Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om nationella regler för järnvägsfordon;

Transkript

1 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om natiella regler för järnvägsford; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av xx och beslutar följande allmänna råd. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] JÄRNVÄG Inledande bestämmelser och definitier 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om tekniska egenskaper och beskaffenheter för ford som ska godkännas för järnvägssystem enligt 1 kap. 3 järnvägstekniklagen med undantag enligt 1 kap. 4. (xx). Föreskrifterna gäller vid första godkännandet för utsläppande av ford på marknaden enligt (#ref# motsvarande art 21.1 direktiv 2016/797), vid uppdaterat godkännande vid utvidgning av fords område för användning (#ref# art direktiv 2016/797) samt vid nytt godkännande av fordstypgodkännande och fordsgodkännande för utsläppande på marknaden efter en ändring av en fordstyp och ett ford som redan godkänts enligt (#ref# art och art 24.3 direktiv 2016/797). Föreskrifterna gäller även vid godkännande av typöverensstämmelse för godkännande av ford för utsläppande på marknaden för ett ford eller en fordsserie som överensstämmer med en fordstyp som redan är godkänd och giltig, på grundval av en försäkran om överensstämmelse för den typen, enligt järnvägstekniklagens 4 kap 8. 2 För att ett ford ska bli godkänt ska det och den dokumentati som listas i bilaga 3 genomgå ett ktrollförfarande som omfattar granskning enligt ktrollmoduler i Transportstyrelsens föreskrifter om EG-ktroll för natiella regler för ford och fasta installatier. Ktrollförfarandet ska genomföras av utsett organ i de faser som anges i bilaga 2. Delsystem ska granskas enligt modulerna TSSB och TSSD, TSSB och TSSF, TSSG eller TSSH1. Modul TSSA får användas för ktrollförfarande för växlingslok och tvåvägsford och endast i de fall dessa ford inte är utrustade med tågskyddssystem. 1 Fotnot till EU-rätten (framtida fotnot om att anmälan skett enligt direktiv 2015/1535) 1

2 3 Vid godkännande att släppa ut ford på marknaden ska de tekniska reglerna i 1. 5, och 34 tillämpas på ford som genomgår eller har genomgått EG-ktrollförfarande för rullande materiel, tillämpas på ford som har släppts ut på marknaden i en annan medlemsstat men som inte har genomgått EG-ktrollförfarande för rullande materiel, eller tillämpas på ford som inte omfattas av kravet på att genomgå EG-ktrollförfarande för rullande materiel i enlighet med teknisk specifikati för driftskompatibilitet (TSD) rullande materiel. För ombyggda eller moderniserade ford ska föreskrifterna endast tillämpas på de delar som byggs om eller moderniseras. 4 De beteckningar som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i järnvägstekniklagen (#ref#), järnvägsteknikförordningen (#ref#), kommissiens förordning (EU) 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikati för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel Lok och passagerarford i Europeiska uniens järnvägssystem (TSD Lok och passagerarford), kommissiens förordning (EU) 321/2013 av den 13 mars 2013 om teknisk specifikati för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel godsvagnar i Europeiska uniens järnvägssystem och om upphävande av kommissiens beslut 2006/861/EG (TSD Godsvagnar), och kommissiens förordning (EU) 2016/919 av den 27 maj 2016 om teknisk specifikati för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unien (TSD Trafikstyrning och signalering). I övrigt används följande begrepp med nedan angiven betydelse. ATC2 äldre svenskt ombordbaserat och markbaserat tågskyddssystem nödbromsöverbryggning STM-funkti tvåvägsford tågskyddssystem system som gör det möjligt för föraren att avbryta alla automatiska bromsåtgärder som initierats av passagerarlarmet specifik anpassningsenhet (Specific Transmissi Module) ombord på fordet vilken gör det möjligt att använda fordsbaserade system av typen ETCS på infrastruktur av typen ATC2 järnvägsford som också är ett ford enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitier vilket är utrustat med spårföljare system som säkerställer att ett järnvägsford inte överträder tillåten hastighet, och som visar tillåten hastighet för föraren 2

