UTREDNING AV ENERGINIVÅER FÖR STAVLUND

Transkript

1 RAPPORT UTREDNING AV ENERGINIVÅER FÖR STAVLUND

2 Uppdrag , Utredning Energinivåer, Stavlund Strängnäs kommun Titel på rapport: Omslagsbild: Utredning av energinivåer för Stavlund Strängnäs kommun Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Finansiär: Konsulter: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Strängnäs kommun Johannes Remmo Länsstyrelsen Södermanlands län Andreas Behm Fredin, Jennie Bäckman, Mia Wahlström Madeleine Eneskjöld Martin Ström, Mona Kjellberg Författare: Andreas Behm Fredin, Jennie Bäckman, Mia Wahlström och Madeleine Eneskjöld Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: Datum: Handlingen granskad av: Martin Ström och Mona Kjellberg Datum:

3 Sammanfattning Strängnäs kommun har givit Tyréns i uppdrag att utreda lämpliga energieffektivitetsnivåer för bostadsområdet Stavlund i Strängnäs. För att undersöka vilka nivåer som byggföretagen anser rimliga att införa i genomförandeavtal har Tyréns intervjuat nio företrädare för byggherrar och två experter. Ambitionen med uppdraget var att komma fram till en siffra för den energieffektivitetsnivå som majoriteten av byggherrarna skulle kunna acceptera om de var intresserade av att delta i byggandet av bostadsområdet Stavlund. Efter samtal med företrädarna för byggföretagen står det emellertid klart att det inte går att presentera en gemensam siffra. Om hållbarhet är målet för Stavlund så är särkrav på energieffektivitetsnivåer inte rätt väg att gå enligt de intervjuade byggherrarna. Det handlar istället om att börja dialogen på ett ännu tidigare stadium och diskutera hur man gemensamt kan uppfylla mål för ett hållbart bostadsområde i ett större perspektiv vad gäller ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det handlar om avfallshantering, kommunikation, service, infrastruktur, livsstil och beteenden hos de som ska bo i området. Enligt experterna som Tyréns talat med finns det inga hinder för att ställa lågenergieffektivitetskrav och många av de byggherrar Tyréns talat med uppger att de redan idag ligger under BBRs nivåer för energieffektivt byggande, men byggherrarna vill ändå inte att kommunen ställer särkrav. Det är främst tre anledningar som framhålls 1) Det kostar mer att bygga energieffektivt och det finns ingen betalningsvilja bland de potentiella köparna. 2) Det blir för mycket fokus på en för liten del - bostädernas energiförbrukning måste ställas i relation till flera andra parametrar och sättas in i ett större sammanhang. Det bör också handla om hur man kan reducera utsläpp under byggtiden, material, kvalitet och teknik. 3) Slutkundens beteende bör också beaktas så de kan leva miljövänligt. Utifrån den höga ambitionen att göra Stavlund till ett pilotprojet med hållbarhetsfokus finns det flera alternativa vägar att gå. Tyréns har identifierat tre alternativa lösningar utifrån resultaten i föreliggande utredning: 1) Kommunen fortsätter på den inslagna vägen och sätter en energieffektivitetsnivå som de anser är rimlig för Stavlund, förslagsvis enligt SKLs rekommendationer. 2) Kommunen hittar en fungerande incitamentsmodell som gör att byggherrarna får ett incitament till att bygga mer energieffektivt. 3) Kommunen skapar en ny process för Stavlund tillsammans med byggföretagen som ligger i linje med deras önskan om dialog. Tyréns samlade bedömning är att alternativ två sannolikt är den mest gynnsamma vägen att gå för att nå de mål som Strängnäs kommun har för att bygga ett hållbart bostadsområde i Stavlund, om byggherrarna ska vilja vara med och utveckla området

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och mål Uppdraget Metod och genomförande av intervjuer Energinivåer Rekommendationer från SKL Forskning om betalningsvilja för energieffektiva bostäder Resultat från intervjuer Kännedom om utvecklingen av stadsdelen Stavlund Hållbarhetsfokus och energieffektivitetsnivå för Stavlund Vad säger experterna? Förutsättningar för att lyckas Vad säger experterna? Fjärrvärme Vad säger experterna? Krav på effektbehov Vad säger experterna? Slutsatser och rekommendationer Bilaga 1. Intervjuguide 4(13)

5 1 Inledning Strängnäs kommun har givit Tyréns i uppdrag att utreda lämpliga energieffektivitetsnivåer för bostadsområdet Stavlund i Strängnäs. Uppdraget är en del av Projektet Energieffektivitetsnivå i Stavlund. Länsstyrelsen har i uppdrag att konkretisera och samordna arbetet med den regionala klimat- och energistrategin. Energimyndigheten tilldelar Länsstyrelsen medel för att andra regionala och lokala aktörer ska kunna delta i arbetet med strategin. Projektet Energieffektivitetsnivå i Stavlund har tilldelats medel då det finns en tydlig koppling till insatsområdet Energisnåla bostäder och lokaler i Klimat- och energistrategin. 2 Syfte och mål Stavlund är tänkt att vara ett pilotprojet för hållbar utveckling där målet är att ta ett helhetsgrepp kring hållbarhetsperspektivet genom att kommunen samarbetar tillsammans med byggherrar och övriga berörda aktörer. I området planeras cirka 400 bostäder i form av villor, radhus, parhus och flerbostadshus. Kommunen har som ambition att sätta kriterier som rör energieffektivitet i vid markanvisning av flerbostadshus och villor. De är därför intresserade av att ta reda på vilka nivåer som byggföretagen anser rimliga och att fastställa en energieffektivitetsnivå som de kan införa i genomförandeavtal kopplade till Stavlund. Tanken är även att resultaten från utredningen ska kunna vara till nytta för flera kommuner och andra aktörer i Södermanlands län. 3 Uppdraget För att utreda lämpliga energieffektivitetsnivåer för bostadsområdet Stavlund i Strängnäs har Tyréns satt samman ett konsultlag med bred kompetens som har kunskaper inom byggnaders energianvändning och experter på intervjuer. En av Tyréns doktorander, Mia Wahlström nationalekonom på KTH, har även bidragit med resultat från sin forskning om energieffektiva bostäder. 3.1 Metod och genomförande av intervjuer Tyréns har genomfört telefonintervjuer med företrädare för 9 byggföretag. Urvalet gjordes av uppdragsgivaren som även bistod med kontaktuppgifter. Följande personer har intervjuats: 1. Jonny Lundqvist, Arbetschef -Peab 2. Sandra Frank, Marknadschef- Folkhem 3. Carlos Albinsson, Projektledare- Veidekke 4. Erik Engström, Fastighetschef - Vasallen 5. Martin Hildebrandt, Projektchef Svenska hyreshus 6. Martin Kruus, VD- Byggnads AB Ulf Kruus 7. Rickard Jacobsson, Regionchef - Derome Hus AB 8. Roger Branthammer, Miljö- och kvalitetsansvarig - Småa Hus AB 9. Matilda Petterson, Affärsutvecklare- Kilenkrysset AB Intervjuerna genomfördes under perioden Samtliga personer som kontaktades var positiva till att delta och bidra med sina åsikter. I något fall har en person hänvisat till en annan person på företaget som de ansett haft mer att bidra med kunskapsmässigt. Förutom intervjuer med företrädare för byggherrar har Tyréns även genomfört telefonintervjuer med Eje Sandberg på Aton Teknikkonsult AB och Helena Bülow-Hübe, Miljö- och energichef på FOJAB arkitekter AB. 5(13)

6 Frågorna som ställdes under intervjuerna presenteras i bilaga 1. Det är viktigt att poängtera att urvalet på grund av metod och omfattning inte på något sätt kan sägas representera åsikter bland alla byggföretag. Resultatet ska ses som en beskrivning av de intervjuades tankar och förhållningssätt. 4 Energinivåer Det finns idag flera klassningssystem som lägger stor vikt vid byggnaders energiprestanda på något sätt. Byggnadens energianvändning är en parameter som ofta har stor inverkan på vilken klass byggnaden kan certifieras enligt. En sammanställning av dessa ger en bra översikt över vilka nivåer som förekommer i olika sammanhang i branschen. Att kunna säga vilken nivå som är mest hållbar ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv är mycket svårt. De olika klassificeringsnivåerna ger en riktning om vilka nivåer som förväntas för de olika certifieringssystemen och kan då också tolkas som mått på hållbarhetsnivåer kopplat till energiaspekten. Nivåerna nedan ansluter till definitionen på byggnaders energianvändning enligt BBR20 kap 9. Tabell 1. Tabellen gäller för bostäder zon III. System Elvärme (kwh/m²atemp,år) Ej Elvärme (kwh/m²atemp,år) BBR (miniminivå) < 55,0 < 90,0 FEBY Minienergihus < 32 < 70 Miljöbyggnad Silver på aspekten energianvändning < 52,3 < 67,5 9st BREEAM poäng 35,2 57,6 Miljöbyggnad Guld på aspekten energianvändning <49,5 < 58,5 FEBY Passivhus < 25 < 50 10st BREEAM poäng 27, st BREEAM poäng 18,7 30,6 12st BREEAM poäng 4,9 16,2 Fullt antal (13st) BREEAM poäng 0 0 Från den 1 januari 2014 får de byggnader som energideklareras en energiklass. Energiklass C motsvarar Boverkets byggregler. För nyproduktion är bara klasser bättre än C aktuella. Tabell 2. Energiklasser. System Elvärme (kwh/m²ate mp,år) Ej Elvärme (kwh/m²ate mp,år) Energiklass C (BBR) < 55,0 < 90,0 Energiklass B < 32 < 67,5 Energiklass A < 25 < 50,0 4.1 Rekommendationer från SKL Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har presenterat en rekommendation för kommunernas krav på energieffektivt byggande av flerbostadshus vid försäljning av kommunal mark. / / Många kommuner ställer egna energikrav på byggande eller är på väg att utarbeta sådana. Kraven ställs ofta i det lokala arbetet för klimat, energieffektivisering och miljömål och för att främja en långsiktigt konkurrenskraftig byggindustri. 1 Rekommendationen på specifik energianvändning för flerbostadshus är 70 kwh/m² Atemp och år. För varmvatten ingår Svebys schablon på 25 kwh/m². För att säkra teknikneutralitet mellan olika försörjningssystem ställs kravet på värme som 1 Källa: SKL Cirkulär 13: (13)

