Kommunrevisorerna granskar

Transkript

1 Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Planeringsperspektivet i ABCD

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Syfte Avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod Projektorganisation Regelverk och styrande dokument Vision och mål för Planering och samverkan Behov och utbud av platser på äldreboenden Planering kring olika boendeformer Planering i samverkan med bl.a. landstinget Behov och volym för framtidens äldreomsorg

3 1 Sammanfattning Vi har av Umeå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska om Socialnämnden har en ändamålsenlig och långsiktig planering och samverkan avseende i kommunen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Projektet ingår i en samverkan med revisorerna i Sundsvalls och Luleå kommuner. Umeå kommun har idag ca invånare. Kommunens målsättning är att nå ca invånare 2020, dvs. en ökning med nya invånare. Den demografiska utvecklingen visar på en allt ökande andel äldre. Umeås befolkning över 80 år beräknas öka med ca 130 personer per år fram till år Vår bedömning är sammanfattningsvis att Socialnämnden har en ändamålsenlig och långsiktig planering och samverkan avseende i kommunen. I nedanstående punkter sammanfattas revisorernas frågor: Umeå kommun med Socialnämnden har en långsiktig strategi med prioriteringar samt konkreta mål för i kommunen. Strategier och prioriteringar baseras bl.a. på den demografiska utvecklingen i kommunen fram till år 2020 med hänsyn till nuläge och äldregruppens behov. Antalet platser på vård- och omsorgsboenden har minskat under de senaste tio åren. I Socialnämndens boendeplan bedöms ca 269 ytterligare platser i särskilt boende behövas fram till En förutsättning för detta är en utveckling av trygghetsboenden, korttidsboenden och hemtjänst i hela kommunen. Vid granskningstillfället fanns det 11 lediga platser i vård- och omsorgsboende samtidigt visar en mycket översiktlig analys att kommunen för närvarande inte har någon brist på vård- och omsorgsplatser. Planeringen kring olika boendeformer för äldre samt ändamålsenliga bostäder i hela kommunen baseras på analyser av framtidens äldre, en kunskap om nuläget, demografisk utveckling och äldregruppens önskemål och behov av stöd och hjälp. Socialnämndens planering sker på flera nivåer och i samverkan med flertalet aktörer, organisationer, medborgare m.fl. som berörs av kommunens äldreomsorg. Vår granskning visar att socialnämnden har en långsiktig planering och samverkan avseende. För att klara behovsökningar krävs effektiviseringar. Inför kommande verksamhetsår planerar verksamheten att justera beläggningsgraden inom all boendeverksamhet, revidera tidplan för start av boenden och se över bostads- och lokalförsörjningen. 3

4 2 Bakgrund Vi har av Umeå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska om Socialnämnden har en ändamålsenlig och långsiktig planering och samverkan avseende i kommunen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Projektet ingår i en samverkan med revisorerna i Sundsvalls och Luleå kommuner. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Kommunen ska planera sina insatser för äldre och då samverka med bl.a. landstinget, i syfte att tillgodose äldre människors behov av boende, service och vård. Brister i planering och samverkan på detta område kan innebära en risk för att kommunerna inte kan erbjuda en äldreomsorg som motsvarar behoven. Mot bakgrund av ovanstående vill revisorerna i Umeå kommun översiktligt granska vilken planering och samverkan som sker avseende. 3 Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om Socialnämnden har en ändamålsenlig och långsiktig planering och samverkan avseende i kommunen. Förutom vad som angetts ovan vill revisorerna få följande frågeställningar besvarade: Vilka mål och visioner har nämnden för i kommunen? Hur ser förhållandet ut mellan behov och utbud av platser? Hur ser planeringen ut för att tillhandahålla olika boendeformer för äldre, med utgångspunkt från de äldres olika behov av stöd och hjälp? På vilket sätt beaktas de äldres behov av ändamålsenliga bostäder i hela kommunens planering? Vilken samverkan sker med landstinget, andra samhällsorgan och organisationer, i samband med planeringen? På vilket sätt genomförs bedömningar av behov och volym för framtidens äldreomsorg? Med vilken framförhållning och med vilka underlag görs dessa bedömningar? 4 Avgränsning Umeå kommun erbjuder många olika former av stöd och hjälp till äldre, så kallad äldreomsorg. Kommunernas utbud kan variera, men det görs alltid en individuell bedömning av behov av bl.a. hemtjänst, korttidsboende, vård- och omsorgsboende (särskilt boende), anhörigstöd, färdtjänst, bostadsanpassning m.m. 4