3 Tekniska krav Fords kompatibilitet med spårledningar 5 Ett ford ska vara kompatibelt med en infrastrukturs spårledningar enligt följande: 1. Avståndet mellan två efterföljande hjulaxlar ska vara högst 17,5 meter (a3 i figur 1). 2. Avståndet mellan första och sista hjulaxeln ska vara minst 4,5 meter (L-b1-b2 i figur 1). 3. Avståndet från yttersta hjulaxeln till fordsände inklusive buffertar får vara högst 4,2 m. 4. Maximal fordsbredd mellan yttre axel och fordsända framgår av bilaga Den maximala störströmmen får inte överstiga 25,0 A uppmätt i frekvensområdet 0,0 2,0 Hz. Vid inkopplingsförlopp får DC-kompenten i störströmmen överstiga 45,0 A i högst 1,5 s, och den får överstiga 25,0 A i högst 2,5 s. Störströmmarna ska mätas för varje kombinati eller multipel av ford. 6. Det elektriska motståndet mellan löpytorna på motsatta hjul i ett hjulpar ska vara högst 0,05 Ohm mätt med en spänning mellan 1,8 V och 2,0 V. 7. Den minsta axellasten ska vara 3 t för ford med bromsblock eller 5 t för övriga ford. Ett ford får dock ha upp till 20 meter mellan två efterföljande hjulaxlar (a3 i figur 1) eller ner till 3 meter mellan första och sista hjulaxeln (L-b1-b2 i figur 1). Ett sådant ford kommer vid Transportstyrelsens prövning av godkännande eller i yttrande till Europeiska uniens järnvägsbyrå (ERA) att begränsas i sitt område för användning så att det endast får trafikera sådan infrastruktur som de tekniska egenskaperna är kompatibla med. Allmänna råd Den maximala störströmmen bör verifieras enligt Trafikverkets standard TDOK 2014:0774 versi 1.0, bilaga 1 punkt Figur 1. Axelavstånd 3

4 Fords referensprofil 6 Ett fords överensstämmelse med en referensprofil ska fastställas enligt en av de metoder som anges i SS-EN :2013 eller med en likvärdig metod. Allmänna råd När ett fords överensstämmelse med en referensprofil fastställs bör referensprofil SEa användas. Överensstämmelsen kan också fastställas med hjälp av den statiska fordsprofilen A enligt Trafikverkets standard TDOK 2015:0143 versi 1.0.Fords gångdynamiska egenskaper 7 Ett fords gångdynamiska egenskaper ska uppfylla krav och verifieras enligt standard SS-EN 14363:2016. De kan även verifieras med likvärdigt förfarande. För godsvagnar med största tillåtna axellast mellan 250 och 350 kn samt övriga ford med största tillåtna axellast mellan 225 och 350 kn ska gångdynamiska krav enligt TDOK 2016:0508 versi 1.0 tillämpas. Ett arbetsfords gångdynamiska egenskaper får i fastställas genom prov enligt den förenklade metoden i standarden SS-EN 14363:2016 eller genom simulering enligt standarden. Det går också att hänvisa till ett liknande arbetsford som har provats eller simulerats enligt standarden. Allmänna råd Med likvärdigt förfarande avses till exempel ett fords erfarenhetsdrift från en annan medlemsstat eller stat i EES eller Schweiz som har en spårvidd om 1435 mm. 8 Ett tvåvägsford ska uppfylla krav på gångdynamiska egenskaper enligt standard SS-EN :2010 kapitel 5.6. Tillståndsktroll av axellager 9 Ett ford ska kunna avsökas av markbaserade utrustningar för övervakning av axellagers tillstånd, system 1 och system 2, enligt 10 eller så ska fordet vara försett med en ombordbaserad utrustning för övervakning av axellagers tillstånd enligt 11. Det här kravet gäller inte för växlingslok och tvåvägsford. 10 Det målområde på fordet som de markbaserade utrustningarna, system 1 och system 2, ska avsöka ska vara enligt följande tabell. Det område på fordet som ska vara fritt från andra värmekällor för att inte störa de markbaserade utrustningarnas, system 1 och system 2, avsökning av fordet ska vara enligt följande tabell. Definitier av parametrarna i tabellen ska vara enligt standard SS-EN :

5 Typ av markbaserad utrustning YTA WTA LTA YPZ WPZ LPZ System Hela System ± Hela Tabell 1. Målområde och område fritt från andra värmekällor. Måtten i tabellen är angivna i mm. 11 Ombordbaserad utrustning för övervakning av axellagers tillstånd ska kunna detektera en försämring på någ av fordets axellager och indikera den för föraren. Traktisutrustning och elektrisk utrustning 12 Ett eldrivet ford ska vara kstruerat för 15 kv spänning. Om fordet är avsett för trafik på Öresundsbroförbindelsen ska det även vara kstruerat för 25 kv spänning. 13 Spänningen som ett eldrivet ford återför till ktaktledningen (Umax2) vid användning av återmatande broms får vara högst 17,5 kv. Allmänna råd Spänningen som ett eldrivet ford återför till ktaktledningen (Umax2) vid användning av återmatande broms bör fastställas enligt standard SS-EN 50388:2012 avsnitt , standard SS-EN 50163:2004 avsnitt 6.1 och standard SS-EN 50215:2009 punkt Ett eldrivet ford med högre effekt än 2 MW ska vara försett med en effekt- eller strömbegränsningsfunkti. Detta inkluderar angivna fasta och fördefinierade sammansättningar. Fordet ska vara försett med automatisk reglering som begränsar strömmen till största ström i förhållande till spänning enligt standarden SS- EN 50388: Ett eldrivet ford får inte orsaka överspänningar i ktaktledningen eller andra fenomen som beskrivs i avsnitt 10.1 om överter och dynamiska effekter i standarden SS-EN 50388:2012. En kompatibilitetsundersökning ska genomföras enligt den metod som anges i avsnitt 10.3 enligt standarden SS-EN 50388: Bredden på ett eldrivet fords strömavtagartopp ska vara millimeter eller millimeter. Den geometriska utformningen av en strömavtagartopp med bredden millimeter ska vara enligt standarden SS-EN 50367:2012 Annex A.2.2. Den geometriska utformningen av en strömavtagartopp med bredden millimeter ska vara enligt standarden SS-EN 50367:2012 Annex B.2, Figur B.5. 5

6 17 En strömavtagare på ett eldrivet ford ska vara installerad på ett sådant sätt att den kan ha mekanisk ktakt med minst en av ktakttrådarna mellan och millimeter över spårets rälsöverkant. 18 En strömavtagares kolslitskena ska vara av rent kol eller impregnerat kol med tillsatsmaterial. Om ett metalliskt tillsatsmaterial används ska det bestå av koppar eller av en kopparlegering, och metallhalten får inte överstiga 35 viktprocent. 19 En strömavtagares statiska ktaktkraft ska vara antingen 55 eller 75 N. Eldrivna ford vars strömavtagare har en statisk ktaktkraft på 75 N kommer vid Transportstyrelsens prövning av godkännande eller i yttrande till Europeiska uniens järnvägsbyrå (ERA) att begränsas i sitt område för användning så att det endast får trafikera sådan infrastruktur som de tekniska egenskaperna är kompatibla med. 20 En strömavtagares dynamiska ktaktkraft, Fmean, ska vara (0,00047 x v 2 ) + 55±10 % N eller (0,00047 x v 2 ) + 75±20 % N, där v är fordets maximala kstruktishastighet i km i timmen. Den dynamiska ktaktkraften, Fmean, ska verifieras enligt standarden SS-EN 50317:2012 kapitel 7. Fords säkerhet i järnvägstunnlar 21 Motorvagnar och persvagnar av kategori B enligt TSD Lok och passagerarford ska vara utformade och ha egenskaper för att begränsa spridningen av värme och brandgaser genom tåget. Motorvagnar och persvagnar ska ha 1. skiljeväggar som sträcker sig tvärs över hela deras bredd i utrymmen för passagerare och persal enligt punkt (3) i TSD Lok och passagerarford, eller 2. ett system för att begränsa och förhindra spridning av brand och som är fast installerat. 22 Ett system enligt 22 andra stycket 2 ska under minst 15 minuter efter att en brand har startat säkerställa att eld och rök inte sprids i farliga kcentratier längre än 30 meter i utrymmen avsedda för passagerare eller persal. Systemets uppskattade frekvens för fel som innebär att spridningen av värme och brandgaser inte begränsas får högst vara 10-7 fel/timme. I uppskattningen av felfrekvensen ska feltillstånd hos kompenter, redundanser och mjukvara ingå. Vid uppskattningen av felfrekvensen kan hänsyn tas till de regelbundna ktroller och andra åtgärder som kan vidtas. 23 Ford avsedda för perstrafik i tunnlar längre än 5 km ska vara utrustade med nödbromsöverbryggning och med system som möjliggör för föraren att uppfatta brandlarm i tåget. 6

7 Tågskyddssystem 24 Lok och motorvagnar ska vara utrustade med ett ombordbaserat tågskyddssystem som är kompatibelt med minst ett av följande system: 1. Den markbaserade delen av ATC2. 2. Ett markbaserat tågskyddssystem av typen ETCS enligt TSD Trafikstyrning eller signalering. Om växlingslok, tvåvägsford samt arbetsford med förarhytt saknar tågskyddssystem ska de vara utrustade med hastighetsbegränsare och förarövervakning. Med förarövervakning avses en funkti som övervakar förarens aktivitet och automatiskt stoppar tåget vid avsaknad av föraraktivitet. 25 Installati av en ny typ eller versi av tågskyddssystem i ett ford ska anses som en väsentlig ändring enligt kommissiens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 av den 30 april 2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning och om upphävande av förordning (EG) nr 352/2009, i lydelsen enligt kommissiens genomförandeförordning (EU) 2015/1136 av den 13 juli 2015 (CSM Riskvärdering). 26 Det fordsbaserade tågskyddssystemet ska ha minst driftstimmar i genomsnitt mellan fel (MTBF) som kräver isolering av tågskyddsfunktierna. Sökanden ska visa att tågskyddssystemet uppfyller kravet genom att genomföra och redovisa en beräkning baserad på vedertagna metoder för driftssäkerhetsberäkning. 27 Den specifika anpassningsenheten i det ombordbaserade tågskyddssystemet (STM-funktien) ska ha egenskaper och funktier som är kompatibla med den markbaserade delen av ATC2. Allmänna råd En STM-funkti som är avsedd för ETCS basversi 2 bör uppfylla de krav som specificeras i Transportstyrelsens dokument STM FRS BVS , versi 5.2. En STM-funkti som är avsedd för ETCS basversi 3 bör uppfylla de krav som specificeras i Transportstyrelsens dokument STM FRS BVS , versi STM-funktiens felfrekvens ska vara högst 1 x 10-9 fel per driftstimme för fel som innebär att fordets hastighet kan bli högre än vad den markbaserade delen av ATC2 tillåter. Sökanden ska visa att STM-funktien uppfyller kravet genom att genomföra och redovisa en beräkning baserad på vedertagna metoder för att beräkna acceptabel frekvens för säkerhetskritiskt fel. 29 STM-funktien ska ha alla de funktier som ett ATC2- ombordsystem har. Om STM-funktien saknar funktier som finns i ett ATC2- ombordsystem ska den uppnå samma trafiksäkerhet som ett ATC2- ombordsystem. Sökanden ska visa detta genom att utföra en riskanalys. 7

8 30 För ford som är utrustade med tågskyddssystem av typ ETCS basversi 2 ska tågskyddssystemet 1. tillämpa de bromskurvor som beskrivs i Europeiska uniens järnvägsbyrås dokument Descripti of the brake curve calculati, EEIG 97E881 versi 7A, och 2. ha en bildskärm enligt gällande specifikati för basversi 3 i Europeiska uniens järnvägsbyrås dokument ETCS Driver machine interface, ERTMS , V För lok och växlingslok som är utrustade med ETCS och med radiostyrning ska det endast vara möjligt att aktivera radiostyrningsutrustningen när ETCS ombord är i driftläge skiftning. Fordet ska omedelbart automatiskt bromsas till stillastående om ETCS ombord lämnar driftläge skiftning medan radiostyrningsutrustningen är aktiv. 32 För att visa kompatibilitet mellan det fordsbaserade tågskyddssystemet och de markbaserade tågskyddssystemen ska sökanden göra analyser och tester. Dessa analyser och tester ska visa att de fordsoch markbaserade tågskyddssystemen fungerar tillsammans och med tillförlitlighet enligt 26, utan att medföra ökade säkerhetsrisker, utifrån 1. de eventuella avvikelser, restriktier och villkor som delsystemen är behäftade med, 2. öppna punkter och specialfall, samt 3. övergångar mellan olika typer eller versier av markbaserade tågskyddssystem. Sökanden ska använda den senaste versien av Trafikverkets dokument RBC-OBU integrati test specificati för att analysera vilka tester som ska göras och om ytterligare testfall tillkommer för att visa kompabilitet med markutrustningen. Tågradio 33 Ett ford med förarhytt ska ha tågradio av typen GSM-R fast installerad med extern antenn enligt specifikatierna i TSD Trafikstyrning och signalering. Arbetsford och växlingslok som saknar tågradio kommer vid Transportstyrelsens prövning av godkännande eller i Transportstyrelsens yttrande till Europeiska uniens järnvägsbyrå att begränsas i sitt område för användning till sådan drift som inte kräver ktakt med infrastrukturförvaltarens trafikledning. Fords kstrukti för svåra vinterförhållanden 34 Ett ford ska vara kstruerat för drift i sträng kyla och svåra snöförhållanden och provas enligt den tekniska rapporten SIS-CEN/TR 16251:2016 i tillämpliga delar. 8

9 Ford som inte uppfyller kraven under svåra snöförhållanden kommer i Transportstyrelsens prövning av godkännande eller i Transportstyrelsens yttrande till Europeiska uniens järnvägsbyrå att begränsas så att 1. godsvagnars och persvagnars bromsförmåga sätts till högst 75 procent av den bromsförmåga som avses i 46, och 2. loks, motorvagnars, arbetsfords och växlingsloks bromsförmåga sätts till högst 60 procent av den bromsförmåga som avses i 46. Fordsstruktur och mekaniska delar 35 Ett fords totala vikt, vikt per axel och vikt per hjul ska fastställas för följande lastfall: 1. Totalvikt i driftsskick, det vill säga vikten på fordet, föraren och samtliga förbrukningsmaterial påfyllda maximalt. 2. Totalvikt vid den högsta nyttolast som fordet kstruerats för. 36 Ett ford ska vara kstruerat så att inga sprickor eller betydande permanenta deformeringar eller brott uppstår av de belastningar som anges i kapitel 6 i standarden SS-EN :2010 för fordskategori L, F-I eller F-II. Det här kravet gäller inte för växlingslok och tvåvägsford. Allmänna råd Metoderna i kapitlen 6 och 7 i SS-EN :2010 alternativt kapitel i SS-EN :2010 bör användas vid beräkningarna. Drag- och stötinrättningars kstrukti 37 Ett koppelsystem ska vara kstruerat så att ingen pers behöver befinna sig mellan de ford eller enheter som ska kopplas ihop eller isär när ford eller enheter är i rörelse. Drag- och stötinrättningar och kortkoppel ska vara fjädrande och tåla de krafter som uppstår under drift. Ett kortkoppels hållfasthet ska vara minst lika hög som hos fordets drag- och stötinrättningar. Boggiramens hållfasthet 38 En boggiram ska vara kstruerad så att inga sprickor och inga betydande permanenta deformeringar eller brott uppstår av de kombinatier av belastningar som uppkommer på grund av 1. dynamiska krafter, 2. acceleratier och retardatier av fordet, 3. lastning och lossning av gods, 4. lyft av fordet, och 5. boggimterad utrustning. 9

10 Allmänna råd Metoderna i SS-EN bör användas vid beräkningarna för boggiramens hållfasthet. Mekaniska egenskaper hos hjulpar, hjul och axlar 39 Ett hjulpar ska överföra krafter och vridmoment mellan de mterade delarna. Allmänna råd Hjulpar bör vara provade enligt metoderna i standarden SS-EN 13260:2009 eller likvärdig standard där gränsvärden för axialkraft och tillhörande ktrollprovningar framgår. 40 Ett hjul ska överföra krafter och vridmoment samt motstå statiska, dynamiska och termiska belastningar. Allmänna råd Hjul bör vara provade enligt avsnitten 6.2 och 7 i standard SS-EN :2004 eller likvärdig standard där de fastställda beslutskriterierna för restspänningar för utvärderingen av proven framgår. 41 En axel ska motstå överföring av krafter och vridmoment samt motstå statiska, dynamiska och termiska belastningar. Allmänna råd En axel som inte är drivande bör vara kstruerad och provad enligt avsnitten 4, 5 och 6, och utvärderad enligt den tillåtna spänningen enligt bedömningsgrunderna i avsnitt 7 i standard SS-EN 13103:2009 eller likvärdig standard. En axel som är drivande bör vara kstruerad och provad enligt avsnitten 4, 5 och 6, och utvärderad enligt den tillåtna spänningen enligt bedömningsgrunderna i avsnitt 7 i standard SS-EN 13104:2009 eller likvärdig standard. Frtrutans mekaniska egenskaper 42 En frtruta i en förarhytt ska motstå krafterna från en kollisi med ett cylindriskt föremål som väger g och har en hemisfärisk ände. Den ska motstå krafterna från kollisien på ett sådant sätt att 1. föremålet inte tränger igenom rutan, 2. rutan inte splittras, och 3. rutan förblir inom sin ram. En frtruta ska vara provad enligt standard SS-EN 15152:2007 kapitel Dessa krav gäller inte för växlingslok och tvåvägsford. 10

11 Broms 43 Kraven i gäller inte för tvåvägsford vars bromssystem endast utgörs av det system som bromsar hjulen som är avsedda för vägtrafik. Kraven i gäller inte för tvåvägsford. 44 Ett fords bromssystem ska riskbedömas enligt kommissiens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 av den 30 april 2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning och om upphävande av förordning (EG) nr 352/2009, i lydelsen enligt kommissiens genomförandeförordning (EU) 2015/1136 av den 13 juli 2015 (CSM Riskvärdering). I riskbedömningen ska allvarlighetsgraden bedömas som katastrofal i de fall en kombinati av fel orsakar förlust av fordets bromsförmåga. Ett enkelfel får inte orsaka fullständig förlust av bromsförmåga. 45 Ett fords bromssystem ska aktiveras automatiskt vid 1. oavsiktlig separati av fordet från tåget, eller 2. energibortfall i bromsens styrledning. 46 Ett fords bromsförmåga ska bestämmas genom beräkning av stoppsträckan enligt standarden SS-EN :2016 eller likvärdig standard. Stoppsträckan ska säkerställas genom provning. Fordets bromsförmåga ska uttryckas antingen genom bromsvikt eller bromsprocent. 47 Ett fords parkeringsbromsförmåga utan kraftförsörjning, under lastfall som anges i 35 första stycket 2, ska beräknas enligt standarden SS- EN :2016 eller likvärdig standard. Den största adhesien mellan hjul och räl som får antas vid beräkningarna är 0, I förarhytten ska minst två oberoende anordningar för nödbromskommando finnas tillgängliga. Var och en av dessa ska kunna aktiveras genom en enskild åtgärd av föraren från hens normala körställning. En av dessa anordningar ska vara en röd svamptryckknapp. Anordningarnas nödbromsläge ska vara mekaniskt självlåsande. Upplåsning av detta läge ska endast vara möjlig med en avsiktlig åtgärd. 49 Det ska vara möjligt att från förarhytten avgöra status för 1. bromssystemets delar som kan styras eller stängas av individuellt, 2. bromsenergiförsörjningen, 3. den dynamiska bromsen, om den är medräknad i nödbromsförmågan i 47, och 4. det bromssystem som är kopplat till traktissystemet, om det är medräknat i nödbromsförmågan i 46. Fords brandsäkerhet 50 Ett fords brandsäkerhet ska bedömas enligt kommissiens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 av den 30 april 2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning och 11

12 om upphävande av förordning (EG) nr 352/2009, i lydelsen enligt kommissiens genomförandeförordning (EU) 2015/1136 av den 13 juli 2015 (CSM Riskvärdering). Ett ford ska vara dimensierat och utformat så att förare och persal ombord skyddas från katastrofala ksekvenser av brand. Det ska göras utifrån materials, produkters, kompenters och systems medverkan och beteende vid brand. Dessa krav gäller inte för växlingslok och tvåvägsford. Förarhytt och gränssnitt 51 Kraven i gäller inte för tvåvägsford. 52 Ett ford med förarhytt ska vara utformat så att föraren lätt kan se den relevanta informatien som visas i form av signaler och säkerhetsrelaterade skyltar längs spåret. Allmänna råd Ett ford med förarhytt bör vara utformat enligt tillägg D till UIC 651 fjärde utgåvan, juli Förarhyttens belysning och instrumentbelysning får inte avge grönt sken, med undantag för sådant sken som ATC2-utrustningen avger. 54 Ett ford med förarhytt ska vara utrustat med hastighetsmätare. Externa lyktor samt ljus- och ljudsignalanordningar 55 Externa lyktor samt ljus- och ljudsignalanordningar ska vara anordnade enligt avsnitt i TSD Lok och passagerarford. Det här kravet gäller inte för tvåvägsford. Radiostyrning för växlingsarbete 56 Ett fords radiostyrningssystem för växlingsarbete ska riskbedömas enligt kommissiens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 av den 30 april 2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning och om upphävande av förordning (EG) nr 352/2009, i lydelsen enligt kommissiens genomförandeförordning (EU) 2015/1136 av den 13 juli 2015 (CSM Riskvärdering). I riskbedömningen ska allvarlighetsgraden bedömas som kritisk om det finns risk för att 1. radiostyrningsutrustningen störs ut, eller 2. radioktakten mellan ford och radiosändare förloras. 57 Fordet ska automatiskt bromsas till stopp vid förlust av radioktakt. 58 Radiostyrningsenheten ska utformas på ett sådant sätt att oavsiktlig traktisinitiering eller lossning av bromsen förhindras. 12

13 Undantag 59 Undantag från dessa föreskrifter meddelas av Transportstyrelsen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 16 juni Kravet i 13 gäller vid godkännande av eldrivna ford till och med 31 december På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Avdelning) 13

14

15 Bilaga 1 Bilaga 1. Fords kompatibilitet med spårledningar Ett fords halva bredd inklusive kurvutslag utåt i en kurva med 190 m radie får vid en statisk beräkning inte överskrida måtten enligt figur 2. Yttersta hjulaxeln 2,5 m 4,2 m 1,93 m 1,58 m Figur 2. Maximal fordsbredd inklusive kurvutslag utanför yttersta hjulaxeln Kravet på fordets maximala halva bredd minskas rätlinjigt från 1,93 m till 1,58 m mellan avstånden 2,5 m och 4,2 m från yttersta hjulaxeln. 15

16

17 Bilaga 2 Bilaga 2. Ktrollförfarande De egenskaper hos delsystemet som ska bedömas under de olika kstruktis-, utvecklings- och tillverkningsfaserna är markerade med ett X i tabellen. Typprov är ett prov för att ktrollera kstruktien. Rutinprov är prov för ktroll av produktisöverensstämmelsen och är beroende av vilken bedömningsmodul som sökande valt. Egenskap som ska bedömas Fords kompatibilitet med spårledningar 6 Fords referensprofil 7 8 Fords gångdynamiska egenskaper 9 11 Tillstånds ktroll av axellager Traktisutrustning och elektrisk utrustning Kstruktis- och utvecklingsfas Tillverkningsfas Kstruktisgranskning Typprovning Rutinprovning Typ ford X X - Alla X - - Alla X X - Alla X X - Växlingslok X - - Alla X X - Alla X - - Alla av 17

18 Bilaga 2 Fords säkerhet i järnvägstunnlar 24 och Tågskydd ssystem X X - Alla X X - Växlingslok 33 Tågradio 34 Fords kstrukti för svåra vinterförhållanden Fordsstruktur och mekanisk a delar 37 Drag- och stötinrättningars kstrukti 38 Boggiramens hållfasthet Mekanisk a egenskaper hos hjulpar, hjul och axlar X - - Alla X X - Alla X X - Växlingslok X X - Alla X X - Alla X X - Alla X X X Alla 42 X X - Alla 18

19 Bilaga 2 Frtrutans mekaniska egenskaper Broms 48 Nödbroms kommando 49 Bromstillstånd och felindikering 50 Fords brandsäkerhet Förarhytt och gränssnitt 55 Externa lyktor samt ljusoch ljudsignal -anordningar Radiostyrning för växlingsarbete X X - Alla (X) X - Växlingslok X - - Alla X - - Alla X - - Alla X - - Alla X X - Alla X X - Växlingslok X X - Alla 19

20

21 Bilaga 3 Bilaga 3. Teknisk fil Den tekniska dokumentatien som utgör den tekniska filen som återföljer fordet består av följande dokument: 1. en allmän beskrivning av järnvägsfordet, dess kstrukti och uppbyggnad, 2. en separat dossier med den uppsättning data som krävs för varje relevant fordsregister och fordstypregister, 3. beskrivningar och förklaringar som är nödvändiga för förståelsen av hur järnvägsfordet fungerar och ska underhållas, 4. villkoren för integrering av järnvägsfordet i dess systemmiljö och nödvändiga villkor för gränssnitten, 5. en förteckning över de harmiserade standarder och/eller andra relevanta tekniska specifikatier, som tillämpats helt eller delvis, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska uniens officiella tidning samt beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla kraven i relevanta natiella tekniska krav på järnvägsford när de harmiserade standarderna inte har tillämpats. När det gäller harmiserade standarder som tillämpats delvis ska det i den tekniska dokumentatien specificeras vilka delar som har tillämpats, 6. resultat av utförda kstruktisberäkningar, undersökningar etc, 7. provningsprogram och rapporter, 8. bevis på överensstämmelse med andra bestämmelser som följer av fördraget (inbegripet eventuella intyg), 9. dokumentati om järnvägsfordets tillverkning och mtering, 10. en förteckning över tillverkare som är delaktiga i järnvägsfordets kstrukti, tillverkning, mtering och installati, 11. användningsvillkor för järnvägsfordet (inskränkningar med avseende på användningstid eller körsträcka, gränsvärden för slitage etc.), bland annat: a. en beskrivning av drift i normaltillstånd, inklusive fordets driftsegenskaper och begränsningar (t.ex. fordsprofil, högsta kstruktishastighet, axellaster, bromsprestanda ), b. en beskrivning av olika feltillstånd som rimligen kan förutses i händelse av säkerhetskritiska fel på utrustning eller funktier som beskrivs i dessa föreskrifter, tillsammans med tillhörande godtagbara gränsvärden och driftbegränsningar som kan vara aktuella för enheten, 21

22 Bilaga 3 c. en beskrivning av de system för tågstyrning och övervakning som gör att säkerhetskritiska fel på utrustning eller funktier som beskrivs i dessa föreskrifter kan identifieras, d. bärgningsrelaterade beskrivningar såsom en beskrivning av förfaranden för användning av räddningsåtgärder och tillhörande nödvändiga försiktighetsåtgärder som ska vidtas, t.ex. användning av nödutgångar, tillträde till fordet för bärgning, avstängning av bromsar, elektrisk jordning, bogsering. En beskrivning av effekterna då de beskrivna nödåtgärderna vidtas, t.ex. minskning av bromsprestandan efter avstängning av bromsar. För motorvagnar och persvagnar ska det finnas beskrivning för räddningstjänstens behov med uppgifter om identifiering av fordstyp, större oljemängder i fordet, hur räddningstjänsten kan bereda sig tillträde till havererat ford, hur räddningstjänsten säkrar fordet mot rullning och hur räddningstjänsten bryter elektriska spänningar, 12. underhållsvillkor och teknisk dokumentati om järnvägsfordets underhåll bestående av, a. en verifikatisrapport för underhållsdata som förklarar hur underhållsarbeten definieras och utformas för att säkerställa att fordets egenskaper bibehålls inom godtagbara gränser för användning under dess livstid. Rapporten ska ge ingångsdata för att bestämma ktrollkriterierna och underhållsarbetenas periodicitet. b. verifikatisrapporten för underhållsdata ska innehålla erfarenheter, principer och metoder som använts för att utforma underhållet av fordet, nyttjandeprofil om gränsvärden för normalt utnyttjande (t.ex. km/månad, klimatgränsvärden, godkända typer av last osv.), relevanta uppgifter som använts för att utforma underhållet och ursprunget till dessa uppgifter (genom erfarenhet), prov, undersökningar och utförda beräkningar som använts för att utforma underhållet. c. specifikati av de resulterande anordningar (anläggningar, verktyg ) som krävs för underhållet, d. underhållsanvisningen som förklarar och beskriver hur underhållsarbeten ska utföras, e. beskrivning av underhållsarbeten omfattande alla arbeten som krävs, såsom inspektier, övervakning, prov, mätningar, utbyten, justeringar, reparatier, f. underhållsarbeten delas upp i förebyggande underhåll som är schemalagt och styrt avhjälpande underhåll. g. underhållsanvisningen ska omfatta följande: 22

23 Bilaga 3 i. kompenthierarki och funktiell beskrivning: Hierarkin sätter upp gränser för fordet genom att förteckna alla tiillhörande delars produktstruktur och använder ett lämpligt antal bestämda nivåer. Den lägsta delen i hierarkin ska vara en utbytbar enhet, ii. schematiska kretsscheman, anslutningsscheman och förbindningsscheman, iii. reservdelslista som ska innehålla de tekniska och funktiella beskrivningarna av reservdelarna (utbytbara enheter). Listan ska omfatta alla delar som specificeras för villkorat utbyte, eller vilka kan kräva utbyte efter elektriskt eller mekaniskt fel, eller vilka förväntas behöva utbytas efter oförutsedd skada (t.ex. frtruta). Driftskompatibilitetskompenter ska anges med hänvisning till deras motsvarande försäkran om överensstämmelse, iv. de gränsvärden för kompenter som inte får överskridas under drift ska anges. Det är tillåtet att specificera driftsbegränsningar vid feltillstånd (när vissa gränsvärden uppnåtts), v. europeiska rättsliga skyldigheter: När kompenter eller system omfattas av särskilda europeiska rättsliga skyldigheter ska dessa skyldigheter förtecknas. vi. den strukturerade uppsättningen uppgifter som omfattar de åtgärder, förfaranden och medel som sökanden föreslår ska användas vid utförandet av underhållsuppgiften, h. beskrivning av underhållsarbetena: i. demterings-/mteringsanvisningar med ritningar som krävs för korrekt mtering/demtering av utbytbara delar, ii. underhållskriterier, iii. ktroller och prov, iv. verktyg och material som krävs för att utföra uppgiften (specialverktyg), v. förbrukningsmateriel som krävs för att utföra uppgiften, vi. perslig säkerhets- och skyddsutrustning (särskild), 23

24 Bilaga 3 i. prov och förfaranden som ska vidtas efter varje underhållsarbete innan fordet tas i trafik. j. handböcker eller anordningar för felsökning (feldiagnos) för alla rimligt förutsebara situatier. Detta omfattar funktiella och schematiska diagram över systemen eller IT-baserade felsökningssystem. 24