KULTURRÅDETS ÅRSREDOVISNING 2008

Transkript

1 KULTURRÅDETS ÅRSREDOVISNING (197) inkl bil

2

3 INNEHÅLL FÖRORD... 7 INTRODUKTION TILL KULTURRÅDETS VERKSAMHET RESULTATREDOVISNING Kulturrådets verksamhet i sammanfattning Verksamhetsgren kunskapsuppbyggnad och kommunikation Verksamhetsgren bidragsgivning VERKSAMHETSGREN KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH KOMMUNIKATION Kunskapsuppbyggnad Utveckling av statistik, forskning och övriga insatser Offentliggörande av statistik Utveckling av den nationella kulturstatistiken med inriktning mot barn och unga Förbättring av jämförbarheten av kulturstatistik mellan Sverige och andra länder Sammanfattning och bedömning Information Press Kulturrådets webbplats Mässor och konferenser Tryckta publikationer Kulturrådets skriftserie Kulturen i siffror 2008: Kulturkontakt Sverige Övriga Kulturkontakt Sverige Sammanfattning och bedömning Samverkan och dialog Samspelet mellan statliga, regionala och kommunala insatser Regionala dialoger Samverkan med andra myndigheter och politikområden Kultur i regionala utvecklingsstrategier Tematiskt myndighetsarbete Övriga samarbeten Sammanfattning och bedömning VERKSAMHETSGREN BIDRAGSGIVNING Arbets- och referensgrupperna Teater, dans och musik Teater-, dans- och musikinstitutionerna Fria grupper inom teater-, dans- och musikområdet Sammanfattning och bedömning Litteratur, bibliotek och kulturtidskrifter Litteraturområdet... 52

4 Sammanfattning och bedömning Biblioteksområdet Sammanfattning bedömning Kulturtidskriftsområdet Sammanfattning och bedömning Konst, museer och utställningar Museiområdet Bild- och formområdet Förnyelse och utvecklingsarbete inom bild- och formområdet Sammanfattning och bedömning Andra bidrag Länskonsulenter Bidrag Sammanfattning och bedömning Centrumbildningar Nationella minoriteters kultur Kultur i arbetslivet Bidrag Centrala amatörkulturorganisationer och lokalhållande organisationer ACCESS Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet BARN OCH UNGA Informationsinsatser och samverkan Andra åtgärder Sammanfattning och bedömning INTERNATIONELLT UTBYTE OCH SAMARBETE Interkulturellt uppdrag Bidragsgivning Projektbidrag till internationellt kultur utbyte Internationellt litteratursamarbete Sammanfattning och bedömning Samverkan och samarbeten Samverkan med andra myndigheter och organisationer samt internationella nätverk Kultursamarbeten och utvecklingsprojekt Information Andra åtaganden Sammanfattning och bedömning JÄMSTÄLLDHET Sammanfattning och bedömning TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Bidragsgivning Sektorsansvaret ALMA... 97

5 PERSONAL Personal och organisation Kompetensförsörjning och övriga personalstrategiska insatser Personalrörlighet Sjukfrånvaro MILJÖLEDNING Fastigheten Resor och transporter Kontorsutrustning och kontorsmaterial Pappersförbrukning Avfallshantering Sammanfattning och bedömning ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV SAMT UPPDRAG SOM REDOVISAS I ANNAN ORDNING Rapport om Kroumata Rapport om tematiskt myndighetsarbete Rapport om Skapande skola-satsningen Nordisk konferens om kultur i skolan Förslag (tillsammans med NUTEK) om hur entreprenörskap och företagande kan utvecklas och hur samverkan mellan näringsliv och relevanta aktörer kan främjas Rapport om ökad jämställdhet inom scenkonstområdet Sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn Besöksutveckling för museer med fri entré (upp till 19 år) Långsiktig strategi för det internationella litteratursamarbetets utformning och synlighet Svenska kulturprojekt som fått stöd genom EU:s strukturfondsprogram Förslag på svenska jurymedlemmar avseende Europeisk kulturhuvudstad Kulturrådets särskilda ansvar som sektorsmyndighet inom handikappolitiken Analys av Cullbergbalettens utvecklingsbehov FINANSIELL REDOVISNING 109 FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER I ARBETSGRUPPER SAMT JURYN FÖR LITTERATURPRISET TILL ASTRID LINDGRENS MINNE FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER I REFERENSGRUPPER STYRELSENS UNDERSKRIFTER BILAGOR 1. Ansökt och beviljat belopp 2. Bidragsredovisning Samtliga bidragsmottagare

