stolt stipendiat eller billig arbetskraft?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "stolt stipendiat eller billig arbetskraft?"

Transkript

1 4/2014 stolt stipendiat eller billig arbetskraft? himanshu kataria jobbade för kollegornas halva lön stipendiedoktoranders villkor sid Examenspremier Regeringsförslag möts av kritik sid 4 budgeteringsfel 65 miljoner minus blev 110 miljoner plus sid 6 Övertalighet 2013 Fler forskare förlorade jobbet under fjolåret sid 18

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Erkänn de anställdas kompetens Telefon: växel. e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , Produktannonser: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel , Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Unga doktorander undrar, och det med fog, om det är någon idé att stanna i akademin efter disputationen. I genomsnitt 33 procent av landets högskole- och universitetspersonal är tidsbegränsat anställda, räknat i helårspersoner och utöver doktoranderna. Det visar SCB:s siffror som i juni 2013 presenterades i SULF:s rapport Herregud! Det verkar som om det värsta som kan hända ett lärosäte är att man råkar tillsvidareanställa någon... Om tidsbegränsade anställningar och kvalitet i akademin. Det är tre gånger fler än på den övriga arbetsmarknaden. Konsekvenserna för den enskilda är välkända. Problemet är alltså inte primärt att alltför många redan tillsvidareanställda hindrar tidsbegränsat anställda kollegor att få meritering på samma arbetsplats. Problemet är att rörlig heten är för liten och tillsvidareanställningarna för få i verksamheter som bygger på en stor kader personal som arbetar på samma arbetsplats år efter år, med ständigt nya förordnanden. Regelverk som ska motverka den höga andelen tidsbegränsat anställda finns. Du kan vara tidsbegränsat anställd enligt LAS maximalt två år under en femårsperiod, eller ha en tidsbegränsad meriteringsanställning genom kollektivavtal eller med stöd i högskoleförordningen. Det är dock ovanligt att dessa meriteringsanställningar innebär rätt till prövning för exempelvis ett universitetslektorat med tillsvidareanställning. Det finns, på gott och ont, inget regel verk i världen som överträffar den mänskliga faktorn. Därför fortsätter SULF envist att driva att varje lärosäte måste utbilda chefer i hur svensk arbetsmarknad fungerar så att rädslan för att tillsvidareanställa minskar. Det finns exempel på männi skor som arbetat vid samma lärosäte i över tio år med den ena tidsbegränsade anställningen efter den andra. För att exempelvis meriteringsanställningarna ska kunna bidra till ökad rörlighet, måste arbetsgivaren våga utlysa tillsvidareanställningar som den meriterade akademikern kan söka sig till. Efter tio års tidsbegränsade anställningar torde den enskildes värde för verksamheten vara bortom allt tvivel. SULF vill på olika sätt bidra till att arbetsgivaren vågar tillsvidareanställa personal för de behov som verksamheten uppenbarligen har. Att tillsvidareanställa personal betyder att vi får verksamheter som kan arbeta långsiktigt på ett sätt som säkrar den högre utbildningens kvalitet. Då kan arbetstiden ägnas åt högkvalitativ under visning och forskning i stället för att dyrbar arbetstid ägnas åt att söka sig någon annanstans. Det är en improduktiv och oförsvarbar hantering av såväl offentliga som privata medel. SULF värnar såväl den tidsbegränsade som den tillsvidareanställda personalen på landets lärosäten, erkänner värdet av rörlighet på arbetsmarknaden och driver att andelen tidsbegränsade anställningar för forskande och undervisande personal halveras. Målsättningarna är förenliga, men de kräver mod, tro och framförhållning. Att tillsvidareanställa väl meriterad personal vore att erkänna den forskande och undervisande personalens kompetens och värde för akademin, ett värde som kommer till uttryck genom åratal av tidsbegränsade anställningar staplade på varandra vid ett och samma lärosäte. helén persson 3:e vice ordförande för sulf 2 Universitetsläraren 4/2014

3 innehåll 4: vem baserar yrkesval på engångspremie? 5 nya utbildningsplatser blir en utmaning 6 budgeten slog fel med 175 miljoner 7 Alison Wolf om myter kring högre utbildning 8 Doktorandmiljön inbjuder till uppskjutande Foto: kerstin mothander Foto: ali soltani tehrani sulf:s chefsutredare: 10 beklagligt att systemet blir politiskt slagträ 11 olika tolkningar av kvalitet gör utvärdering opålitlig 12 hittills inga kvinnor i regeringens storsatsning 13 Flera förbättringar för utländska doktorander 14 stipendiedoktorander jag kände mig som billig arbetskraft Lokala fackklubben: 15 problemet behöver lösas politiskt kth:s rektor: 16 stipendiaterna har själva sökt sig hit 18 Fler forskare sades upp 2013 tio års statistik visar: 20 högskolesektorn är stabil på gång sulf kalendarium 38 sulf informerar 21 Foto: kajsa skarsgård 21 guider i den postdoktorala djungeln 22 obehöriga tecknar avtal i Lund 24 sverige kan lära av amerikanska framgångar 26 kostymen blev en vante 28 DEbAtt: svar till jeff Werner Foto: kajsa skarsgård Stolt stipendiat eller billig arbetskraft? Himanshu Kataria jobbade för kollegornas halva lön STIPENDIEDOKTORANDERS VILLKOR sid Examenspremier Regeringsförslag möts av kritik sid 4 Budgeteringsfel 65 miljoner minus blev 110 miljoner plus sid 6 4/2014 Övertalighet 2013 Fler forskare förlorade jobbet under fjolåret sid 18 himanshu kataria är doktorand på kth. Först var han stipendiat, numera är han anställd vid lärosätet. Universitetsläraren nr 5/2014 har manus- och annonsstopp 4 april Universitetsläraren 4/2014 3

4 Vem baserar yrkesval på engångspremie? Varför inte examenspremier också till studenter som vill bli språklärare? Att med en premie på upp till kronor belöna studenter som väljer ämneslärarutbildning i matematik, fysik, kemi, biologi och teknik är en i flödet av åtgärder som regeringen vidtar för att komma till rätta med rådande och kommande brist på lärare inom dessa ämnen. Text: marielouise samuelsson foto: kerstin mothander Den unika examenspremien är, enligt statssekreterare Peter Honeth, en väldigt tydlig markering. Däremot finns inga planer på att använda samma lockbete för att få fler ämnes lärare i språk, trots motsvarande brist på studenter och därmed framtida lärare. Att politiker tar ansvar för utbildning inom bristområden i samhället är bra, problemet är att det görs på ett ensidigt och godtyckligt vis. Språkutbildningen står inför omfattande och minst lika stora problem men ges inte alls samma uppmärksamhet, säger Fanny Forsberg Lundell, docent i franska vid Stockholms universitet och akademiforskare i romanska språk vid Kungl. Vitterhetsakademien. Hon är också, tillsammans med Jonas Harvard, docent i historia vid Mittuniversitetet, nyutnämnt språkrör för Humtank, tankesmedjan för humaniora som Universitetsläraren tidigare (nr 1/2014) berättat om. Naturligtvis är naturvetenskap och teknik viktiga områden, men faktum är att både Exportrådet och Svenskt Närings liv har uttryckt oro för bristen på expertkunskaper i framför allt tyska och menar att vi riskerar att tappa export andelar, påpekar Fanny Forsberg Lundell. Bland annat har Annika Lundius, vice vd för Svenskt Näringsliv framhållit tyska språket som det mest efterfrågade inom näringslivet. Då är det alarmerande att ämneslärarutbildningen i tyska denna vårtermin endast har futtiga tre sökande, säger Fanny Forsberg Lundell. Förutom det konkreta behovet av Vem väljer sitt framtida yrkesliv baserat på en engångspremie? Och är det de som lockas av pengarna som är mest motiverade att göra skillnad i skolan? Fanny Forsberg Lundell, docent i franska och språkrör för Humtank språkkunskaper i affärsrelationer, får vi inte glömma den interkulturella kompetens som språkstudier medför. Själva språkfärdigheten är bara en del av att lära sig ett nytt språk. Det innebär också en inblick i och förståelse för nya tankesätt och livsstilar. Dessa insikter kan vara ovärderliga, bland annat för fördjupade och långsiktiga affärsrelationer. Hon ser också risken att hamna i en ond cirkel, då bristen på utbildade lärare omöjliggör studier av språken i skolan, vilket i sin tur leder till brist på sökande till högre utbildningar i moderna språk. Fanny Forsberg Lundell efterlyser mer uppmärksamhet och markering av att det också finns brist på språklärare, men hon är tveksam till metoden att få pengar för examen och tvivlar på att premier kommer att ha önskad effekt. Vem väljer sitt framtida yrkesliv baserat på en engångspremie? Och är det de som lockas av pengarna som är mest motiverade att göra skillnad i skolan? Statssekreterare Peter Honeth, däremot, tror givetvis på att examenspremien är en av flera möjliga vägar som måste prövas för att komma till rätta med bristen på lärare inom exempelvis matematik. Men den ovanliga åtgärden att med pengar uppmuntra studenter till att ta en viss examen är förstås ingen garanti för att vederbörande alls kommer att arbeta som lärare. Teoretiskt är det förstås så, men jag tror inte att någon väljer att gå en hel utbildning enbart för att få examenspremien, utan att vara intresserad av läraryrket. Premien som ska införas kommer att gälla examen som ämneslärare i matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Studenten får (skattefria) kronor per ämne, med ett tak på kronor för den som läser flera ämnen. Premien kommer att betalas ut också till de ämnes lärarstudenter som redan påbörjat sin utbildning. l 4 Universitetsläraren 4/2014

