moderna läkare Ledarskap / Vetenskap / Kommunikation / MSF Appendix ORGAN FÖR SVERIGES YNGRE LÄKARES FÖRENING #02/2010 ÅRGÅNG 69

Transkript

1 moderna läkare ORGAN FÖR SVERIGES YNGRE LÄKARES FÖRENING #02/2010 ÅRGÅNG 69 Nu fler än läsare! Ledarskap / Vetenskap / Kommunikation / MSF Appendix

2 moderna läkare innehåll 02/2010/ Vi ses i Malmö i höst! SYLF är med och arrangerar Framtidens Specialistläkare 2010 i Malmö 8-10 september, en kongress om ledarskap, vetenskap och kommunikation för ST-läkare och blivande ST-läkare, handledare, studierektor och andra med ansvar för ST-frågor. I detta temanummer bjuds du därför på några smakprov ur programmet. Martin Wohlin Redaktör Foto: Maria Joelsson Framtidens Specialistläkare Samtal om döden Ledarskap del två 14 nästa nummer 03/2010 utgivningsdag 18/6 materialdag 28/5 Foto: Rasmus Björgell 10 Malmös starke man Utländska perspektiv Fördela tyngden Ledare 3 Vad är Framtidens Specialistläkare? 4 Bakom kulisserna på FSL 4 Mötesplats för morgondagen 5 Percy Nilssons Malmö Arena 5 Röster om FSL Ledarskaps-ST 7 Läkar-SM i beachvolleyboll 7 SM i fallpresentation 7 SYLF på FSL Kvalitets- och förbättringsarbete under ST 8 Säkerhetsnålen 8 Ilmar Reepalu, Malmös starke man 9 Samtal med en döende patient 10 Mindfulness 11 Forskning i framtiden 11 ST i europeiskt perspektiv 12 Internationalisering 12 Ordförande har ordet 13 Ledarskap del två 14 Krönikör Ankan 16 Sudoku 16 Korsord 17 Appendix Sveriges yngre läkares förening SYLF Tidskrift Moderna Läkare Redaktör och ansvarig utgivare: Martin Wohlin, e-post martin.wohlin@sylf.se. Grafisk produktion: Josefina Ott Kann. Tryck: Sörmlands Grafiska, Annonser samt prenumerationer: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, Stockholm, tel , fax , e-post joel.hellstrand@sylf.se. Styrelse: Ordförande Lena Ekelius, Martin Wohlin, Johan Zelano, Mara Bybrant, Sofia Rydgren, Emma Spak. Kansli: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, Stockholm, tel , fax , e-post joel.hellstrand@sylf.se. Pg 768-2, Bg Internet: och Sveriges Medicine Studerandes Förbund - MSF Tidskrift Appendix: Redaktör och ansvarig utgivare: Mihai Radulesu, e-post mihai.radulescu@msf.se. Styrelse: Ordförande Yosef Tyson, vice ordförande Maria Ehlin Kolk, andre vice ordförande Charbél Talani, An Namnuan/Göteborg, Martin Holmbom/ Linköping, Alexandra Måneheim/Lund/Malmö, Hildur Thorarinsdottir/Stockholm, Mihai Radulescu/Umeå, Martina Bengtsson/Uppsala. Internet: Adressändring: Sänd ett mejl till medlem@slf.se med din nya adress. 2

3 ledare En hård vardag behöver mjuka mål Det är nu drygt ett och ett halvt år sedan Socialstyrelsens föreskrifter och all männa råd om läkares specialiseringstjänst göring trädde i kraft. De nya föreskrifter na ger specialiseringstjänstgöringen en tydligare struktur och bidrar till en väsent lig kvali tets höjning jämfört med det gamla systemet. Detta är av stor vikt då utbildningen av yngre läkare har en betydande inverkan på hur kvalitén i svensk hälso- och sjukvård utvecklas. SYLF ser mycket positivt på att det utöver de medicinska målen har tillkommit kompetensmål inom ledarskap, kommunikation och vetenskap. Att vara läkare handlar om så mycket mer än bara hårda medicinska fakta även om dessa självklart är en förutsättning. Vi arbetar i en miljö som ställer höga krav på vår förmåga att leda och kommunicera. Ledarskapsutbildningar har kommit till stånd på olika nivåer i läkarnas utbildning de senaste åren. SYLFs upp fattning är att utbildningarna varit för få och att de varierat mycket i kvalité. Med det nya kompetenskravet inom ledarskap stärks behovet av bra utbildningar och träning av ledarskapförmåga. nikation kan vara ett led i detta. Som så ofta påtalas står kommunikationsmissar för en betydande andel av de anmälnings ärenden som inkommer varje år och bättre kommunikativ kompetens kan bidra till att patientsäkerheten på flera sätt förbättras. Tillfredsställande kommunikation är också helt nödvändigt för ett välfungerande teamarbete och för att vårdens medarbetare ska samverka på bästa sätt. De vetenskapliga målen är ny tillkomna delar som syftar till att ge ökad skol ning i både vetenskapliga arbetssätt och kvalitets- och utvecklingsarbete. Det veten skapliga arbetet ger läkaren möjlighet att fördjupa sig inom något intresseområde och att utveckla sin förmåga att kritiskt granska vetenskap. För att svensk sjukvård ska fortsätta hålla hög standard krävs det att yngre läkare får möjlighet att delta i det förbättringsarbete som idag sker på varje klinik. För den enskilde läkaren erbjuds härmed en möjlighet att få insyn i vårdens ledningssystem, ett ökat inflytande och en chans att påverka hur morgondagens sjukvård ska se ut. SYLF bevakar att arbetsgivarna nu lever upp till de krav som ställs i nya ST. Vi tror att förbättringarna i nya ST kan bi dra till att skapa en hälso- och sjukvård av högsta kvalité där framtidens specialist läkare kommer till sin fulla rätt. SYLF styrelse Kommunikation är ofta ett delmoment i ledarskapsutbildningar men detta är inte tillräckligt. God kommunikation är a och o för ett lyckat möte mellan läkare och patient. Vi möter i princip dagligen människor i deras svåraste stunder och då är det långt ifrån alltid lätt att hitta de rätta orden. En del av oss är naturbegåvningar och andra behöver mer träning, men säkert är att vi alltid kan bli bättre och en professionell kurs i kommu SYLF styrelse från vänster: Martin Wohlin, redaktör, Emma Spak, Lena Ekelius, ordförande, Sofia Rydgren, Johan Zelano och Mara Bybrant. Moderna Läkare 02/2010 3

