MILJÖRAPPORT. VÄNERSBORGS KOMMUN avloppsreningsverket BRÅLANDA

Transkript

1 MILJÖRAPPORT VÄNERSBORGS KOMMUN avloppsreningsverket BRÅLANDA 216

2 MILJÖRAPPORT för år 216 GRUNDDEL Brålandas avloppsreningsverk. Vänersborgs kommun UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Avloppsreningsverket i Brålanda Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Esslingetorp 9:2 Besöksadress: Avloppsreningsverket i Brålanda Kommun: Vänersborg Kontaktperson (namn, tele, e-post): Katarina Enbom, , katarina.enbom@vanersborg.se Huvudbransch och tillhörande kod 1 : Ev övriga branscher och koder 1 : Kod för farliga ämnen 2 : Grund för avgiftsnivå 3 : B Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljö och hälsoskyddsnämnden Miljöledningssystem: EMAS ISO 141 Annat: Nej Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Vänersborgs kommun, Samhällsbyggnadsnämnden Organisationsnummer: Gatuadress: Postnummer: Kontaktperson: Daniel Larsson Telefonnr: Telefaxnr: Ort: Vänersborg E-postadress: daniel.larsson@vanersborg.se 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2:13 3 enligt bilagan till förordningen (1998:94) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken 2

3 MILJÖRAPPORT för år 216 TEXTDEL Brålandas avloppsreningsverk. Vänersborgs kommun Verksamhetsbeskrivning Organisation Avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät administreras av Vänersborgs Kretslopp & Vatten. Vänersborgs Kretslopp & Vatten är en del av kommunens samhällsbyggnadsförvaltning, vars politiska ledning är samhällsbyggnadsnämnden. Ansvaret för miljöfrågor åvilar VA-chefen. Avloppsreningsverk och, pumpstationer sköts av egen personal på Vänersborgs Kretslopp & Vatten. Ledningsnätet sköts av tekniska enheten inom Samhällsbyggnadsförvaltningen Beredskapen för avloppsreningsverk och pumpstationer sköts av personalen vid avloppsreningsverken. Beredskapen för ledningsnätet handhas av tekniska enheten. Verksamhetsområde Till avloppsreningsverket är tätorterna Brålanda och Frändefors anslutna. Inom verksamhetsområdet finns Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri. Dessa industriers avlopp är anslutet till avloppsledningsnätet. Verksamhetsområdena för avloppsreningsverket sammanfaller i stort med motsvarande område för vattenförsörjningen. Skillnaden består i att ett antal fastigheter utmed vattenledningen mellan vattenverket vid Rörvik och Brålanda har anslutits till nämnda ledning. Verksamhetsområden som är anslutna till avloppsreningsverket framgår av bilaga 9. Avloppsvattenrening Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Behandlingsdelarna består av roterande sil, sandfång, luftningsbassänger, mellansedimenteringsbassänger, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassäng. Vid verket finns en utjämningsbassäng rymmande 4 m 3 som kan träda i funktion då tillrinningen är större än verkets kapacitet. När vatten samlas i bassängen startar en pump och pumpar kontinuerligt tillbaka vattnet till verket. Så länge tillrinningen är för stor till verket, bräddar vattnet tillbaka till utjämningsbassängen. När tillrinningen avtar omhändertas vattnet i verket. Bassängen har försetts med nivåmätning vilken är kopplad till datorövervakningen och således gör det möjligt att följa händelseförloppet både i nutid och i efterhand. Vid ev. bräddning till Frändeforsån registreras frekvens och tid. Flödesmätning sker med skibord före det leds till pumpsumpen. Det renade vattnet släpps till Frändeforsån. 3

4 Slambehandling Slam från verket avvattnas i centrifuger. Under året har slammet transporterats till Ragnsells på Häljestorp i Vänersborg. Där har slammet blivit anläggningsjord både för sluttäckning och till markentreprenörer. FLÖDESSCHEMA 1. Inlopp från samhället 7. Luftningsbassänger 13. Recipient, Frändeforsån 2. Inlopp från Topp Livsmedelsprodukter 8. Försedimenteringsbassänger 14. Slambassäng 3. Utjämningsbassäng för Topp Livsmedelsprod. 9. Lyftpump 15. Slamförtjockare 4. Pumpgrop 1. Mätränna 16. Avvattningscentrifug 5. Utjämningsbassäng för stora flöden 11. Flockningsbassäng 17. Slam 6. Roterande sil 12. Slutsedimentering Rens från den roterande silen samlas i container och transporteras till Skövde. Avloppsreningsverkets dimensionering: BOD7 3 2 kg/d Flöde 3 34 m 3 /d Som fällningskemikalie användes polyaluminiumklorid, Ecofloc 9. Alla vitala funktioner i avloppsreningsprocessen övervakas via olika givare som står i förbindelse med övervakningsdatorn. Alla uppgifter om verkets status förs även över till avloppsreningsverket Holmängen i Vänersborg. Under normal arbetstid larmas personalen direkt. Under icke arbetstid går larmet via Minicall-sökare till jourhavande drifttekniker. Till verket har under året tillförts m 3 externslam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Kemikaliehantering Fällningskemikalien Ecofloc 9 förvaras i en plasttank rymmande 2 m 3, som är placerad i verket. Polymer för slamavvattningen leveras i säckar om 25 kg. Dessa förvaras i verket och beredes i separat polymerrum. Max 1 kg polymer lagras åt gången. Polymer för förtjockaren levereras i fat om 125 kg. Dessa förvaras i verket och max 625 kg lagras åt gången. 4

5 Ledningsnät och pumpstationer Av bilaga 9 framgår omfattningen av de verksamhetsområden som är anslutna till avloppsreningsverket. På ritningen har även avloppspumpstationernas läge redovisats. Samtliga pumpstationer har försett med utrustning som registrerar händelseförlopp och som dessutom överför dessa värden till övervakningsdatorn. Åtgärdsplan, saneringsplan, VA-strategiplan Saneringsplan för ledningsnätet har upprättas och insänts till tillsynsmyndigheten Nederbörd Regnmätare finns vid avloppsreningsverket. Mätaren är kopplad till övervakningsdatorn och gör en registrering för varje,2 mm regn. Verksamhetens påverkan på miljön Yttre miljön påverkas obetydligt från avloppsreningsverket. Gällande föreskrifter och beslut Tillstånd enligt miljölagstiftningen Gällande tillstånd är daterat och avser utsläpp av renat avloppsvatten från Brålanda m.fl. tätorter. Tillståndet har givits av miljöprövningsdelegationen. Kontrollprogram Kontrollprogrammet är daterat och fastställt av Miljö- och hälsovårdsförvaltningen. 5

6 Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer För tillståndet gäller följande slutliga villkor Slutliga villkor fastställdes enligt Mål nr M , aktbilaga 11. Gällande villkor Kommentarer 1. Avloppsanläggningen skall utföras och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Vid haveri eller vid omfattande ombyggnadseller underhållsarbeten som medför att avloppsanläggningen helt eller delvis tas ur drift, skall åtgärder vidtas för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får därvid medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Anläggningen är utförd och drivs i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarnas förslag. Inför ombyggnaden av elen på verket var en ny matning av ström tvungen att göras. Detta medförde att verket bräddade under fyra timmar. 3. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för avloppsslammet, recipienten eller för omgivningen i övrigt. 4. Införande av nya processkemikalier samt ändring av sådana kemikalier får endast ske efter medgivande av tillsynsmyndigheten. 5. Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: 5 db(a) vardagar dagtid (7-18) 4 db(a) samtliga dygn nattetid (22-7) 45 db(a) övrig tid Den momentana ljudnivån får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Efter utredning om förhöjda tungmetaller ser vi ett samband mellan höga halter av koppar och zink i processvattnet från två av industrierna som resulterar i höga halter ut från verket. Villkoret uppfyllt. Inga klagomål rörande buller har framförts. 6

7 Gällande villkor 6. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av ovidkommande vatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. 7. En saneringsplan för ledningsnätet skall upprättas. Saneringsplanen skall innehålla förslag med kostnadsberäkning för att minimera inläckage av ovidkommande vatten och bräddning av otillräckligt renat avloppsvatten samt en prioritering och tidplan för åtgärder. Planen skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 22. Därefter skall planen efter samråd med tillsynsmyndigheten revideras vart 6:e år. Utförda åtgärder och deras effekter avseende bräddning och ovidkommande vatten skall redovisas i den årliga miljörapporten 8. Om klagomål på lukt från avloppsanläggningen uppstår skall åtgärder vidtas så att störningen upphör. Kommentarer Fortlöpande underhåll har skett. En saneringsplan för ledningsnätet är upprättad och är inlämnad till tillsynsmyndigheten. Vi har fått in klagomål från boenden vid Tvetens pumpstation. Vi har provat olika tekniker som t ex BioAmp, jonisering, kolfilter och Nutriox-lösning för att komma till rätta med problemet. När Nutriox som är en nitratlösning har använts har klagomålen minskat. I mars 215 installeras ozon och kolfilter i pumpstationen och dosering av Nutriox avslutas. I maj 215 installerade vi backventiler in till de fastigheter som har klagat på lukt i fastigheterna. I juni 216 installerade vi ytterligare ett ozonaggregat och ett kolfilter. Efter installationen har inga klagomål inkommit. 9. Förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att slutliga villkor fastställts. Kontrollprogrammet skall bl a omfatta rutiner för periodisk besiktning av reningsverk och ledningsnät. 1. Resthalten av organiskt material analyserat som BOD7 i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde inte överstiga 1 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde inte överstiga 1 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Kontrollprogram upprättades Villkoret uppfyllt. 7

8 Gällande villkor 11. Resthalten av fosfor analyserat som totalhalt i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde inte överstiga,3 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde samt som gränsvärde inte överstiga,5 mg/l beräknat som årsmedelvärde. 12. Resthalt av ammoniumkväve i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket får som riktvärde inte överstiga 5 mg/l beräknat som månadsmedelvärde under perioden fr.o.m juni t.o.m oktober. Kommentarer Villkoret uppfyllt. Villkoret uppfyllt. Kommunens beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet 2 Personalen som sköter anläggningen är utbildad för uppgiften och strävar alltid att driva reningen så långt som möjligt för att därigenom skydda människors hälsa och miljön. Bästa möjliga teknik (BAT) 3 Personal som bedriver verksamhet inom avloppsområdet utför de skyddsåtgärder, iakttar de begränsningar och de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte används i verksamheten den bästa möjliga tekniken. Lokaliseringsprincipen 4 I samband med ansökan om nytt tillstånd för utsläpp av renat avloppsvatten har lokaliseringsfrågan avhandlats i miljökonsekvensbeskrivningen. Hushållning med råvaror och energi 5 Vår strävan är att ej använda mer energi eller kemikalier än som är nödvändigt för att uppnå de miljökrav som ställts på verksamheten. Produktvalsprincipen 6 VA-verket tillämpar substitutionsprincipen. Ansvar för att avhjälpa skada 8 VA-verket ikläder sig ansvar för eventuella skador som VA-verksamheten kan orsaka. VA-verket har dessutom lagstadgad miljöförsäkring. 8

9 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året Driftförhållanden Inga driftstörningar, utöver angivna bräddningar, som har haft betydelse för miljön har inträffat under året. Provtagningspunkter Prov på inkommande vatten uttas efter den roterande silen. Inget rejektvatten påverkar provet. Prov på utgående renat avloppsvatten tas efter slutsedimenteringsbassängen. Samtliga provtagningar sker kontinuerligt och flödesproportionellt. Provtagarna har varit i drift hela året. Provtagning av slam sker manuellt som stickprov. Ett prov per körning uttages och fryses. Proven blandas sedan och analyseras 4 gånger per år. Alla värden ligger under begränsningsvärdena. Under året har slammet transporterats till Ragnsells på Häljestorp i Vänersborg. Där har slammet blivit anläggningsjord både för sluttäckning och till markentreprenörer. Driftkontroller Driftkontroller görs dagligen. Vi har serviceavtal på de viktigaste instrumenten. Flödesmätning Flödesmätning på utgående renat avloppsvatten sker före det kemiska reningssteget. Mätaren kontrolleras regelbundet mot parshallrännans flödesdiagram. Mätning av avloppsvatten som passerar nödutloppet mäts vid utjämningsbassängen och sker med hjälp av ett Thomson-skibord (6 ). Flödesmätarna har varit i drift under hela året. Analyser För analysering av avloppsvatten användes eget laboratorium för BOD, TOC, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve. Övriga erforderliga analyser utföres av Alcontrol Laboratories i Karlstad. Resultaten av de kontrollprov som analyserats visar låga värden och är under de villkor som ställts. Dock visar några utav de metallprover vi tagit höga värden på koppar och zink. Då höga halter av koppar och zink har en negativ påverkan på miljön och hälsan har Kretslopp och vatten gjort ett uppströmsarbete där vi informerat företag i området. Vi har nära kontakt med de större industrierna på området med kontinuerlig provtagning. Det egna ackrediterade laboratoriet har varit föremål för årlig tillsyn av SWEDAC. Kontrollresultaten från året redovisas i bifogade bilagor