6

7 FÖRORD Kulturrådet fick 1 januari 2008, i likhet med många andra statliga myndigheter, en styrelse med fullt ansvar samt en ny generaldirektör. Under våren diskuterade den nya styrelsen olika åtgärder för att förnya och utveckla den statliga kulturpolitiken. De prioriteringar och ställningstaganden som styrelsen kom fram till presenterades under sommaren i ett manifest för en reformerad kulturpolitik. Där betonas bland annat att det är nödvändigt med kraftfulla satsningar på svensk kulturpolitik och att det är i samverkan med andra politikområden som kulturen kan få verklig betydelse. Styrelsen överlämnade manifestet till Kulturutredningen, som i dagarna lämnat sin slutrapport till regeringen. Under 2008 fördelade Kulturrådet 1,7 miljarder i bidrag till kulturverksamhet. De 120 ledamöterna i Kulturrådets olika arbets- och referensgrupper skapar i samspel med Kulturrådets kansli kvalitet och styrka i besluts- och beredningsprocessen. För att manifestera detta samspel och göra det synligt samlades styrelsen, arbets- och referensgrupperna och kansliet till en gemensam, nu årligen återkommande, konferens under våren. I början av sommaren lämnade Riksrevisionen sin granskningsrapport över Kulturrådets bidragsgivning. I stort sett framgår av rapporten att verksamheten i dag sköts bra och de mindre brister som framfördes har åtgärdats. I rapporten diskuteras bidragssystemens förutsättningar för omprövning och förnyelse. Aktörer inom konst- och kulturlivet såväl utövare som administratörer på alla nivåer framhåller ofta vikten av såväl kontinuitet som flexibilitet i stödsystemen. Detta kan gå hand i hand. Med långsiktiga åtaganden från statens sida minskar utrymmet för nya aktörer och konstnärliga uttryck. Men det bör framhållas att förnyelse inte bara är en fråga för det oetablerade och oprövade. I Kulturrådets uppdrag bör framöver ingå att i ännu högre grad än idag stödja befintliga aktörer och institutioner i deras förnyelse- och utvecklingsarbete. En väsentlig del i Kulturrådets uppdrag är att utveckla samarbetet mellan statliga, regionala och kommunala aktörer och olika andra kulturinstanser. Därför har under 2008 ägnats mycket tid åt det regionala samarbetet. Kulturrådets chefer, medarbetare, ledamöter i arbets- och referensgrupper har en omfattande och livaktig dialog med kulturlivets olika aktörer. Kulturrådet för också övergripande dialoger med landsting/regioner där regionens politiker och tjänstemän deltar, och diskuterar hur samverkan kan utvecklas och gemensamma utvecklingsinsatser kan initieras. Den dialog som genomfördes med Region Skåne i september resulterade i en gemensam avsiktsförklaring mellan Kulturrådet och Region Skåne som undertecknades av parterna i januari Fler regioner har uttalat intresse