4 Vad är Framtidens Specialistläkare? Framtidens Specialistläkare är en kongress som fokuserar helt och hållet på ST. Kongressen föddes ur viljan att skapa en mötesplats för Sveriges alla ST-läkare, oavsett specialitet. När Socialstyrelsen utformade nya ST, med gemensamma kunskapsmål inom ledarskap, vetenskap och kommunikation, blev det naturligt att kongressen skulle bygga på dessa teman. Målet är att ge utbildning inom dessa kompetensområden till alla ST-läkare och att skapa en arena för diskussion och erfarenhetsutbyte. Under kongressens tre dagar finns ett stort antal föreläsningar, seminarier och interaktiva moment att välja mellan. Det ges också möjligheter att diskutera ST- och utbildningsfrågor. Genom att samla en stor del av landets ST-läkare, som ju är framtidens specialistläkare, framtidens handledare, chefer och professorer, skapas möjlighet att diskutera hur sjukvården och läkarrollen ska se ut i framtiden för att skapa det bästa för patienterna. Framtidens Specialistläkare välkomnar ST-läkare och blivande ST-läkare, studierektorer, handledare, verksamhetschefer och sjukvårdshuvudmän. På finns all information och där kan du också anmäla dig till kongressen. Anna Lindén, Leg. läkare, Kärråkra VC, Eslöv Ansvarig för PR och sociala programmet FSL 2010 Bakom kulisserna på FSL Anna Lindén och Towa Jexmark tyckte det var väldigt roligt att anordna AT-tinget under sin ATtid och därför blev det naturligt att vilja vara med på båten när Framtidens Specialistläkare satte segel Det är häftigt att få vara med från början och skapa ett sådant här evenemang. Eftersom arbetet sker frivilligt och ideellt är det helt och hållet upp till en själv hur mycket tid man vill lägga och hur mycket ansvar man vill ta. Anna Lindén är blivande specialist i allmänmedicin och huvudansvarig för PR och sociala programmet. Det är en stor utmaning att ta sig an ett lite mer övergripande ansvar, säger Anna som inte har någon formell ledarskapsutbildning. Jag har senaste året lärt mig otroligt mycket om ledarskap och kommunikation, men också om mig själv mina styrkor och svagheter. Vi som arbetar med PR och sociala programmet är åtta personer och det är massor av arbete som ska utföras. Hemsida, annonser, texter, brev, kontakter, PRmaterial, boka artister och middagar. Min uppgift är att planera och fördela gruppens arbetsuppgifter. Det är inte alltid så lätt att göra en bra långsiktig tidplan, så att det viktigaste hinns med utan att det blir stressigt. Jag vill vara noga med att alla i gruppen tycker det är roligt att planera och jobba med kongressen. Vi jobbar ju ideellt och jag vill att alla ska få möjlighet att bidra så mycket de vill och orkar. Det är varken roligt att vara understimulerad eller överhopad med arbete, säger Anna. Towa Jexmark är ST-läkare i internmedicin och har parallellt en ledarskaps-st i Region Skåne. Hon är huvudansvarig för kongressprogrammet. Programpunkterna till kongressen har arbetats fram av hela organisationskommittén. Programgruppen med sex medlemmar sköter sedan det mesta av kontakterna med föreläsare. Med det övergripande ansvaret att pla nera och samordna hela kongressprogram met för de tre dagarna, gäller det för Towa att få ihop alla programpunkter tidsmässigt och i rätt lokaler. Det blir en balansgång eftersom utbudet ska vara brett och tilltala många och samtidigt ska det kännas som en helhet. Towa får också i sin roll koordinera programgruppens arbete så att allt blir klart i tid en typ av praktisk ledarskapsträning. Towa Jexmark och Anna Lindén har valt att engagera sig mycket i Framtidens Specialistläkare och det har resulterat i att de nu ansvarar för vetenskapliga programmet respektive PR och sociala programmet. Framtidens Specialistläkare arrangeras av Region Skåne och Södra Regionvårdsnämnden. Organisationskommittén har ansvaret att planera och genomföra kongressen och består av 25 medlemmar; läkare, verksamhetschefer, studierektorer, sekreterare, ekonomer och regionanställda. Nästan hälften är ST-läkare. Ordförande är Ola Björgell som också är initiativtagare till kongressen. Här syns större delen av organisationskommittén samlad under ett tvådagarsinternat i januari. 4

5 Framtidens Specialistläkare mötesplats för morgondagen På kongressen Framtidens Specialistläkare har du många tillfällen att bekanta dig med Malmö och stadens ovanligt spännande mötesplatser med många tillfällen att återse gamla vänner och stifta nya bekantskaper. Redan innan kongressen börjar på riktigt inbjuds du som publik och supporter till en oförglömlig volleybollmatch års vinnare av AT beach, den årliga begivenheten i Halmstad, kommer att bjudas in till Framtidens Specialistläkare och möta ett lag av ST-läkare. Efter första dagens invigningsceremoni, föreläsningar och work shops kan du avsluta dagen med att lyssna på 2009 års vinnare av TV-tävlingen Körslaget. Team Ola förgyller eftermiddagen med örongodis och charm! Artisterna Stefan och Kim kommer också att bjuda på sin specialkomponerade nöjesmeny. Det blir en show som sprakar av musikalitet och humor, med allt från klassiskt till rock, sång och allehanda andra instrument, som lockar till skratt och eftertanke. Den andra kvällen är vikt för festkväll på Malmborgen i centrala Malmö. Du kommer där att bjudas på god mat, dryck och glatt sällskap. Efter maten spelar Bröderna Berggrensson upp till dans för andra gången för Framtidens Specialistläkare. De gjorde stor succé vid kongressen 2008 och har lovat att även i år göra sitt yttersta för att fylla dansgolvet till brädden. På kan du hålla dig successivt informerad. Välkommen till Malmö 8-10 september 2010! Malmö Arena, multiarenan med stjärnglans Malmö Arena öppnade i november 2008 och har blivit den nya stora mötesplatsen i Öresundsregionen som lockar hit världsartister, toppidrottsevenemang, nationella festligheter samt mässor och kongresser. Framtidens Specialistläkare blir den första riktigt stora kongressen i arenan. Vi ser med stor förväntan fram emot denna typ av möte, säger Karin Mårtensson, vd i Parkfast Arena AB som driver verksamheten i Malmö Arena. Det blir en härlig blandning av kongress, utställningsområde och mat och dryck till en stor mängd deltagare. Det är utmaningar vi gillar, säger Karin. Man lever bara två gånger Percy Nilsson är den riksbekanta entreprenören som, bland mycket annat, skapat Malmö Arena. Förra året kom den storsäljande boken Man lever bara två gånger berättelsen om Percy Nilsson. Hur kunde Du bli chef redan vid sju års ålder? Det fanns nog i generna. Jag tog spontant ledningen! Vi kompisar fixade tillsammans överskottsgodis från Malaco som sedan kunde säljas vid spårvagnens hållplats. På den tiden kunde vi också redan som barn sälja tidningar på stan, berättar Percy. Vilket är Ditt bästa tips till den som vill bli chef? Skaffa Dig bra medarbetare! Vilket är det bästa sättet att kommunicera på? Muntlig kommunikation med direktkontakt är oslagbart bra. Lyft telefonen och försök möta varandra på riktigt. Det är viktigt att alla verkligen förstår vad man menar och att man är tydlig i sitt budskap. Hur håller Du ihop gänget på Malmö Arena så det funkar i vardagen? Mina medarbetare får frihetsgrader och är självgående. Det betyder att jag delegerar väldigt mycket. Sedan kommer jag in och följer upp arbetet. Medarbetaren får slutligen en feedback på vad som är bra eller kan förbättras, säger Percy. Karriär lättare i högre ålder Karriär eller familj, eller går det att kombinera? Det är svårt som ung att lyckas med både familj och karriär, i alla fall om man vill klättra riktigt högt i något avseende. Det är så lätt att något eller någon kommer i kläm. Idag är det nog ännu svårare eftersom förväntningarna är så många på att ta hand om familj och idrotta samt kanske vara aktiv i en förening och så vidare. Det blir lätt till en orimlig ekvation om arbetet samtidigt är krävande, tungt och ansvarsfullt. I lite högre ålder är det nog lättare att fokusera mer på arbetet och samtidigt kunna njuta av livet. Ola Björgell Moderna Läkare 02/2010 5