5 Nya utbildningsplatser blir en utmaning De nya utbildningsplatserna blir en utmaning för lärosätena, men platserna är fullt finansierade och jag är övertygad om att lärosätena klarar av den utmaningen. Det säger statssekreterare Peter Honeth med anledning av regeringens storsatsning på nya platser på lärosätenas lärarutbildningar. text: marielouise samuelsson foto: jann lipka Samtidigt har som bekant Jan Björklund under sin tid som utbildningsminister talat kritiskt om att ett av kvalitetsproblemen med lärarutbildningen är att det varit alldeles för lätt att bli lärarstudent, att vem som helst kommer in. Den risken, som upprepade gånger formulerats från utbildningsdepartementet, borde rimligen öka när nu lärarutbildningsplatserna blir betydligt flera? Det går väl knappast att lösa det man uppfattar som kvalitetsproblem genom en kvantitativ satsning? Men Peter Honeth anser förstås inte att utbyggnaden av platser är problematisk, varken ur kvalitetssynpunkt eller med tanke på att det är för få som söker. Söktrycket till lärarutbildningarna är visserligen inte ifatt den volym vi vill ha, men vi ser trots allt ett svagt ökat söktryck. Vi har ju också gjort en kraftig uppskärpning av lärarutbildningen. Han ser alltså inte heller den stora utökningen av platser som alltför påfrestande för lärosätena. Att öka antagningen redan till hösten inser vi dock kan bli problematiskt, planeringsmässigt. Ökningen av utbildningsplatser kommer att ingå i vårpropositionen som läggs fram den 9 april och det rör sig om sammanlagt platser, alltså helårsstudenter från 2015 till Av dessa fördelas på olika lärarutbildningar; förskollärarutbildningen, lågstadielärarutbildningen, ämneslärare Söktrycket till lärarutbildningarna är visserligen inte ifatt den volym vi vill ha, men vi ser trots allt ett svagt ökat söktryck. Peter Honeth, statssekreterare vid utbildningsdepartementet inom matematik/no/teknik, speciallärarutbildningen, vidareutbildning av förskollärare och KPU (kompletterande pedagogisk utbildning) av de nya platserna tillförs vård utbildningar, barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Utbyggnaden som blir permanent ska vara fullt utbyggd l Moraliskt övertygade lärarstuderande hoppar sällan av Var sjätte lärarstudent hoppar av sin utbilding innan de gått klart första terminen, enligt en kartläggning av SVT förra året. Men nu visar forskning från Linköpings universitet att det inte i lika stor utsträckning gäller de som valt sin utbildning av moralisk övertygelse och som engagerar sig i studierna. En forskargrupp har undersökt lärar studenters motiv och engagemang och kopplat detta till vilka som hoppat av utbildningen. Studien pekar på tre motiv till att bli lärare: Yttre motiv, såsom anställningstrygghet, god arbetsmarknad och flexibla arbetstider. Inre motiv, att brinna för sitt ämne, tycka om att undervisa och förklara. Altruistiska motiv, det vill säga moralisk övertygelse och vilja att göra en samhällsinsats och hjälpa andra. Vår undersökning, liksom tidigare forskning, visar att de altruistiska och inre motiven är starkast för lärarstudenter, säger Tomas Jungert, forskare i social psykologi vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande. Undersökningen gjordes på 333 förstaårsstudenter. Fyra och ett halvt år senare följde forskarna upp vilka som inte slutfört sina studier. l 64 procent... av de tillfrågade i Medieakademins förtroendebarometer 2014 har mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Därmed är universitet och högskolor den samhällsinstitution som får störst förtroende i mätningen, följt av Riksbanken (49 procent) och radio/tv (47 procent). Förtroendebarometern har genomförts årligen sedan Årets resultat bygger på webbenkäter insamlade av TNS Sifo. l Universitetsläraren 4/2014 5

6 bild: ess ESS-finansiering börjar ta form text: marielouise samuelsson I och med att Storbritannien och Spanien skrivit på bindande avtal om att medverka till byggandet av ESS, European Spallation Source, beräknas 65 procent av finansieringen vara i hamn. Spanien bidrar med fem procent, 90 miljoner euro av investeringskostnaden som är beräknad till 1,8 miljarder kronor. Storbritannien har åtagit sig tio procent, precis som i Spaniens fall handlar det om en kombination av pengar och så kallade in-kind-bidrag, alltså varor och tjänster in natura. Sverige står för 35 procent av kostnaden för konstruktionen, Danmark 12,5 procent, Norge 2,5 procent och Schweiz kommer att bidra med mellan 3 och 4 procent. Sverige står vidare för 10 procent av driftskostnaden och det sammanlagda svenska åtagandet finns inskrivet i den förra forskningspropositionen: Uppräknat med inflationen kan Sveriges andel av totalkostnaden beräknas bli cirka sex miljarder kronor. Det kommer under perioden till och med 2025 att krävas ytterligare statlig finansiering på cirka två miljarder. För att byggstart ska ske som planerat i sommar krävs att ytterligare länder skriver på avtal. Av den krets som kalllas partnerländer eller medlemsländer som (vid Universitetslärarens pressläggning) ännu inte skrivit på återstår Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Förutom finansieringsavtalen krävs också klartecken i form av en rad tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten och från Miljödomstolen som har huvudförhandling i april. l Budgeten slog fel med 175 miljoner Göteborgs universitet har för mycket pengar i kassan, närmare en miljard kronor. I fjol gick universitetet med 110 miljoner plus, trots att man budgeterat för 65 miljoner minus. Det här är inte ett gott betyg på organisationens sätt att hantera detta, säger Lars Nilsson, ekonomidirektör vid Göteborgs universitet. text: Per-Olof Eliasson Problemet att inte klara av att använda alla sina pengar delar Göteborgs universitet med andra stora lärosäten. Störst ackumulerat överskott inför 2013 hade Lunds universitet med 1,6 miljarder kronor, Karolinska institutet med 1,2 miljarder och Uppsala universitet med 1,1 miljarder. Göteborgs universitet hade samlat på sig 977 miljoner i slutet av När det gäller kapital som ansamlats är vi inte värre än alla de andra stora lärosätena. Så det är ett slags strukturfel i sektorn. Men det hjälper ju inte oss att hänvisa till andra, säger Lars Nilsson. Inför 2013 hade institutioner och andra instanser vid Göteborgs universitet fått i uppdrag att lägga upp en realistisk plan för att minska det ackumulerade överskottet. Men planen var inte så realistisk. Vi planerade att gå med 65 miljoner i underskott 2013 men så går vi med 110 miljoner plus. Att budgetplanen slog 175 miljoner fel anser Lars Nilsson beror främst på två saker. Det ena var att efter många års debatt bland studenter, lärare och andra om att prislapparna för humsam var alldeles för låga så höjde regeringen de prislapparna. Göteborgs universitet fick 60 miljoner extra som vi delade ut till fakulteter och institutioner. Men bokslutet visar att institutionerna inom humaniora och samhällsvetenskap har samlat på sig ökade överskott istället för att använda pengarna till kvalitetsförstärkningar. Och den enda kvalitetsförstärkning man kan göra för att studenterna ska få fler undervisningstimmar är att anställa fler lärare. Den andra anledningen är enligt Lars Nilsson att institutionerna generellt inte klarat av att anställa tillräckligt många lärare och forskare för att få ned överskottet. Det här är inget nytt och det gäller inte bara Göteborgs universitet. Hos oss har det varit en ständigt pågående diskussion de senaste tre fyra åren. Varför institutionerna samlar pengar på hög är inte klarlagt. Ledningen för Göteborgs universitet prövar nu självkritiska frågor. Skapar vi i ledningen instabila förutsättningar så att prefekterna inte vågar satsa när de faktiskt har pengar? Tror prefekterna att vi kommer att ändra fördelningsmodeller eller debiteringsmodeller av lokalkostnader och så tänker de att det är bäst att hålla igen på utgifterna? Ja, då foto: Johan Wingborg Lars Nilsson, ekonomidirektör, GU. måste vi ta bort den oron och den grunden för instabilitet. Lars Nilsson frågar sig också om det finns andra strukturer som gör att rekryt ering går alldeles för långsamt, som systemet med bedömargrupper, eller om det är administrativa processer vid anställning som drar ut på tiden. Vi ska inte lämna någon sten orörd för nu måste vi ta bort alla hinder. Jag har fått i uppdrag att göra en roadtour till 27 institutioner och ställa den enkla frågan: vilka hinder finns för att verkställa våra egna planer? Det här är inte ett gott betyg på organisationens sätt att hantera detta. Vi ska använda pengarna till att förbättra kvaliteten på verksamheten och det har vi inte lyckats göra och då måste vi ta reda på varför, säger Lars Nilsson. l 6 Universitetsläraren 4/2014