8 för gemensamma avsiktsförklaringar och förhoppningen är att under 2010 kommer Kulturrådet att ha avsiktsförklaringar med samtliga regioner. Kulturrådet har också fått ett nationellt ansvar när det gäller kulturlivets internationalisering. Uppdraget innebär att utveckla internationell och interkulturell verksamhet inom kulturlivet. Det kräver bland annat utveckling av Kulturrådets roll som samordnande myndighet på kulturområdet och mellan andra politikområden. Kulturrådet tog 2008 över den internationella litteraturverksamheten från Svenska institutet. Kulturrådet har även i uppdrag att administrera satsningen på det europeiska Kulturhuvudstadsåret Kulturrådet har också i uppdrag att värna de nationella minoriteternas språk och kultur. Kulturrådet har uppdrag tillsammans med Sida i biståndsfinansierade kultursamarbeten. För att stärka samarbetet och ta tillvara samordningsvinsterna i detta, har Kulturrådet och Sida påbörjat en dialog som syftar till att under 2009 teckna ett ramavtal om samverkan mellan myndigheterna. Barn och unga är prioriterade i kulturpolitiken. Som ett led i detta arbete har Kulturrådet fått i uppdrag att driva satsningen Skapande skola där professionella kulturaktörer och kulturpedagoger tillsammans med lärare kan ge elever möjligheter till personlig utveckling och inspiration och skapa nya former för lärande i skolan. Ett ständigt närvarande jämställdhetsperspektiv är viktigt både i det interna arbetet på Kulturrådet och hos alla andra berörda aktörer. Under 2008 har Kulturrådet arbetat fokuserat med jämställdhetsperspektivet. En del av detta har varit regeringsuppdraget att analysera Kulturrådets egen bidragsfördelning och fördela särskilda bidrag till projekt som kan främja jämställdhet inom scenkonstområdet. Kulturrådet har redan som sektorsansvarig myndighet en viktig roll att driva på arbetet med att tillgängliggöra kulturen för personer med funktionsnedsättning genom att fortsätta att utveckla metoderna för att integrera handikapperspektivet i kulturlivets ordinarie verksamhet. Under 2008 stod Kulturrådet som värd för en nordisk konferens. Där antogs den så kallade Hallundadeklarationen, som uppmanar chefer och ledningar inom scenkonstområdet att ta ett ökat ansvar för att förbättra tillgängligheten. I Kulturrådets årsredovisning för 2008 ges en mer heltäckande bild av Kulturrådets arbete under det gångna året än den som skulle ha visats om den endast utgått från de återrapporteringskrav som regleringsbrevet för 2008 föreskriver. Årsredovisningen visar att Kulturrådet under 2008 väl 8

9 uppfyllt de mål som i regleringsbrevet satts för myndigheten och att uppdragen från regeringen genomförts på ett tillfredsställande sätt. På styrelsens vägnar Kennet Johansson 9

10 INTRODUKTION TILL KULTURRÅDETS VERKSAMHET Från en arrangör i Nyköping till bilaterala samarbeten i Bryssel ett mål och många vägar dit Att främja konst och kultur för att på så vis värna om allas rätt till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet i hela landet. Så kan Kulturrådets övergripande mål sammanfattas men det säger inte så mycket om vad det är som faktiskt görs. Myndighetssvenska är sällan särskilt engagerande, spännande eller konkret, men uppdraget är precis det. I allra högsta grad. Och det är ett uppdrag Kulturrådet tar på största allvar. Kulturrådet har flera uppdrag stora och små, övergripande och specifika men de leder alla tillbaka till utgångspunkten att värna om allas rätt till ett varierat kultutbud av hög kvalitet. I de orden tar Kulturrådet sitt avstamp i alla delar av verksamheten i varje enskilt bidragsärende och i varje möte med politiker, kulturarbetare och opinionsbildare. En av många delar i Kulturrådets arbete är bidragsgivningen. Varje år fördelas cirka 1,7 miljarder kronor i stöd till Sveriges kulturutbud. Det är ett stort ansvar, men även en stor möjlighet och ett viktigt verktyg i arbetet med att värna om allas rätt till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. Det är Kulturrådets ansvar att se till att de offentliga insatserna gör mesta möjliga nytta. Bidragsgivningen kräver stora resurser i form av tid och kompetens för att den ska fungera som det är tänkt som ett strategiskt instrument för att utveckla och stärka svensk kultur. Och det är ett arbete som Kulturrådet bedriver på flera ledder och nivåer samtidigt. Kulturrådet måste först analysera och besluta inom vilka områden stödet kommer till bäst användning, för att sedan ta beslut om vilka teatrar, orkestrar, organisationer, enskilda kulturutövare, projekt och fria grupper inom de områdena som ska få stöd. Kulturrådets ansvarsområde sträcker sig nämligen över hela kulturkartan från höga toner och bloggoperor till dans i skolan och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Besluten tas med hjälp av arbets- och referensgrupper, handplockade för sin kunskap inom sina respektive områden. Sammanlagt arbetar drygt 120 författare, konstnärer, musiker, skådespelare, lärare och forskare med att bedöma de över ansökningar som kommer in till myndigheten varje år. För även om Kulturrådet fördelar 1,7 miljarder kronor, kommer ansökningar om så mycket mer in. 10

11 Men det räcker inte med att bara välja bland de ansökningar Kulturrådet får in, det handlar också om att arbeta för att få in rätt ansökningar. Detta kräver information och än viktigare, kommunikation. För att kulturen ska stärkas är det viktigt att Kultursverige vet vilka möjligheter som finns, och att det vet att regeringen satsar på kulturens utveckling. Det kräver i sin tur att såväl den privata sektorn som det offentliga vet vad Kulturrådet gör och arbetar för. Att utveckla samarbetet mellan statliga, regionala och kommunala aktörer och samverka med andra politikområden är därför en väsentlig del i Kulturrådets uppdrag. Och inte bara för att informera om regeringens mål och syfte med den nationella kulturpolitiken, utan också för att samla information och underlag som i andra änden kan hjälpa regering och riksdag i sina framtida kulturpolitiska beslut. En framgångsrik nationell kulturpolitik förutsätter nämligen kunskap om kulturutbudet och kulturpolitikens effekter. Kulturrådets arbete tar inte heller slut när pengarna väl är fördelade. Viktigt för en fungerande bidragsgivning, och för den svenska kulturpolitiken i stort, är att besluten och dess resultat kartläggs och utvärderas. Kulturrådet är statistikansvarig myndighet på kulturområdet och följer varje år upp vilken effekt myndighetens arbete har haft. På så vis kan Kulturrådet säkerställa att skattebetalarnas pengar använts på rätt sätt, och det är också en nödvändighet för att kunna utveckla och stärka svensk kultur än mer i framtiden. I en ständigt växande värld räcker det dock inte att begränsa synfältet till nationsgränserna. Internationella kontakter och samarbeten är en förutsättning för ett varierat svenskt kulturutbud och Kulturrådet arbetar hårt för att ständigt intensifiera det internationella kultursamarbetet, såväl inom som utanför EU. Fördelarna är flera det ger kulturskapare och utövare i Sverige möjlighet att bli efterfrågade utomlands. Det ger dem möjlighet att fånga upp nya kulturella uttryck genom att se och höra kulturutövare från andra länder. Och sist men inte minst ger det naturligtvis även kulturintresserade människor möjlighet att möta konst och kultur från hela världen. Kulturrådets arbete över gränserna stannar inte vid de rent geografiska. Kulturen är en viktig, ja till och med nödvändig beståndsdel inom alla samhällsområden, och för att ytterligare stärka kulturens ställning i Sverige är det minst lika viktigt att Kulturrådet också blickar över politikområdesgränserna. Att Kulturrådet finns med, påverkar och fortsätter utveckla kulturens roll inom andra politik- och samhällsområden. För kulturens skull, och för Sveriges skull. 11