10 Transporter Transporter till verket med fällningskemikalier och övriga varor sker med lastbil. För borttransport av rens och slam användes även lastbil. Omgivningskontroll Recipientkontrollen utföres i Dalbergsåns-Holmsåns vattenvårdsförbunds regi. Kommunen är medlem i detta vattenvårdsförbund. Avloppsverket släpper högre halter av kadmium, koppar, bly och zink än vad halterna har uppvisat vid recipientkontrollen vid punkterna ned- och uppströms verket. Däremot släpper avloppsverket lägre halter av TOC och tot-p än vad recipientkontrollen har visat prov på nedströms avloppsverket. Energibesparande åtgärder Övriga upplysningar Vi har fått in klagomål på lukt från boenden vid Tvetens pumpstation. Vi har provat olika tekniker som t ex BioAmp, jonisering, kolfilter och Nutriox-lösning för att komma till rätta med problemet. När Nutriox som är en nitratlösning har använts har klagomålen minskat. Under 215 installerade vi ozon och kolfilter i Tvetens-, Kasens- och Ekuddens pumpstationer och avslutade doseringen av Nutrioxlösningen. I maj 215 installerades backventiler till de fastigheter som har klagat på lukt inne i fastigheterna. I juni 216 installerade vi ytterligare ett ozonaggregat och ett kolfilter i Tvetens pumpstation. Efter installationen har inga klagomål inkommit. Vi har fått in klagomål på lukt från Källebergs pumpstation. Fläkten var trasig och ny fläkt har installeras. Bilagor Bilaga 1. Anslutning och belastning Bilaga 2. Utsläppskontroll vatten Bilaga 3. Bräddning Bilaga 4. Totala utsläppsuppgifter till vatten Bilaga 5. Slam Bilaga 6. Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7. Villkorsuppföljning Bilaga 8. Beräkningsmetoder Bilaga 9. Verksamhetsområde Bilaga 1. Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet Bilaga 11. Mätosäkerhet Bilaga 12. Rapport Dalbergså Holmsån 215 Datum: Namnunderskrift: Namnförtydligande: Benny Augustsson Samhällsbyggnadsnämndens ordförande 1

11 Bilaga 1 Anslutning och belastning Kommun: Vänersborg Avloppsreningsverk: Brålanda Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) 3 74 Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (p) Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (7 g/person,dygn) -därav från industri (pe) därav externbelastning (uppskattad antal pe) - mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) - slam från industri - slam från andra avloppsreningsverk ange ev förbehandling Dimensionering (pe eller BOD7(kg/d)) Medelvärde, se Maxdygn bilaga m kg BOD7/d För turistort (antal pe) Högsäsong Lågsäsong Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) Medelvärde (m 3 /d) Maxvärde (m 3 /d) Minvärde (m 3 /d) Totala årsflödet (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten* (m 3 /år) Del av totala flödet (%) 21 % *Ovidkommande vatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 63 Medelvärde (m 3 /d) Maxvärde (m 3 /d) Minvärde (m 3 /d) 627 Totala årsflödet (m 3 /år) Dimensionerande flöde m 3 /h 139 m 3 /d 3 34

12 Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD Dp TOC Vp P-tot 6,6 1,1 16,5 26,9 3,69 Vp N-tot 68,6 99, ,2 Dp NH4-N 39,9 57, ,1 Dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Ja Nej Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l Kg/d mg/l Kg/d BOD7 2,18 3, ,5 1,17 99,3 Dp TOC 6,35 1, 12 45,4 3,67 96,1 Vp P-tot,63,96,35 1,32,35 98,8 Vp N-tot 17,9 26, ,3 11 7,1 Dp NH4-N,287,47 2, 7,3,15 99,2 Dp SS Metaller Ingående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) µg/l kg/d µg/l kg/d Hg,5,7,5,2,27 Vp Cd,66,1,12,2,36 Vp Pb 34,51 83,14 19 Vp Cu 677 1,7 17 2, Vp Zn 723, ,46 22 Vp Cr 1,43,21 23,21,77 Vp Ni 1,1,17 3,,42,62 Vp Al Fe Vid mindre än värden (t ex <,1) skall halva värdet användas vid beräkning.

13 Bilaga 3 Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling Utan behandling Kvartal 2 Med behandling Utan behandling Ny matning av ström Kvartal 3 Med behandling Utan behandling Kvartal 4 Med behandling Utan behandling Summa Typ av behandling av bräddat vatten Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 24 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Bräddad volym i % av totala årsflödet Försumbart Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) BOD CODCr P-tot 6,6 16,5 1,6 N-tot 68, NH4-N 39,9 81 9,6 Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni As Medelvärde (µg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja Nej Flödesproportionell provtagning Ja Nej Tidsproportionell provtagning Ja Nej Bilaga 3 fortsätter på nästa sida

14 Forts. bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 1,3 TOC,66 P-tot,21 N-tot,21 NH4-N,12 Total mängd (kg/år) Hg,2 Cd,3 Pb,18 Cu 3,4 Zn 3,5 Cr,37 Ni,4 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddningspunkt Kontrollmetod (se nedan) Recipient Frekvens (ggr/år) Antal timmar alt. ant. dgr. Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) 1 3 Dike-Krokån 2 3 Dike-Krokån 3 3 Dike-F-forsån 4 3 Dagv-F-forsån 5 3 F-forsån 5 3, Överbelastning 6 3 F-forsån 7 3 F-forsån 8 3 F-forsån 9 3 Kontrollmetoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet 3)flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell

15 Bilaga 4 Totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket Ton/år BOD 1,2 TOC 3,7 P-tot,4 N-tot 9,7 NH4-N,15 Kg/år Hg,3 Cd,4 Pb 19 Cu 37 Zn 392 Cr,77 Ni,62

16 Bilaga 5 Medelvärde (mg/kg TS) Slam Slam, årsvärden Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg,15,18,16 samlingsprov kvartal Cd,36,42,4 samlingsprov kvartal Pb 8,2 11,88 samlingsprov kvartal Cu samlingsprov kvartal Zn samlingsprov kvartal Cr ,9 samlingsprov kvartal Ni ,5 samlingsprov kvartal Ag N-tot samlingsprov kvartal P-tot samlingsprov kvartal Toluen PCB, summa,2,25,2 samlingsprov kvartal PAH, summa,15,15,2 samlingsprov kvartal Nonylfenol 1,7 3,7,18 samlingsprov kvartal Vid summering av mindre än värden (t ex <,1) skall halva värdet användas vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Slammängder Producerad mängd 755 Ton/år Mängd TS totalt 17 TonTS/år TS-halt 14,2 % Externslammängd till vattenfas ton TS/år m 3 /år (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) Externslammängd till m 3 /år ton TS/år slambehandling - från enskilda avloppsanläggningar m 3 /år ton TS/år - från andra reningsverk m 3 /år ton TS/år - från andra verksamheter m 3 /år ton TS/år t ex slam från fiskberedningsindustri m 3 /år ton TS/år m 3 /år ton TS/år m 3 /år ton TS/år

17 Forts. bilaga 5 Lagrat slam m³ ton TS Årets början Årets slut Lagrets kapacitet Behandling ton TS/år Rötning Ja Nej ton TS/år Kompostering Ja Nej ton TS/år Vassbäddar el. liknande Ja Nej ton TS/år Annat Ja Nej ton TS/år Ja Nej ton TS/år Sluthantering Åkermark Ja Nej ton TS/år Energigröda Ja Nej ton TS/år Energiskog Ja Nej ton TS/år Täckning deponi Ja Nej ton TS/år Övrig markanvändning Ja Nej 17 ton TS/år Deponering Ja Nej ton TS/år Till annat reningsverk Ja Nej om ja vilket: ton TS/år Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej vem för register: Annat

18 Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens Roterande sil 23 Förbränning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Ecofloc 9 43 Slambehandling Polymer Sedifloc 44 2, Desinfektion Annat Natronlut 1,2 Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) KWh Bränsletyp Förbrukning (m 3 el. ton) EO1 m 3 Gasproduktion Ja Nej Mängd prod. gas/år (m 3 ) Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Uppvärmning annat: Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Ja Nej

19 Bilaga 7 Villkorsuppföljning För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet. Årsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l %,6 98,8 3,2 99,3 Kvartalsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Kvartal 1,9 97,7 4,1 98,3 Kvartal 2,3 99,6 1,5 99,6 Kvartal 3,5 99,4 1,5 99,7 Kvartal 4,5 98,4 1,5 99,5 Månadsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Januari Februari Mars April Maj Juni,7 99,8 Juli,7 99,9 Augusti,55 99, September,45 99,2 Oktober,2 99,5 November December

20 Bilaga 8 Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten skall i fortsättningen ske enligt följande: Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet. D.v.s. medelhalterna skall vara flödesvägt enligt följande formel: Medelhalt (mg/l) = (C 1 * Q 1 ) + (C 2 * Q 2 ) + + (C n * Q n ) Q 1 + Q Q n C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) 1,2 n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler: Dygnsmedelvärde (kg/dygn) = M 1 + M M n n M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen Belastning (ton/år) = Dygnsmedelvärde * Reduktion som medelvärde (%) = R 1 + R R n n R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel: Belastning (pe) = Dygnsmedelvärde BOD 7 (kg/dygn) (Beräknat enligt formel ovan) 7 * 1-3 (kg/p,dygn)

21 Verksamhetsområde Bilaga 9

22 Pumpstationer Bilaga

23 Bräddar på ledningsnätet Bilaga

24 Bilaga 9 Bräddar vid pumpstationer Bräddar på ledningsnätet P1 Höga B1 Poppelgatan/Stationsgatan P2 Källeberg B2 Rosengatan 3 P3 Nuntorp B3 Ekgatan 8 P4 Lindgatan B4 Ringgatan 23 P5 P6 P7 P8 P9 P1 P 11 P 12 P 13 P14 P 15 Gamla reningsverket Ödsmåla Tveten Kasen Tallgläntan Sikhall Norra Tromberg Sannebo Kärra Rörvik Loberg

25 Bilaga 1 Vår referens: Anders Dahlberg Miljörapport 216 Under 216 har ledningsarbete utförts enligt bifogade ledningskartor. Aktuell ledningssträcka har markerats med röd färg. Förutom ovanstående större arbete har ett antal mindre punktvisa reparationer utförts samt filmning av ledningar för att utröna konditionen på ledningsnätet. Där dagvattnet har separerats från spillvattnet kommer inläckaget av ovidkommande vatten till avloppsreningsverket att minska och bräddningar av avloppsvatten ute på ledningsnätet kommer också att minska. Där nya ledningar lagts i projekt VA-vänerkusten kommer andelen enskilda avlopp att minska, vilket medför mindre utsläpp på Vänern, men även mindre utsläpp på andra närliggande vattendrag. VÄNERSBORGS KOMMUN Tekniska Anders Dahlberg Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Bankgiro Vänersborg Sundsgatan anders.dahlberg@vanersborg.se

26 Miljörapport saneringar VA 215 Bilaga. 1 VA-Vänerkusten etapp 6 Sikhall norra: Nya spillvattenledningar i norra Sikhall Längd 573 m. Antalet enskilda avlopp minskar.. Anders Dahlberg

27 Miljörapport saneringar VA 216 Bilaga 1 VA-Vänerkusten etapp 7: Nya spillvattenledningar Rörvik och Sikhall Längd 3376 m. Antalet enskilda avlopp minskar Anders Dahlberg

28 Miljörapport saneringar VA 216 Bilaga 1 VA-Vänerkusten etapp 7 : Nya spillvattenledningar Dereviken och Sikhall Längd 644 m. Antalet enskilda avlopp minskar Anders Dahlberg

29 BILAGA 11 Innehåll: senast anlända och gällande metodförteckning SWEDACs förteckning över ackrediterade metoder med förklaringar. LABORATORIETS förteckning över ackrediterade metoder med förklaringar.

30 Metodförteckning över ackrediterade analyser BILAGA 11 Analys variabel Metod (referens) Provtyp* Mätosäkerhet* Mätområde* NH 4 -N Hach Lange LCK 34 1:4 1 %,1 2, mg/l NH4-N Hach Lange LCK 33 1:4 ± 6 % 2 47 mg/l BOD 7 Total-P SS-EN SS-EN ISO SS-EN ISO 6878:25 mod. del 7 1:4 18 % 3-7 mg/l 1:4 6 % 5-5 g/l TOC Hach Lange LCK 385 Hach Lange LCK 386 1:4 ± 12 % ± 1 % 3 3 mg/l 3 3 mg/l Total-N Hach Lange LCK 238 1:4 15 % 5-4 mg/l *) Se förklaringar Förklaringar 1 Provtyper 1:1 Sötvatten/Bassängbad 1:2 Dricksvatten 1:3 Havsvatten/Brackvatten 1:4 Avloppsvatten/Lakvatten 2 Mätosäkerhet Utvidgad mätosäkerhet, egen bestämd, ej tagen ur litteraturen, Den angivna mätosäkerheten är beräknad med täckningsfaktor 2, vilket ger en konfidensnivå på ca 95 %. 3 Mätområde Analyserbart område utan spädning

31 Bilaga 12 Dalbergså - Holmsån 215 Dalbergså - Holmsåns Vattenvårdsförbund

32 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Dalbergså - Holmsåns Vattenvårdsförbund Anna Sanengen Tel: E-post: anna.sanengen@miljo.dalsland.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Caroline Svärd Caroline Svärd Susanne Holmström Caroline Svärd Tel E-post: caroline.svard@alcontrol.se Omslagsfoto: Tryckt: Station R7, Storån, Åsmule (Foto: ALcontrol AB)

33 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 Rapportens utformning... 3 Undersökningarna... 4 Avrinningsområdet... 5 RESULTAT OCH DISKUSSION... 8 Lufttemperatur och nederbörd... 8 Vattenföring... 9 Fysikaliska och kemiska undersökningar... 1 Försurning... 1 Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD) Kväve och fosfor Turbiditet (grumlighet) och absorbans Transporter och arealspecifik förlust Metaller Klorofyll Växtplankton REFERENSER BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar BILAGA 3 Tidsserier BILAGA 4 Vattenföring, transporter och arealspecifika förluster BILAGA 5 Växtplankton... 63

