Detaljplan för del av Östra Torn 27:13 (Nano) i Lund, Lunds kommun

Transkript

1 PÄ 23/2017a Detaljplan för del av Östra Torn 27:13 (Nano) i Lund, Lunds kommun (Brunnshög) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration Samrådsredogörelse

2 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Östra Torn 27:13 (Nano) i Lund, Lunds kommun UPPRÄTTAD: PÄ 23/2017a STANDARDFÖRFARANDE

3 Vad är en detaljplan? En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd. Planprocessen Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen och syftar till att pröva om ett givet förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Planprocessen hanteras med standardförfarande. Under samråd och granskning ges möjlighet för sakägare, myndigheter och andra berörda att inkomma med synpunkter. Illustration 2 (47)

4 INNEHÅLL Vad är en detaljplan? 2 Planprocessen 2 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 Sammanfattning 4 Handlingar 4 Medverkande 4 Plansökande 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 5 Tidigare ställningstaganden 5 Plandata och markägoförhållanden 8 Befintlig landskapsbild och markanvändning 9 Historik 9 Kulturmiljö 9 Trafik 10 Natur 10 Teknisk försörjning 13 PLANFÖRSLAG 14 Planens syfte 14 Övergripande karaktär och disposition 15 Markanvändning och gestaltning 15 Bebyggelse 16 Trafik 22 Störningsskydd 30 Teknisk försörjning 32 Höjdsättning/topografi 34 Räddning 34 GENOMFÖRANDE 35 Organisatoriska åtgärder 35 Tekniska och ekonomiska åtgärder 35 Fastighetsrättsliga åtgärder 36 KONSEKVENSER 36 Miljökonsekvenser 36 Sociala konsekvenser 46 3 (47)

5 INLEDNING Sammanfattning Science Village Scandinavia AB inkom med en ansökan om detaljplan. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bygga två nano-laboratorier, kontorsbyggnader, parkeringshus och angörande gator samt säkerställa del av Vindarnas park. PLANDATA Planområdets area: m 2 Kvartersmark: m 2 Parkmark: m 2 Gatumark: m 2 BTA industribyggnader: Pronano lab-del m² Lund Nanolab lab-del m² (inkl expansion) BTA kontor: Pronano kontorsdel m² Lund Nanolab kontor m² BTA Övriga kontor m² varav kommersiell service: 260 m 2 BTA: Parkeringshus eller kontor: m 2 (ca 500 p-platser) / eller m 2 (kontor) Totalt m² Antal bil-/cykelparkeringsbehov: 180/300 platser Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagen SFS 2010:900. Standardförfarande tillämpas då förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och inte bedöms vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Vidare bedöms förslaget till detaljplan inte medföra betydande miljöpåverkan. Medverkande Planarkitekt: Astrid Avenberg Rosell Planchef: Ole Kasimir Trafikplanerare: Christian Rydén Landskapsarkitekt: Nina Lindegaard Bygglovsarkitekt: Pia Laike VA-ingenjör: Cornelia Wallner På fastighetsägarens uppdrag har Kamikaze arkitekter, Johan Bignert, tagit fram förslag till nya byggnader och SWECO, Malin Johansson, har gjort en trafikutredning. Brandskyddslaget, Rosie Kvål, har gjort en riskutredning och Iterio, Camilla Bertals Mattsson, har tagit fram miljöutredning. Plansökande Science Village Scandinavia AB, förkortas SVS i texten. 4 (47)

6 FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Enligt FÖP Brunnshög ska området byggas ut inom ett 20-årsperspektiv och användas för forskning och utveckling, ett område där synergieffekter från forskningsanläggningar kan utvecklas. Formell plankarta FÖP Brunnshög, tidshorisont 2030, antagen av KF Utbyggnaden inom den närmaste 20-årsperioden kommer primärt att ske inom 300- meterszonerna kring de tre prioriterade spårvägshållplatsena. Detaljplaner Området är inte tidigare planlagt. Omgivande detaljplaner Det finns detaljplan för MAX IV (PÄ17/2005), Detaljplan för Östra Torn 29:1 m m, L889, som angränsar till planområdet i väster och en byggnad kallad CMU-anläggningen har fått bygglov nära planområdet. Det finns detaljplaner för spårvägen (PÄ17/2015), Detaljplan för Spårväg Odarslövsvägen Spårvagnsdepån, P91, samt Odarslövsvägen (PÄ03/2013), Detaljplan för del av Östra Torn 7:2 m fl, P101, som denna plan ska ansluta till. Detaljplan för Science Village etapp 1 (PÄ20/2013), Detaljplan för del av Östra Ton 27:13 m fl (Science Village), P160, ligger cirka 100 m öster om planområdet. Planen vann laga kraft (47)

7 Ramprogram Ramprogram för Science Village Området ingår i Ramprogram för del av Östra Torn 27:13 m fl, Science Village Scandinavia, PÄ14/2012, som upprättades och reviderades Byggnadsnämnden har tagit ett inriktningsbeslut att ramprogrammet ska ligga till grund för planeringen i området. Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet I kommunens Grönstruktur- och naturvårdsprogram (GSNVP) anges att Kungsmarken är ett viktigt närrekreationsområde för Lund. Vidare anges att möjligheterna till närrekreation bör stärkas kring Lund och GSNVP redovisar att rekreationsintressen kan utvecklas i jordbruksmarken väster om Kungsmarken, mot Brunnshög till. Sammankopplande stråk mellan Östra Torn och Kungsmarken föreslås. Dagvattenstrategi Lunds kommun har tillsammans med VA SYD tagit fram en dagvattenstrategi för Lunds kommun daterad Godkänd av kommunstyrelsen samt godkänd av VA SYDs ägarnämnd Tidigare utredningar angående dagvatten I samband med FÖP Brunnshög har en dagvattenutredning utförts, liksom en höjdsättnings- och dagvattenutredning samt en översvämningskartering för hela Brunnshög. FÖP Brunnshög visar en översikt över hur dagvatten ska hanteras inom Brunnshög. 6 (47)

8 Höjdsättningen för Brunnshög utgår från de befintliga höjderna på Odarslövsvägen, Utmarksvägen, Solbjersvägen samt den existerande förplanteringen. Spårvägen med dess lutningskrav är också en styrande faktor för höjdsättningen. Övriga styrande parametrar är lutningar för gator och dagvattenstråk så att spårväg eller byggnader inte översvämmas vid kraftiga regn. Planområde Översikt över hur dagvatten ska hanteras inom Brunnshög, ur FÖP Brunnshög. I ramprogram för Science Village beskrivs att dagvattnet bör så långt som möjligt fördröjas lokalt. Där förutsättningar finns för att leda ut vatten från tak-, väg- och parkeringsytor över gräsytor eller andra genomsläppliga ytor där vattnet ges möjlighet att infiltrera (sjunka genom jordlagren) bör detta göras. Eftersom marken är relativt tät behöver marken dräneras där detta sker. Området ska gestaltas på ett sätt som möjliggör lokal, småskalig fördröjning och i viss mån infiltration. Detta innebär bl.a. att gårdar ska utformas med mycket grönska och att en del tak ska vara vegetationsklädda. 7 (47)

9 Plandata och markägoförhållanden Ortofoto 2016 med utritat planområde Planområdet omfattar del av fastigheten Östra Torn 27:13. Sammanlagt är området cirka 3,5 hektar stort och utgör en femtedel av fastigheten som ägs av Science Village Scandinavia. Planområdet ligger direkt öster om MAX IV och kring Henrikssons Kranbilars fastighet Östra Torn 29:32. Den närmsta befintliga bostadsbyggnaden i omgivningarna ligger inom Östra Torn 29:32. Befintlig landskapsbild och markanvändning Planområdet ligger inom Östra Torn 27:13 och består idag av åkermark och mark inom stängsel som planterats med läplantering, den så kallade Vindarnas park. Mellan planområdet och Odarslövsvägen ligger fastigheten Östra Torn 29:32 som innehåller Henrikssons kranbilar, en verksamhet i en gårdsmiljö som omgärdas av poppelträd. 8 (47)

10 Markytan faller i grova drag från nivåer som högst kring + 80 meter över kartans nollplan i norra delen till som lägst ca + 76 meter över nollplanet i söder. I den västra delen av planområdet finns det en svacka i terrängen. Motorväg - E22 Vindarnas park ESS Odarslövs mölla och Möllegården Åkermark MAX IV Flygbild över planområdet (röd markering) och dess omgivningar Odarslövsvägen Henrikssons kranbilar Historik Området har varit bebott mycket länge. Arkeologiska fynd visar att området har odlats sedan yngre stenåldern och lämningar i närheten finns från bostäder och gravar från yngre stenåldern 5800 år sedan och från yngre bronsåldern ca år sedan. Delar av Odarslövsvägen är ursprungligen en del av den gamla riksvägen. Den gamla sträckningen av riksvägen finns med på Buhrmans talskarta och har troligen kontinuitet från järnålder och kanske ner i bronsåldern. Planområdet har varit brukad åker fram till för några år sedan. Kulturmiljö Arkeologi Resultaten av arkeologiska undersökningar visar att det finns spår av boplatser och eventuellt aktivitetsytor med koppling till vatten samt eventuellt gravmonument inom planområdet. Inför framtagandet av detaljplaner har området undersökts och arkeologisk undersökning av området är slutförd. Förundersökning utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Syd under 2013 och slutundersökning hösten Rapport från slutundersökningen heter Östra Torn 27:13 En neolitisk rituell plats vid Science Village, Rapport 2015:111, Arkeologisk undersökning (47)