7 Alison Wolf om myter kring högre utbildning Kunskap för jobb och välfärd är rubriken på Akademikernas högskolepolitiska forum som arrangeras i Stockholm den 2 april, i regi av Saco och tio Sacoförbund, bland dem SULF. text : marielouise samuelsson Under dagen ska företrädare för sektorn samt en rad politiker ta sig an kopplingen mellan högre utbildning, forskning och Sveriges framtid som välståndsnation, som är temat för tal och diskussioner. Huvudtalare är Alison Wolf, brittisk ekonom och professor vid King s College i London, som varit internationellt verksam som rådgivare och konsult i utbildningsfrågor i länder som USA, Frankrike, Nya Zeeland och Sydafrika. Hennes senaste bok är The XX Factor: How the Rise of working women has created a far less equal world, som uppmärksammats och ansetts provokativ, då Wolf beskriver en utveckling där antalet kvinnor i traditionella roller och kvinnoyrken (med låg lön och status) har blivit allt fler, parallellt med att kvinnor (fler, men jämförelsevis ett fåtal) erövrat toppositioner i arbetslivet. Wolf väckte också uppmärksamhet i den internationella och svenska debatten med boken Does Education Matter? Myths about education and economic growth? som kom ut I den skriver hon om övertro på högre utbildning i bemärkelsen att sambandet mellan andelen högutbildade och ekonomisk tillväxt är svagt, där Wolf bland annat exemplifierar med Schweiz. Inför sitt anförande i Stockholm 2 april har Alison Wolf aviserat att hon återigen utgår från eventuell mytbildning kring effekterna av mer högre utbildning som lösning på de problem som inte minst politiker formulerar och identifierar, kring tillväxt och ökat tryck på välfärdsstaterna. Wolf kommer efter sitt anförande att frågas ut av och samtala med Agneta Stark, docent i företagsekonomi, tidigare rektor för Högskolan Dalarna och välkänd debattör. Alison Wolf ser högre utbildning som ett sorteringsinstrument, ett sätt för medelklassen att göra karriär och foto: privat Alison Wolf, brittisk ekonom och professor vid King s College, samtalar med Agneta Stark, docent i företagsekonomi, vid inledningen på Akademikernas högskolepolitiska forum. positionera sig, säger Agneta Stark som också noterat att Wolf beskriver det tyska lärlingssystemet som en förebild, en uppfattning som Stark inte helt delar. Lärlingssystemet låser in unga och begränsar utrymmet för nytänkande. Wolf ger också uttryck för oro över att elituniversiteten (de brittiska) får sämre ekonomiska förutsättningar. Hon menar att det är farligt för alla, om toppen får mindre och hon månar om elituniversiteten, säger Agneta Stark som ser fram emot möjligheten att diskutera Wolfs perspektiv. En sak som jag är väldigt nyfiken på är att få veta när Alison Wolf menar att systemet för högre utbildning har fungerat som bäst, har det funnits någon guldålder och i så fall när och varför. Efter Alison Wolfs och Agneta Starks inledning, fortsätter Akademikernas högskolepolitiska forum med diskussioner i sex parallella seminarier, med följande rubriker: Akademiens roll Är utbilda fritt att utbilda rätt? Hur arbetsmarknadsanpassad kan och bör akademisk utbildning vara? Hur får vi akademiker med utländsk examen till rätt jobb direkt? Hur stärker vi forskningsanknytningen i högre utbildning? Brain Drain eller Brain Gain, vad håller högskolan på med? Det sistnämnda tar bland annat upp SULF:s uppmärksammade rapport från 2013 som visade på en problematiskt stor andel visstidsanställningar. Efter seminarierna blir det debatt med en panel av politiker, där regeringen företräds av Peter Honeth (FP), Tomas Tobé (M), Emil Källström (C), Yvonne Andersson (KD) och oppositionen av Ibrahim Baylan (S), Åsa Romson (MP) och Jonas Sjöstedt (V). Vi har i flera år önskat få till en konferens av den dignitet som nu arrangeras den 2 april. Det finns också ett kongress beslut från 2012 om att vi skulle arbeta för att åstadkomma ett sådant forum för diskussion och debatt, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping. Att ett högskolepolitiskt forum sammanfaller med att det är valår och valrörelse framstår inte som en slump, samtidigt betonar hon att högskolefrågor inte får reduceras till vallöften. Partier och politiker är mer mottagliga under ett valår, men vi vill ha bred samsyn och hållbarhet i politiken kring de här frågorna. l foto: linda fredrikson Universitetsläraren 4/2014 7

8 Doktorandmiljön inbjuder till uppskjutande doktorandmiljön är farlig för den som lätt skjuter upp sina måsten till morgondagen. det vet psykologen och doktoranden alexander rozental som just gett ut en bok om uppskjutandets källor och utvägar. text: kajsa skarsgård Foto: natur & kultur Alexander Rozental, psykolog och doktorand. En DEADLinE fyra år framåt i tiden. Några artiklar som ska levereras innan dess. I övrigt fritt forskningsarbete. Hundratals blanka blad. Och så alla andra förpliktelser som rycker i en. Problem med uppskjutande finns i alla yrken, men i vissa miljöer kan det frodas mer och leda till större problem. Doktorandmiljön är en sådan, säger Alexander Rozental. Den 17 mars kom hans bok Dansa på deadline, skriven ihop med journalisten Lina Wennersten. Det är viktigt att skilja på vardagligt uppskjutande av det som inte är angeläget, och när det är ett problem, säger Alexander Rozental. Måttstocken utgår från om beteendet prokrastinering på psykologspråk leder till psykiskt, fysiskt, socialt eller ekonomiskt lidande. Det kan vara ångest och stress av att göra allt i sista minuten. En sjukdom som förvärras för att man inte går till läkaren. Konflikter med chefer och kollegor för att man inte drar sitt strå till stacken i tid. En avhandling som är långt ifrån klar när finansieringen är slut. Alexander Rozental är själv ingen som skjuter upp saker. Tvärtom. Han vill göra mycket och helst på en gång. Det kan också vara stressande. Det är viktigt att hitta en balans. Jag tänker på att skjuta på vissa saker för att få utrymme för annat som är viktigt i livet, säger han. ju FRiARE yrke och ju lättare man har för att skjuta på saker, desto viktigare är det att skapa rutiner och struktur. Ha fasta arbetstider och jobba på kontoret, inte hemma. Bryta ner långsiktiga mål och sätta kortare deadlines. De bästa deadlines sätts av andra och går inte att rubba. Det minskar risken för uppskjutning och höjer kvaliteten på arbetet. Men vi själva tycker inte om sådana deadlines, utan sätter dem hellre själva, säger Alexander Rozental. Studenter är den grupp som har mest problem med prokrastinering. Bland doktorander som hoppat av nämns brist på handledning och motivation som DÄRFÖR SKJUTER VI UPP SAKER Värdet. är belöningen inte tillräckligt stor för att göra något idag väntar vi gärna till imorgon. Förväntan. tror vi att vi kommer att misslyckas skjuter vi gärna på det. Tiden. Ju längre fram i tiden belöningen infaller ju mindre motiverade är vi att jobba för den idag. Impulsen. vissa personer har svårare att vänta länge på något gott. titel: dansa på deadline uppskjutandets psykologi. Författare: alexander rozental, psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid stockholms universitet, och journalisten lina Wennersten. Förlag: natur och kultur. SÅ FÅR DU SAKER GJORDA Struktur. sätt upp fasta arbetstider och jobba på kontoret. Piska. Bryt ner mål och deadlines. Ha minst en deadline per månad. Morot. Belöna dig när du uppnått dina delmål. Fokus. ta bort distraktioner på datorn och utifrån. Paus. ta en bensträckare varje timme. 8 Universitetsläraren 4/2014

9 viktiga orsaker. Alexander Rozental tycker därför att universitetslärare och doktorandhandledare har ett stort ansvar att skapa avstämningspunkter. Feedback är också viktigt för motivationen och för att arbetet ska kännas belönande, säger han. Mellan sina fasta deadlines kan doktorander skapa egna avstämningar. Det kan vara med kollegor vid fikabordet. Eller i doktorandgrupper och genom dragningar för andra. xxxix / SULF:S SkrIFtSerIe kokbok för jämställd akademi /Anna Gatti ALExAnDER RozEntAL håller på att avsluta en studie där 150 personer med svåra problem med prokrastinering 2 har deltagit i internetbaserade behandlingar. Resultatet visar att man kan komma långt med självhjälp. xli / sulf:s skriftserie Om kollegialitet /Henrik Björck Fokus för hans avhandling är däremot frågan om internetbaserad psykologisk behandling kan ha negativa effekter. Gemensamt för dessa projekt och den nyutgivna boken är Alexander Rozentals ambition att fler ska få hjälp Kokbok för Det kommer aldrig en jämställd akademi med sin psykiska ohälsa. att finnas tillräckligt med kliniska psykologer. Men kan vi på ett lättförståeligt sätt förmedla vad vi vet har många och människor andra skrifter goda möjligheter att hjälpa sig själva. Det ur kan SULF:s även göra skriftserie det mer accepterat finns att att beställa söka hjälp på hos en sulf.se/skriftserie psykolog, säger Alexander Rozental. l Fotnot: Ordet prokrastinering kommer från latins procrastinare; pro-, framåt, och crastinus, till morgondagen. Om kollegialitet och andra skrifter ur SULF:s skriftserie finns att beställa på sulf.se/skriftserie Projektledning Projektledning behandlar projektmetodiken och ledarskapet på ett tydligt och begripligt sätt, vilket gör den lätt att använda som lärobok och som handbok vid certifiering. I den femte upplagan beskrivs på ett tydligt sätt skillnaderna och likheterna mellan traditionell projektmetodik och moderna agila arbetsformer. I boken behandlas även program- och portföljhantering, förändringsledning och hur projektverksamheten kan utvecklas med hjälp av projektmognadsanalyser. Boken stödjer gällande standarder inom projektledning ISO 21500, PMBOK Guide (PMI) och ICB (IPMA). Till Projektledning finns även en övningsbok med tester och övningar, en generell projektmodell med mallar samt en hemsida med presentationsmaterial. 320 s mjukband Wittgensteins wien Allan Janik & Stephen Toulmin En bok om en av de största tänkarna och den tid och miljö han växte upp i som är en av alla tiders intellektuellt mest fruktsamma. I detta mycket prisade verk passerar många kända personer revy och författarna berättar på ett medryckande sätt om Wien vid denna tid. De visar att man inte kan förstå Wittgensteins verk och tankar utan att ställa dem i relation till vad som skedde i Wien. Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Andra böcker av intresse Agil Projekt- ledning OBM- Ledar- skapets psykologi Att läsa och förstå bokslut tel Universitetsläraren 4/2014 9

