I den finansiella planen omfördelas hittills outnyttjade medel motsvarande euro under resten av programperioden för att stärka nationella

Transkript

1 Punkt 9.b.ii PROGRAMÄNDRING Medlemsstat: Sverige 1. Godkänt program Landsbygdsprogram för Sverige år (Kommissionens beslut av den 28/VI/2007 om godkännande av landsbygdsprogrammet i Sverige för programperioden ) 2. Rättslig grund för notifiering Artikel 6(1) (c) Förordning (EG) Nr 1974/ Skäl och motivering till ändringen Ändringar som berör flera axlar Biogas. Biogasproduktion är ett område där ett flertal utredningar pekar på att det finns stor potential att utveckla sådan produktion i Sverige, t.ex. SOU 2007:36 Bioenergi från jordbruket en växande resurs. Ett stöd bedöms vara lämpligt för att minska utsläppen av växthusgaser och stärka konkurrens- och utvecklingskraften hos företagen inom jordbruket genom att utöka deras möjligheter som energiproducenter. Med utgångspunkt från nämnd utredning fick Statens jordbruksverk i uppdrag att utreda (SJV rapport 2008:8) hur investeringsstöd till biogas kan införlivas i det svenska landsbygdsprogrammet. Som en effekt av detta tydliggörs i programmet att investeringsstöd till biogasproduktion är ett prioriterat område för stödgivning. Sverige avser att utöka stödgivningen, genom förstärkt prioritering, till just sådana investeringar, framför allt genom åtgärderna 311 Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk och 312 Affärsutveckling i mikroföretag, men i vissa fall även inom åtgärd 121 Modernisering av jordbruksföretag. Det tydliggörs även i programmet att Jordbruksverket får möjlighet att lämna stöd inom nämnda åtgärder även om stödet inte är av nationell karaktär. Sverige avser tydliggöra satsningar kring mat och de positiva effekter för landsbygden, inklusive turism och annan upplevelsebaserad verksamhet, mat med olika former av mervärden för med sig. Detta gäller inte minst den småskaliga livsmedelsförädlingen. Livsmedelsförädling är en näring med utvecklingspotential för företagandet på landsbygden. För att främja en fortsatt utveckling avser Sverige att prioritera kompetens- och utvecklingsinsatser kring mat med olika former av mervärden, t.ex. småskalig livsmedelsförädling. Certifieringsorgan för ekologisk produktion. Sedan programmet trädde i kraft har ytterligare aktörer ackrediterats för certifiering av ekologisk produktion. Ett förtydligande görs i programmet så att detta framgår. Axel 1 I den finansiella planen omfördelas hittills outnyttjade medel motsvarande euro under resten av programperioden för att stärka nationella Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel - Belgium. Telephone: (32-2)

2 kompetensutvecklings insatser som främjar mat med mervärden (se ovan) samt för kompetensutvecklingsinsatser som underlättar för införandet av EU:s kommande direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel. Stängslingskostnader vid plantering av fleråriga energigrödor. Vid plantering av fleråriga energigrödor förekommer att planteringarna förstörs genom viltskador. Ett sätt att förhindra dessa skador är att stängsla in planteringarna. Av detta skäl bör, vid plantering av fleråriga energigrödor inom åtgärd 121 Modernisering av jordbruksföretag, även kostnader för stängsling kunna vara stödberättigande. Axel 2 Komplettering av en indikatorn inom ersättningen för betesmarker, slåtterängar och våtmarker. Indikatorn avser arealen våtmarker som sköts med miljöersättningen. Indikatorn inom icke-produktiv investering, restaurering av betes- och slåttermarker. Arealmålet om restaurering avser både investering (åtgärdskod 216) och miljöersättning (åtgärdskod 214) varför även areal inom åtgärdskod 216 läggs till indikatorn. Ytterligare en husdjursras, lappgeten, läggs till listan över ersättningsberättigade djur inom ersättningen för utrotningshotade husdjursraser. Enligt en ny rapport om husdjursgenetiska resurser från Jordbruksverket är lappgeten klassad som kritisk-bevarad enligt FAO:s kategorisering, varför rasen bör kompletteras ersättningen. Ändrad finansiering inom ersättningen för utrotningshotade husdjursraser. Inom insatsen ges en fast ersättning på 800 kronor per djurslag. De djurhållare med få djurenheter och som inte ansöker om annan ersättning inom åtgärden miljövänligt jordbruk, kommer att överskrida de takbelopp per hektar som framgår av (EG) nr 1698/2005. Med anledning av detta föreslås s.k. nationell top-up notifiering för denna del av insatsen, i de fall djurinnehavare överskrider takbeloppet. Nytt regelverk för ekologisk produktion. Från och med den 1 januari träder ett nytt EU-gemensamt regelverk för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (rådets förordning (EG) nr 834/2007) i kraft. Ändringen innebär att hänvisning till denna förordning införs i programmet. Indikatorer för insatsen ekologiska produktionsmetoder. För djurhållning korrigeras indikatorn så att den avser antal djurenheter istället för antal djur. För indikatorn om andel av jordbruksmarken samt indikatorn om antal djurenheter ska även mark och djur i karens räknas in i resultatet. Indikatorn för insatsen om extensiv vallodling för miljön och det öppna odlingslandskapet korrigeras för dubbelräkning. Målgruppen för de två insatserna inom icke-produktiv investering på skogsmark ändras till att rikta sig till skogsägare. Den tidigare målgruppen privata och enskilda skogsägare bedöms för snäv för ändamålet om att gynna natur- och kulturmiljövärdena. 2