11 Trafik Planområdet avgränsas av Odarslövsvägen och spårvägsområdet i sydöst. Odarslövsvägen är idag av landsvägskaraktär med en trafikmängd på ca 3000 fordon/dygn (mätår 2013, mätpunkt norr om Solbjersvägen). Stadsbusslinje 20 (Lund C Lund ESS) trafikerar Odarslövsvägen och Partikelgatan med en turtäthet på 10 minuter. Odarslövsvägen trafikeras också av regionbusslinje 108 (Gårdstånga Odarslöv Lund) med hållplatser vid MAX IV. Linjen har ett par turer per dag och körs med taxi. Längs Odarslövsvägens sydöstra sida går idag en 3 meter bred gång- och cykelväg. Antalet fotgängare och cyklister som rör sig i området idag är mycket begränsat. I gällande detaljplan för Odarslövsvägen föreslås gatan få en mer stadsmässig karaktär med trädplanteringar och längsgående gångoch cykelvägar på båda sidor om gatan. Gatusektionens bredd har tagit höjd för ett eventuellt framtida behov av att öka antalet körfält för biltrafiken. Odarslövsvägens framtida gatusektion enligt gällande detaljplan (Detaljplan för Östra Torn 27:2 m fl, Odarslövsvägen, PÄ 3/2013). Körfälten kan utökas inom gatusektionen. Natur Planområdet markerat på Ekonomiska kartan och med översvämningskartering. Topografi Planområdet lutar åt sydost i flacka kullar och sänkor. Ett naturligt dagvattenstråk korsar planområdet och leder mot Odarlsövsvägen och vidare åt sydost. 10 (47)

12 Vindarnas park Vindarnas Park väster om Science Village har skapats för att dämpa de bistra vindarna på en av Lunds högst belägna platser och samtidigt kunna erbjuda ett högkvalitativt rekreationsområde för de som kommer att bo och arbeta i den nya stadsdelen. På den totalt 6,2 hektar stora ytan är drygt träd och buskar från hela världen planterade, arbetena utfördes under 2014 och Utformningen har sin bas i sydsvenska lövträd med internationella inslag som japansk magnolia, amerikansk trollhassel, europeisk lärk, kinesisk sekvoja och makedonisk tall. Vindarnas parks utbredning inom Science Village planområdet markerat med rött Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk undersökning är gjord av Geoexperten RS AB, Den omfattar hela Östra Torn 27:13 och Östra Odarslöv 13:4. Planområdet innehåller mineraljordar; baltisk lermorän och undre lerig nordostmorän samt sandavlagringar däremellan. Fastheten i den ytliga lermoränen är beroende av vatteninnehållet och kan variera under året, sandlagren har låg till medelhög relativ fasthet och den underliggande nordostmoränen är fast till mycket fast. Grundvatten förekommer i de övre jordlagren, i de intermoräna sandavlagningarna samt i det underliggande skifferberget. Inom planområdet finns sandlager inom 1-4 meters djup. 11 (47)

13 Organisk jord Kartbild ur geoteknisk undersökning över områdets topografi och undersökningspunkter. Plangränsen är markerad (röd). Partier med organisk jord ligger utanför planområdet. Ur geoteknisk synpunkt är dispositionen av området fritt i plan. Grundläggning av byggnader kan utföras på konventionellt sätt. Aktuella dimensioneringsparametrar bestäms vid detaljundersökningar för varje enskilt objekt. Preliminärt kan laster av storleksordningen 0,1 9,3 Mpa påföras den övre lösare jorden till 0,5-1,5 m djup. Matjorden ska utskiftas under byggnader. Källare kan utformas med konventionell dränering utan risk för omgivningspåverkan. Sedvanlig dränering med kapillärbrytande skikt och dräneringsledningar ska utföras. Fuktskyddande åtgärder är viktiga beroende på lermoränens starkt fukthållande förmåga och höga kapillära stighöjd. Markarbeten bör utföras under torr väderlek och terrassen bör skyddas mot nederbörd. Uppfyllnad utförs lämpligen under april till september och skyddas mot nederbörd. Markföroreningar Området har endast varit åker och inga markföroreningar är troliga här. 12 (47)

14 Markradon I den översiktliga geotekniska undersökningen har markradonstrålning mätts. Värdena varierar mellan 13,3 och 53,2 kbq/m 3 vilket ligger inom intervallet för normalriskmark och i undre delen av intervallet för högriskmark. (Normalriskmark kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Geokonstruktionerna ska utföras radonskyddade. Eftersom varierade värden uppmätts i området rekommenderas att ytterligare mätningar utförs i varje enskilt objekt. Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Teknisk försörjning Kartbild av ledningar och topografi intill planområdet Elledning 130 kv Fjärrvärme finns i Odarslövsvägen. Det finns i dagsläget inte några ledningar för dagvatten och spillvatten in till planområdet. Målet är att spillvattensystemet ska vara utbyggt till dess att första huset i SVS är färdigt. Dagvattnet löses med nya ledningar till planerade öppna diken och våtmark i den kommande Kunskapsparken som ska vara klar hösten Efter våtmarken leds vattnet till dikningsföretaget Odarslöv-Puggängarna av år Det finns elkablar som ägs av E.ON, markförlagda 130 kv regionnätskablar, inom planområdet. 13 (47)

15 PLANFÖRSLAG Planens syfte Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bygga två nanolaboratorier, kontorsbyggnader, parkeringshus, angörande gator samt säkerställa Vindarnas park. Detta blir den andra etappen av forskarparken Science Village. Vy från öster och den framtida huvudgatan Pikogatan (parallell med E22) Målet är att kontorsbyggnader ska omgärda de två nano-laboratorier som planeras. För att kunna angöra byggnaderna behöver gator som förbinder Odarslövsvägen med det aktuella kvarteret ingå i planområdet. Anläggningarna kan även ses ha en potential att bli landmärken som kan förstärka Lunds norra entré. Då planförslaget är en del i en större utbyggnad har påverkan på landskapsbilden hanterats för hela området och tillsammans med en utbyggnad enligt detaljplaner för ESS och MAX IV bedöms nanolaboratorier och tillhörande kontorsverksamhet komplettera omgivande landskap och koppla samman dessa två områden. Detaljplanen ska förutom nano-laboratorier exempelvis möjliggöra forskningsinstitut, filialbyggnader för universitet och högskolor, universitetslokaler för Lunds universitet, kontor och annan nödvändig service i bottenvåningarna. Planförslaget innefattar: Byggrätt totalt ca m 2 för laboratorium och produktion Byggrätter totalt ca m 2 för kontor för forskningsrelaterad verksamhet, utbildningslokaler för vuxna och laboratorium Parkeringshus, ca m 2 parkering eller ca m 2 kontor. Gator och grönstråk samt den södra delen av Vindarnas park. Mindre nätstationer. 14 (47)

16 Övergripande karaktär och disposition Visionsbild - Science Village fullt utbyggd. Planområdet markerat. Stadsbyggnadsidén bygger på rutnätsstadens kvartersstruktur. Eftersom området endast innehåller verksamheter finns inga traditionella kvartersinnergårdar. Lunds universitets Nanolab och ProNano kommer att läggas i parallella förlopp närmast Vindarnas Park. Mot huvudgatan och runt laboratorierna ska kontorshusen ligga som har anläggningens mest personaltäta del och ansiktet mot Science Village. Kontorsdelen omfattar ca m 2 och cirka 600 arbetsplatser. Mellan laboratoriernas kontorsdelar placeras en gemensam entré. I tomtens nordvästra del kommer en accessyta för laboratoriedelarna att finnas, som också kan innehålla kemikalieförråd och ett reservaggregat. Den ytan kan också fungera som expansion av den mindre laboratoriebyggnaden. Tomten ska angöras från lokalgata som planeras norr om planområdet. Läget inom Science Village har valts med tanke på ett säkerhetsavstånd från magnetfält från spårvagnarna, minst 100 meter. Markanvändning och gestaltning Grönstruktur Den lägivande förplantering som kallas Vindarnas park ska ingå i planområdet längs kvarterens västra kant. De gröna passagerna säkerställs med planbestämmelsen PARK och egenskapsbestämmelsen gång- och cykel-väg. Parkmarken har till syfte att säkerställa gångstigar mellan parkens olika delar och en gång- och cykelväg mellan Science Village och MAX IV. Parkmarken har även syftet att ge plats för ytvatten vid skyfall som leds söderut via diken kring Odarslövsvägen till Kunskapsparken. Plats för ytvatten säkerställs med egenskapsbestämmelsen lågpunkt/dagvattenstråk. Gångvägar kan samordnas och tillåtas översvämmas vid kraftiga regn. Det är viktigt att Vindarnas park i framtiden kopplas ihop med Kunskapsparken söderut med ett park-/gångstråk. Det kommer inte att ges just någon möjlighet till grönska inom kvarteren. Industri- och kontorskvarterets inre gård kommer att bli hårdgjord för transporter till kvarteret. 15 (47)

17 Västra laboratoriebyggnaden, parkeringshuset och teknikbyggnaden ska kläs med grönska på olika sätt. Vilket regleras med f2 på plankartan. Den kan ge uttryck för en tydlig miljöprofil med till exempel väggrönska på fasader mot Vindarnas park, växtterrasser på tak med olika biotoper, klätterväxter, sedumtak etc. Platsbildningar och stråk Flöden, noder och kopplingar - befintliga och framtida rörelser Planområdets kvarter ska kopplas till framtida bebyggelse i Science Village. Bebyggelsen knyter också an till CMU-anläggningen som byggs inom MAX IV:s fastighet. Rörelser ska framför allt ske kring kvarteren. Goda kopplingar till centrumbyggnaden Space och spårvagnshållplatsen vid Rydbergs torg ska etableras liksom till MAX IV. Gångförbindelser och cykelvägar ska anläggas kring kvarteren och goda kopplingar med parkeringshuset vid Science Village centrala byggnad SPACE, spårvagnshållplatsen och Rydbergs torg ska byggas direkt. Dessa stråk byggs efterhand ut till att omfatta ett rutnät i hela Science Village. Bebyggelse Lunds universitets Nanolab och ProNano kommer attt bli stora byggnader med karaktären industrihallar. Nanolab beräknas få måtten 30x77 meter. Den första etappen beräknas bli 30x62 meter. Byggrätten på plankartan är större för att ge möjlighet till utbyggnad med 15 meter till. ProNano beräknas få måtten 30x90 meter. Hallarna kommer att byggas ca 13 meter höga med extra fläkthuvar på taken som sticker upp 5 meter ytterligare. Dessa kommer att läggas i parallella förlopp närmast Vindarnas Park. Kvarteret planeras så att kontorshusen ligger runt om forskningshallarna på tre sidor. Angöring med fordon kommer att ske från den norra lokalgatan. 16 (47)