10 SULF:s chefsutredare: Beklagligt att systemet blir politiskt slagträ Själva samtalet och debatten om utvärdering kan i bästa fall vara kvalitetsdrivande, men osäkerheten kring om man kan lita på utvärderingssystemet underblåser konfrontativa tendenser. Det säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa om reaktioner på och efterspel till att Sverige från i höst förlorar medlemskapet i ENQA, The European Association for Quality Assurance in Higher Education. text : marielouise samuelsson foto: håkan lindgren Karin Åmossa uppmärksammade att ett pressmeddelande från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) innehöll en formulering om att UKÄ skulle få ny medlemsstatus och bli affiliated member, något som inte existerar i ENQA:s stadgar. UKÄ gick då ut med ett nytt pressmeddelande där formuleringen var ändrad. Men debatten kring kvalitetsutvärderingsfrågan, UKÄ och ENQA fick förnyad fart, i medier och i partipolitiken. Samma dag som riksdagen debatterade Sveriges relation till ENQA skrev universitetskansler Lars Haikola en debattartikel i Svenska Dagbladet, om varför Sverige valt en annan utvärderingsmetod än vad som är huvudfåran i Europa, en metod som, enligt Haikola, leder till ökad kvalitet. I riksdagen ställdes utbildningsminister Jan Björklund till svars av Jabar Amin (MP) med följande fråga: Vad avser ministern att göra för att tillförsäkra att Sverige får ett kvalitetsutvärderingssystem som håller måttet och som kan få omvärlden att återigen hysa förtroende för oss på detta område? Jan Björklund medgav att det nuvarande systemet är för ensidigt inriktat på examensuppsatsen, vilket skulle kunna tolkas som en öppning från ministerns sida, men i stort präglades debatten av den konfrontativa valårs retorik som gäller oavsett fråga. Jabar Amin menade att Björklund borde be lärare och studenter om ursäkt för införandet av utvärderingssystemet. Utbildningsministern var inte sen att ge igen, genom att beskriva Amin och oppositionen i stort som sååå gammaldags, då de, enligt ministern inte vill veta vad eleverna har lärt sig. Björklund försökte också, förgäves, få svar på om oppositionen hade något konkret förslag till förändring av rådande system. Samtliga i debatten medverkande politiker undvek visligen Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare. att beröra den knappast oväsentliga delen av ENQA:s kritik som handlar om just det politiska inflytandet över utvärderingssystemet. När ENQA:s expertgrupp 2012 offentliggjorde sin kritik mot Sverige i en rapport handlade det bland annat om det man såg som besvärande inblandning från utbildningsdepartementet när systemet infördes. Den politiserande aspekten hamnar gärna i skymundan i debatten, men när expertgruppens rapport presenterades uppmärksammades det som problematiskt av SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Pam Fredman, SUHF:s ordförande, konstaterade då (Universitetsläraren nr 8/2012) att ENQA:s bedömning, att regeringen har för mycket att säga till om, stod i kontrast till regeringens förespråkande av autonomi. Också Lars Haikola instämde och beskrev ENQA:s påpekande av det politiska inflytandet som det mest träffsäkra i rapporten, kritiken att närheten mellan regeringen och Högskoleverket (numera UKÄ) var för stor vid införandet av systemet är riktig. Det är beklagligt att utvärderingssystemet mer eller mindre blir ett politiskt slagträ, istället för ett instrument för att driva kvalitet, säger Karin Åmossa. Men det största problemet är om vi inte kan lita på systemet, om människor inte vet om systemet kan avgöra vad som håller måttet. Det viktiga är tillit och legitimitet, hos användare och intressenter, studenter och lärare, lärosäten och fackförbund. Karin Åmossa, som synnerligen aktivt följer frågan också från ett europeiskt perspektiv, har tidigare befarat att den pågående revideringen av ESG (European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) skulle komma att reducera förståelsen av learning outcomes, till ett mer ensidigt fokus på resultat istället för att även inkludera process, utveckling och förutsättningar. Utbildningsdepartementet har å andra sidan uttryckt förhoppningar i samma riktning, att den svenska modellen skulle fungera som förebild. Men jag är inte längre orolig för en sådan utveckling, säger Karin Åmossa, som just är hemkommen från ett möte i en arbetsgrupp till BFUG, (The Bologna Follow Up Group) där revideringen av ESG och förståelsen av begreppet learning outcomes var ett par av de saker som diskuterades inför ministermötet i Armenien nästa år. Frågan är istället i vilken utsträckning Sverige och det svenska utvärderingssystemet kommer att vara en del av det gemensamma europeiska samarbetet. l 10 Universitetsläraren 4/2014

11 Olika tolkningar av kvalitet gör utvärdering opålitlig Vad betyder egentligen kvalitet i examensarbete? Hur påverkas utvärderingssystemets tillämpning och legitimitet av att examinatorer och handledare av examensarbeten har en egen agenda för vad som är kvalitet? text: marielouise samuelsson En kommande avhandling som detaljgranskat en ingenjörsutbildning visar att begreppet kvalitet i examensarbeten kan få olika innebörd beroende på vem som använder det. Det kan betyda en sak i forskningslitteraturen, en annan i styrdokumentens examensmål samt ha ytterligare en tredje betydelse för aktörer, som examinatorer och handledare inom en och samma utbildning. Samtidigt är dessa aktörer övertygade om att de följer styrdokumenten i det utvärderingssystem där examensarbetets kvalitet som bekant har en central roll. Det visar sig att de utan att vara medvetna om det lägger till vissa faktorer och drar ifrån andra, det handlar absolut inte om att obstruera mot systemet, utan om deras tolkning av vad som är hög kvalitet, säger Ola Svärd, tidigare lärarutbildare och lärare i matematik, fysik och filosofi vid KTH, som i april försvarar en avhandling i pedagogik vid Uppsala universitet. Ola Svärd har varit intresserad av begreppet kvalitet i årtionden skrev han sin licentiatuppsats om kvalitetsbegreppet, utifrån en undersökning av tre högskoleingenjörsutbildningar vid KTH. Den avhandling som han nu lägger fram berör en enda ingenjörsutbildning, där det bland annat visar sig att handledare och examinatorer ofta har sin egen kvalitetsagenda. Det handlar till stor del om att man ser processen fram till det färdiga examensarbetet som viktigare än själva slutrapporten, säger Ola Svärd. Det handledare och examinatorer lägger till utifrån sin egen kvalitetstolkning och som alltså inte har täckning i styrdokumenten, är sådant som att det är viktigt att studenterna har en god kännedom om arbetsmarknaden och att de får hjälp och stöd i övergången akademi näringsliv. foto: anders Jinneklint Aspekter som däremot ges lågt kvalitetsvärde, trots att de betonas i styrdokumenten, är framför allt etiska och miljömässiga aspekter. Det kan bero på att många handledare och examinatorer började arbeta som lärare vid en tid då ekologiska aspekter inte prioriterades lika starkt. I en teknisk process kan det helt enkelt också vara svårt eller omöjligt att uppfylla alla miljökrav, enligt styrdokumenten. Om det inte har samma innebörd för olika användare blir det svårt att använda det för en entydig bedömning. Ola Svärd, doktorand, Uppsala universitet Ola Svärd kan också konstatera att det verkar finnas två läger i synen på examensarbetet: Antingen ser man det som en akademisk, vetenskaplig rapport eller också som något arbetsmarknadsmässigt och yrkesrelaterat, som ska underlätta för studenten att etablera sig i yrkeslivet och som genererar kunskap och problemlösning i näringslivet. När han började sin undersökning av ingenjörsutbildningen var han inställd på att uppfattningen om kvalitet i examensarbetet knappast skulle vara helt identisk mellan styrdokumenten och dem han intervjuade. Men det var överraskande att skillnaderna var så pass stora. Ola Svärd understryker att hans avhandling inte innebär någon utvärdering av kvalitetsutvärderingssystemet, inte heller att aktörerna har ombetts ha synpunkter på systemet i stort. Men avhandlingens diskussionsdel ifråga sätter om konceptet kvalitet i examensarbeten är en pålitlig indikator för kvalitet. Om det inte har samma innebörd för olika användare blir det svårt att använda det för en entydig bedömning, säger Ola Svärd. När han skrev sin licentiatuppsats 2002 var utvärderingar och kvalitet knappast ett kontroversiellt ämne, idag är det däremot tämligen laddat, då kvalitetsutvärderingssystemet är föremål för både het debatt samt pågående och kommande revidering. Jag tycker att man de senaste åren kunnat se en förskjutning mot en mindre stark betoning av examensarbetet, jämfört med när systemet infördes (efter riksdagsbeslut 2010, i enlighet med propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen ). Ola Svärds uppfattning är att ett idealt kvalitetsutvärderingssystem inte borde innebära motsättningar mellan å ena sidan förutsättningar och process och å andra sidan resultat, utan istället utgöra en sammanhängande helhet. I tidigare utvärderingssystem fästes det alldeles för lite vikt vid resultat, men det finns skäl att ifrågasätta nuvarande ensidiga fokus på resultat och att examensarbetets kvalitet fått en nyckelroll som indikator på en hel utbildnings kvalitet. l Universitetsläraren 4/