12 Även här är bidragsgivning, information och kunskapsuppbyggnad Kulturrådets redskap och verktyg. Till exempel samarbetar Kulturrådet med Folkhälsoinstitutet för att ta fram indikatorer på hur man kan mäta kulturens hälsoeffekter och arbetar med att öka tillgängligheten till kulturutbudet för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet ger bidrag till projekt som syftar till att stärka kulturens roll i arbetslivet och gör nu en inventering av hur kultur och näringsliv kan integreras för att stärka varandra. Genom satsningen Skapande skola arbetar Kulturrådet också för att kulturen ska få en mer självklar plats i ungas liv, och genom bidrag stöder Kulturrådet skolans samverkan med det professionella kulturlivet och jobbar för att förbättra elevernas möjligheter till eget skapande. Kulturrådet har även flera andra uppdrag av kultur- och tvärpolitisk karaktär. Bland annat verkar Kulturrådet för jämställdhet mellan män och kvinnor på kulturområdet och arbetar för att lyfta fram den kulturella mångfalden. Kulturrådet bidrar till att de nationella minoriteterna får möjlighet att behålla och utveckla sin kultur. Dessutom initierar Kulturrådet forskning och forskningsprojekt för att förbättra den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom svensk kultur. Uppdragen är många fler och de redovisas alla i årsredovisningen. Men målet med dem är detsamma att värna om allas rätt till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. 12

13 RESULTATREDOVISNING Kulturrådets verksamhet i sammanfattning 2008 Kulturrådets uppdrag är att förverkliga den nationella kulturpolitik som Sveriges riksdag och regering beslutar om. Verksamheten utgår från målen som beskrivs nedan. Kulturrådet arbetar med att uppfylla målen utifrån två verksamhetsgrenar; bidragsgivning samt kunskapsuppbyggnad och kommunikation. Under 2008 har Kulturrådet på flera olika sätt arbetat för att uppnå målen för verksamheten. Verksamhetsårets viktiga händelser har varit att Kulturrådet fått en ny GD samt en ny styrelse med fullt ansvar. Kulturrådet fick 2008 också ett bemyndigande som innebär att Kulturrådet kan fatta beslut för fria teater-, dans- och musikgrupper på upp till 80 miljoner kronor redan året innan medlen finns tillgängliga för myndigheten att utbetala. För kulturlivet innebär det bättre planeringsförutsättningar och möjlighet till framförhållning på ett helt annat sätt än tidigare. 13

14 Vidare har Kulturrådet visat tydliga ställningstaganden och prioriteringar för en reformerad kulturpolitik genom det manifest som styrelsen lämnade under sommaren. En annan viktig del i Kulturrådets verksamhet 2008 har varit de många regionala dialogerna som ägt rum från Luleå i norr till Malmö i söder. Dialogen i Region Skåne ledde i början av 2009 fram till en avsiktsförklaring mellan Kulturrådet och Skåne. Den internationella och interkulturella verksamheten på Kulturrådet har också ökat och intensifierats under året. Kulturrådet har bland annat övertagit stödet för svensk litteratur i översättning från Svenska institutet, fått sex miljoner kronor för att utveckla den internationella och interkulturella verksamheten samt administrerat den svenska uttagningsprocessen inför valet av Kulturhuvudstad Kulturrådet har under 2008 även investerat i utveckling av stödsystem som på sikt beräknas leda till kvalitetsförbättringar och effektivisering av verksamheten. Det har inneburit att Kulturrådet sedan den 1 mars 2008 tar emot alla leverantörsfakturor elektroniskt och sedan den 1 juli 2008 skickas alla utgående fakturor till statliga kunder elektroniskt. Utveckling har även skett av bidragsansöknings- och återrapporteringssystemet och den 1 januari 2009 sjösattes ett nytt system för att ta emot ansökningar och redovisningar elektroniskt. Detta möjliggör ett effektivare och mer strukturerat sätt att bearbeta och analysera både statistisk data och övrig information från bidragssökande och övriga. Sedan 1 januari 2008 omfattas Kulturrådet av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Regelverket ställer krav på att myndigheten ska analysera, åtgärda, följa upp och dokumentera de risker som verksamheten är utsatt för på vägen mot att uppnå önskat resultat. Under året har Kulturrådet tagit fram en metod för och genomfört en riskanalys i vilken merparten av myndighetens medarbetare deltagit. I arbetet har verksamheten analyserats utifrån målen i syfte att identifiera eventuella hot och risker för att verksamhetsmålen inte kommer att uppnås. Utifrån genomförd riskanalys har sedan handlingsplaner tagits fram som kommer att följas under Arbetet har bidragit till att nya rutiner och synsätt planterats vilket lett till att den interna verksamheten utvecklats. Den nya, vidare syn på intern styrning och kontroll som kommit fram ska bidra till en god framtida intern kontroll och styrning. Verksamhetsgren kunskapsuppbyggnad och kommunikation Verksamheten under 2008 har bland annat kännetecknats av fortsatt breddning och förbättring av statistiken samt ökad aktivitet inom forskningsområdet. Under året publicerades 19 skrifter och rapporter varav 14 i Kulturrådets skriftserier. 14