7 nettovärme, mätt efter värmepanna eller värmepump. För tidig kontroll kan kravet även ställas på motsvarande nivå på värmeförlust/värmeeffektbehov, 20 W/m². Fokus ligger på att minimera byggnadens värmeförluster, oavsett system för energiproduktion. Rekommendationen har tagits fram i syfte att underlätta och möjliggöra för fler kommuner att ställa sådana krav för att ta tillvara potentialen för energieffektivisering. Syftet har också varit att tillmötesgå byggbranschens önskan om tydliga och mer samordnade krav, för att möjliggöra en mer standardiserad byggprocess. 2 SKL reserverar sig i rekommendationen för eventuellt kommande lagändringar. 5 Forskning om betalningsvilja för energieffektiva bostäder Inom ramen för den här utredningen om lämpliga energieffektivitetsnivåer i Stavlund, Strängnäs, är det intressant att beakta studier som har analyserat boendes betalningsvilja för energieffektivitet i bostäder. I ett pågående forskningsarbete studerar en av Tyréns 2 Källa: SKL Cirkulär 13: doktorander just detta. Arbetet 3, The Residential Value of Energy Efficient Housing, är en del i en licentiatavhandling som har presenterats vid olika internationella konferenser, men ej ännu publicerats. Syftet är att studera om det finns en betalningsvilja för bättre energiprestanda i småhus i Sverige, mer specifikt belyses följande frågor: Hur värderas energieffektivt boende av småhusköpare i Sverige? Vilka egenskaper värderas högst/lägst och hur förhåller sig detta till andra värdefulla egenskaper? Studien bygger på analyser i en stor databas bestående av statistik från Boverkets energideklarationer (alla rikets småhus som såldes ), SCBs fastighetstaxeringsregister, hushållsdata samt befolkningsstatistik för kommuner och församlingar. Totalt finns över observationer (hus) i databasen där genomsnittshuset: är byggt på 60-talet är ca 160 m² stort kostar ca 2,2 MSEK (ca kr per m² ) 3 Del i doktorandstudier vid institutionen för Samhällsplanering & Miljö vid KTH. Doktorandstudierna som helhet handlar om städers attraktivitet, konkurrenskraft och platsmarknadsföring. har en årlig energikonsumtion (uppvärmning) om ca kwh (110 kwh/m² ) Ett intressant resultat från studien är att hushållens sammansättning har mycket stor betydelse för energikonsumtionen i småhus. I synnerhet antal hushållsmedlemmar och om hushållet har barn eller inte. Detta gäller även om man bara studerar energi för uppvärmning och antyder att det är minst lika viktigt för beslutsfattare att arbeta med policyåtgärder för att påverka hushållens användning av energi för att förbättra husens energiprestanda. Singelhushåll konsumerar nästan dubbelt så mycket energi per person som övriga hushåll. Barn- liksom äldrehushåll har däremot betydligt lägre energikonsumtion per person. Inkomsten tycks också ha en signifikant men relativt liten betydelse, minus 10 % högre inkomst motsvarar ca 0,1 % högre energikonsumtion. Högre utbildning verkar dock ha en motsatt effekt d.v.s. hushåll med högre utbildning har något lägre konsumtion. Ett annat intressant resultat är att det tycks finnas en betalningsvilja för energieffektivitet när det gäller småhus. Ett genomsnittshus med 10 % högre energikonsumtion året innan försäljning är 0,7 % billigare än ett hus med normal energikonsumtion, allt annat lika. Halverad energikonsumtion ger omvänt en prispremie på ca +3,5 %. Jämförbara resultat har påvisats i forskning i Nederländerna, England och USA/Kalifornien för hus med en s.k. green label. 7(13)