6 Röster om FSL 2008 Välarrangerat med trevligt program Martin Nilsson, ST-läkare, Kirurgiska kliniken Ystad Lasarett Vad får du för utbildning i kommunikation, ledarskap och vetenskap på din arbetsplats? Jag har precis gått UGL och har tidigare gått kurs i handledning tillsammans med min ST-handledare. I höstas arrangerade sjuk huset två uppskattade kursdagar om ledar skap och kommunikation. Vad gäller vetenskap har vår chef initierat att alla ST-läkare ska analysera delar av verksamheten för att producera en vetenskaplig artikel var. Vi bereds även möjlighet att söka olika kurser i vetenskapsmetodik. Vad tycker du är särskilt viktigt att få utbildning i när det gäller ledarskap, vetenskap och kommunikation? Svår fråga, när det gäller ledarskap och kommunikation behöver man en strukturerad undervisning, redskap i ledarskap och kommunikation att använda sig av i olika situationer. Struktur är a och o eftersom det lätt kan bli lite vagt. Vad gäller vetenskap behövs till exempel undervisning om statistik, praxis och regler för hur man författar artiklar och hur man kritiskt granskar andras forskning. Tillförde Framtidens Specialistläkare något för dig? Absolut, både socialt (för oss yngre läkare från södra Sverige blev det nästan som en återträff med gamla klassen) och innehållsmässigt; jag minns till exempel sessionen om BALINT som väldigt givande, liksom Kongstad och Spencers framförande på stora scenen och diskussionerna kring nya ST. Henriettae Stålbrandt, ST-läkare, Radio logiska kliniken Eksjö Vad får du för utbildning i kommunikation, ledarskap och vetenskap på din arbetsplats? Både under AT och ST går vi i Jönköpings lands ting AT/ST-LEKA, där L står för ledarskap och K för kommunikation och kvalitet. Denna kurs är relativt omfattande på STnivå, och inom ramen för kursen får vi också genomföra det kvalitetsarbete som är obligatoriskt i nya ST-utbildningen. Jön köpings landsting anordnar också veten skapliga grundkurser. Vad tycker du är särskilt viktigt att få utbildning i när det gäller ledarskap, vetenskap och kommunikation? Som läkare är man alltid i någon bemärkelse ledare. Utbildning i praktiskt ledarskap är därför viktigt, och att de som kan tänka sig en framtid som chef får möjlighet att utvecklas. Inom vetenskap är det viktigt att få tillräckliga kunskaper för att kunna läsa artiklar och bedöma deras värde. Jag tror det vetenskapliga arbetet inom nya ST ger en god grund för detta. Vad gäller kommunikation får vi mycket träning i patient-läkarkommunikationen under utbildningen. Det är även viktigt hur vi läkare kommunicerar med varandra och med annan personal i vården. Tillförde Framtidens Specialistläkare något för dig? Ja, dels var det väldigt bra att få höra mer om vår nya specialistutbildning och kraven vi ställs inför. Dels var de medicinska och paramedicinska (i förekommande fall vetenskapliga, kommunikativa och ledarskapsinriktade föreläsningarna) väldigt bra, och det var trevligt att träffa gamla kursare och ST-läkare i andra specialiteter det sociala är icke att förakta! Bodil Schiller, ST-chef/studierektor Sachsska Barnsjukhuset/SÖS Stockholm Vilken typ av utbildning inom kommunikation, ledarskap, och vetenskap erbjuder ni era ST-läkare? Södersjukhuset SÖS har cirka 165 ST fördelade på tio verksamhetsområden varav 30 ST finns på Sachsska barnjukhuset. Vårt ST-utvecklingsprogram som ges internt består hitintills av två delar på vardera en vecka. Del 1 innefattar självinsikt, gruppdynamik och ledarskap. Del 2 SÖS uppdrag styrning, organisation, strate giska frågor och kvalitetsutveckling. Del 3, med start HT 2010, medicinsk vetenskap och kvalitets- och förbättringsarbete inklusive vetenskapsteori, forskningsmetodik och evidensbaserad medicin. Kurs för specialistläkare i ST-handledning ges också internt på SÖS. Vad tycker du är särskilt viktigt att få utbildning i när det gäller ledarskap, vetenskap och kommunikation? Ledarskap självkännedom, gruppdynamik samt sjukhusorganisation och beslutsfattande. Vetenskap grundläggande veten skaps teori, forskningsmetodik samt EBM. Grun der och goda exempel i kvalitets- och för bättringsarbete. Kommunikation integrering av kommunikationsmål i kliniskt arbete; patientsamtal, rondarbete, journalföring och handledning av studenter och kollegor. Tillförde Framtidens Specialistläkare något för dig och era ST-läkare? Konferensen Framtidens Läkare gav nya uppslag, repetition och inspiration för fortsatta uppdateringar av ST-utbildningen inför nya ST. Välarrangerat möte med trevligt och varierande program. Viktigt och roligt att träffa kollegor och knyta kontakter för att kunna jobba vidare med problem och möjligheter med ST-utbildning på kliniken. På Sachsska barnjukhuset/sös har vi sedan flera år arbetat både lokalt och gemensamt med Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Karolinska med att anpassa utbildningsstrukturen till det nya systemet. Nu fick vi bekräftat att vi är på rätt spår och kan gå vidare med fortsatt implementering av nya ST på kliniken. 6

7 Ledarskaps-ST första steget i en medical management karriär Har du idéer om hur verksamheten inom din klinik skulle kunna förbättras? Vill du arbeta för en säkrare och mer patientfokuserad hälso- och sjukvård? Vill du medverka till att sjukvården skall vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig och effektiv? Vill du få verktyg för att kunna påverka och leda hälso- och sjukvården? Har du svarat ja på någon av dessa frågor skall du komma till symposiet om ledarskaps-st på FSL. Ledarskaps-ST är till för dig som vill utvidga och fördjupa din utbildning inom ledarskap och management och som är intresserad av framtida chefs- och ledaruppdrag inom sjukvården. Ledarskaps-ST innebär en praktisk och teoretisk utbildning med fokus på sjukvårdsledning, verksamhetsstyrning och ledarskap, som genomförs parallellt med din utbildning till specialist. Behovet av ledarskaps-st har uppstått i och med att professionell utbildning inom chefsområden och ledarskapsförmåga tillmäts allt större vikt vid tillsättning av chefer inom sjukvården. Något som många läkare under specialistutbildning idag saknar. Från arbetsgivarhåll ser man av och till att det är svårt att rekrytera läkare till chefstjänster och stora pensionsavgångar väntas. Med ledarskaps-st skall fler yngre läkare få verktyg att tidigare kunna axla chefs- och ledaruppdrag inom hälso- och sjukvården. Finns inte ledarskaps-st inom ditt landsting kan du få tips om hur ett program kan utformas. Deltagare i ledarskaps-st berättar om sina erfarenheter av respektive program. SYLF och arbetsgivarrepresentanter ger sin syn på chefsrekryteringen inom sjukvården och möjligheterna med ledarskaps-st. Missa inte detta tillfälle att låta dig inspireras vi ses i Malmö Arena! Charlotta Sävblom Ledamot FSL:s organisationskommitté, kursansvarig ledarskaps-st Region Skåne Symposium om ledarskaps-st Framtidens Specialistläkare Torsdag 9/ Deltagare: Anders Johansson, sjukhusövergripande studierektor Sahlgrenska Universitetssjukhuset Adam Roth, ST-läkare klinisk mikro biologi, deltagare ledarskaps-st Region Skåne Annica Ahl, ST-läkare kardiologi, deltagare ledarskaps-st Capio S:t Göran Isabelle Cehlin, ST-läkare geriatrik, deltagare ledarskaps-st Sahlgrenska Universitets sjukhuset Sören Olofsson, regiondirektör och beställare av ledarskaps-st i Region Skåne Agneta Jöhnk, direktör och chef avdelningen för arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting Lena Ekelius, ordförande SYLF Håll ögonen öppna efter inbjudan under våren! SM för AT- och ST-läkare i beachvolleyboll Sedan 1999 arrangeras det årligen en beach volleybollturnering för landets alla AT-läkare i Halmstad. Då AT-läkare, precis som ST-läkare, är framtidens specialistläkare kommer vinnarna i årets och fjolårets turnering att bjudas in till FSL. Kongressen tjuvstartar redan tisdag kväll då SYLF i samarbete med FSL:s organisationskommitté anordnar en turnering där de vinnande lagen från AT beach ställs mot ST-lag. Utöver de sportsliga aktiviteterna kommer det erbjudas goda möjligheter att träffa nya och gamla bekantskaper över en grillad korv. Välkomna till en trevlig sport- och kunskapsgivande kongress! Henrik Bergholtz, FSL:s organisationskommitté Sofia Rydgren, SYLF SM i fallpresentation Under Framtidens Specialistläkare arran gerar SYLF SM i fallpresentation där du har möjlighet att fram föra och ta del av spännande patientfall från olika specialiteter och delar av lan det. Det är också ett sätt att praktiskt träna dig i att dra patientfall och tala inför en större grupp. Tävlingen är öppen för alla ST-läkare och underläkare. Första pris är en minilaptop av modell Samsung NC 10,2. Leta upp ett spännande och/eller lärorikt fall. Ta gärna hjälp av en erfaren kollega eller din handledare. Skriv ett kort abstract med en passande titel samt lite förhandsinformation. anmäl dig via Cecilia.Henzel@slf.se, senast 9 augusti Sätt ihop en PowerPoint-presentation som tar max sju minuter. Därefter följer två minuter för frågor och diskussion. Ta med dig presentationen på USB-minne. En jury kommer att bedöma samtliga bidrag på plats. Patientfallet kan handla om vad som helst. Bra att tänka på, förutom att göra en trevlig muntlig presentation, är att hålla tidsramen, presentera bakgrundslitte ratu ren och föra ett tydligt differentialdiagnostiskt resonemang. Sofia Rydgren, SYLF Moderna Läkare 02/2010 7