18 För att kvarteret inte ska upplevas massivt ska kontorsbyggnaderna vara uppdelade och varierade samt ha passager och mellanrum. För att få solens ljusspel på huvudgatan, känslan av rymd och en variation längs gatan ska kontorsbyggnaderna ha olika höjd, mellan fyra och tolv våningar. De delas i två helt separata byggnader som dessutom får naturligt korta fasadlängder med ytterligare vardera en passage igenom byggnadens lägre våningar. Det ger också fler rörelser genom kvarteret till fots och med cykel samt fler entréer. Entréer ska vändas ut mot gatorna och vara så många som möjligt. Förgårdsmarken ges olika bredd. Kring parkeringshuset och längs parkmarken är förgårdsmarken endast 1 meter bred med hänsyn till dörruppslag och byggnadens dränering. Mot sydväst är förgårdsmarken 5 meter bred för att rymma parkeringsplats för rörelsehindrade inom 25 meter från entré. Mot övriga gator är förgårdsmarken 2,0 meter för att ge möjlighet till cykelparkering, plats för entréer med dörruppslag och eventuell vegetation längs fasaden. Beräknat antal kvadratmeter laboratorium, kontor med forskningsinriktning och universitetslokaler inom planområdet är m 2 BTA. Parkeringshuset beräknas rymma ca m 2 BTA. Exploateringstalet per yta exploateringsbar kvartersmark i huvudkvarteret är 2,3. I parkeringshusets kvarter är exploateringstalet på exploateringsbar kvartersmark 6,2. Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom planområdet är 2,0 inklusive parkeringshuset och 1,5 utan p-hus. Nettoexploateringstalet är den totala bruttoarean BTA, exklusive garage, källare och förråd, inom föreslagen kvartersmark samt halva omgivande, trafikförsörjande gata och all allmän plats inom planområdet. Markanvändningsbestämmelser som är aktuella är J Industri med forskningsinriktning, P parkering, K kontor med forskningsinriktning samt C - Centrumverksamhet. Industribebyggelse Det inre av kvarteret ska användas för laboratorierna som på grund av att de kan innehålla viss produktion faller under användningen industri med forskningsinriktning, markerad J på plankartan. Lund Nanolab och ProNano är två renrumsanläggningar för nanoteknik. Den första är en del av Lunds Universitet och är inriktad på forskning och den senare är en pilotproduktionsanläggning, som efter en första tid med stöd från RISE med flera förväntas kunna drivas kommersiellt. En nanoteknikanläggning har extrema krav på vibrationskontroll, avsaknad av magnetfält och en mycket ren miljö. 17 (47)

19 Det ställs krav på särskilt fasadmaterial för delar av laboratoriebyggnaderna, ProNanos fasad mot park ska vara vegetationsklädd. Klätterväxter på fasaden t ex skulle förstärka det gröna stråket på ett välbehövligt sätt. Industribyggnad med vildvin Taken på hallbyggnaderna bör i så stor utsträckning som möjligt luta åt väster och avvattnas västerut mot parken vid skyfall. Inne på fastigheten behöver marken vara ganska platt för att underlätta lastmöjligheterna. Skyfallsvattnet behöver styras till parkmarken som ska fungera som ett lågstråk eller svackdike. Lågstråket ska kunna leda vattnet hela vägen mot Odarslövsvägen och ska användas för dagvatten från tvärgatorna norr och söder om Nanolab. Parkremsans befintliga höjder ska behållas för att kunna behålla parkens växtlighet. Hög sockel på byggnadernas nordvästra långsida kommer att krävas för att ansluta till befintlig mark. Lab-byggnaderna har behov av en fristående tankfarm för förvaring av gaser och kemikalier samt eventuellt ett dieseldrivet reservkraftsaggregat. Skyddande murar ska omgärda tankarna. En värmeåtervinningscentral kommer att ligga norr om tankfarmen. Denna byggnad kommer att vara ca 300 m 2 och 5-6 meter hög. Vegetationsklädda fasader krävs mot gatan och mot parken. Regleras på plankartan med f2. Kontorsbebyggelse Kvarteret ytterkanter ska användas för kontor med forskningsinriktning, markerad med K på plankartan. Laboratorieanläggningarna, nanolaboratorierna, behöver kompletteras med byggnader med forskningskontor, mötesrum m m i direkt anslutning till laboratoriehallarna. Extern kontorsverksamhet kan kombineras med Nano-laboratoriernas kontor. Kontorsbyggnaderna ska bilda en krans kring kvarteret på tre sidor. Byggnaderna ska göras varierade i byggnadshöjd och fasadmaterial, fönstersättning och karaktär. Därför har planbestämmelsen om tegelfasad som ger ett gediget intryck förts in för några av byggnaderna. Byggnaderna ska med ett undantag kunna kopplas samman i de övre våningarna när större sammanhängande kontorsytor efterfrågas. Den långa räckan fasader mot huvudgatan ska brytas av på minst tre ställen där passager i marknivå ordnas in i kvarteret. 18 (47)

20 Kontorsbyggnaderna ska ges intressanta fasader och varje kontorshus ska ha ett eget uttryck. Generellt eftersträvas en mänsklig skala med väl gestaltade, detaljerade bottenvåningar. Kontorsbyggnaderna mot gatorna kan förses med pulpettak som lutar mot gatorna för att minska skyfallsavrinningen in på fastigheten. Kontorsbyggnaderna kommer troligen bestå av delar med olika golvhöjder. På östra sidan av kvarteret följer höjdsättningen den tidigare översiktliga höjdsättningen för gatan där marken lutar från nordväst till sydöst. Dagvatten ska kunna rinna mellan kontorsbyggnaderna i de tre mellanrummen eller portarna ut till gatan. I de övertäckta portarna ska cyklar kunna åka in och en marklutning på 5 % tillåts. Alla byggrätter för kontor föreslås få användningsbeteckningen K1S1 - Kontor med forskningsinriktning och utbildning för vuxna. Centrumverksamhet, C1, är tillåten i bottenvåningen i det östra hörnet. Byggnaderna ska alla orientera sig med entréer mot gatorna. Byggnaderna ska ha ett varierat antal våningar, från 4 våningar till 12 våningar. En förbindelsegång ska kunna tillåtas över huvudgatan som kan koppla ihop kvarteret med framtida bebyggelse österut. Förbindelsegång ska göras med glassidor, vara maximalt 4,0 meter bred och vara placerad minst 5,1 meter över gatan. Pelare är ofta svåra att integrera i gatans utformning. Placering av förbindelsegång med stöd/pelare ska anpassas till gatuträden så att det inte behöver avverkas något träd. Tekniska förvaltningen tar ett samlat ansvar för att alla gatans funktioner och ledningar inte störs. Siluett från sydost. Illustration: Kamikaze arkitekter 19 (47)

21 Siluett från sydväst. Illustration: Kamikaze arkitekter Silhuett från nordost. Illustration: Kamikaze arkitekter Snitt som visar bebyggelsens höjder och förhållandena mellan stadsrum och byggnader. Illustration: Kamikaze arkitekter. 20 (47)

22 Parkeringshus Dockan, Malmö, ritad av Horisont Arkitekter. Grön växtklädd fasad under uppbyggnad. Parkeringshus Ett kvarter söder om det stora kvarteret ska innehålla parkering i parkeringshus för omgivande verksamheters behov. Parkeringshuset kan rymma minst 450 bilplatser och tillhandahålla parkering för ett större område än detta planområde. Byggnaden kan alternativt innehålla kontor med forskningsinriktning. Byggnaden ska ha centrumverksamhet i en mindre del av bottenvåningen med fönster och entré mot gatan. Parkeringshusets fasad mot huvudgatan ska utföras med fasadgrönska såsom klätterväxter, spaljerade träd, planteringslådor i fasaden, kraftigväxande täckande växter, m m. Regleras på plankartan med f2. I byggrätten för parkeringshuset tillåts även att kontor inryms om det finns behov av det. Dessa verksamheter ska ha entréer mot gatorna och ha öppna fasader i del av bottenvåningen. Kommersiell service Centrumverksamhet ska finnas i bottenvåningarna på kontorshusen och parkeringshuset. I det östra hörnet av kontorshusen samt i parkeringshusets norra hörn krävs att minst 35 % av bottenvåningen inom bestämmelseområdena (hörnen) är centrumverksamhet. Öppna fasader med utåtriktad verksamhet är särskilt viktig i denna del av bebyggelsen. Gång- och cykelvägen mellan MAX IV och Science Village kommer att passera mellan kvarteren. Föreslagen planbestämmelse innebär att våningshöjden i bottenvåningarna ska tillåta lokaler för café, handel, verkstäder m fl verksamheter. 21 (47)