8 Teknisk utrustning som förbättrar energieffektiviteten tycks också vara värt en extra prispremie. Som exempel kan nämnas värmepumpar, i synnerhet mark/bergvärme, solenergi och fjärrvärme. En tänkbar förklaring är att utrustningen förutom sina energisparande egenskaper eventuellt förmedlar en värde liknande miljömärkning/ green label. Studien ger även en indikation på att husköpare faktiskt beaktar de åtgärder som föreslås av experterna i energideklarationen för att minska energikonsumtionen, både vad gäller åtgärdernas förväntade energibesparing och kostnaden för att genomföra åtgärderna. Effekten på huspriset är dock mycket liten. 6 Resultat från intervjuer Nedanstående kapitel redovisar resultaten från intervjuer med byggherrar och experter på energiområdet. Byggherrarna beskrivs i texten som intervjupersoner/erna och experterna som experter. 6.1 Kännedom om utvecklingen av stadsdelen Stavlund Drygt hälften av intervjupersonerna känner till området Stavlund och kommunernas planer på att utveckla en ny stadsdel. Bland de som känner till området och kommunens planer har några hört talas om området och vet var det ligger medan andra har mycket god kännedom. På frågan om de är intresserade av att vara en aktiv part i utvecklingen av området svarar majoriteten av intervjupersonerna att de är involverade i andra projekt i Strängnäs och att de har fullt upp med det som de bygger och säljer. En av intervjupersonerna uppger att det företag han arbetar på blivit erbjudna mark i området. Dock har de valt att tills vidare tacka nej då de anser att de första etapperna är mindre attraktiva än de som kommer senare i utbyggnaden av området. Det finns två företag som säger att de skulle vara intresserade av att vara en del av utveckling av Stavlund. 6.2 Hållbarhetsfokus och energieffektivitetsnivå för Stavlund Elvärme (värmepump/bergvärme) Ej elvärme (fjärrvärme) Klass: Byggföretag: 55 kwh/m2 90 kwh/m2 C Önskad nivå av samtliga företag 32 kwh/m2 67,5 kwh/m2 B - 25 kwh/m2 (Passivhus) 50 kwh/m2 A - Ambitionen med föreliggande undersökning var att komma fram till en siffra för den energieffektivitetsnivå som majoriteten av intervjupersonerna skulle kunna acceptera om de var intresserade av att vara en del av byggandet av bostadsområdet Stavlund. Efter samtal med företrädarna för byggföretagen står det emellertid klart att det inte går att presentera en gemensam siffra. Samtliga intervjupersoner uppger att hållbarhet är ett viktigt fokusområde för deras verksamhet. Att Strängnäs kommun anstränger sig och vill ligga i framkant och driva dessa frågor anses vara positivt. Det blir emellertid snabbt tydligt under intervjuerna att byggherrarna inte uppskattar att kommunen vill ställa andra krav på energieffektivitetsnivån i byggnader än de som specificeras i BBR, vilket är 90 kwh/m² och år (55 kwh/m² och år elvärme). 8(13)

9 Det handlar för de flesta av företagen inte om att de inte kan eller vill bygga hållbart och energisnålt. Flera av intervjupersonerna säger att de bygger mer energieffektivt än vad kraven är i BBR. Trots att flertalet klarar kraven tycker de att de är problematiskt att Strängnäs kommun vill ställa särskilda krav på energieffektiviteten i Stavlund. Anledningarna är flera: Majoriteten av intervjupersonerna anser att det inte går att få ihop kalkylen för produktionen om kommunen ställer särkrav. Det kostar mer att bygga energieffektivt och det finns ingen betalningsvilja för detta bland de potentiella köparna. Köparna är nöjda med de krav som myndigheterna ställer och hållbart byggande är en bonus men inget som köparna vill betala extra för enligt en intervjuperson. Men åsikterna går något isär. En person anser att ju mer energieffektivt de bygger desto mer attraktivt är det för kunden, då de vet att det spelar roll för deras egen förbrukning och därigenom deras privatekonomi. Flera av intervjupersonerna anser att det kan gå att räkna hem investeringen i större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö men att det inte går i Strängnäs. En av intervjupersonerna säger att de tackat nej till att bygga i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm just för att de tyckte att kraven var för höga på energieffektivitetsnivåerna. De kunde inte se hur de skulle kunna få tillbaka det som de investerat i projektet trots höga bostadspriser i Stockholm. Strängnäs anses vidare som relativt dyrt när det gäller markpriser. Flera av de intervjuade säger att det finns mark som är mer attraktiv i kommunen än den i Stavlund där företagen bygger nu och där de har svårt att få ihop sina kalkyler, detta talar emot högre krav i Stavlund enligt intervjupersonerna. Några av intervjupersonerna vänder sig emot det faktum att det till synes blivit en trend bland kommunerna att sätta högre krav än BBR vad gäller energinivåer i bostadshus. En av intervjupersonerna säger att det ibland kan upplevas som om det har blivit en tävling kommunerna emellan. Eskilstuna har enligt uppgift tagit beslut om att det ska ha 45 kwh/m² som krav. Göteborgs stad hade tidigare 60 kwh/m² och då följde Stockholm efter och satt 55 kwh/m² enligt en av de intervjuade. En annan viktig orsak till att särkrav anses ointressant att diskutera för flera intervjupersoner, är att det blir för mycket fokus på en liten del och att bostädernas energiförbrukning måste ställas i relation till flera andra parametrar och sättas in i ett större sammanhang. Det handlar till exempel om att diskutera hur det påverkar miljön när husen produceras och byggs och vad företagen som bygger kan göra för att reducera utsläpp under byggtiden. Det handlar om material, kvalitet och teknik. Ett massivt golv har en betydligt längre livslängd än den ekparkett som läggs som standard i majoriteten av husen. En intervjuperson pekar på att det idag görs beräkningar utifrån en alltför kort livslängd, man säger att husen ska stå i 60 år och det är en väldigt kort tid. Jag tycker att de ska ta sitt ansvar som kommun och ta ett helhetsgrepp och inte bara säga Det där får exploatörerna göra! Det handlar även om att titta på täthet, hur man bygger samhällen och städer som är hållbara ur socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. En fråga som flera intervjupersoner ställer sig är hur Strängnäs kommun kommer att planera för att de som flyttar till Stavlund ska kunna leva miljövänligt. Om man måste ha två bilar så är vinsterna som miljön gör på energieffektiva hus små, eller kanske till och med obefintliga. Det handlar om att möjliggöra för människor att förändra sitt beteende i stort och smått och kunna vara klimatsmart i sin vardag. 6.3 Vad säger experterna? Experterna som Tyréns talat med är eniga om att byggnadernas energianvändning är en viktig del i utvecklingen av en hållbar stadsdel. De anser också generellt att när man pratar om byggnadens energianvändning så bör fokus ligga på själva byggnadens förmåga att minska energiförluster. Det innebär att klimatskal och ventilationssystem är utformade så att energiförluster minimeras. 9(13)

10 Båda experterna har erfarenheter från olika kommuner i Sverige där man ställt särkrav på energinivåer. De nämner exempel där kommuner har ställt krav på olika sätt. Dels som skallkrav för att få markanvisning och dels exempel där byggherren fått välja nivå. Den valda nivån är då ofta kopplad till någon form av incitament. Exempel på där byggherrarna kan välja nivå är miljöbyggprogram syd. En av experterna belyser problem då kommuner inte haft en organisation riggad för att följa upp att byggherrana uppfyller målen. Detta ställer ofta till problem. Kravnivåerna i de olika kommunerna som experterna har erfarenheter från (ej elvärme) ligger mellan 45 kwh/m² per år och 70 kwh/m² per år. Båda experterna är överens om att småhus bör särskiljas från flerbostadshus i kravställningen. 6.4 Förutsättningar för att lyckas För att Stavlund ska kunna bli ett hållbart bostadsområde i Strängnäs krävs att alla som är involverade i projektet gemensamt drar åt samma håll, att det finns en samsyn. Det är enligt intervjupersonerna en av de allra viktigaste nycklarna till framgång. Det gäller aktörer på kommunen och de kommunala bolagen såväl som alla byggherrar. Det måste finnas en tydlighet och en tydlig riktning och en medvetenhet kring att man gör detta tillsammans. Flera intervjupersoner pratar även om Strängnäs attraktivitet generellt sett och att kommunen måste bli bättre på att marknadsföra sig och sina fördelar så att fler människor vill flytta dit. Det allra viktigaste för Strängnäs är varumärket Strängnäs, vad staden står för och vart vi är på väg! När frågan om incitament, för att trots allt sätta låga nivåer i Stavlund ställs, är det flera av intervjupersonerna som kan ge exempel på hur detta kan utformas genom låga markpriser. Då kan man även enligt dem tänka sig att olika upplåtelseformer och byggmaterial innebär olika markpriser för att främja olika typer av bostäder. En av intervjupersonera säger att de driver en fråga med Stockholm stad nu för att sätta ett pris på koldioxidutsläppen och sätta markpriset utefter mått på effektivt byggande. Beroende på om man till exempel bygger hus av betong eller trä så reduceras markpriset enligt de utsläppen som man gör. Att bygga med trä är ju dessutom dyrare än att bygga med betong och då måste man premieras anser de som intervjuats. En person säger att alla måste krympa sina marginaler om det ska fungera att bygga hållbart i Stavlund. Alla, även kommunen, vill maximera sin vinst och det går inte. Om man ska bygga billigt och hållbart då måste alla tänka i termer av självkostandspriser plus arbete. Från kommunens sida kan de minimera plan- och bygglov-och serviceavgifter. En annan viktig faktor är att det finns en flexibilitet i detaljplanen. Enligt flera intervjupersoner kan det annars bli svårt för byggföretag att bygga hållbart i ett helt område redan från start. Förutsättningarna kan ändras under projektets gång. Dessutom kan hus och tomtplaceringar påverka energieffektiviteten (t.ex. med ljusinsläpp) och om kraven är för hårt satta i detaljplanen kan det vara svårt att komma vidare. Det är en erfarenhet som flera har från tidigare etableringar. 6.5 Vad säger experterna? En av experterna ger exempel då man i flerbostadshus kan uppvisa uppmätta energinivåer som varierat mellan kwh/m² och år under en sjuårsperiod (BBRdef och uteklimat jämförbart med Strängnäs). Detta tack vare att man jobbat extra mycket med byggnadens klimatskal, ventilationssystem, utformning och placering. Fastighetsägaren är i detta fall så nöjd med de låga driftskostnaderna att de beslutat att endast bygga flerbostadshus av denna typ. Merkostnaden för denna typ av byggnad är enligt experten mellan 2-10%. 10(13)

11 6.6 Fjärrvärme Samtliga av intervjupersonerna bygger flerbostadshus där energiförsörjningen sker genom fjärrvärme i de allra flesta fallen. Uppfattningen är att det är effektivt och att det fungerar väldigt bra som energikälla. Det är sällan problem med driften och det finns en långsiktighet. I flerbostadshus verkar det enligt flera intervjupersoner vara mer regel än undantag att ansluta sig. För småhus krävs emellertid ofta dubbla system, det får effekten att anslutningsavgiften blir hög eftersom fjärrvärmebolaget inte kan tjäna lika mycket på en småhuskund. En intervjuperson säger att SEVAB och ytterst kommunen borde ha en annan prissättningsmodell där man minskar anslutningsavgifterna och ökar driftskostnaderna. På så vis blir kalkylen bättre för byggföretagen och samtidigt kommer fler kunder att ansluta sig. Det går inte att räkna hem investeringen för kommunen på så kort sikt som de gör nu, de måste tänka mer långsiktigt år anses vara en rimlig tid att räkna hem vinsten. Många av de intervjuade har erfarenhet av att handla upp fjärrvärme för sina projekt i Strängnäs och erfarenheterna är att det kommunala bolag, SEVAB, som tillhandahåller fjärrvärme är dyra. Dyrare än de flesta andra motsvarande bolag som finns i andra kommuner. Det finns dock en viss förhandlingsmån enligt några av intervjupersonerna och SEVAB anses göra ett bra jobb och var resonabla. 6.7 Vad säger experterna? När man bygger småhus i områden med fjärrvärme är det vanligt att man ändå sätter in en frånluftsvärmepump och spetsar med fjärrvärme. Denna lösning medför små mängder levererad fjärrvärme och det ser ofta fjärrvärmebolagen som ett bekymmer. För småhusen är det svårt att klara hårt ställda krav med enbart fjärrvärmelösning. Med eluppvärmning finns alternativet med bergvärme + FTX-ventilation i kombination med ett bra klimatskal för att komma ner till hårt ställda krav. Enligt en av experterna kan med frånluftsvärmepump idag komma ned till ca 40 kwh/ m² och år. SKLs rekommendationer till kommunerna är att ställa krav på nettoenergitillskott, det vill säga hur mycket energi byggnaden använder istället för mängden köpt energi. Syftet med detta är att kravet då riktas mot byggnadens prestanda och då blir kravet inte beroende av valet av värmeförsörjningssystem. 6.8 Krav på effektbehov Tyréns har även ställt frågan till intervjupersonerna om hur byggherrarna skulle ställa sig till om Strängnäs kommun ställer krav på byggnadens effektbehov (värmeförlusttal). Samtliga hänvisar tillbaka till diskussionen om kommunens särkrav, de är med andra ord inte intresserade av ett sådant krav. En av intervjupersonerna anser att detta är fel väg att gå och att det är mer relevant att prata om förbrukning än en begränsning av effektbehov. 6.9 Vad säger experterna? Båda experterna är eniga om att kravställning på årsenergi är komplext. Att bara ställa krav på byggnadens värmeförlusttal känns därför mer attraktivt för experterna. Då säkerställer man byggnadens kvalitet. Det är enkelt att följa upp och det finns utarbetade beräkningsverktyg. Det är dessutom lättare att arbeta mot i projekteringen eftersom man också kommer bort från verksamhetens inverkan på energianvändningen. Vilket man som byggare har svårt att påverka. Rimliga nivåer är experterna dock oense om, men 20 W/m² är en siffra som nämns i SKLs rekommendationer. 11(13)