8 SYLF på FSL 2010 Vill du träffa oss i styrelsen eller höra vad vi har att säga, så finns vi i vår monter (som du inte kan missa ) och dessutom på nedanstående semi narier och föredrag. Ta med dig dina mest kritiska frågor och våga vägra vara tyst. Onsdag 8 september Så här kan du lyckas med ditt projekt i vetenskap, kvalitet och förbättring! Optimera din karriär! Jobba inom läkemedelsindustrin. Torsdag 9 september SPUR-inspektioner för framtidens ST Ledarskaps-ST första steget i en medical management karriär! The role of the doctor in a global health care See one, do one, teach one eller? Om vikten att jobba evidensbaserat The road less travelled om att välja chefskap som karriärväg. Fredag 10 september International careers in medicine Skall doktorn vara doktor eller läkare? Finns det plats för forskande läkare i framtidens sjukvård? Specialist training in a European perspective. Dubbla SM SYLF ser till att tjuvstarta kongressen redan tisdag kväll genom att arrangera SM i beachvolleyboll för AT- och ST-läkare (se sidan 9). Dessutom ordnar SYLF SM i fall presentation under kongressen (se sidan 9). Kvalitets- och förbättringsarbete under ST Nödvändigt ont eller utvecklande? Dagens sjukvård präglas av förändring; både vad gäller metoder, driftsformer och förutsättningar i samhället. Men innebär förändringar alltid förbättringar? Givetvis inte och det är här systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete kommer in. Idag är detta förhoppningsvis ett naturligt och givet inslag i en kliniks ut vecklingsarbete och det har även lyfts fram i de föreskrifter och rekommendationer som styr specialiseringstjänstgöringen. Detta tror vi i SYLF kommer att innebära ett stort lyft både för svensk sjukvård och den enskilde ST-läkaren. Att aktivt delta i förbättringsarbetet på kliniken är ut vecklande, ger insyn i vårdens ledningssystem och kan dessutom innebära en möjlighet att påverka hur framtidens sjuk vård ska bedrivas. Säkerhetsnålen SYLFs pris för en säkrare vård Identifiera, förändra, följa upp Många av oss är ovana vid systematiskt förbättringsarbete då detta sällan haft någon framträdande roll under vår utbildning. För att lyckas är det viktigt att identifiera en eller flera väl avgränsade orsaker till det problem man vill åtgärda. Detta kräver att man vet hur utgångsläget ser ut, exempelvis hur lång väntetiden är för nybesök, så att man därefter kan formulera tydliga mål. Effekten av den tilltänkta förändringen kan därefter följas upp. Blev utfallet det man önskade sig eller måste man vidta ytterligare åtgärder? Ofta är det bra att börja i liten skala, utvärdera och eventuellt göra ytterligare förändringar innan man sjösätter sitt projekt i full skala. Under Framtidens Specialistläkare kommer SYLF hålla ett symposium om kvalitets- och förbättringsarbete där bland andra läkarkollegan Johan Thor, med lång erfarenhet av kvalitets- och förbättringsarbete, kommer att delta. SYLF kommer också att dela ut Säkerhetsnålen (se nedan) till den underläkare som genom att uppmärksamma fel och risker i vården initierat en förändring. Du kommer även att få möjlighet att ta del av hennes/hans presentation. Johan Thor tog läkarexamen vid Karolinska Institutet (KI) 1989, läste en Master of Public Health med inriktning på Health Care Management vid Harvard University , blev specialist i socialmedicin 2003 och disputerade i Medical Management på KI Avhandlingen belyser hur systematiskt förbättringsarbete etableras i en sjukvårdsorganisation. Thor har ägnat sig åt såväl praktik som forskning och undervisning kring process orienterat förbättringsarbete, evidensbaserad medicin och patientsäkerhet. Han är föreståndare för The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare och engagerad i forskning och utbildning där liksom vid Medical Management Centrum på KI. Priset syftar till att premiera aktivt förbättringsarbete bland under läkare i syfte att stärka säkerheten i vården. Priset delas ut till den underläkare som genom att uppmärksamma fel och risker i vården initierat en förändring. Det kan till exempel handla om en skriven avvikelserapport som lett till förändring eller ett väl utfört kvalitets- och förbättringsarbete. Pristagaren ska vara medlem i SYLF. Juryn består av Lena Ekelius, ordföran de SYLF, Eva Nilsson Bågenholm, ordfö rande Läkarförbundet, Dag Ström, tidi ga re projektledare för den nationella pa tient säker hetssatsningen inom SKL, Jonas Hultquist, chefredaktör Läkartidningen samt Mikael Nestius, chefredaktör Dagens Medicin. Nominering ska ske senast den 15 juli Presentation av vinnarbidraget och prisutdelning kommer att ske på Framti dens Specialistläkare 8-10 september Mer information och blankett för nominering finns på Foto: Oskar Pollack 8

9 Ilmar, från attackdykare till chefsarkitekt för det nya Malmö Jag möter honom i stadshuset. Malmös starke man, kommunalrådet Ilmar Reepalu. En sväng ut på Google före besöket resulterar i träffar. Om man plussar på med ett l kommer till Det finns helt klart mycket att både läsa och säga om honom! Vem är han då? Kraftfulla ord beskriver Ilmar i massmedia. Stark, envis, kontroversiell, omtalad, provokativ, hotad, bevakad, anklagad, framgångsrik, vältalande, vänlig. Många av dessa ord känns säkert igen på den egna chefen därhemma?! Så är det nog att vara chef. Alla har något att säga om chefen, i alla fall i fikarummet Ilmar föddes i Estland och kom som flykting till Sverige via Östersjön, efter en stormig färd där militären fick rädda familjen efter att deras båt förlist. Under värnplikten tjänstgjorde Ilmar som attackdykare i kustjägarna och sedan blev han civilingenjör och strax därefter arkitekt. Dessa utbildningar tycks ha gett utdelning eftersom Ilmar är mannen som i mångt och mycket fått fart på det nya Malmö med bland annat byggnation av Högskolan, Citytunneln, Öresundsbron, Västra hamnen och Turning Torso. Staden sjuder av framtidstro och optimism. Ilmar Reepalu (S) har under sina 25 år som politiker haft stor betydelse för Malmös utveckling. Bland annat har han varit involverad i bygget av Turning Torso, Västra hamnen och Öresundsbron. Foto Reepalu: Rasmus Björgell. Foto Turning Torso: Dan Ljungsvik. Foto Öresundsbron: Sören Madsen. Ta större del i samhällsdebatten Du tycks alltid på väg framåt och med nya projekt i fickan. Det är kanske lite som i våra liv som läkare med många saker som ska uträttas. Vad är det som driver Dig vidare i Ditt arbete? Att få göra det som känns roligt och dessutom få betalt är en gåva. Jag ser därför inte mitt uppdrag som bara ett jobb. Ett tips är att se och välja ut det som verkligen är viktigt och därmed välja bort annat, säger Ilmar. Du var aktiv i grupperna Rädda Haga och Rädda Dicksonska folkbiblio teket i Göteborg på 1970-talet. Tror Du det är dags för oss läkare att göra någon motsvarande aktion inom vår sektor, med banderoller som Rädda Sjukvården och Rädda Sjukhuset? Jag känner en stolthet över hälso- och sjukvården. Den har, liksom en religion, vissa ideal och ett sådant är att alla har samma rätt till sjukvård. Tage Erlander beskrev det fint när han som patient no terade att alla fick samma vård på salen, inklusive han själv. Det är en rättighet vi ska värna om och bevara för framtiden! Nyckeltal är också viktiga att jämföra och se hur det slår ut i olika grupper. Det gör mig orolig när det kommer signaler om att ohälsa och låg social status kan kopplas samman, liksom när det finns skillnader mellan vården av män och kvinnor. Jag tror kanske inte ni som läkare ska gå ut med banderoller, men skriv istället artiklar i vanlig massmedia. Ni kan helt klart bli bättre på att medverka i samhällsdebatten! Mellanchef svåraste rollen Lean production är Toyotas produktionsfilosofi och framställs ofta som en förebild i modern sjukvård, då kallad Lean Health care. Produktivitet och effektivitet hyllas. På kortast möjliga tid ska patienten färdigbehandlas. Men kan man verkligen införa en industrimodell i sjukvården? Vad tänker man på i det perspektivet? Blir patienten bara en kund med ett plus- eller minussaldo på kontot? Fundera på hur man gör sjukvården effektiv ur ett patientperspektiv istället. Det måste vara grundläggande. I sjukvården blir många läkare mellanchefer, till exempel verksamhetschef. En hård styrning kommer då ofta från högre divisionschefer. Mellanchefen blir lätt en nickedocka eller ett bångstyre som kan bytas ut vid behov. Ja, att vara mellanchef är den svåraste rollen. Det gäller då att tydliggöra budskap både uppåt och neråt. En mellanchef är en inspiratör som i övrigt är tämligen maktlös. Fler kan säkert bli chefer om man bara förstår detta och finner sig i den rollen, som inspiratör. Då kan man fokusera på vad som är möjligt att göra, vad som ska väljas bort och hur man kan lösa problem tillsammans. Det måste vara roligt, man ska kunna känna glädje och delaktighet, säger Ilmar. Ola Björgell Moderna Läkare 02/2010 9

10 Samtal med en döende patient Samtalet med en döende patient är lä karens samtal om grundläggande exi sten tiella villkor med en människa i kris. I detta samtal upplever läkaren de största svå rig he terna i sitt arbete och plågas ofta av mot stridiga känslor eller känslor av otill räcklighet. (Andrae, 1996) Många tror att det svåra i samtalet beror på problemens komplexa natur, men då förväxlar man samtalet med rådgivning. Försöker man finna på råd för den andre blir det komplicerat. (Falk, 2005) Svårigheterna handlar mera om att orka lyssna och våga vara nära meningslöshet, övergivenhet, skuld, lidande och död tillsammans med patienten. I utbildningen till läkare lär man sig vissa tekniker och metoder för att behärska de professionella samtalsformerna. (Aspegren 2007) Läkaren lär sig vad man skall säga och hur man skall göra för att hjälpa. Patienten önskar naturligtvis sin cancersjukdom behandlad av en expert, men det existentiella samtalet är inte en behandling av patientens liv. Läkaren vet bara fragment av patientens liv och har inte mer makt än patienten över livets existensvillkor. Det existentiella samtalet är ett försök att på ett indirekt sätt hjälpa patienten att återskapa balans och ordning i sitt liv. Den läkare som kan vara närvarande och engagerad, se och lyssna, bekräfta och acceptera samt vågar dela utsattheten, är den som bäst stimulerar patientens eget bemästrande och inre växt. Att det mitt i meningslösheten uppstår meningsfull kontakt mellan patient och läkare skapar hopp. Läkaren måste förbereda sig genom kunskap om den döendes psykologi, reflexion, rollspel, handledning och ökad själv kännedom. Carl-Magnus Edenbrandt Överläkare, Docent Litteratur Margareta Andrae: Men deras ångest är också min. Studentlitteratur Bent Falk: Att vara där du är, samtal med människor i kris. Verbum Knut Aspegren: Lär läkaren att samtala rätt. Läkartidningen 2006;103: Foto: Maria Joelsson Kom och lyssna! Carl-Magnus Edenbrant föreläser på ovanstående tema på Framtidens Specialistläkare torsdag 9 september. 10

11 Mindfulness mänsklig förmåga som kan utvecklas Mindfulness är i grunden inget nytt. Att vara mindful, eller medvetet närvarande, är bland annat att vara uppmärksam, medveten och medkännande. Det är med andra ord mänskliga förmågor som vi alla har men förmågor som det är svårare än kanske någonsin att upprätthålla och än svårare att utveckla i det distraktionssamhälle och med det höga tempo vi lever idag. Men förmågan att vara mindful går att träna. Det räcker kanske med doser på minuter per dag. Senare års forskning visar till exempel på positiva effekter på hjärnans funktion och struktur. Framtidens specialistläkare står inför stora utmaningar som att möta ständiga förändringar, hantera ett stort och ökande informationsflöde, höga krav på vidareutbildning när kunskapsfronten snabbt ändras, höga anspråk från välinformerade patienter. Och allt detta och mer därtill sam tidigt som man skall bilda familj, ha små barn, skaffa hus eller lägenhet, utvecklas på jobbet, gå primär- och sekundärjour och försöka hitta balansen mellan jobb, familj och egen tid. För att klara av alla dessa utmaningar och för att leva ett liv med personlig hållbar utveckling som grund kan mindfulness vara det förhållningssätt och verktyg som många söker och som kan vara till mycket stor hjälp. Mindfulness är också ett förhållningssätt som kan hjälpa många av våra patienter att minska onödig stress, oro, smärta och lidande samt öka livskvaliteten. Det är väl belagt i forskning under de senaste 30 åren. Men tro inte bara på vad du läser. Pröva själv! Ola Schenström Allmänläkare, mindfulnessinstruktör Författare till Mindfulness i vardagen Ola Schenström föreläser om mindfulness på Framtidens Specialistläkare. Forskning i framtiden och din framtid som forskare Debatt på Framtidens Specialistläkare 2010 Att Sverige behöver högkvalitativ klinisk forskning är beslutsfattare, näringsliv och sjukvårdsföreträdare rörande överens om. Det finns också en stor enighet kring att läkare bör ha en framskjuten position i den kliniska forskningen. Hur rimmar denna vision med dagens sjukvårdsverklighet? Upprepade undersökningar har visat att unga läkare är intresserade av forskning, det som fattas är ekonomiska och praktiska förutsättningar. Hur löser vi dessa frågor i en allt mer pressad sjukvårdsvardag? Hur kan det skapas praktiskt och ekonomiskt utrymme i framtidens sjukvård så att andelen forskande ST-läkare ökar och fler läkare fortsätter forska även efter disputationen? Det är några av de frågor som kommer att diskuteras i en paneldebatt på Framtidens Specialistläkare. Skall doktorn vara doktor eller läkare? Finns det plats för forskande läkare i framtidens sjukvård? Framtidens Specialistläkare Fredag 10/ I panelen: Olle Stendahl, professor i mikrobiologi vid Hälsouniversitetet i Linköping, som presenterade utredningen Klinisk forskning ett lyft för sjukvården i maj Nina Rehnqvist, ordförande för SBU samt Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen som hösten 2009 presenterade sin slutrapport kring hur sjukvården, akademin och industrin ska samverka för att Sverige åter ska få en klinisk forskning i världsklass. Bent Christensen, sjukhuschef för Skånes Universitetssjukhus, med praktisk erfarenhet från bildandet av landet första universitetsmedicinska centrum och dess roll för den kliniska forskningen i regionen. Moderna Läkare 02/

12 ST i europeiskt perspektiv De senaste årtionden har bjudit på stora förändringar vad gäller möjligheten att göra hela eller delar av specialiseringstjänstgöringen utomlands. Redan 1972 slöt de nordiska länderna en överenskommelse som innebar ökad rörlighet länderna emellan och Sveriges medlemskap i EU har vidgat arbetsmarknaden ytterligare. Tack vare den fria rörligheten inom EU och EES kan svenska läkare idag söka arbete i 30 av Europas länder utan krav på arbetstillstånd. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) finns det reglerat att utlandstjänstgöring får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen under förutsättning att den sker under handledning, som en del i ett individuellt utbildningsprogram och kan styrkas med intyg. Men vilka för- och nackdelar finns det med att göra ST utomlands och hur skiljer sig länderna åt vad gäller tjänstgöringens upplägg och pedagogik? Hur ser det ut gällande ledarskap och management? Är det några stora förändringar på gång och vilka är de framtida utmaningarna? Till Framtidens Specialistläkare har SYLF bjudit in representanter från de nordiska länderna och Storbritannien för att ge dig möjlighet att diskutera, ställa frågor och jämföra erfarenheter från de olika länderna. Mer information om regelverken som styr arbete inom och utanför EU/EES och praktiska tips hittar du på läkarförbundets hemsida, under fliken Vi tycker. Klicka dig vidare till Publikationer/ Arbetsmarknad. Internationalisering Internationalisering är ett honnörsord som ofta nämns i utbildningsoch forskningssammanhang men också inom sjukvården och allmänpolitiskt. Innebörden av begreppet är otydligt och det används med varierande definition. I dess begränsade mening innefattar det kortare eller längre utlandsvistelser för svenska studenter, forskare eller yrkesverksamma. Ofta är ett sådant utbyte ensidigt, i Sveriges fall genom att vi avsätter tid för verksamhet i annat land för att skaffa oss erfarenhet. Inte sällan går flödesriktningen från rikare länder till fattigare och de positiva effekterna begränsas till besökarna från rikare länder. I sina sämsta former utgör ett sådant system rester av ett kolonialt synsätt, det vill säga personer från rika länder utnyttjar utbildningsmöjligheter i fattigare delar av världen utan att ge någonting tillbaka. Det är tyvärr inte ovanligt att studenter och yrkesverksamma från rikare länder tar på sig arbetsuppgifter långt ovanför sin kompetensnivå utan erforderlig handledning och med delvis negativa eller till och med skadliga effekter för patienterna. Arbetet ska gagna alla I ett globalt perspektiv innebär internationalisering ett arbete som gagnar alla involverade parter. Det börjar med en ömsesidig plan för den utveckling och de effekter som skall uppnås. Inför utlands resan förbereds den enskilde på hemma plan för de arbetsuppgifter och den eko nomiska, politiska och hälso- och sjukvårdsmässiga situation de kommer att möta. Uppgiften är att hjälpa men också att se och lära och ta med sig de erfaren heterna hem för vidare diskussion och analys. Den bör utmynna i tänkbara åtgärder för att förbättra eller ytterligare utveckla hälsooch sjukvården, samt reflektioner kring den ekonomiska, politiska och miljömässiga situationen i det aktuella landet/regionen. Enligt UNESCO är huvuduppgiften för alla universitet i världen att bidra till en hållbar global utveckling av hälsa, ekonomi, frihet och miljö. Utlandsarbete naturligt I ett nationellt perspektiv och för den enskilde läkaren innebär internationalisering ett bejakande av att Sverige existerar i ett internationellt sammanhang och därmed har ett ansvar för bästa möjliga utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. Detta bör beaktas mot bakgrund av att 90 procent av jordens samlade resurser för hälso- och sjukvård utnyttjas av tio procent av dess befolkning. Dessutom har svensk hälso- och sjukvård och läkare ett ansvar för att lära av internationella erfarenheter och att delta i internationellt arbete. Det innebär också att dimensioneringen av svensk utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal måste ske mot bakgrund av att fri rörlighet av arbetskraft är önskvärd och kommer att tillta, samt att det blir mer och mer naturligt för yrkesverksamma svenskar inom hälso- och sjukvården att genomföra delar av sin professionella gärning i andra länder. Såväl grundutbildningen som vidareutbildning och fortbildning måste förbereda läkaren för en sådan utveckling. För den enskilde läkaren innebär internationalisering även ett samhällsansvar och globalt perspektiv i de dagliga besluten i samband med patientmötena. Stefan Lindgren 12

13 ordförande har ordet Kostnadsneutrala sidoutbildningar för ST-läkare Foto: P.O Bejsjö Sidoutbildning är en viktig del av ST-läkares utbildning. Idag utgör denna ibland en ekonomisk belastning för STläkaren. Detta gäller framförallt läkare som behöver vistas längre perioder på annan ort för att inhämta kompetens hos en annan arbetsgivare, på annat sjukhus, i annat landsting eller region. Dessa sidout bildningar medför stora extrautgifter i form av dubbelt boende och resor, speciellt med tanke på att många ST-läkare har familj och därför önskar resa hem varje dag eller varje helg. Det är svårt att få klargjort vad som gäller, eller förstå att villkoren för sido ut bildningar måste förhandlas innan påbörjandet av en ST. Vissa arbetsgivare har använt argumentet att ST-läkaren accepterat den merkostnad som sidoutbildningen innebär genom att ha accepterat tjänsten. Visserligen kan läkaren erhålla skatteavdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete men detta medför att den enskilde individen får ligga ute med stora utgifter. Är man två ST-läkare i familjen med krav på sidoutbildning kan den ökade kostnaden bli svår att hantera. SYLF menar att arbetsgivaren vid tillsättandet av en ST-tjänst tar på sig ansvaret för de yttre förutsättningar som krävs för att ST-läkaren ska uppnå specialistkompetens, inkluderat de ekonomiska för ut sättningarna vid sidoutbildningar. SYLF menar att sidoutbildningar ska vara kostnadsneutrala för ST-läkaren. Efter påtryckningar från SYLF har nu Läkarförbundet gjort en översyn av vad som är mest fördelaktigt för ST-läkaren. Informationen är till för dig som ska förhandla om ST, skriva ST-kontrakt eller klargöra förutsättningarna inför stundande sidoutbildning men är också ett verktyg i det lokalfackliga arbetet med att förbättra villkoren för underläkarna. De flesta ST-läkare är idag fortsatt anställda hos sin ordinarie arbetsgivare under sidoutbildningen. Detta är det mest fördelaktiga, både ur ekonomisk och ur ut bildningssynpunkt. Vissa resekostnader och bo ende kostnader kan då betalas av den ordinarie arbetsgivaren. Sidoutbildningen ses som tjänsteresa och läkaren kan få traktamente. Att traktamente utgår är dock mycket ovanligt. Vid eventuell jourtjänstgöring hos den mottagande enheten rekommenderas att ordinarie arbetsgivaren också står för denna kostnad och att de olika arbetsgivarna sedan justerar kostnaden sinsemellan. Ett sämre alternativ är att ST-läkaren är tjänstledig under sidoutbildningen och anställd hos den mottagande enheten. I detta fall räknas eventuella ersättningar från ordinarie arbetsgivaren som en förmån som alltså förmånsbeskattas. Betalar ordinarie arbetsgivaren lönetillägg är denna skattepliktig men läkaren kan göra skatteavdrag för ökade kostnader. I detta fall har läkaren svårare att ställa krav på utbildning och schemaläggning då lönen betalas av den tillfälliga arbetsgivaren. Där till är det osäkert hur regleringen av jour ersättning som intjänats under sidout bildningen, men som inte ersatts innan tjänst göringens slut, sker. Behöver läkaren flytta under sidoutbildningen är denne berättigad till ersättning för flyttkostnader i enlighet med vårt kollektivavtal. Vid flytt uppstår andra utmaningar så som eventuell flytt av barn till annat dagis eller skola. Än är vi långt ifrån nöjda med de villkor som underläkare får under sidoutbildning. Jag hoppas att detta snarast ändras. Genom att erbjuda goda villkor vid sido utbildning kan arbetsgivaren visa att medarbetaren är viktig för framtiden vilket också ökar motivationen för ST-läkaren att återvända hem när sidoutbildningen är avklarad. LENA EKELIUS Ordförande Moderna Läkare 02/

14 Ledarskap en fråga om makt och styrning Del två I Moderna Läkare 1/2010 gav seniorkonsulterna Barbro Skoglund och Caj Skoglund en bild av hur ledarskapet under senare decennier alltmer kommit att användas som ett instrument för samhällets styrning av hälso- och sjukvården. I denna andra och avslutande artikel blickar de framåt och söker svar på frågan hur förutsättningarna för framtidens ledarskap kommer att förändras. SYLF har glädjande nog uppmärksammat den förestående generationsväxlingen. Många av dagens chefer inom vården går i pen sion under det kommande decenniet. I Läkar tidningen 9/2010 säger föreningens andre vice ordförande Johan Zelano att det finns en stor enighet om att vi måste få fler läkare att engagera sig som chefer. Föreningen har uppmanat de cirka med lemmarna i Läkarförbundets chefsförening att ta tillvara de yngre läkarna, identifiera chefsämnen och locka till ledarskap. Zelano tillägger att alla läkare vill inte och ska inte bli chefer. Onekligen en helt riktig slutsats, men låt oss samtidigt betona att alla läkare, även den minst erfarne AT-läkaren, har en informell ledarroll utan att för den skull vara chef. I kraft av sin långa utbildning och medicinska kompetens förväntas läkare av andra personalgrupper i allmänhet att ta befälet över situationen. En lagom dos av insikt om ledarskapets villkor i kombination med respekt för andra yrkesgruppers kompetens, är därför något som varje blivande läkare har stor nytta av. Samtidigt finns det förvisso yngre läkare som har mycket goda förutsättningar att axla den chefsroll som deras erfarna kollegor lämnar efter sig. Kunskap om verk samheten tillsammans med goda ledar egenskaper är onekligen en attraktiv kom bination. Färre läkare på höga poster Trots detta är vår prognos att första linjens chefer till exempel verksamhetscheferna i växande utsträckning kommer att hämtas från andra personalgrupper. För detta talar framför allt två faktorer. Chefs- och ledarskap har alltmer utvecklats till en egen specialitet, om än inte medicinsk sådan, som blivit allt svårare att förena med klinisk verksamhet. Samtidigt börjar helt nya inslag göra sig gällande i kravbilden. Begrepp som affärsmässighet, entreprenörskap och marknadsföring är exempelvis på väg att bli vardagliga före teelser för verksamhetscheferna i den vårdvalskonkurrensutsatta primärvården. Det förefaller som om många läkare tycker att avståndet i förhållande till den tra ditionella yrkesrollen blivit alltför stort. Utvecklingen ligger i linje med den slutsats vi redovisade i vår förra artikel. Detta sagt ser vi också ett klart växande behov av att ta tillvara läkares kunskaper och erfarenheter för styrningen av sjukvården på en annan, mer övergripande nivå. Slut satsen baseras på de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Kritisk inställning kan behövas Att samhället genom en rad åtgärder försökt och försöker skaffa sig ett större inflytande över sjukvården är ingen unik företeelse för Sverige, tvärtom. Allra starkast är denna trend i USA, vars höga sjukvårdskostnader ses som ett påtagligt hot mot balansen i samhällsekonomin. Hela 16 procent av landets BNP tas i anspråk av sjukvården, vilket kan jämföras med Sveriges förhållandevis måttliga dryga nio procent. Därför är det inte särskilt förvånande att ständigt nya verktyg för att begränsa kostnadsutvecklingen ser dagens ljus over there, verktyg som både vi i Sverige och andra europeiska länder tenderar att ta till oss. Med tanke på att framgången än så länge lyser med sin frånvaro på Obamas hemmaplan, skulle möjligen en mer kritisk inställning till nymodigheterna ibland vara på sin plats. På båda sidor Atlanten är det dock ingen brist på kritiska synpunkter på hur sjukvården använder sig av de resurser som står till dess förfogande. Här är några av paradfrågorna. Varför är spridningen i fråga om indikationer och behandlingspraxis så stor? Varför finns det inget samband mellan höga kostnader och goda resultat? Tyder inte detta på att det finns betydande och oacceptabla skillnader i effektivitet mellan olika läkare, vårdcentraler, kliniker och sjukhus? Till detta kommer att många talar om sjukvårdens svarta (ekonomiska) hål som verkar kunna fyllas med ständigt mer re 14

15 surser med en till synes begränsad nytta. Erfarenheterna av den målmedvetna satsningen att finansiellt stärka den brittiska sjukvården (NHS) kan tjäna som exempel. Anslagen har ökat från 43,7 miljarder pund till 90,7 miljarder Den brittiska riksrevisionens slutsats är att storsatsningens hälsoeffekter varit begränsade. Pay for Performance Vår bedömning är att sjukvården i allmänhet och dess professionella yrkesutövare i synnerhet kommer att utsättas för allt fler styrmedel. Ytterst handlar det om att påverka vilken diagnostik eller behandling som kan erbjudas den enskilde patienten. Frågan är inte om sådana verktyg kommer att utvecklas, utan snarare hur och av vem de utformas. I USA och Storbritannien växer intresset för P4P Pay for Performance lavinartat. Enkelt uttryckt handlar det om att hitta ersättningsmodeller som gör att vården blir mer enhetlig, det vill säga att patienter med likartade sjukdomar eller problem behandlas på ett mer likvärdigt sätt. Allt utifrån antagandet att det i många fall går att identifiera en best practice som förenar resultat, kvalitet och kostnad på ett optimalt sätt. I klartext är ambitionen att vårdgivare som alltför ofta eller alltför påtagligt avviker från den fastställda normen ska bestraffas ekonomiskt. Än så länge har denna tendens tagit sig förhållandevis beskedliga uttryck i vårt land. Helt klart har dock inte minst vårdvalsreformen stimulerat uppfinningsrikedomen när det gäller vad som brukar kallas mål- eller prestationsrelaterade ersättningar. I många landsting/regioner finns en betydande tilltro till potentialen att på detta sätt bättre kunna påverka verksamhetens innehåll i mer kostnadseffektiv riktning. Kunskapsstyrning ökar Parallellt med denna utveckling har ett annat fenomen fått en alltmer framträdande plats i flertalet sjukvårdssystem. Kun skaps styrning, evidensbaserd vård eller evidence based medicine kärt barn har många namn. Det system med Öppna Jäm förelser (ÖJ) som introducerats i Sverige under senare år är ett tydligt exempel på detta. Målet är inte bara att ge underlag för den offentliga och politiska debatten om hälso- och sjukvården utan också ett förbättrat kunskapsstöd för uppföljning och styrning av den egna verksamheten (vår kursivering). En viktig utgångspunkt för ÖJ är de nationella kvalitetsregister som ursprungligen inte alls var avsedda att användas som ett instrument för extern styrning av vården. I stället handlade det om initiativ inom olika specialiteter och av enskilda läkare vars primära syfte var att stimulera inomprofessionella jämförelser. Registrens vidgade användningsområde är ett tydligt exempel på hur ledande medicinska företrädare fördjupat sin samverkan med Social styrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. I ÖJ 2009 konstateras att rapporterna har bidragit till en fokusförflyttning, så att frågor om medicinsk kvalitet har fått en mera framskjuten plats i den hälso- och sjukvårdspolitiska debatten vid sidan av tillgänglighet och ekonomiska frågor. Läkarnas medverkan nödvändig I vår kristallkula ser vi hur kunskapsstyrningen ingår en allt tydligare symbios med ekonomiska incitament av typ P4P. Sjukvårdens finansiärer oavsett om de är landsting/regioner som i Sverige eller försäkringsbolag som i Tyskland kommer inte nöja sig med att med stöd av medicinskt sakkunniga konstatera att vissa behandlingar är meningslösa eller onödigt dyra i förhållande till verkningsgraden. Nästa steg blir att knyta sådan sakkunskap till tydliga ekonomiska konsekvenser. Ett konkret exempel ur ÖJ 2009 slår fast att av artroskopier vid artros år 2008 saknar patientnytta. Förr eller senare kommer oviljan att finansiera sådana ingrepp slå igenom i ersättningssystemen. I brist på bättre introducerar vi det något klumpiga uttrycket kunskapsekonomistyrning som en företeelse som väntar runt hörnet och som kommer att påverka inte bara dagens utan i ännu större utsträckning morgondagens läkare. Självfallet vore det förödande om modellen utvecklas utan tillräcklig hänsyn till vetenskap och beprövad erfarenhet och med bristande hälsoekonomiskt underlag. Därför är det helt nödvändigt att läkarkåren brett engagerar sig och medverkar i det vi vill kalla ett övergripande medicinskt ledarskap för att utveckla styrningen av framtidens sjukvård. Barbro Skoglund Caj Skoglund Moderna Läkare 02/

16 Fördela tyngden på allas axlar Jag snubblar och faller. Ifrågasatt. Misstänkt. Den personliga rannsakningen följer och kollegornas blickar förföljer. Ångest. Sömnlöshet. Ilska. Vanmakt. Medmänniska, förlåt dig själv. Förlåt din omgivning som letar syndabockar. Felaktigheter inom sjukvården ska förstås uppmärksammas och rättas till. Men det är sällan så enkelt som rätt och fel, och är det rimligt att straffa en enskild för en händelse som byggt på så många andra i ett händelseförlopp? Dessutom i ett landskap med flera aktörer där beslut rörande liv och död sällan är en individs verk. Läkaryrket är ensamt, och visst måste någon ha det yttersta, övergripande ansvaret. Men arbetar vi inte i en organisation? Var finns det kollegiala stödet, var finns uppbackning och förståelse när någon står ensam anmäld, åtalad och kanske fälld för olyckliga omständigheter, orsakat av tvetydiga riktlinjer och fallgropar i systemet? Det är lätt att ha åsikter om andra, särskilt i efterhand. Men det kunde ha varit du. Många frågor rör sig i ett gränsland där vi tillsammans beslutat om gränsdragningen. Vad är friskt och sjukt? Vad ska vi godkänna och vad kan vi absolut inte acceptera? Vad ska vi lindra, rädda, bota, vårda och var drar vi gränsen mellan liv och död? Vad är dödshjälp och vad är medmänsklighet? Vad får läkare göra och inte göra? Man måste tro att vi alla handlar efter bästa förmåga. Man agerar i enighet med sin övertygelse och med patientens bästa för ögonen. Men dagligen görs mängder med avväganden. Beslut fattas på knapphändiga uppgifter, undersökningar genomförs under tidspress och patienter flyttas runt, skickas vidare och skrivs hem i hast. Många gånger står det klart först senare om beslutet var rätt eller fel. Och om man nu handlar enligt gängse praxis? Om det blivit fel, fast man menade rätt? Marginalerna är små, och säkerhetstänkandet och kvalitén kan bara bli bättre. Så förstås, i den bästa av världar sker inga misstag. Men i verkligheten är förutsättningarna svårtolkade, mångfacetterade och föränderliga, alla skeden är dynamiska och i gråzonen där vi rör oss kan allt hända på sekunder. Det som ena stunden verkade självklart och riktigt, kan i nästa ögonblick bli ödesdigert och felaktigt. Var drar man gränsen? Vad är rätt och fel? Vi ska inte nöja oss med att det för det mesta går bra. Det är inte tillfredsställande. Vi måste bli bättre. Vi kan bli bättre. Fallgropar och systemfel måste åtgärdas. Och i den mån det kan lagstiftas och regleras bör vi försöka ha en gemensam värdegrund. Men allt kan inte förutspås i PM. Riktlinjer måste dessutom omsättas i praktik. Tolkas och tillämpas. Och vi måste lita på varandra. Stå upp för varandra. Det är vi som bygger vår verksamhet. Låt oss skapa en organisation som är ödmjuk inför dessa utmaningar. Låt oss rakryggade och ärligt stå till svars när vi gör fel, men inte i första hand som enskilda individer, utan låt även organisationen ta ansvar. Fördela tyngden på allas axlar. ANKAN Sudokuregler Varje tom ruta ska fyllas med en siffra, 1-9. Varje rad (lodrätt och vågrätt) ska innehålla samtliga siffror från 1 till 9. Varje region på 3x3 rutor ska innehålla samtliga siffror från 1 till 9. Ingen siffra får förekomma mer än en gång på varje rad eller inom varje region. Sudoku-lösning ML 01/ Vinnare korsordstävling ML 01/2010 Petter Jonsson Amy Jonsson Emmeli Frölund Korsordslösning ML 01/

17 Artikelförfattare Det var Ulf Österstad som skrivit artikeln Stickprov i chefsverk staden i Moderna Läkare 01/2010. Korsordstävling Lös korsordet, fyll i nedan, kryssa i modell och storlek till höger, riv ut och posta till: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, Stockholm. Märk kuvertet Korsord. De tre första rätta lösningarna vinner! Namn:... Adress: E-post:... Mobil:... Herr Dam (OBS! Små i storleken!) Small Medium Large Moderna Läkare 02/

18 för en: Under en av mina svåra perioder gick jag och funderade: Tänk om det fanns en tablett mot blodcancer! Kjell-Åke har upplevt något han inte i sin vildaste fantasi trodde var möjligt. I mitten av nittiotalet fick han diagnosen blodcancer. Den upptäcktes på en årlig hälsokontroll. Behandlingar sattes in, men läget försämrades i stadig takt. Efter några år förklarade läkaren att i princip alla celler i kroppen var sjuka. Våren 2001 skulle allt förändras. Kjell-Åke fick möjlighet att delta i en studie med ett nytt läkemedel. Effekten var otrolig. När det var som värst var sjukdomen framskriden till över 90 procent efter behandling var den nere i 10 procent! Drömmen om en räddande tablett visade sig inte vara helt tokig. KJELL-ÅKE, LEUKEMI OCH MÅLSÖKANDE BIOLOGISKA LÄKEMEDEL

19 TILLS FOTO: RENATO TAN FÖR ALLA: MåLsÖkAnde LäkeMedeL - en MiLstoLpe på VäGen Mot CAnCeRGåtAns LÖsninG Tidigare var ett besked om blodcancerformen kronisk myeloisk leukemi en dödsdom. På 1980-talet dog hälften av patienterna inom tre och ett halvt år. Människor som får ett cancerbesked idag behöver inte tappa modet. I dag lever nio av tio patienter längre än fem år när de behandlas med ett av de nya målsökande cancerläkemedlen. Medicinerna hämmar ett enzym som cancercellerna behöver för att föröka sig. Forskningen har åter bevisat sig. För patienten går livet vidare med familj, vänner och arbetskamrater. Och för forskaren går kampen mot cancerns lösning vidare.

20 De tio frågorna i KlinikKurt: 1. Hur var introduktionen och bemötandet på placeringen? 2. I vilken utsträckning visste du själv vad du förväntades lära dig under din placering (både teoretiska och praktiska kunskaper)? 3. I vilken utsträckning upplevde du att din/a handledare visste vad du skulle lära dig under din placering (både teoretiska och praktiska kunskaper)? 4. I vilken utsträckning var din placering genomtänkt och planerad (arbetsuppgifter på dagarna, tider, dagarnas upplägg, etc.)? 5. Intesserade sig din/a handledare för dig och utvärderade dina kunskaper och färdigheter? 6. Stimulerade placeringen till fortsatt lärande inom det aktuella kunskapsområdet? 7. I vilken grad fick du själv aktivt handlägga patienter ( leda rond, resonera/diskutera/föreslå diagnoser/utredningar/behandlingar)? 8. Hur har undervisningen/handledningen i praktiska moment varit? 9. Hur ofta fick du återkoppling på det du gjorde på din placering (t.ex. journalanteckningar, praktiska moment, etc.)? 10. Engagerade/intresserade sig även andra personalkategorier än läkare i/för din utbildning? som heter Hur silver ska bli till guld, där vi ska diskutera taktiken inför kommande termin. Infektion, som vann, hade en egen tillställning med bubbel och mingel för att fira. Och från de som fick lägst? JJ: Jag har inte fått några direkta reaktioner. Jag har varit i kontakt med dem som fick lägst för att höra hur de tog det och om de vill diskutera. Men de befinner sig i brytningen mellan gamla och nya läkarprogrammet just nu och har haft mycket med det. Planen är att vi ska samlas och diskutera för att följa upp. Har ni fått kritik för att utvärderingen är orättvis, att placeringar med mycket praktiska moment och akutverksamhet lättare får höga betyg jämfört med placeringar med mest avdelningsarbete? JJ: Inte än. Placeringarna är kanske något olika, men tanken är att titta på t.ex. infektion som ett föredöme. Vad kan vi ta till oss av det de gör för att förbättra oss? Det är viktigt att man visualiserar feedback från utvärderingen. MP: Från studenthåll är infallsvinkeln att det går att få höga poäng oavsett klinik. Det går alltid att göra något på var och en av dessa punkter för att förbättra den kliniska handledningen. Från studierådets håll kommer vi också att besöka de deltagande klinikerna och presentera studenternas kommentarer för dem. Det är bra också att jämföra över tid, se hur utökningen kommer att påverka utfallet. JJ: Ja, det vore tråkigt om klinikernas ansträngningar med handledning skulle överskuggas av ett ökat kandidatantal. Men man ska heller inte överdriva det problemet. Det blir en ursäkt, att man inte kan handleda när man har mycket kandidater. På anestesin har vi många olika personalkategorier som är där i utbildningssyfte. Vi har kandidater, sjuksköterskor som läser vidare till specialistsjuksköterskor inom ambulans, narkos, IVA, operation, vi har AT-läkare och randande ST-läkare. Jag undersökte om kandidaternas utvärdering korrelerade till hur många elevkategorier som samtidigt var placerade på anestesin. Det fanns ingen som helst korrelation mellan antal elever på anestesin till poängen som kandidaterna givit sin anestesiplacering. Det är naturligtvis bara en grov skattning. Jag tror man ska vara försiktig med att säga att nu kan jag inte handleda för att det är för många kandidater. Det går att med ganska små tricks aktivera studenterna. Det kräver dock mer energi, inget snack om det. Och där är vi tillbaka på det här med att det måste synliggöras, pedagogiska insatser måste synliggöras. Var det några överraskningar i utvärderingen? MP: Personligen blev jag glatt överraskad över att geriatriken placerade sig så högt. Det hade jag kanske inte väntat mig. Det Syftet är naturligtvis bättre klinisk handledning, genom ökad uppmärksamhet och en gemensam utvärdering för alla kliniker, lite som MSF:s enkät gör för hela landet. Jakob Johansson, överläkare på Anestesikliniken (bilden till vänster) visar också att det inte bara är praktiska saker och akuten som ger höga poäng på utvärderingen. Vad hoppas ni på för effekter? JJ: Det roligaste vore om vi får en generell poänglyftning över klinikerna, att många engagerar sig och att handledningen blir bättre. Den tendensen såg vi på anestesikliniken över tid, att poängen höjdes generellt över åren. Vi hoppas på att se det här också. MP: Längre fram kan man tänka sig en utmärkelse för årets klättrare, för de som gjort största rycket i tabellen. JJ: En viktig effekt är att skola kandidaterna. Dels i sin elevroll, men också som framtida handledare. Det dröjer inte länge förrän de själva är handledare. Då kan man utgå från dessa tio frågor som vi gång på gång upprepar i utvärderingen. MP: Det finns också, ännu så länge väldigt lösa, planer på att koppla ekonomiska medel till utfallet på enkäten. Vad händer härnäst? JJ: Vi ska presentera projektet på en grundutbildningskonferens på KI i april. Sedan har vi planer på att följa över tid, och arbeta vidare med att få upp svarsfrekvensen ytterligare. MP: Från studenthåll har vi nationellt möte med OMSiS* i helgen, där man är väldigt nyfiken. Vi hoppas också på att eventuellt kunna skriva en artikel i Läkartidningen om detta samt att tillsammans med Jakob kunna presentera konceptet på Nationella grundutbildningsmötet i Lund i höst. Aindréas O Neill, MSF Uppsala *Ordförandenätverket för Medicine Studerande i Sverige Appendix 02/ Foto: Aindréas O Neill