Svenskt Vatten Utbildning Energieffektivitet, Pump

Transkript

1 Svenskt Vatten Utbildning Energieffektivitet, Pump Henrik Held Xylem Water Solutions Uppsala oktober, 2012 VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

2 AGENDA 1. Potential för energibesparing Effekter och verkningsgrader, Motor-Pumphjul-Rörsystem, Nyckeltal (Specifik energi, processkrav, drifttid etc) 2. Energibesparing i befintlig anläggning Rätt dimensionerad flöde/tryck, Process- och/eller energikrav? 3. Energibesparing i ny anläggning Process- och/eller energikrav? Rätt dimensionerad flöde/tryck 4. LCC System & inte produkt, Räkneexempel VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

3 AGENDA 1. Potential för energibesparing Effekter och verkningsgrader, Motor-Pumphjul-Rörsystem, Nyckeltal (Specifik energi, processkrav, drifttid etc) 2. Energibesparing i befintlig anläggning Rätt dimensionerad flöde/tryck, Process- och/eller energikrav? 3. Energibesparing i ny anläggning Process- och/eller energikrav? Rätt dimensionerad flöde/tryck 4.LCC System & inte produkt, Räkneexempel VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

4 Effekter & Verkningsgrader 4

5 Olika Effekter = Ineffekt ( = Axeleffekt ) = Vätskeffekt 5

6 Olika Effekter Hydraulisk effekt (Vätskeeffekt), W P hydr = g * ρ * Q * H Ineffekt (Elektrisk effekt), W P 1 = P in = 3 * U * I * cosφ g = 9,81 m/s2 ρ : Vätskans Densitet, kg/m3 Q : Vätskeflöde, m3/s H : Totaltryck, m U : Spänning, V I : Ström, A Cosφ : Eftersläpning Axeleffekt (Märkeffekt), W P 2 = P axel = M * ω M : Vridmoment, Nm ω : Varvtal, rad/s VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

7 Olika Verkningsgrader P 1 (P in ) P 2 (P axel ) 7

8 Olika Verkningsgrader Elmotorns verkningsgrad (η motor ) = Ineffekt η hydr = P axel P 1,in = Axeleffekt = Vätskeeffekt Hydraulisk verkningsgrad (η hydr ) Total verkningsgrad (η tot ) η hydr = P hydr P 2, axel η tot = P hydr P 1, in Notera att η tot = η hydr x η motor!!! VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

9 Tänk Totalverkningsgrad!!! Hydraulisk verkningsgrad (η hydr ) η hydr = P hydr P axel Total verkningsgrad (η tot ) η tot = P hydr P in VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

10 Process och/eller energikrav? Processkrav Kontrollera processer Hålla jämnt tryck vid varierat flöde Hålla jämn nivå i en tank Hålla konstant flöde Energikrav Energibesparing Energioptimering 10

11 Process och/eller energikrav? System och inte Produkt P 1 (P in ) P hydr P 2 11

12 Process och/eller energikrav? Pump- & Systemkurva Totaltryck: H tot = H stat + H f,tot H Dämd punkt Driftpunkt H f,tot = H f,punkt + H f,dyn Friktionsförluster rör Punktförluster Hf-tot H f,tot ~ v 2 Hstat Q 12

13 Process och/eller energikrav? Processkrav Kontrollera processer Hålla jämnt tryck vid varierat flöde Hålla jämn nivå i en tank Hålla konstant flöde Energikrav Energibesparing Energioptimering 13

14 Energikrav Reglering av flöde Strypreglering By-pass reglering On/off reglering Varvtalsreglering 14

15 Energikrav On/off eller FRO? (m) 35 VFD-reglering för olika systemkurvor % 70% 78% BEP 83% 85% 20 85% 83% % 50Hz Hz 30Hz 20Hz (l/s) 15

16 Affinitetslagar: Energikrav On/off eller FRO? Denna energibesparing är möjlig pga affinitetslagarna för rotodynamiska (centrifugal) pumpar. Varvtalsrelgering ger: en ändring linjärt med flödet en ändring kvadratiskt till trycket och en ändring kubiskt till energiförbrukningen Jämfört med andra regleringsmetoder såsom bypass, strypning eller on/off ger varvtalsreglering en väsentligt högre energibesparing vid delbelastning. 16