15 Under året har ett utvecklingsarbete pågått med en ny webbplats som ska tas i bruk under våren Bokmässor och Europeisk kulturhuvudstad 2014 har varit några frågor som rönt stort intresse i omvärlden. Det har under året också varit ett intensivt samspel med andra statliga myndigheter, regioner och kommuner inom ramen för Kulturrådets uppdrag att tillgängliggöra kultur i hela landet. Särskilda regionala dialoger har till exempel förevarit med nio landsting/regioner och ett intensivt arbete har pågått kring entreprenörskapfrågor, innovation och förnyelse, m.m. med kulturen i centrum för andra sektorers utveckling. Verksamhetsgren bidragsgivning Under 2008 har Kulturrådet lagt särskild fokus på att stödja verksamhet som verkar för utveckling och förnyelse av teater-, dans- och musikområdet. Inom musikområdet har Kulturrådet prioriterat den nutida konstmusiken och både inom dansen och musiken har stödet till arrangörer av professionella konserter och föreställningar getts ökat stöd. Samspelet mellan de statliga, regionala och kommunala insatserna har utvecklats under året. Söktrycket har ökat på litteraturstödet, varför det finns skäl att se över praxis vid fördelningen av litteraturstöd. Under 2008 har inom litteraturstödet prioriterats internationell samverkan, verksamheten för barn och unga och geografisk spridning av litterära evenemang. Inom museiområdet har Kulturrådet systematiskt och kontinuerligt arbetat med uppföljningar och dialoger med institutionerna och deras samarbetsråd. Under året har ett nytt avtal för utställningsersättning arbetats fram för yrkesverksamma bild- och formkonstnärer. Kulturrådet fördelar medel inom ramen för satsningen Skapande skola. Under året har 315 ansökningar behandlats och olika informationsinsatser genomförts för att sprida kunskap om bidraget. Under året har cirka 46 miljoner kronor fördelats till internationell och interkulturell verksamhet, inklusive internationellt litteratursamarbete. Bidragsärenden beslutas på olika nivåer i organisationen beroende på bidrag. Under 2008 fördelades besluten enligt tabellen nedan. 15

16 Beslutsnivå Antal beslut Antal beslutade bidragsärenden Styrelse Ordföranden Arbetsgrupp GD Avdelningschef Under 2008 hanterade Kulturrådet drygt ärenden varav var bidragsärenden. Inkomna och beslutade ärenden Totalt antal ärenden i KUR-serien Varav antal Bidragsärenden Varav antal Onlineansökningar Accessansökningar Beviljade bidragsärenden Avslagna bidragsärenden Avskrivna/avvisade bidragsärenden Bordlagda bidragsärenden Övriga serier ADM- administrativa serien STAT- statistikserien DIV- diverseserien (inbjudningar m.m) ) På grund av ändrade rutiner för bidragsbeslut har ett stort antal ärenden förskjutits över kalendersårgränsen. Antalet ärenden mellan 2006 och 2007 är därför inte jämförbart. 2) Diverseserien har utgått

17 Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader Kunskapsuppbyggnad per verksamhetsgren (tkr) Bidragsgivning och kommunikation Totalt Intäkter av anslag Intäkter exkl. anslag Summa intäkter Förvaltningskostnader Summa kostnader Lämnade bidrag Summa transfereringar Figur 1. Förvaltningskostnader per verksamhetsgren 38% Bidragsgivning Kunskapsuppbyggnad och kommunikation 62% 17

18 Organisation Kulturrådet är organiserat med en styrelse som sedan 2008 har fullt ansvar, en generaldirektör med tillhörande stab, tre avdelningar samt ett kansli för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Till organisationen hör också de drygt 120 ledamöterna i arbets- och referensgrupperna samt juryn till Litteraturpriset för Astrid Lindgrens minne. Figur 2. Kulturrådets organisation Under 2008 har Kulturrådet gjort en justering av organisationen. Den innebär att avdelningen för konst och kultur delats i två enheter. 18

19 VERKSAMHETSGREN KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH KOMMUNIKATION En framgångsrik nationell kulturpolitik förutsätter kunskap om kulturlivet och kulturpolitikens effekter. Det krävs också effektiv information och en ständig dialog och samverkan med kulturlivets olika parter samt med andra politikområden. Under verksamhetsgren kunskapsuppbyggnad och kommunikation arbetar Kulturrådet med att kontinuerligt följa utvecklingen inom kulturområdet, ta fram rapporter och utredningar som kan fungera som underlag för 19

20 regeringes beslut i kulturfrågor, samla och sprida information om kulturell verksamhet och om åtgärder och initiativ på området. Kulturrådet arbetar också för att bidra till att utveckla samspelet mellan de statliga, regionala och kommunala insatserna. Kulturrådet ansvarar även för den officiella statistiken på kulturområdet. Därutöver har Kulturrådet till uppdrag att bidra till att den kulturpolitiska forskningen stärks och utvecklas. Fokus ligger på att stödja, stärka och utveckla forskning som kritiskt granskar kulturpolitiken och som ger underlag för beslut och planering av den. Kunskapsuppbyggnad Mål 1: - Säkerställd och utökad kunskapsuppbyggnad inom Kulturrådets ansvarsområde Återrapporteringskrav Kulturrådet ska redovisa: - måluppfyllelse samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten med avseende på statistik, forskning och övriga insatser, - åtgärder som vidtagits för att med en tidsmässig regelbundenhet och i lättillgänglig form offentliggöra statistik avseende de offentliga kulturutgifterna på nationell, regional och lokal nivå, - åtgärder som vidtagits för att utveckla den nationella kulturstatistiken med inriktning mot barn och unga, bland annat genom metodutveckling, - åtgärder som vidtagits för att förbättra jämförbarheten av kulturstatistik mellan Sverige och andra länder Utveckling av statistik, forskning och övriga insatser För att säkerställa kunskapsuppbyggnaden inom ansvarsområdet har Kulturrådet under 2008 producerat sju statistiska rapporter, varav fyra ingår i den officiella statistiken (se avsnitt Tryckta publikationer). En av rapporterna, Nya kulturvanor 2008:06, innehåller samlad kulturvanestatistik hämtad från SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) Vidare har Kulturrådet under 2008 påbörjat insamlandet av data till en skolbiblioteksstatistik, som beräknas kunna sammanställas och publiceras under Kulturrådet har också inlett en pilotstudie med inriktning mot statistik över dansområdet, där avsikten är att erfarenheter och resultat ska kunna användas som en grund för en bredare scenkonststatistik. Vidare har 20

