ENTR 2000/039/C1 (dokument kopplat till 037/C1 Innovation)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENTR 2000/039/C1 (dokument kopplat till 037/C1 Innovation)"

Transkript

1 SV ENTR 2000/039/C1 (dokument kopplat till 037/C1 Innovation)

2 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den SEK(2000) KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Tendenser i europeisk innovationspolitik och innovationsklimatet i Europeiska unionen EN.

3 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Tendenser i europeisk innovationspolitik och innovationsklimatet i Europeiska unionen INNEHÅLL Inledning Tendenser i innovationspolitik... 4 Att kartlägga tendenser... 4 Prioriteringar... 5 Att stärka forskningen inom företag... 6 Att stärka små och medelstora företags förmåga att ta till sig ny teknik... 8 Ett ökat samarbete mellan forskningsinstitut, universitet och företag... 9 Finansiering av innovation Igångsättande av teknikbaserade företag Att främja företagskluster och samarbete för innovation Innovationspolitiken Innovationsklimatet i Europeiska unionen Förteckning över figurer

4 INLEDNING I detta dokument presenteras alla de uppgifter som låg till grund för den analys av 1) tendenser i europeisk innovationspolitik och 2) resultat på innovationsområdet i unionen, som redovisades i meddelandet "Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi" 1 (avsnitt 2 respektive 3 i meddelandet). Del 1 Tendenser i europeisk innovationspolitik bygger på uppgifter som samlats in genom gemenskapsprojektet "Lägesrapporter på innovationsområdet i Europa", vilket lanserades I del 2 Innovationsklimatet i Europeiska unionen presenteras en rad figurer som illustrerar resultaten på innovationsområdet i unionen. 1 KOM(2000) 567 slutlig. 3

5 1. TENDENSER I EUROPEISK INNOVATIONSPOLITIK Innovation utgör en politisk prioritering i samtliga EU-länder. Inom EU har hundratals politiska åtgärder och stödprogram genomförts under de senaste åren eller håller på att förberedas. Åtgärdernas och programmens mångfald återspeglar mångfalden av bakomliggande förutsättningar, kulturella preferenser och politiska prioriteringar i medlemsstaterna. Europeiska kommissionen samlar in och analyserar uppgifter om innovationspolitiken inom EU genom projektet "Lägesrapporter på innovationsområdet i Europa", som inleddes Detta projekt ger beslutsfattare och personer som förvaltar stödprogram för innovation sammanfattad information och statistik om politik, resultat och tendenser på innovationsområdet i EU. Det bör också ligga till grund för det europeiska forumet för benchmarking och utbyte av "bästa metoder". Att kartlägga tendenser Innovation utgör med sina tekniska, ekonomiska och sociala dimensioner en komplex process. Innovationspolitiken och innovationsfrämjande åtgärder kan antingen vara brett förankrade och beröra många olika aspekter på innovationsprocessen eller vara exakt målinriktade för att lösa ett visst problem som måste uppmärksammas. Det krävs därför ramar för klassificering och analys. I projektet om lägesrapporter på innovationsområdet i Europa används Europeiska kommissionens handlingsplan för innovation från 1996 i detta syfte 2. I denna handlingsplan tillämpas en "systembaserad" syn på innovation, vilket också gäller den grönbok om innovation från som föregick handlingsplanen. I denna vedertagna syn anses "innovationssystemets" dynamik vara mycket komplex där många olika faktorer påverkar innovationsprocessen. Dessa faktorer inbegriper utbildningssystemet, regleringar, rättsliga och skattemässiga ramar, konkurrenssituationen, lagstiftning om patent och immaterialrätt, forskningsinfrastrukturer samt stödtjänster för innovation. I handlingsplanen för innovation klassificeras förslag efter följande tre åtgärdsområden: Att främja en innovationskultur. Att lägga fast innovationsfrämjande spelregler. Att åstadkomma bättre koppling mellan forskning och innovation. Varje målsättning innehåller upp till sex "teman". 2 3 Första handlingsplanen för innovation i Europa, KOM(96) 589 slutlig. KOM(95) 688 slutlig. 4

6 Prioriteringar Uppgifterna från 1999 ger en bild av medlemsstaternas nuvarande politik och politiska tendenser (vilka sammanfattas i tabell 1). Tre teman utmärker sig som fortlöpande prioriteringar; att stärka den forskning som bedrivs av företag, att förbättra finansieringen av innovation samt att främja små och medelstora företags förmåga att ta till sig teknik och innovationsförvaltning. Ytterligare tre teman framstår som nyare prioriteringar; att öka samarbetet mellan forskningsinstitut, universitet och företag, att främja skapandet av företagskluster och andra former av samarbete mellan organisationer som är delaktiga i innovationsprocessen samt att främja igångsättandet av teknikbaserade företag. Fortlöpande prioriteringar Att stärka forskningen inom företag. Finansiering av innovation. Små och medelstora företags förmåga att ta till sig teknik samt innovationsförvaltning. Nyare prioriteringar Ett ökat samarbete mellan forskningsinstitut, universitet och företag. Att främja företagskluster och samarbete för innovation. Igångsättande av teknikbaserade företag. Teman som blir allt intressantare Förenklad administration. Beskattning och indirekta åtgärder. En strategisk vision för innovation och att öka allmänhetens kunskaper. Övergripande tendenser och "genomförandemekanismer" Ett systembaserat innovationspolitiskt förhållningssätt. Att öka komplementariteten mellan nationella och regionala politiska insatser. Nya former av offentlig-privata partnerskap. Politikens nya roll som innovationsfrämjare. Att hantera globaliseringen. Tabell 1 5