17 Energikrav On/off eller FRO? Fördelarna med användning av FRO för pumpar Väsentligt Energbesparing Ingen Y/D-start Ingen extra ventiler cos phi ~ 1 Inbyggd kontroll för att hantera pumpsystemet Uppkopplingsbar till överordnat system Steglös reglering Minskar mekanisk åverkan Undviker tryckslag Minskar antal Start och Stopp Minskar Startströmmen 17

18 Olika Verkningsgrader Total verkningsgrad (η tot ) = Ineffekt η tot = P hydr P 1, in = Axeleffekt = Vätskeeffekt Notera att η tot = η hydr x η motor x η FRO!!! VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

19 Nyckeltal alt. Dimensioneringskriterier? Processkrav Kontrollera processer Hålla jämnt tryck vid varierat flöde Hålla jämn nivå i en tank Hålla konstant flöde Energikrav Energibesparing Energioptimering 19

20 Energikrav - Nyckeltal Specifik energi = Inmatad effekt (kw) Pumpad volym (m3/h) 20

21 Exempel: Specifik Energi Val av mindre eller större pump? m 3 skall pumpas / år Mindre pump: Ger 10 l/s vid 10 m tot =50% Större pump: Ger 20 l/s vid 28 m tot =70% Vilken är mest fördelaktig (ur energisynpunkt)? 21

22 Exempel: Specifik Energi Parameter Enhet Liten Pump Stor Pump Högre flöde => Större tryck! Större tryck = > Mer förluster! Q l/s (m 3 /h) 10 (36) 20 (72) Mer förluster = > Högre effektbehov! H m η 0,5 0,7 P=ρgQH/η kw 1,96 7,85 t=v/q H E=Pt kwh E s =ρgh/η kwh/m 3 0,0544 0,1090 Man skall alltid försöka minimera den specifika energin! 22

23 Energikrav Nyckeltal Specifik energi (Es) Es = Inmatad Effekt (kw) / Pumpad volym (m3/hr) E S Energi Volym Pt Qt gqh tot 1 Q H tot g Energi = P x t t = Tid Tid t = V/Q V = Pumpad vätskevolym 23

24 Energy consumption Sjölunda WWTP Energiförbrukning på Sjölunda ARV 0,43 kwh/m3 Aktivslam Flotation Biobäddar Rötkammare Flödesutjämning Höjdskillnader Slamavvattning Denitrifikation Lokaler Mekaniska steget Verkstad 24 Rejektvatten nitrifiering Slamförtjockning Galler

25 Nyckeltal alt. Dimensioneringskriterier? Processkrav Kontrollera processer Hålla jämnt tryck vid varierat flöde Hålla jämn nivå i en tank Hålla konstant flöde Energikrav Energibesparing Energioptimering 25

26 Dimensioneringskriterier VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

27 Pumptyper Rotodynamisk/Centrifugal Förträngning (Excenter) Tryck Flöde VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

28 Prestandakurva för en pump Flöde Tryck Toleranser Axeleffekt Motoreffekt Hydraulisk verkningsgrad (Pumpverkningsgrad) Total verkningsgrad NPSHre Arbetsområde 28

29 De streckade linjerna visar toleransbandet enligt vald teststandard. I detta fallet ISO9906/annex A.2. Notera att motorverkningsgraden är beroende av lasten, dvs om pumpens axeleffekt i dess driftpunkt är 5,75KW är lasten 5,75/7,5 = 76,7%, vilket motsvarar ca 3/4-LAST och ger då enligt tabellen en motorverkningsgrad på 86,0%. Ineffekt Pumpkurva Hydraulisk Verkningsgrad (%) Axeleffekt NPSHR (m) Total Verkningsgrad (%) 29

30 Dimensioneringskriterier Exempel: Vattenhastighet (>0,7m/s & 1,5-2,5m/s i PSTN) Omsättningstid (>2gg/dygn) Skälig investeringskostnad Effektmarginal (viskositet) Olika sumpnivåer Lägsta kostnad vid normalt flöde Minimera förlusterna Hög pumpverkningsgrad, låg specifik energi Hantera toppflöden NPSHre << NPSHav VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

31 AGENDA 1. Potential för energibesparing Effekter och verkningsgrader, Motor-Pumphjul-Rörsystem, Nyckeltal (Specifik energi, processkrav, drifttid etc) 2. Energibesparing i befintlig anläggning Rätt dimensionerad flöde/tryck, Process- och/eller energikrav? 3. Energibesparing i ny anläggning Process- och/eller energikrav? Rätt dimensionerad flöde/tryck 4.LCC System & inte produkt, Räkneexempel VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

32 Energibesparing Bef. anläggning Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 32

33 Pump/hydraulik Pumphjul

34 Verkningsgrad Olika pumptyper Pumphjulstyp: Vortex/ Friströms Öppen enkanal Slutet enkanal Slutet tvåkanal Skruv N-teknologi Renvatten 55% 75% 75% 80% 72% 80% Grovrensat avloppsvatten (Fingaller) 50% 65% 65% 60% 60% 80% Orenat avloppsvatten 45% 60% 60% 50% 55% 80%

35 Energibesparing jämfört med N-teknologin Pumphjulstyp: Vortex/ Friströms Öppet enkanal Slutet enkanal Slutet tvåkanal Skruv Renvatten 32% 7% 7% 0% 10% Grovrensat avloppsvatten (Fingaller) 38% 19% 19% 25% 25% Orenat avloppsvatten 64% 25% 25% 38% 32%

36 Elmotorer Högeffektiva Premium Motorer (IE-klass) Pump/hydraulik Pumphjul

37 EU s krav på elmotorer bakgrund EU-kommissionen fick av Europaparlamentet och ministerrådet år 2005 ett direktiv att fastställa kraven på ekodesign för energianvändande produkter som står för betydande försäljningsvolymer och har betydande miljöpåverkan EU-kommissionen därmed utarbetade en FÖRORDNING (nr 640/2009) som antogs i juni 2009 mot följande bakgrund: I Industrier står elmotorer för 70% av det totala eluttaget. För att förbättra energieffektiviteten anges verkningsgraden som en viktig faktor Den viktigaste miljöaspekten under en elmotors alla livscykelfaser är dess elförbrukning under användningsfasen 37

38 Förordningen anger kraven: Från och med den 16 juni 2011 ska motorer minst uppfylla effektivitetskraven i verkningsgradsnivå IE2 Från och med den 1 januari 2015: Motorer med en märkeffekt på 7,5 375 kw ska minst uppfylla effektivitetskraven i verkningsgradsnivå IE3 eller uppfylla verkningsgradsnivå IE2 enligt och vara försedda med varvtalsreglerare. Från och med den 1 januari 2017: Alla motorer med en märkeffekt på 0, kw ska minst uppfylla effektivitetskraven i verkningsgradsnivå IE3 eller uppfylla verkningsgradsnivå IE2 och vara försedda med varvtalsreglerare. 38

39 EU s Energieffektivitetsplan G:a verkningsgradsklassningen ECOdesign EuP Ny Standard Ny Standard 60034:30 IE2 7.5kW 375kW IE3 el IE2+VFD 0.75kW 375kW IE3 el IE2+VFD Circulationspumpar Avloppspumpar? 39

40 Undantag i förordningen I samma förordning, artikel 1 (sid 19/127), framgår att den inte gäller för: Motorer som är konstruerade för att fungera helt nedsänkta i en vätska Motorer som är inbyggda i en produkt (till exempel växel, pump, fläkt eller kompressor) och vars energiprestanda inte kan testas fristående från produkten Förordningen gäller dessutom enbart motorer som Har 2 6 poler Har en märkeffekt mellan 0,75 kw och 375 kw Har en märkspänning upp till 1000 V 40