21 Kulturrådet medverkat med frågor i SOM-institutets rikstäckande enkät, inklusive frågor om hinder för kulturdeltagande, samt finansierat en rapport kring kulturfrågorna i undersökningen. Planeringsarbete har också påbörjats för en utifrån SCB:s ULF-undersökning utvecklad kulturvanestatistik, med särskild inriktning mot barns och ungas kultur. Kulturrådet har också till EU anmält intresse för att aktivt delta i det utvecklingsarbete som ska påbörjas kring en ny europeisk kulturstatistik. Genom samtliga insatser har Kulturrådet tagit ett antal steg framåt i sitt långsiktiga arbete med att utveckla kulturstatistiken. Syftet är dels att svara mot den faktiska efterfrågan på statistiska uppgifter och analyser särskilt om scenkonstområdet och om barns och ungas kultur, dels att vidga bevakningsområdet för kulturstatistiken ytterligare utanför de områden som utpekas i Statistikförordningen (SFS 2001:100) med utgångspunkt från att Kulturrådet är statistikansvarig myndighet för hela kulturområdet. För att ytterligare utveckla kulturstatistiken behöver Kulturrådet för framtiden arbeta vidare med att utveckla kulturvanestatistiken, särskilt med inriktning mot barns och ungdomars kulturvanor. För det syftet ser Kulturrådet också behovet av att kalla samman en extern referensgrupp. För utvecklingen av statistiken av barns och ungdomars kulturvanor behöver Kulturrådet också sammanställa uppgifter om både den offentliga finansieringen av barn- och ungdomskultur och vilket kulturutbud som finns riktat till barn och ungdomar. Den pågående skolbiblioteksundersökningen är också viktig i sammanhanget. Kulturrådet behöver vidare undersöka på vilket sätt publicerandet av studieförbundsstatistiken kan effektiviseras. På sikt behöver man också kalla samman ett användarråd för samtliga statistikområden samt fortsätta att prioritera utvecklandet av en mer heltäckande och användbar scenkonststatistik. Inom forskningsområdet har Kulturrådet också medverkat på både internationella och nationella kulturpolitiska forskningskonferenser och där knutit kontakter med svenska och nordiska forskare som i flera fall utmynnat i diskussioner om forskningsprojekt och seminarier. Kulturrådet har under 2008 fördelat bidrag för forskningsprojekt till de sex ansvarsmuseerna från den särskilda anslagsposten för detta ändamål, samt till 12 andra projekt där Kulturrådet avgör användningen. Diagrammet nedan avser den senare anslagsposten. 21

22 Figur 3. Ansökt och beviljat belopp för bidrag till forskning och utveckling (tkr) * Ansökt belopp Beviljat belopp *Exklusive ansvarsmuseernas forskning Kategori /ändamål 2006 ( tkr) 2007 (tkr) 2008 (tkr) Universitet, högskolor, forskningsinstitutioner Kulturinstitutioner m.m Ansvarsmuseer Totalt Genom insatserna på forskningsområdet har Kulturrådet inlett ett långsiktigt arbete i syfte att förstärka Kulturrådets position dels som initiativtagare till kulturpolitisk relevant forskning, dels som förmedlare av kontakter såväl forskare emellan som mellan beställare och utförare av forskning samt mellan forskare och kulturinstitutioner. Redovisningen från ett av de forskningsprojekt som fått stöd från Kulturrådet, Kultur en del av ett hälsosamt liv? (2008:4), trycktes under året i Kulturrådets skriftserie. Forskningsprojekt som har fått stöd presenteras också på Kulturrådets webbplats. För att ytterligare stärka sin roll inom kulturpolitisk forskning behöver Kulturrådet arbeta ännu mer uppsökande när det gäller att identifiera forskningsprojekt som är värda att stödja ekonomiskt, utöka arbetet för att skapa kontakter mellan forskare och forskningsbeställare samt tydligare klargöra vilken typ av forskningsprojekt som prioriteras. Kulturrådet 22