3 Ersättningar för skogliga landskapselement inom insatsen utveckla och bevara skogens biologiska mångfald. Enligt förslaget ska schablonersättningar kunna ges till punkt- och linjeelement. En hektarersättning bedöms bli alltför låg för element med liten yta, och därmed blir insatsen oattraktiv för sökanden. Dessutom föreslås en högre hektarersättning än den angivna maximala ersättningsnivån för naturvårdsbränning vilket är en av de viktigaste insatserna för att öka den biologiska mångfalden. Inom insatsen utveckla och bevara skogens biologiska mångfald tydliggörs att insatsen riktas till marker med höga natur- och/ eller kulturmiljövärden. Dessutom kan insatsen riktas till fastigheter, som utöver natur- och kulturmiljövärdena, också är rik på sociala värden. Tydliggörandet innebär således att det är natur- och/eller kulturmiljövärdena som prioriteras. Inom insatsen om att öka arealen ädellövskog föreslås att ersättning också ska kunna ges till restaurering av ädellövskog, och inte enbart nyetablering av ädellövskog. Motivet till detta är framför allt att arealer ädellövskog idag försvinner på grund av igenväxning. En ersättning för att i blandskogsbestånd med stort inslag av ädellövträd genomföra selektiva och miljövårdande huggningar av andra trädslag än ädellöv, kan förväntas ge stora och omedelbara effekter i strävan efter att skapa och bevara ädellövskogen i Sverige. Inom insatsen om att öka arealen ädellövskog tydliggörs prioriteringarna mellan inkomna ansökningar genom att insatsen i första hand riktas till de objekt som har störst möjlighet att öka den biologiska mångfalden. Indikatorer inom icke-produktiv investering, skog. Indikatorerna justeras för att underlätta kommande utvärderingar av åtgärden. Indikatorerna justeras, preciseras och kompletteras. Restriktionen om att insatsen om bioträda enbart kan genomföras på uttagen areal tas bort, då kravet om obligatorisk träda försvinner fr.o.m.1 januari Ytterligare en kombinationsmöjlighet införs inom insatsen om bränning av betesoch slåttermarker. Insatsen ska kunna kombineras med åtagande om mosaikmarker. Mosaikmarker har många gånger naturvärden som gynnas av bränning. Ytterligare en kombinationsmöjlighet införs inom insatsen om bete och slåtter på svårtillgängliga platser. Insatsen ska kunna kombineras med åtagande om restaurering av betes- och slåttermarker. Motiveringen till detta är att stimulera restaurering av betes- och slåttermarker på exempelvis öar. Axel 4 Intresset för att bilda Leaderområden har varit över förväntan och större delen av landsbygdsbefolkningen kommer att täckas in. Med nuvarande tak på 18 procent har framför allt de mindre områdena svårt att, utöver den administration som krävs, kunna arbeta kvalitativt med Leadermetoden och även innefatta information och kompetensutveckling som också är en viktig del av åtgärden. Förslaget är därför att höja taket till 20 procent för att höja kvalitén i projekten och säkerställa en god måluppfyllelse i programmet. Motsvarande förändring görs i den finansiella planen för axel 4 genom omfördelning av totalt

4 Övrigt euro under resten av programperioden till åtgärden 431 Driva den lokala aktionsgruppen. Slutligen görs ett antal språkliga korrigeringar och förtydliganden vilka framgår i beskrivningen nedan om vilka ändringar som görs i texterna till programmet. Förtydligande införs för åtgärderna 121 Modernisering av jordbruksföretag, 123 Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter, 124 Stöd till samarbete för att initiera nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn, 125 Infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning av jord- och skogsbruket, 311 Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk, 312 Affärsutveckling i mikroföretag, 313 Främjande av turistnäringen, 321 Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden, 322 Förnyelse och utveckling i byarna, 323 Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden, 331 Åtgärder i form av utbildning och information samt 341 Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier. Ändringen innebär att det tydligare framgår att stödbeloppet avser all offentlig finansiering. Språklig ändring. 4. Beskrivning av föreslagen ändring Ändringar av texterna i landsbygdsprogrammet: Ekologiska produktionsformer, fjärde stycket Ändringen innebär dels att hänvisning även görs till rådets förordning (EG) nr 834/2007, dels att det framgår att det finns fler certifieringsorgan för ekologisk produktion än två. I Sverige kan certifiering ske enligt de regler som lagts fast i rådets förordning 2092/91 EEG av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L198, Område 15 volym 10 s Celex 31991R2092). Från och med 2009 ersätts denna förordning av rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91. Det EU-gemensamma regelverket ger rätt att benämna produkten ekologisk och att använda EU:s logotyp för ekologisk produktion. Utöver denna certifiering finns ett privat regelverk (KRAV) med egna villkor. En övervägande majoritet av de certifierade ekologiska producenterna i Sverige är certifierade enligt KRAV:s privata regelverk. Sedan 2006 finns utöver Aranea Certifiering AB (KRAV:s certifieringsbolag) ytterligare ett godkänt certifieringsorgan (SMAK AB).Det finns ett flertal auktoriserade certifieringsorgan i Sverige som certifierar både enligt EU:s regler och enligt KRAV:s regler Övergripande strategi och nationella prioriteringar, under stycket Axel 1, Särskilda prioriteringar och fokusområden 4

5 Tillägget innebär ett förtydligande att i satsningar på livsmedelsproduktion med vissa mervärden ingår småskalig livsmedelsproduktion. Omstrukturering/modernisering: Den ökade konkurrensen globalt och i unionen förutsätter moderna och effektiva produktionsenheter som tillgodoser de krav på en hög produktionskvalitet, god arbetsmiljö, hållbart naturresursutnyttjande, inkl. minskad miljöpåverkan, etik och djurvälfärd som samhället och konsumenterna ställer. Parallellt är det angeläget att företag kan öka förädlingsgraden i produktionen. Inriktningen kan här dels vara på mer traditionell förädling av livsmedel, t.ex. med lokalt eller regionalt ursprung, småskalig livsmedelsförädling eller mat med särskilda kvalitetsegenskaper, eller med inriktning på utveckling av ny produktion, ny teknik, infrastruktur, innovation och entreprenörskap i enskilda företag eller genom samverkan. Sammantaget skall detta stärka konkurrenskraften i landsbygdens företag och skapa förutsättningar för ett aktivt jordbruk även i mindre gynnad områden och på så sätt bidra till landsbygdens livskraft Övergripande strategi och nationella prioriteringar, ny strecksats under stycket Axel 3, Särskilda prioriteringar och fokusområden Tillägget innebär ett förtydligande att nationella satsningar på livsmedel och måltidsupplevelser med mervärden, t.ex. aktiviteter kopplade till småskalig livsmedelsproduktion och förädling samt måltidsupplevelser på landsbygden är ett prioriterat område i genomförandet av programmet. Fysiska markresurser som kan nyttjas för annan hållbar markberoende produktion än den inom jord- och skogsbruk men med anknytning till jordbruk, skogsbruk eller rennäring. Byggnader med utvecklingspotential. Mat med mervärden, t.ex. aktiviteter kopplade till småskalig livsmedelsförädling och måltidsupplevelser Övergripande strategi och nationella prioriteringar, andra stycket under rubriken Ny varu- och tjänsteproduktion. Ändringen innebär ett förtydligande att biogas är ett prioriterat område för stödgivning. Ny varu- och tjänsteproduktion Förnybar energi: Inom ramen för en aktiv energi- och miljöpolitik, bl.a. för att åstadkomma minskade utsläpp av växthusgaser, finns behov av en ökad användning och produktion av förnybar energi från jord- och skogsbruk vara en viktig del, t.ex. produktion av biogas. Ökad produktion av bioenergi kan också bidra till nya marknadsmöjligheter för företagen. 5

6 4.1.1 Axel 1, fjärde stycket En ny mening införs för att tydliggöra att satsningar bör göras inom ramen för landsbygdsprogrammet för att underlätta införandet av det kommande EU-direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Av programmets totala budget avses ca 15 procent att fördelas till åtgärder inom axeln. Åtgärderna kommer att grovt sett fördelas lika mellan förutsättningsskapande åtgärder i kombination och direkta utvecklingsstöd. Investeringsstöd kommer också att vara viktiga för att stödja utvecklingen av moderna och effektiva produktionsenheter som tillgodoser de krav på ekonomisk bärkraft, hållbart naturresursutnyttjande, en god arbetsmiljö, etik och djurvälfärd som samhället och konsumenterna ställer. För modernisering och utveckling av företagens produktion kommer också förädlingsstöd samt stöd till samarbete om utveckling av nya produkter att vara viktiga åtgärder. Ersättning kommer även att utgå för etablering av fleråriga energigrödor på jordbruksmark. Startstöd skall ytterligare stimulera företagande. Kompetensutveckling och stöd till innovationer och entreprenörskap är viktiga komponenter i denna politik. En hög kunskapsnivå hos företagarna är en betydelsefull konkurrensfaktor och därför kommer stöd till kompetensutveckling att finnas inom axel 1. Insatser behövs också för att främja kunskapsöverföringen från forskning och utveckling för utveckling av ny produktion och innovationer, samt för att främja en god arbetsmiljö och för att underlätta införandet av EU:s kommande direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel Axel 3, andra stycket Ändringen innebär ett förtydligande att biogas är ett prioriterat område för stödgivning. Av programmets totala budget avses ca 12 procent fördelas till åtgärderna inom axel 3. Åtgärderna kommer att inriktas på framför allt förutsättningsskapande insatser för att utveckla företagande och ett breddat och diversifierat näringsliv med anknytning till landsbygdens samlade resurser. Därigenom bidrar åtgärderna till inkomstbringande sysselsättning och ett hållbart nyttjande av landsbygdens natur- och kulturresurser. Lokalt entreprenörskap, företagande, miljöintegrerade produktionsmetoder och utvecklingsarbete skall stimuleras. Insatser kommer också att finnas för utveckling av lokala lösningar för en god livsmiljö och hög livskvalitet på landsbygden vad avser t.ex. tillgången på service och infrastruktur för att ge gynnsamma förutsättningar för medborgare och företag och satsningar på förnybar energiproduktion. Åtgärderna kommer att tillämpas utifrån en helhetssyn på landsbygdens utveckling och integreras med annat regionalt och lokalt utvecklingssamarbete. En relativt stor andel av axel 3- åtgärderna avses genomföras genom Leader-metoden Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning, under rubriken Mål Ändringen innebär ett förtydligande att kompetensutveckling kring småskalig livsmedelsförädling ingår i åtgärden. 6

7 Ökade kunskaper och kompetens hos företag inom områden som rör produktionskvalitet, tillämpning av ny kunskap om teknik, hållbart resursutnyttjande och utveckling av lönsamt företagande inklusive småskalig livsmedelsförädling och samt god arbetsmiljö Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning, under rubriken Målgrupp Språklig ändring Personer som är verksamma inom jordbrukssektorn, inklusive trädgård och renskötsel samt livsmedels- eller skogsbrukssektorerna, eller i produktutveckling av produkter från dessa sektorer (annex 1produkter som omfattas av bilaga 1 till fördraget eller skogsprodukter före industriell bearbetning) Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning, under rubriken Insatser inom åtgärden Ny strecksats införs för att tydliggöra att satsningar bör göras inom ramen för landsbygdsprogrammet för att underlätta införandet av det kommande EU-direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Ändringen (ny strecksats): Insatser för att underlätta införandet av EU:s kommande direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel Startstöd för unga jordbrukare Ändringen innebär att måttet för indikatorn anges. Omfattning Antal personer som har fått stöd, per år Totala investeringsvolymen (i samband med etableringen), per år 160 personer 320 Mkr (M 35,6) investeringsvolym Modernisering av jordbruksföretag, under rubriken Målgrupp Språklig ändring Målgruppen utgörs av jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag som genomför investeringar inom primärproduktionen (annex 1-produkter som omfattas av bilaga 1 till fördraget). För investeringar i kompletterande verksamhet och för utveckling av övriga landsbygdsföretag ges stöd inom ramen för axel Modernisering av jordbruksföretag under rubriken Stödbelopp och finansiering, andra stycket 7

8 Ändringen innebär att det tydligare framgår att stödbeloppet avser all offentlig finansiering. Stöd i form av all offentlig finansiering får lämnas Stöd skall beviljas med högst 30 procent av stödberättigande investeringar. Efter särskild prövning kan ytterligare högst 20 procentenheter beviljas till jordbruksföretag inom mindre gynnade områden i norra Sverige. Nationellt får beslutas eventuella ytterligare begränsningar Modernisering av jordbruksföretag under rubriken Stödbelopp och finansiering, tredje stycket Vid plantering av fleråriga energigrödor i vissa områden i Sverige förekommer stora viltskador. Ett sätt att förhindra dessa skador är att stängsla runt planteringen. Ändringen innebär att det möjliggörs att, efter särskild prövning, stöd även kan lämnas för stängslingskostnader. Ersättning avseende plantor och plantering av fleråriga energigrödor beviljas med högst 40 procent för åtgärden samt med ytterligare 10 procent i enlighet med Rådets förordning (EG) Nr 2012/ såsom nationellt stöd för kostnader knutna till etableringen av permanenta grödor för biomassaproduktion på uttagen areal (artikel 56.4) och som nationellt stöd för kostnader knutna till etablering av permanenta grödor kopplade till en stödansökan för energigrödor (artikel 90a) av stödberättigade investeringar dock högst kr/hektar ( 555,6 per hektar). Efter särskild prövning kan ytterligare maximalt kronor per hektar ( 1667 per hektar) beviljas med avseende på stödberättigande investeringar för stängsling. 1 Rådets förordning (EG) nr 2012/2006 av den 19 december 2006 om ändring och rättelse av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). 8

9 5.3.4 Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter under rubriken Målgrupp Språklig ändring. Målgruppen utgörs av företag som förädlar produkter från jord- eller skogsbruk inkl. renskötsel och trädgård. Stödet är begränsat till produkter som omfattas av bilaga 1 till fördraget och skogsbruksprodukter före industriell bearbetning som förädlas till annex 1 eller icke-annex 1-produkter produkter som omfattas av bilaga 1 eller andra produkter. Stödet ges även skogsbruksprodukter före industriell bearbetning Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär att det tydligare framgår att stödbeloppet avser all offentlig finansiering. Stöd i form av all offentlig finansiering får lämnas skall beviljas med högst 30 procent av stödberättigande investeringskostnader. Efter särskild prövning kan ytterligare högst 10 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade områden i norra Sverige. Nationellt får beslutas eventuella ytterligare begränsningar Stöd till samarbete för att initiera nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn under rubriken Mål grupp Ändringen innebär ett förtydligande att frågor kring småskalig livsmedelsförädling ingår i åtgärden. Samarbete mellan exempelvis jord- och skogsbruksföretag, samt renskötselföretag, företag som förädlar jord- och skogsbruksprodukter (inklusive småskalig livsmedelsförädling), industriforskningsinstitut, universitet, högskolor, näringslivsfrämjande aktörer, etc Stöd till samarbete för att initiera nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt inom skogsbrukssektorn under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär att det tydligare framgår att stödbeloppet avser all offentlig finansiering. Det ekonomiska stödet skall bidra till att täcka kostnaderna för samarbetet. Stöd i form av all offentlig finansiering får lämnas med utgår för att täcka högst 60 procent av kostnaderna. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden uppgår till 50 procent av de stödberättigade offentliga utgifterna. 9

10 5.3.6 Infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning av jord- och skogsbruket under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär att det tydligare framgår att stödbeloppet avser all offentlig finansiering. Stöd i form av all offentlig finansiering får lämnas skall kunna ges med upp till högst 50 procent av de stödberättigade kostnaderna. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden uppgår till 50 procent av de stödberättigade offentliga utgifterna Gemensamt för alla insatser under åtgärden miljövänligt jordbruk, under rubriken Indikatorer Ändringen innebär att indikatorn korrigeras. Ändringen Typ av indikator Indikator Mål Resultat Antalet brukare med mer än ett åtagande för miljövänligt jordbruk brukare hektar Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker Ändringen innebär tillägg av en kompletterande indikator. Typ indikator Omfattning av Indikator Antal brukare eller annan markförvaltare som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar samt skötsel av våtmarker Antal hektar mark som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar samt skötsel av våtmarker Antal hektar mark som får ersättning för skötsel av våtmarker Antal fäbodar i bruk som får ersättning Andelen av betesmarker och slåtterängar, utpekade som Natura 2000-områden, som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar * När det gäller ersättning för skötsel av våtmarker ska målen vara uppfyllda år Mål brukare hektar hektar* 230 fäbodar 80 procent Regionalt prioriterade ersättningar, under rubriken Indikatorer Ändringen innebär att indikatorn förtydligas och kompletteras. Typ av Indikator Mål indikator Omfattning Totala volymen investeringar, Mkr per år 100 Mkr (M

11 (åtgärdskod 216) Antalet hektar våtmarker som har anlagts eller restaurerats under programperioden (åtgärdskod 216) Antalet hektar betesmarker och slåtterängar som har restaurerats under programperioden (åtgärdskod 214 och 216) 11) hektar hektar Traditionella kulturväxter och husdjursraser, under rubriken Utrotningshotade husdjursraser, under rubriken Beskrivning Ändring innebär att ytterligare en husdjursras, lappgeten, tillförs insatsen samt att av den fasta ersättningen på 800 kr per djurslag ändras till nationell finansiering, s k topup. Ersättningsberättigande husdjursraser Nötkreatur Får Getter Svin Fjällko Rödkulla Allmogeko (väneko, ringamålako, bohuskulla) Ryafår Finullsfår Gutefår Allmogefår (dala pälsfår, roslagsfår, skogsfår) Lantrasget Allmogeget (göingeget, jämtget, lappget) Linderödssvin Traditionella kulturväxter och husdjursraser, under rubriken Utrotningshotade husdjursraser, under rubriken Ersättning Ändringen innebär att hänvisning görs till en nationell top-up finansiering för att finansiera ersättning takbeloppet per hektar som framgår av (EG) nr 1698/2005 överskrids. Den föreslagna ersättningen är en fast ersättning på 800 kr* ( 88,9) per djurslag och besättning och kr ( 111,1) per djurenhet utom linderödssvin för vilka ersättningen föreslås vara kr ( 166,7) per djurenhet. * top-up notifiering 11

12 Ekologiska produktionsformer Ändringar som innebär att hänvisning görs till förordning (EG) nr 834/2007: - andra och fjärde stycket under rubriken Motiv för insatsen Syftet med insatsen är som nämns i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 samt rådets förordning (EG) nr 834/2007, ett hållbart utnyttjande av jordbruksmarken. Ekologisk produktion är en spjutspets i arbetet med att miljöanpassa jordbruket och i utvecklingen av driftsformer som tar stor hänsyn till djurvälfärd. Produktionsformen bygger på utnyttjande av lokala och förnyelsebara resurser. Växtnäringsförsörjning och växtskydd baseras på en varierad växtföljd. Kemiska växtskyddsmedel och mineralgödsel används inte. Den ekologiska djurhållningen är en viktig del i produktionssystemet och djurtätheten anpassas till gårdens foderproduktionsförmåga. Med certifierad ekologisk produktion avses i detta sammanhang att växtodling eller djurhållning, inklusive växtodling och djurhållning under karenstiden, är föremål för kontroll av ett godkänt kontrollorgan enligt rådets förordning (EG) nr 2092/1991 eller rådets förordning (EG) nr 834/2007 in om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. Jordbrukare som ansöker om ersättning för resursbevarande produktion med ekologisk inriktning måste följa de produktionsregler som framgår av Rrådets förordning (EG) nr 2092/1991 eller rådets förordning (EG) nr 834/2007 och dess tillämpningsregler. Produkter framtagna genom detta produktionssystem får inte märkas som ekologiska. - andra stycket under rubriken Beskrivning Skötselvillkoren för båda delarna av insatsen hämtas från artiklarna 6 och 6a samt bilaga 1 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel samt artiklarna 9, 11, 12, 14 och 16 i rådets förordning (EG) nr 834/2007 med tillhörande tillämpningsregler. I det fall förordningen (EEG) nr 2092/91 eller (EG) nr 834/2007 eller dess tillämpningsregler ändras eller om det sker ändringar i dokument som är kopplade till denna förordningarna skall de ändringar, som är relevanta för insatsen, gälla som villkor för ersättningen. Ändring av indikatorer: Ändringen innebär att även djur och mark i karens räknas med i omfattningsindikatorerna. Ändringen Omfattning Antal brukare som får ersättning för ekologiska produktionsformer. Andel av jordbruksmarken som är ekologiskt certifierad (inkl. karens) Antalet djurenheter i ekologiska certifierad produktionsformer (inkl. karens) brukare 20 procent djurenheter Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet, under rubriken Indikatorer 12

13 Ändringen innebär att indikatorn justeras. Typ indikator Omfattning av Indikator Antal brukare som får grundersättning för delinsats A Antal brukare som får grundersättning för delinsats B Mål brukare brukare Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald Ändringarna nedan innebär att målgruppen ändras, att möjligheter ges för schablonersättningar för landskapselement, att prioritering av marker med höga naturoch kulturmiljövärden tydliggörs samt att indikatorn förtydligas. Ändringen under rubriken Motivet för insatsen I den svenska skogen har många natur- och kulturmiljövärden utvecklats historiskt genom mänsklig aktivitet. Fri utveckling av biotoper resulterar i en successiv utarmning av den biologiska mångfalden eftersom flera av dessa arter behöver olika typer av styrning störning för att kunna överleva. För att underhålla och bevara dessa biologiska värden och kulturmiljövärden är det viktigt att sköta om biotoperna med anpassad skötsel som lyfter fram eller återskapar de biologiska och kulturhistoriska värdena, exempelvis genom att efterlikna äldre tiders störningar. Ändringen under rubriken Beskrivning av insatsen Ersättning ges till aktiviteter som stärker den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden i svensk skogsmark. Insatsen grundar sig på ett fastighetsvis arbetssätt som innebär att en riktad skötsel adresseras till privata skogsägare som har skogar med höga natur- eller kulturmiljövärden. De fastighetsvisa insatserna skall ses som ett komplement till befintliga skyddsinstrument. Miljönyttan blir större därför att insatser koncentreras till bestånd med höga värden och till fastigheter med hög andel av dessa bestånd. Markägare som har enskilda objekt med höga natur- eller kulturvärden kan i särskilda fall komma att omfattas av insatsen. Den behöriga myndigheten upprättar en lista på privata skogsägare som har skogsfastigheter med en stor andel nyckelbiotoper och bestånd med höga natur- och kulturmiljövärden. Parker är inte inkluderade. Särskild information kommer att riktas till dessa skogsägare. Det tredje steget innebär att de aktiviteter som fastställts i skötselplanen genomförs. Berättigade Stödberättigande aktiviteter för denna insats är till exempel selektiv huggning, bränning olika åtgärder för att öka mängden död ved och skötselåtgärder för bevarande av landskapselement. Med landskapselement avses dels objekt som har en ytmässigt begränsad storlek (exempelvis linjeelement såsom stenmurar och punktelement såsom kolarkojor), dels stora störningar (exempelvis brand). Sådana element har historiskt haft mycket stor betydelse för artmångfalden. Ändringen under rubriken Målgrupp 13

14 Privata och enskilda Skogsägare med fastigheter som är rika på natur- och/ eller kulturmiljövärden eller sociala värden. Även enskilda skogsägare till skogsfastigheter med enskilda objekt med högt natur- och/ eller kulturmiljövärde kan delta i insatsen. Ändringen under rubriken Prioritering Insatsen riktas i första hand till enskilda skogsägare i utpekade värdetrakter i de regionala strategierna för områdesskydd och till fastigheter med skogsmark som är rik på natur- och/ eller kulturmiljövärden och sociala värden. Insatsen kan även riktas till de fastigheter som kan främja sociala värden i skog som samtidigt har höga natureller kulturmiljövärden. Ändringen under rubriken Ersättning Ersättningen för markåtgärder betalas ut mot rekvisition och uppvisande av fakturor och betalningsbevis. Ersättningen avser att kompensera stödmottagaren för de merkostnader som uppstår i samband med att en investerings genomförs. Som grund för beräkningen används faktiska kostnader inklusive eget arbete enligt artikel 54 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 som uppstår vid genomförandet. Manuella insatser såsom arbete med röjsåg, motorsåg och hästkörning och naturvårdsbränning ersätts med högst kr ( 333,3) per hektar, dock högst 100 procent av kostnaderna. Likaledes ersätts maskinella insatser såsom arbete med skördare, skotare och traktor ersätts med högst kr ( 444,4) per hektar dock högst 100 procent av kostnaderna. Målklassning av bestånd ersätts med högst 75 kr per hektar. För miljöinvesteringar där variationen av kostnader mellan skogsägarna inte är så stor finns även möjlighet att ge schablonersättning som bygger på antaganden om standardkostnader enligt artikel 53 kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006. Ersättning lämnas för att restaurera eller återskapa vissa typer av naturvårds- och kulturhistoriskt värdefulla landskapselement på skogsmark. Investering Röja, rensa, märka upp stig/vandringsled/stenmur Uppsättning av stängsel för att gynna lövskogsmiljöer Återställa mindre flottled Hamling, frihuggning av naturvärdesträd Skapa död ved Täppa igen dike Frihugga och rensa kulturmiljö från träd och ris Restaurera skoglig kulturmiljöbyggnad Skapa utblick/sikthuggning Naturvårdsbränning, >30 % av virkesvolymen kvar Ersättning 975 kr ( 108)/100 meter kr ( 756) /100 meter kr ( 233) /100 meter 310 kr ( 34)/träd 80 kr ( 9)/träd 950 kr ( 106)/dikespropp kr ( 122)/objekt kr ( 410) /objekt 780 kr ( 87)/objekt kr ( 2667)/objekt kr ( 711)/hektar Ändringen under rubriken Stödberättigande kostnader 14

15 Ersättning kan ges till manuella och maskinella insatser som förstärker natur-, kulturmiljö- och sociala värden i skogen. Ersättning kan också ges för kostnader för materiella. Schablonersättningarna består i huvudsak av kostnader för manuellt arbete, maskinoch materialkostnader. Ersättningen uppgår till 90 % av stödberättigande kostnader. Ändringen under rubriken Indikatorer Typ indikator Omfattning Resultat av Indikator Antal skogsägare som får ersättning Totalt volymen av investeringar, Mkr per år Antal hektar som på ett framgångsrikt sätt brukas för att bevara och utveckla höga natur- och kulturmiljövärden samt rekreationsvärden i skogen Mål skogsägare 87,5 (M 9,7) hektar Antal hektar som målklassas för att bevara och utveckla höga natur- och kulturmiljövärden samt rekreationsvärden i skogen hektar Öka arealen ädellövskog Ändringarna nedan innebär att möjlighet ges till ersättning för restaurering av ädellövskogsmiljöer, att målgruppen breddas samt tydliggör möjligheter till prioriteringar bland ansökningarna. En av indikatorerna förtydligas. Ändringar under rubriken Motiv för insatsen Under de senaste 200 åren har den äldre (>130 år) ädellövskogen minskat drastiskt i Sverige. Reduktionen uppgår till 98 procent och ädellövskogen utgör i dag endast en procent av skogsmarken. Detta är mycket allvarligt då mer än 50 procent av alla rödlistade arter i Sverige är beroende av ädellövskogens miljö. För många arter och deras biotoper är situationen sådan att arter eller grupper av arter är nära eller under tröskelvärdet2. I Sverige finns en för Europa unik ädellövskog, den boreonemorala ädellövskogen. I EU:s habitatdirektiv finns den boreonemorala ädellövskogen (9020) och ädellövskog i branter (9180) utpekade som prioriterade habitattyper. För dessa är Sverige det land som hyser de största arealerna trots den låga procentandelen ädellövskog. Arter som är knutna till dessa typer och som återfinns i Sverige är till exempel lycanus cervus, osmoderma eremite, dendrocopos minor, ficedula parva, columab och hapalopilus coceus. För att kunna bevara den biologiska mångfalden är det av stor vikt att utveckla sådana biotoper. Inom den boreonemorala zonen har de flesta av ädellövskogarna en bakgrund som tidigare kulturmark i form av löväng och hagmark. En stor del av dessa växer nu igen på grund av ändrad markanvändning med följd att ädellövträden allt mer undertrycks och riskerar att dö. 2 Tröskelvärdet är när utdöendehastigheten har accelererat. 15

16 Det är inte lönsamt att etablera, återskapa eller och sköta ädellövskog i Sverige3. För närvarande är den svenska granskogen tre till fyra gånger mer lönsam än bok- och ekskogar. Anledningen är att föryngringskostnaderna är betydligt högre samt att granskog kan avverkas efter 60 år och ekskog efter 120 år. Ändringen under rubriken Beskrivning av insatsen Baslinjen är plantering av granskog. Denna insats avser nyetablering av ädellövskog samt återskapande av ädellövskog genom miljövårdande röjningar och gallringar i befintliga bestånd men som idag inte utgör ädellövskog enligt 23 Skogsvårdslagen4. Skogsägare som uppfyller nedanstående uppställda villkor är berättigade till ersättning. När nyanläggningen eller återskapandet är genomförd skall den kontrolleras av behörig myndighet att den har genomförts enligt gällande villkor. Ersättningsberättigade aktiviteter är plantering, inklusive plantkostnader samt stängsling, inklusive stängselkostnader samt merkostnader för miljövårdande gallring och röjning. Kostnader för att etablera ädellövskog i parker är inte berättigade till ersättning. Ändringen under rubriken Målgrupp Berättigade till ersättning är privata enskilda skogsägare som uppfyller de angivna villkoren. Ändringen under rubriken Prioritering Insatsen riktas i första hand till de objekt som har störst möjlighet att öka den biologiska mångfalden. Stöden ges i den ordning ansökningar kommer in och där stöd beviljas. Ändringen under rubriken Ersättning Ersättningen betalas ut mot rekvisition och uppvisande av fakturor och betalningsbevis. Ersättningen avser att kompensera stödmottagaren för de merkostnader som uppstår i samband med att en investering genomförs i stället för att investera i granskog. Ersättningen för miljövårdande gallring avser den del av avverkningskostnaden som överstiger kostnaden för konventionell gallring samt den faktiska kostnaden för planering i fält av den miljövårdande gallringen. Ersättning för miljövårdande röjning avser 60 procent av kostnaden för röjning samt den faktiska kostnaden för planering i fält av den miljövårdande röjningen. Som grund för beräkningen används faktiska kostnader inklusive eget arbete enligt artikel 54 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 som uppstår vid genomförandet. Den maximala ersättningen är högst kr ( 2 225,6) per hektar. Detta är en icke-produktiv investering för skogsägare eftersom de endast kompenseras för merkostnader som uppstår genom investeringen jämfört med om de hade investerat i 3 Se t.ex. studien Increment and economic performance in mixed stands with Quercus robur and Picea abies compared to monocultures a case study av Magnus Lindén och Per Magnus Ekö vid Sveriges lantbruksuniversitet. 4 Med ädellövskog avses enligt Skogsvårdslagen: 1) skogsbestånd som utgörs av lövträd till minst 70 procent och av ädellövträd till minst 50 procent och vars areal är minst ett halvt hektar. 2) trädbestånd på betesmarker, om beståndet utgörs av lövträd till minst 70 procent och av ädla lövträd till minst 50 procent. Av de ädla lövträden ska minst tio träd per hektar ha en diameter av minst 30 centimeter på en höjd av 1,3 meter över marken. Markens areal ska uppgå till minst ett hektar. 16

17 plantering av granskog eller jämfört med sedvanlig gallring. Kompensationen för röjning ges som ett incitament för markägaren att röja fram ett för denne produktionsmässigt sämre alternativ och täcker inte det framtida inkomstbortfallet. Ändringen under rubriken Ersättningberättigande kostnader Ersättning kan ges för planering i fält och genomförande av miljövårdande gallring och röjning, markberedning, plantor och plantering samt för stängsling. Ändringen under rubriken Villkor Markägare skall endast kunna få ersättning till att anlägga ädellövskog i områden där detta är lämpligt. Villkor om minsta areal för ersättning, minsta antalet plantor, markberedningskrav, samt stängselutformning samt miljövårdande gallring och röjning fastställs av behörig myndighet. Ändringen under rubriken Indikatorer Typ av Indikator indikator Omfattning Antal skogsägare som får ersättning Resultat Totalt volymen av investeringar, Mkr per år Antal hektar ädellövskog som på ett framgångsrikt sätt brukas har skapats för att bevara höga naturvärden i skogen Mål skogsägare 22,5 (M 2,5) hektar Gemensamt för alla insatser under åtgärden icke-produktiva investeringarskog, under rubriken Indikatorer Ändringen innebär att effektindikatorerna kompletteras med 2 nya indikatorer samt att befintliga effektindikatorer justeras. Typ av indikator Indikator Mål Effekt Åtgärdens bidrag, till att bevara och utveckla skogsmark med höga natur- och kulturmiljövärden (i procent av totala arealen med skötselbehov) Åtgärdens bidrag till att skapa ädellövskog med god eller mycket god potential att utveckla mycket höga naturvärden på lång sikt (% av total areal nyskapad ädellövskog) Åtgärdens bidrag, i procent, till att skapa skogsmark med höga naturvärden (ädellöv). Åtgärdens bidrag till ökad volym hård död ved Åtgärdens bidrag till ökad areal äldre lövrik skog 1 procent m hektar 17

18 5.5.1 Åtgärder för att diversifiera ekonomin på landsbygden, ny strecksats Tillägget innebär ett förtydligande att nationella satsningar på livsmedel och måltidsupplevelser med mervärden, t.ex. aktiviteter kopplade till småskalig livsmedelsproduktion och förädling samt måltidsupplevelser på landsbygden är ett prioriterat område i genomförandet av axel 3. Fysiska markresurser som kan nyttjas för annan hållbar markberoende produktion än den inom jord- och skogsbruk men med anknytning till jordbruk, skogsbruk eller rennäring. Byggnader med utvecklingspotential. Mat med mervärden, t.ex. aktiviteter kopplade till småskalig livsmedelsförädling och måltidsupplevelser Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär ett förtydligande av att stödet inkluderar all offentlig finansiering, såväl från stödmyndigheterna som nationella offentlig medfinansiering från andra offentliga medfinansiärer. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. Av det belopp som berättigar till stöd till företag för investeringar och inköp av externa tjänster får lämnas offentligt bidrag med högst 30 procent. Efter särskild prövning kan ytterligare högst 20 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade mindre gynnade områden i norra Sverige. För projektstöd får bidrag total offentlig finansiering lämnas med 20 till 100 procent av stödberättigande kostnader. Nationellt får beslutas om eventuella ytterligare begränsningar Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk, andra stycket under rubriken Villkor Språklig ändring. Diversifiering genom förädling av jordbruks- eller skogsbruksprodukter, som resulterar i en vara som inte är jordbruksprodukt enligt annex Ibilaga 1 till fördraget eller innebär någon form av industriell bearbetning av trä eller skogsbruksprodukter, kan vara stödberättigande inom denna åtgärd om förädlingen utgör en integrerad del i en bredare diversifieringsaktivitet Affärsutveckling i mikroföretag under rubriken Stödbelopp och finansiering 18

19 Ändringen innebär ett förtydligande av att stödet inkluderar all offentlig finansiering, såväl från stödmyndigheterna som nationella offentlig medfinansiering från andra offentliga medfinansiärer. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. Av det belopp som berättigar till stöd till företag för investeringar och inköp av externa tjänster får lämnas offentligt bidrag med högst 30 procent. Efter särskild prövning kan ytterligare högst 20 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade mindre gynnade områden i norra Sverige. För projektstöd får bidrag total offentlig finansiering lämnas med 20 till 100 procent av stödberättigande kostnader. Nationellt får beslutas om eventuella ytterligare begränsningar Affärsutveckling i mikroföretag under rubriken Villkor Språklig ändring. Mikroföretagets verksamhet skall ha anknytning till och betydelse för landsbygdens utveckling. I de fall en insats även omfattar främjande av turistnäringen kan stöd lämnas inom åtgärden affärsutveckling i mikroföretag om huvuddelen av insatsen avser annan verksamhet än främjande av turistnäringen. Förädling av jordbruks- eller skogsbruksprodukter, som resulterar i en vara som inte är jordbruksprodukt enligt annex Ibilaga 1 till fördraget eller innebär någon form av industriell bearbetning av trä eller skogsbruksprodukter, kan vara stödberättigande inom denna åtgärd om förädlingen utgör en integrerad del i en bredare insats för utveckling av mikroföretag Främjande av turistnäringen under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär ett förtydligande av att stödet inkluderar all offentlig finansiering, såväl från stödmyndigheterna som nationella offentlig medfinansiering från andra offentliga medfinansiärer. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. Av det belopp som berättigar till stöd till företag för investeringar och inköp av externa tjänster får lämnas offentligt bidrag med högst 30 procent. Efter särskild prövning kan ytterligare högst 20 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade mindre gynnade områden i norra Sverige. För projektstöd får bidrag total offentlig finansiering lämnas med 20 till 100 procent av stödberättigande kostnader. Nationellt får beslutas om eventuella ytterligare begränsningar Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär ett förtydligande av att stödet inkluderar all offentlig finansiering, såväl från stödmyndigheterna som nationella offentlig medfinansiering från andra offentliga medfinansiärer. 19

20 Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. Av det investeringsbelopp som berättigar till stöd till företag och för stöd för inköp av externa tjänster får lämnas ett totalt offentligt bidrag om högst 30 procent. Efter särskild prövning kan ytterligare högst 20 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade mindre gynnade områden i norra Sverige. För projektstöd får bidrag total offentlig finansiering lämnas med 20 till 100 procent av stödberättigande kostnader. Nationellt får beslutas om eventuella ytterligare begränsningar Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden under rubriken Villkor för stöd, andra stycket Ändringen innebär ett förtydligande av att det är dubbelfinansiering mellan landsbygdsprogrammet och förordning (2000:284) om stöd för kommersiell service som avses att uteslutas. Investeringsstöd och stöd för inköp av externa tjänster lämnas endast för samordningslösningar till sådan utveckling där kostnader som inte beviljats stöd inte kan lämnas genom förordning (2000:284) om stöd för kommersiell service Förnyelse och utveckling i byarna under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär ett förtydligande av att stödet inkluderar all offentlig finansiering, såväl från stödmyndigheterna som nationella offentlig medfinansiering från andra offentliga medfinansiärer. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. För projektstöd får totalt offentligt bidrag finansiering lämnas med 20 till 100 procent av stödberättigande kostnader. Nationellt får beslutas om eventuella ytterligare begränsningar Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär ett förtydligande av att stödet inkluderar all offentlig finansiering, såväl från stödmyndigheterna som nationella offentlig medfinansiering från andra offentliga medfinansiärer. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. Av det investeringsbelopp som berättigar till stöd för produktiva investeringar till företag och för stöd till inköp av externa tjänster får lämnas ett totalt offentligt bidrag med högst 30 procent. Efter särskild prövning kan ytterligare högst 20 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade mindre gynnade områden i norra Sverige. För projektstöd 20

21 får bidrag total offentlig finansiering lämnas med 20 till 100 procent av stödberättigande kostnader. Nationellt får beslutas om eventuella ytterligare begränsningar Åtgärder i form av utbildning och information under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär ett förtydligande av att stödet inkluderar all offentlig finansiering, såväl från stödmyndigheterna som nationella offentlig medfinansiering från andra offentliga medfinansiärer. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. För projektstöd får Ttotalt offentligt finansiering bidrag får lämnas med 20 till 100 procent av stödberättigande kostnader. Nationellt får beslutas om eventuella ytterligare begränsningar Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär ett förtydligande av att stödet inkluderar all offentlig finansiering, såväl från stödmyndigheterna som nationella offentlig medfinansiering från andra offentliga medfinansiärer. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 45 procent av de stödberättigande offentliga utgifterna. För projektstöd insatser inom åtgärden får bidrag total offentlig finansiering lämnas med 20 - till 100 procent av stödberättigande kostnader. Nationellt får beslutas om eventuella ytterligare begränsningar Driftskostnader för LAG-grupperna samt informations och animationsinsatser under rubriken Stödbelopp och finansiering Ändringen innebär att högst 20 procent av LAG-gruppens totala offentliga budget får disponeras för driftskostnader, jämfört med tidigare 18 procent. Gemenskapens medfinansiering av åtgärden kommer att uppgå till 40 procent. Högst procent av LAG-gruppernas totala offentliga budget får disponeras för driftskostnader. Ersättningar skall kunna lämnas till ledamöter I LAG-gruppen från den icke offentliga sektorn för kostnader och arvoden i samband med möten Avgränsning i förhållande till strategi och åtgärder inom Europeiska fiskerifonden, tabell 12 Språklig ändring. 21