41 Energy efficiency classes EN : 2008 Källa: Eco-design preparatory study - Motors, Almeida et al. 41

42 IE..och Eff och när de gäller Harmonized Global efficiency Standard Proposal Efficiency Levels Efficiency Classes Where / When required Per IEC Global 2008 Mandatory now Future Super Premium efficiency IE4??? Premium efficiency ( NEMA Premium ) IE3 USA 2011 USA Korea 2008 Canada Brazil 2009 High efficiency ( EP Act/ Eff1 ) IE2 Mexico China 2011 Australia Europe 2011 New Zealand China Brazil Standard efficiency ( Eff2 ) IE1 Costa Rica Israel Taiwan 42

43 Motorverkningsgrader Jämförelse 95 IEC-Standard för 2 poliga motorer, 50 Hz IE1 IE2 IE3 Standard efficiency High efficiency Premium efficiency Verkningsgrad (%) kw 5 kw 10 kw 20 kw 50 kw 70 kw Axeleffekt (KW)

44 Intelligent styrning SmartRun Elmotorer Högeffektiva Premium Motorer (IE-klass) Pump/hydraulik Pumphjul

45 Fördelarna med FRO till pumpar Väsentligt Energbesparing Ingen Y/D-start Ingen extra ventiler cos phi ~ 1 Inbyggd kontroll för att hantera pumpsystemet Uppkopplingsbar till överordnat system Steglös reglering Minskar mekanisk åverkan Undviker tryckslag Minskar antal Start och Stopp Minskar Startströmmen

46 SmartRun Unika funktioner 1. Energi minimizer 2. Pumprengöring 3. Sumprengöring 4. Rörrengöring 5. Skydd för Pump och FRO 6. Soft start och stop 7. Alternering utan kommunikation

47 SmartRun Unika funktioner FUNKTION Energi minimizer Pumprengöring Sumprengöring Rörrengöring Skydd för pump och FRO Soft start och stop Extern fieldbus kommunikation RESULTAT Kostnadsbesparing genom minskad energiförbrukning. Kostnadsbesparing pga att lösa igensättning om det förekommer Renare sump med mindre lukt, mindre personal och underhållskostnader. Inget behov att pumpa ner och rengöra sumpen manuellt. Mindre sedimentering i rören and därmed mindre nötning och slitage leder till längre serviceintervall och minskade underhållskostnader. Larmar när temperaturen är för hög eller om läckage förekommer i pumpen. Mjukadre och följsammare pumpdrift Enkelt standard protocol som communicerar med andra styr- och övervakningssystem.

48 SmartRun Energi minimizer Energi minimizer Energislöseri Igensättning Sedimentering etc Energislöseri Specifik Energi kwh/m Frekvens (Hz)

49 SmartRun Energibesparing Systemkurva statisk höjd 12m statisk höjd 8m static höjd 4m static höjd 0m Besparing 11% 30% 56% 63%

50 Energibesparingsprogram Antaganden: Pumparna är dimensionerade för maxflöde Minskad energibesparing pga rengöringsfunktion FRO ökar energiförbrukningen med 4% Minskad motorverkningsgrad då den inte går fullt belastad

51 Experior energibesparing Flygt Experior Intelligent styrning SmartRun Elmotorer Högeffektiva Premium Motorer (IE-klass) Pump/hydraulik N-teknologi/Adaptiv N Flygt Experior

52 Experior Definition Flygt Experior + + = N-pump Option Högeffektiv Premium motor Option SmartRun Flygt Experior godkänd produkt

53 Case story 1: Dalarna Flygt Experior Start Juni st PUMPEX K84F ersattes av 1st ABS EffeX och 1st N3102 Adaptiv 1st SmartRun 5,5 kw Energibesparing 50%

54 Case story 1: Dalarna Flygt Experior 1st ABS pump DOL 1st Flygt NP3102 DOL ABS pump bortkopplad 1st Flygt NP SmartRun SRC311

55 Case story 2: Sigtuna Flygt Experior Start September 2011 Pumpar: 2st NP3153 HT, 9kW SmartRun: 2st SRC311 #4, 15kW Nivåsensor: TryckgivareLTU401 Driftfrekvens: 30 Hz, konstant Energibesparing: 28% (jämfört med OnOff) Questions? Use the chat function. Type name, country and your question.

56 System och inte Produkt! EXEMPEL: Byta ut en pump med 70% mot en med 80% verkningsgrad sparar nästan 14% i elkostnad....men, i ett feldimensionerat pumpsystem kommer även en effektiv pump att operera ineffektivt och besparingen går förlorad!!! 56

57 Exempel fel dimensionerad pump Två olika pumpar samma driftpunkter: 1) 50,6 l/s & 20,3 m tot= 67,1% hydraul= 76,4 % motor = 88 % Es= 0, kW 2) 50,3 l/s & 20,1 m tot= 42,6 % hydraul= 47,1 % motor = 90,5% Es = 0,128 Specifik energi påverkas kraftigt av totalverkningsgraden. Motorverkningsgraden en relativt liten inverkan kW 57

58 AGENDA 1. Potential för energibesparing Effekter och verkningsgrader, Motor-Pumphjul-Rörsystem, Nyckeltal (Specifik energi, processkrav, drifttid etc) 2. Energibesparing i befintlig anläggning Rätt dimensionerad flöde/tryck, Process- och/eller energikrav? 3. Energibesparing i ny anläggning Process- och/eller energikrav? Rätt dimensionerad flöde/tryck 4.LCC System & inte produkt, Räkneexempel VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

59 Energibesparing ny anläggning Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 59

60 Räkneexempel: Ny anläggning Dimensionering av avloppspumpstation inkl tryckledning: Q = 100m3/tim Hstat = 7,3m Rörgalleri: L=5m, RF DN150, k-fot, T-rör, 90gradskrök, avst- & backventil Tryckledning: L=3026m, PE PN6 DN180 H stat 60

61 Räkneexempel: Ny anläggning Dimensionering av avloppspumpstation inkl tryckledning Förutsättningar: Q=100m3/tim; Hstat=7,5m; Rörgalleri RF DN150 Rördim, PE PN6 V-hastighet (m/s) Q (m3/tim) Ineffekt (kw) DN 180 DN 200 DN 225 DN 250 1,6 1,3 1,0 0,75 100,3 99,0 98,0 102,6 53,9 20,4 11,4 8,5 61

62 Räkneexempel: Ny anläggning Dimensionering av avloppspumpstation inkl tryckledning Förutsättningar: Q=100m3/tim; Hstat=7,5m; Rörgalleri RF DN150 Rördim, PE PN6 V-hastighet (m/s) Q (m3/tim) Ineffekt (kw) Specifik Energi (kwh/m3) DN 180 1,6 100,3 53,9 0,5374 DN 200 1,3 99,0 20,4 0,2061 DN 225 1,0 98,0 11,4 0,1163 DN 250 0,75 102,6 8,5 0,

63 Räkneexempel: Ny anläggning Dimensionering av avloppspumpstation inkl tryckledning Förutsättningar: Q=100m3/tim; Hstat=7,5m; Rörgalleri RF DN150 Rördim, PE PN6 V-hastighet (m/s) Q (m3/tim) Ineffekt (kw) Specifik Energi (kwh/m3) Investering (SEK) DN 180 1,6 100,3 53,9 0, ,00 DN 200 1,3 99,0 20,4 0, ,00 DN 225 1,0 98,0 11,4 0, ,00 DN 250 0,75 102,6 8,5 0, ,00 63

64 Räkneexempel: Ny anläggning Dimensionering av avloppspumpstation inkl tryckledning Förutsättningar: Q=100m3/tim; Hstat=7,5m; Rörgalleri RF DN150 Rördim, PE PN6 V-hastighet (m/s) Q (m3/tim) Ineffekt (kw) Specifik Energi (kwh/m3) Investering (SEK) Installation (SEK) DN 180 1,6 100,3 53,9 0, , ,00 DN 200 0, , ,00 0, , ,00 0, , , ,3 99,0 20,4 DN 225 1,0 98,0 11,4 DN 250 0,75 102,6 8,5

65 AGENDA 1. Potential för energibesparing Effekter och verkningsgrader, Motor-Pumphjul-Rörsystem, Nyckeltal (Specifik energi, processkrav, drifttid etc) 2. Energibesparing i befintlig anläggning Rätt dimensionerad flöde/tryck, Process- och/eller energikrav? 3. Energibesparing i ny anläggning Process- och/eller energikrav? Rätt dimensionerad flöde/tryck 4. LCC System & inte produkt, Räkneexempel 5. EU s Ekodesign - Elmotordirektivet Omfattning, Innebörd, klassning (Eff, IE, etc) VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

66 LCC Livscykelkostnad VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

67 Elpriser Energi Certifikat Utsläppsvillkor Miljö och hållbar utveckling 67

68 Definition av LCC-begrepp Snabbt & enkelt: Pay-back time (Återbetalningstid) Omfattande & detaljerat: LCC = C ic + C in + C e + C o + C m + C s + C st + C d 68

69 Exempel 1: Pay-backtid Sammanställ fakta Pay-backtid = Investering/Årlig besparing Investeringskostnad = kr Driftnetto, årlig= = kr Livslängd = 10år Pay-backtid = / = 4,5 år 4,5 år < 10 år lönsam! 69

70 Exempel 2: Pay-back time Resultat (sammanställt av beställaren) Jämförelse av Årliga Energikostnader 100% 90% 80% 70% 60% 50% P1 P2 P3 P4 P5 P6 Ny PSTN Fabrikat A Fabrikat B 70

71 Exempel 2: Pay-back time Resultat (sammanställt av beställaren) Totalkostnad (Inköpspris + Energikostnader) Drifttid (år) Fabrikat A Fabrikat B 71

72 Vad ingår i LCC Ekvationen? LCC = C ic + C in + C e + C o + C m + C s + C env + C d LCC C ic C in C e C o C m C s C env C d = livscykelkostnaden = inköpspris (pump, ventiler, rör etc) = installations- och överlämningskostnader (inkl utbildning) = energikostnaden (förväntade driftkostnader för systemet) = operativa kostnader (arbetskostnad för normal övervakning) = underhåll och reparationskostnader (förebyggande åtgärder) = stilleståndskostnader (industri, samt korrigerande åtgärder) = miljökostnader alt viteskostnader av villkor, etc. = avvecklings- och skrotningskostnader 72

73 Kostnadsfördelning inom LCC Installation 18% Miljö 7% Stillestånd 9% Drif t 9% Produkt 5% Underhåll 20% Energi 32% Installation+Produkt+Energi ger 55% av LCC-värdet 73

74 VARIMS LCC modell version1.0 Förenklad praktisk modell: LCC C in C ic C e LCC = C ic + C in + C e = livscykelkostnaden = installation = inköpspris (pump, ventiler, rör etc) Installation 18% Miljö 7% Stillestånd 9% Drif t 9% Produkt 5% Underhåll 20% = energikostnaden (förväntade driftkostnader för systemet) Energi 32% 74

75 System och inte Produkt 75

76 System och inte Produkt Energi, kemikalier etc. Investering Markbehov Biofilm, Membran, etc Högbel Aktivslam + kemikalier Biologisk N-rening Lågbelastad Bio N-rening 76

77 Viktigt i samband med LCC LCC är ett verktyg för att utvärdera två eller flera olika system vilket kräver: Alternativa tekniska lösningar Väldefinierade förutsättningar Resultatet blir inte bättre än den ingångsdata som används 77

78 Väldefinierade förutsättningar Fem parametrar för beställaren att ange: Drifttimmar Livslängd Energipris Räntesats Inflation 78

79 Väldefinierade förutsättningar Exempel på livslängd för produkter i system: Produktsystem, typ Avloppspump* Byggpump* Industripump* Omrörare* Renvattenpump Doseringspump Blåsmaskin Livslängd (år) Drifttimmar/år (hr) * Baserat på MVD s PSR (ProduktSpecifika Regler) 79

80 Väldefinierade förutsättningar Exempel på ingångsvärden: Räntesats = 6% Kalkylränta = 4% Inflation = 2% Energipris = 0,97SEK/kWhr (Medelvärde från Svenskt Vattens VASS-databas för år2007. År2006 och år2005 var medelvärdet 0,91 resp 0,73 SEK/kWhr) 80

81 Besök LCC Summering VARIM s LCC modell 81

82 Räkneexempel: Ny anläggning Dimensionering av avloppspumpstation inkl tryckledning: Q = 100m3/tim Hstat = 7,3m Rörgalleri: L=5m, RF DN150, k-fot, T-rör, 90gradskrök, avst- & backventil Tryckledning: L=3026m, PE PN6 DN180 H stat 82

83 Räkneexempel: Ny anläggning Dimensionering av avloppspumpstation inkl tryckledning Förutsättningar: Q=100m3/tim; Hstat=7,5m; Rörgalleri RF DN150 Rördim, PE PN6 V-hastighet (m/s) Q (m3/tim) Ineffekt (kw) Specifik Energi (kwh/m3) Investering (SEK) Installation (SEK) DN 180 1,6 100,3 53,9 0, , ,00 DN 200 0, , ,00 0, , ,00 0, , , ,3 99,0 20,4 DN 225 1,0 98,0 11,4 DN 250 0,75 102,6 8,5

84 Räkneexempel: Ny anläggning VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

85 Räkneexempel: Ny anläggning VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

86 Anpassning av VARIMs LCC modell Framtida årliga elprisökningar För att korrigera för framtida årliga elprisökningar, subtrahera %-satsen från Kalkylräntan Kalkylränta, korr = Räntesats Inflation elprisökning Ex. Årlig elprisökning = 2% ger Kalkylränta = = 4% Viktad ineffekt (P1; P-in) P-in, viktat = 1 x P Q100% + 2 x P Q50% + 1 x P Q10% 86

87 Användning av LCC Att tänka på: LCC utförs på ett system inte enskild produkt LCC-utvärdering föregås av systemdesign mha tex Specifik energi (inmatad effekt-kw / kapacitet-m3/hr) Undvik att överdimensionera!! Jämförelse mellan olika produkttyper kan kräva ytterligare moduler, tex Cin (underhåll/reparation) Payback mallar, se Utbildningar/, Rubrik Utbildning inom energieffektivisering november 2010 Henrik Held Kalkylmallar LCC mall, se 87

88 LCC i verkligheten.. VARIM en branschförening inom Teknikföretagens Branschgrupper

89 Få det man betalar för! Provning Väl definierat i förfrågan hur mätning skall ske var i anläggningen och med vilken typ av instrument 89

90 Få det man betalar för! Referenser Provning SS-EN ISO 9906 ersätter ISO

91 Prestanda - Vite alternativt bonus baserad på Livscykelkostnad Prestationsvite Vite = LCC E BES LCC E -m tol x x LCC E LCC E Prestationsbonus Bonus = LCC E -LCC E BES -m tol LCC E x x LCC E 91

92 Prestanda - Vite alternativt bonus baserad på Livscykelkostnad LCC E BES LCC E M tol = Genom kontroll uppmätt livscykelkostnad = I anbudet uppgett livscykelkostnad = Provningstolerans/mätfel = Faktor för känslighetskorrigering 92

93 Prestanda - Vite alternativt bonus baserad på Livscykelkostnad Prestationsvite skall inte överstiga...% av den, för leveransen i sin helhet, kontrakterade och garanterade livscykelenergikostnaden. 93

94 Prestanda - Vite alternativt bonus baserad på Specifik Energi Prestationsvite Vite = E S BES E S -m tol x x Y x Z E S Prestationsbonus Bonus = E S -E S BES -m tol x x Y x Z E S 94

95 Prestanda - Vite alternativt bonus baserad på Specifik Energi E BES S E S M tol Y Z = Genom kontroll uppmätt Specifik Energi = I anbudet uppgett Specifik Energi = Provningstolerans/mätfel = Faktor för känslighetskorrigering = Elpris i SEK/KWh = Kapacitet x årliga drifttimmar i m3/år 95

96 Prestanda - Vite alternativt bonus baserad på Specifik Energi Prestationsvite SEK/KWh x m3/hr x h/år Vite = 0,1163-0,1000-0,09 x 1 x 1,5 x 98 x ,1000 Prestationsbonus Bonus = 0,1000 0,0828 0,09 x 1 x 1,5 x 98 x , SEK/år SEK/år 96