34

35 Dalbergsån och Holmsån Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring Årsmedeltemperaturen i Vänersborg år 215 var 8,2 C, vilket var 2, grader varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ). Flertalet månader hade en medeltemperatur högre än eller lika med den normala. Undantag var maj och juni då temperaturen var under den normala. Årsnederbörden år 215 var 874 mm i Vänersborg, vilket var ca 23 % mer än normalt (medelårsnederbörden ). Störst var nederbördsöverskottet i december följt av maj, medan oktober var en ovanligt torr månad. Årets medelvattenföring vid Kvantenburg (R1) i Dalbergsån och nedströms reningsverket i Holmsån (RH9) var 18 respektive 1,8 m 3 /s, vilket var högre respektive något lägre än medelvattenföringen under perioden Vattenkemi Under år 215 uppmättes övervägande mycket god buffertkapacitet vid de provtagna stationerna. Ett undantag var R5 (Bodaneälven vid Lönnebergshage) där alkaliniteten var svag vid flertalet provtillfällen. Syretillståndet varierade generellt mellan måttligt syrerikt till syrerikt i vattendragen i Dalbergsån, undantaget R19 (Invallningsområdet Önäs) där syretillståndet var svagt. I Holmsåns avrinningsområde var syretillståndet genomgående svagt i vattendragen. I samtliga undersökta sjöarna var syreförhållandena tillfredställande i bottenvattnet. Undantag var S4 (Kabbosjön) där det rådde syrefattigt tillstånd och S8 (Örsjön) där det var svagt syretillstånd i augusti. I både Dalbergsåns och Holmsåns avrinningsområden varierade årsmedelhalterna av TOC (totalt organiskt kol) generellt från måttligt höga till höga. I R15 (Hakerudsälven, Lövnäs) och R19 (Invallningsområdet, Önäs) bedömdes årsmedelhalterna dock som mycket höga. I både Dalbergsåns och Holmsåns avrinningsområde varierade totalkvävehalterna mellan måttligt höga till mycket höga halter. Undantaget var R12 (Stommebäcken) där halterna bedömdes som låga. Årets medelhalter av kväve var vid flertalet provplatser jämförbara med eller lägre än medelvärdet för respektive punkt. Sett till årsmedelvärdet (endast jämna månader) var halterna av totalkväve och nitrat+nitritkväve något högre nedströms Brålanda reningsverk (R2) jämfört med uppströms (R3), men skillnaderna var relativt små. Kvävehalterna i RH1 och RH9 (upp- och nedströms reningsverket) i Holmsån var däremot markant högre nedströms jämfört med uppströms verket. Årsmedelhalterna av fosfor i vattendragen var mycket höga vid flertalet provplatser, framförallt i den södra länken av Dalbergsån och i Holmsån. Måttligt höga årsmedelhalter uppmättes dock i R5 (Bodaneälven, Lönnebergshage) och S8 (Örsjön) samt låga halter i S3 (Rådanejsön), R8b (Teåkersälven, Bäckefors), R12 (Stommebäcken), R7 (Storån, Åsmule) och i S4 (Kabbosjön). Vid samtliga stationer var 215 års medelhalter jämförbara med, eller lägre än, medelvärdet för respektive station. Vattnet var generellt starkt grumligt i rinnande vatten i avrinningsområdet med undantag för stationerna i Dalbergsåns norra länk där grumligheten var lägre. Vid flertalet stationer uppmättes årets högsta grumlighet i december på grund av höga flöden. 1

36 Dalbergsån och Holmsån Sammanfattning Medelhalterna för metallerna kadmium (Cd), koppar (Cu) och bly (Pb) var generellt låga, medan de var mycket låga för zink (Zn). Undantag var dock årsmedelhalten för koppar i R19 (Invallningsområdet Önäs) som var måttligt hög liksom även blyhalten i R16 (Lillån, vid Låssbyn). I R19 (Invallningsområdet, Önäs) var blyhalten hög. Transporter Årets största transporter av både kväve och fosfor uppmättes generellt i januari, september och december. Transporterna och följaktligen de arealspecifika förlusterna (kg/ha och år) var låga år 215 jämfört med år 214, trots jämförbart flöde. Detta beror på att transporterna år 214 var avsevärt mycket högre än normalt under hösten, vilket ledde till totalt sett kraftigt förhöjda transporter under året. Växtplankton Växtplankton undersöktes i en sjö, Stora Hästefjorden (S2), år 215. Statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) gav måttlig sammanvägd näringsstatus i Stora Hästefjorden (S2). Även vid Medins expertbedömning bedömde sjön ha måttlig status. 2

37 Dalbergsån och Holmsån Inledning INLEDNING På uppdrag av Dalbergså-Holmsåns vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört recipientkontrollen i avrinningsområdet. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 215. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogrammet daterat År 215 omfattade programmet undersökningar av vattenkemi och växtplankton. Vattenundersökningar i området har pågått sedan år Följande personer har deltagit i 215 års recipientkontroll i Dalbergsån och Holmsån: Mona Hammar, ALcontrol Karlstad provtagning av vatten och växtplankton, Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad provtagning av vatten och växtplankton, Robert Friberg, ALcontrol Karlstad provtagning av vatten, Åsa Garberg, Medins Havs och Vattenkonsulter AB artbestämning och utvärdering av växtplankton, Caroline Svärd, ALcontrol Linköping projektledning och rapportskrivning, Ann-Charlotte Norborg Carlsson, ALcontrol Karlstad kvalitetsgranskning av rapport. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). De nationella miljökvalitetsmål som främst berör sjöar och vattendrag är: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. För att kunna nå målen är det viktigt att känna till tillståndet i miljön. Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen där målet är att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund, belysa utsläppens effekter i vattenområdet, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten kortfattat i skrift och illustreras i diagram och kartor. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar. Även flödesdata, arealspecifika förluster och transportberäkningar återfinns i bilagorna. 3

38 Dalbergsån och Holmsån Inledning Undersökningarna Undersökningarna år 215 utfördes i enlighet med kontrollprogrammet daterat Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde. I kontrollprogrammet ingår totalt 23 provtagningspunkter, varav 16 i rinnande vatten och 7 i sjöar (Karta 1). Provpunkterna R8b och R12 ingår i den regionala miljöövervakningen så prover analyserades både av ALcontrol och SLU. Vilka undersökningar som utfördes vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Under år 215 utfördes analyser av fysikaliska och kemiska parametrar samt växtplankton i en av sjöarna inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Samtliga provtagningsmoment har utförts av utbildade provtagare (enligt SNFS 1991:11, MS:29) vid ALcontrol och med ackrediterade metoder. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser har utförts vid ALcontrol AB, medan utvärdering av växtplankton utförts av Medins Havs och Vattenkonsulter AB. Samtliga analyser har utförts av ett SWEDAC ackrediterat laboratorium i enlighet med gällande standard. Karta 1. Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde med provtagningspunkter för den samordnade recipientkontrollen. Lantmäteriet. 4

39 Dalbergsån och Holmsån Inledning Avrinningsområdet Dalbergsån och Holmsån är två separata vattendrag som båda mynnar i sydvästra Vänern. I båda avrinningsområdena finns flera riksintressen för natur och kultur samt Natura 2-områden. Avrinningsområdena tillhör de områden som står för den största arealspecifika förlusten av både kväve och fosfor inom Göta älvs avrinningsområde. De dominerande utsläppskällorna för närsalter är jordbruket följt av enskilda avlopp och reningsverk. Dalbergsåns avrinningsområde är 832 km 2. Markanvändningen domineras av skog (41 %), jordbruksmark (35 %) och annan öppen mark (11 %). Sjöarealen uppgår till 5 %. Flera biflöden rinner till Dalbergsån varav de viktigaste är Frändeforsån, Bodaneälven, Krokån och Storån. Holmsåns avrinningsområde är 131 km 2. Här domineras markanvändningen av jordbruksmark (44 %) följt av skog (34 %) och annan öppen mark (13 %). Sjöarealen uppgår till 6 %. Större biflöde till Holmsån är Gärserudsbäcken. 2% 5% 1% 5% 2% 1% 6% 35% 41% 44% 34% Vattenyta Skog Öppen mark jordbruk Hygge Sankmark Tätort 11% Vattenyta Skog Öppen mark jordbruk Hygge Sankmark Tätort 13% Figur 1. Markanvändning inom Dalbergsåns (till vänster) och Holmsåns (till höger) avrinningsområde. Källa (www. vattenmyndigheterna.se). 5

40 Dalbergsån och Holmsån Inledning Tabell 1. Undersökningsprogram och provtagningspunkter i vattendrag och sjöar inom den samordnade recipientkontrollen i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden. Heltalen anger hur många gånger per år provtagning sker.,5 betyder att prov tas vartannat år och,33 vart tredje år med startår 214. För förklaring av analyspaket (L1, L2, L, LS och LM) se Tabell 2 Nr Koordinater Vattendrag/Namn Analyser (provtagningar/år) x y L1 L2 LM L Kiselalger Dalbergsån R Dalbergsån, Kvantenburg 6 6 6,5 c) R Frändeforsån, Vena Kvarn 6 6 6,5 c) R Frändeforsån, Minkfarmen 6 R Bodaneälven, Lönnebergshage 6 R E45 bron över Krokån R Storån, Åsmule 6 R8b Teåkersälven, Bäckefors (RMÖ) 6 R Stommebäcken (RMÖ) 6 R Hakerudsälven, Lövnäs 6,5 c) R Lillån, vid Låssbyn 6,5 c) R Futtenkanalen 6 R Kolån, Trätängen 6 R Invallningsområdet, Önäs 6 6 Holmsån RH Holmån, nedstr. ARV 6 6 6,5 c) RH Holmsån, uppstr. ARV 6 RH Gerserudsbäcken 6 6,5 c) c) Prov tas vartannat år i slutet av augusti med början år 214 Nr Koordinter Sjöar/Namn Analyser provtagningar /år x y LS klorofyll Växtplankton Dalbergsån S Östra Hästefjorden 2 1 b),33 c) S Stora Hästefjorden 2 1 b) 1 c) S Rådanesjön 2 1 b),33 c) S Kabbosjön 2 1 b),33 c) S Kolungen 2 1 b),33 c) S Örsjön 2 2 b),33 c) Holmsån SH Nären 2 1 b),33 c) I sjöar skall tas ett ytprov och bottenprov vid varje provtagningstillfälle för LS-analys b) Provtagning av klorofyll 1 gång/år, skall tas i augusti Provtagning av klorofyll 2 gånger/år, skall tas i februari/mars och augusti c) Växtplanktonprov enligt,33 innebär att prov skall tas vart tredje år med början år 214 Vätplanktonprov enligt 1 innebär att prov skall tas varje år 6

41 Dalbergsån och Holmsån Inledning Tabell 2. Parameterlista för de olika analyspaketen inom den samordnade recipientkontrollen i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde L1 Skog L2 slätt L LS* LM vattendrag vattendrag sjö metaller temperatur temperatur totalfosfor temperatur kadmium (Cd) ph ph totalkväve ph koppar (Cu) alkalinitet alkalinitet alkalinitet bly (Pb) konduktivitet konduktivitet konduktivitet zink (Zn) absorbans 42 filt. absorbans 42 filt. absorbans 42 filt. Totalt org. kol (TOC) Totalt org. kol (TOC) Totalt org. kol (TOC) turbiditet turbiditet turbiditet syrgashalt syrgashalt syrgashalt syrgasmättnad syrgasmättnad syrgasmättnad totalfosfor totalfosfor totalfosfor totalkväve totalkväve totalkväve nitrat+nitrikväve nitrat+nitrikväve nitrat+nitrikväve ammoniumkväve sikdjup fosfatfosfor * I sjöarna ska syreprofil upprättas vid varje provtagning 7

42 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Vänersborg. Ovanligt milt framförallt under vinterhalvåret Årsmedeltemperaturen i Vänersborg år 215 var 8,2 C, vilket var 2, C varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ). Flertalet månader hade en medeltemperatur högre än eller lika med den normala (Figur 2). Undantag var maj och juni, då temperaturen var under den normala. Störst temperaturöverskott förekom i december (5,1 C mer än normalt), men även januari till och med mars samt november var ovanligt milda månader (4,1 till 3,2 C mer än normalt, Figur 2). Minst nederbörd i oktober och mest i november Årsnederbörden år 215 var 874 mm i Vänersborg vilket var ca 23 % mer än normalt (medelårsnederbörden ). Flertalet månader föll det mer nederbörd än normalt men undantag var februari, april och augusti och oktober (Figur 3). Oktober var en ovanligt torr månad då det endast föll 4 mm regn (5 % av normal nederbördsmängd ). Störst var nederbördsöverskottet i december (1 % mer nederbörd än normalt ) följt av maj, medan november var den mest nederbördsrika månaden (11 mm, Figur 3). 2 Lufttemperatur ( C) Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperaturer år 215 vid SMHI:s klimatstation i Vänersborg i jämförelse med medelvärde för åren Figur 3. Månadsnederbörd år 215 vid SMHI:s klimatstation i Vänersborg i jämförelse med medelvärde för åren

43 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Vattenföring Högre årsmedelvattenföring än normalt i Dalbergsån, men lägre i Holmsån Årsmedelvattenföringen år 215 vid Kvantenburg (R1) i Dalbergsån och nedströms reningsverket i Holmsån (RH9) var 18 respektive 1,8 m 3 /s, vilket var högre respektive något lägre än medelvattenföringen som var 14,4 respektive 1,9 m 3 /s (Figur 5) Vattenföring (m 3 /s) Störst flöde i december och minst i augusti Vid båda flödesstationerna hade mars, april, juli, augusti, oktober och november mindre flöden än normalt, medan övriga månader hade större flöden än normalt. Störst var flödet i december medan det var minst i juli (Figur 4). I september avvek vattenföringen som mest jämfört med medelvärdet, då flödet var ca 1 respektive 13 % större än normalt i Dalbergsån respektive Holmsån (d.v.s medelvattenföringen för perioden , Figur 4). Minst medelflöde, jämfört med normalflöde, var det vid båda stationerna i april, ca 5 % (Figur 4). 1 5 J F M A M J J A S O N D Figur 4. Månadsmedelvattenföringen år 215 (staplar) och normal månadsmedelvattenföring (linje) i Dalbergsån och Holmsån avrinningsområde vid Kvantenburg (R1; ljusblå staplar och heldragen linje) och nedströms reningsverket i Holmsån (RH9; mörkblå staplar och streckad linje). Vattenföring (m 3 /s) Figur 5. Årsmedelvattenföringen under perioden (staplar) och normal årsmedelvattenföring /medelvärde (linje) i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde vid Kvantenburg (R1; ljusblå staplar och heldragen linje) och nedströms reningsverket i Holmsån (RH9; mörkblå staplar och streckad linje). 9