5 Granskningen är avgränsad till Socialnämndens övergripande planering och samverkan avseende, med fokus på särskilt boende, korttidsboende, ordinärt boende (hemtjänst) och bostadsanpassning. Granskningen relateras till måldokument, planeringsunderlag m.m. som valts för genomförandet av verksamheten. Avgränsning i övrigt framgår av revisionsfrågorna. 5 Revisionskriterier Vår bedömning vid granskningen utgår i huvudsak från Socialtjänstlagen (SoL), kommunens befolkningsstatistik, prognoser, strategier för bostadsförsörjning, övriga planeringsunderlag m.m. 6 Ansvarig nämnd Granskningen avser Socialnämnden. 7 Metod Granskningen har genomförts genom analyser av dokumentation i form av styrdokument och olika former av planeringsunderlag m.m. t.ex. avseende demografisk utveckling samt intervjuer med verksamhetschefer inom kommunens äldreomsorg. 8 Projektorganisation Granskningen har genomförts av Monica Rådestad, certifierad kommunal revisor. 9 Regelverk och styrande dokument Enligt plan- och bygglagen (PBL, SFS 1987:10) ska alla kommuner ha en kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden, samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska kommunen redovisa allmänna intressen, markanvändning samt miljösituation. Planen kan även innehålla kommunens vision och vara dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. Plan- och bygglagen reglerar inte hur långt planeringsperspektivet ska vara. En aktualitetsprövning av översiktsplanen ska enligt plan- och bygglagen ske minst en gång under varje mandatperiod, det vill säga vart fjärde år. Det stärker planens funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Utgångspunkter för kommunens översiktsplan är bl.a. befolkningsutveckling och behovet av vård och omsorg m.m. I socialtjänstlagen anges att kommunernas socialtjänst ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska också verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden ska även verka för att äldre får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. För den som har 5

6 beviljats bistånd i form av särskilt boende för äldre ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo oavsett om denne har behov av boende i särskild boendeform. Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. En aktiv uppsökande verksamhet är en viktig förutsättning för att kommunerna ska kunna bedriva en effektiv och systematisk planering av. 10 Vision och mål för Umeå kommun har idag ca invånare. Kommunens målsättning är att nå ca invånare , dvs. en ökning med nya invånare. Den demografiska utvecklingen visar på en allt ökande andel äldre 2. Umeås befolkning över 80 år beräknas öka med ca 130 personer per år fram till år Med översiktsplanen som grund har kommunen antagit en Strategi för 4 bostadsförsörjningen Strategin anger en prioritetsordning av olika utbyggnadsområden utgör ett underlag för behovsbedömning och geografisk fördelning av platser inom bl.a. äldreomsorg. Bostadsbyggandet innefattar allt byggande i Umeå kommun, dvs. både projekt som initieras av kommunen och från bostadsmarknadens aktörer. Utbyggnadsordningen kommer att uppdateras årligen. Fram till 2020 kommer kommunen att arbeta för att: Stimulera tillkomsten av attraktiva bostäder för äldre med god tillgänglighet. Tillhandahålla bostäder för äldre med omfattande stöd och omsorg enligt den behovsbedömning som redovisas i dokumentet Bostadsförsörjning för den växande äldregruppens behov5 (se avsnitt 11.2 nedan). Även Socialnämnden omfattas av kommunens långsiktiga strategier och prioriteringar fram till Arbetet ska präglas av kvalitet vilket bland annat innebär respektfullt bemötande, tydlighet, lättillgänglighet samt rättssäkerhet. En för kommunorganisationen samlad genomförandeplan har från och med 2013 ersatt den tidigare verksamhetsplanen. Genomförandeplanen bygger på de uppdrag som politikerna har formulerat i uppdragsplanen för respektive nämnd och beskriver hur verksamheterna på en översiktlig nivå planerar att genomföra uppdragen. 1 Källa: Umeå kommun, Statistik och analyser Befolkning. 2 Källa: Strategi för bostadsförsörjningen Källa: Umeå kommun, Statistik och analyser Befolkning. 4 Antogs av kommunfullmäktige Utvecklingsavdelningen rapport nr 7, november

7 Presidier inom berörda nämnder inom verksamhetsområdet Vård och omsorg 6 har gemensamt utformat uppdragsplanen Utgångspunkten för planen är de ramar, mål och direktiv som fastställts av kommunfullmäktige för de kommande åren. Verksamhetsområdet Vård och omsorg har fått tre specifika mål: 1) Stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Tidiga insatser ska öka möjligheterna för brukare att leva ett självständigt liv så att behovet av omfattande insatser minskar. I första hand ska förebyggande arbete och tidiga insatser erbjudas i form av t.ex. insatser i ordinärt boende (hemtjänst). Ambitionen inom är att cirka 17 procent av 80-åringar och 1,4 procent av åringar ska kunna erbjudas vård- och omsorgsboende (särskilt boende). När det gäller tillgången på platser i särskilt boende och korttidsboende är servicenivån för närvarande olika mellan nämnderna. För planeringsperioden ska servicenivån upprätthållas genom samordning och samnyttjande av platser. 2) Skapa ett mervärde för den enskilde genom gränsöverskridande samverkan Samverkan med andra ska ske i syfte att skapa förutsättningar för nya gemensamma lösningar som på ett bättre sätt kan tillgodose behoven. Vård och omsorg ska aktivt söka nya samverkansparter och tillsammans med myndigheter, föreningar, företag och organisationer hitta lösningar som förbättrar för brukare och närstående. 3) Präglas av öppenhet, tillgänglighet och vara av god kvalitet Brukare, närstående och kommunmedborgare ska få ett bra bemötande och inflytande över den situation de befinner sig i. God information skapar tydlighet kring rättigheter och skyldigheter samtidigt som det ger förutsättningar för att förväntningar kring insatser och servicenivåer ligger på en rimlig nivå. Målen på verksamhetsnivå följs upp tre gånger årligen, dels i två delårsbokslut, dels i årets verksamhetsberättelse. Bedömning Umeå kommun med Socialnämnden har en långsiktig strategi med prioriteringar samt konkreta mål för i kommunen. Strategier och prioriteringar baseras bl.a. på den demografiska utvecklingen i kommunen fram till år 2020 med hänsyn till nuläge och äldregruppens behov. 11 Planering och samverkan 11.1 Behov och utbud av platser på äldreboenden Förutom hemtjänst och bostadsanpassning finns riktade boenden för äldre i kommunen i form av: 6 Vård och omsorg omfattar bl.a. äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, försörjningsstöd. Berörda nämnder är Socialnämnden, Holmsunds-, Hörnefors- och Sävar kommundelsnämnd. 7

8 Vård- och omsorgsboende Om kunden/brukaren har ett stort behov av omvårdnad, som överstiger det hemtjänsten kan ge i hemmet, kan man ansöka om att få flytta till ett särskilt boende. Enligt kommunens hemsida finns det idag 19 boenden, varav 2 i privat driftsform, totalt. Makar, sambos och registrerade partners har möjlighet att få lägenhet i samma boende. Korttidsvård Om kunden/brukaren under en kortare period är i stort behov av stöd och hjälp kan man ansöka om korttidsvård. Det kan exempelvis vara i väntan på en plats på vård- och omsorgsboende, efter en sjukhusvistelse eller om en närstående som hjälper kunden/brukaren behöver avlastning. Det finns idag 5 vård- och omsorgsboenden som också erbjuder korttidsplatser (kräver ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen). I tabellen nedan redovisas ett urval verksamhetsmått/nyckeltal som översiktligt beskriver utvecklingen under de senaste tio åren. Antal Umebor 80 år och äldre Vård- och omsorgsboende (särskilt boende) Tillgängliga platser Umeå kommun Platser per 100 inv. över 80 år Antal avslag 73 (1,5 %) ,2 23,4 21,6 68 (1,2 %) 34 (0,6 %) Antalet platser på vård- och omsorgsboenden har minskat under de senaste tio åren. År 2002 kunde 30,2 % av alla över 80 år få en plats på ett äldreboende, tio år senare har andelen sjunkit till 21,6 %. I Socialnämndens boendeplan bedöms ca 269 ytterligare platser i särskilt boende behövas i kommunen fram till Utökningen kommer att ske inom Umeå tätort eftersom servicenivån i övriga delar av kommunen är tillgodosedd för hela planeringsperioden 7. En förutsättning för detta är enligt kommunen en fortsatt utveckling av bl.a. trygghetsboenden, korttidsboenden och hemtjänst i hela kommunen. I Umeå kommun gäller kvarboendeprincipen, dvs. att man som äldre ska kunna bo kvar hemma även när man är sjuk och funktionsnedsatt. Det finns undersökningar som visar att äldre vårdas kortare tid på sjukhus än vad de gjorde tidigare och lämnar ofta sjukhuset med kvarstående omsorgsbehov. Kommunen får därmed ta emot äldre med stora omsorgsbehov och i sämre skick, som inte kan vårdas i det egna hemmet utan i första hand bör få komma till ett vård- och omsorgsboende (eller korttidsboende). 7 Källa: Strategi för bostadsförsörjningen

9 Om platserna inte räcker till erbjuds kunden hjälp genom hemtjänstinsatser. När hemtjänstbehovet uppgår till 35 tim/vecka eller mer är vård- och omsorgsboende ett mer kostnadseffektivt alternativ 8. Om anhöriga behöver avlastning erbjuds korttidsvistelse. Vid granskningstillfället var det ca två veckors väntetid för anhörigstöd. Bedömning Antalet platser på vård- och omsorgsboenden har minskat under de senaste tio åren. I Socialnämndens boendeplan bedöms ca 269 ytterligare platser i särskilt boende behövas i kommunen fram till En förutsättning för detta är enligt kommunen en fortsatt utveckling av bl.a. trygghetsboenden, korttidsboenden och hemtjänst i hela kommunen. Vid granskningstillfället fanns det 11 lediga platser i vård- och omsorgsboende samtidigt visar en mycket översiktlig analys att antalet avslag för särskilt boende minskat. Förenklat tyder detta på att kommunen för närvarande inte har någon brist på vård- och omsorgsplatser. Samtidigt kan vi konstatera att andelen platser för personer över 80 år har sjunkit och sannolikt kommer att sjunka ytterligare. För planeringsperioden ska servicenivån upprätthållas genom samordning och samnyttjande av platser Planering kring olika boendeformer Utöver de olika former av stöd och hjälp till äldre som kommunen erbjuder i form av bl.a. hemtjänst, korttidsboende, vård- och omsorgsboende, bostadsanpassning, finns inom kommunen även ca 600 lägenheter inom det ordinarie bostadsbeståndet, som riktar sig till äldre (exempelvis seniorboenden och trivselboenden). Dessa förmedlas utan behovsprövning och kommunen förfogar enbart över ett fåtal av dessa lägenheter. På uppdrag av kommunstyrelsen genomfördes år 2011 en inventering av tillgängligheten till flerbostadshusbeståndet i kommunen 9. Inventeringen omfattade drygt lägenheter (hyresrätter, bostadsrätter) fram till lägenhetsentré dvs. inte förhållandet inne i lägenheten. Inventeringen visade att ca lägenheter (59 %) av beståndet är tillgängligt för de personer som använder rullator. Inventeringen visade också att ca lägenheter kan göras tillgängliga genom relativt enkla åtgärder. Rapporten som bl.a. redovisar ett antal åtgärder som kommunen kan använda sig av för att stimulera tillkomsten av fler bostäder för äldre, ingår som en del i helhetsbedömningen av tillkommande bostäder för äldre. Exempel på åtgärder är bl.a. utvecklat samarbete med fastighetsägare i kommunen för att få till stånd enkla tillgänglighetsåtgärder, ställa villkor på inriktningen av den produktion som planeras, dialog med pensionärsorganisationerna samt samordna och informera om hela det utbud av olika boendeformer för äldre som finns i kommunen, via hemsidan, broschyrer eller dyl. En förutsättning för kommunens bostadsförsörjningsstrategi är att bostadsmarknaden årligen tillför cirka 20 lägenheter i senior- och trygghetsboenden, vilket motsvarar cirka 20 procent av befolkningsökningen 80 år och äldre 10. På senare tid 8 Källa: Utvecklingsavdelningen rapport nr 7, november Utvecklingsavdelningen rapport nr 7, november Källa: Uppdragsplan för Vård och omsorg

10 har trygghetsboende tillkommit genom bl.a. AB Bostadens trygghetsboende i Holmsund med 13 lägenheter anpassade för seniorer över 70 år. Några av de resultatmått som verksamhetsområdet Vård och omsorg fastställt för att följa målen i uppdragsplanen är: Väntetiden till särskilt boende SoL ska minska jämfört med föregående år. Väntetiden till korttidsboende SoL ska minska jämfört med föregående år. Samtliga verksamheter ska ha minst ett utvecklingsarbete med andra aktörer/samarbetsparter. Antal platser i senior-/trygghetsboende ska öka jämfört med föregående år. I Socialnämndens verksamhetsuppföljning per augusti 2013 finns inga aktuella mätvärden för ovanstående resultatmått angivna. Bedömning Planeringen kring olika boendeformer för äldre samt ändamålsenliga bostäder i hela kommunen baseras på analyser av framtidens äldre, en kunskap om nuläget, demografisk utveckling fram till 2020 och äldregruppens önskemål och behov av stöd och hjälp Planering i samverkan med bl.a. landstinget När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med berörda kommuner, regionplaneorgan etc. Av kommunens samrådsredogörelse framgår att huvuddragen i planerna har kommunicerats via träffar och workshops med olika intressegrupper och organisationer. Allmänhetens intresse och synpunkter har fångats upp genom webben och genom seminarier för allmänheten. Länets Socialnämnder och landstinget har också tagit initiativ till en Regional Äldreplan Syftet är att utveckla samarbete på flera plan utifrån lokala förutsättningar. Planen som nyligen färdigställts ska antas av landstingets och länets 15 kommuner. Äldregruppens ökning ställer stora krav på att bostadsbeståndet är tillgängligt. Under 2011 genomfördes en inventering av tillgängligheten i samtliga flerbostadshus i Umeå kommun. Inventeringen finansierades huvudsakligen av Umeå kommun (se avsnitt 11.2 ovan). Även AB Bostaden, Balticgruppen, Scherdin Fastigheter, HSB, Riksbyggen samt Sveriges Fastighetsägare i Umeå bidrog till genomförandet av inventeringen. En fördjupad besiktning av tillgängligheten i AB Bostadens områden som påbörjades 2012 beräknas vara klar under En ökning av äldrehushållen kommer enligt kommunen även leda till ett behov av andra boendeformer. Under 2012/13 byggde AB Bostaden ett trygghetsboende i Holmsund med 13 nya lägenheter anpassade för seniorer över 70 år. I höst kommer socialnämnden att bjuda in Bostaden AB och olika privata fastighetsägare till ett seminarium för att uppmärksamma behovet av fler trygghetsbostäder för äldre. 10

11 De fem lokala pensionärsorganisationerna i Umeå samarbetar i föreningen Vi fem, i syfte att föra fram aktuella pensionärsfrågor. Pensionärsorganisationerna och Umeå kommun samråder också i kommunala pensionärsrådet. Från kommunen finns representanter från socialnämnd, kommunstyrelse och kommundelsnämnderna (ordförande är Socialnämndens ordförande). Bedömning Kommunens planering sker på flera nivåer och i samverkan med flertalet aktörer, organisationer, medborgare m.fl. som berörs av kommunens äldreomsorg Behov och volym för framtidens äldreomsorg Forskning om äldres boende är viktigt ur ett planeringsperspektiv. Studier kring 11 i Sverige visar att mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats i äldreboende, drygt platser. Under samma period har hemtjänsten ökat sina insatser men inte i takt med minskningen av platser på äldreboenden, dvs. även om antalet äldre som får hemtjänst har ökat så kompenserar det inte för minskningen i äldreboenden eftersom mycket få hemtjänstmottagare får lika omfattande hjälp som i ett äldreboende. Figur 1. Hemtjänst och äldreboende, andel av befolkningen 80 år+, Åtstramningens pris Hur påverkas de medelålders barnen av s minskning? Marta Szebehely och Petra Ulmanen (november 2012), Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. 11

12 Källor: Regeringens prop. 1997/98:113 s. 33 (åren ); Socialdepartementet 1997 (år 1990); Socialstyrelsen 2006 och 2012a (åren 2000 och 2012). Forskare vid Aging Research Center (ARC) och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, studerar bl.a. vad som styr inflyttning till och boendetider i särskilt boende för äldre. Bl.a. undersöker man vilket vård- och omsorgsbehov de äldre som bor i särskilt boende har, om det har skett en förskjutning i ohälsoprofilen över tid bland dem som flyttar in samt hur länge de bor där. Forskarna pekar på de äldres väg in i och genom det särskilda boendet som en central fråga för utifrån bl.a. ett planeringsperspektiv. Socialnämnden genomför analyser och gör bedömningar av risker som kan påverka förutsättningarna för att inte nå fastställda mål i verksamheten. Analysen görs enligt den systematik som följer med en av nämnden fastställd internkontrollplan. Riskerna värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. Utifrån riskvärden upprättas aktiviteter som fördelas till berörda verksamhetschefer. Därefter sker en dialog med nämnd/politiker om aktiviteter i planen. Uppföljning av aktiviteterna sker i tertial- och årsrapport. Enligt kommunens rapport Bostadsförsörjning för den växande äldregruppens behov 12 ökar behoven av vård- och omsorgsboenden markant mellan och pekar mot ytterligare platsbehov. Tillkomsten av fler mellanboendeformer kan enligt rapporten fördröja inflyttningen till vård- och omsorgsboende. Bedömning Vår granskning visar att socialnämnden har en långsiktig planering och samverkan avseende i kommunen. Under de närmaste åren ligger fokus på kostnadseffektivitet. För att klara behovsökningar krävs effektiviseringar 13. Inför kommande verksamhetsår planerar verksamheten bl.a. att justera beläggningsgraden inom all boendeverksamhet, revidera tidplan för start av boenden och se över bostads- och lokalförsörjningen. Bostads- och lokalförsörjningen ska förbättras genom en fortsatt dialog med fastighetsmarknadens aktörer för att påskynda utvecklingen av senior- och trygghetsboenden. En gemensam placeringsfunktion för särskilt boende inom ska inrättas. Enligt Socialnämndens verksamhetsuppföljning per augusti 2013 har åtgärder vidtagits för att anpassa verksamheten till befintliga budgetramar. Resultatet för perioden är en förbättring jämfört med motsvarande period föregående år. Förändringen förklaras delvis av en lägre behovsutveckling än förväntat, dels av förseningar i om- och tillbyggnaden av platser inom särskilt boende samt att särskilt boende har lyckats genomföra nödvändiga kostnadsanpassningar i förhållande till budget. Vi noterar att man inom s särskilda boenden befarar ett samband mellan sjukfrånvaron och en mer slimmad organisation, ökat antal svårt sjuka brukare samt ökade krav på bland annat dokumentation. Under hösten startas det upp intensifierade aktiviteter för att minska sjukfrånvaron inom, med fokus på särskilt boende. Aktiviteter planeras inom ramen för kommunfullmäktiges satsning på åtgärder inom arbetsmiljöområdet. 12 Utvecklingsavdelningen rapport nr 7, november Källa: kommunens genomförandeplan

13 KPMG, dag som ovan Monica Rådestad Certifierad kommunal revisor 13