12 7 Slutsatser och rekommendationer Denna undersökning har genomförts när frågan om kommunala särkrav är omdiskuterad och detta kan ha påverkat diskussionen med byggherrana. När Tyréns har frågat byggherrarna så säger majoriteten att det inte finns någon betalningsvilja för energisnåla hus i någon större utsträckning. Endast en säger sig märka att det börjar efterfrågas av slutkunden. Den personen får stöd i forskningen när det gäller energieffektiva småhus (se kapitel 5) som visar att det finns en betalningsvilja för både energieffektivitet och teknisk utrustning (värmepumpar, solenergi och fjärrvärme). Dock är påverkan på slutpriset låg. Av dem som Tyréns intervjuat framhåller majoriteten att slutkunden, det vill säga den som kommer att bo och leva i huset och dennes beteende, är av stor vikt för energiåtgången. Detta lierar med resultatet från forskningen som visar att hushållssammansättningen, antal hushållsmedlemmar, om hushållet har barn eller inte, har en mycket stor betydelse för energikonsumtionen i småhus. Ambitionen med undersökningen var att komma fram till en siffra för den energieffektivitetsnivå som Strängnäs kommun kan sätta för bostadsområdet Stavlund. Men efter samtal med byggföretagen står det klart att det inte går att presentera en siffra som är lägre än dagens BBR. Samtliga intervjupersoner uppger att hållbarhet är ett viktigt fokusområde för deras verksamhet. De vill vara med och ser positivt på att tillsammans med kommuner utveckla områden med hållbarhetsperspektiv. Flera av dem Tyréns talat med uppger att de redan idag ligger under BBRs nivåer men att de ändå inte vill ha särkrav från kommunen sida. Anledningarna är flera: Det kostar mer att bygga energieffektivt och det finns ingen betalningsvilja bland de potentiella köparna. Bara en av nio av de intervjuade anser att ju mer energieffektivt de bygger desto mer attraktivt är det för kunden. Det blir för mycket fokus på en för liten del - bostädernas energiförbrukning måste ställas i relation till flera andra parametrar och sättas in i ett större sammanhang. Det bör också handla om hur man kan reducera utsläpp under byggtiden, material, kvalitet och teknik. Man bör också se på hur de som ska leva i området ska kunna leva miljövänligt. Finns bra kommunikationer, service och återvinning i området? Det handlar även om att möjliggöra för människor att förändra sitt beteende i stort och smått och att kunna vara klimatsmart i sin vardag. De som Tyréns har intervjuat menar att en nyckel för att lyckas bygga ett område med de ambitioner som Strängnäs kommun har för området Stavlund, är att sammarbeta med byggarna i ett tidigare skede och ställa andra typer av krav. Istället för att reglera nivåer i avtal och låsta detaljplaner kan ett utbyte av erfarenheter i utformingen av ett område ske tidigare i ett gemensamt arbete. Att backa processen ett steg eller två. Om en detaljplan är för hårt satt blir det svårt att ändra om platsens förutsättningar bjuder på motstånd. För att trots allt kunna sätta låga energieffektivitetsnivåer kan incitament såsom låga markpriser användas. Exempelvis att olika upplåtelseformer och byggmaterial styr markpriserna för att främja olika typer av bostäder. Strängnäs kommun har några alternativa vägar att gå. Tyréns har identifierat tre alternativa vägar för kommunens fortsatta arbete: 1. Kommunen fortsätter på den inslagna vägen och sätter en energieffektivitetsnivå som de anser är rimlig för Stavlund, förslagsvis enligt SKLs rekommendationer. 2. Kommunen hittar en fungerande incitamentsmodell som gör att byggherrarna får ett incitament till att bygga mer energieffektivt. 3. Kommunen skapar en ny process för Stavlund tillsammans med 12(13)

13 byggföretagen som ligger i linje med deras önskan om dialog. Tyréns samlade bedömning är att alternativ två sannolikt är den mest gynnsamma vägen att gå för att nå de mål som Strängnäs kommun har för att bygga ett hållbart bostadsområde i Stavlund, om byggherrarna ska vilja vara med och utveckla området. 13(13)

14 1(2) Intervjufrågor- Utredning Energieffektivitetsnivå Stavlund Namn, titel: Bolag: Datum: Vi ringer på uppdrag av Strängnäs kommun som ser närmare på att exploatera området Stavlund. I området planeras cirka 400 bostäder i form av villor, radhus, parhus och flerbostadshus. Stavlund är tänkt att vara ett pilotprojet för hållbar utveckling där målet är att ta ett helhetsgrepp kring hållbarhetsperspektivet genom att kommunen tillsammans med byggherrar och övriga berörda aktörer samarbetar. Kommunen kommer att sätta kriterier vid markanvisning som rör energieffektivitet i flerbostadshus och villor. De är därför intresserade av att redan nu ta reda på vilka nivåer som byggföretagen anser rimliga. Vår uppdragsgivare är Johannes Remmo på Mark- och exploateringsenheten(om de frågar). Inför denna exploatering vill kommunen tala med några nyckelpersoner om hur ni ställer er till vilka hållbarhetskriterier och vilken energieffektivitetsnivå en kommun kan ställa. Jag beräknar att intervjun kommer att ta cirka 20 minuter. 1. Känner du till att kommunen vill utveckla en stadsdel i Stavlund? a. Om ja: Är ni intresserade av att bygga där? - Varför? - Varför inte?

15 2(2) 2. Hur ser ni på projekt med hållbarhetsfokus, såsom Stavlund? a. Vilka kriterier ingår när ni internt talar om hållbar utveckling inom bostadsbyggande? 3. Vilken energieffektivitetsnivå är rimligt att Strängnäs kommun sätter för Stavlund? (Nivå på byggnaders energianvändning enligt BBR). Elvärme (värmepump/bergvärme) Ej elvärme (fjärrvärme) Klass: 55 kwh/m2 90 kwh/m2 C 32 kwh/m2 67,5 kwh/m2 B 25 kwh/m2 (Passivhus) 50 kwh/m2 A a. Varför? b. Vilka hinder kan finnas för att sätta låga nivåer? (kostnader/betalningsvilja etc.) c. Om stora hinder: Finns det något ekonomiskt incitament från kommunens sida som skulle få er att tippa över och ändå bygga enligt på låga energieffektivitetsmålen? 4. Idag finns det inte fjärrvärme indragen till Stavlund, men nära. Fjärrvärme finns framdraget till vissa av bostäderna runt om den planerade bebyggelsen i Stavlund. Med andra ord finns möjlighet till fjärrvärmeanslutning. Exploatörerna måste dock komma överens med SEVAB Strängnäs energi AB, kommunalt bolag, om anslutningsavgift. Sen kan det vara så att SEVAB inte är intresserade av att erbjuda fjärrvärme om energiförbrukningen blir för låg. a. Är fjärrvärme viktigt? Varför? Blir det mer/mindre hållbart? b. Om ni skulle bygga där skulle ni vara intresserade av att förhandla med SEVAB om anlutning? c. Förutom fjärrvärme, finns det andra saker som ni tycker kommunen ska tänka på som underlättar för er att bygga i Stavlund? 5. Vad skulle ni tycka om Strängnäs kommun ställer krav på byggnadens effektbehov? (Byggnadens behov av värmetillförsel i Watt vid dimensionerande utetemperatur utslaget på golvarea. Detta för att hålla en innetemperatur på 21 grader). a. Vilken nivå (W/m²) tycker ni är rimlig som krav? 6. Finns det någonting du tycker att vi missar att fråga om eller ta upp som du vill skicka med till Strängnäs kommun i den här frågan? Tack för att du tog dig tid!