7 Att stärka forskningen inom företag Forskning och utveckling (FoU) inom privata företag är en viktig indikator på ett lands innovationskapacitet, och medlemsstaterna följer olika strategier för att förbättra resultaten på detta område. Länder med en begränsad FoU-verksamhet inom näringslivet tenderar att tillämpa mer allmänna program och skattemässiga incitament, medan länder med en relativt omfattande FoU-verksamhet inom näringslivet ofta tillämpar selektiva åtgärder som är specifika för vissa företagstyper (såsom nya företag, små och medelstora företag, snabbväxande eller forskningsintensiva företag), vissa sektorer eller viss "nyckelteknik". Användningen av kontrollåtgärder på skatteområdet för att främja FoU inom näringslivet är redan etablerad som ett traditionellt instrument i flera medlemsstater, till exempel Nederländerna. Genom det viktigaste programmet för skattenedsättning i Nederländerna (se ruta) kan arbetsgivare sänka inkomstskatter och sociala avgifter för forskare. Det anses vara mycket framgångsrikt eftersom det är lätt att administrera och sålunda attraktivt för små och medelstora företag. Nederländerna: skattenedsättning för FoU Arbetsgivare i Nederländerna, som ansvarar för att dra av inkomstskatt och sociala avgifter från sina anställdas bruttolöner, får minska det belopp som de betalar till myndigheterna för forskningspersonal. Programmet är relativt lätt att administrera för företagen och har visat sig vara attraktivt för små och medelstora företag, vilka under 1998 fick 60 procent av den budget som anslagits till programmet. Det antal företag som använder sig av programmet har ökat från första året (1994) till under En utvärdering som gjordes av programmet under 1999 visade att de företag som utnyttjar det har större FoU-utgifter än andra företag. Antalet forskningsanställda ökar också i de företag som utnyttjar programmet. Även Irland har en lång tradition av skattebaserade strategier för att främja innovation, såsom att erbjuda en total skattelättnad för inkomster från patenträttigheter. Det föreligger för närvarande förslag att införa skattelättnader för ökade FoU-utgifter. Belgien tillämpar redan ett system med skattelättnader för FoU samt skattefördelar vid anställning av forskningspersonal. Främjande av forskning och utveckling genom skatteprogram har sedan länge varit en styggelse för en rad brittiska regeringar. Den nuvarande regeringen har dock frångått denna syn genom att införa skatteåtgärder som utformats för att främja utbudet av riskkapital till företag och minska den ekonomiska bördan för att skydda immateriell äganderätt. En än radikalare avvikelse från den traditionella synen var den tanke som aviserades i 1999 års budget att införa skatteincitament för små och medelstora företag. Åtgärden befann sig då på remisstadiet och var tänkt att införas i 2000 års budget. 6

8 Portugal: En ny giv för innovation Sammanhållningsländerna investerar allt större belopp för att eliminera sina strukturella svagheter inom innovationsområdet. Stora fleråriga paraplyprogram under strukturfonderna har fortfarande en viktig roll, men denna programbaserade strategi kompletteras allt oftare med skattelättnader för forskning och utveckling inom näringslivet. Portugal är i detta avseende ett typexempel. Utifrån tre nya program som har lanserats med stöd av strukturfonderna kommer man under kommande år att strukturera om de nationella politiska ramarna inom området vetenskap, teknik och innovation. I samtliga program betonas innovation. Särskilt programmet för praktiska åtgärder för vetenskap, teknik och innovation syftar till att främja vetenskaplig och teknisk kultur samt samarbete mellan företag och forskningsorganisationer. Det kommer att utvecklas genom tre delprogram; utbildning och ökade mänskliga resurser inom forskningsverksamhet, utveckling av forsknings- och innovationssystem samt utvärdering, observation, planering och uppföljning av verksamheten inom systemets olika beståndsdelar. De nordiska länderna prioriterar också en ökning av företagens FoU-verksamhet, men använder sig inte i någon större utsträckning av skattebaserade strategier. Exempelvis kanaliserar Finland huvuddelen av den anslagsökning på 1,5 miljarder mark som beslutades 1998 som konkurrensstöd för att stärka och komplettera företagens forskning genom sina offentliga forskningsanläggningar. I de nordiska länderna tillämpas en flexibel och i huvudsak "bottom-up"-baserad strategi med runda bords-diskussioner för att fastställa och fortlöpande uppdatera programprioriteringar, medan den "uppdragsbaserade" "top-down"-baserade strategin med stora i förhand utformade program inriktade på "nyckelteknik" fortfarande är populär i vissa av de större länderna. Exempelvis lanserar den franska regeringen regelbundet anbudsförfaranden för industriella projekt för tillämpad forskning inom specifika områden. Frankrike skall också stärka de skattemässiga incitamenten för investeringar i innovationsföretag genom Crédit d Impôt Recherche (skattelättnad för forskning). Denna skattelättnad infördes 1982 som en övergripande åtgärd som inte diskriminerar mellan olika verksamhetssektorer. Genom 1999 års budgetlag ändrades dessa bestämmelser. Skattelättnaden kommer att få formen av en överlåtbar kredit och startbidrag som skall återbetalas under företagens tre första verksamhetsår. I Tyskland utgör en förstärkning av forskningsverksamheten i privata företag en central fråga, med en mängd olika indirekta och direkta stödåtgärder. Direkt projektfrämjande sker genom att man skapar nya kompetensområden inom grovt definierade teknikområden såsom klimatoch miljöforskning, energiteknik, laserteknik, mikroelektronik, IOK 4, mikrosystem och produktionsteknik. Strukturfonderna används i stor utsträckning för att återuppbygga forskningskapaciteten i de nya delstaterna. Man diskuterar för närvarande ett införande av en innovationspolitik kopplad till skattemässiga överväganden. 4 IOK: Informations- och kommunikationsteknik 7

9 Att stärka små och medelstora företags förmåga att ta till sig ny teknik Att öka små och medelstora företags förmåga att ta till sig ny teknik är en annan traditionell hörnsten i innovationspolitiken. En efterfrågestyrd strategi, överföring av grundläggande innovativ kunskap och fysisk närhet till teknikkällan anses vara avgörande framgångsfaktorer. Vetenskapsparker, regionala teknikcentrer, sambandskontor inom akademiska organisationer och forskningsorganisationer, andra typer av mellanhänder samt demonstrationsprojekt hör till de mer traditionella strategierna. Ett stort antal program i medlemsstaterna syftar till att säkra att efterfrågan styr inriktningen, genom att hjälpa små och medelstora företag att identifiera ny teknik som passar deras specifika behov. Exempelvis tillämpar Finland med framgång denna strategi genom teknikklinikinitiativet och rådgivning inom området teknisk strategi för små och medelstora företag. Genom program för företagspraktik och rörlighetsprogram som syftar till att tillfälligt placera forskare, doktorander och andra kunskapsbärare i små och medelstora företag beaktas överföringen av grundläggande innovativ kunskap. Det nederländska programmet för kunskapsbärare i små och medelstora företag anses här vara ett av de mest framgångsrika exemplen. Sverige har utvecklat en intressant mångfasetterad strategi där man kombinerar skapande och finansiering av företagsnät, stöd till nya företagstjänster (teknikmäklare) och användning av avancerad informations- och kommunikationsteknik (se ruta). I Förenade kungariket anses det allmänt att indirekta åtgärder erbjuder mer kostnadseffektiva lösningar på de små och medelstora företagens problem. Ett antal rådgivande tjänster som inrättats hos Business Link utgör det viktigaste initiativet av denna typ. Mer allmänt erbjuder Small Business Service stöd i form av förenklad tillgång till information och tjänster. Sverige: Tekniköverföring till små och medelstora företag I Sverige har regeringen gett Nutek (Närings- och teknikutvecklingsverket) i uppdrag att öka främjandet av tekniköverföring. Resultatet utgörs av TUFF 5 ett program för att underlätta handeln med tekniska tjänster mellan offentliga forskningsorganisationer och små och medelstora företag. Det lanserades i juni 1999 och uppmuntrar små och medelstora företag att samarbeta för att bli stora nog att kunna anlita en teknikleverantör. Programmet främjar efterfrågan från små och medelstora företag genom stöd till genomförbarhetsstudier, skapande av företagsgrupper eller företagsnät samt samarbetsprojekt. Det har också skapats ett nätverk av erkända teknikmäklare med olika kompetens initialt enskilda personer inom forskningsinstitut, teknikorganisationer m.m. där varje mäklare agerar som en enda väg till den expertis som erbjuds av hela nätverket. Slutligen erbjuder TUFF en tjänst baserad på informations- och kommunikationsteknik för att stödja nätverket av teknikmäklare och rent allmänt stödja programmet. Flera regionala och nationella åtgärder har vidtagits i Frankrike. Specifika åtgärder inbegriper stöd till tekniköverföring, stöd till innovationsprojekt i små och medelstora företag, 5 TUFF: Teknikutbyte för företag. 8

10 tekniköverföringsförfarandet ATOUT, stöd till europeiska teknikpartnerskap samt den regionala fonden för stöd till tekniköverföring FRATT. Tyskland genomför flera åtgärder som är fokuserade på att tillhandahålla rådgivning och utbyta erfarenheter. Dessa inbegriper det ändrade initiativet ProInno, centrer för teknisk information, privata informationskontor, centrer för elektronisk handel, programmet TOP för teknikbesök och teknikinformation, kontor för tekniköverföring samt teknikcentrer. Sammanhållningsländerna kombinerar ofta främjande av FoU inom näringslivet och förmågan att ta till sig teknik i samma program. De koncentrerar sig också på beprövade strategier i form av regionala teknikcentrer och nationella rörlighetsprogram. Ett ökat samarbete mellan forskningsinstitut, universitet och företag Beslutsfattarna i medlemsstaterna förkastar dock i allt högre grad uppdelningen mellan stimulans av forskning och utveckling i ett tidigt skede och teknikens spridning i senare skeden. Enligt den nya "systembaserade" innovationspolitiska strategin beskrivs de bakomliggande problemen bättre som en (kulturell och administrativ) klyfta mellan dem som bedriver forskning inom den offentliga sektorn och dem som tillämpar resultaten inom den privata sektorn. Den ökade betoningen på den privata sektorn i dess dubbla roll som teknikanvändare och "översättare" av marknadens behov till forskningsproblem har lett till att det vuxit fram en ny politisk dagordning som syftar till att förbättra gränssnittet mellan vetenskap och industri. Uppenbarligen innebär detta inte någon helt nyformulerad politik utan i hög grad en omdefiniering och förbättrad samordning av befintliga politiska instrument. I Förenade kungariket har detta inbegripit avsevärt höjda budgetanslag till Teaching Company Scheme, som är ett av de första rörlighetsprogrammen i Europa (se ruta), samt lansering av en rad kompletterande åtgärder. Förenade kungariket: Teaching Company Scheme Teaching Company Scheme syftar till att förbättra utbytet mellan sektorn för högre utbildning å ena sidan och näringslivet och industrin å den andra. Det gör det möjligt för företag att dra fördel av de vetenskapliga, tekniska och företagsekonomiska färdigheter och kunskaper som finns på universiteten. Högt kvalificerade nyutexaminerade akademiker arbetar under två år i ett företag i ett projekt som är av central betydelse för företagets behov, under gemensam överinsyn av företrädare för den akademiska världen och företagets personal. Programmet riktar sig till universitet och företag vars färdigheter respektive behov på forskningsområdet matchar varandra. Små och medelstora företag står för 90 procent av företagsdeltagarna. 9

11 Det ekonomiska stödet utgår i form av ett statligt bidrag till universitetspartnern. Företaget bidrar till de direkta kostnaderna: ett litet eller medelstort företag som deltar för första gången betalar i allmänhet 30 procent av de direkta kostnaderna eller cirka pund per akademiker och år, medan ett större företag normalt betalar minst 60 procent. Det uppskattas att TCS för varje miljon pund i statligt stöd genererar 47 nya arbetstillfällen och 1,3 miljoner pund i investeringar i anläggningar och maskiner. Programmet förvaltades tidigare av handels- och industriministeriet (DTI), men administreras numera av Teaching Company Directorate på uppdrag av elva ministerier och forskningsråd, inbegripet DTI. I flera länder omformas rörlighetsprogram till tvåvägsinstrument, medan stödprogram för FoU omformas för att intensifiera samarbetet mellan olika aktörer: forskningscentrer, universitet, företagsgrupper och enskilda företag. Två typer av politiska insatser kan särskiljas: teknikspecifika "kompetensnät" som är nationella å ena sidan och regionbaserade "teknikområdesinsatser" å den andra. Framför allt får den sistnämnda politiken ett allt större genomslag. Beslutsfattare i Flandern initierade teknikområdeskonceptet genom att de regionala myndigheterna främjade samarbete mellan forskningsinstitut och industrin kring ett nav av forsknings- och utbildningsinstitut. Liknande aktuella exempel i andra länder är Atlantic Universities Alliance i Irland eller TechGate Vienna i Österrike. Splittrade stödåtgärder, bristande samordning eller ofruktbar konkurrens mellan regioner är risker som är förknippade med en ökad regional betoning, och då särskilt i de länder där decentralisering fortfarande är ett nytt fenomen. Tyskland utgör med sin långa federala tradition ett exempel på ett land där regionala och nationella initiativ är relativt väl samordnade. Med Bioregio, Innoregio, Exist och andra aktuella nationella politiska initiativ försöker man skapa en ny jämvikt mellan nationella strategier och regionalt genomförande. Sammanhållningsländerna är också intresserade av att stärka banden mellan offentlig FoU och den privata sektorn. I Spanien försöker CDTI 6 intensifiera samarbetet mellan universitet och företag genom en rad olika program och initiativ. Genom initiativet Atyca kan man skapa konsortier mellan företag och universitet i gemensamma forskningsprojekt. Programmet Petri främjar överföring av teknik och forskningsresultat med industriella tillämpningar som har utvecklats på universitet, offentliga forskningscentrer och teknikcentrer till företag (och då främst små och medelstora företag). Genom samordnings- och samarbetsprojekt skapas konsortier mellan industrin, offentliga forskningscentrer och universitet. Genom programmet för främjande av forskning och utveckling samt innovation i mål 1- och mål 2-regioner främjas samarbete mellan företag och offentliga forskningscentrer. Genom programmet för ekonomiskt stöd till inrättandet av ideella tekniköverföringskontor utvecklas ramar för förbindelserna mellan offentliga forskningscentrer och industrin. 6 CDTI: Centro para el Desarollo Tecnológico Industrial. 10

12 Grekland: Betoning på utnyttjande av forskningsresultat Det nyligen inrättade Centre for Research and Technology Hellas (CERTH) är ett nätverk av ideella statliga forskningscentrer med uppdrag att bedriva grundforskning och tillämpad forskning. I CERTH:s projekt betonar man särskilt utnyttjandet av forskningsresultat och utveckling av nya produkter och tjänster med ekonomiska och sociala effekter. Den italienska universitetsforskningen har genomgått en fullständig förnyelse där nya förfaranden har införts för att utvärdera och välja ut forskningsprojekt av nationell och därmed industriell och social betydelse. Bestämmelser om samarbete och tekniköverföring har införlivats i en rad befintliga åtgärder. I Portugal syftar flera initiativ till ett ökat samarbete. Ett par exempel är programmet för forskningsverksamhet genom konsortier och förordningar om rekrytering av personer med doktors- och magisterexamen. Andra initiativ inom detta område utgörs av PEDIP 7 II med ekonomiska incitament för industriella forskningsprojekt och stöd till innovation och tekniköverföring, förordningen om stöd till utveckling av den tekniska kapaciteten på företagsnivå samt initiativet för små och medelstora företag. Ett antal regionala initiativ har också samma mål, och samarbete mellan industri och universitet bedrivs genom programmet Eureka. Finansiering av innovation Sedan början av 1990-talet har flertalet medlemsstater i allt högre grad kompletterat direkt finansiering av FoU-verksamhet med främjande av privat finansiering av innovationsverksamhet främst i de första stegen av innovationsprocessen. Tillgången till riskkapital ökar i Belgien, och då i synnerhet i Flandern, där den tenderar att vara mindre fokuserad på vissa ekonomiska sektorer än i andra länder. Startkapitalfonderna Sogepa och Brustart är särskilt inriktade på såddfinansiering. Genom en ny fond FIRD finansieras industriell verksamhet som bygger på forskning som stöds med offentliga medel, och det är intressant att notera att universiteten ofta spelar en aktiv roll i tillhandahållandet av riskkapital, särskilt som stöd till spin-off-företag som utnyttjar forskningsresultat från universiteten. En ökad tillgång till riskkapital kännetecknar också den svenska ekonomin. Nya åtgärder inbegriper Nuteks såddfinansieringsfond som riktar sig till små högteknologiska företag och Nutek Investeringsforum CapTec, som är ett årligt investeringsforum för unga teknikbaserade företag. Dessutom erbjuds uppfinnare stöd i projektets allra tidigaste stadier och under utvecklingsstadiet genom ett gemensamt initiativ mellan ALMI Företagspartner, Stiftelsen Innovationscentrum och Nutek (rådgivande produktkommittéer). Danmark har lanserat programmet för eget kapital-garanti och programmen för företagsutveckling i syfte att öka tillgången till riskkapital. 7 PEDIP: Programa co-financiado pelo Estado Português e Comunidade Europeia. 11

13 När det gäller den allmänna tillgången till riskkapital finner man en likartad situation i Frankrike. Exempel på specifika åtgärder inbegriper skapandet av Nouveau Marché, garantisystemet Sofaris för riskkapitalföretag, startfonder för tekniska områden som utgör nationella prioriteringar, den ömsesidiga fonden för innovation (FCPI 8 ) och inrättandet av en offentlig riskkapitalfond. Flera åtgärder tillämpas också i Tyskland. Dessa inbegriper INSTI 9 ett projekt för innovationsmarknaden, en ändring av innovationsprogrammet ERP som möjliggör återfinansiering av kapitalinvesteringar och liknande mekanismer genom tioåriga lån, DtA 10 ett riskkapitalprogram för teknik, ett ökat investeringsstöd genom programmet BTU 11 (för små teknikföretag) samt riskkapitalprogrammet KfW 12. Dessutom tillämpar de tyska delstaterna en rad olika åtgärder inbegripet lån och regionala teknikfonder för att stimulera innovationsverksamhet (genom nyföretagande, nya produkter eller tjänster). Österrike: Att öka finansieringen av innovationsverksamhet Finansiering av innovation utgör den traditionella styrkan för den österrikiska innovationspolitiken. Det finns tre likartade program: såddfinansieringsprogrammet och Technologiemarketing Austria TecMa, som drivs i nära samarbete, samt programmet för unga entreprenörer som drivs av Bürges 13. Medan såddfinansieringsprogrammet och Bürges är koncentrerade på finansiering ger TecMa rådgivning i samband med kommersiellt utnyttjande av forskningsresultat och uppfinningar. Finansiering av nyföretagande är också nära kopplat till andra program för finansiering av innovationsverksamhet såsom det allmänna programmet FFF 14 och teknikprogrammet ERP 15 för små och medelstora företag. Eget kapital-garantier från FGG 16 och programmet I 2 är också intressanta för teknikinriktade nya företag. I Förenade kungariket har man erkänt att även om klimatet för tillhandahållande av riskkapital och liknande ekonomiskt stöd till entreprenörer i allmänhet anses vara gott, så behövs det förbättringar på vissa punkter. Sålunda utgör Enterprise Fund en utökning av det befintliga Small Firms Loan Guarantee Scheme, men med vissa ändringar för att göra stödet mer "kostnadseffektivt". På samma sätt skall en skattelättnad för riskkapital till företag införas, vilket är tänkt att skapa ett incitament för tillhandahållande av riskkapital och de investeringsmöjligheter det kan innebära för små och medelstora företag. I Nederländerna har de särskilda åtgärderna för nya teknikbaserade företag avslutats eftersom det inte kunde påvisas att de riskkapitalfonder som garantierna utfärdades för ändrade sin attityd gentemot riskexponerade högteknologiska företag, utan vidhöll en viss riskaversion i FCPI: Fonds communs de placement pour l innovation. INSTI: Innovationsstimulierung der deutschen Wirtschaft durch wissenschaftlich-technische Information. DtA: Deutsche Ausgleichsbank. BTU: Beteiligungsprogramm für kleine Technologieunternehmen. KfW: Kreditanstalt für Wiederaufbau. Bürges: Bürges Förderungsbank. FFF: Fonds zur Förderung der wissenschaftlichen Forschung. ERP: European Reconstruction Programme. FGG: Finanzierungsgarantie-Gesellschaft. 12

14 handläggningen av ansökningar från nya teknikföretag med en stor riskexponering. För att ersätta dessa åtgärder har man lanserat mer målinriktade sådd- och tillväxtfonder som är kopplade till samarbetscentrerna. Andra finansieringsprogram inbegriper kreditgarantisystem för etablerade företag (TOK 17 ), BBMKB 18, som stöder teknikutvecklingsprojekt, samt Kredo 19, som skall stödja införandet av nya elektroniska system. Vissa av de nederländska regionala utvecklingskontoren har anslagit medel till specialiserade startkapitalfonder för högteknologiska företag med regionala resurser från staten och EU. Spanien: Ett nytt skatteprogram som omfattar innovation I Spanien är trenden att utvidga skatteincitamenten för forskningsverksamhet till att också omfatta innovation. I förslaget till lag om skattemässiga, administrativa och sociala åtgärder som är kopplat till förslaget till lag om den allmänna statsbudgeten för år 2000 planeras förbättringar av det allmänna FoU-systemet samt nya incitament för teknisk innovation. För första gången anges i lagen utgifter för innovation som avdragsgilla FoU-utgifter (som döpts om till forskning, utveckling och innovation). Detta nya förhållningssätt berör tekniska innovationsprojekt i samarbete med universitet och de offentliga forskningsorganens teknikcentrer samt förvärv av avancerad teknik (patent, licenser, know-how och konstruktioner) och detta som kommer att göra det möjligt för företag att skaffa sig särskilda konkurrensfördelar och dra av kostnader för certifiering enligt kvalitetsbestämmelser. Den finländska regeringen har lanserat ett antal specifika målinriktade åtgärder inbegripet Tekes kapitalfinansiering för företagens produktutvecklingsverksamhet, Finnveras program för små lån och Sitras matchningstjänst för att föra samman "företagsänglar" med små och medelstora företag som söker finansiering. Ett intressant drag hos den framväxande finländska riskkapitalbranschen är att vissa privata företag beviljar offentligt finansierat riskkapital och vice versa. Igångsättande av teknikbaserade företag I flertalet medlemsstater har politiken för finansiering av innovation banat vägen för en mer mångfasetterad politik för att främja nya företag, och då i synnerhet inom högteknologiska sektorer. Förutom att mobilisera riskkapital inbegriper typiska åtgärder att främja en företagarandan, särskilt inom offentlig forskning och högre utbildning, att underlätta tekniköverföring och licensgivning samt att skapa "företagsinkubatorer" som erbjuder en gynnsam miljö och särskild rådgivning. I igångsättningspolitiken antas allt mer ett typiskt "systembaserat" förhållningssätt som grundar sig på den teknikområdespolitik som omnämnts tidigare och på en reformering av de mer övergripande politiska ramarna på nationell nivå. När det gäller den sistnämnda punkten är den franska innovationslagen av 1999 ganska typisk (se ruta) TOK: Technologische Ontwikkelings Krediet. BBMKB: Besluit Borgstelling MKB Kredieten. Kredo: Kredieten Elektronische Diensten Ontwikkeling. 13

15 Frankrike: Innovationslagen Av tradition har man i den franska utbildnings- och forskningskulturen inte beaktat entreprenörskap i någon högre grad, utan i första hand betraktat forskare som aktörer som verkar i det allmännas intresse. Finansieringen av innovation var inriktad på de senare stadierna av processen, vilket missgynnade kritiska stadier såsom genomförbarhetsstudier, "inkubationsverksamhet" och start. Genom 1999 års innovationslag försökte man lösa dessa problem genom en rad samordnade politiska åtgärder i syfte att främja överföringen av teknik från offentlig forskning till näringslivet samt finansieringen av innovativa företag. Genom lagen ändrades forskarnas ställning, och en avsevärd betoning lades på skapandet av nya teknikbaserade företag genom "inkubatorer" inom universitet och forskningsstrukturer samt på inrättandet av nationella och regionala startfonder. Dessutom har regeringen lanserat en förslagsomgång för skapandet av teknikbaserade företag. Spin-off-företag och sektoriella åtgärder står i centrum för flera nya eller ändrade tyska åtgärder. Dessa inbegriper Futour ett program för riskkapital till teknikbaserade företag, Exist nyföretagande från högskolor och universitet (se ruta), den nya årliga multimediatävlingen och BioChance. I Italien utvecklar Sviluppo Italia, det nyinrättade statliga organet för främjande av investeringar i Italien, för närvarande ett verksamhetsprogram för innovation i syfte att främja investeringar i ny avancerad teknik, och då i synnerhet i landets södra del. Regeringen har också för avsikt att skapa nya incitament baserade på skattefördelar för investeringar i forskning och att införa nya instrument för att mobilisera riskkapital för nya högteknologiska företag, spin-off-företag som startas av unga forskare samt forsknings- och utbildningsprogram. Den danska åtgärd som bygger på "teknikinkubatorer" syftar till att samla forskare, innovativa entreprenörer och finansiella institut för att skapa en bättre miljö för nyföretagande. Detta område är centralt även i Sverige med åtgärder såsom "teknikbrostiftelser" som syftar till att utnyttja de kommersiella möjligheter som skapas av forskning på universiteten och främja samarbete mellan industrin och universitetsvärlden samt "holdingbolag" vars uppdrag är att utnyttja forskningsresultat från universiteten och utveckla tjänster för ett sådant utnyttjande. Dessa båda aktörer har i sin tur samarbetat i skapandet av forskarpatent, som aktivt stöder forskares ansträngningar att utnyttja sina resultat. I Finland har "inkubatorprogram" inrättats i nära samarbete med regionala teknikparker och universitet sedan slutet av 1980-talet. Det nyskapande Spinno-programmet i Helsingforsregionen har ersatts av teknik- eller företagscentrer i alla större städer och Tuliprogrammet som syftar till att föra över resultat från forskningsprojekt med kommersiell potential till kommersiellt utnyttjande och nya företag. Samtliga finländska initiativ har nära band till riskkapitalbranschen (där de offentliga organisationerna Sitra och Finnvera är klart ledande). I Irland har injektionen av offentliga medel och medel från Europeiska socialfonden skapat ett bättre klimat för etableringen av nya teknikbaserade företag. Enterprise Ireland driver 14

16 programmet Campus Companies som syftar till att göra det lättare för befintliga och föreslagna spin-off-företag att få tillgång till finansiering och andra resurser. Tyskland: Komplementaritet mellan regional och nationell innovationspolitik I Tyskland råder en tydlig trend mot en förbättrad komplementaritet mellan den regionala och den nationella innovationspolitiken. Ett mycket framgångsrikt exempel är den tyska förbundsregeringens program EXIST för att förbättra klimatet för skapande av spin-offföretag från universiteten. Programmet stöder flera regionala nätverk av universitet, forskningsinstitut, företagsfinansiärer, privata företag och konsulter, handelskamrar, vetenskapsparker och företagscentrer. EXIST-regionerna valdes ut i mycket hård konkurrens. I mars 1998 valde man ut de 12 mest lovande förslagen bland 109 förslag. Med hjälp av ett litet bidrag förbättrade dessa regioner sina förslag ytterligare och slutligen valdes 5 regioner ut, vilka skulle få dela på ett totalt anslag på 15 miljoner euro per år (Karlsruhe, München, Dresden, Jena, Stuttgart). Antalet partner varierar från 15 till 60 per region. Programmet kompletteras med en rad överbryggande åtgärder: en "virtuell akademi för nya entreprenörer", pilotstrukturer inom området immateriell äganderätt, ett gemensamt nyhetsbrev, en såddkapitalfond och ett kompletterande forskningsprogram som drivs av Fraunhofer ISI institute. Det har ännu inte gjorts någon utvärdering, men observatörerna är överens om att programmet har gett avsevärda resultat på den tyska högteknologiska arenan, även utanför de regioner som valts ut för direkt stöd. I Förenade kungariket har främjandet av nyföretagande en relativt lång tradition, och bygger i princip precis som i Finland främst på den "vetenskapsparksrörelse" som har sina rötter i början av 1970-talet. Den nuvarande tendensen innebär en fokusering på skapandet av "inkubatorer", där regeringen fäster särskilt intresse vid biotekniksektorn. En ny fas av programmet Biotechnology Mentoring and Incubator Challenge har lanserats tillsammans med en ny Biotechnology Exploitation Platform Challenge (som grundar sig på ett pilotprojekt som avslutades 1998). Det ges också ett sektorsöverskridande stöd till skapandet av nya teknikbaserade företag genom företagsfonden. Att främja företagskluster och samarbete för innovation Som en reflektion av paradigmet "innovationssystem" prioriteras alltmer skapandet av nätverk och kluster, samt samspelet och kunskapsflödena inom dessa, i innovationspolitiken i flertalet medlemsstater. I linje med sina nationella traditioner och kulturer tenderar vissa länder att främja bilateralt samarbete och konsortier, medan andra riktar in sig på mer övergripande och mindre formellt samarbete inom och mellan sektorer. Ett skifte från stöd till enskilda företag till stöd av konsortier utgör en allmän tendens i flertalet medlemsstater. Finland har inrättat två större initiativ för att främja kluster: det regionbaserade programmet för expertcentrer samt klusterprogram som syftar till att stödja FOU-verksamhet som stärker befintliga industrikluster. I Sverige stöder man skapandet av kluster och nätverk genom program som det regionala teknikprogrammet, de nya sambandsfunktionerna och tekniköverföring till små och medelstora företag. Genom det spanska initiativet "industriell utveckling i små och medelstora företag/nätverk för gränssnittsorganisationer som stöder innovation" främjas också samarbetet 15

17 mellan företag från olika autonoma regioner. I Grekland utgör bristen på samarbete företag emellan en särskild svaghet. Av denna anledning har delar av programmet EKVAN utformats för att främja samarbete, och i verksamhetsprogrammet för små och medelstora företag används kluster och samarbete som en utvärderingsindikator. Portugisiska företag uppvisar samma obenägenhet att samarbeta, och de åtgärder som har införts för att främja samarbete har haft en begränsad framgång. I Flandern utgör en uttalad kluserpolitik en del av regionens teknikområdespolitik. En framgångsrik åtgärd programmet PLATO främjar utbyte mellan stora och små företag (se ruta). Belgien: programmet PLATO PLATO är ett vägledningsprogram för små och medelstora företag där större företag både kollektivt och individuellt bistår mindre företag i deras utveckling. Programmets syfte är att utbilda personal från små och medelstora företag för att stödja dessa företags utveckling och tillväxt med hjälp av storföretagens erfarenheter. Ett sekundärt mål är att utveckla ledarskap och entreprenörskap samt öka förståelsen för småföretagarbranschen hos de anställda inom de storföretag som är aktiva i programmet. PLATO skapades för att effektivt främja strategiska överväganden i små och medelstora företag samtidigt som det skulle öka utbytet av erfarenheter samt initiera samarbete och skapande av nätverk mellan små och medelstora företag. Redan från början såg man till att programmet kunde föras över till andra länder, och man inrättade ett arbetslag för att marknadsföra konceptet utanför landet. PLATO har nu genomförts i fem europeiska länder. I Italien antogs 1991 lag nr 317 som innehöll en särskild artikel om skapandet av och stöd till industrikonsortier, men det har sedan dess inte tillkommit några nya åtgärder för att stödja framväxten av kluster. I Förenade kungariket däremot utgör klusterbildningar en relativt ny inriktning för det innovationspolitiska stödet. Flera aktuella initiativ är fokuserade på specifika sektorer såsom BIOWISE inom bioteknik, Biotechnology Incubator Mentoring Challenge, Biotechnology Platform Exploitation Challenge och Information Society Initiative. Mer allmänt förväntas fonden för utveckling av regional konkurrenskraft, som kontrolleras av de regionala utvecklingskontoren, finansiera utvecklingen av industrikluster och nätverk på regional nivå. Danmark: Att främja innovativa organisationer I Danmark har företagskluster stått på den politiska dagordningen i många år. År 1999 kompletterade regeringen befintliga initiativ med en rad program som särskilt skulle främja innovativa organisationer. Det så kallade LOK-initiativet (ledning, organisation och kompetens) syftar till att öka andelen företag som tillämpar innovativa och mer flexibla organisationsmodeller från 20 procent till 50 procent inom några år. Elva regionala "förändringsavtal" har ingåtts, vilka inbegriper mer än 230 företag. Genom dessa avtal har ett antal nätverk skapats med stödorganisationer som främjar företagens övergång till en mer flexibel organisation. 16

18 Det irländska nätverket för samarbete mellan företag startades 1996 och bedömdes vara framgångsrikt i en rapport från det rådgivande rådet för vetenskap, teknik och innovation. Det utgör nu en central punkt i den nationella utvecklingsplanen för perioden Programmet syftar till att öka både kopplingarna mellan vetenskap och industri och kontakterna mellan företag. Det grundar sig på det danska programmet för industriella nätverk och utgör ett exempel på hur ett program kan föras över mellan europeiska länder. På samma sätt syftar delar av de olika tyska programmen för direkta forskningsbidrag med hjälp av initiativet InnoRegio till att skapa innovativa regionala nätverk, och då särskilt i de nya delstaterna. Innovationspolitiken Under ett antal år har innovationspolitiken kommit att bekräftas som en ny övergripande politik som överbryggar traditionella politikområden såsom ekonomisk politik samt industrioch forskningspolitik. Alla medlemsstater har arbetat hårt för att utveckla nya strukturer och verktyg för innovationspolitiken. Följande tre huvudinriktningar kan noteras: Förnyelse och omstrukturering av administrativa politiska strukturer. Skapande av medvetenhet och främjande av en mer intensiv dialog mellan företrädare för vetenskap och industri å ena sidan och allmänheten å den andra. Skapande av strategiska visioner och framtidsplanering av innovationsverksamhet. Många länder har skapat "innovationsråd" eller utökat rollen för sina traditionella forskningsråd till att inbegripa innovation. Länder med en framgångsrik tradition på innovationsområdet anser att det faktum att de sedan länge har sådana samordningsstrukturer på hög nivå (t.ex. den finländska statens råd för vetenskap och teknologi) är av avgörande betydelse när det gäller att övervinna fruktlösa ansträngningar och revirtänkande mellan ministerier. Vissa länder har inlett större ombildningar av ministeriernas behörighetsområden, vilket till exempel gäller Tyskland och Spanien. Utöver administrativ rationalisering står strävan att övervinna stagnation och mobilisera de dynamiska krafterna i ekonomin och samhället i stort högt på den politiska dagordningen i alla medlemsstater. I handlingsplanen för innovation har dessa frågor tagits upp under de båda rubrikerna "Att öka allmänhetens medvetenhet och engagera berörda aktörer" och "Strategisk vision för vetenskap och teknik". 17

19 Finland: En tradition av aktiv innovationspolitik Den finländska statens råd för vetenskap och teknologi utses för en mandatperiod på tre år och har statsministern som ordförande. Rådets medlemmar utgörs bland annat av utbildningsministern, handels- och industriministern, finansministern och tio medlemmar som inte hör till regeringen, såsom företrädare för Finlands akademi, samt industri-, arbetsgivaroch löntagarorganisationer. Rådet anger riktlinjer för vetenskaps-, teknik- och utbildningspolitiken och ger vart tredje år ut en lägesrapport och ett politiskt nyckeldokument, där det senaste i raden utgörs av "Översyn 2000: kunskapsutmaningen". Tidigare dokument lades fram 1996 ("Finland: ett kunskapsbaserat samhälle"), 1993 ("Mot ett innovativt samhälle en utvecklingsstrategi för Finland") och 1990 ("Översyn 1990 riktlinjer för den vetenskapliga och tekniska politiken under 1990-talet"). Som en reflektion av tendenserna mot ett "systembaserat" beslutsfattande har dessa båda inriktningar gradvis kommit att kopplas samman. En ökad medvetenhet och mobilisering genom vitböcker, centrala innovationsplaner och innovationsmöten har blivit allmän praxis. Italien: Nationell mobilisering för informationssamhället I Italien har man börjat att främja informationssamhället på högsta politiska nivå. Ett "Forum för informationssamhället" (ISF) har inrättats av ministerpresidenten, för att samordna utarbetandet av en nationell handlingsplan för informationssamhället. Detta forum innefattar en särskild arbetsgrupp inom ministerpresidentens kansli som samordnar bidrag från olika ministerier och de behöriga förvaltningarnas roll. Arbetsgruppen publicerar ett nyhetsbrev och driver en webbplats som utgör en kontaktpunkt för medborgare och allmänheten, och ISF är ett aktivt forum som står öppet för offentliga och regionala institutioner, företag, fackföreningar, universitet, forskningsorgan, föreningar och allmänheten. En nationell konferens kallad "Mot den italienska handlingsplanen för informationssamhället" har genomförts och följts av en rad "vandringskonferenser" med olika teman. För att mobilisera de innovativa krafterna i ett samhälle är det viktigt att skapa en strategisk vision av innovation som delas av så många berörda grupper som möjligt. Detta är anledningen till att traditionella tekniska framtidsplaneringen och observationsgrupper från de inre kretsarna av forskare och industriföreträdare har öppnats för allmänheten. Flertalet nationella parlament har i detta avseende haft en pionjärroll genom att inrätta kontor för teknikbedömningar, som skall förutse och påverka effekterna av ny teknik. Ideella organisationer och innovationsstiftelser utgör en annan typ av politiskt neutrala strukturer som får offentligt stöd i en rad länder såsom Belgien och Spanien. Irland har inte vidtagit några nya åtgärder sedan programmet för att öka medvetenheten om vetenskap, teknik och innovation lanserades 1996 (se ruta). Portugal har lanserat "uppdrag informationssamhället" för att öka medvetenheten om de mål och möjligheter som är förknippade med informationssamhället i vid mening samt inrättat en "vetenskaplig och teknisk observationsgrupp" för att samla in och sprida statistik på det vetenskapliga och tekniska området. 18

20 Irland: Programmet för medvetenhet om vetenskap, teknik och innovation Detta fortlöpande initiativ initierades ursprungligen 1996 som svar på rapporten från rådet för vetenskap, teknik och innovation och den påföljande vitboken och var från början tänkt att löpa i tre år. Det syftar till att öka medvetenheten om samt förståelsen och stödet för vetenskap, teknik och innovation hos näringslivet, universitetsvärlden och allmänheten. Det är inriktat på priser, tävlingar och annan främjande verksamhet inbegripet en nationell vetenskapsvecka med en mängd olika evenemang runt om i landet. Det har numera en budget på irländska pund per år och förvaltas av Forfás på uppdrag av avdelningen för vetenskap och teknik inom ministeriet för näringslivs-, handels- och arbetsmarknadsfrågor. Innovationspriser utgör ett viktigt mobiliseringsinstrument i flertalet länder. I Finland syftar det årliga prestigefyllda priset INNOSUOMI till att erkänna och stödja exceptionell innovationsförmåga och exceptionellt entreprenörskap. I Tyskland har ett liknande pris lanserats under statschefens beskydd. Unga människor utgör en särskilt viktig målgrupp för sådana innovationstävlingar och priser. De traditionella priserna för unga forskare håller på att riktas in på nyföretagande. I Frankrike lanserade man 1999 en tävling för "unga innovativa projekt" för att också dra uppmärksamheten till de affärsmöjligheter som är förknippade med innovationsverksamhet. Österrike har också ett traditionellt statligt pris för innovation som nu har kompletterats med ett program för unga innovatörer. I Förenade kungariket utgör det nya initiativet Knowledge Pool, en webbaserad informationsplats, en del av den framtidsinriktade folkbildningen. Det tjänar ett dubbelt syfte genom att det också utgör en resurs för staten. På samma sätt är ett mål för programmet för teknisk framsyn i Sverige att engagera allmänheten i en dialog, och då främst genom programmets webbplats. Genom det danska projektet DISKO görs en komparativ analys av det danska innovationssystemet i syfte att främja den offentliga debatten och få in förslag på allmänna förbättringar av systemet. På ett liknande sätt har den franska budgetlagen utgjort en ram för en strategisk vision av FoU. En teknisk kommitté underställd premiärministern kommer årligen att fastställa prioriteringar för forskning och innovation. Särskilda mål består i att man i den grundläggande forskningsplaneringen skall vara mer lyhörd för ekonomiska och sociala behov samt att ge industriella aktörer en större roll i fastställandet av forskningsprioriteringar. Österrikes Forschungsstrategie 1999plus är ett nytt strategiskt dokument om forskningspolitiken som lagts fram av förbundsministeriet för transport, innovation och teknik. Dess slutliga version kommer att utgöra grunden för Österrikes forskningspolitik under de kommande fem åren. Dokumentet syftar till att ge strategisk vägledning och förbättra forskningens villkor (ekonomi, infrastruktur, fastställande av prioriterade områden). Målen inbegriper också en ökad delaktighet för allmänheten samt tillämpning av utvärderingar. Sverige driver också projektet Teknisk framsyn. Dess målsättning är att skapa insikt och visioner om teknikutvecklingen på lång sikt (10 20 år), i syfte att ange kursen för hur utbildning, forskning och utveckling bäst kan främja det svenska samhällets utveckling. Det fortlöpande brittiska framtidsprogrammet koncentreras efter att man har identifierat tekniska prioriteringsområden på att öka medvetenheten om fördelarna med 19

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING

PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. Allmänt II. Protokoll av den 13 april 1962 rörande skapande av Europaskolor upprättat

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

REKOMMENDATIONER KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 10 april 2008

REKOMMENDATIONER KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 10 april 2008 Bilaga 2 REKOMMENDATIONER KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 10 april 2008 om förvaltningen av immateriella rättigheter i samband med kunskapsöverföring och en uppförandekod för universitet

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.2.2013 2012/2321(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kooperativs bidrag till att övervinna krisen (2012/2321(INI)) Utskottet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

BILAGA 2.3. Statistiska tabeller

BILAGA 2.3. Statistiska tabeller BILAGA 2.3 Statistiska tabeller Tabell 1 Europa och den internationella forskningen FoU-indikatorer för de tre ledande industrigrupperna EUR15 USA JAPAN Sammanlagda FoU-utgifter (i milj. ecu) år 1994 121

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 SÄRSKILDA MÅL 2 Entreprenörskap 3 ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN (2014-2020) Entreprenörskap (+/- 58

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön EUROPAPARLAMENTET 1999 utskottet BUDGETFÖRFARANDENA -2003 2 maj ARBETSDOKUMENT om Life III (2000-) det finansiella instrumentet för miljön utskottet Föredragande: Göran Färm och Guido Podestà DT\454851.doc

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 9.11.2010 C 302 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTLYSNING AV LEDIG TJÄNST Direktör för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao (Spanien) (KOM/2010/10285) (2010/C 302 A/01)

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD))

A7-0063/ Förslag till beslut (COM(2013)0497 C7-0221/ /0242(COD)) 10.4.2014 A7-0063/ 001-012 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-012 från utskottet för industrifrågor, forskning och energi Betänkande Niki Tzavela Europeiskt metrologiprogram för innovation och forskning A7-0063/2014

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1 SLUTAKT AF/CE/LB/sv 1 De befullmäktigade ombuden för KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND, REPUBLIKEN

Läs mer

OECD:s naturvetenskaps-, teknik- och industriöversikt: 2006 års utgåva

OECD:s naturvetenskaps-, teknik- och industriöversikt: 2006 års utgåva Science, Technology and Industry: Outlook 2006 Summary in Swedish OECD:s naturvetenskaps-, teknik- och industriöversikt: 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska SAMMANFATTNING Ljusare utsikter för naturvetenskap,

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Verksamhetsprogram och budget för Stockholm Business Alliance år 2007

Verksamhetsprogram och budget för Stockholm Business Alliance år 2007 Bilaga 2 Verksamhetsprogram och budget för Stockholm Business Alliance år 2007 1. Bakgrund Stockholm Business Alliance bildades år 2006 i syfte att fördjupa och utveckla samarbetet inom det näringslivspolitiska

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer