ARBETSMILJÖPOLICY I NACKA KOMMUN...

Transkript

1

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING ARBETSMILJÖPOLICY I NACKA KOMMUN ARBETSMILJÖPOLICY INOM FÖRSKOLA, FRITID & SKOLA LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ANSVARSFÖRDELNING SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETET INOM FFS VERKSAMHETSCHEFEN ANSVARAR FÖR RESULTATENHETSCHEFEN ANSVARAR FÖR SAMVERKANSGRUPP (SKYDDSKOMMITTÉN) SKYDDSOMBUD MEDARBETARE ELEVSKYDDSOMBUD FÖRETAGSHÄLSOVÅRD FYSISK ARBETSMILJÖ PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ TILLBUD OCH OLYCKOR ARBETSSKADA REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING ÖVERGRIPANDE UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LÄS MER OM SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

3 1. Inledning Denna plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vänder sig till ledare och medarbetare inom FFS och kan användas som stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. 2. Arbetsmiljöpolicy i Nacka kommun Nacka kommuns vision Öppenhet och mångfald Grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar Nacka kommuns övergripande policy för arbetsmiljö och samverkan En god arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial, är en förutsättning för att kommunens medarbetare ska känna arbetstillfredsställelse och göra ett bra arbete. En god arbetsmiljö är allas ansvar! En god arbetsmiljö präglas av arbetsglädje, effektivitet och kontinuerlig utveckling. samverkan och ständig dialog där arbetsmiljö och arbetsförhållanden diskuteras öppet. tydliga och realistiska krav och återkoppling från chefen. förebyggande arbete för att stimulera friskvård och för att undvika ohälsa, olycksfall och tillbud. en bra fysisk arbetsmiljö. God arbetsmiljö utvecklas genom regelbundna arbetsplatsträffar med delaktiga medarbetare. att chefer och arbetsplatsombud har kompetens för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. en väl fungerande samverkan mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna. kontinuerliga medarbetarenkäter som utgångspunkt för en dialog om utveckling och förbättringsåtgärder. 3. Arbetsmiljöpolicy inom Förskola, Fritid & Skola Inom FFS tydliggör vi, utvecklar och uppmuntrar goda exempel samt kartlägger och motverkar arbetsmiljörisker. 3

4 3.1 Lagar, förordningar och föreskrifter Arbetsmiljöansvaret finns reglerat i: Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsmiljöförordningen (AMF) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) 3.2. Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivarens arbete och rutiner med att kartlägga/undersöka arbetsförhållanden och risker, genomföra och följa upp verksamheten på sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Kartläggningen sker till exempel genom medarbetarsamtal, arbetsmiljörond, enkäter och sammanställningar av sjukfrånvaro, tillbud, olyckor. Involverar alla på arbetsplatsen Ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Ska ingå vid förändringar, exempelvis omorganisationer, nya arbetsmetoder och nybyggnation. Samordnas med arbetsanpassnings- och rehabiliteringsfrågor. Kartlägg arbetsförhållanden och risker! Gör åtgärdsplan! Genomför! Följ upp! 4. Ansvarsfördelning systematiskt arbetsmiljöarbetet inom FFS 4.1 Verksamhetschefen ansvarar för Verksamhetsövergripande ansvar för arbetsmiljön inom Förskola, Fritid & Skola. Att resultatenhetschef som ej kan bedriva arbetsmiljöarbete i linje med det delegerade arbetsmiljöansvaret får hjälp. Att erbjuda utbildning och kompetensutveckling inom arbetsmiljöområdet. Att följa upp arbetsmiljöarbetet inom Förskola, Fritid & Skola (se internkontrollplan). Att erbjuda cheferna stöd i rehabiliteringsfrågor. 4.2 Resultatenhetschefen ansvarar för Resultatenhetens arbetsmiljö (även för inhyrd personal). Att arbetsmiljöarbete bedrivs (undersöka/kartlägga, genomföra, följa upp). Att ekonomiska resurser avsätts till arbetsmiljöåtgärder. Att medarbetarna har tillräcklig kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. 4

5 Att de arbetsledare eller arbetstagare som har till uppgift att verka för god arbetsmiljö är tillräckligt många och har befogenheter och resurser. De ska ha tillräckliga kunskaper om arbetsmiljöregler, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker och för ohälsa och olycksfall samt om arbetsförhållanden som främjar en god arbetsmiljö. Att arbetsledare kan genomföra åtgärder i linje med deras personalansvar och ansvar för arbetsledning. Det gäller till exempel att ge introduktion och instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, hjälpa till med prioritering av medarbetarnas arbetsuppgifter och ge stöd och återkoppling. Att utreda och agera vid signal om ett arbetsmiljöproblem. Att hålla kontakt med sjukskrivna medarbetare, att rehabiliteringsutredning görs i tid och att rehabiliteringsinsatser sker. Att skyddsutrustning och säkerhetsföreskrifter finns, används och följs. Att alla på arbetsplatsen vet vad som ska göras vid tillbud och olyckor. Att arbetsmiljörond äger rum regelbundet. Att brand- och utrymningsövningar äger rum regelbundet. Att vid skyddsombuds förfrågan om åtgärd/undersökning lämna skriftlig bekräftelse på att begäran emottagits samt att utan dröjsmål lämna besked i frågan. Att elevskyddsombud får den utbildning och ledighet som behövs för uppdraget. Behöver hela tiden ha klart för sig att uppgiftsfördelningen fungerar bra och göra ändringar i fördelningen när det behövs. Till hjälp för den chef som önskar finns denna plan för systematiskt arbetsmiljöarbete, tillhörande förslag på checklistor för kartläggning av arbetsförhållanden och åtgärdsplan samt en årsklocka där det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår året runt. Resultatenhetschef som ej anser sig kunna ta arbetsmiljöansvaret som delegerats av verksamhetschef ska omgående kontakta verksamhetschefen. 4.3 Samverkansgrupp (skyddskommittén) Verkar övergripande och följer utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verkar för tillfredsställande arbetsmiljö. Deltar i frågor om företagshälsovård, handlingsplaner inom det systematiska arbetsmiljöarbetet, planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön. 4.4 Skyddsombud Företräder samtliga medarbetare på arbetsstället i arbetsmiljöfrågor. Ombudets befogenheter gäller inte andra företag som arbetar på samma arbetsställe, till exempel entreprenörer. Ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid upprättande av handlingsplaner samt vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation. Ska underrättas av arbetsgivaren om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållanden inom ombudets område. Har rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs för ombudets verksamhet. Har tystnadsplikt om yrkeshemlighet, affärsförhållande, arbetsförfarande eller enskilds personliga förhållande. Om skyddsombudet utsetts av lokal facklig 5

6 organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren så får skyddsombudet föra uppgiften vidare till ledamot i organisationens styrelse eller till sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos den centrala arbetstagarorganisationen till vilken den lokala organisationen tillhör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller om skyddsombudet underrättar mottagaren om tystnadsplikten. Då gäller tystnadsplikten också för denne. Ska få tillräcklig utbildning för uppdraget. Har rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Vid sådan ledighet bibehåller ombudet sina anställningsförmåner. Vänder sig till resultatenhetschef och begär åtgärd som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Kan även vända sig till Samverkansgruppen för behandling av en arbetsmiljöfråga. Om arbetsgivaren inte lämnar besked i fråga eller inte lämnar besked inom skälig tid kan skyddsombudet vända sig till huvudskyddsombudet alternativt till Arbetsmiljöverket med framställan. Arbetsmiljöverket prövar om föreläggande eller förbud. Om ett visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och rättelse inte genast uppnås när skyddsombudet vänt sig till arbetsgivaren kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas. Arbetsmiljöverket tar ställning i frågan om arbetsgivaren begär att de ska pröva frågan. 4.5 Medarbetare Deltar aktivt i arbetsmiljöarbetet på resultatenheten som ingår i det dagliga arbetet genom till exempel arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten, medarbetarsamtal/utvecklingssamtal, temadagar och arbetsmiljöinriktade aktiviteter. Påtalar arbetsmiljörisker till chef. Ger förslag på arbetsmiljöförbättringar. Följer arbetsmiljöregler och rutiner på arbetsplatsen. Hjälper till att hålla god ordning i allmänna utrymmen så att korridorer och utrymningsvägar hålls fria. Har kännedom om utrymningsplaner och deltar på brand- och utrymningsövningar. Meddelar genast resultatenhetschef om tillbud, olyckor och arbetsskador. Att veta vem som är skyddsombud. Kontaktar närmaste chef vid sjukdom. Medverkar aktivt i rehabilitering och arbetsanpassning. 4.6 Elevskyddsombud Företrädare i skyddsfrågor för de elever som genomgår utbildning om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och längd. Gäller dock inte elever i lägre årskurs än i årskurs 7 i grundskolan eller motsvarande ungdomsutbildning. Utses av eleverna. Har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt (yrkeshemlighet, arbetsförfarande eller enskilds personliga förhållande). Har ej rätt att stoppa arbete. 6

7 4.7 Företagshälsovård Är en sakkunnig hjälp i arbetsmiljö och rehabiliterings- och arbetsanpassningsfrågor. Har ej arbetsmiljöansvar för arbetsplatsen. 5. Fysisk arbetsmiljö 1) Kartlägg risker i den fysiska arbetsmiljön 2) Upprätta åtgärdsplan 3) Följ upp åtgärderna Ansvarig: Resultatenhetschef Nedan följer fysiska arbetsmiljöfaktorer som ni kan belysa i resultatenhetens systematiska arbetsmiljöarbete: Allergi (se Miljö, Folkhälsa & Säkerhets Allergirondchecklista) Anmälning av tillbud och olyckor Arbetsuppgifternas fysiska påverkan Avfallshantering och hantering av farliga ämnen Belysning Brandsyn (genomförs av brandförsvaret vartannat år) Buller och akustik Bygg- och servicearbeten (se Fastighetskontorets arbetsmiljöplan för bygg- och servicearbeten) Distansarbete Elsäkerhet Ergonomi Inomhusklimat: ventilation, värme, kyla Lokalernas utformning för arbetsuppgifterna Lokalvård Maskiner, arbets- och skyddsutrustning och kunskap om dessa Nödutrustning, larm Uppföljning av beslutade fysiska arbetsmiljöåtgärder 7

8 Utbildning om den fysiska arbetsmiljön Utrymningsvägar och utrymningsövning 6. Psykosocial arbetsmiljö 1) Kartlägg risker i den psykosociala arbetsmiljön 2) Upprätta åtgärdsplan 3) Följ upp åtgärderna Ansvarig: Resultatenhetschef Nedan följer psykosociala (psykologiska och sociala) faktorer som påverkar arbetsmiljön och som ni kan belysa i resultatenhetens systematiska arbetsmiljöarbete: Alkohol och droger Arbetstid och arbetsuppgifter (ex. innehåll, variation, sociala kontakter, utveckling, ansvar) Distansarbete Ensamarbete Friskvård Första hjälpen och krishantering Inflytande för alla Introduktion i arbetet Jämställdhet och lika värde Konflikter Kompetensutveckling Ledarskap Mobbing Omorganisation och förändring Rehabilitering och arbetsanpassning Samarbete Stress Tidiga signaler om ohälsa eller arbetsmiljöproblem 8

9 Utbildning om den psykosociala arbetsmiljön Våld, hot eller trakasserier 7. Tillbud och olyckor Tillbud: Oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Om olycka eller allvarligt tillbud inträffar: 1. Viktigt att utan dröjsmål göra anmälan till Arbetsmiljöinspektionen. 2. Gör utredning: Ta reda på troliga orsaker till varför olyckan/allvarliga tillbudet hände. Beror det som hänt på arbetsförhållanden? Utred systematiskt och grundligt, till exempel genom intervjuer, granskning av ritningar, se över rutiner och uppgiftsfördelning. Utredningen bör göras i förebyggande syfte och inte uppehålla sig vid skuldfrågan. 3. Det ska finnas en årlig sammanställning över olyckor, allvarligare tillbud och arbetsskador för arbetsenheten för att underlätta bedömning av risker i arbetet så att nya olyckor och tillbud kan förebyggas. 8. Arbetsskada En arbetsskada är en skada eller sjukdom som beror på olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Exempel på arbetsskador enligt Försäkringskassan: 1. Olycksfall är en skada som uppkommit i samband med särskild händelse (olycksfallsmoment). 2. Färdolycksfall: skada som uppkommit under direkt färd till eller från arbetet. 3. Arbetssjukdom: Skadliga faktorer som kan leda till arbetssjukdom är till exempel tungt eller ensidigt arbete, vibrationer eller skakningar, buller, olika ämnen eller psykiskt påfrestande arbetsförhållanden (men ej sjukdomar av psykisk eller psykosomatisk natur som till exempel beror på företagsnedläggning, bristande uppskattning av arbetsinsatser eller vantrivsel). 4. Smitta: Till exempel gulsot och den så kallade sjukhussjukan Om en medarbetare drabbas av en arbetsskada: Chef, medarbetare och skyddsombud fyller i arbetsskadeanmälan. Chef skickar arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och en kopia till facket. 9. Rehabilitering och arbetsanpassning Nacka kommun har en policy för rehabilitering och arbetsanpassning. Den vänder sig till alla i organisationen och heter Rehabilitering och Arbetsanpassning riktlinjer och rutiner. 9

10 10. Övergripande uppföljning och utvärdering I enlighet med fastställd internkontrollplan för Förskola, Fritid & Skola ska undersökning följa upp att arbetsmiljöarbete bedrivs på alla resultatenheter. 11. Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete Lagar och förordningar: Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) Jämställdhetslag (SFS 1991:433) Lag om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (SFS 1999:130) Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (SFS 1999:133) Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder (SFS 1999:132) Tobakslagen (SFS 1993:581) Föreskrifter: Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42). Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) Barnomsorg branschanpassat regelpaket Belastningsergonomi (AFS 1998:1) Buller (AFS 2000:15) Ensamarbete (AFS 1982:3) Förskola och fritidshem (AFS 1986:19, AFS 1993:08) Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Minderåriga i arbetslivet (AFS 1990:19), se även i 5 kap Arbetsmiljölagen 10

11 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Skolan branschanpassat regelpaket Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2003:4) Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Litteratur och broschyrer: Arbetsmiljöverkets skrift Din personliga skyddsutrustning, ISBN: Första hjälpen och krisstöd, broschyr från Arbetsmiljöverket Dokument i Nacka kommun: Nacka kommuns personalpolicy Nacka kommuns Rehabilitering och Arbetsanpassning riktlinjer och rutiner. Nacka kommuns trafiksäkerhetspolicy Nacka kommuns alkohol- och drogpolicy Nacka kommuns jämställdhetsplan FFS Balanserade styrkort FFS Internkontrollplan FFS Jämställdhetsplan Strategi 2000 Nacka Kommunala Förskolor och Skolor på väg mot Sveriges bästa utbildning Hemsidor: Försäkringskassans hemsida: Arbetsmiljöverkets hemsida innehåller till exempel en webbsida enbart om arbetsmiljöarbete i skolor samt möjligheter att beställa broschyrer m.m. om arbetsmiljö 11