DOC PROTOKOLL FRÅN MÖTET I ESF-KOMMITTÉN DEN 28 SEPTEMBER 2000

Transkript

1 DOC PROTOKOLL FRÅN MÖTET I ESF-KOMMITTÉN DEN 28 SEPTEMBER GODKÄNNANDE AV DAGORDNINGEN Ordföranden Karl-Johan Lönnroth informerade kommittén om att diskussionen om förslagen till budgetförordningar hade strukits från dagordningen. Dagordningen godkändes efter denna ändring. 2. MEDDELANDEN FRÅN ORDFÖRANDEN Ändrat förslag till budgetförordningar Ordföranden Karl-Johan Lönnroth informerade kommittén om att medlemsstaterna fortfarande hyste en rad betänkligheter beträffande innehållet i de ändrade förslagen till budgetförordningar. Ett nytt gemensamt möte planerades därför till den oktober 2000 samt ett tekniskt möte om överföring av datauppgifter den 13 eller 16 oktober Samtliga kommittéer inom strukturfonderna borde kunna diskutera förslagen till budgetförordningar innan ERUF-kommittén fattar ett slutligt beslut. Av denna anledning skulle därför ERUF-kommittén eventuellt sammankallas till ett särskilt möte under veckan 7 november 2000, efter det att andra kommittéer hade avgivit ett yttrande om förordningarna. Ordföranden föreslog att ESF-kommitténs tekniska arbetsgrupp skulle sammankallas till ett särskilt möte omedelbart efter det gemensamma tekniska mötet. Om konsensus nåddes, kunde ESFkommittén avge sitt yttrande genom skriftligt förfarande. Resultat av skriftliga förfaranden Ett dokument med en beskrivning av det rådande läget i förhandlingarna med de olika medlemsstaterna delades ut vid mötet. Kommentarer kan sändas till respektive avdelningar inom kommissionen. Information om åtgärder enligt artikel 6 i ESF-förordningen Det förslag till riktlinjer för innovativa åtgärder som hade presenterats för kommittén vid dess vårmöte hade överlämnats till Europaparlamentet. I sitt yttrande välkomnade parlamentet dokumentet, men uttryckte också viss kritik av storleken på de medel som fanns tillgängliga, definitionen av innovation, och det sätt på vilket förslagsinbjudan, i synnerhet inom området för dialogen mellan arbetsmarknadens parter, skulle behandlas. Parlamentet önskade hållas informerat om de framsteg som gjordes i genomförandet av artikel 6. Kommissionen hade därför beslutat utarbeta ett förslag till meddelande om artikel 6, med mer konkret information om den typ av innovationsåtgärder som avsågs stödjas under de kommande fyra åren. Samtidigt som andra typer av åtgärder inte uteslöts, skulle de innovativa åtgärderna inriktas på den europeiska sysselsättningsstrategin. De första förslagsinbjudan skulle förmodligen avse lokal utveckling och teknisk innovation inom dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Kommittén skulle hållas informerad om läget beträffande meddelandet. Sysselsättningspaketet: följder för ESF Ordföranden informerade kommittén om att kommissionen hade offentliggjort sysselsättningspaketet den 6 september Den gemensamma sysselsättningsrapporten, som innehåller en analys av medlemsstaternas nationella handlingsplaner liksom en tematisk analys av de fyra pelarna inom den europeiska sysselsättningsstrategin, visar att medlemsstaterna nu agerar i ett mer gynnsamt sysselsättningsklimat än när strategin först lanserades Det är därför lämpligt att nu vidta ytterligare åtgärder. Därutöver hade kommissionen utfärdat 58 rekommendationer till medlemsstaterna, med särskild betoning på 8 specifika områden som livslångt lärande och blandningen av politiken I de fyra pelarna. 1

2 I kommissionens riktlinjer för 2001, bekräftar den att de operativa programmen bör beakta den europeiska sysselsättningsstrategin och slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon, I synnerhet målet att uppnå full sysselsättning (dvs. en sysselsättningsgrad på 70 %) och öka sysselsättningsgraden för kvinnor till 60 % år Nya mål avseende social delaktighet och kunskap och innovation hade lagts till. Därutöver hade antalet kvantifierbara mål ökats från till 20. Paketet finns att hämta på alla språk på webbplatsen Europa. Utnämning av ledamöter Ordföranden hälsade kommitténs nya ledamöter välkomna och informerade dem om att rådet hade fattat beslut om deras utnämning. 3. GODKÄNNANDE AV PROTOKOLLET FRÅN MÖTET DEN 14 JUNI 2000 Protokollet antogs. 4. GEMENSKAPSINITIATIV Läget när det gäller gemenskapsinitiativet Equal Kommissionens företrädare Riera informerade kommittén om att samtliga medlemsstater hade lämnat in sina program före slutdatum den 15 september I början av november kommer kommissionen att inleda förhandlingar med medlemsstaterna i syfte att anta samtliga program före den 15 februari Medlemsstaterna kan därefter inleda urvalsprocesserna så att de första projektansökningarna inom ramen för Equal skulle kunna godkännas i mitten av november Arbetsmarknadens parter var involverade i processen på programplaneringsnivå och samarbetade med medlemsstaternas arbetsmarknadsmyndigheter. Vid kommitténs nästa möte skulle kommissionen kunna presentera en analys av programmen och en kategoriindelning av bästa metoder. Som svar på frågor ställda av företrädarna för Tysklands och Italiens regeringar, bekräftade ordföranden att kommittén skulle kunna diskutera rapporten om goda exempel för varje medlemsstat för sig. Rapporten skulle också möjliggöra en mer detaljerad granskning av programmen. En presentation av goda metoder inom Equal skulle kunna planeras för Strategiska lärdomar som kan dras av gemenskapsinitiativen Employment och Adapt Kommissionens företrädare Laine, redovisade de första lärdomar som kunnat dras av den andra projektomgången inom initiativen Adapt och Employment. När det å ena sidan gällde vertikal mainstreaming (strategiska system) var ett exempel otvivelaktigt den effektiva överföring av erfarenheter som skett innan kommissionen startade det nya programmet. Medlemsstaternas program innehåller nu också ett mycket nyttigt kapitel om vilka lärdomar som kan göras. Horisontell mainstreaming (erfarenhetsutbyte), å andra sidan, uppnåddes främst genom formella och informella nätverk, vilket också framgick av den presentation av det finska mainstreamingprojektet som gjordes senare under mötet. Verktyg för mainstreaming är exempelvis den nya webbplatsen på Internet som länkar Equal till Adapt och Employment samt den Cd-rom om kvinnlig företagsamhet som utvecklats inom initiativet Now. Kommissionens företrädare Hublet redogjorde kortfattat för den nya webbplatsen Equal och dess funktion som kontaktyta mellan förr och nu. Webbplatsen finns på Kvinnlig företagsamhet Kommissionens företrädare Livingstone, demonstrerade den trespråkiga (engelska/franska/tyska) CD-rom "Strengthening Women's entrepreneurship" (Att stärka kvinnlig företagsamhet) som presenterar en europeisk modell för kvinnlig företagsamhet genom bland annat praktiska exempel, detaljerade beskrivningar av särskilda undervisnings- och inlärningsverktyg inom Now-projekt, nyttiga kontakter och adresser liksom fakta och siffror om kvinnlig företagsamhet i Europa och programinformation om initiativen Employment och Equal. Horizon: Mainstreaming-projektet i Finland I sin presentation av det finska mainstreaming-projektet underströk Sirpa Juutinen att mainstreaming är mer än bara en process för att sprida uppgifter. Inslag i det finska exemplet som skulle kunna användas på gemenskapsnivå innefattade ett systematiskt sätt att dels identifiera 2

3 goda metoder och dels sprida och marknadsföra goda metoder som kan genomsyra alla nivåer av beslutsfattande, tillhandahållande av tjänster och finansieringsmöjligheter. Det finska exemplet har visat att alla åtgärder måste genomföras på lokal, regional och nationell nivå, liksom på gemenskapsnivå. Ordföranden sammanfattade diskussionen på följande sätt: Kommittén välkomnade presentationerna och ansträngningarna för att sprida programmets resultat. Tidigare erfarenheter hade påverkat utformningen av nya program inom Equal. Kommittén enades om att mainstreaming skulle ingå i projektutformningen, men att strukturer bör finnas på plats för att denna skall få effekt. Mainstreaming måste äga rum på olika nivåer. Kommittén stödde utveckling av tekniska diskussionsverktyg. 5. SLUTSATSER FRÅN DE SLUTLIGA ESF-UTVÄRDERINGARNA Kommissionens företrädare Rouland, redogjorde för de viktigaste slutsatserna i rapporten om de slutliga ESF-utvärderingarna. Rapporten omfattar mål 1, 2, 3 och 4 med tematisk inriktning på lika möjligheter och innehåller vissa rekommendationer för programperioden Rapporten har utarbetats i partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna och baserats på utvärderingarna efter halva tiden. Rapporternas viktigaste slutsatser sammanfattades på följande sätt: Mer effektiva, riktade och integrerade åtgärder, som arbetslivsintroduktion Till framgångskriterierna bör inte endast tillgång till arbete räknas utan också dessa arbetstillfällens stabilitet. ESF bidrog till genomförandet av lika möjligheter. Rekommendationerna avsåg främst följande inslag: Ett väl fungerande partnerskap Förbättring av system för kontroll och informationsinsamling Bättre identifiering av stödmottagarens särskilda behov, samt En ökning för att anpassa projekten till de faktiska behoven på arbetsmarknaden. Som svar på frågor ställda av företrädaren för EFS och den italienske regeringsföreträdaren, klargjorde Rouland att de negativa slutsatserna borde ses i ett övergripande sammanhang. När kommissionen talar om bristande effektivitet avses ofta jämförelser med ett programs mål. Syftet med rapporten var att identifiera områden där förbättringar kunde genomföras och inte att ge en komplett bedömning av programmen. Som svar på frågor från företrädarna för Tysklands och Italiens regeringar bekräftade Rouland att den slutliga rapporten skulle innefatta slutsatserna från samtliga nationella utvärderingsrapporter. För att klargöra vissa frågeställningar som några ledamöter (företrädare för Tysklands, Italiens och Förenade kungarikets regeringar samt den tyske arbetsgivarföreträdaren) berört skulle kommissionen göra ett sammandrag med en mer detaljerad förklaring av de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna. 6. LIKA MÖJLIGHETER I DEN NYA PROGRAMPLANERINGEN FÖR ESF Kommissionens företrädare Blanco, presenterade dokumentet om lika möjligheter för kvinnor och män i den nya programplaneringen för ESF. I dokument lämnas en kort översikt över i vilken omfattning aspekter avseende jämlikhet mellan könen har beaktats i den nya programplaneringen för ESF-åtgärder, och identifieras viktiga inslag i processen för att genomföra jämställdhet. I dokumentet föreslås också att vissa initiativ vidtas och det ställs en rad frågor för ett åsiktsutbyte om framtida initiativ i medlemsstaterna. Under den diskussion som följde beskrev olika ledamöter (företrädare för Tysklands, Frankrikes, Italiens, Irlands, Luxemburgs, Portugals, Sveriges och Förenade kungarikets regeringar) kortfattat hur jämställdhetsdimensionen beaktades i deras respektive programplanering, hur jämställdhetsfrågan avsågs införlivas i övervakningskommittéernas uppgifter och hur erfarenheter från exempelvis Now skulle överföras. Av dessa presentationer stod det klart att lika möjligheter inte är en fråga som berör endast kvinnor, utan är något som bör eftersträvas av såväl kvinnor som män. Även om dokumentet endast avsåg särskilda jämställdhetsåtgärder, borde en analys av jämställdhetsdimensionen i de nya ESF-programmen också ta hänsyn till mer allmänna åtgärder. För att möjliggöra kontroll och utvärdering av jämställdhetsåtgärders effekt, var det viktigt att säkerställa att lämpliga genusindikatorer infördes från början. 3

4 Ordföranden avslutade diskussionen med att meddela att kommissionen avsåg att genomföra en mer ingående studie. Ytterligare diskussioner inom ESF-kommittén skulle vara nyttiga när genomförandet av de nya ESF-programmen kommit något längre. 7. NY PROGRAMPLANERING FÖR ÅTGÄRDER ENLIGT ESF: GSR/SPD PRESENTERADE PER MEDLEMSSTAT Frankrike Det franska mål 3-programmet för baseras på en socioekonomisk analys av den sociala situationen i Frankrike, den europeiska sysselsättningsstrategin och den franska nationella handlingsplanen. Huvudinslagen i programmen är synlighet, koncentration, mervärde och partnerskap. Breda partnerskap med regionala styrkommittéer som skulle säkerställa uppföljningen liksom ökad synlighet för ESF genom det regionala genomförandet var påtagliga förbättringar jämfört med den föregående programperioden. Italien I Italien speglar programmen för både mål 1 och 3 den europeiska sysselsättningsstrategin och den nationella handlingsplanen. I tillägg till nationella program öppnar de särskilda regionala programmen möjligheter till anpassning till regionala behov. Det italienska mål 3 fokuserar på förebyggande åtgärder, informationsteknik och livslångt lärande. För att förbättra utbildningskvaliteten avser man 2003 uppnå ackreditering av utbildningsstrukturer. Tyskland Den europeiska sysselsättningsstrategin och den nationella handlingsplanen avspeglas tydligt i de tyska mål 3-programmen enligt ESF, särskilt när det gäller kamp mot långtidsarbetslöshet och utnyttjande av servicesektorns sysselsättningspotential. I mål 3-programmen prioriteras aktiv och förebyggande arbetsmarknadspolitik samt social delaktighet. Andra huvudpunkter innefattar arbetsmarknadsanpassning och företagande, yrkesutbildning och livslångt lärande samt lika möjligheter för kvinnor och män. Det tyska SPD genomförs gemensamt av den federala regeringen och de 11 delstater som omfattas av mål 3, varvid finansieringen delas lika mellan de två. Kommissionens företrädare Riera hade följande kommentarer till presentationerna: Den tydliga kopplingen till den europeiska sysselsättningsstrategin och de nationella handlingsplanerna ger ESF-programmen en mer strategisk och politisk betoning. Större insatser att koncentrera åtgärderna gjordes, vilket förbättrade effektiviteten och synligheten för åtgärder enligt ESF. De nya programmen kan ses som en bekräftelse på tidigare arbetsmetoder inom ESF när det gäller exempelvis partnerskapsmetoden och införlivandet av kontroll- och utvärderingsmekanismer. Betoningen på en förebyggande metod visade att nya mål 3-program verkligen beaktar resultaten från det gamla ESF mål 4. ESF främjar stöd till decentralisering inom sysselsättningsstrategin, men uppmuntrar medlemsstaterna att tydligt ange vilka skyldigheter varje genomförandenivå har. Ordföranden informerade om att ytterligare tre medlemsstater skulle presentera sina ESF-program vid nästa möte och att ytterligare tematiska aspekter kunde tas upp vid kommande möten. För att underlätta denna typ av diskussion enades man om att dokument skulle distribueras före mötet. 8. ÖVRIGA FRÅGOR Ordföranden påminde kommitténs ledamöter om de tänkbara datumen för det tekniska mötet om förslaget till budgetförordningar, dvs. 20, 23 eller 24 oktober Ordföranden informerade kommittén om att generaldirektoratet för sysselsättning höll kontakt med generaldirektoratet för konkurrens beträffande den fråga om sektorfonder som företrädaren för den belgiska fackföreningen hade tagit upp vid föregående möte. Vid denna tidpunkt förelåg ännu inga detaljerade uppgifter, men generaldirektoratet för sysselsättning skulle hålla kommittén informerad om läget i de pågående diskussionerna. Ordföranden informerade slutligen kommittén om vilka frågor som skulle diskuteras under kommande möte, dvs. arbetsprogrammet 2001, revisionsrättens rapport, den årliga rapporten om strukturfonderna, åtgärder inom ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter enligt artikel 6 i ESF-förordningen, ESF och lokal utveckling samt ytterligare presentationer av medlemsstaternas nya program. Ordföranden avslutade mötet. 4

5 Preliminärt datum för nästa möte är den 15 december 2000 i Bryssel. Det exakta datumet och möteslokalen kommer att bekräftas. 5