12 Hittills inga kvinnor i regeringens storsatsning Samtliga sex hittills utsedda är män i regeringens storsatsning för att rekrytera internationella toppforskare. Det är inte bra, men ganska förväntat, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning. text: Per-Olof Eliasson Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att utlysa medel för de internationella rekryteringarna. Det rör sig om stora pengar per rekrytering. Bidragsbeloppen är 5 15 miljoner kronor per år för en period på sju till tio år. Totalt utlyste Vetenskapsrådet 150 miljoner kronor under 2013 och satsningen beräknas fortsätta. Summorna i de hittills beviljade sex ansökningarna varierar från 36 till 130 miljoner kronor. Om man inte satsar de här beloppen får man inte de bästa. Det är inte bara forskaren själv vi tänker oss ska komma, utan också att kollegor till forskaren följer med och så behöver man anställa nya personer för att bygga upp forskargruppen och i vissa fall behövs det utrustning. Förhoppningsvis kan alltså en kreativ miljö skapas runt forskarna som leder till genombrottsforskning, säger Vetenskapsrådets tf generaldirektör Sven Stafström. När de första ansökningarna droppade in från lärosätena visade det sig att alla gällde män, trots att regeringen i sitt beslut skriver att Vetenskapsrådet [bör] bevaka att kvinnor och män ges lika möjligheter och förutsättningar att ta del av de forskningsmedel som utlyses. foto: johan wingborg När vi noterade att vi bara hade fått in ansökningar om att rekrytera enbart män så skickade vi brev till rektorerna och uppmanade dem att hitta kvinnliga kandidater. Nu har vi fått in några kvinnliga kandidater som ligger under beredning. Förhoppningsvis kommer vi att kunna bevilja några av dem, säger Sven Stafström. Frågan är varför det bara blivit män i de hittills beviljade ansökningarna. En del av förklaringen kan ligga i att det är lättare för lärosätena att hitta manliga kandidater som är villiga att flytta till Sverige. Jag tror att män kan ha lättare att röra på sig än kvinnor, säger Sven Stafström. Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, är inte förvånad över den sneda könsfördelningen. Den här typen av satsningar tenderar att appellera till män, ord som excellent och lyskraftig konnoterar manliga genier. Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning Det är inte bra, men det är ändå ganska förväntat. Den här typen av satsningar tenderar att appellera till män, ord som excellent och lyskraftig konnoterar manliga genier. Man kan se i andra typer av utlysningar att det varit så. Dessutom, anser Kerstin Alnebratt, är resultatet av de här utlysningarna också en spegling av hur akademin internationellt ser ut med en mycket skev könsfördelning. Men det är inte bara en fråga om kön. Kerstin Alnebratt menar att en risk med sådana här excellenssatsningar är att det blir mer av samma forskning som redan genomförs. Vi springer i kölvattnet av det som redan räknas som edge-forskning. Det kanske är okej inom vissa vetenskapsområden, men definitivt inte i alla, säger hon. Därför anser hon att diskussionen behöver vidgas i forskarsamhället. Vad vill vi med de här satsningarna? Är det att reproducera det som redan idag uppfattas som stor forskning eller att försöka hitta nya infallsvinklar? Världen ritas ju om och det pågår så mycket intressant forskning i olika delar av världen och bland forskare med olika forskningsinriktningar. För att få en förändring krävs det ett nytänkande, anser Kerstin Alnebratt. Om Vetenskapsrådet vill något annat, vare sig det är att få in fler kvinnor eller forskare från andra än de allra mest kända universiteten i USA och Västeuropa, så behöver man fundera över hur man värderar excellens och nyskapande. Det gäller hur man formulerar utlysningarna men också i bedömningarna och vilka som gör bedömningarna. l 12 Universitetsläraren 4/2014

13 Dagen innan lagrådsremissen presenterades genomförde organisationen Equality for foreign PhDs in Sweden i både Stockholm och Göteborg en manifestation för bättre villkor. Flera förbättringar för utländska doktorander Utländska doktorander och studenter kommer att få stanna i Sverige efter examen och söka jobb. Doktorandstudier ska även kvalificera för permanent uppehållstillstånd, på samma sätt som annat arbete. Det föreslår nu regeringen. text: per-olof eliasson foto: ali soltani tehrani En rad förbättringar är på gång för doktorander och studenter från så kallat tredje land. Uppehållstillstånd för fyra års doktorandstudier under de senaste sju åren ska kvalificera för permanent uppehållstillstånd, på samma sätt som annat arbete. Men SULF har påtalat till lagrådet och regeringen att det i lagrådsremissen är oklart om doktorander ska få tillgodoräkna sig tid före den 1 juni 2014 då de nya reglerna föreslås träda i kraft. Förbundet anser att man på något sätt bör få tillgodoräkna sig tid retroaktivt. I annat fall får de nya reglerna ingen praktisk betydelse förrän om minst fyra år, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson. Hittills har forskarstuderande i fråga om uppehållstillstånd behandlats som vanliga studenter och deras uppehållstillstånd har upphört i och med att de disputerat. Men fortfarande kommer doktorander att få studentvisum, inte arbets visum, vilket troligen innebär att de måste förnya sitt visum varje år. Även för studenter på grundnivå och avancerad nivå från tredje land blir det förbättringar, hittills har också de varit tvungna att lämna landet efter examen, nu ska regeringen meddela föreskrifter att studenter ska kunna stanna kvar och söka jobb eller starta företag. Regeringen anser att sex månader är en lämplig tidsperiod. I lagrådsremissen föreslås också att anhöriga till studenter ska kunna få uppe hållstillstånd under samma period som studenten efter examen, detta gäller även medföljare till doktorander. Dessutom ska medföljande anhöriga till studenter och doktorander få möjlighet att arbeta under tiden de vistas i Sverige. Det här är frågor som SULF och SDF drivit under flera år och det är mycket positivt för våra medlemmar att vi nu nått framgång, säger Jeanette Lindberg, ordförande för sektionen SULF:s doktorandförening, SDF. Hon påpekar att det för internationella doktorander innebär mindre stress när de får bättre möjligheter att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd och när deras medföljare får arbetstillstånd. Förbättrade möjligheter att stanna kvar i Sverige efter avslutad forskarutbildning gynnar Sveriges utveckling som kunskapsnation, säger Jeanette Lindberg. Men hon menar att det finns mer att arbeta med inför framtiden. Det verkar som om uppehållstillståndet för studier kommer att fortsätta vara på ett år i taget även för doktorander. Nästa steg är att lobba mot Migrationsverket så att man ger visum för längre tid då forskarutbildningen är på fyra år. Dessutom kvarstår frågan om stipendier för doktorander (se även sid 14 17). Vi fortsätter att arbeta för att internationella doktorander ska ha en anställning under hela forskarutbildningen istället för stipendier som finansieringsform, säger Jeanette Lindberg. Lagförslaget är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. l Universitetsläraren 4/

14 StipendiedoktoranDER Jag kände mig som billig arbetskraft Himanshu Kataria kom till KTH som stolt stipendiat, men kände sig snart som billig arbetskraft. Att anställda doktorandkollegor får dubbelt så mycket pengar för samma jobb trodde han inte kunde ske i jämlika Sverige. text och foto: KAJSA SKARSGÅRD I nästan tre år var Himanshu Kataria stipendiedoktorand med euro i månaden. Sedan anställdes han den resterande doktorandperioden i enlighet med stipendieprogrammet Erasmus Mundus. Nu får han dubbelt så mycket pengar i månaden, efter skatt. Sedan jag blev anställd mår jag ännu sämre över situationen med stipendiedoktoranderna, för att nu kan jag känna skillnaden, säger Himanshu Kataria. Som ensam kunde han överleva på stipendiesumman. För alla doktorander med familjer är det däremot svårt. Men Himanshu Kataria vill inte förminska frågan till att handla om ersättningsnivåer. Hade vi varit ute efter pengar hade vi tagit jobb som ingenjörer i våra hemländer. Vi är här för att vi vill göra bra forskning, men vi inser att vårt arbete inte värderas lika högt, säger han. Han kommer från Indien och läste sin master i Storbritannien. Där jobbade han i ett likadant laboratorium som nu på KTH. Därför behövde han aldrig bli upplärd på maskinen han använder i sin nanoteknologiska forskning, utan har i stället lärt upp andra. Han menar att många stipendiedoktorander delar hans känsla av diskriminering. De vågar inte lyfta frågan med sina handledare av rädsla för att äventyra sin doktorandplats och framtida referenser. Över en kaffe eller kring lunchbordet kommer det fram att de känner som jag, säger Himanshu Kataria hamnade KTH i medialt blåsväder när det avslöjades att dess stipendiedoktorander levde på så lite som kronor i månaden. Då beslutade KTH att komplettera stipendierna så att ingen skulle ha mindre ersättning än Svenska institutets (SI) rekommendation. Den var då på kronor i månaden. När SI höjde nivån till kronor i höstas utgick både doktorander och fackförbund från att KTH:s beslut skulle ligga fast. De trodde fel. Efter fackliga påtryckningar har KTH gått med på att följa SI:s höjda nivå, men bara fram till juli i år. Sedan trillar den tillbaka till kronor om något nytt beslut inte fattas. För nya doktorander ska ersättningen SI rekommenderar vid antagningstillfället gälla under deras fyra år på KTH. Saco-S har förklarat sig oenigt med beslutet. Lönestegen för anställda doktorander vid KTH är för närvarande kronor. Himanshu Kataria menar att de ojämlika villkoren slår tillbaka på forskningsarbetet. Det ökar segregationen i forskningsgrupperna och försämrar stipendiatens förankring på lärosätet och i Sverige. Som stipendiat stod Himanshu Kataria utanför både KTH:s egna kurser i svenska och de allmänna välfärdssystemen. Jag känner mig tryggare nu. Jag vet att jag klarar mig även om jag blir sjuk och jag känner mig som en del av det svenska samhället, säger han. Efter sommaren disputerar Himanshu Kataria. Vad han gör sedan är oklart. Han har kontakt med universitet i andra länder, men hoppas också få känna att hans meriter värdesätts i Sverige. Sverige är i grunden ett inkluderande land och människorna empatiska. Får jag en bra möjlighet här kanske jag stannar, säger Himanshu Kataria. Oavsett hur det blir jobbar han för att lämna ett avtryck som sträcker sig utanför nanotekniken. Han har gått med i facket och kåren för att driva frågan om stipendiedoktorandernas villkor. Saco-S på KTH har fått positiv respons på sitt engagemang i frågan, men också ett argt brev från en lärare. Han tycker att facket stoppar stipendiaters biljett till ett bättre liv. Den bilden av stipendiedoktorander är en nyckel till Himanshus Katarias olustiga känsla. I stället för stolthet för att ha kvalificerat sig för en doktorandplats på KTH förväntas han känna tacksamhet. I stället för indignation över att utföra samma jobb för halva ersättningen förväntas han känna glädje över att få göra jobbet på KTH. En forskare ska bjudas in till ett svenskt universitet för sin förmåga och potential, oavsett sin eller sitt lands ekonomi, säger Himanshu Kataria. Till de som vill göra stipendiedoktoranderna till en humanitär fråga säger han: Ge dem i så fall lika lön så blir det en rättvis biljett till ett bättre liv. l 14 Universitetsläraren 4/2014

15 Stipendiedoktorander Hade vi varit ute efter pengar hade vi tagit jobb som ingenjörer i våra hemländer. Vi är här för att vi vill göra bra forskning, men vi inser att vårt arbete inte värderas lika högt. Himanshu Kataria, doktorand på KTH Lokala fackklubben: Problemet behöver lösas politiskt I riksdagen finns en blocköverskridande enighet om att fasa ut utbildningsbidraget som finansiering av doktorander, men däremot inte stipendier. Saco-S vill att alla doktorander ska ha anställning från dag ett. text: KAJSA SKARSGÅRD foto: jann lipka Kristina Östman, doktorandansvarig i Saco-S-föreningen på KTH. Kristina Östman är doktorandansvarig i Saco-S-föreningen på KTH. Hon medger att kravet på anställning för doktorander kan innebära att antalet sjunker. Bättre villkor kostar. Man måste betala för det man vill ha. Det kan finnas några individer som tycker att de gynnas av det nuvarande systemet, men det är inte värt att så många missgynnas, säger Kristina Östman. På KTH är stipendiedoktoranderna främst koncentrerade till några skolor och avdelningar. Det handlar alltså inte bara om ekonomi utan också om inställning, menar Kristina Östman. Detta är i allra högst grad ett problem som behöver lösas på politisk nivå så att man inte bara litar till varje lärosätes goda vilja, säger hon. Så sent som i januari diskuterades doktorandernas arbetsvillkor i en interpellationsdebatt i riksdagen. Socialdemokraterna vill avskaffa både utbildningsbidrag och stipendier som finansieringsform och ge alla doktorander anställning. Regeringen har förkortat den tillåtna tiden för utbildningsbidrag och uttalat sin vilja att fasa ut det på sikt. Däremot vill utbildningsminister Jan Björklund (FP) inte peta i stipendiefinansieringen. Hans utgångspunkt är att den skapar extra doktorandplatser när anställningsutrymmet är fullt, och att stipendiaterna frivilligt godtagit premisserna. l Nästa sida: Så resonerar KTH och Chalmers Universitetsläraren 4/

16 StipendiedoktoranDER KTH:s rektor: Stipendiaterna har själva sökt sig hit KTH är det lärosäte som flitigast använder stipendiedoktorander, medan Chalmers har fasat ut sina. De två vägarna grundar sig i olika syn på doktorandens och högskolans roll och möjligheter. text: KAJSA SKARSGÅRD KTH:s rektor Peter Gudmundson är tydlig. Svenska institutet (SI) är en myndighet som hanterar stipendier och därför är det rimligt att följa dess rekommendation om lägstanivå ( kronor per månad, 2013). Däremot menar han att det i princip är omöjligt att förändra en stipendiedoktorands ersättningsnivå i efterhand. Vi får ju inte använda statliga medel till stipendier. SI:s höjning av den rekommenderade nivån har aktualiserat problematiken och därför får vi vara tydligare. Nivån som gäller när stipendiaten blir antagen är den som gäller under hela forskarutbildningen. I grund och botten får de ju stipendiet från ett annat håll, säger Peter Gudmundson. Reglerna kring de statliga medlen gäller för alla lärosäten. Ändå finns det de som garanterar sina stipendiater högre ersättning och de som helt har slutat använda stipendier som finansiering av doktorander. Efter ett stort påverkansarbete från facket och kåren beslutade Chalmers 2011 att alla doktorander ska ha anställ ning. Sedan dess har nästan alla stipendie doktorander fasats ut, berättar vicerektor Alf-Erik Almstedt. En handfull har tillkommit genom ett undantag för double degree-doktorander med ursprunglig hemvist vid ett annat universitet. I de fallen skjuter Chalmers till pengar så att ersättningen motsvarar en anställd doktorands nettolön. Utan anställning får man däremot inte tillgång till föräldrapenning, sjukpenning och pensionsavsättningar. Det är några av skälen till varför vi har avskaffat stipendiedoktorander. Men double degree-doktoranderna flyttar inte hit på samma sätt, utan tillbringar ungefär halva tiden vid vardera universitet, säger Alf-Erik Almstedt. Chalmers är till skillnad från KTH en stiftelse, men enligt Alf-Erik Almstedt används inte stiftelsemedel utan främst vanlig industrifinansiering för att höja nivån på stipendiedoktorandernas ersättning. I övrigt får institutionerna i vanlig ordning ansöka om finansiering för doktorandtjänster som sedan lyses ut. För att inte gå miste om de externa stipendiefonder som finns försöker Chalmers påverka givarna. Chalmers har uppvaktat kinesiska ambassaden med förslaget att stipendiemedel ska gå genom lärosätet. På så sätt kan det betalas ut som lön. Vi vill ju ha in de här personerna på den svenska arbetsmarknaden. Har man inställningen att alla doktorander ska vara fullvärdiga medlemmar av forskningsmiljön får man anställa dem på lika villkor, säger Alf-Erik Almstedt. KTH:s rektor, Peter Gudmundson, tror däremot inte att skillnader i villkor behöver påverka arbetsgruppen eller doktoranden negativt. Det beror nog mest på individen. Det finns ju skillnader i lön mellan professorer och lektorer och de sitter ju bredvid varandra. Någon fullständig rättvisa med samma lön till alla finns inte, säger han. Han beklagar att Himanshu Kataria (se artikel på sidan 14) kände sig som billig arbetskraft under sin stipendiattid på KTH. Det är verkligen tråkigt om han upplever det så. Alla är vi utsatta för att grannen har det bättre eller sämre, men man bör titta på vad man själv får ut av det hela, säger Peter Gudmundson. Utan stipendiater skulle KTH producera mindre av den för lärosätet så viktiga forskningen, medger han. Men han understryker att stipendiaterna själva sökt sig dit och att det inte finns resurser för motsvarande antal anställningar. Till skillnad från sina anställda kan KTH inte heller ålägga stipendiaterna arbetsuppgifter, som till exempel undervisning. Det kan man väl antingen se som en fördel eller en nackdel. Undervisning är inte en del av forskarutbildningen utan förlänger den. Undervisningsgraden varierar även mellan de anställda doktoranderna, säger Peter Gudmundson. På Chalmers låter det annorlunda. Att stipendiater inte får undervisa och vara med i den pedagogiska utvecklingen är ytterligare ett tungt skäl till varför vi har avskaffat den finansieringsformen, säger Alf-Erik Almstedt. Liksom på KTH var stipendiedoktoranderna på Chalmers främst koncentrerade till några institutioner. Det var de som var mest kritiska till beslutet, men jag har inte fått några signaler från dem på ett par år så de har nog anpassat sig, säger Alf-Erik Almstedt. 16 Universitetsläraren 4/2014

17 Stipendiedoktorander foto: jan-olof yxell Vi vill ju ha in de här personerna på den svenska arbets marknaden. Har man inställningen att alla doktorander ska vara fullvärdiga medlemmar av forskningsmiljön får man anställa dem på lika villkor. Alf-Erik Almstedt, vicerektor på Chalmers Antalet doktorander på Chalmers har minskat något och skälet ska nu utredas. Alf-Erik Almstedt tror inte att det bara beror på stipendiepolicyn, utan på externa kvalitetsmätningar som ger starkare incitament att rekrytera postdoktorer. På KTH undersöks möjligheten att deltidsanställa stipendiedoktorander så att de på så sätt kommer upp till SI:s nivå. Det ser facket positivt på eftersom anställningen för med sig flera rättigheter. Men Peter Gudmundson lovar inget. foto: susanne kronholm Det beror nog mest på individen. Det finns ju skillnader i lön mellan professorer och lektorer och de sitter ju bredvid varandra. Någon fullständig rättvisa med samma lön till alla finns inte. Peter Gudmundson, rektor på KTH Vi vill inte riskera att stipendiaterna i efterhand blir skatteskyldiga för sina stipendier. Därför utreder vi detta, säger han. Några större förändringar i ersättningsnivåer eller villkor ser han inte framöver. Vi har ju våra regler så det gäller bara att vi följer dem. Vi vet ungefär hur andra lärosäten gör, och det varierar ju. Vem som gör rätt eller fel får väl andra bedöma. l Stor variation mellan lärosäten Universitetsläraren har frågat fem lärosäten om vilka villkor de har för stipendiedoktorander. text: KAJSA SKARSGÅRD Uppsala och Lunds universitet har liknande regler. Stipendiefinansiering av doktorander ska undvikas, och olika arbeten pågår för att stärka stipendiedoktorandernas villkor och ställning. I Lund ska stipendiedoktoranderna få minst 28 procent av prisbasbeloppet, det vill säga kronor i månaden. I Uppsala ska de ha minst motsvarande utbildningsbidraget efter skatt, kronor. Vid Göteborgs universitet får doktorander finansieras med stipendier bara om det sker genom särskilda nationella eller mellanstatliga program. Stipendiedoktoranden ska garanteras ersättning och försäkringsskydd i nivå med en anställd doktorand. Karolinska institutet toppar upp stipendiedoktoranders ersättning med en deltidsanställning så att summan når lägsta lönenivå för anställda doktorander. Linköpings universitet meddelar att det nu uppnått sitt mål att alla doktorander vid lärosätet ska ha anställning. l fakta Stipendiater är en minskande grupp i Sverige Av de doktorander som började sin bana 2012 var 40 procent utländska och 15 procent av dem finansierades med stipendier. Det innebär en fördubbling av antalet utländska doktorander på tio år, men en halvering av andelen som stipendiefinansieras. De flesta studerar inom naturvetenskap och teknik var KTH det lärosäte med störst antal stipendiedoktorander bland nybörjarna. SULF:s doktorandförening har beslutat att prioritera frågan om de utländska doktorandernas villkor det närmaste året. Källa: UKÄ/SCB/SULF Stipendiater näst största doktorandgruppen på KTH Av KTH:s doktorander utgör stipendiaterna den näst största gruppen med totalt 250 personer. Stipendiaterna kommer nästan uteslutande från andra länder, och de med lägst stipendiefinansiering kommer oftast från utvecklingsländer. Källa: Saco-S KTH Universitetsläraren 4/

18 övertalighet Fler forskare sades upp 2013 Lärosätena sade 2013 upp fler universitetslärare och forskare än föregående år. Antalet uppsagda forskare har ökat medan antalet uppsagda lärare är oförändrat. Det visar SULF:s årliga undersökning om övertaligheten på lärosätena. text: per-olof eliasson Det finns en uppåtgående trend när det gäller antalet uppsägningar. För fjärde året i rad ökar det sammanlagda antalet övertaliga lärare och forskare. Under 2013 sades minst 178 personer upp medan det under 2012 var 138 lärare och forskare som blev övertaliga. 126 personer sades upp 2011, 102 personer 2010, 93 personer 2009 och 144 personer De uppsagda kan vara något fler än 178 i år eftersom inte alla lärosäten har besvarat enkäten; i fjol svarade alla. Till skillnad från föregående år är det antalet uppsagda forskare som ökar. Antalet uppsagda lärare är däremot lika många under 2013 som under föregående år, 64 stycken. Uppdelat i kategorier är antalet uppsagda professorer och lektorer något färre och antalet adjunkter är något fler än året innan. Av de uppsagda lärarna 2013 var 8 professorer, 12 lektorer och 44 adjunkter blev 10 professorer, 19 lektorer och 35 adjunkter uppsagda. För några år sedan sades många adjunkter upp (som mest 83 adjunkter 2008) men 2010 hade den stora studenttillströmningen gjort att antalet minskat kraftigt till 11 adjunkter för att sedan öka igen, men inte alls till samma nivå som Det verkar inte som om sänkningen av takbeloppen har slagit igenom i uppsägningar. Det kan delvis bero på att det i första hand är tidsbegränsat anställda som får sluta vid neddragningar, och undersökningen visar endast tillsvidareanställda, säger Johanna Kemi, ombudsman på SULF, som gjort undersökningen om övertalighet. Hon bedömer att i och med att lärosätena framöver räknar med färre studenter så kan det komma att innebära att fler lärare sägs upp de kommande åren. Vid Högskolan Dalarna räknar man med att de sänkta takbeloppen kommer att slå igenom. foto: ADAM HAGLUND Ekonomin, på grund av fortsatta minskningar av anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå till högskolan, innebär att vi troligtvis kommer att inleda ytterligare förhandlingar kring övertalighet beträffande lärare. Dock är inga förhandlingar inledda, skriver man i enkätsvaret. Det verkar inte som om sänkningen av takbeloppen har slagit igenom i uppsägningar. Johanna Kemi, ombudsman på SULF Antalet övertaliga forskare ökade som sagt under Av de minst 178 uppsagda är 105 forskare och 9 övrig forskande personal, jämfört med 64 forskare och 11 övrig forskande personal förra året. Som kan utläsas ur sammanställningen omfattar i vissa fall den befarade övertaligheten betydligt fler än de som till slut har sagts upp. Sverige Lantbruksuniversitet, SLU, kommenterar i sitt enkätsvar hur det kan bli så. I de fall där SLU kallat till förhandling där anställda befarades bli övertaliga men där resultatet inte blev att de blev uppsagda är skälen till detta antingen att de omplacerats till en ny tjänst inom SLU eller att övertalighetsanmälan återtogs för att det till exempel kom in forskningsmedel som undanröjde medelsbristen. Enkäten har besvarats av personalchefer eller motsvarande vid lärosätena. De uppger att uteblivna externa medel är den huvudsakliga orsaken till uppsägningarna och de bedömer att övertaligheten för externfinansierade forskare troligen kommer att fortsätta på ungefär samma nivå som nu. Vi ser en fortsatt risk för övertalighet för externfinansierade forskare, skriver både Lunds och Stockholms universitet i kommentarer. Och Uppsala universitet skriver: Vi bedömer att övertaligheten under 2014 kommer att ligga i nivå med 2013, det vill säga ett 40-tal personer. Fördelningen uppskattar vi till inom hum-sam, cirka 10 inom tek-nat, cirka 10 inom med-farm och mellan 5 och 7 personer inom universitetsförvaltningen. Tittar man på enskilda lärosäten återfinns merparten av uppsägningarna vid några stora universitet; Stockholm, Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet och Lund, som sammanlagt har 113 uppsagda. SLU uppger att en orsak till uppsägningarna är omorganisation och att det förväntas bli färre uppsägningar nästa år. Några mindre lärosäten säger vardera upp mellan 6 och 9 personer, det är högskolorna i Malmö och Mälardalen, Mittuniversitetet och Högskolan Dalarna. Övriga lärosäten har högst fem uppsagda. l 18 Universitetsläraren 4/2014

19 Övertalighet 178 lärare och forskare uppsagda Blekinge tekniska högskola Befarad övertalighet: 1 adjunkt Uppsagda: 1 adjunkt Orsak: grundutbildning Chalmers tekniska högskola Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Danshögskolan Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Ersta Sköndal högskola Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Försvarshögskolan Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Gymnastik- och idrotts Högskolan, GIH Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Göteborgs universitet Befarad övertalighet: 2 lektorer, 8 forskare Uppsagda: 2 forskare Orsak: externfinansierad, grundutbildning, forskning Handelshögskolan i Stockholm Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Högskolan Dalarna Befarad övertalighet: 3 lektorer, 3 adjunkter Uppsagda: 3 lektorer, 3 adjunkter Orsak: grundutbildning Högskolan i Borås Ej besvarat enkäten Högskolan i Gävle Ej besvarat enkäten Högskolan i Halmstad Ej besvarat enkäten Högskolan i Jönköping Ej besvarat enkäten Högskolan i Skövde Befarad övertalighet: 2 adjunkter Uppsagda: 1 adjunkt Orsak: grundutbildning Högskolan Kristianstad Befarad övertalighet: 4 adjunkter Uppsagda: 4 adjunkter Orsak: nedlagda kurser Högskolan Väst Befarad övertalighet: 1 lektor, 1 adjunkt Uppsagda: 1 lektor, 1 adjunkt Orsak: grundutbildning Karlstads universitet Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar. Karolinska institutet Befarad övertalighet: 1 professor, 5 adjunkter, 4 forskare Uppsagda: 5 adjunkter, 4 forskare Orsak: externfinansierad, både utbildning och orskning Konstfack Befarad övertalighet: 1 professor, 1 lekor, 1 adjunkt Uppsagda: Orsak: grundutbildning KTH Befarad övertalighet: 1 professor, 1 adjunkt, 2 forskare Uppsagda: 1 adjunkt, 2 forskare Orsak: både utbildning och forskning, externfinansierad Kungl. Konsthögskolan Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Befarad övertalighet: 2 professorer, 4 adjunkter Uppsagda: 1 professor, 4 adjunkter Orsak: grundutbildning Linköpings universitet Befarad övertalighet: 3 lektorer, 8 adjunkter Uppsagda: 1 lektor Orsak: både utbildning och forskning Pågående: alla förhandlingar är ännu inte avslutade Linnéuniversitetet Befarad övertalighet: 1 professor Uppsagda: 1 professor Orsak: grundutbildning Luleå tekniska universitet Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Lunds universitet Befarad övertalighet: 1 adjunkt, 19 forskare Uppsagda: 1 adjunkt, 17 forskare Orsak: externfinansierad, grundutbildning Malmö högskola Befarad övertalighet: 5 lektorer, 10 adjunkter Uppsagda: 1 lektor, 8 adjunkter Orsak: grundutbildning Mittuniversitetet Befarad övertalighet: 1 lektor, 5 adjunkter Uppsagda: 1 lektor, 5 adjunkter Orsak: både utbildning och forskning Mälardalens högskola Befarad övertalighet: 1 lektor, 7 adjunkter Uppsagda: 1 lektor, 7 adjunkter Orsak: grundutbildning Röda korsets högskola Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Stockholms dramatiska högskola Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar sophiahemmets högskola Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Stockholms universitet Befarad övertalighet: 35 forskare, 5 övrig forskande personal Uppsagda: 32 forskare, 4 övrig forskande personal Orsak: externfinansierad, forskning/forskarutbildning Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Befarad övertalighet: 4 professorer, 1 lektor, 22 forskare, 4 forskningsassistenter, 1 biolog Uppsagda: 4 professorer, 1 lektor, 17 forskare, 3 forskningsassistenter Orsak: Både utbildning och forskning, omorganisation Södertörns högskola Befarad övertalighet: 1 lektor Uppsagda: 1 lektor Orsak: arbetsuppgifterna finns ej kvar Teologiska högskolan i Stockholm Inga befarade övertaligheter eller uppsägningar Umeå universitet Befarad övertalighet: 2,07* adjunkter, 9 lärare (ospecificerade) Uppsagda: 2 professorer, 1 lektor, 1 adjunkt, 1 forskare Orsak: både utbildning och forskning Uppsala universitet Befarad övertalighet: 1 lektor, 1,5* adjunkter, 32,5* forskare, 1 forskningsassistent, 1 projektledare Uppsagda: 1 lektor, 1,5* adjunkter, 29,5* forskare, 1 forskningsassistent, 1 projektledare Orsak: Forskning/forskarutbildning samt organisationsförändringar Örebro universitet Inga uppsägningar *Avser heltidstjänster. Under perioden 1 december 2012 till 30 november 2013 har minst 178 lärare och forskare sagts upp var det 138 personer, 2011 var det 126 personer och 2010 var det 102 personer. Förhandlingarna rörande uppsägningar har berört minst 232 personer. 33 lärosäten har besvarat enkäten. Den befarade övertaligheten visar hur många anställda som berörts av arbetsbristförhandlingarna. Under Uppsagda visas hur många anställda som sagts upp efter förhandlingar. I vissa fall är förhandlingarna ej avslutade och presenteras då som pågående förhandlingar. 11 av lärosätena har inte haft några förhandlingar om arbetsbrist under den aktuella perioden. Nästa sida: Högskolesektorn är stabil Universitetsläraren 4/

20 Övertalighet Tio års statistik visar: Högskolesektorn är stabil Över en tioårsperiod har både antalet uppsagda adjunkter och antalet uppsagda forskare ökat, men av helt olika orsaker. Fler adjunkter sägs upp eftersom lärosätena vill öka andelen disputerad personal, medan uppsägningarna av forskare flyttas från osynlighet till synlighet i statistiken, säger Johanna Kemi, ombudsman på SULF. text: Per-Olof Eliasson grafik: SULF Under tio år har SULF undersökt över taligheten vid svenska lärosäten. Antalet uppsägningar har under perioden varierat mellan 80 och 200 personer. Det är små variationer i förhållande till att det totala antalet forskande och undervisande personal på lärosätena 2013 var nära helårspersoner. Händer det inte något drastiskt i omvärlden så är högskolesektorn stabil, säger Johanna Kemi. Men det bör påpekas att de här siffrorna endast är toppen på ett isberg vad gäller lärarnas och forskarnas risk att bli arbetslösa. Var tredje anställd lärare och forskare har en tidsbegränsad anställning och finns inte med i underlaget. Det är tre gånger så hög andel tidsbegränsat anställda som på arbetsmarknaden i stort. Och naturligtvis är det de tidsbegränsat anställda som får gå först vid arbetsbrist, säger Johanna Kemi. När SULF:s undersökningar av övertalighet startar 2004 går en våg av uppsägningar över lärosätena, SLU säger upp 45 lärare och forskare och Mittuniversitetet går igenom ett stålbad innan det blir universitet och säger upp 44 personer. Därefter minskar övertaligheten två år i sträck, kanske som en följd av att lärosätena hade tagit i i överkant vid uppsägningarna blir däremot antalet uppsagda återigen fler. Nu blir en av periodens långsiktiga trender synlig. Antalet övertaliga adjunkter ökar kraftigt och fortsätter öka under 2008 till att utgöra över hälften av alla uppsagda. Att fler adjunkter sägs upp kan ses som ett utbildningspolitiskt ställningstagande, lärosätena vill öka andelen disputerade lärare, säger Johanna Kemi har den ekonomiska krisen slagit till och övertaligheten minskar vid lärosätena. Troliga förklaringar är en ökad studentefterfrågan och stora satsningar på forskning i kombination med bättre ordning på ekonomin. Men fortfarande är över hälften av de uppsagda adjunkter ökar övertaligheten något men den fortsatt stora studenttillströmningen och de tillfälliga ökningarna av takbeloppen bidrar till att minska uppsägningar av lärare. En stor förändring mot föregående år är att de flesta som sägs upp är forskare. Det beror på att den ändring i LAS som infördes 1 juli 2007 nu slår igenom och många lärosäten anställer forskare tills vidare istället för tidsbegränsat. Troligen drabbas inte fler forskare av arbetsbrist nu än tidigare, men tillsvidareanställda forskare blir synliga vid arbetsbrist, vilket inte tidsbegränsat anställda blir, säger Johanna Kemi och 2012 ökar antalet uppsagda universitetslärare och forskare något. De flesta som sägs upp är återigen forskare. Den fortsatt höga studenttillströmningen håller övertaligheten nere. Men neddragningen av takbelopp resulterar i vissa uppsägningar av lärare och då är det adjunkterna som drabbas igen, säger Johanna Kemi. Vänder man blicken mot framtiden så kommer troligen uppsägningarna av forskare fortsatt att ligga på ungefär samma nivå. De närmaste åren minskar årskullarna som står på tur att påbörja högre studier. Lärosätena har flaggat för att det kommer färre studenter till och med 2017 och det får ses som en indikation på att det kan bli fler uppsägningar av lärare de närmaste åren, säger Johanna Kemi. l 20 Universitetsläraren 4/2014

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen BESLUT 1 2013-06-27 Dnr PE 2013/356 Rektor Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen Bakgrund Rektor fattade

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Regler om studiefinansiering av forskarutbildning till doktorander vid Högskolan i Borås

Regler om studiefinansiering av forskarutbildning till doktorander vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 2014-05-20 Dnr 074-14 Regler om studiefinansiering av forskarutbildning till doktorander vid Högskolan i Borås Målgrupp för styrdokumentet Chefer, handläggare, handledare,

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet BESLUT 1(7) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se Karolinska institutet Rektor Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014. Foto: Dan Lindberg

Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014. Foto: Dan Lindberg Linje 14 UTVECKLINGSPLAN 2013 2014 Foto: Dan Lindberg Om Linje 14 Linje 14 har funnits som ett samarbete mellan Örebro universitet och Örebro kommun sedan 2003. Linje 14 ser gärna att fler ungdomar ska

Läs mer

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS Anseendeindex lärosäten 2015 Bakgrund och metod Medborgarnas förtroende för svenska lärosäten är över tid viktigt för lärosätenas attraktivitet och trovärdighet. Det blir lättare att rekrytera personal

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer