Ebola. Vilka faktorer har möjliggjort den snabba spridningen av ebola i Liberia? SIXTEN ARDBO Handledare: Anders Jonsson.

Transkript

1 Ebola Vilka faktorer har möjliggjort den snabba spridningen av ebola i Liberia? SIXTEN ARDBO Handledare: Anders Jonsson Gymnasiearbete Kungsholmens Gymnasium

2 Sammanfattning Denna rapport ämnar undersöka vilka faktorer som har påverkat spridningen av 2014 års ebolaepidemi i Liberia och vilka åtgärder som kan tas för att minimera spridningen. Rapporten är baserad på studier av primär-och sekundärlitteratur och undersökningen har sin utgångspunkt i världshälsoorganisationens riktlinjer för förebyggande och kontroll av ebola. De faktorer som har påvisats påverka spridningen av ebola inkluderar konsumption av viltkött, Liberias mycket undermåliga sjukvårdssystem med avseende på såväl materiella som mänskliga resurser, traditionella begravningsceremonier och utövningen av traditionell medicin. Liberias sjukvårdssystem en hållbar och långsiktig förstärkning för att förbättra sin vårdkapacitet i form av fler utbildade vårdare, fler vårdinrättningar och materiell upprustning av nuvarande inrättningar. De kulturella aspekterna är en annan faktor som påverkar spridningen av ebola i hög grad. Samarbete mellan myndigheter och lokala traditionella medicinmän och ledare för att säkra begravningar och adekvat vård ska kunna genomföras. Abstract This report aims to examine the factors that have influenced the spread of the 2014 Ebola epidemic in Liberia and what measures can be taken to minimize the spread. The report is based on studies of primary and secondary literature and the study is based on the World Health Organisation s guidelines for the prevention and control of Ebola. The factors that have been shown to influence the spread of Ebola include consumption of bushmeat, Liberia's very substandard care systems in terms of material and human resources, traditional burial ceremonies and the practice of traditional medicine. The Liberian health system needs a sustainable and long-term reinforcement to improve their care capacity in the form of more educated health workers, more health facilities and strengthening of existing facilities. Cultural aspects are another factor that affects the spread of Ebola greatly. Cooperation between authorities and local traditional healers and leaders is essential for the practice of safe burials and for adequate health care to be provided.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsing Teori Liberias förutsättningar Ebola Världshälsoorganisationens riktlinjer Metod Resultat Konsumtion av viltkött Bristfällig sjukvård Liberias sjukvårdssystem Vård i hemmen och personlig hygien Kultur och Traditioner Diskussion Litteraturförteckning... 11

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sjukdomar som orsakas av patogener finns överallt i världen. Dessa sjukdomar är smittsamma och kan spridas mellan människor. När en människa blir smittad av en sjukdom så har en patogen tagit sig in i kroppen och orsakar symptom. I Afrika söder om Sahara står smittsamma sjukdomar för ungefär hälften av alla dödsfall, jämförbart med Europa där siffran ligger på runt 5 %. Att minska spridningen av patogener utgör därför en extremt viktig del i att förbättra den allmänna hälsan i Afrika söder om Sahara. Den offentliga sjukvården, vaccinationsprogram och individens levnadssätt, kunskap om och förhållningssätt till olika smittsamma sjukdomar är avgörande för utbredningen av sjukdomarna. (Skolnik, 2012) I mars 2014 bröt en ebolaepidemi ut i Guinea i Västafrika som sedan spreds till grannlandet Sierra Leone och vidare till Liberia. I augusti 2014 klassade världshälsoorganisationen (WHO) utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa (WHO, 2014). Utanför dessa tre hårdast drabbade länder har enstaka fall av smitta funnits bland annat i Senegal, Nigeria, Mali, USA, Spanien och Storbritannien (Folkhälsomyndigheten, 2015). Ett ebolautbrott har aldrig någonsin tidigare nått samma omfattning, detta utbrott har hittills (26 mars 2015) smittat människor och orsakat dödsfall vilket är mångfalt fler än vad samtliga tidigare utbrott har orsakat sammanlagt sedan 1976 (CDC, 2015). Denna ovanligt stora spridning beror till stor del på att sjukvårdssystemen i dessa tre länder är mycket svaga och sårbara på grund av många års konflikter, de saknar resurser i form av såväl infrastruktur som vårdpersonal. (CDC, 2014). Förutom förluster i form av direkta dödsfall har den pågående ebolaepidemin orsakat stora skador på samhället på andra sätt. Skräcken för sjukdomen har exempelvis lett till att färre människor använder den offentliga sjukvården och de drabbas på så sätt indirekt genom försämrad vård. Exempelvis har vaccination hos barn minskat med 26 % sen utbrottets start i Liberia. Många vårdarbetare har omkommit i epidemin vilket också leder till ett försvagat sjukvårdssystem, i Liberia har 180 vårdarbetare omkommit (17 feb 2015) (WHO, 2015). Även den ekonomiska tillväxten har drabbats hårt i samtliga av de tre västafrikanska länderna. I Liberia har den uppskattade tillväxten för 2014 sjunkit från 5,9 % innan utbrottet till 2,2 % (Worldbank, 2014). Även många skolor stängts på grund av epidemin och utbildning har uteblivit för många unga. I Liberia stängdes samtliga av landets skolor i juli 2014 och öppnade först igen i februari 2015 (BBC, 2015).

5 1.2 Syfte och frågeställning På grund av den pågående ebolaepidemins omfattande påverkan på flera samhällsplan anser jag att det är ett mycket relevant ämne att undersöka. Syftet med denna rapport är därför att undersöka vilka faktorer som har möjliggjort den snabba spridningen av ebola i Liberia och diskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera spridningen. Frågeställning som avses besvaras lyder: Vilka faktorer har möjliggjort den snabba spridningen av ebola i Liberia? 1.3 Avgränsing Jag har avgränsat mig geografiskt och kommer att studera enbart Liberia och inte de drabbade grannländerna Sierra Leone och Guinea för att göra arbetet genomförbart. Jag har även utgått från världshälsoorganisationens riktlinjer för förebyggande och hantering av smittspridning av ebola och kommer utveckla min rapport från den teorin (se rubrik 2.3) eftersom WHO utgör en ledande roll för bekämpningen av ebola. 2

6 2 Teori 2.1 Liberias förutsättningar Liberia är ett land som grundades av frigivna amerikanska slavar 1847 och framtill militärkuppen år 1980 behöll grundarnas ättlingar den politiska makten. Därefter kom Liberia att präglas av inbördeskrig och ekonomiskt vanstyre. Landet lades i ruiner och infrastruktur och vårdsystem drabbades hårt. Arbetslösheten uppskattades till 85% på början av 2000-talet och landet var i extremt dåligt skick skickade FN:s säkerhetsråd soldater för att återställa säkerheten i landet. Insatsen ansågs lyckad och 2005 hölls offentliga presidentval och Ellen Johnson Sirleaf valdes. Sedan dess har ett omfattande och mödosamt återuppbyggnadsarbete pågått inom samtliga samhällssektorer som infrastruktur, utbildning och sjukvård (Landguiden, 2013). Liberia har uppskattningsvis cirka 4,3 miljoner invånare och enligt den senaste statistiken från 2007 levde 81,9 % av dem i multidimensionell fattigdom och 12,9 % levde mycket nära gränsen till multidimensionell fattigdom enligt WHO. Multidimensionell fattigdom mäts enligt världshälsoorganisationens Multidimensional Poverty Index (MPI) och baseras på samma indikatorer som HDI, alltså förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNI per capita (PPP). Denna statistik är flera år gammal och inte helt förenlig med dagens verklighet eftersom samtliga indikatorer har förbättrats sedan 2007 (Human Development Rapport, Liberia, 2014). Förbättringen är dock marginell och huvudmeningen med statistiken är att påvisa att den liberiska befolkningen inte bara är ekonomiskt utsatt utan även mycket dåligt utbildad och har dålig tillgång på sjukvård. 2.2 Ebola Ebola är en mycket allvarlig virussjukdom som orsakar blödarfeber och bröt ut för första gången på två platser samtidigt 1976, ett utbrott i Sudan och ett utbrott i Demokratiska Republiken Kongo (DRK). Fallet i DRK identifierades nära Ebolafloden, därav virusets namn. Ebolaviruset är ett filovirus med en enkelsträngad RNA-molekyl skyddad av en proteinkapsel. Det finns fyra kända familjer av ebolavirus som kan smitta människor, Zaire, Sudan, Taï (tidigare Côte d Ivoire) och Bundibugyo. Det pågående utbrottet i Västafrika är orsakat av Zaire och har under förutsättningarna påvisat en dödlighet på uppemot 50 % (WHO, 2014). Viruset sprids mellan människor via kroppsvätskor som saliv, blod och svett. För att ett utbrott ska inträffa behöver en människa först smittas på annan väg. Det vanligaste sättet tros vara att viruset överförs via kroppsvätskor från en fruktfladdermus (Pteropodidae) som är en naturlig bärare av viruset eller från ett annat infekterat djur (exempelvis antilop eller schimpans) som har smittats av fruktfladdermusen. Vid slakt av dessa djur kommer en människa nästan oundvikligen i direkt kontakt med djurets blod som bär på höga virushalter. Detta innebär att många människor som bor söder om Sahara och jagar dessa djur som föda riskerar att smittas av viruset (WHO, 2014). 3

7 Sedan sprids ebola mellan människor genom att kroppsvätskor som blod, urin, svett, saliv, tårar eller sperma kommer i kontakt med öppna sår eller kroppsöppningar. Viruset är mycket tåligt och kan även smitta via exempelvis kontaminerade sänglakan, kläder, redskap eller dörrhandtag. På grund av detta är det mycket lätt för människor att smittas vid exempelvis behandling av sjuka människor eller vid hantering av döda (WHO, 2014). Inkubationstiden innan symptom framträder kan variera mellan 2 till 21 dagar. En smittad person kan inte smitta andra personer innan symptom visas. De symptom som ebola orsakar är exempelvis plötslig feber, muskelvärk, smärta i huvud och hals. Dessa följs ofta sedan av kräkningar, diarré och utslag. På grund av att dessa symptom är mycket lika de som orsakas av andra vanligare sjukdomar, exempelvis malaria, tyfoidfeber eller influensa, är det svårt att diagnostisera sjukdomen. Det är därför nödvändigt att analysera prover i laboratorium för att säkerställa orsaken till symptom (WHO, 2014). Idag finns det inget säkert sätt att bota sjukdomen. Intravenös eller oral vätskeersättning och behandling av specifika symptom är de enda metoderna tillgängliga. Med denna hjälp klarar vissa människors immunförsvar av att bekämpa sjukdomen. Det forskas dock på en rad behandlingsmetoder med exempelvis antikroppar och mediciner. (WHO, 2014) Ett färdigt vaccin mot viruset finns heller inte tillgängligt i dagsläget men det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline och US National Institutes of Health har tillsammans utvecklat en eventuell kandidat. Detta vaccin har påvisat kunna stimulera immunförsvaret och ska nu testas på frivilliga i Liberia, varav en stor mängd är vårdarbetare och begravningsteam (GOV.UK, 2015). 2.3 Världshälsoorganisationens riktlinjer Världshälsoorganisationen innehar en auktoritär roll inom biståndsorganisering och utveckling av strategier för att få stopp på spridningen av ebola i Liberia och Västafrika. WHO har sammanfattat sina riktlinjer för ett effektivt förebyggande och hantering av spridningen av ebola i tre huvudpunkter (WHO, 2014): Minska risken för överföring av virus mellan djur och människa. Detta kan göras genom att vidta försiktighetsåtgärder vid slakt av infekterade djur, exempelvis genom att använda sig av handskar och andra täckande kläder. Det är också mycket viktigt att kött och blod tillagas ordentligt innan förtäring. Minska risken för överföring av virus mellan människor. Detta kan göras genom att avstå, eller skydda sig vid, kontakt med människor med symptom på ebolafeber, speciellt med deras kroppsvätskor. Handskar och ordentlig skyddsutrustning bör användas vid vårdandet av en sjuk patient hemma. Regelbunden tvättning och desinfektion med klorlösning av händer, särskilt efter vårdande av sjuk person, är mycket viktigt för att minska spridnings- och smittorisk. 4

8 Isolera utbrotten. Detta kan göras genom säker transport och begravning av de döda, kontaktspårning samt identifikation av eventuella smittbärare och övervakning av eventuella smittbärare i 21 dagar. Det är även mycket viktigt att separera ebolapatienter från andra patienter på vårdavdelningar. WHO har även gett riktlinjer för vårdarbetare. Oavsett misstänkt sjukdom ska standardåtgärder tas, inkluderande handhygien, användandet av skyddsutrustning (handskar, glasögon och skyddsdräkt). Hantering av döda ska ske med full skyddsutrustning och kroppen ska förslutas i en likpåse. Fyra personer, en i varje hörn, ska transportera likpåsar. Begravning bör ske på ett säkert sätt där smittrisk är minimal och inte på traditionellt vis då döda kroppar tvättas, behandlas utan skyddsutrustning och ofta på ett intimt sätt (WHO, 2014). Det är utifrån WHOs teori om förebyggande och hantering av smittspridning som jag kommer utveckla denna rapport. 3 Metod Studien baserades på litteraturstudier, artiklar och rapporter och information hämtades från både sekundär- och primärkällor. Jag har avgränsat mig främst till väletablerade och respekterade källors information för att säkerställa materialets giltighet och relativa objektivitet. Jag har alltså förhållit mig till källornas trovärdighet, tendens och tid i mitt utval. Dessa inkluderar världshälsoorganisationen, BBC.com, Wall Street Journal, Forestry Development Authority (Liberia), Cultural Anthropology, Worldbank, Centers for Disease Control and Prevention, folkhälsomyndigheten, Storbrittaniens officiella regeringshemsida (gov.uk) och landguiden.se. Dessa källor granskas av flera aktörer och rapporterna skrivs av sakkunniga inom respektive område. Statistiken som tillhandahölls av dessa källor bör också vara pålitlig eftersom de inom sina områden är världsledande, internationella och politiskt opartiska(ej gov.uk). Storbritanniens regeringshemsida är självfallet inte politiskt opartiskt men den nyhetsrapport som använts i arbetet bör inte ha påverkats av politisk partiskhet. Använda källor som inte är lika kända är läroboken i kursen Global Health & Development, Global Health 101 av Richard Skolnik. Skolnik har arbetat med hälsa och utveckling i mer än 35 år och arbetar idag som lärare på The Georg Washington University (GWU) i Washington. Läroboken publiceras av Jones & Bartlett Learning som är ett etablerat och välrenommerat företag. Baserat på detta och att lärarna i kursen Global Health & Development anser att boken är ett lämpligt studiemedel värderar jag denna källa som trovärdig. 5

9 4 Resultat 4.1 Konsumtion av viltkött En avgörande faktor för att ebola ska kunna bryta ut är att viruset förs över till en mänsklig värd från ett djur. Detta kan göras från antingen en fruktfladdermus (Pteropodidae) kött, kroppsvätskor eller avföring eftersom den är en naturlig värd till ebolaviruset. Fruktfladdermusen som är en typ av flyghund äts i många länder söder om Sahara, oftast antingen torkad eller tillagad i soppor. Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) som är FNs organ för mat och jordbruk rekommenderar att dessa fruktfladdermöss inte bör ätas över huvud taget, oavsett tillagningssätt. Överföringen kan även ske från ett annat djur som har smittats av fruktfladdermusen, exempelvis antilop eller schimpans(fao, 2014). Det är svårt att uppskatta hur mycket viltkött som konsumeras per år eftersom det i mycket stor utsträckning konsumeras av jägaren eller säljs på lokala marknader utan någon typ av bokföring. Det är dock säkert att viltköttet spelar en avgörande roll för många människors överlevnad. Det är en livsnödvändig proteinkälla för många och bidrar med inkomst till människor som ofta livnär sig själva på landsbygden och inte har några andra inkomster (Freeman, 2011). 4.2 Bristfällig sjukvård Hur vården av de sjuka är utformad har varit en stor bidragande faktor till spridningen av ebola i Liberia Liberias sjukvårdssystem Under det 23-åriga inbördeskriget som fick ett slut 2003 bröts sjukvårdsystemet successivt ner. Både den faktiska infrastrukturen försämrades avsevärt och många utbildade läkare flydde landet. På grund av ekonomiskt dåliga förutsättningar har det inte funnits resurser till att implementera en långsiktig återuppbyggnadsplan för vårdsystemet fram tills idag. För tillfället befinner sig Liberias sjukvårdssystem i en övergångsfas mot decentralisering och en geografisk fördelning inom landets 15 provinser. Organisationen av vården är inte längre centraliserad och för tillfället dålig på grund av rutinbrist och bristfällig systemutveckling. Det liberiska sjukvårdssystemet präglas därför av svagheter från flera olika håll, både mänskliga resurser och materiella. För det första saknas ett stort antal utbildad vårdpersonal. I Liberia finns det 121 verkande läkare varav 51 stycken är liberiska och de resterande 70 utländska biståndsarbetare från exempelvis läkare utan gränser. Utöver detta finns det 1393 sjuksköterskor. Bristen på sjukpersonal är speciellt stor på landsbygden (WHO, 2014). Att Liberia inte har drabbats av ebola tidigare ledde till att många vårdarbetare inte kände till eller 6

10 trodde fullt ut på riskerna och följde därför inte säkerhetsanvisningar. Av den anledningen smittades även många vårdarbetare vilket ledde till att ännu fler valde att inte gå till jobbet. Fram tills december 2014 hade 363 vårdarbetare i Liberia smittats med ebola varav 174 omkom. Detta berodde också på brist av skyddsutrustning (WHO, 2015). Brist på skyddsutrustning och faktumet att det finns mycket få vårdinrättningar varav de flesta dessutom är mycket dåligt utrustade har lett till att landet inte har nått upp till de lägsta kraven för att uppnå en godkänd nivå av IHR (International Health Regulations) när det gäller sjukdomsövervakning (WHO, 2014). Tillgången på engångshandskar, som är mycket viktigt att använda vid behandling av ebolasjuka, har varit mycket dålig på flera vårdinrättningar, i synnerhet de på landsbygden. SERGEANT KOLLIE TOWN, Liberia Rubber gloves were nearly as scarce as doctors in this part of rural Liberia, so Melvin Korkor would swaddle his hands in plastic grocery bags to deliver babies. His staff didn't bother even with those when a woman in her 30s stopped by complaining of a headache. Five nurses, a lab technician then a local woman who was helping out cared for her with their bare hands. Within weeks, all of them died. The woman with a headache, they learned too late, had Ebola. (Hinshaw, 2014) Detta utdrag från The Wall Street Journal visar på vad bristen av engångshandskar och kunskap av ebola kunde orsaka Vård i hemmen och personlig hygien För de som vårdar familjemedlemmar i hemmen är engångshandskar extremt sällsynt (WHO, 2015). Möjligheten att tvätta händer eller att desinficera händer i klorlösning har också varit mycket liten på grund av dåliga sanitära förutsättningar och kunskap om samt tillgång på klorlösning (Ammann, 2014). I Liberia hade 2006 endast 40 % av befolkningen tillgång till adekvat sanitet (WHO, 2006). 7

11 4.3 Kultur och Traditioner Kulturella aspekter som motsätter sig WHOs riktlinjer har också försvårat hanteringen av spridningen. Dessa inkluderar primärt traditionella begravningsceremonier och utbredningen av traditionell medicin. Efter en ebolapatients död är viruset kvar i kroppen och mycket aktivt en lång tid. Detta innebär att traditionella begravningar i Liberia utgör en stor smittrisk. Enligt tradition i Liberia omhändertas nämligen den avlidna av sina anhöriga för att tvättas och kläs innan begravning. Vid själva begravningsceremonin ingår även ofta att en skål utbringas genom att den döde först får en kopp förd mot sina läppar som sedan de övriga närvarande dricker ur. Dessa begravningsceremonier tros ha stått för den största spridningen av viruset och WHO har uppskattat att 60-80% av nya fall sker via just förberedelser av kroppen och under själva begravningen. Även om det utfördes många enligt WHO säkra begravningar så var det många människor som vägrade ge ifrån sig sina avlidna anhöriga till begravningsteamen. (WHO, 2015) I Liberia finns det även en stor utbredning av traditionell medicin. Denna typ av vård innebär att en medicinman med hjälp av örter, handpåläggning och andra traditionella tekniker vårdar patienter. På grund av okunskap om ebola och vilken behandling som krävs men även på grund av otillförlitlighet gentemot den offentliga sjukvården är det många människor som söker vård hos medicinmän istället för hos sjukhusen. Det finns ingen statistik på hur många människor som regelbundet söker sig till den traditionella läkekonsten i Liberia men enligt WHO ligger siffran på ca 80% i hela Afrika söder om Sahara (Africa Renewal Online). Dessa medicinmän använder sig inte av någon typ av skyddsutrustning som rekommenderas för att skydda mot ebola och det är därför många medicinmän som insjuknar och dör i sjukdomen. Många fall har därför kunnat spåras till såväl besök hos medicinmän och till deras begravningar. Vid en medicinmans begravning närvarar ofta många människor från samhället och precis som riskerna vid alla traditionella begravningar innebär dessa stora folksamlingar även att människor som närvarar kan smitta varandra. (WHO, 2015) 8

12 5 Diskussion Som resultatet påvisar finns det många faktorer som påverkar spridningen av ebola. Främst måste sjukvården i Liberia förbättras och fortsatta investeringar i infrastruktur och sjukvårdssystem är avgörande för att förhindra fortsatt spridning och nya utbrott. Utrustning och resurser i sjukvården samt hushåll måste också fortsatt distribueras. Skyddsmaterial spelar en avgörande roll för att stoppa spridningen. Inköp och distribution av klorlösning är mycket viktigt för att kunna lägga över en del av ansvaret för att minimera smittspridningen på hushållen och avlasta sjukvårdssystemet. Adekvat sanitet är inte tillgänglig för alla människor och många tvätta därför inte händerna regelbundet efter kontakt med andra människor. Att tillgodose så många hushåll som möjligt med desinficerande klorlösning är en enkel lösning som markant kan minska spridningen genom kontakt mellan människor. Utrustning är enkelt att distribuera till drabbade eftersom det faktiskt är någonting som kan köpas och skickas till drabbade områden. Det är självklart primärt en fråga om pengar men det kan även vara svårt att distribuera utrustning på plats i Liberia på grund av dålig infrastruktur och framkomlighet. Eventuellt användande av skyddsmaterial vid vårdandet av anhöriga i hemmet stöter även på sociala problem. Även om tillgång på exempelvis handskar finns är det mycket möjligt att många människor inte vill använda dem på grund av att intimitet försvinner och att det är främmande inom den traditionella medicinen. Kulturella seder har lett till en ökad spridning av ebola och en av de kanske största svårigheterna handlar om begravningsceremonierna. Kulturen krockar med vad riktlinjerna för smittkontroll och då människor som dött i ebola ska begravas är det lätt att närstående smittas. Vad som kan underlätta denna process är endast att försöka utbilda människor om risker men även att försöka samarbeta med olika gruppers ledare och medicinmän. Med deras medgivande är det lättare för säkra begravningar att genomföras. Medicinmän har ett stort inflytande på människor och samarbete med dem är avgörande för att minska spridningsrisken och antalet dödsfall. Det är viktigt att respektera kulturella och traditionella aspekter i människors liv men när folk går till medicinmän istället för sjukhusen sprids sjukdomen ännu lättare eftersom ingen behandling eller information om förhållningssätt kan ges. Integration av den traditionella sjukvården och den offentliga kan vara en lösning. Utbildning spelar en stor roll i stoppningen av ebola och måste arbetas med på flera plan. Allmänheten måste informeras om sjukdomens allvarlighet, hur den upptäcks samt behandlas och hur smitta förebyggs. Den primära infektionen sker från vilda djur och som WHO rekommenderar skall särskilda försiktighetsåtgärder tas vid hanteringen av dem. Det kan vara väl optimistiskt att förvänta sig att skyddsutrustning ska användas i bushen, även om det är det bästa sättet att skydda sig från infektion. Kunskap om detta är viktigt för att minska smittorisken men eftersom viltkött alltid har konsumerats traditionsenligt i Liberia men aldrig tidigare orsakat ett utbrott verkar dock vikten av viltköttet inte vara tyngst om vi jämför med andra de andra faktorerna. 9

13 Bristen på utbildad vårdpersonal i Liberia är också ett mycket stort problem. Liberia har stor brist på läkare och även befintlig kunskap om Ebola saknas. Om personal hade fått bättre utbildning hade det sannolikt inte omkommit lika många vårdare. Detta kräver mycket planering och för ett hållbart sjukvårdsystem i framtiden behöver utbildning av ny personal etableras av regeringen. Vårdpersonal kan inte komma utifrån utan personal på plats i Liberia måste utbildas. För att kunna hantera ett framtida eventuellt ebolautbrott i Liberia effektivt finns det alltså många faktorer att lägga vikt vid. En långsiktig investering i ett hållbart sjukvårdssystem med förbättrad infrastruktur, bättre skyddsutrustning och fler anställda samt en förbättrad offentlig sanitet och tillgång på desinficerande medel står för den ena delen. Den andra delen innefattar de samhälleliga sociala aspekterna som kräver ett bättre samarbete mellan lokala traditionella medicinmän samt ledare och myndigheter för att motverka riskerna för smittspridning vid begravning, alternativ vård och användandet av skyddsutrustning i hemmet. 10

14 6 Litteraturförteckning Africa Renewal Online. (januari 2006) Traditional healers boost primary health care. WHO. Hämtat från: den 28 mars Ammann, T. (den 7 oktober 2014). Ebola in Liberia: A Threat to Human Security and Peace. Cultural Anthroplogy. Hämtat från: den 26 mars 2015 BBC. (den 16 februari 2015). Ebola outbreak: Liberia schools reopen after six months. BBC. Hämtat från: den 27 mars 2015 CDC. (2014) Ebola Outbreak in West Africa. Hämtat den 28 mars, 2015, från Centers for Disease Control and Prevention, CDC. (den 26 mars 2015) Ebola Outbreak in West Africa - Case Counts. Hämtat den 29 mars, 2015, från Centers for Disease Control and Prevention, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. (den 21 juli 2014). FAO warns of fruit bat risk in West African Ebola epidemic. Hämtat den 2 april, 2015, från FAO, FN:s Utecklingsprogram. (2014) Human Development Report: Liberia. från: Folkhälsomyndigheten. (den 19 mars 2015). Ebola (Västafrika och DRK 2014/2015). Hämtat från Folkhälsomyndigheten, den 29 mars 2015 Freeman, T. (den juni ). presentation to joint CBD and cities bush meat meeting in Nairobi, Kenya. Liberia: Forestry Development Authority. GOV.UK. (den 28 mars 2015). Progress in development of a new Ebola vaccine. Hämtat den 29 mars, 2015,från GOV.UK, Hinshaw, D. (den 16 augusti 2014). Ebola Virus: For Want of Gloves, Doctors Die. The Wall Street Journal. Hämtat från den 26 mars 2015 Landguiden. (den 27 januari 2013). Hämtat från Landguiden, den 26 februari

15 Skolnik, R. (2012). i R. Skolnik, Global Health 101 (s. 240). Burlington, MA: Jones & Bartlett Learning. Världsbanken. (2014). Update on the Economic Impact of the 2014 Ebola Epidemic on Liberia, Sierra Leone, and Guinea. Hämtat den 29 mars, 2015, från Världsbanken, WHO. (2006). Meeting the MDG drinking water and sanitation target : the urban and rural challenge of the decade. Hämtad från WHO, WHO. (den 8 augusti 2014). Statement on the 1st meeting of the IHR Emergency Committee on the 2014 Ebola outbreak in West Africa. Hämtat den 30 mars, 2015, från WHO: WHO. (2014). High Level Meeting On Building Resilient Systems For Health In Ebola- Affected Countries. Hämtat från WHO, WHO. (den 17 mars 2015). Ebola Situation Report - 25 March Hämtat från WHO, WHO. (januari 2015). Factors that contributed to undetected spread of the Ebola virus and impeded rapid containment. Hämtat från WHO, WHO. (september 2014). Ebola virus disease. Hämtat den 15 februari, 2015, från WHO, 12