En liten omättad zon kan leda till sämre fastläggning och nedbrytning av föroreningar vilket kommer att påverka grundvattenkvaliteten. Den ökade nederbörden kan medföra fler och större översvämningar samt höjda ytvattennivåer som kan påverka grundvattnet genom ökat inflöde av ytvatten till grundvattenmagasinet. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har sedan 1998 inventerat och prioriterat vilka svenska vattendrag som ska karteras med avseende på översvämning. Vattendragen i Sölvesborgs ingår inte i prioriterade objekt. De största översvämningsriskerna inom Sölvesborgs kommun är istället kopplade till dagvatten- och avloppsnätet. Kraftig nederbörd kan leda till överbelastade ledningsnät, vilket medför att vägar och gator blir stående under vatten. Med klimatförändringar väntas stigande havsnivåer som innebär att risken för saltvatteninträngning ökar i kustnära brunnar. Länsstyrelsen i Blekinge län tog år 2012 fram en rapport där översvämningsområden enligt två scenarier för den globala havsnivån för år 2100 presenterades. I Figur 21 framgår översvämningsområden vid högvatten enligt rapportens min- och maxscenario år Enligt dessa beräknas medelhavsnivån vid Blekingekusten stiga med 0,4 1,5 m och högvattennivån med 1,8 2,8 m Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 31

32 Figur 21 Framtida översvämningsområden vid Sölvesborgshalvön och längs Listerlandets södra kustlinje enligt min- och maxscenariot för högvattenförhållanden år (Länsstyrelsen i Blekinge län, 2012). Klimatförändringarna kan på sikt också leda till ändrad markanvändning, odling av nya grödor, längre växtsäsonger och ökad användning av gödsel och bekämpningsmedel vilket kan påverka grundvattenkvaliteten SAMMANTAGEN RISKBILD Riskinventering inom tillrinningsområdet för Torsös vattentäkt redovisas i separat PM. Av inventeringen framgår att de risker som främst identifierats är: Enskilda vattentäkter försämrad tillgång/vattenkvalitet till följd av sammanlagda uttag, föroreningsrisk genom inläckage av ytvatten/grundvatten av sämre kvalitet Enskilda avlopp föroreningsrisk med avseende på bakterier/parasiter/virus, näringsämnen Väg 503 olycka med läckage av petroleumprodukter Transformatorer olycka med läckage av transformatorolja Utöver detta får klimatförändringarnas sannolika påverkan med framför allt stigande havsnivåer anses utgöra en betydande risk för Torsös vattentäkt Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

33 9 AVGRÄNSNING AV SKYDDSOMRÅDE 9.1 ALLMÄNT Utgångspunkten i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden är att hela tillrinningsområdet skall ingå i vattenskyddsområdet. I Handboken är definitionen av ett tillrinningsområde det område inom vilket vatten rör sig till en vattentäkt eller ett vattentäktsområde. I handboken påpekas också att det går att fastställa ett mindre område, om beslutsunderlaget visar att skyddssyftet ändå kan uppnås. Det är vanligt att grundvattenuttaget och balansen mellan detta och grundvattnets nybildning samt uttagspunktens placering i magasinet medför att tillrinningsområdet till grundvattentäkten är mindre än grundvattenmagasinet. Vattenskyddsområden delas därefter vanligen in i vattentäktszon (brunnsområde) samt primär respektive sekundär skyddszon och eventuellt även en tertiär skyddszon. Det kan vara praktiskt att förlägga skyddsområdesgränserna till redan befintliga gränser såsom vägar, fastighetsgränser, vegetationsgränser eller andra naturliga gränser. Syftet är att det ska vara lättare att i naturen hitta de gränser som på ritningar utmärker skyddsområdesgränserna. Baserat på redovisad information om områdets geologi, hydrogeologi, topografi samt genomförd sårbarhetsklassificering och riskinventering har gränser för ett nytt skyddsområde tagits fram. Avgränsning av skyddsområdet utgår från vattentäktens tillrinningsområde. Vattenskyddsområdet har delats in i vattentäktszon, primär, sekundär och tertiär skyddszon och redovisas i Figur 22. En motivering till indelningen sammanfattas i följande avsnitt. Figur 22 Föreslagen gränsdragning för vattenskyddsområde för vattentäkten Torsö Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 33

34 9.2 PRIMÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Primär skyddszon bör avgränsas på ett sådant sätt att uppehållstiden i grundvattnet medger att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Enligt Naturvårdsverkets handbok bör den primära skyddszonen omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till minst 100 dygn Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den primära skyddszonen omfattar områden med störst skyddsbehov. Den har avgränsats till att omfatta ett område med en radie av minst 150 m från brunnen räknat. Denna sträcka bedöms motsvara minst 100 dygns uppehållstid i grundvattenmagasinet, vilket har beräknats med uppgifter om jordart samt grundvattenytans gradient. Grundvattenytans gradient bedöms vara liten och i det direkta närområdet är jordarten vid ytan morän, vilket är anledningen till en något mindre primär zon än exempelvis vattentäkten vid Västra Näs. Extremt sårbara inströmningsområden och viktiga nybildningsområden har också tilldelats primär zon. En korridor norr om vattentäkten bedöms utgöra en sådan kontaktzon där urbergshöjderna möter de sedimentära avlagringarna. Området som har baserats på underlag från SGU, har tilldelats en buffertzon på 50 m. Uppe på krönet på den östra urbergshöjden har områdena karterade som kalt berg slagits ihop till ett sammanhängande område och även här har en buffertzon på 50 m lagts till. 9.3 SEKUNDÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Syftet med en sekundär skyddszon är att bibehålla en hög vattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den bör omfatta de delar av ett vattenskyddsområde där det finns en risk att en förorening når vattenuttaget utan att nedbrytning eller utspädning till acceptabla nivåer har skett. Enligt Naturvårdsverkets handbok bör den sekundära skyddszonen omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till minst ett år Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den resterande delen av bedömt influensområde kring brunnen som inte ingår i den primära skyddszonen har tilldelats sekundär skyddszon. Bedömda influensområden baseras på en sammanvägd bedömning utifrån beräkningar på tillståndsgivna uttagsmängder och antagen grundvattenbildning till kalkstenen (85 mm/år) samt resultat av provpumpningar och SGU:s grundvattenmodelleringar. Även ett område i norr, i anslutning till korridoren med primär zon, har tilldelats sekundär zon. Detta område ligger uppströms nybildningsområdet med tunt jordtäcke som består av sandig morän. Transporttiden till grundvattenmagasinet är kort, vilket är motivet till sekundär zon Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

35 9.4 TERTIÄR SKYDDSZON Avgränsning enligt handboken Tertiär skyddszon innefattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner där vissa verksamheter kan komma att påverka vattentäktens långsiktiga kvalitet Bedömningsgrund för föreslagen avgränsning Den tertiära zonen omfattar de delar av tillrinningsområdet som inte ingår i primär eller sekundär skyddszon och därmed ligger utanför brunnens influensområde. Syftet med den tertiära zonen är att skydda vattentäkten ur ett flergenerationsperspektiv och tydliggöra vattenskyddsintresset för framtida markanvändning Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 35

36 10 REFERENSER Geo Scania, Provpumpning av ny borrbrunn för kommunal vattenförsörjning på fastigheten Istaby 6:16 i Sölvesborgs kommun, Blekinge län. Komplettering av mål M Kompletteringen är sammanställd av Ove Gustavsson Geo Scania, Tekniskt underlag för ansökan om grundvattenuttag för kommunal vattenförsörjning på fastigheterna Knutstorp 1:11 och Hörby 21:1 i Sölvesborgs kommun, Blekinge län. Undersökning utförd på uppdrag av Sölvesborgs Energi och Vatten AB. Rapporten är sammanställd av Ove Gustavsson 3 februari Geo Scania, Tekniskt underlag för ansökan om grundvattenuttag för kommunal vattenförsörjning på fastigheterna Mjällby 3:4 och 10:103 i Sölvesborgs kommun, Blekinge län. Undersökning utförd på uppdrag av Sölvesborgs Energi och Vatten AB. Rapporten är sammanställd av Ove Gustavsson 3 februari K-konsult, Redogörelse för grundvattenundersökning för V. Näs - Siretorp. Kornfält, K-A. och Bergström, J., Berggrundskartor och beskrivning till berggrundskartorna Karlshamn SV och SO. Sveriges Geologiska Undersökning Af167. Länsstyrelsen i Blekinge län, Framtida högvatten Scenarier för havsnivå och översvämningsområden i Blekinge Rapport 2012:11. Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om Vattenskyddsområde. Naturvårdsverket, Så mår miljön, Kartor och karttjänster, Kartverktyget skyddad natur. (Hämtad ). SMHI, Vattenwebb, Ladda ner modelldata per område. (Hämtad ) SGU, Pousette, J.; Fogdestam, B.; Gustafsson, O.; Engqvist, P. Beskrivning till hydrogeologisk karta över Blekinge län. Sveriges Geologiska Undersökning Ah4. SGU, Persson, M., Beskrivning till jordartskarta 3E Karlshamn SO. Sveriges Geologiska Undersökning Ae 116. SGU, Gustafsson, M. Grundvattenmodellering Sölvesborg kommun. Dnr: /2001 SGU a, Kartgenerator, Berggrund. Berggrundskarta 1: (Hämtad ) SGU b, Kartgenerator, Jordarter 1: : (Hämtad ) SGU c, Kartgenerator, Jorddjup. Jorddjupskarta 1: (Hämtad ) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl

37 SGU d, Kartvisaren, Grundvattenmagasin, Grundvattenmagasin i sedimentärt berg S1, Magasinsdelområden S1. (Hämtad ) SGU e, Grundvattennivåer Lörby. Sölvesborgs kommun, Översiktsplan. VISS a (Vatteninformationssystem Sverige), Karta, Vattenförekomster och övrigt vatten, Vattenförekomster ( ), Grundvattenförekomster. (Hämtad ). VISS b (Vatteninformationssystem Sverige), Karta, Vattenförekomster och övrigt vatten, Avrinningsområden, SMHI delavrinningsområden. (Hämtad ) Vattenskyddsområde Västra Listerlandet mfl 37