Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt talets utmaningar
|
|
- Carina Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karlstads universitet, Statsvetenskap Thomas Wennstam-08 Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt talets utmaningar Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela; sköljes en jordklump bort av havet, varder Europa i samma mån mindre, såsom ock en udde i havet bleve, såsom och ett jordagods, tillhörande dina vänner eller dig själv; varje människas död förminskar mig, ty jag är innesluten i mänskligheten; och sänd för den skull aldrig bud och fråga för vem klockan klämtar; den klämtar för dig. 1 Sverige är ett litet land, eller a middle sized country, med hög levnadsstandard och en lycklig historia. Under lång tid satte Sverige en heder i att förklara oss neutrala i förhållande till krig och krigförande parter i Europa. Men vi är en del av helheter, vare sig vi ser helheten som Europa eller världen och vad som händer i vår omvärld påverkar oss väl så mycket som våra egna inhemska politiska beslut. Sedan två år tillbaka har Sverige en borgerlig alliansregering efter längre perioder av socialdemokratiskt styre. Har det någon betydelse för vår utrikes- och säkerhetspolitik? I vår närmaste omgivning finns Ryssland, arvtagaren till en tidigare supermakt, Sovjetunionen. I somras ingrep Ryssland i händelseutvecklingen i en av de tidigare sovjetrepublikerna, Georgien, och svenska politiker fick anledning att ställa sig nya frågor kring våra hotbilder. I början av november höll USA presidentval och Barack Obama vann och signalerade hopp om Change. Hur påverkar det oss? I Europa utvecklas samarbetet inom den Europeiska unionen där Sverige snart åter kommer att vara ordförandeland. Vad betyder Europa för oss? Sverige är ingen ö! Sverige delar Europas och världens historia, men vår egna speciella historia är i många avseenden en särskilt lycklig historia! Sverige är ingen stormakt, Sverige styr inte världen. Vi formar inte ens normen i världen! Det är i många avseenden Sverige som är undantaget, inte regeln! Så också i vårt utrikes- och säkerhetspolitiska agerande! Händelser i vår omvärld är både uppfordrande och tankeväckande och svenska lösningar måste utformas med hänsyn taget till utvecklingen i vår omvärld. Det senaste exemplet är kanske lärdomar från Georgien-kriget som nu leder den svenska regeringen och försvarsledningen in i nya beslut om ett mer snabbt och effektivt försvar, inspirerat av vårt engagemang i Nordic Battle group. * De bärande tankarna i klassisk svensk säkerhetspolitik. Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och nationella oberoende. -Vårt säkerhetspolitiska mål (har varit och) är att i alla lägen och i former som vi själva väljer, trygga en nationell handlingsfrihet för att kunna utveckla vårt samhälle i politiskt, 1 Detta är inledningsorden till Hemingways bok, Klockan klämtar för dig, där författaren citerar John Donne, en engelsk 1500-talspräst och poet, som Hemingway utgått ifrån vid sitt författarskap
2 ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende, samt i samband därmed utåt verka för fortsatt avspänning, samarbete och fredlig utveckling. Ett viktigt led i dessa strävanden är att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Norden och att minska riskerna för att Sverige dras in i krig eller konflikter2. Det här var en tidig 1990-talsformulering som nog ganska väl fångade in ett klassiskt svenskt förhållningssätt. Vissa förskjutningar i den svenska deklarationerna har som sagt inträffat bl.a. i och med regeringsskiftena under 1990-talets början. Den borgerliga regeringen Bildt talade t.ex om "militär alliansfrihet, syftande till att vi skall kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt närområde" (TW.s understrykning). Socialdemokraterna strök vid sin partikongress 2001 ordet neutralitet ur partiprogrammet. I stället uttryckte man ett handlingsalternativ i de politiska riktlinjerna : Som militärt alliansfria kan vi också välja att ställa oss neutrala i en eventuell krigssituation. I och med en flerpartiuppgörelse i februari 2002, tillkännagavs en ny utrikespolitisk hållning, naturligtvis byggd på tidigare formuleringar. 3 Det är denna nya hållning som först Anna Lindh och därefter också Laila Freivalds formulerar i regeringens utrikespolitiska deklarationer 2002 resp Och nu (från hösten 2006) är det alltså den borgerliga alliansen som styr Sverige. Därmed blir det också intressant att se hur Sveriges utrikespolitik utvecklas. Det blir huvuduppgiften i det här Temat. Vad består och vad förändras? Spelar det någon roll för vår utrikespolitiska hållning om det är en borgerlig eller en socialdemokratisk regering som formulerar politiken? Det finns flera stater som deklarerat sig som "neutrala" 5. Innehållet i dessa olika neutralitetsförklaringar skiljer sig emellertid åt. Sverige har själv förbehållit sig rätten att definiera vad vi menar med neutralitet. * Vem bestämmer om vår utrikespolitik? Regeringen svarar för utrikespolitiken. Man har ofta ansett att det bör råda kontinuitet över den svenska utrikespolitiken. Omgivningen bör kunna veta vad Sverige står för. Kontinuitet framhålls ibland som ett värde i sig. Det händer dock att utrikespolitik blandas in också i den inrikespolitiska profileringen! Man bedriver ibland inrikes utrikespolitik. Utrikespolitiken kan då bli till ett politiskt slagfält! 6 * Mål för den traditionella svenska säkerhetspolitiken: Att bevara frihet, demokrati och fred. 2 Prop. 1990/91:102, bil. 1, sid 9 3 I DN 8,11,12,13 febr ges en bild av doktrinförändringen genom åren. Neutralitet framstår inte längre som ett mål. I en Faktaruta publicerad den 12 februari 2002, jämförs tre epokers formuleringar. 4 Vad är det för förändringar som ligger i de nya formuleringarna? 5 Förutom Sverige kan flera andra europeiska länder nämnas som neutrala länder men med lite olika betoning i sitt budskap, t.ex. Schweiz, Österrike och Finland. Vad utmärker deras neutrala ställningstagande? 6 Först, vad betyder det när man säger inrikes utrikespolitik? En annan fråga; Vad bestämmer utrikesministern? Vad bestämmer statsministern? Hur mycket bestämmer UD.s ledande personal? Och vilken roll har riksdagens utrikesutskott? Utrikesnämnden? Hur ser kungens roll ut? Vad betyder det att EU sägs ha en Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP)? Och vad var det som Sverige sa ja till i slutet av hösten 2005 då EU-konstitutionen m.m. diskuterades?
3 Det är ett högt ställt mål! Meningarna om hur dessa mål skulle kunna förverkligas och försvaras har varit delade. Några inslag i denna klassiska svenska politik kunde dock formuleras och rörde flera plan: 1. Genom en formulerad försvarspolitik som gått ut på att * undvika att bli indragna i krig * förhindra främmande utnyttjande av vårt territorium * upprätthålla en självständig försvarsförmåga * ej medverka i militära allianser7. * inte göra förberedelser för militäroperativ samverkan. (Detta har genom åren diskuterats med viss hetta. Detta har väl också ändrats eftersom vi nu menar att vi måste medverka och samverka med andra i fredsbevarande operationer). 2. Genom en EG/EU-politik där vi * accepterat fullt medlemskap (men hur går det med den gemensamma valutan?) * vill medverka i uppbyggnaden av en europeisk säkerhetsordning. Hur då? Vad är det som EU vill bygga upp? Vilken roll skall Sverige och svensk personal spela i en sådan ny ordning? 3. Genom en Norden-politik där vi * bidrar till lugn och stabilitet i Norden * tar ömsesidiga hänsyn inom Norden (Delar våra nordiska grannländer den här bilden?) 4. Genom en freds- och nedrustningspolitik där vi * uttalat och starkt stöd till FN (Hur har detta stöd sett ut mer konkret?) * medverkat i förhandlingar om nedrustning och förtroendeskapande åtgärder i Europa. (Exempel?) * medverka i förhandlingar om A-, B- och C-stridsmedel Utifrån ovanstående kan vi sammanfatta den traditionella bilden av svensk utrikes- och säkerhetspolitik: 1. Sverige är en västerländsk politisk demokrati. "Vi vet var vi hör hemma!" (Thorsten Gustafsson, (c), f.d. försvarsminister. 