44 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Fysikaliska och kemiska undersökningar Nedan presenteras analysresultat från recipientkontrollen i Dalbergsån och Holmsån år 215. Bedömningarna grundar sig på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Analysparametrarna finns förklarade i bilaga 1 och samtliga resultat och metodbeskrivningar i bilaga 2. Försurning Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. När ph-värdet understiger 6, finns risk för skador på vattenlevande organismer. Bland annat störs känsliga fiskars (t.ex. öring och mört) reproduktion vid ph-värde strax under 6,. Genom att surhetstillståndet även bestämmer förekomstform för många metaller, påverkas organismerna även indirekt. Generellt nära neutralt ph-värde och mycket god buffertkapacitet med ett par undantag Jordarna i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden har generellt en mycket god buffertkapacitet (alkalinitet). Undantag är området uppströms Långhalmen, Teåkerbäcken och Bodanesjön där buffertkapaciteten mot försurning är dålig. Under mitten av 198-talet var ph-värdet i området lägre än 5 på flera platser. Kalkning har pågått i mindre skala sedan 196-talet och i större skala sedan 198-talet. Under år 215 uppmättes övervägande mycket god buffertkapacitet och vid ett fåtal tillfällen god buffertkapacitet vid de provtagna stationerna (Figur 6). Undantag var R5 (Bodaneälven vid Lönnebergshage) där alkaliniteten var svag vid flertalet provtillfällen, lägst var alkaliniteten i december (,6 mekv/l). Även i Rådanesjön (S3) noterades svag buffertkapacitet vid provtagningen i april. Sett till årsmedianvärdet var ph-värdet i vattendragen lägst i R5 (Bodaneälven vid Lönnebergshage) där det bedömdes som surt. Vid övriga stationer bedömdes vattnet som svagt surt till nära neutralt sett till årsmedianvärdet (Karta 2). I sjöarna var ph-värdet genomgående högre i augusti jämfört med i april vilket både kan bero på surstötar som inträffar på våren i samband med snösmältning och/eller att ph-värdet ökar i samband med algblomning. I samtliga sjöar bedömdes ph-värdet som nära neutralt, undantaget S3 (Rådanesjön) där det var svagt surt i april. 1

45 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat 2, Alkalinitet (mekv/l) 1,5 1,,5, S3 R5 S2 R19 S1 R15 R3 R2 R8b R12 S4 R7 S8 S6 R18 R6 R1 SH5 RH1 RH11 RH9 Dalbergsån Holmsån Figur 6. Årsmedelvärden för alkalinitet/buffertkapacitet i ytvatten i sjöar (mörkblå staplar) och vattendrag (ljusblå staplar) i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde år 215. Den streckade linjen markerar gränsen mellan mycket svag och svag buffertkapacitet, den tunna heldragna linjen mellan svag och god och över den tjocka heldragna linjen är buffertkapaciteten mycket god. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för alkalinitet som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken från år 1967 (R1), 213 (R12 och R8b), 214 (R15, R18, R19, S6 och S8) samt 1995 vid övriga stationer. Karta 2. ph-värde (årsmedianvärde) i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden år 215. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet. 11

46 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Syretillstånd och syretärande organiskt kol (TOC) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vatten. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är 7 mg/l och 5 mg/l i andra fiskvatten (SFS 21:554). Höga halter av organiskt material som humus och växtdelar, kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Extra känsligt blir det när vattentemperaturen är hög. Då ökar nedbrytningen samtidigt som syrets lösningsförmåga i vattnet minskar. Syrefattigt tillstånd i bottenvattnet i S4 (Kabbosjön) och svagt syretillstånd i S8 (Örsjön) i augusti Årslägsta syrehalter varierade generellt mellan måttligt syrerikt till syrerikt i vattendragen i Dalbergsåns avrinningsområde (Figur 7 och Karta 3). I R19 (Invallningsområdet Önäs) uppmättes dock svagt syretillstånd (4, mg/l) vid provtagningen i augusti. Vid samtliga tre provpunkter i Holmsåns avrinningsområde bedömdes den årslägsta syrehalten som svagt syretillstånd. Dessa låga halter uppmättes i juni och augusti i RH9 och RH1 (nedrespektive uppströms avloppsreningsverket). I RH11 (Gerserudsbäcken) uppmättes svagt syretillstånd i december (Figur 7 och Karta 3). I samtliga undersökta sjöarna var syreförhållandena tillfredsställande ( 7 mg/l) i bottenvattnet vid provtagningen i april, och i flertalet sjöar även i augusti. Undantag var S4 (Kabbosjön) där det rådde syrefattigt tillstånd och S8 (Örsjön), där det var svagt syretillstånd i augusti (Figur 7). 12 Syrehalt (mg/l) S3b R5 S2b R19 S1b R15 R3 R2 R8b R12 S4b R7 S8b S6b R18 R6 R1 SH5 RH1 RH11 RH9 Dalbergsån Holmsån Figur 7. Årslägsta syrehalter i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden år 215 (staplar; ljusblå markerar vattendrag och mörkblå sjöar (bottenvatten)). Den streckade linjen visar gränsen mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. Över heldragen linje råder syrerikt tillstånd. Se även Karta 3. Mycket höga TOC-halter i Hakerudsälven (R15) Totalt organiskt kol (TOC) är ett mått på mängden organiskt material i vattnet, vilket i sin tur påverkar mängden syre som går åt vid nedbrytningen. I Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden varierade årsmedelhalterna av TOC generellt från måttligt höga, eller på gränsen till måttligt höga, till höga halter. I R15 (Hakerudsälven, Lövnäs) 12

47 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat och R19 (Invallningsområdet, Önäs) bedömdes årsmedelhalterna dock som mycket höga (19 mg/l, Karta 4). Den högsta TOC-halten under året (31 mg/l) uppmättes i R15 (Hakerudsälven, Lövnäs) vid provtagningen i augusti. Sjöarna i den södra delen av Dalbergsåns avrinningsområde, S1 (Östra Hästefjorden), S2 (Stora Hästefjorden) och S3 (Rådanesjön) hade generellt högre TOC-halter jämfört med sjöarna i den norra delen (Karta 4). TOC har endast analyserats sedan år 214 inom ramen för recipientkontrollen i Dalbergsån och Holmsån, tidigare analyserades COD Mn (kemisk syreförbrukning). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan samma skala användas för de två olika analyserna, men det poängteras att sambandet mellan dessa två variabler kan variera. Analys av TOC och COD Mn har inte gjorts parallellt så en direkt jämförelse av resultat kan inte göras. Vid en jämförelse med tidigare COD Mn resultat ser TOC-halterna dock ut att väl överrensstämma med tidigare års resultat. Karta 3. Syretillstånd i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden år 215. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet. 13

48 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Karta 4. TOC i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden år 215. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet. Kväve och fosfor Ett näringsrikt tillstånd skapas av tillförsel av växtnäringsämnena fosfor och kväve till sjöar och vattendrag. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten. En stor del är partikelbundet och fastläggs i sjöarnas sediment. Fosfor sprids till vattenmiljöer främst genom jordbruket och till viss del från enskilda avlopp, industrier, fiskodlingar och reningsverk. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödning av våra hav. Kväve tillförs genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jordbruk och skogsbruk samt utsläpp av enskilt och kommunalt avloppsvatten. Generellt måttligt höga till mycket höga kvävehalter i avrinningsområdet I Dalbergsåns södra länk var årsmedelhalterna av totalkväve generellt höga, men mycket höga vid R19 (Invallningsområdet Önäs) samt måttligt höga vid R5 (Bodaneälven, Lönnebergshage, Figur 8 och Karta 5). I ytvattnet i sjöarna Östra (S1) och Stora Hästefjorden (S2) var kvävehalterna höga i februari men höga respektive måttligt höga i augusti. I Rådanesjön (S3) var halterna måttligt höga vid båda provtagningstillfällena. Årets medelhalter av kväve var vid flertalet provplatser jämförbara med, eller lägre än, medelvärdet vid respektive punkt (Figur 8). Markant lägre var halterna i R19 (Invallningsområdet, Önäs), R15 (Hakerudsälven, Lövnäs) samt i R3 (Frändeforsån, Minkfarmen). 14

49 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Sett till årsmedelvärdet (jämna månader) var halterna av totalkväve och nitrat+nitritkväve något högre nedströms Brålanda reningsverk (R2) jämfört med uppströms (R3), men skillnaderna var relativt små. I Dalbergsåns norra länk uppmättes de högsta kvävemedelhalterna i rinnande vatten i R18 (Kolån vid Trätängen) och i R1 (Dalbergsåns mynning i Vänern), där de bedömdes som mycket höga. Vid övriga stationer i norra länken var totalkvävehalterna måttligt höga, undantaget R12 (Stommebäcken) där de bedömdes som låga (Karta 5). I sjöarna i den norra delen var totalkvävehalten mycket hög i Kolungen (S6), sett till medelvärdet för april och augusti, medan medelvärdet bedömdes som måttligt högt i övriga två sjöar (S4, Kabbosjön och S8 Örsjön, Karta 5). Även i den norra delen var årets halter förhållandevis jämförbara med medelvärdet för respektive punkt. I R18 (Kolån, Trätängen), R6 (E45 bron över Krokån) och i R1 (Dalbergsåns mynning i Vänern) var halterna dock lägre än medelvärdet (Figur 8). Sett till årsmedelvärdet var totalkvävehalterna i Holmsån höga i RH1 (Holmsån, uppströms avloppsreningsverket) och i sjön Nären (SH5) medan de var mycket höga nedströms reningsverket (RH9) och i Gerserudsbäcken (RH11, Karta 5). Den högsta halten som uppmättes i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde noterades i RH11 (Gerserudsbäcken) i juli (51 µg/l, extremt hög halt). Halter i samma nivå uppmättes även vid provtagningen i november. Jämfört med tidigare år ( ) var kvävehalterna lägre i vattendragen år 215 (Figur 8). Höga halter av ammoniumkväve är generellt en indikation på utsläpp av avloppsvatten eller gödselpåverkan. Höga ammoniumkvävehalter kan påverka livet i vattendrag, dels genom direkt giftverkan och dels genom att det förbrukas stora mängder syre vid omvandling till nitrat. Förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 21:554) anger ammoniakhalter som riktvärde och gränsvärde på,5 respektive,25 mg/l. Vid rådande ph-värden och temperaturer överskreds riktvärdet vid ett tillfälle under året, detta vid RH9 (Holmsåns, nedströms reningsverket) i april (ammoniumkvävehalten var då 6 µg/l). Totalkväve (µg/l) S3 R5 S2 R19 R17 S1 R15 R3 R2 R8b Dalbergsån R12 S4 R7 S8 S6 R18 R6 R1 SH5 RH1 RH11 RH9 Holmsån Figur 8. Årsmedelvärden för totalkvävehalterna i ytvatten i sjöar (mörkblå staplar) och vattendrag (ljusblå staplar) i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde år 215. Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter, den tunna heldragna linjen mellan måttligt höga och höga och över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken från år 1967 (R1), 213 (R12 och R8b), 214 (R15, R18, R19, S6 och S8) samt 1995 vid övriga stationer. Se även Karta 5. 15

50 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Karta 5. Kvävetillstånd i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde år 215. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet. Extremt höga årsmedelhalter av fosfor i R19 (Invallningsomr. Önäs) och RH11 (Gerserudsbäcken) Årsmedelhalterna av fosfor i vattendragen var mycket höga vid flertalet provplatser, framförallt i den södra länken av Dalbergsån och i Holmsån. Måttligt höga årsmedelhalter uppmättes dock i R5 (Bodaneälven, Lönnebergshage) och S8 (Örsjön) samt låga halter i S3 (Rådanejsön), R8b (Teåkersälven, Bäckefors), R12 (Stommebäcken), R7 (Storån, Åsmule) samt i S4 (Kabbosjön, Karta 6). Den högsta årsmedelhalten, som var extremt hög (ca 15 µg/l), uppmättes i R19 (Invallningsområdet i Önäs) och i RH11 (Gerserudsbäcken). Likaså noterades den högsta enskilda halten under året i RH11 (Gerserudsbäcken, 29 µg/l) i november. Även vid flera andra stationer uppmättes den högsta eller bland de högsta halterna under november eller någon av höstmånaderna i samband med stora nederbördsmängder och erosion från omgivande marker. Vid samtliga stationer var årsmedelhalten 215 jämförbar med, eller lägre än, medelvärdet för respektive station (Figur 9). En signifikant ökning av fosfor kan ses i ytvattnet i S1 (Östra Hästefjorden, perioden ) och en minskning av kväve i R1 (Dalbergsån, Kvantenburg, perioden ). 16

51 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Totalfosfor(µg/l) µg/l S3 R5 S2 R19 R17 S1 R15 R3 R2 R8b R12 S4 R7 S8 S6 R18 R6 R1 SH5 RH1 RH11 RH9 Dalbergsån Holmsån Figur 9. Årsmedelvärden för totalfosfor i ytvatten i sjöar (mörkblå staplar) och vattendrag (ljusblå staplar) i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde år 215. Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter, den tunna heldragna linjen mellan måttligt höga och höga och över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalfosfor som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken från år 1967 (R1), 213 (R12 och R8b), 214 (R15, R18, R19, S6 och S8) samt 1995 vid övriga stationer. Se även Karta 6. Karta 6. Fosfortillstånd i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde år 215. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet. 17

52 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Turbiditet (grumlighet) och absorbans Vattnets grumlighet (turbiditet) är ett mått på mängden olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet t.ex. lerpartiklar och plankton. Inom den samordnade recipientkontrollen mäts grumlighet endast i vattendrag. Absorbans är ett mått på vattnets färg och framförallt dess innehåll av humuspartiklar och järn. Analys görs både i vattendrag och i sjöar. Generellt starkt grumligt vatten i den södra delen av avrinningsområdet I den södra länken av Dalbergsån och i Holmsåns avrinningsområde bedömdes vattnet som starkt grumligt med avseende på årsmedelvärden med undantag för i R5 (Bodaneälven) där vattnet var betydligt grumligt. I den norra delen av Dalbergsån var grumligheten avsevärt lägre och vattnet bedömdes som måttligt grumligt i R7 (Storån Åsmule) och R8b (Teåkersbäcken, Bäckefors) medan det var svagt grumligt i R12 (Stommebäcken), se Figur 1 och Karta 7. Vid flertalet stationer uppmättes årets högsta grumlighet i december. I R15 (Hakerudsälven) och R19 (Invallningsområdet Önäs) noterades dock de högsta halterna i augusti. Hög grumlighet under hösten och milda vintrar är vanligt förekommande i samband med stora nederbördsmängde,r när växligheten försvunnit och erosion sker från till exempel jordbruksmarker som ligger blottade. Den höga grumligheten i R15 och R19 i augusti kan bero på den ökning i flödet som föregick provtagningstillfället (uppgifter från SMHI vid punkt R5 (Bodaneälven) som en följd av nederbörd. Vattnets färg, mätt som absorbans, följde samma mönster som turbiditeten. Samtliga vattendrag bedömdes vara starkt färgade i den södra delen av Dalbergsån. I den norra delen bedömdes vattnet vara betydligt färgat med undantag för i R7 (Storån, Åsmule) och R18 (Kolån, Trätängen), där det var måttligt färgat. I Holmsåns avrinningsområde var vattnet måttligt färgat i RH1 och RH9 (upp- och nedströms reningsverket), men starkt färgat i RH11 (Gerserudsbäcken). Absorbansen mättes även i samtliga sjöar inom avrinningsområdet. I sjöarna i den södra länken av Dalbergsån var vattnet starkt färgat både vid ytan i S1 (Östra Hästefjorden) och S2 (Stora Hästefjorden) samt även i bottenvattnet i S1. Vid ytan och botten i S3 (Rådanesjön) och botten i S2 (Stora Hästefjorden) var vattnet betydligt färgat. Även i S8 (Örsjön) var vattnet betydligt färgat vid ytan medan yt- och bottenvattnet i övriga undersökta sjöar bedömdes som måttligt färgat, undantaget bottenvattnet i SH5 (Nären) som var svagt färgat. Turbiditet R5 R19 R15 R3 R2 R8b R12 R7 R18 R6 R1 RH1 RH11 RH9 Dalbergsån Holmsån Figur 1. Årsmedelvärden för turbiditet (grumlighet) i vattendrag i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden år 215. Över den heldragna linjen är vattnet starkt grumligt. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för turbiditet som min- /maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken från år 28 (R1), 213 (R12 och R8b), 214 (R15, R18 och R19) samt 1995 vid övriga stationer. Se även Karta 7. 18

53 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Karta 7. Turbiditet i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden år 215. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet. Transporter och arealspecifik förlust Transporter och arealspecifika förluster beräknades vid totalt fem stationer i avrinningsområdet, varav fyra i Dalbergsån (R1 Kvantenburg, R2 Frändeforsån, Vena kvarn, R5 Bodaneälven och R6 E45 vid bron över Krokån) och en i Holmsån (RH9 Nedströms reningsverket). Årets vattenföring var jämförbar med år 214, men transporterna var avsevärt lägre De största transporterna av både kväve och fosfor under året uppmättes generellt i januari, september och december (Figur 11). Transporterna och följaktligen de arealspecifika förlusterna (kg/ha och år) var låga år 215 jämfört med år 214 (Figur 12). Transporter och arealspecifika förluster beror på flödet, dock var årets flöde jämförbart med år 214 då transporterna var betydligt större (Figur 12). Detta beror på att transporterna år 214 var avsevärt större än normalt under hösten, vilket ledde till totalt sett kraftigt förhöjda transport under året. 19

54 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Forsfortransport RH9 ton 1,5 1,,5, J F M A M J J A S O N D m3/s Figur 11. Staplarna anger kvävetransporten (ton) i RH9, Holmsån nedströms avloppsreningsverket, per månad år 215. Linjen representerar vattenföringen (m 3 /s). Den totala näringstransporten till Vänern, inkluderande både transporterna vid R1 (Kvantenburg) i Dalbergsån och RH9 (Nedströms arv i Holmsån) uppgick till 93 ton kväve och 61 ton fosfor år 215. Motsvarande siffror år 214 var 1479 ton kväve och 125 ton fosfor (Figur 12). Årets kväveförluster bedömdes som höga vid samtliga stationer där transporter beräknades, undantaget station R5 (Bodaneälven) där förlusterna var måttligt höga. Motsvarande bedömning år 214 gav höga förluster i samtliga av de bedömda vattendragen (Figur 13). Fosforförlusterna bedömdes vid flertalet stationer som mycket höga år 215 med undantag för i R6 (E45 bron över Krokån) där den var hög samt R5 (Bodaneälven) där förlusten var måttligt hög (Figur 13). Föregående år (214) var fosforförlusterna genomgående mycket höga, men höga vid R5. ton 2 Kvävetransport till Vänern m3/s 25 ton 15 Fosfortransport till Vänern m3/s Figur 12. Kväve- och fosfortransporter (ton) per år till Vänern från Dalbergsån, station R1 (Kvantenburg; stapelns ljusare nedre del) och Holmsån, station RH9 (Nedströms avloppsreningsverket; stapelns mörkare övre del), samt totala vattenföringen vid båda stationerna (linje) för perioden

55 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat kg/ha*år 2, Arealspecifika förluster av fosfor i Dalbergsån/Holmsån avrinningsområde A 1,5 1,,5, stn R1 stn R2 stn R5 stn R6 stn RH9 kg/ha*år 2 Arealspecifika förluster av kväve i Dalbergså/Holmsåns avrinningsområde B stn R1 stn R2 stn R5 stn R6 stn RH9 Figur 13. Staplarna anger arealspecifika förluster (kg/ha*år) av fosfor (A) och kväve (B) vid fem olika stationer i Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden under perioden Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga förluster, den tunna heldragna linjen mellan måttligt höga och höga och över den tjocka heldragna linjen är förlusterna mycket höga. Stationerna är R1 (Dalbergsån, Kvantenburg), R2 (Frändeforsån, Vena kvarn), R5 (Dalbergsån, Bodaneälven), R8 (E45 bron över Krokån), RH9, Holmsån nedströms reningsverket. 21

56 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Metaller Metallerna kadmium, koppar, bly och zink analyseras vid 6 provpunkter inom Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområden. Årsmedelhalterna av kadmium var genomgående låga år 215, medan de var mycket låga till låga för zink. Kopparhalterna bedömdes, sett till årsmedelvärdet, som låga vid samtliga stationer med undantag för i R19 (Invallningsområdet Önäs) där halterna var måttligt höga. Vid provtagningen i december uppmättes en måttligt hög kopparhalt i R16 (Lillån, vid Låssbyn). Årsmedelhalten för bly var även den låg vid flertalet provpunkter. Undantag var R16 (Lillån, vid Låssbyn), där halten bedömdes som måttligt hög och R19 (Invallningsområdet, Önäs), där halten var hög, men på gränsen till måttligt hög. Vid båda stationerna uppmättes de högsta halterna (höga halter) vid provtagningen i december, sannolikt som en följd av höga flöden och avrinning från omgivande marker. Vid R19 (Invallningsområdet, Önäs) uppmättes höga halter även vid provtagningen i augusti, även då föregicks provtagningstillfället av en period med höga flöden. Förhöjda bly- och kopparhalter har uppmärksammats i avrinningsområdet under en längre tid, men speciellt sedan senaste sekelskiftet. Vid stora nederbördsmängder och höga flöden ses en markant ökning av metallhalterna i området. År 215 var halterna dock relativt låga även vid dessa förhållanden (för exempel på transporter se Figur 14). Under år 215 har en utökad undersökning av metallhalterna i Dalbergsåns avrinningsområde utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun som en del i ett försök att utreda orsaken till och kartlägga den höga belastningen av metaller. Transporter av koppar vid stn R1 kg J F M A M J J A S O N D m3/s Figur 14. Staplarna anger koppartransporten (kg) vid R1 Kvantenburg, Dalbergsån per månad år 215. Linjen representerar vattenföringen (m 3 /s). 22

57 Dalbergsån och Holmsån 215 Resultat Klorofyll Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som ett grovt mått på mängden alger i vattnet. Klorofyll analyserades i ytvatten i augusti vid stationerna i avrinningsområdets sjöar med undantag för i S8 (Örsjön) där analys även gjordes vid provtagningen i februari. Vid provtagningen i augusti uppmättes lägst klorofyllhalter i S8 (Örsjön), S4 (Kabbosjön) och S3 (Rådanesjön), där halterna var måttligt höga. I S2 (Stora Hästefjorden) var halterna höga medan de var mycket höga i S1 (Östra Hästefjorden), S6 (Kolungen) och SH5 (Nären). Jämfört med år 214 var 215 års klorofyllhalter högre i framförallt S6 (Kolungen), men bedömningarna enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder var desamma. Växtplankton Statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) gav måttlig sammanvägd näringsstatus i Stora Hästefjorden (S2) år 215. Medins expertbedömning bedömde också sjön till måttlig status. Växtplanktonbiomassan var liten och andelen cyanobakterier (blågrönalger) var liten. Det fanns många näringsgynnade arter i Stora Hästefjorden (S2) och det trofiska planktonindexet (TPI) blev av den anledningen mycket högt (för förklaring av TPI se bilaga 5 sid 65). Den problemskapande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades inte i provet från Stora Hästefjorden (S2) år 215. Statusen enligt bedömningsgrunderna gav god status för år 214 men sjön var på gränsen till måttlig status och i Medins expertbedömning fick sjön måttlig status. Resultatet från 215 års undersökning visade inte några större avvikelser från 214 års resultat utan alla delparametrar såsom totalbiomassa, andel cyanobakterier och TPI var liknande båda åren (Tabell 3). För mer information se bilaga 5. Tabell 3. Status utifrån växtplanktonundersökningens delparametrar och sammanvägd näringsstatus enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19) samt Medins expertbedömning i Stora Hästefjorden (S2), Dalbergsån och Holmsåns avrinningsområde, i augusti 214 och 215. TPI står för trofiskt planktonindex S2 Stora Hästefjorden Andel cyanobakterier Sammanvägd näringsstatus Expertbedömning Totalbiomassa TPI 214 God God Otillfredsställande God Måttlig 215 God God Otillfredsställande Måttlig Måttlig 23

58 Dalbergsån och Holmsån 215 Referenser REFERENSER Vattenkemi Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB 215. Årsrapport Dalbergsån och Holmsån 214, Dalbergså Holmsåns Vattenvårdsförbund. Eurofins/Pelagia 214. Recipientkontroll i Dalbergsån och Holmsån, år 213. Dalbergså- Holmsåns vattenvårdsförbund. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1. Naturvårdsverket 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: SFS (21:554) Förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. SMHI 215. Internetadress: Temperatur-, nederbörd- och vattenföringsuppgifter. Växtplankton Havs - och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19 Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto-plankton analysis. Limnologica 13: Naturvårdsverket 1986a. Metodbeskrivningar, Recipientkontroll vatten, Del 1 Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport 318. Naturvårdsverket 1986b. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll Vatten. Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Naturvårdsverket Rapport 319. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 27:4, utgåva 1. ISBN

59 Dalbergsån och Holmsån 215 Referenser Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar Version 1:3, SIS 26. Svensk Standard, SS-EN 15 24:26, Water quality- Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique) Utgåva 1. Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:

60 26 Dalbergsån och Holmsån 215 Referenser

61 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 27

62 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 1 Analysparametrarnas innebörd I denna rapport tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag, 1999). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph på 4, till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring och snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 6, uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala: Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt skalan bredvid. >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt >,2 Mycket god buffertkapacitet,1-,2 God buffertkapacitet,5-,1 Svag buffertkapacitet,2-,5 Mycket svag buffertkapacitet <,2 Ingen/obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ledningsförmåga) (ms/m), mätt vid 25 C) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 28

63 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 1 Absorbans (abs/5 cm). Vattenfärg kan mätas på olika sätt. Inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans vid 42 nm (abs/5 cm) på filtrerat vatten. Absorbans är ett mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humusämnen och järn. Mätning av absorbansen föredras framförallt vid låg vattenfärg eftersom precisionen är högre jämfört med mätningar med färgkomparator (färgtal). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattnets absorbans göras enligt vidstående skala. <,2 Ej eller obetydligt färgat vatten,2-,5 Svagt färgat vatten,5-,12 Måttligt färgat vatten,12-,2 Betydligt färgat vatten >,2 Starkt färgat vatten Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: Klorofyll > 8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan klorofyllhalten i augusti indelas enligt: Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt: <2,5 Mycket låg halt 2,5-1, Låg halt 1,-2, Måttligt hög halt 2,-4, Hög halt >4 Mycket hög halt <,5 Ej/obetydligt grumligt vatten,5-1, Svagt grumligt vatten 1,-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7, Betydligt grumligt vatten >7, Starkt grumligt vatten TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en indelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: < 4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt 29

64 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 1 Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning. Störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt/nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfatfosfor, PO 4 -P. Fosfatfosfor är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Fosfor är i allmänhet det till växtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt: <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-5 Höga halter 5-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter <,4 Mycket låga förluster,4-,8 Låga förluster,8-,16 Måttligt höga förluster,16-,32 Höga förluster >,32 Extremt höga förluster Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. 3

65 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar majoktober (µg/l): Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt: <3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter <1, Mycket låga förluster 1,-2, Låga förluster 2,-4, Måttligt höga förluster 4,-16 Höga förluster >16 Mycket höga förluster Nitratkväve NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N (µg/l), är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas via nitrit, NO 2, till nitrat, NO 3, med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd 1975). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört, braxen) klarar dock högre halter. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför föreslagits av ALcontrol med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, effekter på fisk (SNV 1969:1): < 5 Mycket låga halter 5-2 Låga halter 2-5 Måttligt högahalter 5-15 Höga halter >15 Mycket höga halter Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. 31

66 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd >16 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Metaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt nedanstående tabell. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Bly,2, >15 Kadmium,1,1,1,1,3,3 1,5 >1,5 Koppar,5, >45 Zink >3 32

67 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Metodik Analysresultat 33

68 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Bromsgatan 4A, Karlstad, , kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Bromsgatan 4A, Karlstad, , kundservice@alcontrol.se. Vattentemperatur (fältmätning) C Termometer ±,1 C Turbiditet FNU SS-EN ISO 727:1999 HACH ph - SS-EN ISO 1523:212 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Syrgashalt (fältmätning) mg/l Syrgasmättnad (fältmätning) % Siktdjup (fältmätning) m Konduktivitet ms/m SS-EN Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :24 Totalkväve µg/l TrAAcs ST892-No23/2 Nitrat-nitritkväve µg/l TrAAcs ST892-No23/2 Ammoniumkväve µg/l TrAAcs Meth.NoJ-1-88-B Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO :24mod TOC (totalt organiskt kol)* µg/l SS-EN 1484 utg1 Absorbans 42 nm filt * abs/5cm SSEN ISO7887:1,del 3,mod (t.o.m ) Absorbans 42 nm filt * abs/5cm SSEN ISO7887:212 met C (fr.o.m ) Koppar µg/l SS-EN ISO :25 Bly µg/l SS-EN ISO :25 Zink µg/l SS-EN ISO :25 * Analyseras vid ALcontrol Linköping Provtagningspunkter Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Karta 1 och Tabell 1 på sida 4 och 6. Vattenkemiska analyser gjordes vid 23 provpunkter, varav 16 i rinnande vatten och 7 i sjöar (Karta 1). Provpunkterna R8b och R12 ingår i den regionala miljöövervakningen (RMÖ) och för dessa punkter skickades även vatten till SLU för analys. Analyser Analyser gjordes av ALcontrol. Analyserna har utförts i enlighet med svensk standard eller därmed jämförbar metod. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av ovanstående tabell. Vid provtagning från båt i sjöar och från broar i vattendrag användes en så kallad Ruttnerhämtare. Hämtaren stängs på valfritt djup med hjälp av ett lod som löper utmed linan. Vattnet tapp- 34

69 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 pas sedan på flaskor. Vattenprov togs ca,5 m under ytan. I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en teleskopisk hämtare för att nå vattendragets mitt. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar. Syrgashalt och vattentemperatur uppmättes i fält med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi 196). Även siktdjup mättes i fält med hjälp av en siktskiva. Vid beräkning av årsmedelvärden har mindre än -värden satts till halva värdet. Det vill säga: <5 µg/l har satts till 2,5 µg/l vid beräkningen av medelvärdet. I resultatsammanställningen på följande sidor avser "medel" medianvärde för ph och alkalinitet. Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Totalt omfattar bedömningsgrunderna fem klasser, men endast tre har färgmarkerats, se tabell nedan. Enhet Klass Kommentar ph, surhet ph-värde måttligt surt mycket surt 6,2-6,5 6,5-6,19 <5,6 alkalinitet mekv/l svag mkt svag ingen/obet.,5-,1,2-,5,2 absorbans, 42 nm filt abs/5cm måttligt betydligt starkt egentligen sjöar, medel maj-okt,5-,12,12-,2,2 grumlighet FNU/FTU måttligt betydligt starkt egentligen sjöar, medel maj-okt 1,-2,5 2,6-7, >7, syrehalt, tillstånd mg O 2 /l svagt syrefattigt syrefritt i sjöar bedöms bottenvatten 3,5-5, 1-2,9 <1 totalfosfor, halt µg/l hög mycket hög extremt hög egentligen sjöar, medel maj-okt >1 totalkväve, halt µg/l hög mycket hög extremt hög egentligen sjöar, medel maj-okt >5 organiskt material (TOC) mg/l måttligt hög mycket hög egentligen sjöar, medel maj-okt >16 klorofyll a mg/l hög mkt hög extremt hög augusti >4 siktdjup m måttligt litet mkt litet egentligen sjöar, medel maj-okt 2, ,5 <1 Övriga anmärkningsvärda result är inramade. 35

70 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 Analysresultat från recipientkontrollen i Dalbergsån och Holmsån Prov. Sikt- Namn Station Datum djup Temp. djup ph Alk Kond Abs TOC Turb Syre m C m mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l Dalbergån, Kvantenburg R ,5 Dalbergån, Kvantenburg R ,5,7 7,1,31 7,7, ,6 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 1,2 7,3,38 8,8, ,6 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 18,2 7,2,35 8,3, ,3 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 19,8 7,3,3 7,1,16 1 9,1 8,2 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 9,3 7,1,33 7,5, ,2 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 Dalbergån, Kvantenburg R ,5 2,7 7,1,31 8,3, ,4 Max 19,8 7,3,38 8,8, ,4 Medel 1,2 7,2,32 8,, ,6 Min,7 7,1,3 7,1,16 1 9,1 8,2 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 1, 6,8,21 6,5, ,1 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 1,1 7,2,29 7,8, ,3 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 19,3 7,,3 7,9, ,1 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 19,5 7,,28 8,1, ,7 6,8 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 8,9 7,,27 7,5, ,2 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 Frändeforsån, Vena Kvarn R ,5 3,1 6,9,19 7,1, ,3 Max 19,5 7,2,3 8,1, ,3 Medel 1,3 7,,28 7,5, , Min 1, 6,8,19 6,5, ,7 6,8 Frändeforsån, Minkfarmen R ,5,8 6,8,21 6,5, ,2 Frändeforsån, Minkfarmen R ,5 1,3 7,2,25 7,4, , Frändeforsån, Minkfarmen R ,5 19,1 7,,27 7,4, ,7 Frändeforsån, Minkfarmen R ,5 19,2 6,9,27 7,5, ,4 Frändeforsån, Minkfarmen R ,5 9, 7,1,25 7,2, ,4 Frändeforsån, Minkfarmen R ,5 2,9 6,9,19 7,, ,1 Max 19,2 7,2,27 7,5, ,1 Medel 1,2 7,,25 7,2, , Min,8 6,8,19 6,5, ,4 36

71 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 NO2+ Kloro- Syre Tot-P Tot-N NO3 NH4-N PO4-P Cd Cu Pb Zn fyll Datum Station Namn % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R 1 Dalbergån, Kvantenburg ,2 1,5,89 7, R 1 Dalbergån, Kvantenburg R 1 Dalbergån, Kvantenburg ,13 1,5,61 3, R 1 Dalbergån, Kvantenburg R 1 Dalbergån, Kvantenburg ,12 1,8,64 3, R 1 Dalbergån, Kvantenburg R 1 Dalbergån, Kvantenburg <,1 1,3,38 2, R 1 Dalbergån, Kvantenburg R 1 Dalbergån, Kvantenburg <,1 1,4,48 2, R 1 Dalbergån, Kvantenburg R 1 Dalbergån, Kvantenburg ,28 1,6 1,1 5, R 1 Dalbergån, Kvantenburg ,28 1,8 1,1 7, Max ,14 1,5,68 4,2 Medel <,1 1,3,38 2,3 Min R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn ,24 1,5 1,2 9, R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn ,14 1,4,75 4, R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn ,16 1,6,87 4, R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn <,1 1,6,6 3, R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn <,1 1,5,64 3, R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn ,2 1,5 1, 6, R 2 Frändeforsån, Vena Kvarn ,24 1,6 1,2 1 Max ,14 1,5,84 5,3 Medel <,1 1,4,6 3,1 Min R 3 Frändeforsån, Minkfarmen < R 3 Frändeforsån, Minkfarmen R 3 Frändeforsån, Minkfarmen R 3 Frändeforsån, Minkfarmen R 3 Frändeforsån, Minkfarmen R 3 Frändeforsån, Minkfarmen Max Medel <5 Min 37

72 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 Prov. Sikt- Namn Station Datum djup Temp. djup ph Alk Kond Abs TOC Turb Syre m C m mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l Bodaneälven, Lönnebergsh. R ,5 1,2 6,3,7 4,3,3 14 4,6 11,8 Bodaneälven, Lönnebergsh. R ,5 1,2 6,7,1 5,2,19 8,8 5,1 1,3 Bodaneälven, Lönnebergsh. R ,5 19, 6,4,1 5,1,3 14 4,8 7,3 Bodaneälven, Lönnebergsh. R ,5 17,3 6,6,14 5,8, ,7 6,7 Bodaneälven, Lönnebergsh. R ,5 8,6 6,7,12 5,2, ,1 9,5 Bodaneälven, Lönnebergsh. R ,5 2,8 6,2,6 5,3, ,7 12,7 Max 19, 6,7,14 5,8, ,1 12,7 Medel 9,9 6,5,1 5,2, , 9,7 Min 1,2 6,2,6 4,3,19 8,8 2,7 6,7 E 45 bron över Krokån R ,5 E 45 bron över Krokån R ,5 1,1 7,2,34 7,3,17 8, ,6 E 45 bron över Krokån R ,5 E 45 bron över Krokån R ,5 8,2 7,4,37 7,7,14 8, ,4 E 45 bron över Krokån R ,5 E 45 bron över Krokån R ,5 17,5 7,3,32 7,1,15 8,5 15 8,9 E 45 bron över Krokån R ,5 E 45 bron över Krokån R ,5 19,3 7,2,28 6,3,11 8,8 9,1 8,7 E 45 bron över Krokån R ,5 E 45 bron över Krokån R ,5 9,3 7,3,35 6,9,14 9, 5,5 1,4 E 45 bron över Krokån R ,5 E 45 bron över Krokån R ,5 2,8 7,2,33 7,3,18 8, ,3 Max 19,3 7,4,37 7,7,18 9, 18 13,3 Medel 9,7 7,3,34 7,1,15 8,7 12 1,9 Min 1,1 7,2,28 6,3,11 8,2 5,5 8,7 Storån Åsmule R ,5 1,1 7,2,23 5,6,15 7,9 1,6 12,7 Storån Åsmule R ,5 7,4 7,2,25 5,9,11 7,3 2,1 11,9 Storån Åsmule R ,5 18,3 7,5,28 6,2,11 7,7 1,9 9,4 Storån Åsmule R ,5 18,6 7,5,29 6,3,1 7,4 2, 8,8 Storån Åsmule R ,4 9,3 7,3,27 5,8,13 8,5 1,6 11,6 Storån Åsmule R ,5 3,2 7,1,21 5,6,14 8, 2,8 13,8 Max 18,6 7,5,29 6,3,15 8,5 2,8 13,8 Medel 9,7 7,3,26 5,9,12 7,8 2, 11,4 Min 1,1 7,1,21 5,6,1 7,3 1,6 8,8 Teåkersälven, Bäckefors R 8b ,5,6 7,,24 5,8,15 8,3 1,6 13,5 Teåkersälven, Bäckefors R 8b ,4 6,9 7,2,24 6,1,12 7,2 1,8 11,3 Teåkersälven, Bäckefors R 8b ,5 16,9 6,8,25 5,8,12 8, 1,9 7,2 Teåkersälven, Bäckefors R 8b ,5 16,3 7,2,27 5,9,12 8, 1,3 6,6 Teåkersälven, Bäckefors R 8b ,2 7, 6,9,23 5,3,13 8,1 1,5 11,2 Teåkersälven, Bäckefors R 8b ,4 3,1 7,,24 5,7,14 7,5 1,4 12,7 Max 16,9 7,2,27 6,1,15 8,3 1,9 13,5 Medel 8,5 7,,24 5,8,13 7,9 1,6 1,4 Min,6 6,8,23 5,3,12 7,2 1,3 6,6 38

73 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 NO2+ Kloro- Syre Tot-P Tot-N NO3 NH4-N PO4-P Cd Cu Pb Zn fyll Datum Station Namn % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R 5 Bodaneälven, Lönnebergsh R 5 Bodaneälven, Lönnebergsh R 5 Bodaneälven, Lönnebergsh R 5 Bodaneälven, Lönnebergsh R 5 Bodaneälven, Lönnebergsh R 5 Bodaneälven, Lönnebergsh Max Medel Min R 6 E 45 bron över Krokån <5,14 1,1,5 3, R 6 E 45 bron över Krokån R 6 E 45 bron över Krokån <5,1 1,1,34 2, R 6 E 45 bron över Krokån R 6 E 45 bron över Krokån ,12 1,3,42 3, R 6 E 45 bron över Krokån R 6 E 45 bron över Krokån <5 <,1 1,1,32 1, R 6 E 45 bron över Krokån R 6 E 45 bron över Krokån <,1 1,1,16 1, R 6 E 45 bron över Krokån R 6 E 45 bron över Krokån ,12 1,2,58 3, R 6 E 45 bron över Krokån ,14 1,3,58 3,3 Max ,1 1,2,39 2,6 Medel <5 <,1 1,1,16 1,4 Min R 7 Storån Åsmule R 7 Storån Åsmule R 7 Storån Åsmule R 7 Storån Åsmule R 7 Storån Åsmule R 7 Storån Åsmule Max Medel Min R 8b Teåkersälven, Bäckefors R 8b Teåkersälven, Bäckefors R 8b Teåkersälven, Bäckefors R 8b Teåkersälven, Bäckefors R 8b Teåkersälven, Bäckefors R 8b Teåkersälven, Bäckefors Max Medel Min 39

74 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 Prov. Sikt- Namn Station Datum djup Temp. djup ph Alk Kond Abs TOC Turb Syre m C m mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l Stommebäcken R ,2 1,4 6,8,11 4,1,14 7,2 1,4 12,3 Stommebäcken R ,1 7,1 7,,17 4,5,89 6,5,85 11,8 Stommebäcken R ,3 17,5 7,3,18 4,6,75 6,3,85 9,3 Stommebäcken R ,2 16,9 7,3,2 4,8,7 6,9 1,1 9,3 Stommebäcken R ,2 8, 7,2,2 4,5,91 7,6 1,1 11,7 Stommebäcken R ,2 3,1 7,,15 4,4,1 7,5,69 13,6 Max 17,5 7,3,2 4,8,14 7,6 1,4 13,6 Medel 9, 7,1,18 4,5,94 7, 1, 11,3 Min 1,4 6,8,11 4,1,7 6,3,69 9,3 Hakerudsälven, Lövnäs R ,5,5 7,,49 1, ,5 Hakerudsälven, Lövnäs R ,5 9,2 7,5,94 16, ,3 Hakerudsälven, Lövnäs R ,5 16,8 7,1,46 9,4, ,2 Hakerudsälven, Lövnäs R ,5 16,4 7,,51 11, , Hakerudsälven, Lövnäs R ,5 8, 7,2,7 13, ,6 Hakerudsälven, Lövnäs R ,5 1,8 6,9,34 9,1, ,9 Max 16,8 7,5,94 16, ,5 Medel 8,8 7,1,5 11, ,4 Min,5 6,9,34 9,1, , Lillån, vid Låssbyn R ,5 Lillån, vid Låssbyn R ,2 Lillån, vid Låssbyn* R Lillån, vid Låssbyn* R Lillån, vid Låssbyn R ,4 Lillån, vid Låssbyn R ,5 Max Medel Min Futtenkanalen R ,5 Futtenkanalen R ,5 Futtenkanalen R ,5 Futtenkanalen R ,5 Futtenkanalen R ,5 Futtenkanalen R ,5 Max Medel Min Kolån, Trätängen R ,5,8 7,2,6 12, ,7 Kolån, Trätängen R ,3 8,1 7,5,7 14,13 9, 22 1,9 Kolån, Trätängen R ,1 19, 7,5,81 14,12 9,6 19 8,1 Kolån, Trätängen R ,4 16,2 7,4,83 14, ,7 Kolån, Trätängen R ,5 7,8 7,4,73 13,12 1 7,1 1,5 Kolån, Trätängen R ,5 1,3 7,3,63 13,15 8, 22 13,1 Max 19, 7,5,83 14, ,1 Medel 8,9 7,4,72 13, ,3 Min,8 7,2,6 12,12 8, 7,1 7,7 * Prov kunde ej tas på grund av mycket växtlighet. 4

75 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 NO2+ Kloro- Syre Tot-P Tot-N NO3 NH4-N PO4-P Cd Cu Pb Zn fyll Datum Station Namn % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R 12 Stommebäcken 1 < R 12 Stommebäcken 98 < R 12 Stommebäcken 96 < R 12 Stommebäcken 99 < R 12 Stommebäcken 1 < R 12 Stommebäcken Max Medel 89 < Min R 15 Hakerudsälven, Lövnäs R 15 Hakerudsälven, Lövnäs R 15 Hakerudsälven, Lövnäs R 15 Hakerudsälven, Lövnäs R 15 Hakerudsälven, Lövnäs R 15 Hakerudsälven, Lövnäs Max Medel Min,3 2,1 1, R 16 Lillån, vid Låssbyn,23 2,,78 4, R 16 Lillån, vid Låssbyn R 16 Lillån, vid Låssbyn* R 16 Lillån, vid Låssbyn*,18 1,9,83 4, R 16 Lillån, vid Låssbyn,58 3,6 3, R 16 Lillån, vid Låssbyn,58 3,6 3,8 12 Max,32 2,4 1,7 8,2 Medel,18 1,9,78 4,9 Min R 17 Futtenkanalen R 17 Futtenkanalen R 17 Futtenkanalen R 17 Futtenkanalen R 17 Futtenkanalen R 17 Futtenkanalen Max Medel Min R 18 Kolån, Trätängen R 18 Kolån, Trätängen R 18 Kolån, Trätängen R 18 Kolån, Trätängen R 18 Kolån, Trätängen R 18 Kolån, Trätängen Max Medel Min * Prov kunde ej tas på grund av mycket växtlighet. 41

76 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 Prov. Sikt- Namn Station Datum djup Temp. djup ph Alk Kond Abs TOC Turb Syre m C m mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l Invallningsområdet, Önäs R ,5 1, 7,2 1,3 26, ,3 Invallningsområdet, Önäs R ,5 9,9 8,5 2,1 41, ,3 Invallningsområdet, Önäs R ,5 17,9 7,4 1,3 25, ,3 Invallningsområdet, Önäs R ,5 17,7 7,2,81 18, , Invallningsområdet, Önäs R ,5 7,9 7,7 1,9 38, ,4 Invallningsområdet, Önäs R ,5 3,1 6,9,79 2, ,7 Max 17,9 8,5 2,1 41, ,3 Medel 9,6 7,3 1,3 28, ,3 Min 1, 6,9,79 18, , Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5,4 7,3,85 15, ,9 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 9,5 7,6,96 16,1 7,3 17 1,5 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,3 19, 7,1,8 14,79 8,7 7, 4,2 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 19,5 7,2,76 15,1 9,4 3,2 3,5 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 8,3 7,3,73 12,1 1 4,2 7,6 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 Holmsån, Nedströms ar-verk RH ,5 2, 7,4,8 14,18 8, ,2 Max 19,5 7,6,96 16, ,2 Medel 9,8 7,3,8 14,12 8,8 14 8,2 Min,4 7,1,73 12,8 7,3 3,2 3,5 Holmsån, Uppströms ar-verk RH ,5,9 7,2,63 12,15 9,8 19 1,8 Holmsån, Uppströms ar-verk RH ,5 9,1 7,5,64 11,1 7,9 16 1,7 Holmsån, Uppströms ar-verk RH ,3 19,2 7,,72 11,8 7,7 6, 4,1 Holmsån, Uppströms ar-verk RH ,5 19,2 7,2,68 11,86 8,8 2,2 3,8 Holmsån, Uppströms ar-verk RH ,5 8,8 7,2,63 1,1 9,4 3,6 8,6 Holmsån, Uppströms ar-verk RH ,5 2,1 7,3,62 11,12 7, ,7 Max 19,2 7,5,72 12, ,7 Medel 9,9 7,2,64 11,11 8,6 1 8,5 Min,9 7,,62 1,8 7,7 2,2 3,8 Gerserudsbäcken RH ,3 Gerserudsbäcken RH ,3,1 7,6 1,4 24, ,7 Gerserudsbäcken RH ,2 Gerserudsbäcken RH ,1 7,2 8, 2,5 34, ,9 Gerserudsbäcken RH ,2 Gerserudsbäcken RH ,3 16,4 7,7 2,1 31, ,7 Gerserudsbäcken RH ,3 Gerserudsbäcken RH ,1 17,8 7,7 1,8 27, ,4 Gerserudsbäcken RH ,3 Gerserudsbäcken RH ,1 6,8 7,7 2,4 33, , Gerserudsbäcken RH ,1 Gerserudsbäcken RH ,5 1,6 7,6 1,3 21, ,5 Max 17,8 8, 2,5 34, ,7 Medel 8,3 7,7 2, 28, ,5 Min,1 7,6 1,3 21,18 9,7 22 3,5 42

77 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 NO2+ Kloro- Syre Tot-P Tot-N NO3 NH4-N PO4-P Cd Cu Pb Zn fyll Datum Station Namn % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,48 3,1 1, R 19 Invallningsområdet, Önäs ,46 4,3 1,2 8, R 19 Invallningsområdet, Önäs ,55 5, 2, R 19 Invallningsområdet, Önäs ,33 4, 3, R 19 Invallningsområdet, Önäs ,38 4,7 1, R 19 Invallningsområdet, Önäs ,63 3,8 8, R 19 Invallningsområdet, Önäs ,63 5, 8,5 16 Max ,47 4,2 3, 13 Medel ,33 3,1 1,2 8,9 Min RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk ,19 1,9,85 5, RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk ,12 1,8,55 3, RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk <,1 1,7,36 2, RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk <,1 1,1,22 1, RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk <,1 1,4,19 1, RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk ,15 1,9,89 3, RH 9 Holmsån, Nedströms ar-verk ,19 1,9,89 5,4 Max ,1 1,6,51 3,1 Medel <,1 1,1,19 1,5 Min RH 1 Holmsån, Uppströms ar-verk RH 1 Holmsån, Uppströms ar-verk < RH 1 Holmsån, Uppströms ar-verk RH 1 Holmsån, Uppströms ar-verk RH 1 Holmsån, Uppströms ar-verk RH 1 Holmsån, Uppströms ar-verk Max Medel < Min RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken RH 11 Gerserudsbäcken Max Medel Min 43

78 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 Prov. Sikt- Namn Station Datum djup Temp. djup ph Alk Kond Abs TOC Turb Syre m C m mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l Östra Hästefjorden S ,5 8,,6 7,1,21 6,5, , Östra Hästefjorden S ,5 19,4,7 7,2,24 7,1, ,4 Östra Hästefjorden S , 7,9 6,9,21 6,7, , Östra Hästefjorden S , 19,2 7,1,24 7,1, ,4 Stora Hästefjorden S ,5 6,6,8 6,9,14 5,7, ,2 Stora Hästefjorden S ,5 19,1,9 7,2,19 6,4, ,8 Stora Hästefjorden S , 6,4 6,9,15 5,7, ,9 Stora Hästefjorden S , 17, 6,9,22 6,8,19 1 5,9 Rådanesjön S ,5 7,4,8 6,6,7 4,7,19 9,2 12, Rådanesjön S ,5 19,6,8 7,,13 5,6,14 9,1 8,8 Rådanesjön S , 7,3 6,6,7 4,7, ,9 Rådanesjön S , 19,4 6,9,12 5,6,14 1 8,8 Kabbosjön S ,5 4,9 2,2 7,1,26 6,1,1 6,6 12,8 Kabbosjön S ,5 19,4 2,6 7,5,29 6,4,91 7,6 9,3 Kabbosjön S , 4,4 7,2,25 6,1,11 6,6 12,7 Kabbosjön S , 6,4 6,8,35 7,2,1 6,6 1,7 Kolungen S ,5 6,9,7 7,6,57 12,11 8,8 13,2 Kolungen S ,5 19,8,5 7,9,69 14,53 9,6 8,9 Kolungen S , 6,8 7,5,54 12,11 8,4 13,1 Kolungen S , 19,7 7,7,74 14,53 1 8,8 Örsjön S ,5 4,6 1,6 7,,22 5,6,14 7,9 13, Örsjön S ,5 19,1 2,5 7,4,26 6,1,1 8,1 9,2 Örsjön S , 4,2 7,2,22 5,7,14 8,1 13, Örsjön S , 14, 6,9,28 6,4,12 8, 4,8 Nären SH ,5 6,6 1,5 7,5,53 9,7,1 7,6 13,1 Nären SH ,5 19,6 1, 8,2,65 11,48 8,8 9,2 Nären SH , 6,5 7,5,54 9,5,1 7,6 13,1 Nären SH , 19,5 8,1,64 11,49 9, 8,9 44

79 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2 NO2+ Kloro- Syre Tot-P Tot-N NO3 NH4-N PO4-P Cd Cu Pb Zn fyll Datum Station Namn % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l S 1 Östra Hästefjorden < S 1 Östra Hästefjorden S 1 Östra Hästefjorden < S 1 Östra Hästefjorden S 2 Stora Hästefjorden S 2 Stora Hästefjorden S 2 Stora Hästefjorden S 2 Stora Hästefjorden S 3 Rådanesjön S 3 Rådanesjön S 3 Rådanesjön < S 3 Rådanesjön S 4 Kabbosjön S 4 Kabbosjön S 4 Kabbosjön S 4 Kabbosjön S 6 Kolungen < S 6 Kolungen S 6 Kolungen < S 6 Kolungen S 8 Örsjön S 8 Örsjön S 8 Örsjön S 8 Örsjön SH 5 Nären < SH 5 Nären SH 5 Nären < SH 5 Nären 45

80 46 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 2

81 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 BILAGA 3 Tidsserier Totalkväve, N-tot (årsmedelvärde) Totalfosfor, P-tot (årsmedelvärde) Syre (årslägsta värde) 47

82 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Totalkväve vattendrag (observera att det är olika skalor på y-axlarna) R1, Kvantenburg (µg/l) R2, Vena Kvarn (µg/l) R3, Minkfarmen (µg/l) R5, Bodaneälven (µg/l) R6, Bron Krokån (µg/l) R7, Storån, Åsmule (µg/l) RH9, Holmsån, nedstr. ARV (µg/l) RH1, Holmsån, uppstr. ARV (µg/l) RH11, Gerserudsbäcken (µg/l)

83 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Totalkväve vattendrag, forts. (observera att det är olika skalor på y-axlarna) R8b, Teåkersälven (µg/l) R12, Stommebäcken (µg/l) R15, Hakerudsälven (µg/l) R17, Futtenkanalen (µg/l) R18, Kolån (µg/l) R19, Invallningsomr. Önäs (µg/l)

84 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Totalkväve sjöar, ytvatten, (observera att det är olika skalor på y-axlarna) 14 S1, Östra Hästefj. (µg/l) 3 S2, Stora Hästefj. (µg/l) S3, Rådanesjön (µg/l) S4, Kabbosjön (µg/l) SH5, Nären (µg/l) S6, Kolungen (µg/l) S8, Örsjön (µg/l)

85 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Totalfosfor vattendrag (observera att det är olika skalor på y-axlarna) R1, Kvantenburg (µg/l) R2, Vena Kvarn (µg/l) R3, Minkfarmen (µg/l) R5, Bodaneälven (µg/l) R6, Bron Krokån (µg/l) 1 R7, Storån, Åsmule (µg/l) RH9, Holmsån, nedstr. ARV (µg/l) 5 RH1, Holmsån, uppstr. ARV (µg/l) RH11, Gerserudsbäcken (µg/l)

86 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Totalfosfor vattendrag, forts. (observera att det är olika skalor på y-axlarna) 5 R8b, Teåkersälven (µg/l) 2 R12, Stommebäcken (µg/l) R15, Hakerudsälven (µg/l) R17, Futtenkanalen (µg/l) R18, Kolån (µg/l) R19, Invallningsomr. Önäs (µg/l)

87 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Totalfosfor sjöar, ytvatten, (observera att det är olika skalor på y-axlarna) S1, Östra Hästefj. (µg/l) S2, Stora Hästefj. (µg/l) S3, Rådanesjön (µg/l) S4, Kabbosjön (µg/l) SH5, Nären (µg/l) S6, Kolungen (µg/l) S8, Örsjön (µg/l)

88 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Syrehalt vattendrag (observera att det är olika skalor på y-axlarna) 1 R1, Kvantenburg (mg/l) 1 R2, Vena Kvarn (mg/l) R3, Minkfarmen (mg/l) 1 R5, Bodaneälven (mg/l) R6, Bron Krokån (mg/l) R7, Storån, Åsmule (mg/l) RH9, Holmsån, nedstr. ARV (mg/l) 1 RH1, Holmsån, uppstr. ARV (mg/l) RH11, Gerserudsbäcken (mg/l)

89 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Syrehalt vattendrag, forts. (observera att det är olika skalor på y-axlarna) 1 R8b, Teåkersälven (mg/l) 1 R12, Stommebäcken (mg/l) R15, Hakerudsälven (mg/l) 1 R18, Kolån (mg/l) R19, Invallningsomr. Önäs (mg/l)

90 Dalbergsån och Holmsån 215 Bilaga 3 Syrehalt sjöar, bottenvatten, (observera att det är olika skalor på y-axlarna) S1, Östra Hästefj. (mg/l) S2, Stora Hästefj. (mg/l) S3, Rådanesjön (mg/l) S4, Kabbosjön (mg/l) SH5, Nären (mg/l) S6, Kolungen (mg/l) 1 S8, Örsjön (mg/l)

91 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 4 BILAGA 4 Vattenföring, transporter och arealspecifika förluster Metodik Beräkningsresultat 57

92 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 4 Vattenföring Provpunkt Typ av data R1 Dalbergsån, Kvantenburg SMHI stn nr R2 Frändeforsån, Vena Kvarn SMHI stn nr R5 Bodaneälven, Lönnebergshage SMHI stn nr R6 E45 bron över Krokån SMHI stn nr RH9 Holmån, nedstr. ARV SMHI stn nr Vattenföring Dygnsvisa vattenföringsdata från SMHI:s vattenföringsstationer har använts, enligt tabellen ovan. Transportberäkningar Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Årstransporten av totalkväve (N-tot), totalfosfor (P-tot), organiskt kol (TOC), kadmium (Cd), koppar (Cu), bly (Pb) och zink (Zn) har beräknats för samtliga stationer förutom R5 (Dalbergsån, Bodaneälven) där endast totalkväve, totalfosfor och TOC har beräknats. Arealspecifik förlust Arealspecifik förlust (kg/ha och år) för totalkväve och totalfosfor har beräknats för samtliga stationer. Följande arealer från SMHI:s vattenweb har använts: Arealer Provpunkt Areal (km 3 ) R1 Dalbergsån, Kvantenburg 833 R2 Frändeforsån, Vena Kvarn 376 R5 Bodaneälven, Lönnebergshage 14 R6 E45 bron över Krokån 329 RH9 Holmån, nedstr. ARV

93 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 4 Transportberäkningar för Dalbergsån och Holmsån år 215 R1 Dalbergsån, Kvantenburg R2 Frändeforsån, Vena kvarn Må- Flöde Tot-P Tot-N TOC Cd Cu Pb Zn Må- Flöde Tot-P Tot-N TOC Cd Cu Pb Zn nad m 3 /s kg kg kg kg kg kg kg nad m 3 /s kg kg kg kg kg kg kg J , J , F , F 9, , M , M 6, , A 8, , A 4, , ,6 57 M , M 5, , J , J 5, , J 4, , ,5 38 J 2, ,71 1 4,8 25 A 5, ,83 2 6,1 36 A 2, ,37 1 3,9 2 S , S 7, , O 6, ,1 24 8,4 46 O 3, , N , N 4, , D , D , Total , Total 6, , R5 Dalbergsån, Bodaneälven R6, E45 bron över krokån Må- Flöde Tot-P Tot-N TOC Må- Flöde Tot-P Tot-N TOC Cd Cu Pb Zn nad m 3 /s kg kg kg nad m 3 /s kg kg kg kg kg kg kg J 5, J , F 3, F 8, , M 2, M 6, ,2 18 7,1 49 A 1, A 4, , ,8 28 M 2, M 6, , ,9 45 J 2, J 5, , ,6 41 J, J 1, ,47 6,3 2, 13 A 1, A 2, ,43 8,7 2,5 14 S 3, S , ,1 4 O 1, O 2, ,39 8,5 1,4 11 N 1, N 4, ,1 14 4,4 27 D 6, D , Total 2, Total 6, , RH9, Holmsån nedstr. arv Må- Flöde Tot-P Tot-N TOC Cd Cu Pb Zn nad m 3 /s kg kg kg kg kg kg kg J , F 8, , M 6, ,2 18 7,1 49 A 4, , ,8 28 M 6, , ,9 45 J 5, , ,6 41 J 1, ,47 6,3 2, 13 A 2, ,43 8,7 2,5 14 S , ,1 4 O 2, ,39 8,5 1,4 11 N 4, ,1 14 4,4 27 D , Total 6, ,

94 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 4 Månadstransporter och flöden för Dalbergsån och Holmsån år 215 (observera att det är olika skalor på y-axlarna) Fosfortransport R1 Kvävetransport R1 ton J F M A M J J A S O N D m3/s ton J F M A M J J A S O N D m3/s Fosfortransport R2 Kvävetransport R ton m3/s ton m3/s J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Fosfortransport R5 Kvävetransport R5, ton,4,3,2, m3/s ton m3/s, J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D ton 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Fosfortransport R m3/s ton Kvävetransport R m3/s, J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D 6

95 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 4 Månadstransporter och flöden för Dalbergsån och Holmsån år 215 forts. (observera att det är olika skalor på y-axlarna) Forsfortransport RH9 Kvävetransport RH9 1, ton 1,, m3/s ton m3/s, J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Arealspecifika förluster i Dalbergsån och Holmsån år 215 Tillståndsbedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Arealspecifika förluster för Dalbergsån och Holmsån 215 Arel.spec.förlust (kg/ha*år) Station Area (ha) P Tillstånd N Tillstånd R1 Dalbergsån, Kvantenburg 83251,52 5 7,8 4 R2 Frändeforsån, Vena kvarn 37579,46 5 6,7 4 R5 Dalbergsån, Bodaneälven 1426,11 3 3,4 3 R6, E45 bron över Krokån 31946,3 4 5,2 4 RH9, Holmsån nedstr. arv 1394,38 5 7,7 4 61

96 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 4 Arealspecifika förluster för Dalbergsån och Holmsån Arel.spec.förlust (kg/ha*år) Station År P Tillstånd N Tillstånd R1 Dalbergsån, Kvantenburg 29,21 4 2,9 3 21,22 4 4, , ,9 5 9, ,24 4 4, , ,52 5 7,8 4 R2 Frändeforsån, Vena kvarn 29,26 4 3,1 3 21,22 4 4, ,58 5 6, , ,23 4 4, , ,46 5 6,7 4 R5 Dalbergsån, Bodaneälven 29,85 3 2, 2 21,79 2 2, ,13 3 3, ,19 4 3, ,11 5 2, ,28 4 6, 4 215,11 3 3,4 3 R6, E45 bron över krokån 29,19 4 2,2 3 21,16 3 2, ,49 5 5, ,52 5 8, , , ,3 4 5,2 4 RH9, Holmsån nedstr. arv 29,36 5 7, 4 21,24 4 5, ,58 5 7, , ,31 4 6, , ,38 5 7,7 4 Tillstånd 1 Mycket låga förluster 2 Låga förluster 3 Måttliga höga förluster 4 Höga förluster 5 Mycket höga förluster 62

97 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 5 BILAGA 5 Växtplankton Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 63

98 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 5 Metodik Provtagning Undersökningen av växtplankton gjordes i Stora Hästefjorden (S2) som blev provtagen i augusti 215. Vatten för kvantitativ analys insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (ett så kallat Rambergrör). En vattenpelare från ett sjöspecifikt djupintervall i epilimnion provtogs vid provtagningslokalen (se fältprotokoll längre bak i denna bilaga). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid lokalen togs dessutom ett prov genom vertikal håvning (maskvidd 25 µm) för att vid behov kunna underlätta artbestämningen. Proven konserverades med Lugols lösning. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes vid Medins Havs- och vattenkonsulter AB med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym var 3 ml beroende på provets täthet. Beräkning av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Vid analysen skattades dessutom frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). Namnsättning och taxonomi följer Artdatabankens lista över namn och synonymer ( Utvärdering Analysresultaten bearbetades och utvärderades vid Medins Havs- och vattenkonsulter AB, enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 213) och genom en expertbedömning. Förfarandet beskrivs i detalj av Hårding m fl (211). Dessutom jämfördes växtplanktonbiomassan i augusti 215 med det resultat som fanns från tidigare undersökning. 64

99 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 5 FÖRKLARING TILL RESULTATSIDORNA Havs och vattenmyndighetens föreskrifter 213, (HVMFS 213:19). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213), för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Hörnströms trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 (Naturvårdsverket 1986) som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 1 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 27 och Havs- och vattenmyndigheten 213), andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 65

100 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 5 S2. Stora Hästefjorden Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Kommentar Växtplanktonbiomassan var liten, andelen cyanobakterier var liten och trofiskt planktonindex (TPI) var mycket högt. Dessa parametrar gav sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19) måttlig status. Medins expertbedömning gav måttlig status. Växtplanktonsamhället bestod till stor del av kiselalger, pansarflagellater och cyanobakterier. Det fanns flera eutrofiindikerande arter i provet, bland annat pansarflagellaten Ceratium furcoides. Det identifierades tre potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier, Microcystis, Woronichinia och Dolichospermum. Risken för framtida vattenblomningar bedömdes som måttligt stor. Statusen enligt bedömningsgrunderrna för 214 gav god status men det numeriska värdet (3,6) var på gränsen till måttlig och Medins expertbedömning bedömde sjön till måttlig status. I denna undersökning blev det numeriska värdet 2,91 vilket då är under gränsen. Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,2 21,65 2,6 2,91 5, ,29,84,14 God God Otillfredsställande Måttlig Nära neutralt Mycket liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Måttlig Nära neutralt * Status avser årets värden AlggruppBiomassans fördelning Biomassa på olika gruppertaxa Arternas fördelning på indikatortal mg/l Övriga % antal % Grönalger Cyanobakterier,22 2% 21,7 15 3, Oligotrofiindikatorer Eutrofiindikatorer 6% Cyanobakterier -3, -2, -1 1, 2, 3 Rekylalger,7 7, 22% 4 8, (-3 är starkast) (3 är starkast) Pansarflagellater,28 27,2 3 6, Guldalger,6 5,6 2 4, 5 Kiselalger Kiselalger,31 3,6 1 2, 4 3% Ögonalger,,, 3 Rekylalger Grönalger,6 5,8 7% 12 24, 2 Konjugater,, 1 2, 1 Gonyostomum,,, Övriga Guldalger,2 2,1 Pansarflagellater , 6% Summa 1, % Antal taxa Jämförelse med tidigare år År: Biomassa (mg/l) Sammanvägd näringsstatus (NV 27/HVMFS 213): G M 1,2 Expertbedömning: M M 1 H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig,8,6,4,2 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier

101 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 5 FÖRKLARING TILL ARTLISTORNA Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Varierar från -3 (starkaste oligotrofiindikatorerna) till 3 (starkaste eutrofiindikatorerna) EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström (1979) Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm l -1 ). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten (i något enstaka fall anges kolonier per liter. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 67

102 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 5 S2. Stora Hästefjorden Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -8 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa delicatissima - W. & G. S. WEST E ,17 Cyanodictyon sp. - PASCHER ,2 Cyanonephron styloides - HICKEL E ,3 Merismopedia sp. - MEYEN 1 731,5 Microcystis cf. flos-aquae - (WITTROCK) KIRCHNER 3 E 2 447,11 Microcystis cf. smithii - KOMÁREK & ANAGN. E ,28 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 933,14 Microcystis sp. (>4 µm) - KÜTZING E 1 93,6 Snowella cf. atomus - KOMAREK & HINDÁK I 1 158,2 Snowella septentrionalis - KOMÁREK & HINDÁK I 1 137,9 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 8,3 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,5 Nostocales Dolichospermum cf. circinale - (RAB. ex BORN. FLAH.) WACKLIN et al. 2 E 2 148,61 Dolichospermum cf. curvum - (H.HILL) WACKLIN et al. 2 I 2 393,29 Oscillatoriales Romeria elegans - (WOLOSZYN SKA) WOLOSZYN SKA & KOCZWARA E ,31 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 1 11,1 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 1 23,25 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 23,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 2 594,45 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 3 7,11 Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 3 5,175 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 1,3,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 11,47 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 23,11 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 34,4 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 2 114,36 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 2 148,38 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 114,45 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 34,4 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 34,46 Stephanodiscus sp. (1-2 µm) - EHRENBERG 2 E 1 23,2 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 51,15 Gyrosigma sp. - HASALL I 1 11,14 Bacillariophyceae - HAECKEL I 1 11,1 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 34,2 Botryococcus braunii - KÜTZING * I 2 2,4 Chlamydomonas-typ I 2 23,6 Crucigeniella sp. - LEMMERMANN 1 46,3 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 777,23 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 2 13,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 23,1 Monoraphidium mirabile - (W. & G.S. WEST) PANKOW 1 11,2 Planktosphaeria gelatinosa - G. M. SMITH 1 11,1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 23,3 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 2 34,4 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 1 46,17 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 3,2 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 23,9 Övriga, oidentifierad monad 3 274,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 34,2 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 68

103 Dalbergsån och Holmsån Bilaga 5 S2. Stora Hästefjorden Vattenområdesuppgifter Län: 14 Västra Götaland Sjönamn: Stora Hästefjorden Kommun: Vänersborg Lokalnummer: S2 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: Marcus Andersson, Mona Hammar Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 8:3 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 12 Ytvattentemperatur ( C): 19 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): Nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): -- Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Märkning av lokal: --- Vattenkemi (j/n): ja Väderlek: Mulet, vindhastighet 3 m/s Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): -8 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Lågt Vattenstånd 69

104

105 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: