VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (24)

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Yttrande RUFS bedömning av aktualitet och användbarhet (KS ) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att godkänna dels det gemensamma yttrande från Stockholm Nordost och dels yttrandet från Arlandakommunerna, som svar på remiss om Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, angående bedömning av aktualitet och användbarhet. Därutöver uttalar kommunstyrelsen att Vallentuna kommun motsätter sig dels en etablering för allmänflyget i Rockelsta/Gillinge och dels fortsatt ballastanläggning och deponi i Gillinge. Yttrandena skickas till Tillväxt- miljö- och regionplanering, TMR, inom Stockholms läns landsting. Ärendet i korthet Landstingets tillväxt- och regionplaneutskott har beslutat att remittera "RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet" fram till och med den 20 december. I RUFS integreras en fysisk regionplan enligt plan- och bygglagen och ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) som styrs av förordningen om regionalt tillväxtarbete. Stockholms läns landsting leder arbetet med att ta fram regionplan och Länsstyrelsen ansvarar för det regionala tillväxtarbetet. RUFS 2010 har utgjort länets regionplan i tre år. Landstinget har nu bjudit in bland annat kommunerna i Stockholms län för att få in synpunkter för att göra genomförandet mer kraftfullt fram till år 2016, då planen slutar att gälla. Synpunkterna kan också ligga till grund för kommande programarbete inför en ny regionplan. Ett förslag till gemensamt yttrande föreligger från Arlandakommunerna (Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna). Den 6 december 2013 kommer den politiska ledningsgruppen för Stockholm Nordost att behandla ett förslag till gemensamt yttrande från nordostkommunerna (Danderyd, Norrtälje, Täby, Vaxholm, Vallentuna och Österåker). Handlingar 1. Yttrande RUFS Bedömning av aktualitet och användbarhet 2. Yttrande över remiss RUFS 2010, Arlandakommunerna - underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Expedieras till TMR, Tillväxt, miljö- och regionplanering Stockholm Nordost Upplands Väsby Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR KS SHULA GLADNIKOFF SID 1/2 PLANERINGSSTRATEG KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande RUFS Bedömning av aktualitet och användbarhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna dels det gemensamma yttrande från Stockholm Nordost och dels yttrandet från Arlandakommunerna, som svar på remiss om Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, angående bedömning av aktualitet och användbarhet. Därutöver uttalar kommunstyrelsen att Vallentuna kommun motsätter sig dels en etablering för allmänflyget i Rockelsta/Gillinge och dels fortsatt ballastanläggning i Gillinge. Yttrandena skickas till Tillväxt- miljö- och regionplanering, TMR, inom Stockholms läns landsting. Ärendet i korthet Landstingets tillväxt- och regionplaneutskott har beslutat att remittera "RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet" fram till och med den 20 december. I RUFS integreras en fysisk regionplan enligt plan- och bygglagen och ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) som styrs av förordningen om regionalt tillväxtarbete. Stockholms läns landsting leder arbetet med att ta fram regionplan och Länsstyrelsen ansvarar för det regionala tillväxtarbetet. RUFS 2010 har utgjort länets regionplan i tre år. Landstinget har nu bjudit in bland annat kommunerna i Stockholms län för att få in synpunkter för att göra genomförandet mer kraftfullt fram till år 2016, då planen slutar att gälla. Synpunkterna kan också ligga till grund för kommande programarbete inför en ny regionplan. Ett förslag till gemensamt yttrande föreligger från Arlandakommunerna (Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna). Den 6 december 2013 kommer den SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX VALLENTUNA

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 politiska ledningsgruppen för Stockholm Nordost att behandla ett förslag till gemensamt yttrande från nordostkommunerna (Danderyd, Norrtälje, Täby, Vaxholm, Vallentuna och Österåker). Handlingar 1. Missiv, underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet, RUFS Yttrande RUFS Bedömning av aktualitet och användbarhet 3. Yttrande över remiss RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Mats Eriksson Planeringschef Ska expedieras till: TMR, Tillväxt, miljö- och regionplanering Stockholm Nordost Upplands Väsby Akten

4 Jllt stockholms läns landstins Tillväxt, miljö och regionplanering 20t (2) Till remissinstanserna VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen SBF 20t I RUFS 2o1o - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Nu inleds den regionala dialogen om Regional utvecklingsplan ftir Stockholmsregionen, RUFS zoro, dess aktualitet och användbarhet. Landstingets tillväxt- och regionplaneringsutskott beslutade den 19 september att remittera "RUFS 2o1o - underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet" under perioden r oktober till och med den zo december I RUFS zoro integreras en fysisk regionplan enligt plan- och bygglagen och ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) som styrs av förordningen för regionalt tillväxtarbete. I Stockholms län leder Stockholms läns landsting arbetet med att ta fram regionplanen i egenskap av regionplaneorgan, medan Länsstyrelsen ansvarar för det regionala tillväxtarbetet och det regionala utvecklingsprogrammet. RUFS zoro har nu fungerat som länets regionplan och regionala utvecklingsprogram i tre år. Planens styrka och legitimitet bygger på att innehållet upplevs som relevant och aktuellt av regionens aktörer. Vi vill därför samla in era s rnpunkter för att göra genomförandet av RUFS 2o1o mer kraftfullt fram till ze:6, då planen slutar gälla. Genom att föra en dialog om aktualitet och användbarhet, och få bättre insikt i regionens behov, skapar vi också möjligheter att påbörja programarbetet av en ny regionplan. Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box IO4 22 Stockholm Telefon: E-post: registrator. lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Norra Stat onsgatan 69. Kommun kationer: T-bana S:t Eriksptan, Pendeltâg Karlberg, Buss 3 & 77

5 Jtt Stockholms läns landsting 2 (2) Följande frågor vill vi ha er syn på: Anger RUFS 2o1o:s vision och mål fortfarande regionens samlade vilja? o Hur använder ni RUFS zoro och på vilket sätt får planen genomslag i ert arbete? o Hur bedömer ni genomförandet av RUFS zoro fram till idag, och hur kan det stärkas ytterligare?. Vad ser ni som RUFS 2o1o:s st,'rkor respektive svagheter, från ert perspektiv? Finns det delar i RUFS 2o1o som inte är aktuella?. Ä utmaningarna i RUFS zoro fortfarande relevanta?. Vilka är de viktigaste utmaningarna i Stockholmsregionen framöver?. Hur ser ni på den omvärldsbild som RUFS zoro utgår från? Remissinstanser inbjuds härmed att inkomma rned s 'npunlcter. S rnpunkterna skickas elektroniskt till registrator.lsf@sll.se både i word- och pdf-format. Vänligen ange diarienummer LS r3o4-o578. Synpunkterna ska vara landstinget tillhanda senast den zo december 2o1g. Inkomna remissvar kommer att redovisas i en remissammanställning. Bilagor Bilaga r: RUFS 2o1o - underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Bilaga z: Regional utvechingsplan för Stockholmsregionen, RUFS zoro Bilaga 3: Sändlista remissinstanser Mer information om RUFS zoro och aktualitetsarbetet finns på wwr.tmr.sll.se/rufszoro. Vid frågor om remissen vänligen kontakta Jessica Andersson, jessica.m.andersson@sll.se, eller Roland Engkvist, roland.engkvist@sll.se Medvänliga hälsningar Peter Haglund Direktör Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholms läns landsting

6 J,U stockholms läns landstins Tillväxt, miljö och regionplanering SANDLISTA 20L (12) RUFS 2o1o - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Kommuner i Stockholms län Botkyrka kommun Danderyds kommun Ekerö kommun Haninge kommun Huddinge kommun JärfÌilla kommun Lidingö stad Nacka kommun Norrtälje kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Sigtuna kommun Sollentuna kommun Solna stad Stockholms stad Sundbybergs stad Södertälje kommun Tyresö kommun Täby kommun Upplands Väsby kommun Upplands-Bro kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Värmdö kommun Österåkers kommun Statliga organ och bolag Akademiska hus AB Region Stockholm Arbetsftirmedlinge Barnombudsmannen, BO Beijerinstitutet Boverket Brottsftjrebyggande rådet

7 JU Stockholms läns landsting 2 (12) SANDLISTA Diskrimineringsombudsmannen, DO Energimyndigheten Exportrådet Formas Försvarsmakten Försäkringskassan i Stockholms län Handelshögskolan i Stockholm Havs-och vattenmyndigheten Högskolan i Gävle Institutet ftir framtidsstudier Karolinska Institutet Karolinska Institutet Science Park AB Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konsumentverket Kungliga Hovstaterna Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Tekniska högskolan, KTH Lantmäteriverket Linköpings Universitet Livsmedelsverket Luftfartsverket Läkemedelsverket Swedavia AB Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Migrationsverket Myndigheten ftir yrkeshögskolan Myndigheten ftjr samhällsskydd och beredskap Myndigheten fìir tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Mälardalens högskola Naturvårdsverket Polismyndigheten i Stockholms län Post- och telestyrelsen AB Posten AB Riksantikvarieämbetet Samhall AB SJ Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Skolverket SMHI, Stockholm

8 J'U Stockholms läns landsting 3 (12) SANDLISTA Socialstyrelsen Statens fasti ghetsverk Statens folkhälsoinstitut Statens Kultunåd Statistiska centralbyrån Stiftelsen Electrum, Kista Stockholms Universitet Ståthållarämbetet Svenska ESF-rådet Regionkontor Stockholm Svenska Institutet Svenska Kraftnät Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Sveriges Lantbruksuniversitet Södertörns Högskola TeliaSonera AB Tillväxtverket TotalfÌirsvarets forskningsinstitut, FOI Trafikanalys Trafikverket Trahkverket, Region Stockholm Transportstyrelsen Ungdomsstyrelsen Uppsala Universitet Universitetskanslersämbetet Universitets- och högskolerådet Vasakronan AB, Region Stockholm Vattenfall AB Vetenskapsrådet Vinnova Örebro Universitet Kommunala samarbetsorgan, bolag m.m. AB Familjebostäder AB Stockholm Globe Arenas AB Stockholmshem Kommunftirbundet Stockholms län Käppalaffirbundet Mälardalsrådet Mälarens Vattenvårdsftirbund Norrvatten S:t Erik Försäkring AB Skolfastigheter i Stockholm AB SRV återvinning AB Stockholm Nordost (STONO) Stockholm Parkerings AB Stockholm Vatten AB Stockholms Hamn AB Stockholms och Uppsala läns luftvårdsfijrbund Stockholms Stads Bostadsftirmedling AB Stockholms Stadshus AB

9 JU stockholms läns landstinq SANDLISTA 4 (L2) Stockholms Stadsteater AB STOKAB Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Stadsnätsftireningen, SSNF Sydvästra stockholmsregionens VA-verksaktiebolag, SYVAB Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB Ekerö Energi AB Nacka Energi AB Norrenergi AB Norrtälje Energi AB Nynäshamn Energi AB Sollentuna Energi AB SöderEnergi AB Södertörns fi ärrvärme AB Telge Energi AB Vattenfall Drefi iken Värme AB Vattenfall Sveanät AB Angränsande kommuner m.m. Gotlands kommun Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdal kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns kommun Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun

10 Jlu Stockholms läns landsting SANDLISTA s (12) Arboga kommun Fagersta kommun Hallstahammars kommun Kungsörs kommun Köpings kommun Norbergs kommun Sala kommun Skinnskattebergs kommun Surahammars kommun Västerås stad Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Boxholms kommun Finspångs kommun Kinda kommun Linköpings kommun Mjölby kommun Motala kommun Nonköpings kommun Söderköpings kommun Vadstena kommun Valdemarsviks kommun Ydre kommun Ä.tvidabergs kommun Ödeshögs kommun Göteborgs stad Göteborgsregionens kommunalftirbund LandstingetDalama Landstinget Gävleborg Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland Malmö Stad Region Gävleborg

11 JU stockholms täns landsting o(1 2) SANDLISTA Region Skåne Regionftirbundet Sörmland Regionñrbundet Uppsala län Regionñrbundet Örebro Regionftirbundet Östsam Västmanlands kommuner och landsting Västra Götalandsregionen Örebro läns landsting Akershus Fylkeskommune Egentliga Finlands ftirbund Helsingfors stad Köpenhamns kommun Nylands fìirbund Oslo kommune Region Hovedstaden (Köpenhamnsregionen) Åbo stad Ålands landskapsregering Stockholms läns landsting Danderyds sjukhus AB Folktandvården i Stockholms län AB Hälso- och sjukvårdsnämnden Karolinska universitetssjukhuset Kulturnämnden LOCUM AB Styrelsen for Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Södersjukhuset AB Tiohundra AB Trafiknämnden Intresseorganisationer, ftiretag m.m. AB Botkyrkabyggen AB Ekeröbostäder AB Nykvarnsbostäder AB Nynäshamnsbostäder AB Sigtunahem AB Svenska Bostäder AB Telgebostäder AB Upplands-Brohus AB Väsbyhem Aberdeen Property Investors AB Akelius fastigheter AB AP Fastigheter AB Armada Fastighets AB Atrium Ljungberg AB Bostadsstiftelsen Signalisten Dalkia AB Diligentia AB Fabege AB

12 J,tt stockholms läns landstins 7 (r2) SANDLISTA Fastighets AB Förvaltaren Fastighetsägama Stockholm GE Real Estate Norden Haninge Bostäder AB HSB Stockholm Hufvudstaden AB Huge Fastigheter AB Hyresgästftireningen Region Stockholm Jagvillhabostad.nu Jemhusen AB JärfÌillabygdens hus AB KF Fastigheter AB Klövern AB Kungsleden AB Lidingöhem AB Micasa Fastigheter i Stockholm AB Roslagsbostäder AB Stiftelsen Stockholms studentbostäder (SSSB) Stockholms Byggmästareftirening Stockholms Kooperativa Bostadsftjrening Sveriges BostadsrättsCentrum AB Tyresö Bostäder AB, TYBO Villaägarnas Riksfijrbund, Region ABC Värmdö Bostäder AB Almi ftiretagspartner Stockholm Sörmland AB Företagarna Stockholms län Handelns utredningsinstitut Handelskammaren Mälardalen Hushållningssällskapet i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län ICA AB Institutet for näringslivsforskning KonsumentfÌireningen i Stockholm Kooperativa lorbundet Näringslivets forskningsinstitut (RATIO) Stockholm Business Region AB Stockholm Visitors Board AB Stockholms Akademiska Forum Stockholms handelskammare Stockholms Hantverksftirening Stockholms läns bildningsftirbund Stockholms läns hembygdsftirbund Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO Svensk Handel Svenska Bankftireningen Svenska Försäkringsftireningen Svenska Turistffireningen, Stockholmskretsen Östsvenska hande lskammaren

13 JU Stockholms läns landsting SANDLISTA 8 (12) Arkitekturmuseet Armémuseum Dansmuseet Etnografiska museet Hallwylska museet Historiska museet Kungliga myntkabinettet Livrustkammaren Medelhavsmuseet Modema Museet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Nordiska Museet Postmuseum Sjöhistoriska museet Statens Historiska Muséer Statens Maritima Muséer Stockholm Sjögård Stockholms läns museum Stockholms Stadsmuseum Tekniska museet Vasamuseet Östasiatiska museet EntreprenörCenter i Stockholm HB Europainstitutet Industrifonden Innovationsbron Stockholm AB KK-stiftelsen Nordisk InnovationsCenter Nordregio Stiftelsen for internationalisering av högre utbildning och forskning Stiftelsen ftir samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS) Stiftelsen fìir Strategisk Forskning, SSF Stockholm-Uppsala Life Science Swedish Incubators and Science Parks Svenska Riskkapitalftireningen, SVCA Svenska Uppfi nnareftireningen The Stockholm School of Entrepreneurship, SSES LO-distriktet i Stockholms län SACO Svenskt Näringsliv, Regionkontor Stockholm TCO Stockholms län Islamiska Förbundet i Sverige Judiska Församlingen, Stockholm Katolska biskopsämbetet/stockholms katolska stift Svenska kyrkan, Stockholms stift

14 J'lt Stockholms läns landsting SANDLISTA s (12) Svenska kyrkan, Uppsala stift Sveriges Frikyrkosamråd Assyriska Riksftjrbundet i Sverige Chilenska Riksffirbundet Eritreanska Riksftirbundet i Sverige, ERIS Finlandssvenskamas Riksftirbund i Sverige Grekiska Riksftirbundet Intemationella Företagarfü reningen i Sverige Irakiska Riksftirbundet i Sverige, IRS Iranska Riksftjrbundet i Sverige, IRIS Italienska Riksforbundet i Sverige, FAIS Kurdiska Riksftirbundet Polska Riksftirbundet i Sverige Portugisiska Riksftirbundet i Sverige Riksftirbundet Roma International Samarbetsorgan fìir etniska organisationer i Sverige, SIOS Serbiska Riksftjrbundet i Sverige Somaliska Riksftirbundet i Sverige Spanska Riksftirbundet i Sverige Sveri gefinska Riksftjrbundet Syrianska RiksfÌirbundet i Sverige Turkiska Riksftirbundet Friluftsfrämjandet Norra Järva Fri luft sfr?imj andet, Stockho lm s di striktsftirbund Färgfabriken Föreningen en skärgårdsprodukt Föreningen Skärgårdshandlarna Handikappfiirbundens samarbetsorgan HSO Stockholms län Komm ittén flor bevarande av Storstockho lms fri luft sområden Konstnärscentrum Öst Landsrådet ftir Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU Lovö Hembygdsftirening Lantbrukarnas riksfìirbund, Regionftirbundet i Mälardalen Pensionärernas Riksorganisation, PRO, Stockholms län Regionala Resurscentrum ftir kvinnor i Stockholms län, RRC Sthlm RFSL RFSU Riksftirbundet Hem och skola Rädda barnen, StockholmsfÌirbundet Röda Korset, Region Stockholm Saltsj obadens Hembygdsftirening Samfundet S:t Erik Skärgårdens Intresseftireningars Kontaktorganisation, SIKO Stockholms Idrottsftirbund Svenska ftireningen ftir byggnadsvård Svenska Teaterflorbundet Sveriges Elevråds Centralorganisation, Elevrådsstödet Stockholm Sveriges hotell- och restaurangftiretagare, SHR

15 JrU stockholms läns landstins SANDLISTA 10 (12) Sveriges Pensionärsftjrbund SPF, Stockholmsdistriktet Synskadades Riksftjrbund Stockholms och Gotlands län YIMBY, Stockholm Bil Sweden Cykelfrämjandet Cykelfrämjandet, Storstockholmskretsen E.ON Sverige AB Fortum Sverige AB Godstransportrådet Stockholm-Mälardalen Kollektivtrafikant Stockholm Kungliga Automobilklubben, KAK Kungliga Ingenj örsvetenskapsakademien, IVA Länstrafiken Sörmland Länstrafiken Örebro AB Motorbranschens Riksforbund, MRF Motorftjrarnas Helnykterhetsflorbund, MHF NationalfÌjreningen ftjr Trafiksäkerhetens Främjande, NTF Oljekonsumenternas frjrbund, OKQS Resenärsforum Skärgårdens trafi kantftirening SOS Alarm Sverige AB Statoil AB Svensk Energi Svensk Fjärrvärme AB Svenska Petroleum Institutet, SPI Sveriges bergmaterialindustri. SBMI Transportgruppen Upplands Lokaltrafik AB Västmanlands Lokaltrafik AB X-trafik AB Åkeriftjreningen AB C-åkarna Östgötatrafiken Alternativ stad Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen Dj urgården-lilla Värtans Milj ösþddsfìirening Fältbiolo gerna Stockholm-Uppland-Gotland Föreningen Rädda Järvafültet Föreningen Rädda Lovö Greenpeace Sverige Jägarelorbundet Stockholms län Nationalstadsfonden WWF Naturskyddsforeningen i Stockholms län Sportflrskarnas Stockholmsdi strikt Stockholms Ornitologiska Förening Svenska Botaniska Föreningen Svenska Jägarelorbundet Svenska Rovdj ursftireningen Sveriges Konsumenter i Samverkan

16 J,lt stockholms läns landstins säruousrr 11 (12) Sveriges Ornitologiska Förening Världsnaturfonden, WWF Centerpartiet i Stockholms län Feministiskt Initiativ, Region Stockholm Folkpartiet Liberalerna Stockholms län Kri stdemokr atema, Stockho lms län Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting Miljöpartiet de Gröna i Stockholms län Moderaterna i Stockholms stad och län Socialdemolçatema i Stockholms län Socialdemokratema i Stockholms läns landsting Sverigedemokratema, Stockholmsdistriktet Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting Vänsterpartiet Storstockholm Arbetarnas Bildningsftirbund i Stockholms län, ABF Folkuniversitetet Medborgarskolan, Region Stockholm Sensus studieftirbund, region Stockholm-Gotland Studiefråimj andet i Stockholm Studiefìjrbundet Bilda ñr kyrka och samhälle Studieftirbundet Näringsliv och Samhälle, SNS Studieftirbundet Vuxenskolan, Region Stockholm-Uppsala Apoteket AB Astra Zeneca AB Attendo Care AB Bravida Sverige AB Coompanion - Kooperativ Utveckling Stockholms län Coop Sverige AB Filmpool Stockholm-Mälardalen Flextronics Design Handelsbanken AB ISS Facility Services AB JM AB Kista Science City AB Länslorsäkringar Bank AB Manpower AB NCC AB Netl Nordea AB Oden Anläggningsentreprenad AB Peab Sverige AB Praktikertjänst AB Scania AB SEB AB Securitas Sverige AB Skandiabanken Sodexho AB

17 Jllt stockhotms täns SANDLISTA L2 1 Stockholm Entreprenad AB Strukton Rail AB Swebus AB Swedbank AB Svenska Entreprenad i Mälardalen AB, SVEAB Tele2 AB Telefonaktiebolaget LM Ericsson Telenor Sverige AB Tre Veolia Transport Sverige AB

18 Yttrande över remiss om den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010, dess aktualitet och användbarhet Bakgrund Landstingets tillväxt- och regionplaneringsutskott har beslutat att remittera RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet under perioden 1 oktober - 20 december I RUFS 2010 integreras en fysisk regionplan enligt plan- och bygglagen och ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) som styrs av förordningen för regionalt tillväxtarbete. Landstinget har lämnat ett underlagsmaterial med åtta frågor till bland annat kommunerna i Stockholms län. Arlandaregionen - den mest hållbara och attraktiva flygplatsregionen i norra Europa Arlandakommunerna Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna har sedan år 2008 ett mer formellt etablerat samarbete om bland annat gemensamma prioriteringar och yttranden i ärenden om regionala tillväxtfrågor. Arlandakommunerna lämnade år 2009 ett gemensamt yttrande om RUFS 2010 och lämnar nu också ett gemensamt yttrande över remissen om den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010 och dess aktualitet och användbarhet. Några fakta om Arlandakommunerna: Arlandakommunerna har ett strategiskt läge i ett expansivt stråk mellan Stockholm och Uppsala som utgör landets starkaste tillväxtområde Närmare invånare och med en sammantagen befolkningstillväxt i de fyra kommunerna på drygt 15 % sedan år arbetstillfällen, varav drygt på och närmast kring Arlanda flygplats inpendlare i en delregional och integrerad bostads- och arbetsmarknad Ett differentierat näringsliv med dominans för sektorn handel, kommunikationer och transport (37 %) samtidigt med en viktig besöksnäring God tillgång på mark och lokaler för näringslivsetableringar

19 En i RUFS 2010 utpekad regional stadskärna Arlanda-Märsta, som utgör en av regionens åtta yttre regionala stadskärnor En internationell region med en hög andel företag med utländska ägare och med en mångkulturell befolkning Betydande natur- och kulturvärden i regionens omgivningar som bidrar till attraktivitet för bosättning och verksamhet Väl utbyggd offentlig och kommersiell service i respektive kommuncentrum med potential för ytterligare utveckling God närhet till universitet och högskolor i Stockholm och Uppsala och med flera gymnasieskolor samt andra utbildningsanordnare En fortsatt hållbar tillväxt av bostäder, befolkning, stadsstruktur samt utveckling av den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta och näringslivet förutsätter en god tillgänglighet i regionens transportsystem främst med inriktning mot en utvecklad kollektivtrafik samt en utbyggd spårtrafik för både person- och godstransporter. Arlandakommunerna vill därför gemensamt verka för: Ökad tillgänglighet och kapacitet i Arlandaregionens transportsystem. Ökad kapacitet på Ostkustbanan för kollektiv spårtrafik och utbyggnad av resecentrum i strategiska stationslägen i Märsta, Upplands Väsby och Knivsta samt förverkligande av Norra Böjen norr om Märsta som förbindelse mellan Ostkustbanan och Arlandabanan för både pendeltågstrafik och godstransporter till Arlanda. Ökad kollektivtrafikandel och minskad belastning på vägtrafiknätet för att begränsa de klimatpåverkande utsläppen och reducera buller och partiklar i belastade vägstråk, främst i E 4-stråket. Ökad tillgänglighet till och inom den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta genom utbyggd kollektivtrafik och kopplingar till andra regionala stadskärnor både genom en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda och genom utvecklad stombusstrafik. Arlandakommunernas gemensamma syn på RUFS 2010 Arlandakommunernas uppfattning är att de visioner och mål som finns angivna i RUFS 2010 fortfarande anger regionens samlade vilja. RUFS 2010 är en regional överenskommelse som bland annat bygger på Stockholmsöverenskommelsen från Regionplanen innefattar en gemensam vision med ett helhetsperspektiv för Stockholmsregionens utveckling. Planen visar därmed på en tydlig inriktning för regionens olika aktörer. En långsiktig plan med en planeringsperiod på 20 år, respektive utblick mot år 2050, kräver uthållighet för att nå genomslag i strategier och genomförande. Vision, mål och strategiska vägval ska fungera både som styrsignaler för offentliga organisationer och som marknadssignaler för kommersiella aktörer. Det är därför nödvändigt att en så övergripande planering som RUFS 2010 håller över en längre period än sex år. En grundläggande förutsättning för detta är att staten tar sin del av ansvaret för

20 genomförandet genom en kraftigt ökad investeringsnivå i transportsystemet, främst avseende en utbyggnad av den spårburna kollektivtrafiken inom Stockholmsregionen. Det är enligt Arlandakommunernas uppfattning viktigt att framhålla att grundstrukturen i plankartan måste ligga fast. Dock att det för infrastrukturinsatserna behövs en längre tidshorisont med en systemsyn för hur bebyggelse och trafikinfrastruktur ska byggas ut efter år Fokus i åtgärdsplaneringen och de förhandlingar som nu pågår ligger på tillväxten i de mer centrala delarna av regionen, men behöver för en önskvärd flerkärnig utveckling också länkas till de yttre delarna av regionen. Det blir därför viktigt att stå fast vid inriktningen mot att prioritera utvecklingen av de yttre regionala stadskärnorna och kollektivtrafikens utbyggnad. För Arlandakommunerna är detta mycket angeläget då vi sammantaget hör till de kommuner i landet som relativt sett har den allra kraftigaste befolkningstillväxten. Finansieringsfrågorna måste därmed hanteras på ett utifrån ett kommunalt perspektiv acceptabelt sätt. Ett längre tidsperspektiv behövs också kring synen på hur ett ökat bostadsbyggande ska kunna komma till stånd parallellt med att befolkningen och sysselsättningen i regionen växer. Arlandakommunernas principiella uppfattning är att den kostnadsfördelningsmodell och det finansieringsansvar som i dag råder för investeringar i infrastruktur och som staten har ansvar för, även ska gälla i fortsättningen. Trängselskatterna är exempelvis en finansiering från Stockholmsregionen och får inte betraktas som en del av en statlig finansiering till regionen. I ett gemensamt regionalt perspektiv måste vi stå eniga vid dessa strukturer för att kunna påverka staten att säkra de resurser som behöver avsättas för nödvändiga investeringar i regionens infrastruktur. Arlandakommunernas svar på frågeställningarna i remissen Arlandakommunerna har enligt nedan valt att endast kortfattat yttra sig över de i remissen formulerade frågorna eftersom kommunerna anser att RUFS 2010 till stor delar alltjämt har en relevant aktualitet. Anger RUFS 2010:s vision och mål fortfarande regionens samlade vilja? Som svar på frågan om RUFS 2010:s vision och mål fortfarande anger regionens samlade vilja har Arlandakommunerna under processen med planerna för den länsvisa transportinfrastrukturen noterat att viktiga aktörer i regionen under 2012 primärt initierade utvecklingsinsatser i regionen som inte självklart tog sin utgångspunkt i de gemensamma strategier som RUFS givet uttryck för. Dock att detta sedan i dialog med länets kommuner på ett tillfredställande sätt kom att förändras i den gemensamma regionala inriktningen kring synen på transportinfrastrukturplaneringen. Arlandakommunerna menar därför att stort fokus fortsättningsvis måste läggas på att det finns en uthållighet och samsyn bland regionens aktörer kring visioner, mål och andra centrala delar av RUFS 2010.

21 Arlandakommunerna får också understryka behovet och betydelsen av att regionens aktörer gemensamt mobiliseras kring ett kraftfullt samarbete för att genomföra de handlingsprogram som RUFS 2010 lagt grunden för. Ett av dessa program och handlingsområden som berör Arlandakommunerna är Regionala stadskärnor, som är fortsatt viktigt att gemensamt utveckla formerna och genomförandet kring. Hur använder ni RUFS 2010 och på vilket sätt får planen genomslag i ert arbete? Arlandakommunerna använder RUFS 2010 som en gemensam plattform och betydelsefull utgångspunkt i sin översiktliga planering och i pågående arbete med översyn av översiktsplaner i respektive kommuner och för en önskvärd delregional planering i Arlandaregionen som Arlandakommunerna har en ambition om att på sikt genomföra. Detta gäller också för pågående arbete med att gemensamt utveckla den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. I den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta pågår även arbete tillsammans mellan både offentliga och privata aktörer inom ramen för ett gemensamt bolag Airport City Stockholm AB att utveckla en modern flygplatsstad i området. Ägarna till bolaget Sigtuna kommun, Swedavia och Arlandastad Holding har antagit en gemensam stadsbyggnadsstrategi som närmare anger en vision för hur en modern flygplatsstad kan utvecklas med en levande stadskärna och attraktiva arbetsområden i överensstämmelse med RUFS 2010 och med en succesiv stadsutveckling som bygger på att kollektivtrafiken har en stark roll i utvecklingen. Det är viktigt att den regionala utvecklingsplanen utgör en långsiktig strategi för att ge kommunerna en bra grund för samspel i planeringen främst vad gäller samordning av bebyggelseplanering och trafikinfrastruktur. RUFS 2010 är ett betydelsefullt underlag för gemensamma ställningstaganden till infrastrukturinvesteringar genom att ange en gemensam fysisk struktur för bebyggelse, trafik och kollektivtrafik. Det visar inte minst Arlandakommunernas gemensamma yttranden över nationell plan och länsplan för transportinfrastrukturen. Hur bedömer ni genomförandet av RUFS 2010 fram till idag, och hur kan det stärkas ytterligare? Avgörande för att Stockholmsregionen ska kunna utvecklas i enlighet med RUFS 2010 är att alla berörda aktörer, såväl offentliga som privata, bidrar till ett samlat genomförande. Kommunerna har ett stort ansvar för insatser som leder till att RUFS målbild uppnås, men det behöver understrykas att genomförandet kräver ett gemensamt agerande tillsammans med regionala och statliga organ. För Arlandakommunerna är RUFS 2010 inte i första hand en genomförandeplan utan en samlad viljeinriktning för utvecklingen i regionen. Fortfarande saknas dock enligt Arlandakommunernas uppfattning tillräcklig kraft och fokus på att genomföra RUFS viljeinriktningar. Främst handlar detta om olika aktörers insikt om och villighet till konkreta insatser. Arlandakommunerna ser också gärna fram emot en mer rullande planering för att

22 succesivt förnya och fördjupa den regionala utvecklingsplaneringen. De regionala handlingsprogrammen är några av många steg på vägen att uppnå målbilden. Statens investeringar i Stockholmsregionen levererar heller inte enligt den systemsyn som RUFS förutsätter. Arlandakommunerna anser att staten med hela Stockholmsregionen behöver teckna någon form av långsiktig överenskommelse till år 2030 om bostadsbebyggelse och transportinfrastruktur. Detta enligt en utvecklad modell för Stockholmsförhandlingarna som omfattar alla kommunerna i regionen och där RUFS 2010 skulle kunna vara en bra plattform för en sådan överenskommelse. Genom detta skapas tryggade förutsättningar för såväl offentliga som privata aktörer i regionen att kunna agera mer långsiktigt i sin planering och i genomförandet av en integrerad bebyggelse- och infrastrukturutveckling. Arlandakommunerna menar att detta borde kunna vara en viktig grundsten och framgångsfaktor för det framtida samhällsbyggandet i Stockholmsregionen. Inom ramen för landstingets planering, som trafikhuvudman för kollektivtrafiken, behöver också på ett tydligare sätt påvisas stöd för den långsiktiga inriktning för samordning och utveckling av trafikinfrastruktur och bebyggelse som anges i RUFS En viktig förutsättning för ökad tillgänglighet till den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta är exempelvis att medel prioriteras för en utbyggnad av den Norra Böjen norr om Märsta som förbinder Ostkustbanan med Arlandabanan och som skulle möjliggöra en förlängd pendeltågstrafikering via Märsta till Arlanda och skapa förutsättningar för spårbunden godstrafik till flygplatsen. RUFS behöver i dessa avseenden en uppdatering. Likaså behöver RUFS kompletteras med förutsättningen att Roslagsbanan byggs ut genom en avgrening till Arlanda och som kan förbinda de regionala stadskärnorna Arlanda-Märsta och Täby-Arninge med en kapacitetsstark kollektivtrafik. Vad anser ni som RUFS styrkor respektive svagheter, från ert perspektiv? Styrkan i RUFS är processen att ta fram planen utifrån ett brett förankringsarbete av vision, mål och strategier tillsammans med regionens olika aktörer. Regionplanen har en viktig funktion som kunskapsunderlag och för att skapa en legitimitet kring en gemensam långsiktig systemsyn för huvuddragen av samordningen av markanvändning och trafikinfrastruktur inom hela regionen. Den absolut största svagheten är att trafikinfrastrukturen inte alls byggs ut i den takt som anges i RUFS. De objekt som har pekats ut i pågående process för statliga infrastrukturplaner är inte tillräckliga för att klara regionens behov och för att stödja länets tillväxt och den bebyggelsestruktur med flerkärnighet som anges i RUFS En ytterligare svaghet är att inriktningarna har visat sig inte vara helt förankrade hos viktiga aktörer som staten och trafikförvaltningen inom landstinget. Ansvarsfördelningen för att genomföra planen är otydlig, inte minst när staten gör andra avvägningar. Detta försvagar dokumentets robusthet. Ett sådant exempel är när kollektivtrafikåtgärder inte tillkommer i den takt och i de regiondelar som det är planerat för och hur man i det läget ska hantera en därmed förändrad utveckling av regionen. Arlandakommunerna anser därför att det är viktigt att den

23 regionala utvecklingsplanen har en stabilitet och långsiktighet som utgörs av hållbara överenskommelser mellan kommunerna, landstinget, staten och övriga intressenter. I den tidigare RUFS 2001 fanns dels en kort genomförandeperiod på 15 år och dels en långsiktig på 30 år, då med målåret RUFS 2010 visar utvecklingen av trafikinfrastrukturen fram till 2020 respektive 2030 samt en mycket översiktlig utblick mot år År 2030 infaller om endast drygt 15 år. I en uppdaterad RUFS behöver det kortsiktiga perspektivet avse målåret 2030 där genomförandet bedöms utifrån den infrastrukturplanering som nu pågår. För att utveckla en långsiktig systemsyn för bebyggelseutvecklingen och en strukturerande trafikinfrastruktur är det även nödvändigt med en mer tydligt långsiktig inriktning mot år Dagens planering för olika långsiktiga trafiklösningar behöver på ett tydligare sätt kopplas i ett sammanhang med långsiktig helhetssyn för bl. a. tvärförbindelser mellan regionala stadskärnor och andra viktiga knutpunkter i regionen. Systemsynen i RUFS för utbyggnad av trafikinfrastrukturen kopplad till befolkningsframskrivningar har varit ett viktigt underlag för de utredningar som har genomförts för enskilda trafikinfrastrukturobjekt. Vid bedömningen av den samhällsekonomiska nyttan, inklusive dynamiska effekter, för enskilda objekt så är det viktigt att sätta in de enskilda objekten i ett mer långsiktigt sammanhang än bara för de närmaste 15 åren. Finns det delar i RUFS 2010 som inte är aktuella? Vissa delar och faktauppgifter i RUFS 2010 är inte är helt aktuella. Ett exempel är befolkningstillväxten i Stockholmsregionen som varit starkare än vad RUFS 2010 anger. Den ökade befolkningstillväxten ökar även behovet av en mer långsiktig samplanering mellan den regionala trafikinfrastrukturen och bebyggelseplaneringen. Är utmaningarna i RUFS 2010 fortfarande relevanta? Utmaningarna är fortfarande relevanta. De gångna tre åren har inte nämnvärt förändrat Arlandakommunernas uppfattning om de planeringsuppgifter som vi behöver klara i Stockholmsregionen under åren fram till 2030 respektive Vilka är de viktigaste utmaningarna för Stockholmsregionen framöver? Arlandakommunerna kan inte peka ut någon eller några av utmaningarna i RUFS som mer angelägna än andra. Det är hanteringen av de samlade utmaningarna som är det angelägna framöver enligt kommunernas uppfattning och som är det strategiskt viktiga för att gå mot en balanserad regional utveckling i enlighet med RUFS målbild. Hur ser ni på den omvärldsbild som RUFS 2010 utgår från? Den omvärldsbild som RUFS 2010 utgår från är i stora delar fortfarande relevant. Inom några avgränsade områden kan dock en uppdatering vara av värde. Nya utgångspunkter kring frågor som rör klimat och miljö avseende exempelvis höjda vattennivåer och säkerhetsmarginaler för

24 nybyggnation längs Mälarens stränder kan vara en sådan fråga som kräver en uppdatering i RUFS. Arlandakommunerna bedömer dock att en sådan relativt marginell uppdatering inte förändrar kommunernas samlade syn på att RUFS 2010 som planeringsdokument fortfarande i högsta grad är aktuell och användbar. Lars Bryntesson Kommunstyrelsens ordförande Sigtuna kommun Per-Erik Kanström Kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby kommun Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande Vallentuna kommun Göran Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Knivsta kommun