2. Sveriges geografiska läge, i Europas norra periferi! (se karta) 3. Sverige ville vara neutralt (med vår egen tolkning! Och med den nya tolkningens innebörd. Detta har tjänat oss väl!) 4. Sverige vill vara alliansfritt (i fred, för att öka trovärdigheten i vår neutralitetsambition.) 5. Sverige vill vara kärnvapenfritt (ett politiskt beslut trots att vi besitter den teknologiska kompetensen). Sverige vill också medverka till att Norden är kärnvapenfritt. 6. Sverige vill vara nedrustningsförespråkare (och har aktivt tagit del i nedrustningsarbetet). Just ordet nedrustningsförespråkare har emellertid bytts ut ur vår diplomatiska vokabulär under de senaste åren 8 då regeringen i st. har talat om vår strävan efter "rustningsbegränsning" och att vi "förespråkar rustningsbegränsning" 7. Sverige har tidvis velat vara de små staternas talesman 8. Sverige vill kunna hjälpa mindre väl ställda (genom en biståndspolitik med speciell profil) 9. Sverige vill bevara och stärka FN 10. Sverige vill kunna agera i och genom FN 7 Detta nyanserades efterhand så att vi faktiskt kunde samarbeta med militärallianser t.ex via PfP. 8 från januari 1992
4 11. Sverige vill vara fredligt, fritt från internationella konflikter och för vissa flyktinggrupper en fristad 12. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik sedd i relation till de övriga nordiska ländernas ställningstaganden. Tre aspekter på den klassiska svenska neutraliteten Den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken har från tid till annan varit föremål för meningsmotsättningar och debatt. Under efterkrigstiden har den också ibland orsakat politisk strid. Utrikes- och säkerhetspolitiken har därmed blivit till ett slagfält partier och politiker emellan. Bland de stora utrikespolitiska kraftmätningarna i Sverige kan nämnas Hjalmarssonaffären, reaktionerna på Palme s Vietnamengagemang, u-båtsincidenterna, frågorna om ett svenskt kärnvapen, om anslutning till NATO och om EU-anslutningen. Trots dessa strider kan man nog säga att det rått ett slags stabilitet och koncensus om utrikespolitiken. Ansvaret för utrikespolitiken har regeringen. Riksdagens utrikesutskotts papper förvaras på Utrikesdepartementet. Vid regeringsskiften är man som regel försiktiga med att äventyra den kontinuitet i utrikespolitiken som byggts upp. Man har ansett att det gagnar Sveriges intressen om denna kontinuitet och stabilitet kan bibehållas. Tre andra aspekter på utrikes- och säkerhetspolitiken som då och då lyfts fram är: a) Enighet? - Finns det en sådan i Sverige idag? Om vad? b) Entydighet? - Är vår linje entydig eller kan det uppstå tvivel om vad Sverige vill? c) Trovärdighet? Kan omvärlden lita på Sverige? Förändringar i vår (militära) hotbild * Gränsen för Sovjetunionens/De oberoende staternas samväldes/rysslands inflytande i Centraleuropa flyttad km österut * Hotet om storanfall mot Västeuropa med kort förvarning anses idag undanröjt. (Här har emellertid de senaste årens utveckling successivt medfört en viss omprövning. Sveriges regering menar idag att man måste kunna vara beredd till militärt ingripande med mycket kort förvarningstid!) * Sovjetunionens/De oberoende staternas samväldes/rysslands möjligheter till omfattande militära operationer i södra Östersjön är idag kraftigt begränsade.(också här ger de nya ryska strävandena nya signaler!) * NATO.s beroende av tidig kärnvapenanvändning är borta. (Men USA vill upprätta en kärnvapensköld i östra Europa!) * De grundläggande stormaktsintressena i Norden består, även luftförsvarsintressena. * (Och under 1990-talet) Risk i närtid för ytterligare sönderfall och inre strider i Ryssland/De oberoende staternas samvälde. (Är denna risk undanröjd idag?) Förändring, breddning och nyansering av vår säkerhetspolitik. Säkerhetspolitik har i Sverige, liksom i andra länder, oftast handlat om försvar. Internationellt menar man numer ett mycket vidare begrepp. Också Sverige omfattar idag detta nya, bredare vidgade säkerhetspolitiska begrepp. I en rapport, Sverige i Europa och världen från förklaras och illustreras den nya synen: Kännetecknande för diskussionen kring ett bredare spektrum av hot och risker och det vidgade säkerhetsbegreppet är den allmänna insikten om de direkta och indirekta sambanden mellan olika aspekter på säkerhet. 9 Finns på och vidare under departement/försvarsdepartementet
5 Sambanden gäller t.ex. en positiv utveckling av ekonomi och miljö, respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, m.m. som grund för internationell stabilitet och säkerhet. De internationella fredsfrämjande humanitära insatserna för att förhindra mänskligt lidande, som också syftar till att hindra vidare eskalering och spridning av konflikter bör också ses i detta sammanhang 10. Se illustrationen nedan! Väpnat angrepp Internationell instabilitet, internationella kriser och konflikter Hot och risker i samhället Fig. (Det vidgade) säkerhetsbegreppet (Ur Sverige i Europa och världen, s. 115) Förändringen, anslutningen till det vidgade säkerhetspolitiska begreppet, exemplifieras, för Sveriges del, av 1. Civila säkerhetspolitiken. EU är navet, länder som uppfyller EU.s kvalifikationer kan man få vara med i EU-samarbetet. Behandlingen av minoriteter är ett exempel på en viktig fråga. (I Dayton, Ohio, gavs EU ett mandat att gå in och försöka stabilisera det långsiktiga arbetet i f.d. Jugoslavien). 1. Centrala östeuropa 2. Västra Balkan, bygga upp Medelhavsområdet, Maghreb11, frihandel 4. Relationerna österut, bortom de tolv länderna; Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien, civilt samarbete. 10 Sverige i Europa och världen. Säkerhetspolitisk rapport från försvarsberedningen våren (Ds 1995:28), s Denna förändrade och utvidgade syn på det säkerhetspolitiska begreppet delar vi med vår omvärld och problematiken diskuteras av John Baylis i kap. 13 och särskilt på sid. 229 i Baylis m.fl. 11 I sin doktorsavhandling beskrev och diskuterade statsvetaren Maud Eduards det regionala samarbetet mellan Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen, Samarbete i Maghreb
6 5. Östersjöområdet ser idag ut ungefär som vid tiden efter 1.a världskriget. Men det finns bristfälligt samarbetstänkande. Snart är åtta länder EU-medlemmar. Den nionde strandstaten, Ryssland, straffades för Tjetjenien... (Har vi skäl att föra in andra aspekter under den här rubriken, den civila säkerhetspolitiken?) 2. Militär säkerhetspolitik. Det bipolära öst-väst är slut. Det finns idag ett Västeuropa dit öst vill bli anslutna för att få garanti mot framtida tänkta angrepp. Hur skall man då agera? Skall NATO släppa in de nya staterna? Ryssland var positivt fram till Därefter motsatte man sig att de centrala östländerna skulle få gå med. Efterhand har Ryssland fått acceptera västs beslut. Partnership for Peace. De nya staterna välkomnades om de var demokratiskt stabila. NATO erbjöd därför de flesta europeiska stater PfP. Via Pfp kryper NATO in i hela Europa. (Standards, ordervägar m.m.). Sverige är med i ett 20-tal projekt. Krigsmakter tvinnas samman. Skulle man få en tävlan och en motsättning mellan EU-medlemskap (och ett utvidgat EU.s ambitioner å ena sidan och NATO å den andra? Vad ville de nya staterna? EU först, NATO se'n? Eller? Vad gäller de stora säkerhetsfrågorna i Europa så gällde det att komma överens med Ryssland och då är också USA med i spelet. Alternativet vore ett revanschistiskt Ryssland. Då behövs USA ännu mer... Det fanns (och finns) en oro i Europa att USA drar sig ut helt. (Men är då Europa ett helt? Vad säger Frankrike? Vad säger Polen?) ESK (den europeiska säkerhetskonferensen) heter numera, i utvidgad form, OSSE. EU är ännu utan militär komponent. Det diskuteras en ev. fredsbevarande styrka. Har EU kapacitet till det? I Makedonien har en sådan fredsbevarande styrka varit lyckosamt med bl.a. USA och de nordiska länderna inblandade. Problemet; Hur går det med Ryssland? Svensk utrikes- och säkerhetspolitik idag I diskussionen ovan har vi successivt kommit allt närmre dagssituationen. Hur ser då Sverige på världen, på Europa och på sin egen närmaste omgivning, idag? Situationen har under de senaste åren successivt krävt nya ställningstaganden av Sverige: 1. Sverige är nu EU-medlem. Svensk prioritet att EU öppnar för Östeuropa och Baltikum. "Flytta in" Baltikum i Europa. 2. Utvecklingen i närområdet; * Stabilisera de baltiska staterna genom "suveränitetsstöd"- hjälp att bygga upp civila institutioner. * Hjälp att bygga upp de baltiska staternas krigs-/försvarsmakt * Nordbat som gemensamt nordiskt projekt. Ett de facto-samarbete med Dk o. No med NATO-standards. Norden är fortfarande högprioriterat trots att de nordiska länderna valt delvis olika lösningar genom åren 3. Medlemsskap i Pfp (även Vänsterpartiet med om beslutet). Men NATO? * Att inom EUs ram bygga ut Petersbergsenheter, Peace inforcement
7 4. Ett fortsatt men förändrat svenskt starkt och oberoende försvar/gradskillnader... men med nya uppgifter! (Vad? Hur?) 5. Bistånd - en svensk profil? (Hur?) 6. Sverige och stormaktspolitiken/-dominansen; tidigare mittemellan - hänsyn, betonandet av självbestämmanderätten, likaberättigandet, suveräniteten, neutraliteten 7. Ett vidgat säkerhetspolitiskt begrepp 8. Har den 11 september 2001 betytt någonting för svensk utrikes- och säkerhetspolitik? 9. Hur ställde sig Sverige inför kriget mot Irak? 10. Globaliseringsfrågor och -utmaningar! Ytterligare förändringar och krav på åtgärder: Hotet mot de mänskliga rättigheterna Ny uppmärksamhet på miljön Reformera FN-systemet! (Hur?) För Sverige, hur skall vi ha det med den allmänna värnplikten? Regeringens utrikespolitiska deklaration inleder den utrikespolitiska debatten i riksdagen. Den äger rum varje år omkring den 10 februari, uppmärksammas med rätta av medierna och ger en god lägesbeskrivning för den svenska utrikespolitiska bedömningen. Hur utvecklas den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken med den nya alliansregeringen? Sedan regeringsskiftet hösten 2006 håller nu den nya regeringens utrikespolitiska profil på att formas. Vartåt går utvecklingen? Låt oss formulera några diskussions-frågor! 1. Kommer den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken att ligga fast? Eller betyder regeringsskiftet förändringar också på utrikespolitikens område? 2. Finns det nyanser i synen på utrikes- och säkerhetspolitik mellan de olika svenska riksdagspartierna? Förklara! 3. Är ideologiska skillnader, erfarenhetsskillnader, kunskapsskillnader eller könsskillnader mest betydelsefulla för utrikes- och säkerhetspolitikens utformning i vårt land? 4. Finns det anledning till ny diskussion i försvarsfrågan? 5. Bör Sverige behålla värnplikten eller söka andra lösningar?
8
Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar
Karlstads universitet, Statsvetenskap Thomas Wennstam-11 Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar Ingen människa är en ö, hel och
Läs merSverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt talets utmaningar
Karlstads universitet, Statsvetenskap Thomas Wennstam-06 Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar * De bärande tankarna i Sveriges
Läs merNågra drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik
Karlstads universitet, Statsvetenskap Thomas Wennstam-12 Sverige i världen. Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela; sköljes en
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merVärldens viktigaste fråga idag är freden.
Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer
Läs merVad skall vi då göra för att minska spänningarna?
1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-
Läs merSVENSKA FOLKET OCH NATO
Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes
Läs merBetänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström
Sverige, Nato och säkerheten Betänkande från Natoutredningen Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström CELANDERS FÖRLAG NIISSlV Innehåll
Läs merÖkat Nato-motstånd och minskat stöd
Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merMaktbalans och alliansfrihet
NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och
Läs merLäget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.
Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur
Läs merSveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring
Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,
Läs merRepliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap
1 Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap En väg att minska spänningen i Östersjöområdet och oron hos svenska folket är att tydligt klargöra hur värdlandsavtalet med Nato inte
Läs merBilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs mersvenska valrörelsen Ulf Bjereld
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska
Läs merNy struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering
Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning
Läs merInternationella relationer
Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika
Läs merTRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION
TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION ULF BJERELD I april 1999 firade NATO sitt 50-årsjubileum. Firandet hade förberetts mer än ett år i förväg. Avsikten var att inför millenieskiftet odelat hylla och hedra
Läs merLänk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset
Länk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset Anförande av utrikesminister Margot Wallström på Europahuset den 7 februari 2017 Det talade ordet gäller. EU:s säkerhetspolitiska
Läs mermed anledning av prop. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen.
Kommittémotion V009 Motion till riksdagen 2017/18:3939 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska
Läs merUtrikespolitiska institutet (UI )
Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i
Läs merALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015
ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta
Läs merRapport Inställningen till Nato Frivärld
Rapport Inställningen till Nato Frivärld 2017-11-28 Sammanfattning och slutsatser 2 Om undersökningen Metod Slumpmässigt rekryterad onlinepanel Målgrupp Allmänheten Antal intervjuer 1 010 intervjuer Vägning
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merBILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.
29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska
Läs merSVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER
Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om
Läs merJag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.
Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merPlaneringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden
Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs merAnförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merkrig i Kaukasus? Ulf Bjereld
Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus? Ökat stöd för NATO efter Rysslands krig i Kaukasus? Ulf Bjereld N atten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens
Läs merKalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
Läs merSocialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning
Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och
Läs merFredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss
Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så
Läs meren hållbar utrikes och försvarspolitik
en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
Läs merBilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 5 Mål och krav på förmåga i
Läs merSveriges roll BEREDSKAPSTIDEN
Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,
Läs merOpinion Tabellversion. Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret
Opinion 2007 Tabellversion Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret Opinion 2007 Tabellversion Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och
Läs merBasfrågor: En delad värld
Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur
Läs merAnförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut
1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill
Läs mer6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option
6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga
Läs mer2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?
Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade
Läs merMauno Koivistoseminarium. Helsingfors
Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen
Läs merHur kan Sverige bli medlem i Nato?
Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Av Magnus Christiansson DISKUSSION & DEBATT För en tid sedan slog jag vad med en vän om att Sverige inte kommer att söka medlemskap i Nato så länge Fredrik Reinfeldt
Läs merDN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos
DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 SAMMANFATTNING Nato-opinionen december 2017 31 procent anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato medan 44 procent anser
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merOpinion Tabellversion
Opinion 2006 Tabellversion OPINION 2006 Tabellversion Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret. Sammanställt av Göran Stütz SPFs skriftserie 2006:5 Opinion 2006 (Nätpublikation/tabellversion,
Läs merOPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar
OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB på uppdrag av MSB. Slutrapport -- Attityd i Karlstad AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKRIG OCH DESS ORSAKER.
KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten
Läs merFörsvarspolitiska ställningstaganden
Försvarspolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Försvarspolitiska ställningstaganden Partistyrelsen 7 juni 2013 Rikstinget 2011 gav partistyrelsen i uppdrag att revidera Kristdemokraternas
Läs merDetaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09
Karlstads universitet Avdelningen för Politiska och historiska studier Statsvetenskap Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09 Lärare: Thomas Wennstam
Läs merBarbara Törnquist-Plewa & Mattias Nowak: debatt. några reflexioner kring eu:s östutvidgning Läromästare och elever
05 debatt Barbara Törnquist-Plewa & Mattias Nowak: några reflexioner kring eu:s östutvidgning Läromästare och elever Relationen mellan eu och de östeuropeiska kandidatländerna har hittills liknat relationen
Läs merPertti Joenniemi Mariehamn, den NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA
Pertti Joenniemi Mariehamn, den 25.03.2013 NORDEN HAR FÅTT EN MILITÄR OCH SÄKERHETSPOLITISK SLAGSIDA Det är anmärkningsvärt att försvar, militära frågor samt säkerhet har blivit en av de främsta drivkrafterna
Läs merSeminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik
Läs merNordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning
Läs merÖverbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige
Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade
Läs merDe frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering
De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en
Läs merOrganisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från riksdagens delegation vid OSSE:s
Läs merStockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se
1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0055/30. Ändringsförslag. Louis Aliot för ENF-gruppen
7.6.2017 A8-0055/30 30 Skäl B B. Reformer och anslutningsförberedelser hämmas av politisk polarisering, djup ömsesidig misstro och brist på genuin dialog mellan parterna. Inom vissa viktiga områden kan
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merOPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar
OPINIONER 0 Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB på uppdrag av MSB. Slutrapport 0-0- Attityd i Karlstad AB 0 MSB
Läs merKommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017
Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de
Läs merFolkrätten i svensk säkerhets politik
Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska
Läs merFörslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten
Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget
Läs merKyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/
KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2356 EVAn EU-asennetutkimus 2007 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3377 av Stig Henriksson m.fl. (V) med anledning av prop. 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3377 av Stig Henriksson m.fl. (V) med anledning av prop. 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 2 Förslag
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merSVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757
SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merIKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också
Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet
Läs merMilobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark
GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat
Läs merKort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%
Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merUtgiftsområde 5 Internationell samverkan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde
Läs merMilitärt försvar fredsbevarande?
Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid ovanstående möte.
Europeiska rådet Bryssel den 16 juli 2014 (OR. en) EUCO 147/14 CO EUR 9 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets extra möte (den 16 juli 2014) Slutsatser
Läs merSVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Läs merUtrikespolitiken som slagfält
Utrikespolitiken som slagfält De svenska partierna och utrikesfrågorna Ulf Bjereld & Marie Demlcer NFRFNIUS&SAIMTF.RUS FÖRLAG Innehåll Förord 11 1. Partistrategier och det nationella intresset. Inrikespolitiska
Läs merFöre: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013
Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1
Läs merRiksdagens snabbprotokoll 2014/15:97 Torsdagen den 7 maj Kl. 12.00 19.03 Det justerade protokollet beräknas utkomma om tre veckor.
Protokoll 2014/15:97 Protokoll 2014/15:97 Torsdagen den 7 maj Riksdagens snabbprotokoll 2014/15:97 Torsdagen den 7 maj Kl. 12.00 19.03 Det justerade protokollet beräknas utkomma om tre veckor. ----------------
Läs merEU integration Internationell Politik
EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann
Läs merUtrikespolitiken och den svenska valrörelsen
Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld U trikes- och säkerhetspolitiska frågor spelar sällan eller aldrig en avgörande roll i svenska valrörelser.
Läs merStyrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen
Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen Rådslaget Vår värld I stort ställer sig det skånska partidistriktet
Läs merINTERNATIONELL POLITIK
Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik
Läs merUtrikesministrarnas möte den 25 juni 2018
Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs merEuropeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan
Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där
Läs merIen debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande
DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN EN FRÅGA OM SÄKERHETSPOLITISK IDENTITET? ULF BJERELD Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande moderatledaren Carl Bildt en förändring av
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merFinlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon
Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon "Finland har beslutat ställa fredsbevarare till FN:s förfogande i södra Libanon. Vad anser ni om denna lösning?" Figur. [, % ] GOD- KÄNNER
Läs merOmvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar. Vi behöver ert stöd!
Bakgrund Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar Vi behöver ert stöd! Bred syn på säkerhetspolitiska hot Terrorism, klimat, migration, pandemier och människosmuggling utgör utrikes- och
Läs merFortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld
Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges
Läs merEFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
Läs merAllmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid
Pax Nordica 2012 Nya hot i ny tid Världen förändras. Detta måste den svenska säkerhetspolitiken identifiera och anpassa sig till. Men den slits alltmer mellan olika och kanske också bitvis oförenliga prestationskrav.
Läs mer