23 Trafik Liksom i övriga delar av Brunnshög så utformas trafiksystemet med 1/3- målet som grund, vilket innebär ett mål om att högst 1/3 av alla resor till och från om rådet ska ske med bil, minst 1/3 med kollektivtrafik och minst 1/3 med gång- och cykel. Planområdet utgör en del av ett större utbyggnadsområde där framtida planer ska ta höjd för koppling till en ny trafikplats. Översiktsbild med E22 och eventuell framtida trafikplats(röd), huvudgatorna Odarslövsvägen, Yttre Loopen och Partikelgatan (orange), p-hus, lokalgator (gul) samt spårväg och spårvagnshållplats (blå). Aktuellt planområde (röd streckad markering). Planområdet ligger direkt öster om MAX IV och CMU-anläggningen inom MAX IV:s område ligger på andra sidan den smala delen av Vindarnas Park. Gatan som behövs för angöring är det västra benet av den Yttre Loopen som fått namnet Nanogatan vid Nanolab. Två tvärgator/lokalgator föreslås också ingå i planområdet. Gångtrafik Planområdet erbjuder olika miljöer och planområdet kopplas till flera varierade gångvägar. Gång- och cykelstråket söder om Nano-kvarteret är en viktig förbindelse mellan MAX IV och centrala Science Village och vidare till ESS. Gång- och cykelvägar genom Vindarnas park ger möjlighet till att promenera runt kvarteret och förbinder planområdet med Odarlövsvägen och MAX IV. Trottoarerna längs gatorna ska erbjuda säkra gångvägar. Det är viktigt att gångstråket i Vindarnas park i framtiden kopplas ihop med Kunskapsparken söderut. 22 (47)

24 Gångtrafik Cykeltrafik Gångtrafik- (gul) respektive cykeltrafikstrukturen (rosa). Cykeltrafik Cykelstråk längs med huvudgatorna Odarlövsvägen och Nanogatan/ Yttre Loopen ger cyklisterna god framkomlighet till och från planområdet. En gen gång- och cykelväg föreslås via planområdet mellan MAX IV och centrala Science Village och spårvagnshållplatsen. I övrigt ges cyklisterna god framkomlighet, i lägre hastighet, på de tvärgående gatorna eller gångfartsområdena i anslutning till planområdet. Längs Odarslövsvägen finns möjlighet för snabbare cykling mot centrala Brunnshög och Lunds stadskärna. ODARSLÖVSVÄGEN Schematisk bild av trafikstrukturen, gator (svart) och kollektivtrafik (spårväg-grön och buss orange) H 23 (47)

25 Kollektivtrafik Framtida kollektivtrafik utgörs i första hand av spårväg Lund C ESS (grön linje) med hållplats och spår mot depå (streckad linje). Spårvägen kompletteras av regionbusstrafik längs Odarslövsvägen (orange linje inklusive preliminärt hållplatsläge), framförallt i form av en ny planerad linje till Malmö. Inom gångavstånd från planområdet kommer ändhållplatsen för spårväg Lund C ESS ligga. Spårvägen innebär att området kopplas till en förstklassig kollektivtrafik med hög komfort och god turtäthet till Brunnshög, Ideon vidare in till centrala delarna av Lund och slutligen Lund C. Biltrafik Planområdets bebyggelse kommer att angöras via den så kallade Yttre Loopen. Gator som ingår i planområdet har formen av ett bakvänt F, en huvudgata, som har namnet Nanogatan inom planområdet, och två lokalgator. Lokalgatorna ska ge möjlighet till angöring och god tillgänglighet och avslutas med vändplatser i väster. Infart till kvarteret för leveranser och service kan endast ske från den norra lokalgatan. Lokalgatan norr om Nanolab kan förlängas och fungera som infart till MAX IV. Gatornas utformning, korsningar och vändplatser har studerats. Korsningarnas kapacitet har studerats med Capcal, ett belastningsprogram som anger framkomligheten i korsningen beroende på trafikflöden och utformning av korsningen. Som indata för kapacitetsberäkningarna har trafksiffrorna nedan från Lunds kommun använts och en maxtimme på 10 % av trafikflödena antagits. Slutsatsen är att den södra korsningen fungerar väl med väjningsplikt från sidogatan, och ingen ytterligare åtgärd behövs. Vad gäller den norra korsningen kan det konstateras att både med tvåfilig gata (skede ett) och med vänstersvängfält (skede två) är trevägskorsning med väjningsplikt eller cirkulationsplats, med ett körfält i vardera riktningen, väl fungerande lösningar. Skillnaden i kapacitet för de utformningstyperna är mycket små. Eftersom de framtida trafikflödena endast är uppskattade, ska inte heller en för stor exakthet användas vid tolkning av resultaten av kapacitetsberäkningarna. Att bygga ut Nanogatan med extra körfält rekommenderas inte då det enligt beräkningarna inte finns något behov för det. Framför allt inbjuder för breda gator till ökad bilanvändning och ökade hastigheter, på bekostnad av utrymme som istället kan ges till fotgängare och cyklister. Som indata antogs att maxtimmen omfattar 10 % av årsdygnstrafiken. Då området för Nanolab och Science Village främst kommer att omfatta arbetsplatser kan en större andel antas då resenärerna antas ha liknande arbetstider och därmed kommer trafikera trafiknätet samtidigt. De studerade 24 (47)

26 situationerna ovan visar att den mest kritiska utformningen är för skede två och en trevägskorsning med endast ett körfält, om denna lösning väljs kommer kapacitetsgränsen på 0,8 att uppnås om maxtimmen uppgår till 20 % av årsdygnstrafiken. Köbildning på max tre bilar riskerar då att ske från tillfarten och lokalgatan norr om Nanolab. Om två körfält införs sker kapacitetsgränsen först vid 25 % av årsdygnstrafiken. I skede ett kommer kapacitetsgränsen inte uppnås även om maxtimmen överstiger 50 % av årsdygnstrafiken. Skede 1 - Beräknade trafikmängder, utan avfart från E22. Skede 2 - Beräknade trafikmängder med ny avfart från E22 vid ESS. Utformningsprinciper 25 (47)

27 I ett första skede föreslås Nanogatan utformas med ett körfält i vardera riktning detta då trafikflödena är låga och utrymmet prioriteras åt fotgängare, cyklister och planteringar/möblering. Sektionen kommer inrymmas inom den slutgiltiga sektionslösningen för Nanogatan som Lunds kommun har tagit fram. Sektionen omfattar två körfält/svängfält, mittrefug, kantstensparkering och en enkelriktad gång- och cykelbana på respektive sida av gatan. På trottoaren närmast Nanolab och kontorens entréer införs cykelparkeringar som främst vänder sig åt besökande, parkeringen ryms inom fastigheten. Förslag på gatusektion för Nanogatan i skede 1. Förslag på gatusektion för Nanogatan i skede 2. För lokalgatan norr om Nanolab har principsektion tagits fram där gatan byggs ut som en återvändsgata med en vändplats för personbil mitt för infarten till Nanolab. Gatan utformas med en körbana på 6,5 meter där både cyklister och bilister vistas, en trädrad samt trottoarer för fotgängare på den södra sidan om gatan. Närmst Nanolab och kontorens entréer införs 26 (47)

28 cykelparkering som främast vänder sig till besökande. Bilparkeringen ryms inom fastigheten. Föreslag på gatusektion för lokalgata norr om Nanolab. Gatan söder om Nanolab byggs ut som en återvändsgata med en vändplats stor nog för renhållningsfordon i slutet. Gatan kopplar till ett eventuellt framtida parkeringshus på den östra sidan om gatan samt till parkering för personer med rörelsehinder på den västra sidan med god närhet till entréerna. På ytan närmast Nanolab införs även cykelparkering för besökande samt planteringar och möblering. Gatan utformas med en körbana på 5,5 meter, trottoar på den östra sidan samt en dubbelriktad gång- och cykelbana på den västra sidan. Den breda gång- och cykelbanan knyter an till cykelvägen mellan MAX IV och ESS, via spårvagnshållplatsen och Science Village och är en mycket viktig koppling mellan forskningsanläggningarna. Föreslag på gatusektion för lokalgata söder om Nanolab I ett första skede byggs Nanogatan ut likt redovisad sektion. Korsningen i norr utformas med väjningsplikt från Pikogatan (Yttre Loopen) i nordöstlig riktning d.v.s. huvudflödet är rakt fram i korsningen. Trafikflödena är i detta skede låga. 27 (47)

29 Gång- och cykelkopplingen mellan Nanolab och spårvagnshållplatsen etableras i samma läge som det planeras införas en gatukoppling i skede två, vilket medför att ledningar, planteringar, belysningar m.m kan införas i ett tidigt skede. Att stråket blir tryggt och säkert är viktigt för att stärka de hållbara trafikslagen framför biltrafiken. Detta stråk kommer även kopplas till den tillfälliga bilparkeringen. NANO-lab P-hus Illustration = Skede 1 - Utformning av gator, gångvägar, vändradier för lastbil och p-platser. Det andra skedet omfattar att Yttre loopen har kopplats till en ny trafikplats på E22an, vilket medför att trafikflödena ökat och huvudflödet följer Yttre Loopen d.v.s. svängande huvudflöde. Enligt redovisade kapacitetsberäkningar behövs inte två körfält på Yttre Loopen utan ett körfält räcker för att uppnå god framkomlighet och en låg belastning. Gång- och cykelkopplingen mellan Nanolab och spårvagnshållplatsen utformas i ett senare skede som en gatukoppling. Kapacitetsberäkningar har inte utförts på denna korsning i nuläget. Som ett alternativ till trevägskorsningen i den norra korsningen har möjligheten att införa en cirkulationsplats studerats, inte av kapacitetsskäl utan för att skapa en tydligare korsningspunkt. En cirkulationsplats kan införas med endast ett körfält i vardera riktningen till/från samt inom cirkulationsplatsen. En sådan lösning skulle kunna rymmas inom gatuområdet. Utformas rondellen som överkörningsbar blir framkomligheten för tung trafik god. Kapaciteten i korsningen blir god för såväl skede ett som skede två och belastningsgrader mycket små. Körspår för lastbil har studerats för att kontrollera så att lastbilar kan köra in på innergården och vända. För en 12-meters lastbil, samt sopbil, finns tillräckligt med utrymme för att komma runt och vända. För en lastbil med släp (24 m), krävs det att lastbilen backar inne på gården för att komma runt, dessa transporter sker endast ett fåtal tillfälle om året (cirka en gång om året) och därmed bedöms backningsrörelser kunna tolereras. 28 (47)

30 Parkering Beräkningen har utgått ifrån den parkeringsnorm som har tagits fram för Brunnshög. Parkeringsnormen medger 12 bilplatser och 20 cykelplatser per kvadratmeter BTA för kontor. För planområdet behövs totalt 190 bilplatser och 316 cykelplatser. Verksamheten föreslås i första hand utnyttja bilpool. Bilparkering Bilplatser tillgodoses i första hand genom p-köp i parkeringshus vid SPACE och spårvagnshållplatsen. Hela behovet för Nanolab kommer dock inte att rymmas inom parkeringshuset. Totalt kommer det att fattas cirka 130 bilplatser som Nanolab behöver tillgodose på annan plats. En byggrätt för parkeringshus ingår därför i detaljplanen. Parkeringshuset/parkeringshusen kommer sannolikt inte byggas samtidigt som Nanolab utan först då det totala behovet inom området överskridits. För att det ska etableras goda resvanor direkt föreslås att en tillfällig parkeringsyta etableras i närhet till platsen norr om SPACE där parkeringshuset senare kommer att byggas så att gångavståndet mellan bilparkering och Nanolabs entréer blir längre än gångavståndet mellan spårvagnshållplatsen och entrén samt längre än gångavståndet mellan cykelparkeringen och entrén. Skiss med gångstråk från spårvagnshållplats, bilparkering (steg 1-3) och cykelparkering. I skiss ovan redovisas: Steg 1: tillfällig markparkering intill det planerade parkeringshuset Steg 2: parkering inom det nya parkeringshuset Steg 3A: tillfällig markparkering för att täcka Nanolabs behov cirka 60 platser Steg 3B: ytterligare ett parkeringshus för att täcka Nanolabs och kringliggande ny bebyggelses behov 29 (47)

31 Parkeringshuset som kan innehålla ca 500 bilplatser ska kopplas till Nanogatan och blir lättillgängligt via lokalgatan söder om Nanokvarteret. Infarten till parkeringshuset ska placeras så att trafiken avvecklas snabbt och att resterande del av lokalgatan blir lågtrafikerad. Parkeringshuset bör planeras så att de bästa platserna ges till bilpool, miljöfordon/elbilar och funktionshindrades fordon. Inom kvartersmark ska tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser och cykelparkering samt angöringsplatser för av- och påstigning kunna anordnas. Enligt parkeringsnormen för Brunnshög ska mellan 2 3 procent av samtliga bilplatser, dock minst en, anpassas för rörelsehindrade med särskilt parkeringstillstånd. Gångavstånd till entréer bör inte överstiga 25 meter. Viss parkering för rörelsehindrade bör införas på strategiska lägen inom kvartersstrukturen i god närhet till entréerna. Grundprincipen är att körbar förbindelse inte får anordnas i de båda kvarteren mot huvudgatan Nanogatan. För att underlätta för de tillgänglighetsanpassade parkeringsplatserna finns ett läge där endast utfart är tillåtet, ej infart. Cykelparkering Planområdet ska innehålla attraktiva och varierande cykelparkeringslösningar för de som arbetar och vistas i området. Verksamheterna ska lösa sina egna behov av parkering inom kvartersmark. Cykelparkering ska finnas i direkt närhet till målpunkter och entréer och vara närmare än bilparkeringen. I anslutning till spårvagnshållplatsen planeras allmän cykelparkering samt en station för Lunds hyrcykelsystem uppföras. För att cykeln ska fungera som ett reellt alternativ till bilen måste parkeringsplatser för cykel vara attraktiva. Det innebär bland annat att de bör lokaliseras i direkt närhet till entréer, att de ska vara väderskyddade, med god belysning och att det ska vara möjligt att låsa fast ramen. Det är också viktigt att olika typer av större cyklar, såsom lådcyklar, får plats i cykelställen. Då Nanolab placeras i de perifera delarna av Lund blir det extra viktig att attraktiviteten för cyklister stärks då en resa för många anställda kan innebär både uppförsbackar och motvind bör god möjlighet för omklädnad, dusch, låsbara omklädnadsskåp införas. Andelen el-cyklar kan även antas bli hög och då blir behovet av att kunna låsa fast och väderskydda sin cykel extra viktigt. Störningsskydd Förslag till skyddsåtgärder för att skydda människor från explosion och giftig gas har förts in i detaljplanen. Skyddsåtgärderna utgår från Riskanalys Östra Torn 27:13 (Nano) Underlag för detaljplanearbete (revidering ). Följande fem föreslagna åtgärder regleras i detaljplanen: - Gasbunkern ska utföras i lägst brandteknisk klass EI (47)

32 - Avstånd till påfyllningsanslutningen till dieselcisternen ska vara minst 9 meter (prickmark mellan byggrätter) - Avstånd till ev påfyllningsanslutning för hämtning av lösningsmedelsrester ska vara minst 12 meter till laboratorier och kontor inom planområdet och 25 meter till bostäder (gräns för byggrätter) - Ventilationsintag på byggnader med stadigvarande vistelse ska placeras på tak eller på sida som inte vetter mot lokal transportväg eller gasbunker - Återinrymning ska vara möjlig i byggnader inom planområdet Den sjätte åtgärden som föreslagits kan inte regleras i detaljplanen men bör säkras på andra sätt av verksamheten: - Rutin för att avlastning/lossning av gaser ska ske på morgnar eller kvällar ska införas. Riskanalysen rekommenderar att ytor inom parken närmast gasbunkern i den norra delen inte utformas så att större folksamlingar lockas att uppehålla sig där. Det innebär bland annat att parklekar, utomhusteatrar, uteserveringar eller liknande inte rekommenderas i den norra smala delen av parken. Exempel på placering av mur. Störst effekt på risknivån bedöms rutin som innebär avlastning/lossning av farligt gods tidigt eller sent medföra då få människor är i omgivande bebyggelse eller utomhus i anslutning till planområdet. Människor inomhus har ett bra skydd vid ett läckage. Om mur eller rutiner införs bedöms inget skyddsavstånd vara nödvändigt. En mur ska vara tät och minst ca 2 meter hög och placeras enligt skiss ovan. Lämpliga vägar för transporter av farligt gods har utretts och redovisas även under rubriken Trafik. Störningsskydd ingår i detaljplanen. Planområdet disponeras så att området kring gasbunker, dieselcisterner och kemikalieförråd blir byggnadsfritt. Det är minst 9 meter byggnadsfritt mellan byggnader och plats för påfyllningsanslutningen till dieselcisternen och avståndet till eventuell påfyllningsanslutning och för hämtning av lösningsmedelsrester blir minst 31 (47)

33 12 meter till laboratorium och kontor inom planområdet. Skyddsbestämmelserna är Luftintag för ventilation ska placeras på tak och ha nödstopp., m1 Inrymning och utrymning ska vara möjlig både mot gården och mot gatan. och m2 - Gasbunker ska utföras i lägst brandteknisk klass EI 60. Teknisk försörjning Nya ledningar ska läggas i gatorna inom detaljplanen. Energiförsörjning Planområdet föreslås anslutas till fjärrvärmenätet, lågtemperatursystem och fjärrkyla. ESS-anläggningen driver processer som medför att stora volymer spillvärme kommer att produceras. Verksamheten Nanolaboratorierna förväntas också producera en ansenlig mängd överskottsenergi vilket bör kunna utnyttjas. Science Village planeras med lågtemperatursystem där energi kan återlevereras direkt till ledningsnätet. Därutöver kan anläggningen producera ytterligare energi då taken på nanolaboratorierna är bra lägen för många solfångare. Vatten-, avlopp- och dagvattenhantering Området kommer att ingå i verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten. I Kunskapsparken kommer dagvattnet från ett dimensionerande 20-års regn fördröjas till 1,3 l/s ha. Dagvattensystemet i Kunskapsparken beräknas att vara klart i slutet av I samband med utbyggnad av diken och dammar i Kunskapsparken kommer delar av dikningsföretaget att utgå. Det pågår (2018) en omprövning av dikningsföretaget. Informationsruta på plankartan: Utjämningsmagasin för dagvatten ska anläggas inom eller i anslutning till planområdet. Dimensionerande flöde, 1,3 l/s ha, får inte överskridas avseende avrinning mot dikningsföretaget Odarslöv Puggängarna. Vid exploatering av planområdet ska dagvatten fördröjas till det flöde som dikningsföretaget är dimensionerat för, 1,3 l/s, ha. Målet är att dagvatten från planområdet ska fördröjas i den kommande Kunskapsparken men om planområdet genererar dagvatten innan dagvattendammarna i Kunskapsparken kan tas i bruk måste dagvattnet fördröjas på annat sätt. Kommunen och VA SYD har en överenskommelse med dikningsföretaget om att få släppa dagvatten till dikningsföretaget efter fördröjning om det mot förmodan skulle behövas innan omprövning av dikningsföretaget och anläggande av Kunskapsparken är gjort. I dagvattenutredningen (Ramböll 2017) beskrivs planområdets och Science Villages dagvattenhantering. Dagvatten planeras tas om hand traditionellt med dagvattenbrunnar och ledningssystem som sedan mynnar i de planerade 32 (47)

34 dagvattenfördröjningsdammarna i Kunskapsparken. Kvarteren kommer att kunna anslutas via dagvattenserviser till huvudstråket. Figur ur skyfallsutredning. Blå pilar visar avrinningens riktning utifrån föreslagen höjdsättning. Ramböll har kompletterat med en mindre Dagvattenutredning, Nanolab skyfallshantering ( ). Utredningen omfattar ett översiktligt förslag till höjdsättning som ger en skyfallshantering som minimerar risker på fastigheten. Sammanfattningsvis beskriver utredningen att principerna för höjdsättningen är att skyfallet ska kunna rinna ut ur kvarteret och att gatans översiktliga höjdsättning ska efterföljas. Skyfallsvatten leds mot grönstråket längs kvarterets västra kant. Parkremsans befintliga höjder ska behållas. I gatten mellan kontorsbyggnaderna längs gatan ska max lutning vara 5 %. Golvhöjderna i byggnaderna ska kunna ligga högre än markensnivåer utanför byggnaderna, inne på kvartersmark. Det kan förekomma olika golvnivåer i byggnaderna och vissa byggnader kan ha olika golvnivå mot gatan respektive mot innegården i kvarteret. Vid ett skyfall kommer allt vatten från tak och innergård från den östra delen av kvarteret att rinna ut på huvudgatan genom mellanrummen mellan kontoren och följa gatan sydöst ner till Odarslövsvägen. I den nordvästra delen, där vatten rinner ut på den norra sidogatan, kommer det att rinna sydväst mot det parkområdet sydväst om Nanolab. För att vattnet skall rinna mot parkområdet bör vägen luta ditåt och vara byggd utan kantsten, åtminstone där parken startar. I ett senare planeringsskede, när höjdsättningen av gatan nordväst om kvarteret förfinats kan eventuellt gatan höjdsättas så att det inte skapas lokala lågpunkter på den utan att den lutar helt mot väster och parkytan. Om de stora taken lutar västerut mot den lilla parkytan kommer flödet dit bli 0,64 ha*611 l/s*1,25 = 489 l/s. Eftersom detta avser ett skyfall sätts avrinningskoefficienten till 1 i beräkningen. För att detta flöde inte skall belasta intilliggande fastigheter behövs att parkstråket fungerar som ett dike. 33 (47)

35 Det viktigaste i skyfallsutredningen är att marken på innergården i kvarteret ska medge att vattnet kan rinna ut från kvarteret genom de tre mellanrummen längs den östra fasaden eller genom öppningen i nordväst. Exakt höjdsättning beror mycket på hur detaljprojekteringen runt kvarteret kommer att bli vilket gör det svårt att överföra exakta höjder till planen. El, tele och bredband Elkablarna, 130 kv regionnätskablarna, som grävts ned för att förbereda för exploatering har placerats i huvudgatan inom området. Hänsyn ska tas till kabeln genom att det inom ett 7 meter brett område med markkablarna i centrum inte får förekomma plantering av träd, mindre buskar accepteras dock. Nätstation ska placeras inom planområdets kvartersmark. Placering invid den norra lokalgatan föreslås. Det är även tillåtet med placeringar av nätstation inom byggrätten för parkeringshus, industribyggnader och inom byggrätten för kontor. Nätstation är inte tillåten inom parkmark eller gatumark. Tele och bredband ska försörjas från planerad station vid befintligt p-hus i södra Brunnshög. Kommunikationssystem med hög kapacitet och tillgänglighet krävs. Flera fiberbaserade kommunikationslänkar kommer att byggas för att ansluta till ESS och andra nationella och internationella ITsystem. Renhållning Avfallshantering ska i första hand skötas från lokalgatorna söder och norr om Nano-kvarteret via huvudgatan Yttre Loopen på platser där hämtning kan ske på ett trafiksäkert sätt. Lunds renhållningsverk ansvarar för renhållningen inom Lunds kommun. Utformning och utrymme för avfallshanteringen samt framkomlighet för sophanteringsfordon ska ske i samråd med Lunds renhållningsverk och redovisas i samband med bygglov. Höjdsättning/topografi Marken kommer att modelleras om för att skapa ett robust dagvattensystem inom planområdet. Dagvattenutredningen styr gatornas markhöjder, se berskrivning under rubriken Vatten-, avlopp- och dagvattenhantering. De befintliga markhöjderna i Vindarnas park kommer dock att bevaras. Det blir en lutning söder ut mot Odarlövsvägen och dagvatten leds till de planerade fördröjningsdammarna i Kunskapsparken. Räddning Området är beläget inom normal insatstid. Brandposter kommer att byggas ut i samband med att det kommunala va-nätet anläggs. Utrymning ska anordnas utan räddningstjänstens medverkan i de fall räddningsfordon inte har tillgänglighet. Det innebär att trapphusen ska uppfylla lägst klass TR2, alternativt att ytterligare en oberoende utrymningsväg ska anordnas. Utrymningsfrågan behandlas även i samband med bygglov och -anmälan. 34 (47)

36 GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 10 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Huvudmannaskap för allmänna platser Kommunen är huvudman för allmänna platser. Avtal Exploateringsavtal kommer att upprättas innan föreslagen detaljplan antas. Exploateringsavtalets huvuddrag redovisas nedan. Tekniska och ekonomiska åtgärder Utbyggnad, ansvarsfördelning och kostnadsfördelning av allmänna anläggningar Planförslaget innebär att följande allmänna anläggningar nyanläggs/byggs om: VA-nät och anslutning till magasin för dagvatten i Kunskapsparken VA SYD ansvarar exploatören betalar anslutningsavgifter enligt gällande taxa brandvattenförsörjning VA SYD ansvarar för ett antal brandposter på ledningsnätet. energiförsörjningsledningar/nätstationer Kraftringen ansvarar och avtalar med SVS. Mark är avsatt för teknisk anläggning, nätstation. tele och bredbandskablar Telia Sonera ansvarar och avtalar med exploatör gator och parkmark inom planområdet Lunds kommun ansvarar och utför exploatör bekostar 100 % Nanogatan - Lunds kommun ansvarar och utför exploatör bidrar med 1,3 miljoner kronor Spårväg Lunds kommun ansvarar exploatörens bidrar med 12,8 miljoner kronor Odarslövsvägen Lunds kommun ansvarar exploatörens bidrar med 1,3 miljoner kronor Motorvägsavfart till E22 Lunds kommun ansvarar exploatören bidrar med 1,0 miljoner kronor Kunskapsparken etapp I Lunds kommun ansvarar exploatören bidrar med 1,6 miljoner kronor 35 (47)

37 Kostnader för flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa befintliga ledningars, anläggningars och kabelanläggningars funktioner bekostas av exploatören. Kostnad för framtagande av detaljplan Detaljplanen bekostas av exploatören genom planavtal. Inlösen, ersättning Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för eventuell förlorad byggrätt som inte utnyttjas. Fastighetsrättsliga åtgärder Fastighetsbildningsåtgärder Mark som är utlagt som allmän plats ska genom fastighetsreglering överföras från Östra Torn 27:13 till den kommunägda Östra Torn 27:2. Vilken ersättning som ska utgå för mark som ska överföras bör diskuteras/överenskommas innan ansökan om lantmäteriförrättning. Kvartersmark för kontor och industri kan avstyckas till en eller flera fastigheter. Kvartersmark för parkering kan avstyckas till en fastighet. I samband med avstyckning kan behov av servitut eller gemensamhetsanläggning uppstå mellan styckningslotterna inom kvartersmark. Detta hanteras då i avstyckningsärendet. Ansökan om fastighetsbildning, kostnader m m Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten i Lund ansöka om fastighetsbildning och eventuellt inrättande av gemensamhetsanläggning. Med ansökan följer lantmäterikostnader samt eventuell skyldighet att utge ersättning för mark eller utrymme för rättighet. Lantmäterikostnader åläggs den som har nytta av respektive åtgärd eller annan vid överenskommelse. KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts efter samråd med länsstyrelsen: 36 (47)

38 Frågor kopplat till landskapsbild, trafik, ianspråktagande av jordbruksmark, arkeologi samt grön- och blåstrukturer (framförallt dagvatten och översvämningsrisker) bedöms med fördel hanteras genom underlagsutredningar samlat för hela Science Village området. Frågorna belyses även i miljökonsekvensbeskrivning för Brunnshögs fördjupade översiktsplan. Frågor kopplat till risker bedöms som den miljöaspekt som varit särskilt viktig att studera specifikt för Nano-laboratorierna. Detta är gjort inom ramen för detaljplanearbetet genom framtagen riskanalys (Brandskyddslaget, revidering ). De miljöfrågor som identifierats bör därmed kunna hanteras inom ramen för det ordinarie detaljplanearbetet. En miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas till detaljplanen. Påverkan på riksintressen Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra någon betydande påverkan på riksintressen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). I ramprogrammet för Science Village beskrivs att miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun inte överskrids. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. I denna rapport beskrivs även att trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär inte bedöms förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Mängden dagvatten från området ökar till följd av ökad areal hårdgjorda ytor. För hantering av dagvatten är det viktigt att se till ett större perspektiv, dvs hela Brunnshögsområdet och Science Village. Samlat för Science Village har en dagvattenutredning tagits fram (Ramböll 2017). Planområdet ingår i avrinningsområdet för Kävlingeån och avvattnas till dikningsföretaget Odarslöv- Puggängarna. Dagtvatten från planområdet kommer att fördröjas i fördröjningsmagasin i Kunskapsparken som kommer att anläggas mellan planområdet och recipienten, Glombäcken, Sularpsbäcken och Kävlingeån. Inga fördröjningskrav eller specifika reningskrav föreligger inom området men det finns önskemål från VA Syd att dagvattensystemet ska utformas för trög dagvattenhantering. Skyfallet (100-årsregn) ska kunna hanteras på ett sätt som inte utgör fara för människors liv och hälsa m.m. För mer detaljerad information hänvisas till framtagen dagvattenutredning. Målet att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas inte negativt av planen. Kunskapsparken med våtmarker tar emot dagvatten från planområdet. Fördröjningen inom Kunskapsparken och Vindarnas park kommer att bidra till att vattenkvaliteten förbättras. Naturmiljö och biologisk mångfald Naturvärdena i Natura2000-området och naturreservatet som ligger 1-2 km från planområdet bedöms inte påverkas negativt. Inom planområdet finns en 37 (47)

39 del av Vindarnas park som har potential att bli en skyddsvärd miljö för växter och djur. Vindarnas park kan bidra med ett flertal ekosystemtjänster och bland annat gynna biologisk mångfald och fungera som fördröjning och rening av dagvatten. Mark och grundläggning Den översiktliga geotekniska utredningen för Science Village, Östra Torn 27:3 och Östra Odarslöv 13:4 (Geoexperten RS AB, 2013) visar att berggrunden inom området utgörs av lerskiffer med diabasstråk. Jordlagren inom området utgörs av moränjord avsatta under olika nedisningsperioder. Mellan dessa moränavlagringar förekommer det ofta sandavlagringar, s.k. intermoräna sediment. Konventionell grundläggning kan ske inom planområdet. Markradon Enligt geoteknisk undersökning, se ovan, är planområdet klassificerat som normalriskområde. (Normalriskmark kbq/m3 och högriskmark >50 kbq/m3.) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Markföroreningar Inom planområdet finns de idag inga kända föroreningar inventerade enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Marken kan dock innehålla halter av bland annat tungmetaller från bland annat atmosfäriskt nedfall och handelsgödsel, det är dock inget som utretts. Hushållning med naturresurser Den mark som planläggs för verksamheter i form av nano-laboratorier, kontor och angörande gator innebär ett irreversibelt anspråk av jordbruksmarken vilket är negativt ur naturresurssynpunkt. Då planförslaget är en del i en större utbyggnad (bland annat forskningsanläggningarna ESS och MAX IV) bedöms det ianspråktagande av jordbruksmark som denna plan medför inte medföra betydande miljöpåverkan i sig. Detaljplanen kompletterar omgivande landskap och kopplar samman dessa två forskningsområden. Vy från E22, illustration: Kamikaze arkitekter 38 (47)

40 Stadsbild/landskapsbild Planförslaget tillsammans med omkringliggande planer innebär att det öppna jordbrukslandskapet kommer att omvandlas till en ny stadsdel. Detaljplanen för Nano, tillsammans med planer för ESS och MAX IV kommer att innebära att Lunds stadsrand flyttas längre ut i det öppna jordbrukslandskapet. Markanvändningen förändras och övergår till stadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområde. De storskaliga nanolaboratorierna med tillhörande kontor kommer att utgöra nya landmärken som blir synliga på långt håll från det omgivande landskapet, se vy nedan. Planområdet med övriga Science Village byggs ut som en förlängning av staden. Orienterbarheten i dagens landskap kommer påverkas och nya riktmärken för orientering i det nya stadsrummet kommer att uppstå. Beskrivning av påverkan på landskapsbilden hanteras bland annat i den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög och inom ramen för ramprogrammet för Science Village. Detaljplanen innebär att Lunds stadssiluett kommer att förändras och landskapsbilden påverkas. Byggnaderna integreras dock i omkringliggande miljöer och med hänsyn till omgivande bebyggelse. Klimat och energi En ökad andel hårdgjord yta inom planområdet och området i stort kan leda till ökade risker för översvämning vid bland annat kraftiga skyfall. I framtagen dagvattenutredning för Science Village området beskrivs hantering kopplat till översvämnings och skyfallshantering (Ramböll, 2017). Nanoverksamheten producerar en betydande mängd överskottsenergi. Science Village planeras med lågtemperaturssystem där energi kan återlevereras direkt till ledningsnätet. Därutöver kan anläggningen producera energi, då taken har lämpligt läge för solfångare. Ett energisamarbete har tecknats med det primära syftet att utveckla ett innovativt, hållbart och kostnadseffektivt energikoncept. Bland annat diskuteras återvinning av spillvärme. VA, fjärrvärme, telekom och bredband byggs ut i området. Kulturmiljö och arkeologi 2014 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd (numera Arkeologerna, Statens historiska museer) en arkeologisk undersökning inom Science Village. En 3696 kvadratmeter stor yta schaktades och undersöktes (Arkeologerna, 2015). Hela planområdet omfattades av undersökningen. I denna rapport beskrivs att befintligt område ligger inom ett område med neolitiska lämningar. Vid undersökningen påträffades resterna av två bland annat dösar, fristående fasadanläggningar och täktgropar. Fyndmaterialet var dock sparsamt men undersökningen har bidragit till ny kunskap om det kulturhistoriska landskapet i nordöstra Lund (Arkeologerna, 2015). Vid utformning av planen samt i kommande byggnation bör hänsyn tas till den arkeologiska utredning som tagits fram. Vid påträffande av ytterligare lämningar ska arbeten omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas, enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen (1988 :950). 39 (47)

41 Solförhållanden Den föreslagna bebyggelsens skuggning kommer endast att påverka kontorsbyggnader och gator. Parkeringshuset kommer att skugga lokalen på hörnet av planerad kontorsbebyggelse under en del av dagen. Parken kommer att vara opåverkad av skugga från bebyggelsen och kommer att upplevas solig tills trädvegetationen vuxit sig hög. Vindförhållanden Byggnaderna kommer att både accentuera och minska vinden i planområdet. Parkens vegetation kommer att växa och med tiden ge lä. De högsta byggnaderna kommer att dra ner vinden mot marken och ge påverkan på miljön längs gatan. Det prioriterade gång- och cykelstråket kantas av något måttligare höjd på byggnaderna. Befintligt teknisk försörjning Det förväntas inga konsekvenser för befintlig 130 kv-ledning. Trafik - Tredjedelsmålet Lunds kommun har satt upp ett planeringsmål för stadsdelen Brunnshög där högst en tredjedel av alla resor till och från området får ske med bil. Målet anses idag vara ett mycket ambitiöst mål. Planen ska därför ge exceptionellt goda förutsättningar för hållbart resande. Spårväg Lund C ESS, med planerad trafikering 2019, är lokaliserad söder om planområdet och framtida hållplats ligger 150 meter från planområdet. Arbetsplatserna inom planområdet kommer därmed ha en förstklassig kollektivtrafik i direkt närhet. Längs spårväg Lund C ESS kommer cykelvägar att etableras där cyklisten ges god framkomlighet och en gen väg in till centrala delarna av Lund samt till de största arbetsplatserna i kommunen. Det är även mycket troligt att hyrcykelsystemet kommer att ha en station vid spårvägshållsplatsen. Planområdet har god koppling till E22 vilket innebär mycket god biltillgänglighet. För att nå tredjedelsmålet krävs därför att den fysiska strukturen inom planområdet gynnar gång och cykling med mycket goda lösningar både i stort och i detalj. Ett stort ansvar vilar på fastighetsägaren att på alla sätt uppmuntra till hållbart resande. Trafik påverkan på E22 Den omfattande stadsutveckling som planeras på Brunnshög kommer generera ett stort resande. Kommunen arbetar hårt för att skapa ett hållbart transportsystem med fokus på gång, cykel och kollektivtrafik. Ett ambitiöst mål för trafiken i området har satts, det s k tredjedelsmålet vilket innebär att max 1/3 av resandet ska ske med bil. Planerad stadsutveckling är så omfattande att även ett uppfyllande av tredjedelsmålet leder till en hel del biltrafik. För att kunna hantera denna biltrafik planeras ny av- och påfart från E22 vid Ideon. Åtgärden innebär att motortrafik på Ideon från/till E22 söderut flyttas från cirkulationsplatsen i Tpl Lund Norra, vilket resulterar i en mycket stor avlastning från denna trafikplats som idag är hårt belastad 40 (47)

42 under rusningstid. Arbete med vägplan pågår, en överenskommelse om finansiering finns mellan Trafikverket och Lunds kommun, och byggstarten är planerad till Trafikverket har i samband med framtagandet av vägplan för denna av- och påfart genomfört en trafiksimulering med prognosår Utgångspunkt för tillkommande trafikalstring har varit en tillkommande bebyggd bruttoarea på Brunnshög om kvm (BTA), motsvarande ca 75 % av bedömd totalutbyggnad på Brunnshög. Trafiksimuleringen indikerar framkomlighetsproblem på det kommunala nätet, med köbildning som även påverkar E22. De lagakraftvunna detaljplaner som finns idag i området, tillsammans med pågående detaljplanearbeten (Science Village del 1, Brunnshögs gård samt Handelskvarteret och Parkkvarteren vid Brunnshög C) motsvarar mindre än 20 % av Brunnshögs fulla utbyggnad. Den utbyggnad och trafikalstring som nu aktuella planer förväntas orsaka ligger därmed långt ifrån den utbyggnad och trafikalstring som varit indata till genomförd trafiksimulering För att trafiksimuleringens indikerade problem ska uppstå krävs alltså en utbyggnad som förutsätter att många fler detaljplaner tas fram och vinner laga kraft, och därtill att inga ytterligare trafikdämpande eller kapacitetshöjande åtgärder genomförs. Vid framtagandet av dessa kommande detaljplaner kommer Trafikverket och Länsstyrelsen att ha god kontroll över utvecklingen. För att följa utvecklingen kommer kommunen att ta fram en uppföljningsplan. Med kontinuerlig uppföljning finns möjlighet att vid behov sätta in kompletterande åtgärder. Kompletterande åtgärder är i första hand ytterligare förstärkningar av arbetet för hållbart resande: utvecklad kollektivtrafik, gång och cykel, Mobility Management, justerad parkeringsnorm m m (steg 1-2 enligt fyrstegsprincipen). I andra hand kan det vara aktuellt med trimningsåtgärder i befintligt gatunät (steg 3 enl fyrstegsprincipen). Trimningsåtgärder som identifierats som möjliga och med god effekt är t ex separata högersvängfält i cirkulationen Solbjersvägen-Odarslövsvägen. Det finns utrymme att bygga detta i de mest belastade relationerna, d v s från Odarslövsvägen till Solbjersvägen/E22, samt från Solbjersvägen/E22 mot Sölvegatan. I sista hand kan det bli aktuellt med större infrastrukturåtgärder (steg 4). Hälsa och säkerhet Strålningsrisker Planområdet ligger utanför området som kan bli aktuellt att ingå i beredskapszon för ESS. Planområdet ligger 300 meter från ESS:s tomtgräns och 700 meter från strålmålet. Slutlig riskbedömning av Strålsäkerhetsmyndigheten av ESS-anläggningen är klar. Beredskapszonen beräknas bli cirka 700 meter från strålmålet. Nanogatan utgör den beräknade gränsen för beredskapszonen. Planarbetet i denna plan utgår dock från att slutsatserna av riskbedömningen kommer att bli att föreslagen markanvändning är lämplig. ESS är en anläggning med höga krav på säker konstruktion och säker drift. 41 (47)

43 Anläggningens miljökonsekvensbeskrivning och säkerhetsredovisning kommer troligen att visa att det inte finns några riskkällor som kan påverka personer som befinner sig utanför anläggningen på ett oacceptabelt sätt. Kommande beredskapsplanering för skydd av allmänheten bör belysa hur olika åtgärder som minimerar den totala stråldosen kan utformas och implementeras. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella i detta skede är begränsad utomhusvistelse och tillfällig evakuering. Dessa åtgärder behöver troligen inte vidtas skyndsamt, utan det finns tid för noggranna överväganden och informationsinhämtning. Bullerpåverkan Aktiviteten inom området och trafikbelastningen på gatunätet kommer att öka till följd av en utbyggnad av området i stort (Brunnshög samt Science Village). Buller och utsläpp till luft från tillkommande fordon- och spårtrafik kan därmed förväntas öka. Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller, Rapport 6538 från april 2015 ligger till grund för planeringen. Fläktar och ventilationssystem till nano-laboratorierna kan avge störande buller, men bullernivåer har inte beräknats. De bör konstrueras och skärmas så att fläktbuller inte stör befintlig bostadsbebyggelse, befintlig bostadsbebyggelse, kontorslokalerna i angränsande byggnader eller besökare i Vindarnas park. Riktvärden för verksamhetsbuller ska innehållas. Eftersom inga bostäder finns eller planeras i planområdet eller närområdet har inga skyddsbestämmelser angående buller förts in i detaljplanen. Skyddsbestämmelser angående parkmarken har heller inte förts in. Detta är parkmark i ett verksamhetsområde. Här kan inte krävas att riktvärdet 40 dba ekvivalent ljudnivå innehålls. Vindarnas park ska ge lä och grönska i första hand men stillhet är inte prioriterat. Området är inte utpekat som område för det rörliga friluftslivet i översiktsplanen. Riskanalys En riskanalys Riskanalys Östra Torn 27:13 (Nano) Underlag för detaljplanearbete (revidering ) har tagits fram av Rosie Kvål, Brandskyddslaget. I analysen har möjlig påverkan från risker från omgivande verksamheter mot planområdet samt från planerade verksamheter inom planområdet studerats. Sammanfattningsvis beskriver riskanalysen att verksamheten i nanolaboratorierna (Lunds universitets Nanolab och Pro Nano) omfattar bland annat hantering av giftig gas och brandfarliga varor vilket kan utgöra risk mot omgivningen. Det innebär även att transporter med dessa ämnen kommer att ske på lokalgator inom närområdet. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det 42 (47)

44 studerade området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. I analysen konstateras att risknivån är relativt låg men att säkerhetshöjande åtgärder är nödvändiga, dels för att klara krav i föreskrifter när det gäller lagring av brandfarliga vätskor och gaser, dels utmed transportväg till/från planerade verksamheter. Enligt genomförd kvalitativ analys bedöms risknivån i området vara låg, men att konsekvenserna kan vara omfattande och att åtgärder därför ska undersökas. En diskussion förs därför kring möjliga åtgärder samt rimligheten att vidta dessa. Förslag på säkerhetshöjande åtgärder redovisas nedan. Gasbunkern måste utföras i lägst brandteknisk klass EI 60 - Avstånd till påfyllningsanslutningen till dieselcisternen ska vara minst 9 m - Avstånd till ev påfyllningsanslutning för hämtning av lösningsmedelsrester ska vara minst 12 meter till laboratorier och kontor inom planområdet och minst 25 meter till bostäder - Rutin för att avlastning/lossning av gaser ska ske på morgnar eller kvällar ska införas - Den del av Vindarnas park som ligger i planområdets norra del (vid gasbunkern) bör inte utformas så att den uppmuntrar större folksamlingar att vistas där. Det innebär exempelvis att parklekar, utomhusteater, uteserveringar o dyl bör undvikas. - Ventilationsintag på byggnader med stadigvarande vistelse ska placeras på tak eller på sida som inte vetter mot lokal transportväg eller gasbunker - Återinrymning (återvända inomhus) ska vara möjlig i byggnader inom planområdet Om åtgärder vidtas anses risknivån inom planområdet vara acceptabel. Det förutsätter dock att verksamheternas egna riskutredningar visar att hanteringen av brandfarliga gaser och vätskor kan ske på ett tillfredsställande sätt. Utbyggnad av planområdet kommer att ske i etapper. Det föreligger inget behov av kompletterande åtgärder till följd av detta eftersom byggnader inom planområdet inte utgör förutsättning för en acceptabel risknivå. De planerade kontoren inom området utgör en positiv barriär, men är inte nödvändig för säkerheten i området. Riskanalysen visar att planområdets planerade verksamheter; ett nanotekniklaboratorium och en produktionsanläggning för nanoteknik, hanterar tillsammans relativt stora mängder gaser och kemikalier varav vissa kan innebära risk för brand och explosion. En kvalitativ analys har gjorts av identifierade scenarier. Risknivån i området bedöms vara låg, men behov av åtgärder föreligger både kring den lagring av gaser och vätskor som görs inom planområdet samt utmed transportvägen till/från planområdet. 43 (47)

45 ESS Slutsatsen av riskanalysen som gjorts av Brandskyddlaget (revidering ) är att verksamheter i omgivningen, MAX IV och ESS, har konstaterats befinna sig på ett tillräckligt stort avstånd från planområdet att någon betydande risk för påverkan vid olycka inte bedöms föreligga. Transporter till och från dessa verksamheter bedöms inte heller passera planområdet. Bild av beredskapszonens gräns, cirka 700 meter från målstationen, utifrån 80 % av väderfallen. Planområdet markerat med rött. Strålsäkerhetsmyndigheten har godkänt data från ESS om riskerna kring ESS. En beredskapszon på cirka 700 meter kan inrättas. Inom beredskapszonen ska människor antingen kunna gå inomhus, stanna inomhus eller ta sig bort från området i händelse av larm. Ett VMA-system måste installeras vid ESS som täcker hela beredskapszonen. Aktuellt planområde ligger utanför den angivna beredskapszonen, se bild ovan. Bedömningen är att närheten till ESS inte utgör någon oacceptabel risk eller att ytterligare åtgärder inom planområdet inte är nödvändiga. Transportvägar för farligt gods E22 är en rekommenderad väg för transporter av farligt gods. Ingen särskild riskutredning behövs angående E22 eftersom planområdet ligger ca 250 meter från väg E22, d v s utanför uppmärksamhetsavståndet enligt RIKTSAM. Det finns ingen indikation idag om att vägarna inom Science Village kommer att klassas som transportleder för farligt gods. Till verksamheterna inom planområdet samt angränsande verksamheter kan leveranser av farligt gods komma att ske. Vid MAX IV och ESS hanteras begränsade mängder. Transporter till dessa verksamheter bedöms heller inte passera i direkt anslutning till aktuellt planområde. 44 (47)

46 Till Lunds Nanolab och Pro Nano kommer dock regelbundna leveranser ske av kemikalier varav en del är klassade som farligt gods. Det sker även leveranser av förbrukat lösningsmedel samt syror från verksamheterna. Ämnen som blir aktuellt att transporteras på lokalgator är huvudsakligen gaser, syror, lösningsmedel och väteperoxid. Flera gaser som t ex arsin och fosfin är väldigt reaktiva och kommer därför inte att spridas så långt från läckagepunkten innan de har reagerat med omgivande luft. I nuläget är det enbart bestämt att diesel kommer att transporteras i tankbil. Övriga ämnen transporteras som styckegods. Vid transport av styckegods (förpackningar) är sannolikheten mindre för stora läckage än vid transport i tankbil. På flygbild nedan redovisas Farligt godsled på E22 samt lokala transportvägar mellan närmaste farligt godsled och området. Enligt en uppskattning som projektet har gjort så kommer leveranser av kemikalier till nanolaboratorerna ske ca två gånger i veckan, totalt liter i veckan. Lösningsmedelsrester hämtas 2-8 gånger per år. Leveranser av vätgas (flaskpaket) sker 3-4 gånger per år. Övriga gasflaskor levereras två gånger i veckan. Leveranser av diesel uppskattas ske 1-2 gånger per år. Farligt godsled på E22 (röd) och kortaste lämplig färdväg mellan farligt godsled och målpunkten (rosa). Utifrån genomförd analys bedöms det vara rimligt med åtgärder utmed de vägar där transporter till aktuellt planområde förekommer. Följande åtgärder rekommenderas för byggnader i direkt anslutning till aktuella transportvägar: - De ska utföras så att alla lokaler i byggnaden har tillgång till minst en utrymningsväg som inte mynnar mot transportvägen. - De ska förses med ventilationsintag som placeras på tak eller sida som inte vetter mot vägen. Mekanisk ventilation ska göras avstängningsbar. - Känsliga verksamheter som exempelvis skola, förskola, äldreboende, publika samlingslokaler etc. i direkt anslutning till lokal transportväg ska 45 (47)