Ärenden för kännedom januari 2018

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Ledningsstaben TSN/2018:3 1 (2) Torshälla stads nämnd Ärenden för kännedom januari 2018 Förslag till beslut Skrivelserna läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut , Koncerngemensamma internkontrollmoment 2018 Kommunfullmäktiges beslut , Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Kommunfullmäktiges beslut , Vision och målbild 2030 för Eskilstuna Kommunfullmäktiges beslut , Revidering av det gemensamma reglementet för Eskilstuna kommuns nämnder Kommunfullmäktiges beslut , Avfallsplan för Eskilstuna kommun Kommunfullmäktiges beslut , Slutrapport samarbete/samorganisering mellan Torshälla och Eskilstuna Kommunfullmäktiges beslut , Svar på motion om hållbar kost Kommunfullmäktiges beslut , Svar på motion om pilotprojekt rörande specialkost Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens beslut , 64 - Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan och budget 2018 Kultur- och fritidsnämndens beslut , 65 - Prislista och tidsfördelning vid uthyrning av Kultur- och fritidsnämndens lokaler 2018 Torshälla stads nämnd Ärendelista 2017: :74, 2018:1 2018:6 Kommunledningskontoret Ann-Kristin Rydberg Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun (2) nämndsekreterare Eskilstuna den stolta Fristaden

3 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 275 Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet (KSKF/2015:579) Beslut 1. Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet antas att gälla från och med den 1 december Handlingsplan för folkhälsa (KSKF/2011:325) antagen av kommunfullmäktige den 24 november 2011, upphävs. 3. Kommunstyrelsen ansvarar för att säkerställa uppföljning i förvaltningar och bolags delårs- och helårsrapporter. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 16 oktober Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet. Den ersätter Eskilstuna kommun handlingsplan för folkhälsa som antogs av kommunfullmäktige Policy innehåller förslag till ett övergripande mål med inriktning och värden som omfattar hela kommunkoncernen. Policy för jämlik hälsa och social uthållighet har remitterats till kommunens samtliga nämnder, styrelser, råd och beredningar för yttrande, då med titeln Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Totalt har 16 yttranden kommit in. Under remisstiden påbörjades arbetet med att se över struktur för kommunens styrdokument för bättre synkroninsering till styrsystemet. Detta motiverade att arbetet med plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet skulle pausas för att invänta beslutet för den nya dokumentstrukturen och för att se vilken typ av styrdokument bäst skulle tjäna i arbetet med folkhälsa och jämlik hälsa och för att undvika parallella mål och strukturer. Förslaget blev att styrdokumentet skulle vara en Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet. Social hållbarhet omfattar områden som till exempel samhällsplanering i form av stadsutveckling/ stadselsutveckling, trygghet, tillgänglighet, barnrätt, jämställdhet, integration samt förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak samt brottsförebyggande arbete har stark koppling till jämlik hälsa och social hålbarhet. De planer, handlingsplaner och strategier som finns för respektive område, samt det arbete som görs inom dessa områden stödjer och bidrar direkt eller indirekt till måluppfyllelsen för jämlik hälsa och social hållbarhet. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) I kommunstyrelsens samråd den 26 september 2017 diskuterades vilket av begreppen, social hållbarhet eller social uthållighet ska användas i policyn. Social hållbarhet är i dag allmänt vedertaget begrepp som de flesta känner till, även om det fortfarande saknas en tydlig, allmän definition. Begreppet social uthållighet används inte i det offentliga samtalet om hållbar utveckling och de tre dimensionerna. Det går inte heller att hitta någon definition på social uthållighet. Med ovanstående motivering föreslog kommunledningskontoret att begreppet social hållbarhet ska användas i policyn. Kommunstyrelsens arbetsutskott samtyckte. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Hälsa är ett viktigt värde i sig men är också en av dem viktigaste förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig andra resurser som exempelvis utbildning och arbete. Det omvända gäller också: utbildning och arbete genererar resurser som exempelvis delaktighet, bättre ekonomiska möjligheter och större handlingsutrymme i människors liv. Hälsan är i stor utsträckning kopplad till de sociala villkoren som vi växer upp med och lever under. Det finns en allt större enighet kring uppfattningen att om ett samhälle vill stärka sin ekonomi, arbetskraft och sammanhållning, invånarnas känsla av trygghet och delaktighet samt minska segregationen bör arbetet fokusera på att de sociala skillnaderna i hälsa minskar. Frågan är därför starkt kopplad till ambitionen om social hållbarhet. Att Eskilstuna kommun arbetar främjande och förebyggande med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa är en fråga om social hållbarhet men har också inverkan på den ekonomiska hållbarheten. En grundläggande förutsättning för att åstadkomma utveckling i frågan är att arbetet bedrivs uthålligt, långsiktigt och systematiskt. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 7 november 2017, 215, följande: Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet antas att gälla från och med den 1 december Handlingsplan för folkhälsa (KSKF/2011:325) antagen av kommunfullmäktige den 24 november 2011, upphävs. Kommunstyrelsen ansvarar för att säkerställa uppföljning i förvaltningar och bolags delårs- och helårsrapporter. Yrkanden Maria Chergui (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, välfärd Samtliga nämnder Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2015:579 Anna-Maarit Tirkkonen (4) Kommunstyrelsen Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet antas att gälla från och med den 1 december Handlingsplan för folkhälsa (KSKF 2011:325) antagen av kommunfullmäktige , upphävs. 3. Kommunstyrelsen ansvarar för att säkerställa uppföljning i förvaltningar och bolags delårs- och helårsrapporter. Sammanfattning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet. Den ersätter Eskilstuna kommun handlingsplan för folkhälsa som antogs av kommunfullmäktige Policy innehåller förslag till ett övergripande mål med inriktning och värden som omfattar hela kommunkoncernen. Policy för jämlik hälsa och social uthållighet har remitterats till kommunens samtliga nämnder, styrelser, råd och beredningar för yttrande, då med titeln Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Totalt har 16 yttranden kommit in. Under remisstiden påbörjades arbetet med att se över struktur för kommunens styrdokument för bättre synkroninsering till styrsystemet. Detta motiverade att arbetet med plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet skulle pausas för att invänta beslutet för den nya dokumentstrukturen och för att se vilken typ av styrdokument bäst skulle tjäna i arbetet med folkhälsa och jämlik hälsa och för att undvika parallella mål och strukturer. Förslaget blev att styrdokumentet skulle vara en Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet. Eskilstuna den stolta Fristaden

7 Eskilstuna kommun (4) Ärendebeskrivning Förslag till Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet har arbetats fram av kommunledningskontoret. Policyn innehåller förslag till övergripande mål med inriktning och värden som ska eftersträvas och som omfattar hela kommunkoncernen. Policyn ersätter Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa Under april - september 2016 remitterades Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet till kommunens samtliga nämnder, styrelser, råd och beredningar för yttrande, då med titeln Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Totalt 16 yttranden kom in. Under remisstiden påbörjades arbetet med att se över kommunens dokumentstruktur i syfte att synkronisera styrdokumenten bättre med styrsystemet. Ett arbete med program för hållbar utveckling initierades också under hösten Detta motiverade att arbetet med plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet skulle pausas för att invänta beslutet för den nya dokumentstrukturen och för att se vilken typ av dokument bäst skulle tjäna i arbetet med folkhälsa och jämlik hälsa och för att undvika parallella mål och strukturer. Social hållbarhet omfattar områden som till exempel samhällsplanering i form av stadsutveckling/ stadselsutveckling, trygghet, tillgänglighet, barnrätt, jämställdhet, integration samt förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak samt brottsförebyggande arbete har stark koppling till jämlik hälsa och social hålbarhet. De planer, handlingsplaner och strategier som finns för respektive område, samt det arbete som görs inom dessa områden stödjer och bidrar direkt eller indirekt till måluppfyllelsen för jämlik hälsa och social hållbarhet. Begreppet social hållbarhet I kommunstyrelsens samråd den 26 september 2017 diskuterades vilket av begreppen, social hållbarhet eller social uthållighet ska användas i policyn. Social hållbarhet är i dag allmänt vedertaget begrepp som de flesta känner till, även om det fortfarande saknas en tydlig, allmän definition. Begreppet social uthållighet används inte i det offentliga samtalet om hållbar utveckling och de tre dimensionerna. Det går inte heller att hitta någon definition på social uthållighet. Med ovanstående motivering föreslog kommunledningskontoret att begreppet social hållbarhet ska användas i policyn. Kommunstyrelsens arbetsutskott samtyckte. Ändringar Dokumentnamnet har förändrats till Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet. Strukturen på dokumentet har anspassats efter de nya riktlinjerna för styrande dokument och det som gäller för policydokument. Eskilstuna den stolta Fristaden

8 Eskilstuna kommun (4) Texterna har förkortats och vissa avsnitt har tagits bort för att öka tydligheten och läsbarheten. En punkt om att ett stärkt arbete för de mänskliga rättigheterna ska främjas, diskriminering och annan kränkande behandling, samt hot och våld ska motverkas har lagts till under inriktningen Hälsosamma och hållbara miljöer. Finansiering Arbetet med policyns mål och dess inriktning ska rymmas inom den ordinarie verksamheten. Åtaganden från policyn ska beaktas i nämndernas och bolangens verksamhetsbudget för de kommande åren. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Hälsa är ett viktigt värde i sig men är också en av dem viktigaste förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig andra resurser som exempelvis utbildning och arbete. Det omvända gäller också: utbildning och arbete genererar resurser som exempelvis delaktighet, bättre ekonomiska möjligheter och större handlingsutrymme i människors liv. Hälsan är i stor utsträckning kopplad till de sociala villkoren som vi växer upp med och lever under. Det finns en allt större enighet kring uppfattningen att om ett samhälle vill stärka sin ekonomi, arbetskraft och sammanhållning, invånarnas känsla av trygghet och delaktighet samt minska segregationen bör arbetet fokusera på att de sociala skillnaderna i hälsa minskar. Frågan är därför starkt kopplad till ambitionen om social hållbarhet. Att Eskilstuna kommun arbetar främjande och förebyggande med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa är en fråga om social hållbarhet men har också inverkan på den ekonomiska hållbarheten. En grundläggande förutsättning för att åstadkomma utveckling i frågan är att arbetet bedrivs uthålligt, långsiktigt och systematiskt. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder och bolag Kommunstyrelsens samrådsorgan Jämställdhetsberedningen Trygga Eskilstuna KOMMUNLEDNINGSKONTORET Eskilstuna den stolta Fristaden

9 Eskilstuna kommun (4) Per Eriksson Marita Skog Kommundirektör Utvecklingsdirektör Eskilstuna den stolta Fristaden

10 Kommunstyrelsen 1 (8) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Ersätter Handlingsplan för folkhälsa ; KSKF/2011:325 Gäller för Samtliga nämnder och bolag som ingår i Eskilstuna Kommunföretag AB Gäller fr o m Gäller t o m Dokumentansvarig Uppföljning Tillsvidare Direktören för välfärd Se under rubriken Uppsiktsplikt Program Ett program är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla vad som ska uppnås inom ett visst område. Det tar inte ställning till utförande, prioriteringar och metoder. Program ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Plan En plan är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla konkreta mål och riktlinjer. Den ska vara tidsbegränsad och beslutas av kommunfullmäktige. Policy En policy är ett styrande dokument som ska visa ett övergripande förhållningssätt och som ska tjäna som vägledning inom ett område, med angivande av övergripande mål och värden som ska eftersträvas. Policys ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinje En riktlinje är ett styrande dokument som ska säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

11 Eskilstuna kommun 2 (8)

12 Eskilstuna kommun 3 (8) 1. Ämnesområde och bakgrund Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet anger inriktningen för det kommunövergripande folkhälsoarbetet. Grunden till policyn och dess inriktning är de resultat som rapporterna Hur mår barn och unga i Eskilstuna en lägesrapport om folkhälsa 2015, samt Eskilstuna kommuns arbete med att förebygga social oro visar om invånarnas levnadsvillkor och hälsa. Generellt har hälsan i Eskilstuna förbättrats men det finns skillnader i livsvillkor, hälsa och livslängd i mellan olika grupper och områden i kommunen. Det finns också tydliga skillnader när det gäller de socioekonomiska villkoren mellan olika områden i staden. Förutsättningar för hälsa går att påverka eftersom den har sin grund i de förhållanden som vi växer upp i, lever och åldras och i de system vi använder för att hantera sjudomar. I arbete för jämlik hälsa och social hållbarhet är det viktigt att också bidra till att stärka jämställdheten mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Utgångspunkten för Eskilstuna kommuns folkhälsoarbete är det nationella övergripande folkhälsomålet Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor och de elva prioriterade målområden som riksdagen fastställt. 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningen 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Policyns värdergrund vilar på FNs deklaration om mänskliga rättigheter och FNs globala mål i Agenda De samhälleliga förutsättningarna för god hälsa på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män gäller oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller socioekonomisk position. 2. Övergripande mål Det övergripande målet för Eskilstuna kommuns arbete med jämlik hälsa och social hållbarhet är att hälsoläget ska förbättras och att skillnader i hälsa mellan olika grupper och områden i Eskilstuna ska minska.

13 Eskilstuna kommun 4 (8) 3. Inriktning Inriktningen för Eskilstuna kommuns arbete med jämlik hälsa och social hållbarhet är i första hand att skapa förutsättningar för: Bra start i livet för alla flickor och pojkar Tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser är viktiga för att de ger mer genomgripande effekter i det långa perspektivet. Att investera i flickors och pojkars utveckling är en av de viktigaste vägarna till jämlik hälsa och social hållbarhet. Inriktningen innebär att följande ska beaktas i kommunens verksamheter: FN:s konvention om barnets rättigheter ska utgöra grund för arbetet. Likvärdigheten mellan förskolor/skolor ska säkerställas. Fokus ska riktas på tidig utveckling av fysisk och emotionell hälsa och på att höja den kognitiva, språkliga och sociala förmågan hos barn och unga. Särskilt viktigt är att arbetet ska riktas mot barn och unga som är nyanlända, finns i ekonomiskt svaga hushåll eller elever med särskilda behov. Elevhälsoarbetet ska stärkas. Kultur- och fritidsutbudet ska riktas till alla barn och ungdomar. Organiserade mötesplatser ska erbjuda aktiviteter för att stärka hälsan för alla barn och ungdomar. Gränsöverskridande samverkan mellan olika aktörer ska stimuleras för att uppnå en helhetssyn kring gemensamma individer/målgrupper av barn och unga. Utbildning och arbete Flickor och pojkar som fullföljer grund- och gymnasieskola löper mindre risk för psykosociala problem. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor och är nyckeln till fortsatta studier och till arbetslivet. Skolan är också en viktig arena för att arbeta främjande och förebyggande med bland annat gemenskap, trygghet och levnadsvanor. Deltagande i arbetslivet är viktigt av flera anledningar. Det främjar i de flesta fall hälsan, är viktig för känslan av delaktighet och en förutsättning för egen försörjning vilket i sin tur skapar större handlingsmöjligheter i människors liv. Inriktningen innebär att följande ska beaktas i kommunens verksamheter: Ambitionen är att alla barn och unga ska fullgöra grundskola och gymnasieskola med godkända betyg. Fokus ska vara att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar för grupper i särskild utsatta positioner.

14 Eskilstuna kommun 5 (8) Hälsofrämjande och hållbara miljöer Alla flickor och pojkar, kvinnor och män i Eskilstuna ska ha en trygg, hälsofrämjande bostads-, boende- och närmiljö som främjar delaktighet och social sammanhållning. Inriktningen innebär att följande ska beaktas i kommunens verksamheter: Ett stärkt arbete för de mänskliga rättigheterna ska främjas, diskriminering och annan kränkande behandling, samt hot och våld ska motverkas. Samhällsplanering ska användas för att skapa trygga fysiska miljöer med god tillgänglighet så att alla ska kunna delta på lika villkor. Närmiljöer ska planeras så att de kan påverka människors hälsorelaterade levnadsvanor. Samverkan ska ske med civilsamhället och lokala aktörer i hälsofrämjande syfte. Verka för att bostäder av god kvalitet och till rimligt pris finns utifrån kuskapen om invånarnas socioekonomiska läge. Verka för att en likvärdig tillgång till service finns i alla livsskeden, utifrån behov och oavsett människors resurser. 4. Styrning och ledning Vem? Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Nämnderna och bolag Förvaltningar Vad? Har det yttersta ansvaret för att skapa förutsättningar för jämlik folkhälsoutveckling i kommunen. Antar mål och inriktning. Styr utifrån sitt övergripande uppsiktsplikt. Efterfrågar resultat, följer upp hur arbetet går Leder det övergripande arbetet med policyn. Tydliga långsiktiga och kortsiktiga mål ska formuleras i Eskilstuna kommuns styrsystem, så att de bidrar till att minska skillnader i hälsa. Fördelar resurser utifrån en socioekonomisk analys inom vissa verksamhetsområden, t.ex. skola och förebyggande socialt arbete. Ger stöd i form av omvärldsbevakning och utbildning. Formulerar åtaganden i verksamhetsplaner. Varje nämnd formulerar hur de ska arbeta utifrån policyn. Redovisas i delår och årsredovisningar. Ansvarar för genomförandet inom sina respektive verksamhetsområden och att uppföljning årligen sker med

15 Eskilstuna kommun 6 (8) Verksamhetsnivå Enhetsnivå delårs- och helårsrapporter. Verksamhetsvisa åtaganden som formuleras i den lokal verksamhetsplan. Vilka når man med sin verksamhet? Varför/varför inte? Vad gör man åt saken? gör olika för att det ska bli lika Formulerar aktiviteter Uppsiktsplikt Kommunstyrelsen har den övergripande uppsiktsplikten och att kontinuerligt följa upp hur arbetet går. Uppföljning av kommunkoncernens arbete sker genom delårs- och årsbokslut samt verksamhetsberättelser. En välfärds-/folkhälsorapport tas fram var tredje år för att följa utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer. Landstingets befolkningsundersökning Liv och Hälsa Ung utgör ett viktigt underlag till uppföljning av barn och ungas hälsa och livsvillkor i Eskilstuna. Kommunledningskontoret tillhandahåller statistik som kan användas till mer fördjupade områdesanalyser. Gällande lagstiftning och annan rättslig reglering Det finns flera olika lagar som påverkar de samhälleliga förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I regeringsformen 1kap. 2 står det: den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa Detta återspeglas i flera lagar som har betydelse för hälsa och jämlika villkor och för folkhälsoarbetet: Alkohollagen (2010:1622) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Diskrimineringslagen (2008:567) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) Kommunallagen (1991:900) Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS) Livsmedelslagen (2006:804) Miljöbalken (1998:808) Plan- och bygglagen (2010:900) Skollagen (2010:800) Socialtjänstlagen (2001:453, SoL) Tobakslagen (1993:581)

16 Eskilstuna kommun 7 (8) Förhållande till redan fattade politiska beslut Eskilstunas Vision. 4-åriga strategiska mål och 4-åriga processmål inklusive de sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden. Befintliga planer med kopplingar till folkhälsa, jämlik hälsa och social hållbarhet. Nämndernas och bolagsstyrelsernas årliga åtaganden. Begreppsförklaringar - jämlik hälsa och social hållbarhet Hälsan påverkas av olika samhällsfaktorer, människors livsvillkor i de olika vardagsmiljöerna, levnadsvanor och sociala sammanhang. Bestämningsfaktorerna är ofta möjliga att påverka på politisk väg. Bestämningsfaktorerna kan påverka hälsan positivt eller negativt. Modellen är baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991 En definition av jämlik hälsa är att det handlar om avsaknaden av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller i befolkningsgrupper definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. Det finns ännu ingen entydig definition av social hållbarhet. Det vanligaste sättet att definiera begreppet i praktiskt arbete är att lista olika aspekter av samhällslivet. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har definierat begreppet följande: Förutom folkhälsa rymmer begreppet bland annat frågor om urban utveckling, jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete.

17 Eskilstuna kommun 8 (8) Inom folkhälsoarbetet har social hållbarhet fått en tydlig koppling till insatser för minskad ojämlikhet i hälsa. En ojämlik hälsa antas spegla ett samhälle med sociala klyftor och ett sådant samhälle antas i sin tur stå i vägen för social hållbarhet (Lovisa Eriksson, L. (2012). Social hållbarheten definition utifrån Malmös perspektiv. Lunds universitet.

18 Kommunstyrelsen 1 (8) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Ersätter Handlingsplan för folkhälsa ; KSKF/2011:325 Gäller för Samtliga nämnder och bolag som ingår i Eskilstuna Kommunföretag AB Gäller fr o m Gäller t o m Dokumentansvarig Uppföljning Tillsvidare Direktören för välfärd Se under rubriken Uppsiktsplikt Program Ett program är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla vad som ska uppnås inom ett visst område. Det tar inte ställning till utförande, prioriteringar och metoder. Program ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Plan En plan är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla konkreta mål och riktlinjer. Den ska vara tidsbegränsad och beslutas av kommunfullmäktige. Policy En policy är ett styrande dokument som ska visa ett övergripande förhållningssätt och som ska tjäna som vägledning inom ett område, med angivande av övergripande mål och värden som ska eftersträvas. Policys ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinje En riktlinje är ett styrande dokument som ska säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

19 Eskilstuna kommun 2 (8)

20 Eskilstuna kommun 3 (8) 1. Ämnesområde och bakgrund Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet anger inriktningen för det kommunövergripande folkhälsoarbetet. Grunden till policyn och dess inriktning är de resultat som rapporterna Hur mår barn och unga i Eskilstuna en lägesrapport om folkhälsa 2015, samt Eskilstuna kommuns arbete med att förebygga social oro visar om invånarnas levnadsvillkor och hälsa. Generellt har hälsan i Eskilstuna förbättrats men det finns skillnader i livsvillkor, hälsa och livslängd i mellan olika grupper och områden i kommunen. Det finns också tydliga skillnader när det gäller de socioekonomiska villkoren mellan olika områden i staden. Förutsättningar för hälsa går att påverka eftersom den har sin grund i de förhållanden som vi växer upp i, lever och åldras och i de system vi använder för att hantera sjudomar. I arbete för jämlik hälsa och social hållbarhet är det viktigt att också bidra till att stärka jämställdheten mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Utgångspunkten för Eskilstuna kommuns folkhälsoarbete är det nationella övergripande folkhälsomålet Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor och de elva prioriterade målområden som riksdagen fastställt. 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningen 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Policyns värdergrund vilar på FNs deklaration om mänskliga rättigheter och FNs globala mål i Agenda De samhälleliga förutsättningarna för god hälsa på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män gäller oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller socioekonomisk position. 2. Övergripande mål Det övergripande målet för Eskilstuna kommuns arbete med jämlik hälsa och social hållbarhet är att hälsoläget ska förbättras och att skillnader i hälsa mellan olika grupper och områden i Eskilstuna ska minska.

21 Eskilstuna kommun 4 (8) 3. Inriktning Inriktningen för Eskilstuna kommuns arbete med jämlik hälsa och social hållbarhet är i första hand att skapa förutsättningar för: Bra start i livet för alla flickor och pojkar Tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser är viktiga för att de ger mer genomgripande effekter i det långa perspektivet. Att investera i flickors och pojkars utveckling är en av de viktigaste vägarna till jämlik hälsa och social hållbarhet. Inriktningen innebär att följande ska beaktas i kommunens verksamheter: FN:s konvention om barnets rättigheter ska utgöra grund för arbetet. Likvärdigheten mellan förskolor/skolor ska säkerställas. Fokus ska riktas på tidig utveckling av fysisk och emotionell hälsa och på att höja den kognitiva, språkliga och sociala förmågan hos barn och unga. Särskilt viktigt är att arbetet ska riktas mot barn och unga som är nyanlända, finns i ekonomiskt svaga hushåll eller elever med särskilda behov. Elevhälsoarbetet ska stärkas. Kultur- och fritidsutbudet ska riktas till alla barn och ungdomar. Organiserade mötesplatser ska erbjuda aktiviteter för att stärka hälsan för alla barn och ungdomar. Gränsöverskridande samverkan mellan olika aktörer ska stimuleras för att uppnå en helhetssyn kring gemensamma individer/målgrupper av barn och unga. Utbildning och arbete Flickor och pojkar som fullföljer grund- och gymnasieskola löper mindre risk för psykosociala problem. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor och är nyckeln till fortsatta studier och till arbetslivet. Skolan är också en viktig arena för att arbeta främjande och förebyggande med bland annat gemenskap, trygghet och levnadsvanor. Deltagande i arbetslivet är viktigt av flera anledningar. Det främjar i de flesta fall hälsan, är viktig för känslan av delaktighet och en förutsättning för egen försörjning vilket i sin tur skapar större handlingsmöjligheter i människors liv. Inriktningen innebär att följande ska beaktas i kommunens verksamheter: Ambitionen är att alla barn och unga ska fullgöra grundskola och gymnasieskola med godkända betyg. Fokus ska vara att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar för grupper i särskild utsatta positioner.

22 Eskilstuna kommun 5 (8) Hälsofrämjande och hållbara miljöer Alla flickor och pojkar, kvinnor och män i Eskilstuna ska ha en trygg, hälsofrämjande bostads-, boende- och närmiljö som främjar delaktighet och social sammanhållning. Inriktningen innebär att följande ska beaktas i kommunens verksamheter: Ett stärkt arbete för de mänskliga rättigheterna ska främjas, diskriminering och annan kränkande behandling, samt hot och våld ska motverkas. Samhällsplanering ska användas för att skapa trygga fysiska miljöer med god tillgänglighet så att alla ska kunna delta på lika villkor. Närmiljöer ska planeras så att de kan påverka människors hälsorelaterade levnadsvanor. Samverkan ska ske med civilsamhället och lokala aktörer i hälsofrämjande syfte. Verka för att bostäder av god kvalitet och till rimligt pris finns utifrån kuskapen om invånarnas socioekonomiska läge. Verka för att en likvärdig tillgång till service finns i alla livsskeden, utifrån behov och oavsett människors resurser. 4. Styrning och ledning Vem? Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Nämnderna och bolag Förvaltningar Vad? Har det yttersta ansvaret för att skapa förutsättningar för jämlik folkhälsoutveckling i kommunen. Antar mål och inriktning. Styr utifrån sitt övergripande uppsiktsplikt. Efterfrågar resultat, följer upp hur arbetet går Leder det övergripande arbetet med policyn. Tydliga långsiktiga och kortsiktiga mål ska formuleras i Eskilstuna kommuns styrsystem, så att de bidrar till att minska skillnader i hälsa. Fördelar resurser utifrån en socioekonomisk analys inom vissa verksamhetsområden, t.ex. skola och förebyggande socialt arbete. Ger stöd i form av omvärldsbevakning och utbildning. Formulerar åtaganden i verksamhetsplaner. Varje nämnd formulerar hur de ska arbeta utifrån policyn. Redovisas i delår och årsredovisningar. Ansvarar för genomförandet inom sina respektive verksamhetsområden och att uppföljning årligen sker med

23 Eskilstuna kommun 6 (8) Verksamhetsnivå Enhetsnivå delårs- och helårsrapporter. Verksamhetsvisa åtaganden som formuleras i den lokal verksamhetsplan. Vilka når man med sin verksamhet? Varför/varför inte? Vad gör man åt saken? gör olika för att det ska bli lika Formulerar aktiviteter Uppsiktsplikt Kommunstyrelsen har den övergripande uppsiktsplikten och att kontinuerligt följa upp hur arbetet går. Uppföljning av kommunkoncernens arbete sker genom delårs- och årsbokslut samt verksamhetsberättelser. En välfärds-/folkhälsorapport tas fram var tredje år för att följa utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer. Landstingets befolkningsundersökning Liv och Hälsa Ung utgör ett viktigt underlag till uppföljning av barn och ungas hälsa och livsvillkor i Eskilstuna. Kommunledningskontoret tillhandahåller statistik som kan användas till mer fördjupade områdesanalyser. Gällande lagstiftning och annan rättslig reglering Det finns flera olika lagar som påverkar de samhälleliga förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I regeringsformen 1kap. 2 står det: den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa Detta återspeglas i flera lagar som har betydelse för hälsa och jämlika villkor och för folkhälsoarbetet: Alkohollagen (2010:1622) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Diskrimineringslagen (2008:567) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) Kommunallagen (1991:900) Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS) Livsmedelslagen (2006:804) Miljöbalken (1998:808) Plan- och bygglagen (2010:900) Skollagen (2010:800) Socialtjänstlagen (2001:453, SoL) Tobakslagen (1993:581)

24 Eskilstuna kommun 7 (8) Förhållande till redan fattade politiska beslut Eskilstunas Vision. 4-åriga strategiska mål och 4-åriga processmål inklusive de sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden. Befintliga planer med kopplingar till folkhälsa, jämlik hälsa och social hållbarhet. Nämndernas och bolagsstyrelsernas årliga åtaganden. Begreppsförklaringar - jämlik hälsa och social hållbarhet Hälsan påverkas av olika samhällsfaktorer, människors livsvillkor i de olika vardagsmiljöerna, levnadsvanor och sociala sammanhang. Bestämningsfaktorerna är ofta möjliga att påverka på politisk väg. Bestämningsfaktorerna kan påverka hälsan positivt eller negativt. Modellen är baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991 En definition av jämlik hälsa är att det handlar om avsaknaden av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller i befolkningsgrupper definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. Det finns ännu ingen entydig definition av social hållbarhet. Det vanligaste sättet att definiera begreppet i praktiskt arbete är att lista olika aspekter av samhällslivet. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har definierat begreppet följande: Förutom folkhälsa rymmer begreppet bland annat frågor om urban utveckling, jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete.

25 Eskilstuna kommun 8 (8) Inom folkhälsoarbetet har social hållbarhet fått en tydlig koppling till insatser för minskad ojämlikhet i hälsa. En ojämlik hälsa antas spegla ett samhälle med sociala klyftor och ett sådant samhälle antas i sin tur stå i vägen för social hållbarhet (Lovisa Eriksson, L. (2012). Social hållbarheten definition utifrån Malmös perspektiv. Lunds universitet.

26 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 327 Slutrapport samarbete/samorganisering mellan Torshälla och Eskilstuna (KSKF/2016:432) Beslut 1. Slutrapporten, daterad den 17 oktober 2017, godkänns och läggs till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utvärdera den nya organisationen år Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 2 november Av skrivelsen framgår bland annat att under våren 2017 har Torshälla stads förvaltning samorganiserats med fackförvaltningarna utifrån kommunfullmäktiges beslut den 15 december 2016 (KSKF/2016: ). Genomförandet har skett i projektform och en slutrapport har beslutats av styrgrupp. Projektet avslutades den 9 oktober Kommunfullmäktige beslutade i november 2015 genom kompletteringar till Årsplan för 2016 att en utredning och analys avseende Torshälla stads förvaltning skulle genomföras i syfte att finna synergier och kostnadseffektiviseringar och uppnå långsiktig kvalitet (KSKF/2015:254). Utredningen utformade fyra förslag utifrån identifierade utvecklingsområden. Utredningens rekommendation var att ett förslag som kallades Orten i centrum som innebar att Torshälla stads förvaltning skulle avvecklas i sin nuvarande form och att respektive fackförvaltning gavs i uppdrag att utföra de kommunala åtagandena i Torshälla. Genomförandet följdes upp genom chefsintervjuer med samtliga 52 berörda chefer och avslutande workshops genomfördes med deltagare från projekt genomförande och styrgrupp och den centrala samverkansgruppen. En samordningschef och en samordningsgrupp för Torshälla har tillsatts med uppdraget att utveckla nya former för samverkan och utveckla Torshälla som ort. På så sätt finns det nu en struktur, en organisation och resurser för att säkerställa efterlevnaden av beslutet. Gruppen har haft inledande möten för att gemensamt planera uppdraget och målbilden. Torshälla stads förvaltning är samorganiserad med övriga fackförvaltningar. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Den nya organisationen ska utvärderas 2020 för att se vilka resultat förändringen gett. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 28 november 2017, 303, följande: 1. Slutrapporten, daterad den 17 oktober 2017, godkänns och läggs till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utvärdera den nya organisationen år Beslutet skickas till: Torshälla stads nämnd Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ledningsstaben Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 1 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Slutrapport för genomförandet av samorganisering mellan Torshälla stads förvaltning och övriga förvaltningar Sammanfattning Detta dokument är en slutrapport för genomförandet av samorganisering mellan Torshälla stads förvaltning och övriga förvaltningar. Projektet påbörjades i februari 2017 efter beslut i kommunfullmäktige den 15 december Projektet avslutas med denna slutrapportering. Fortsatt utveckling av Torshälla kommer att ske genom Torshälla stads nämnd och tillsatt samordningsgrupp och samordningschef för Torshälla. Genomförd förändring kommer att utvärderas Innehåll 1 Projektbeskrivning Projektorganisation Intressenter Projektresultat jämfört med projektmål Uppföljning av budget och tidplan Erfarenheter och lärdomar Utvärdering Stängning av projektet Avslutande ord Bilaga 1 Redovisning av antal medarbetare som berörts Bilaga 2 Uppföljning av övergripande tidplan Semcon

29 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 2 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 1 Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2016 att Torshälla stads förvaltning ska avvecklas och samorganiseras med övriga förvaltningar. Detta efter att en utredning genomfördes våren 2016 med uppdraget att. Utreda och analysera hur samarbete/samorganisering kan ske mellan Torshälla stads förvaltning och övriga förvaltningar i syfte att finna synergier och kostnadseffektiviseringar och uppnå långsiktig kvalitet. (KS, alla nämnder och bolag) (Kompletteringar till Årsplan för , KSKF/2015:254) Utredningens rekommendation var att avveckla Torshälla stads förvaltning och ge respektive fackförvaltning i uppdrag att utföra de kommunala åtagandena i Torshälla. Vidare skulle det finnas en fortsatt politisk styrning över Torshälla som ort och nya arbetssätt för samverkan utformas mellan fackförvaltningarna avseende Torshälla. Den politiska styrningen skulle kvarstå genom en nämnd. Utredningens förslag behandlades politiskt under hösten 2016 genom remissomgång i samtliga nämnder Det följdes senare av ett beslut i kommunfullmäktige med 58 JA-röster för bifall och 19 NEJröster för bifall till återremiss. Beslutad förändring innebar att utförandet av de kommunala åtgärderna skulle samorganiseras med respektive fackförvaltning senast den 1 augusti Torshälla stads förvaltning och fackförvaltningarna fick huvudansvaret för genomförandet. Därtill tillsatte kommunledningskontoret ett genomförandeprojekt för att stödja organisationen och säkerställa verkställighet av beslutet. Konsult och uppdrag fick i uppdrag att leda projektet. Uppdraget genomfördes under våren 2017 genom verksamhetsflytt av samtliga verksamheter i Torshälla stads förvaltning. Verksamhetsflytten genomfördes i två omgångar: 1 maj och 1 juni. Torshälla stads förvaltning upphörde den 31 juli. Här följer projektets slutredovisning. 1.2 Projektets syfte Torshälla stads nämnd bibehålls för att stärka fokus på frågor med stark lokal prägel. Torshälla stads förvaltning avvecklas för att säkerställa likvärdig service, resurseffektivitet och kompetensförsörjning. 1.3 Projektets mål Målet är att Torshälla stads nämnd bibehålls och Torshälla stads förvaltning avvecklas och samorganiseras med fackförvaltningarna senast den 1 augusti Semcon

30 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 3 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 1.4 Sammanfattning av större händelser och beslut Styrgruppen hade sitt första möte den 3 februari 2017 och beslutade då att starta projektet (TG0). Därefter etablerades organisationen och den inledande analysen och planeringen av uppdraget tog fart. Intressent- och riskanalys gjordes av projektoch styrgrupp. Den 27 februari beslutade styrgruppen att gå vidare och förbereda ett genomförande (TG1). Beslutsunderlag skulle tas fram liksom rutiner och checklistor för genomförandet. Genomförandegrupper tillsattes och de fackliga organisationerna involverades via den centrala samverkansgruppen. Planeringsfasen övergick sedan i etablering i och med styrgruppens beslut den 13 mars (TG2). Då gick projektet in i själva genomförandet som inledningsvis till stor del handlade om att få alla beslut på plats, liksom facklig förhandling om verksamhetsflytt. Detta kom efter styrgruppens beslut den 10 april att realiseras (TG3). Inför varje flytt av verksamhet gjordes risk- och konsekvensanalys inom samtliga berörda verksamheter, vilket följdes av samverkan i lokala samverkansgrupper, information på arbetsplatsträffar och i den centrala samverkansgruppen. Nya reglementen och budgetramar för Torshälla stads nämnd, kultur- och fritidsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden, beslutades av kommunfullmäktige den 27 april. Den 1 maj fördes gatu-parkfritidsverksamheten över till stadsbyggnadsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, vård- och omsorgsverksamheten fördes över till vård- och omsorgsförvaltningen och projektet Torshälla 700 fördes över till kultur- och fritidsförvaltningen. Kommunfullmäktige beslutade sedan den 18 maj om nya reglementen och budgetramar för Torshälla stads nämnd, barn- och utbildningsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden. Den 1 juni fördes socialtjänstverksamheten över till socialförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen, förskole- och grundskoleverksamheten fördes över till barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och ungdomsverksamheten fördes över till kultur och fritidsförvaltningen. Styrgruppen beslutade om att inleda avslut den 16 juni (TG4). Den 31 juli upphörde Torshälla stads förvaltning. Genomförandet följdes upp genom chefsintervjuer med samtliga 52 berörda chefer och avslutande workshops genomfördes med deltagare från projekt- genomförande och styrgrupp och den centrala samverkansgruppen. Styrgruppen avslutade projektet den 9 oktober (TG5). Semcon

31 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 4 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 2 Projektorganisation Projektsponsor: Pär Eriksson Styrgrupp: Annika Tjernström, Eva Königsson, Eva Norberg, Ingrid Sköldmo, Pär Eriksson, Sara Schelin Johan Lindstand, Tommy Malm, Mehmed Hasanbegovic, Marianne Hagman, Thure Morin, Jörgen Axelsson och Åsa Lundqvist Hans Ringström. Projektledare: Madelene Fager samt biträdande Helena Andersson, KOU Samordnare: Ulrika Hansson, TSF, KLK Projektkommunikatör: My Svensson, KOU Projektgrupp: Madelene Eriksson, KOU, Britt-Inger Klingensjö, KLK Anders Rehnman, KLK, Andreas Lindbom, KLK, Lena Sjöberg, KLK Eliano Ferrari KOU, Ulrika Hansson, KLK Genomförandegrupper verksamheter Förskola och grundskola Sammankallande: Anna Olofsson Carstedt, (BOU) Deltagare: Anna Olofsson Carstedt (BOU), Ulrika Hansson (TSF), Bo Söderberg (TSF) och Hans Ringström (BOU). Socialtjänst Sammankallande: Kerstin Eriksson, (SF) Deltagare: Camilla Nyström (TSF), Caroline Andersson (TSF), Pia Svennerholm Moberg (VOF), ch Ingrid Sköldmo (TSF). Vård och omsorg Sammankallande: Elizabeth Lundh (VOF) Deltagare: Annasarah Pavasson (VOF), Pia Svennerholm Moberg (VOF). Anna Werner (TSF), Karin Björkryd (VOF), Marie Holmberg (VOF) och Ulrika Hansson (KLK) Stadsbyggnad och fritid Sammankallande: Ingrid Bergh Bertilsson, (SBF)Deltagare: Ingrid Bergh Bertilsson (SBF), Jorma Seimilä (SBF), Mathias Thuen (SBF), Anders Enesved (SBF), Dan Bauman (TSF), Jim Eriksson (TSF), Mattias Albers (KFF) och Sara Nordlund (KFF) och Cathrine Olsson (TSF) Kultur och fritid Samankallande: Sara Nordlund, (KFF) Deltagare; Cathrine Olsson (TSF), Nils Mosberg (KFF), Karin Zetterberg (KFF), Semcon

32 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 5 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Lena Rehnholm (KFF), Mattias Albers (KFF), Birgitta Gillberg (KFF), Anne-Li Johansson (KFF), Mattias Anglemark (KFF) Ortsutveckling Sammankallande: Ulrika Hansson Deltagare: Rina Oord lundh, Mattias Rosensköld, Marianne Hagman, Chatrine Olsson (TSF) Kostorganisation Sammankallande: Åsa Lundqvist (BOU). Deltagare: Åsa Lundqvist (BOU) Ingrid Sköldmo (TSF) Tomas Åkerblom (BOU) Ulrika Hansson (TSF). Genomförandegrupper - Stödprocesser HR Sammakallande: Britt-Inger Klingensjö (KLK) Ekonomi och kvalitet Sammankallande: Anders Rehnman (KLK) Juridik och allmänna handlingar Sammankallande: Andreas Lindbom (KLK) IT/administration Sammankallande: Eliano Ferrari (KOU) Kommunikation Sammankallande: Lena Sjöberg (KLK) Semcon

33 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 6 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 3 Intressenter Intressentanalys genomfördes Syftet var att identifiera viktiga projektintressenter, bedöma deras påverkan på projektet och påbörja framtagande av en strategi för deltagande. Nedan följer en uppföljning av strategierna och status. Intressent Strategi för delaktighet Status Medarbetare i TSF Medarbetare som direkt berörs Medarbetare i fackförvaltningarna Medarbetare som direkt berörs i fackförvaltningarna. Samverkan och löpande information Samverkan och löpande information Samverkan och löpande information Samverkan och löpande information Löpande överlämnande och mottagande chefer. Löpande överlämnande och mottagande chefer. FSG/CSG, IP och chefer FSG/CSG, APT, närmsta chef KOU, Löneservice, redovisning och ekonomi, upphandling KLK Systemförvaltare Förvaltningsledningarna Destination Eskilstuna Förenings- och näringsliv Eskilstuna direkt Involveras i arbetsgrupperna Specialistfunktioner deltar i projektgrupp Involveras genom genomförandegrupp för IT och administration Genom respektive förvaltningschef Involveras i arbetet med ortsutveckling Löpande information, stormöte. Via projekt- och genomförandegrupp Genomförandegrupp IT/Admin Specialister från HR, Ledningsstab, kvalitet och ekonomi och kommunikation har medverkat i projektgrupp. Medverkat genom genomförandegruppen för IT/admin. Löpande Löpande efter styrgruppsmöten Genomförandegruppen för ortsutveckling. Kultur och fritid kommer att bjuda in till stormöte efter sommaren. Genomgång av aktuella förändringar. Semcon

34 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 7 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Brukare inom socialtjänst (Försörjningsstöd, IFO, ÄoF) Myndigheter Information om förändring via webb och medborgakontor. Ansvarig chef informerar om förändring Information via verksamheten. Information via verksamheten. Media Pressmeddelande Bedömdes ej aktuellt CSG FSG Månatlig information och beslut Månatlig information och beslut Månatligen enligt tidplan. Löpande via förvaltningarna PU Löpande information Muntlig information KSAU/KS Kommunala råd Information och beslut i april Information om förändringen i maj/juni Muntlig information Tillgänglighetsråd 5/9 Berörda chefer Genomförandegrupp Löpande Processutvecklingsgrupperna Stödfunktioner (Ekonomi, kommunikation, HR) Torshällabor Via projektgruppens medlemmar. Föreslagvis punkt på dagordning. Via genomförandegrupper na för stödprocesserna. Sammankallande håller ihop. Torshälla runt, webben, medborgardialog. Varierad grad via projektgruppens medlemmar. Via genomförandegrupperna Torshälla runt, webben. Medborgardialog 15/8. Semcon

35 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 8 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 4 Projektvärde (uppnått jämfört med förväntat) 4.1 Förväntat projektvärde Projektets syfte Torshälla stads nämnd bibehålls för att stärka fokus på frågor med stark lokal prägel. Torshälla stads förvaltning avvecklas för att säkerställa likvärdig service, resurseffektivitet och kompetensförsörjning. Värde för intressenter Syftet med förändringarna är i huvudsak att ge bättre förutsättningar för likvärdig service, resurseffektivitet och kompetensförsörjning i Torshälla såväl som Eskilstuna samt utveckla nya former för samverkan inom den kommunala organisationen. 4.2 Uppnått projektvärde Torshälla stads nämnd har fått ett nytt reglemente. En samordningschef och en samordningsgrupp för Torshälla är tillsatt med uppdraget att utveckla nya former för samverkan och utveckla Torshälla som ort. På så sätt finns det nu en struktur, en organisation och resurser för att säkerställa efterlevnaden av beslutet. Gruppen har haft inledande möten för att gemensamt planera uppdraget och målbilden. Torshälla stads förvaltning är samorganiserad med övriga fackförvaltningar enligt följande: Gatu-park-fritidsverksamheten fördes över till stadsbyggnadsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen Vård- och omsorgsverksamheten fördes över till vård- och omsorgsförvaltningen Torshälla 700 fördes över till Kultur- och fritidsförvaltningen Socialtjänstverksamheten fördes över till socialförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen Förskole- och grundskoleverksamheten fördes över till barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och ungdomsverksamheten fördes över till kultur och fritidsförvaltningen Ortsutvecklingsarbetet fördes över till stadsbyggnadsförvaltningen. Semcon

36 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 9 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Genomförd förändring har skapat en renodlad fackförvaltningsorganisation och därmed förutsättningar att skapa mer likvärdig service, en mer resurseffektiv verksamhet samt säkerställa kompetensförsörjningen. Nu återstår ett stort förändringsarbete i verksamheter där olika kulturer, arbetssätt och rutiner möts. 5 Projektresultat jämfört med projektmål 5.1 Uppföljning av projektmål: Projektmål Ny organisation träder i kraft senast den 1 augusti Resultat Måluppfyllelse Samorganisering mellan Torshälla stads förvaltning och övriga förvaltningar genomfördes under våren Torshälla stads förvaltning upphörde den 31 juli En samordningschef tillsattes i januari 2017 och en samordningsgrupp i juni. Torshälla stads nämnd har därtill fått förändrat ansvar och nya befogenheter. En effektiviseringen av administrationen motsvarande 6 mnkr har genomförts för 2017 och 10,5 miljoner per år från 2018, Period 27 februari 31 september Projektbudget kr Slutresultat på kronor. Totalt Budget Planering Genomförande utfall Interna poster KOU Projektledning (700h) Kommunikation /It KOU övriga resurser Övriga kostnader Totalt Semcon

37 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 10 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Projektet har involverat stora delar av organisationen som har fått avsätta resurser inom befintlig ram och personalstat. Specialistfunktioner inom HR, ekonomi, kommunikation och juridik har involverats i mycket hög grad. Utöver tillsatt projektorganisation har ytterligare grupper fått uppdrag. Inom HR sammankallades tillfälliga grupperingar för att göra risk- och konsekvensanalys. I arbete med att se över och revidera reglementen har samtliga nämndsekreterare involverats. Kvalitetsoch ekonomichefer har involverats i arbetet med att få till en bra process för uppföljning och redovisning. Det har funnits ett stort engagemang i alla förvaltningar. 6.2 Uppföljning av tidplan Samtliga milstolpar och tollgate-beslut i milstolpeplanen har genomförts. Mindre avvikelser har skett från den detaljerade tids- och aktivitetsplanen. Uppföljning av tidplanen görs i bilaga 2. 6 Erfarenheter och lärdomar Efter beslut om att inleda avslut den 16 juni genomfördes 51 chefsintervjuer och workshops med styr- projekt- och genomförandegrupper samt fackliga företrädare. Nedan redovisas en sammanfattning av erfarenheter och lärdomar. 6.1 Projektgenomförande Torshälla stads förvaltning upphörde den 31 juli 2017 och samtliga verksamheter har samorganiserats. Flytten av verksamheten genomfördes i två omgångar, 1 maj och 1 juni, efter beslut i KF om nya budgetramar och reglementen för facknämnderna. Projektet har planerat och samordnat arbetet. Det största arbetet har skett i förvaltningarna. Förändringen har till största del handlat om förankring, förändrade reglementen, beslut och administrativa anpassningar i kommunens personal och ekonomisystem. Totat har 845 medarbetare (inklusive visstidsanställningar) och chefer direkt berörts av förändringen. För flera arbetsgrupper, framförallt inom gatu-, park, kultur, fritid, socialtjänsten och ledningsfunktionen har förändringen varit mer märkbar med byte av arbetsplats, chef och arbetsuppgifter. Flertalet menar att arbetet har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt men att det finns anledning att se över vissa processer inför framtida organisationsförändringar. Arbetet med personalrapporter, interportalen och andra interna processer kräver mycket manuellt arbete. Något som skulle kunna effektiviseras betydligt. Inledningsvis togs det fram en grundstruktur och stöd till genomförandegrupperna i form av checklistor, rutiner och informationsmaterial. Projektledning har haft återkommande träffar med genomförandegrupperna under våren för att lyssna av aktuella frågor och stödja arbetet. Det har däremot framförts att det hade varit bättre med en tydligare styrning med gemensamma beslut i frågor som rör stödprocesserna HR, ekonomi, kommunikation. Semcon

38 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 11 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr I utvärderingen har det framförts att Torshälla stads förvaltningar har gjort ett mycket bra förberedelsearbete. Samtidigt menar några att mottagande förvaltning kom in försent. Mottagande av medarbetare och chefer har dessutom sett olika ut. Överlag är flertalet mycket nöjda. Det har framförallt varit uppskattat när chefer hälsat på, bjudit in och haft enskilda introduktionssamtal. Andra har efterlyst mer introduktion på den nya arbetsplatsen. Tidpunkten har varit föremål för diskussion. Möjligen finns det ingen bra tidpunkt som är optimal för alla. För vissa verksamheter var tidpunkten mycket olycklig. Framförallt för verksamheter som är mycket såbara bemanningsmässigt. För andra har det fungerat bra tidsmässigt. För enskilda medarbetare har det framförts fördelar med en snabb process. Flera har i utvärderingen framfört att projektet skulle ha startat tidigare, direkt efter beslut. Då hade verksamheterna fått mer tid på sig. Nu ägnades mycket tid åt förberedelser och själva genomförandetiden blev mycket kort. 6.2 Kommunikation Projektet har kommunicerats via styr-, projekt- och genomförandegrupper, samarbetsyta, internportalen, chefer, eskilstuna.se och veckoannonsen. Projekt- och styrgrupp har varit nöjda med hur projektet har kommunicerat. Även chefer som vi talat med har framför att de fått tillräckligt med information. Likaså de fackliga organisationerna som har uppskattat den information de försetts med. Genomförandegrupperna hade gärna sett en bättre kommunikation mellan alla grupperingar. De har även framfört att deras informationsbehov inte gick helt i takt med det som kommunicerades från projektet. Centralt material var ibland klart för sent. Det kan till viss del förklaras av att genomförandegruppen kom igång för sent och att det fanns en viss otydlighet i ansvarsfördelningen mellan olika funktioner. För berörda medarbetare har ansvariga chefer haft det direkta kommunikationsansvaret. För de allra flesta har det fungerat bra. För enskilda medarbetare som har fått en ny eller delvis ny roll hade det varit önskvärt att kunna kommunicera i ett tidigare skede. Inom några arbetsgrupper uppstod oro för förändringen. Fler öppna möten och mer information på arbetsplatsträffar hade kunnat förebygga den oro som uppstod hos vissa medarbetare. Det har framförts att beslut på individnivå kommunicerades för sent. Det hade varit önskvärt om det hade funnit möjlighet att kommunicera förslag till förändring innan beslut. När det gäller kommunikation externt så har den främst skett via kommunens webbplats, text i tidningen Torshälla runt, direkt till berörda brukargrupper och medborgardialog. Utifrån att förändringen främst är organisatorisk har vi inte sett anledning att göra ytterligare. Semcon

39 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 12 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 6.3 Delaktighet och transparens Projektet har haft delaktighet och transparens som vägledande princip. Det har varit en stor förändring som berört ett stort antal medarbetare. Projektorganisationen bemannades med representanter från berörda verksamheter. Samtliga grupperingar har bemannats med representanter från Torshälla stads förvaltning vilket har varit uppskattat. Totalt har över 60 personer varit direkt involverade och delaktiga genom styr- projekt eller genomförandegrupp. Sen tillkommer mer tillfälliga gruppering och resurser. Material från styr- projekt- och genomförandegrupperna har varit tillgängliga för alla i projektet. Kommunikationsaktiviteter har genomförts utifrån kommunikationsplan. Projektet har så långt det har varit möjligt arbetat med en öppen process både internt och extern. Några har framfört att det har varit stort fokus på övergripande processer för planering och beslut. Mer hade kunnat göras för att involvera, skapa delaktighet och transparens i alla led. Förankring på individnivå kom för sent. Själva beslutprocessen hade kunnat kommuniceras på ett tydligare sätt för att minska oro hos enskilda medarbetare. De fackliga organisationerna upplever att det har varit en tydlig och öppen process med bred förankring. De menar även att förberedelsearbetet och dialogen med medarbetare i förstudien har haft stor betydelse för slutresultatet. Ytterligare specialistfunktioner hade gärna varit mer delaktiga i arbete för att säkerställa kritiska frågor. Då främst inom juridik och administration. Många frågor hade kunnat avhjälpas om specialister varit mer delaktiga i förarbetet och den utrednings som låg grund för beslutet. För att skapa mer delaktighet hade erfarenhetsutbyte mellan projektgrupp och genomförandegrupperna kunnat byggas in. 7.4 Resursåtgång Genomförandet har involverat stora delar av organisationen som har avsatt resurser. Tillfälliga grupperingar har fått uppdrag. Specialistfunktioner inom HR, ekonomi, kommunikation och juridik har involverats i mycket hög grad. Projektet har haft högt prioritet och berörda förvaltningar har lagt ner stora resurser. Det har funnit ett bra administrativt stöd men det saknades stöd vad gäller övergripande struktur i genomförandegrupperna. Utsedda projektledarare/samordnare som fått avsatt tid per förvaltning/verksamhetsområde hade varit önskvärt. Nu har stora delar av genomförandet skett parallellt inom ramen för ordinarie uppdrag. Semcon

40 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 13 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 7.5 Projektstrategi XLPM har använts som projektmetodik. Det har skapat en tydlighet i vad som ska göras. Att arbeta med beslutspunkter har varit uppskattat av styrgruppen. Projektmetodiken har i viss mån gjort att projektet legat i otakt med genomförandegruppernas arbete som har att göra med att mycket tid i inledningen ägnades åt analys och planering när verksamheterna ville komma igång. Förvaltningschefsgruppen har utgjort styrgrupp. Ett centralt projekt har planerat, samordnat och följt upp genomförandet. Genomförandegrupper för verksamheterna har samordnat genomförandet inom respektive området. Genomförandegrupper för stödprocesserna har tagit fram rutiner och stöttat i genomförandet. Sammankallande har hållit ihop arbetet. Det hade varit önskvärt om stödprocesserna varit mer delaktiga i genomförandegruppernas arbete. Redan inledningsvis diskuterades om genomförandegrupperna skulle bemannas upp från HR och ekonomi så blev däremot inte fallet. Det har därför funnit en upplevelse att stödprocesserna kom in för sent. Vissa frågor hade behövts lösas i ett tidigare skede. Arbetet i genomförandegrupperna har fungerat bra men det har varit mycket tidskrävande. Fler har framfört att det möjligen hade det varit bättre att använda befintliga ledningsgrupper där kompetenser adjungerats vid behov istället för att bygga upp parallella grupperingar. Inom vissa verksamhetsområden hade det däremot inte varit möjligt. 6.6 Projektets operativa funktion Projektets operativa organisation har bestått av en projektgrupp och åtta genomförandegrupper för olika verksamhetsområden och stödprocesser. Genomförandegruppernas sammansättningar har varierat. Stödfunktioner har varit delaktigt i den mån de blivit kallade. Projektledarfunktionen deltog enbart vid uppstart. Projektgruppen gjorde den övergripande tidplanen och processen för genomförandet som konkretiserades av genomförandegrupperna. Projektgruppen har träffats veckovis mars-juni månad för arbetsmöten för planering och behandling av aktuella frågor. Samtliga frågor som lyfts till styrgrupp har behandlats av projektgruppen. Projektgruppens arbete har varit direkt kopplat till styrgruppens och genomförandegruppernas arbete. Projektledarfunktionen och ansvariga för genomförandegrupperna har haft gemensamma träffar. Semcon

41 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 14 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Projektets operativa funktion har bestått av flera viktiga funktioner och alla har tagit ett stort ansvar för uppdraget. Det som framkommit är att genomförandegrupperna med fördel skulle ha bemannats upp av stödfunktioner inom HR, ekonomi och kommunikation. På så sätt hade arbetet blivit mer enhetligt och frågor hade kunnat lösas direkt i genomförandegruppen istället för att ta en omväg och diskuteras på flera håll. Resursmässigt finns det givetvis en stor förståelse för att stödfunktionerna inte valdes in direkt i genomförandegrupperna utan skulle bjudas in. Om genomförandegrupperna för stödprocesserna däremot hade kommit igång tidigare hade det funnits större möjligheter att göra en grundstruktur. Projektgruppen skulle ha haft mer tid för att sätta grundstrukturen. 7.7 Projektets styrande funktion Sponsor och styrgrupp har genomgående visat på stort engagemang och styrt projektet. Det har också funnit en stor tillit till hela projektorganisationen vilket har gett förtroende i arbetet. Strategin att använda befintlig förvaltningschefsgrupp visades sig fungera mycket bra. Både för att få till styrning och förankra arbetet. Sponsor har visat ett tydligt ägarskap, lett styrgruppen och kommunicerat projekterat internt och externt. Styrgruppen har träffats månatligen under våren Närvaron vid styrgruppsmöten har varit mycket god. Styrgruppen har fattat nödvändiga beslut. 7.8 Projektledningsfunktion Projektet har genomförts i projektform enligt XLPM-metodik. Det har gett en grundstruktur till projektet. En övergripande plan beslutades i mars av styrgruppen som genomförandegrupperna har arbetat efter. Projektet har genomförts efter beslutspunkter tagna av styrgruppen. Projektmetodiken är dock för snäv och skapar alldeles för mycket administration i relation till det faktiska åtagandet. Metodiken lämpar sig väl till större affärsmässiga projekt, investeringar och satsningar men är inte anpassad till denna typ av förändringsarbete. Det finns all anledning att fundera över och göra anpassningar av metodiken till offentliga uppdrag av denna typ. Frågor för styrgruppen att hantera har lyfts av projektledaren som har fungerat som en länk mellan projekt- genomförande-, och styrgrupp. Styrgruppen har fått lägesrapporter till samtliga möten. Uppdragets komplexitet har dessutom inneburit att styrgruppen har varit delaktig i arbetet långt mer än vad projektmetodiken rekommenderar. Framgången i projektet har bestått i en engagerad organisation som har bidragit till det gemensamma målet att samorganisera att samorganisera Torshälla stads förvaltning med fackförvaltningarna. Semcon

42 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 15 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 8. Utvärdering 2020 Den nya organisationen ska utvärderas 2020 för att se vilka resultat förändringen gett. Här följer en utvärderingsplan som beskriver utvärderingens syfte, omfattning och metod. Det som återstår är att besluta om organisation och vem som ska genomföra uppdraget. 8.1 Syfte och förväntat resultat Syftet med utvärderingen är att se om genomförd förändring har bidragit till måluppfyllelse. Vad blev resultat av förändringen? Gav förändringen önskad effekt? Utvärderingen ska även bidra till ett lärande för hela den kommunala organisationen. Utvärderingen ska ske mot bakgrund av det uppdrag som kommunfullmäktige beslutande om den 15 december 2015 och dess 12 beslutspunkter, se bilaga1. Beslutet i korthet handlar om att utveckla orten i centrum enligt följande: Torshälla stads nämnd bibehålls med uppdraget att följa upp, samordna och utveckla orten Torshälla och de kommunala verksamheterna. Torshälla stads förvaltning avvecklas i sin nuvarande form och samorganiseras med fackförvaltningarna. För att säkerställa samverkan på orten utses chefer med ansvar för att ta tillvara Torshällas intressen och utvecklingen av verksamheterna. Det kan vara hela eller delar av tjänster och det är upp till respektive förvaltning i dialog med Torshälla stads nämnd att bedöma behovet. 8.2 Områden för utvärdering Ett antal nyckelområden har ringats in för utvärdering. Torshälla stads nämnd Den politiska styrningen av Torshälla som ort kom att säkerställas genom att Torshälla stads nämnd fick fortsatt och delvis nya ansvarsområden. Har förändringen bidragit till att Torshälla stads nämnd har stärkts i frågor som är av lokal prägel? Nya former för samverkan Beslutet innebar ett tydligt uppdrag att ta tillvara och fortsätta utveckla samverkan mellan verksamheter i Torshälla. En organisation och ett uppdrag är tillsatt. Har organisationen lyckats ta tillvara och utvecklat samverkan i den nya organisationen? Semcon

43 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 16 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Likvärdig service för invånare I förarbetena uppdagades skillnader i service till invånare, brukare och kunder som härrör till olika arbetssätt och utbud. Det finns även skillnader i delegationsordningar och riktlinjer. Har servicen blivit mer likvärdig? Tillgänglighet för invånare Betydelsen av närhet och lokal anknytning bedömdes som mycket hög för samtliga verksamheter. Har förändringen bidragit till fortsatt hög tillgänglighet för invånare i Torshälla? Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning inom vissa specialistfunktioner bedömdes som sårbar i den tidigare organisationen. Har organisationen blivit mindre sårbar kompetensmässig? Tvärprofessionell samverkan lära av varandra Samarbetet mellan förskola, skola och socialtjänst i Torshälla utmärkte sig särskilt med gemensamma metoder i det förebyggande arbetet. Det lilla sammanhanget bidrar till en känsla för helhet och det gemensamma uppdraget. Har förändringen bidragit till fortsatt utveckling och stärkt samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst? Resurs och kostnadseffektivitet I förarbetet framfördes att organisationen skulle kunna göra stora vinster genom att göra mer tillsammans. En organisation med både fackförvaltningar och en kommundelsförvaltning skapade parallella processer och upplevdes ineffektiv. Har den nya organisationen bidragit till en mer resurs- och kostnadseffektiv verksamhet? Socialtjänsten Skillnader i arbetssätt, samverkan mellan verksamheter och förebyggande arbete kom att bli tydligt både i förarbetet men också i samband med själva genomförandet. Sammantaget stod socialtjänsten för störst förändring. Det finns därför ett värde att följa utveckling även inom detta område? Har förändringen inom socialtjänsten bidragit till nya arbetssätt och metoder med stärkt fokus på samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst i det förebyggande arbetet? Semcon

44 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 17 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 8.3 Metodval Utvärderingen kan med fördel genomföras genom kvalitativa fokusgrupper och intervjuer. En idé skulle vara att följa representanter från olika verksamheter under en två- årsperiod. Detta för att inte riskera att tappa viktiga lärdomar. Därtill följs ett antal nyckeltal. Fokusgrupper och intervjuer Fokusgrupper skulle kunna genomföras som en del av det fortsatta utvecklingsarbetet med start våren Dessa kompletteras sedan med grupp- och enskilda intervjuer. Tillvägagångssätt och urval görs med fördel av samordningsgruppen. Nyckeltalsuppföljning Nöjd inflytandeindex NII (inflytande, påverkan, information och förtroende) Nöjd medborgarindex (NMI) Gator och vägar, gång och cykelvägar, idrott och motionsanläggningar och kultur, äldreomsorg. Kunskapsresultat i grundskolan Insatser för barn och unga (Vårddygn familjehem och institution) Insatser för vuxna (Vårddygn familjehem och institution) NKI, brukarundersökningar Personal boende dag/natt Försörjningsstöd Ekonomisk analys 8.4 Organisation En organisation och resurser för utvärdering tillsätts. Samarbete sökes med fördel med Mälardalens högskola. Fortsatt planering av uppdraget föreslås med fördel ske i samordningsgruppen med förslag till förvaltningschefsgruppen som beslutar. 9. Stängning av projektet Efter leverans av slutrapport och TG5 beslut i styrgruppen stängs projektet i Antura. Dokumentation i form av beställningar, planer, lägesrapporter och minnesanteckningar arkiveras i LEX enligt gällande rutin. Semcon

45 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 18 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr 10. Avslutande ord Torshälla stads förvaltning är vid projektets avslut samorganiserat med övriga fackförvaltningar. Eskilstuna kommun har nu en renodlad organisation med fackförvaltningar. Samtidigt har Torshälla stads nämnd med sin unika särprägel getts nya ansvarområden kopplat till ortsutveckling, detaljplanarbete, näringslivsfrågor samt besöks- och turismnäring. Detta ska ses som starten på fortsatt utveckling av Torshälla som ort utifrån ortsutvecklingsuppdraget. En av utmaningarna framåt kommer att ligga i att samordna förvaltningarnas arbete i förhållande till Torshälla stads nämnd samt ta tillvara och utveckla samverkan mellan olika verksamheter inom ett specifikt geografiskt område. Här kommer samordningschefen och samordningsgruppen ha en mycket viktig roll. Det kommer även att krävas nya former för samverkan över förvaltningsgränserna. Det i förlängningen kan tjäna som modell för utveckling av en effektiv organisation och attraktiv stad. Bilaga 1 Redovisning av antal medarbetare som berörts Antal Medarbetare som har flyttat från Torshälla till Fackförvaltningar Från Torshälla Till Fackförvaltning Antal Månad Gatu-Park och Fritid KFF 8 Maj Gatu-Park och Fritid SBF 14 Maj Vård och Omsorg TSF/Tillsvidare VOF 211 Maj Vård och Omsorg TSF/Timvik VOF 86 Maj Vård och Omsorg TSF/Ledning VOF 5 Maj Socialförvaltningen SF 12 Juni Socialförvaltningen AVF 11 Juni Socialförvaltningen VOF 9 Juni SKU KFF 13 Juni Edvardslundslundsskolan BOU 100 Juni Förskolor Torshälla BOU 163 Juni Gökstensskolan BOU 147 Juni Kostenheten Torshälla BOU 40 Juni Ledning Skola Förskola TSF BOU 5 Juni Ledning o Admin 16 Total antal personer 840 Siffrorna inkluderar visstidsanställda. Semcon

46 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 19 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Bilaga 2 Uppföljning av övergripande tidplan Nr Styrgruppsmöte FCG (TG0) Projektgruppsmöte Styrgruppsmöte FCG Projektgruppsmöte Styrgruppsmöte FCG (TG1) Torshälla stads nämnd Information CSG Information Styrgruppsmöte FCG (TG2) Slutlig projektplan CSG Beslut om tidplan och information om verksamhetsflytt för gatu-park-fritidsverksamhet och vårdomsorgsverksamhet samt Torshälla 700 år. FSG Stadsbyggnadsförvaltningen FSG Vård och omsorgsförvaltningen FSG Kultur och fritidsförvaltningen CSG - Beslut om verksamhetsflytt, gatu-park-fritidsenheten Styrgruppsmöte FCG (TG0) Projektgruppsmöte Styrgruppsmöte FCG Projektgruppsmöte Styrgruppsmöte FCG (TG1) Torshälla stads nämnd Information CSG Information Styrgruppsmöte FCG (TG2) Slutlig projektplan CSG Beslut om tidplan och information om verksamhetsflytt för gatu-park-fritidsverksamhet och vårdomsorgsverksamhet samt Torshälla 700 år. FSG Stadsbyggnadsförvaltningen FSG Vård och omsorgsförvaltningen FSG Kultur och fritidsförvaltningen CSG - Beslut om verksamhetsflytt, gatu-park-fritidsenheten vårdoch omsorgsverksamhet, Torshälla 700 år. Information om verksamhetsflytt förskole- och grundskoleverksamhet, kostverksamheten, socialtjänstverksamhet, arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen och kultur- och ungdomsverksamhet. Styrgruppsmöte FCG FSG Socialförvaltningen Kommunstyrelse Beslut om förändrad ansvarsfördelning mellan TSN, KFN, SBN och VON Kommunfullmäktige Beslut om förändrad ansvarsfördelning mellan TSN, KFN, SBN och VON. CSG - Beslut om verksamhetsflytt, förskole- och grundskoleverksamhet, kostverksamheten, socialtjänstverksamhet och kultur- och ungdomsverksamhet. Verksamhetsflytt gatu-, park- och fritidsverksamhet Verksamhetsflytt vård- och omsorgsverksamhet Semcon

47 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 20 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Verksamhetsflytt Torshälla Kommunstyrelse Beslut om förändrad ansvarsfördelning mellan TSN, BUN, AVN och SN Styrgruppsmöte FCG (TG3) FSG Socialförvaltningen Kommunfullmäktige Beslut om förändrad ansvarsfördelning mellan TSN, BUN, AVN och SN Verksamhetsflytt socialtjänstverksamhet Verksamhetsflytt förskola- och grundskoleverksamhet och kostverksamhet Verksamhetsflytt kultur- och ungdomsverksamhet Verksamhetsflytt verksamhet för ortsutveckling Styrgruppsmöte FCG (TG4) Styrgruppsmöte FCG Styrgruppsmöte FCG (TG5) Före varje verksamhetsflytt sker samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer enligt samverkansavtalet. Risk- och konsekvensanalys inför verksamhetsförändringen görs mellan information och beslut. Mottagande förvaltningen har huvudansvaret för att detta sker. Information till medarbetare ges av berörda chefer. Förkortningar AVN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden BUN Barn- och utbildningsnämnden KFN Kultur- och fritidsnämnden VON Vård- och omsorgsnämnden SN Socialnämnden TSN Torshälla stads nämnd FCG Förvaltningschefgrupp Bilaga 3 Uppföljning av kommunikationsplan I d Aktivitet Syfte Intressent/ målgrupp Information till chefer och ledningsgrupper Information till chefer som tar emot verksamheter Tydliggöra ansvar och nuläget Säkerställa gott mottagande Torshälla stads förvaltnings ledninggrupp, KLG/förvaltnin gschefer Chefer i mottagande verksamheter Kanal Material Färdigt Ansvari g Ledningsgrupp Muntlig Löpan Styrgrup er information de p, PE Styrgruppsmöt och ppt vid en möten. Möten/e-post Checklistor Löpan de Genomf örandeg rupper stödpro cesser Semcon

48 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 21 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Information från styrgruppsmöten Information till genomförandegrupper. Tydligöra beslut. Förankra syfte och förändringen. Tydliggöra ansvar Medarbetare och chefer. Medlemmar i genomförandegr upper Internportalen, IP Samtal med sammankalland e. Nyhet på IP Ppt vid möten. Vid behov, 11 april, 9 maj, 19 juni, 12 septem ber, 10 oktobe r, 14 novem ber Löpan de ME, MS ME Information från genomförandegrupper. Tydliggöra beslut och nuläge, Medarbetare IP Anteckningar i mapp för respektive grupp i samarbetsytan. Valfria lämpliga kanaler, t.ex. APT Minnesantec kningar enligt mall, läggs i mapp för respektive grupp i samarbetsyt an för IP. Privat info mejlas till ME. Löpan de Samman kallande för genomf örandeg rupper Information till Torshällabor Information till CSG Information till FSG och APT Tydliggöra vad beslutet innebär i praktiken Förankra syfte och förändringen, visa på konsekvenser. Förankra syfte och förändringen, undvika otydlighet Föreningar, näringslivet och liknande i Torshälla. Fackliga företrädare Fackliga företrädare, medarbetare Ev. veckoannons Nyhet på eskilstuna.se Torshälla runt Möte/medborg ardialog Muntlig information vid CSG Muntlig info, ev. APTmaterial Ev. PPT Veckoanno ns Nyhet på eskilstuna.se Torshälla runt PP- bilder Risk- och konsekvensa nlays. Maj. Efter kfbeslut 27 april. Se tidplan. ME, MS och genomf örandeg rupper ME pp-bilder mars Genomf örandeg rupper, MS APT mall Semcon

49 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 22 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Information till medarbetare Information och dialog med PUG och PLG grupperna Information till media Information till Eskilstuna Direkt Information till systemförvaltare Information till chefer på KoU Förankra syfte och förändringen, tydliggöra tidplan, förebygga osäkerhet Förankra syfte, och ge information om delaktighet Nå ut till medarbetare och invånare om vad besluten innebär i praktiken, exempelvis förändringar i socialtjänst. Säkerställa gott bemötande till invånare, förankra syfte och tidplan. Säkerställa att alla system kommer fungera vid verksamhetsfl ytt Säkerställa att det finns tillräckligt med resurser Medarbetare Nyckelpersoner Eskilstunakurire n, SVT Sörmland, Radio Sörmland Medarbetare på Eskilstuna direkt Internportalen, möten Information via genomförandeg rupperna för stödprocessern a Eskilstuna.se Pressrum/Cisio n Nyhetsnotis er Ledningsgru pp PP-bilder, muntligt. Pressmeddel ande Löpan de Löpan de Juni Samtal/möte PPT Mars ME Systemförvaltare Möte Samtal Löpan de Chefer på KoU Ledningsgrupp, bemanningsgru pp Samtal Löpan de PE, ME, styrgrup p, MS, chefer mottaga nde och lämande förvaltni ng, genomf örandeg rupper Samman kallande för genomf örandeg ruppern a stödpro cesser. MS Genomf örandeg rupp stödpro cess IT admin EF Semcon

50 Uppgjord av Madelene Fager 1 SLUTRAPPORT 23 (23) Godkänd av Datum Rev Referens Pär Eriksson Nr Information till leverantörer Information till myndigheter Information till KSAU/KS Säkerställa att fakturor kommer rätt och att avtal skrivs om Säkerställa myndighetsut övning Ge underlag för beslut Leverantörer E-post Samtal Löpan de Myndigheter, landstinget E-post/samtal Löpan de Poltiker Möte PPT Se tidplan Ekono miansva rig på mottaga nde förvaltni ng Chef på mottaga nde förvaltni ng ME Information till kommunala råd pensiorsråd, invamdrar, funtinshinder Tydliggöra vad beslutet innebär i praktiken Invånare Möte PPT maj/ju ni ME Semcon

51 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 328 Svar på motion om hållbar kost (KSKF/2017:112) Beslut 1. Motionen avslås på punkterna 1, 2 och Motionen förklaras besvarad på punkterna 3, 4 och 6. Reservation Magnus Arreflod (MP) samt Marielle Lahti (MP) reserverar sig emot beslutet till förmån för bifall till motionen. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 13 oktober Av skrivelsen framgår att Marielle Lahti (MP) och Magnus Arreflod (MP) har den 7 februari 2017 lämnat in en motion om hållbar kost av hög kvalitet inom skola och omsorg. Motionen innehåller följande yrkanden: 1. Att all mat i skola och omsorg ska vara ekologisk senast Att alla kommunala förskolor, skolor och vård- och omsorgsboenden ska ha egna tillagningskök om inte synnerliga skäl föreligger. 3. Att införa ett mer långsiktigt mål kring matsvinn på minskat matsvinn i kg med 50 procent till Att det vid upphandlingar ställs krav på att alla animaliska produkter som köps in ska ha producerats under förhållanden som minst motsvarar kraven i svensk djurskyddslagstiftning. 5. Att kommunen inför vegetarisk mat som standard för verksamheter där mat serveras till anställda och förtroendevalda inom kommunkoncernen och att kött därmed enbart serveras till dem som aktivt valt det. 6. All kommunen initierar samarbeten med lokala producenter och förädlare med syfte att skapa synergier och möjliggöra en ökad andel närproducerade och livsmedel inom de kommunala verksamheterna. Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 9 februari 2017, 41 beslutat att motionen ska remitteras till kommunstyrelsen för beredning. I beredningen av ärendet har kommunstyrelsen inhämtat yttrande från barn- Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

52 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) och utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt Torshälla stads nämnd. Barn- och utbildningsnämnden har i sitt yttrande, nämndens beslut den 21 juni 2017, 39 (BUN/2017:154) föreslagit att motionen ska avslås. Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med ett yttrande, nämndens beslut den 18 april 2017, 47 (VON/2017:31). Torshälla stads nämnd har den 18 april 2017, 33 (TSN/2017:26) avstått ifrån att yttra sig. Motionens samtliga förslag ligger i linje med kommunens pågående arbete, men kan av olika skäl inte bifallas. Yrkandet om att all mat i skola och omsorg ska vara ekologiskt senast år 2018 har inte förtutsättningar att uppnås och bör därför avslås. Yrkande om kommunala förskolor, skolor och vård- och omsorgsboenden ska ha egna tillagningskök, samt yrkandet om att vegetarisk mat ska vara standard för verksamheter där mat serveras till anställda och förtroendevalda, innebär för begränsande formuleringar och bör därför avslås. Motionens övriga yrkanden anses vara besvarade med hänvisning till att liknande mål redan finns beslutade och att arbete pågår. Kommunledningskontoret föreslår att motionens yrkande på punkterna 1, 2 samt 5 avslås. Motionens yrkande på punkterna 3, 4 samt 6 förklaras besvarade. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 7 november 2017, 266, att motionen avslås på punkterna 1, 2 och 5 samt att motionen förklaras besvarad på punkterna 3, 4 och 6. Ärendet bordlades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 23 november 2017, 283, på grund av tidsbrist. Yrkanden Marielle Lahti (MP) yrkar bifall till motionen i sin helhet. Jari Puustinen (M), Tomas Jönsson (M), Mikael Edlund (S) samt Arne Jonsson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen avslås på punkterna 1, 2 och 5 samt att motionen förklaras besvarad på punkterna 3, 4 och 6. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: Jari Puustinens (M) med fleras yrkande om att bifalla kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen avslås på punkterna 1, 2 och 5 samt att motionen förklaras besvarad på punkterna 3, 4 och 6. Marielle Lahtis (MP) yrkande om att bifalla motionen i sin helhet. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

53 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att hon ställer de två förslagen mot varandra. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen avslås på punkterna 1, 2 och 5 samt att motionen förklaras besvarad på punkterna 3, 4 och 6. Beslutet skickas till: Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Torshälla stads nämnd Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, samhällsbyggnad Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

54

55 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 334 Svar på motion om pilotprojekt rörande specialkost (KSKF/2017:255) Beslut 1. Motionen bifalles. 2. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt och testa metoder där tillagning och upplägg av skolmåltiden anpassas på ett sådant sätt att behovet av specialkost minimeras. Reservation Kim Fredriksson (SD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för avslag på motionen. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 1 november 207. Av skrivelsen framgår bland annat att Marielle Lahti (MP) och Magnus Arreflod (MP) har lämnat in en motion om pilotprojekt röranade specialkost. Motionärerna yrkar på att kommunen i ett pilotprojekt testar metoder där tillagning och upplägg av skolmåltiden anpassas så att behovet av specialkost minimeras. Det upplägget som motionen föreslår är att grundutbudet som serveras är en buffé av veganska och vegetariska rätter. Kött och fiskrätter är tillbehör som serveras för sig. Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 23 mars 2017, 83 beslutat att motionen ska remitteras till kommunstyrelsen för beredning. I beredningen av ärendet har kommunstyrelsen inhämtat yttrande från barn- och utbildningsnämnden. Torshälla stads nämnd har avstått ifrån att yttra sig i ärendet, nämndens beslut den 13 juni 2017, 43 (TSN/2017:37). Barn- och utbildningsnämnden har i sitt yttrande, nämndens beslut den 17 augusti 2017, 49 (BUN/2017:255) föreslagit att motionen bifalles. Kommunledningskontoret konstaterar att motionens förslag är i överrensstämmelse med fastlagda mål och handlingsplaner i kommunen. Kommunledningskontoret föreslår att motionen bifalles samt att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt och testa metoder där tillagning och upplägg av skolmåltiden anpassas på ett sådant sätt att behovet av specialkost minimeras. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

56 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 28 november 2017, 341, följande: 1. Motionen bifalles. 2. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt och testa metoder där tillagning och upplägg av skolmåltiden anpassas på ett sådant sätt att behovet av specialkost minimeras. Kim Fredriksson (SD) reserverade sig muntligt emot beslutet till förmån för avslag på motionen. Yrkanden Marielle Lahti (MP) samt Jari Puustinen (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen bifalles. Kim Fredriksson (SD) yrkar avslag på motionen. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: Marielle Lahtis (MP) med fleras yrkande om att bifalla kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen bifalles. Kim Fredrikssons (SD) yrkande om att avslå motionen. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att hon ställer de två förslagen mot varandra. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen bifalles. Beslutet skickas till: Torshälla stads nämnd Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, samhällsbyggnad Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

57 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:255 Kristina Nyström (3) Kommunstyrelsen Svar på motion pilotprojekt rörande specialkost Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt och testa metoder där tillagning och upplägg av skolmåltiden anpassas på ett sådant sätt att behovet av specialkost minimeras. Sammanfattning Marielle Lahti (MP) och Magnus Arreflod (MP) har lämnat in en motion som yrkar på att kommunen i ett pilotprojekt testar metoder där tillagning och upplägg av skolmåltiden anpassas så att behovet av specialkost minimeras. Barn- och utbildningsnämnden har yttrat att de föreslår att motionen bifalles. Kommunledningskontoret konstaterar att förslaget är i överensstämmelse med fastlagda mål och handlingsplaner i kommunen. Ärendebeskrivning Marielle Lahti (MP) och Magnus Arreflod (MP) har den 21 mars 2017 lämnat in en motion om pilotprojekt rörande specialkost inom skola. Motionen yrkar på att: - Kommunen genomför ett pilotprojekt och testar metoder där tillagning och upplägg av skolmåltiden anpassas på ett sådant sätt att behovet av specialkost minimeras. Det upplägget som motionen föreslår är att grundutbudet som serveras är en buffé av veganska och vegetariska rätter. Kött och fiskrätter är tillbehör som serveras för sig. Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 23 mars 2017, 83 beslutat att motionen ska remitteras till kommunstyrelsen för beredning. I beredningen av ärendet har kommunstyrelsen inhämtat yttrande från barn- och utbildningsnämnden. Torshälla stads nämnd har avstått ifrån att yttra sig i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens synpunkter Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom förslaget att prova ett nytt upplägg för servering av mat, men har svårt att se på vilket sätt det förslagna upplägget kan minska antal specialkoster. Eskilstuna den stolta Fristaden

58 Eskilstuna kommun (3) Maten serveras redan i dag i form av buffé. Buffen består av ett antal olika rätter, varav en är vegetarisk, samt sallader. Den vegetariska rätten är dock sällan mjölkfri, trots att de flesta elever som behöver specialkost är laktosintoleranta. Nämnden ser det som svårt att laga mer mjölkfri mat då smakpreferenser tar lång tid att förändra, och att kunskap om näringsmässiga- och ekonomiska konsekvenser av att ersätta mjölkprodukter behöver byggas upp. Kommunledningskontorets bedömning Kommunledningskontoret konstaterar att motionens förslag är i överrensstämmelse med fastlagda mål och handlingsplaner i kommunen. Kommunen har som mål att matens sammansättning ska bidra till att klimatpåverkan från kommunens inköp av livsmedel minskar. Det innebär bland annat minskad andel kött och mejeriprodukter. Enligt Livsmedelsverkets skulle en ökad andel vegetabilier och omättat fett i kosten dessutom innebära hälsofördelar, eftersom endast 20 procent av befolkningen uppnår rekommendationerna på dessa områden. I kommunens Handlingsplan för folkhälsa slås fast att hälsofostran (kunskap och beteendeförändring) ska bedrivas i förskolor, skolor, boenden och fritidsverksamheter. Eftersom motionens inriktning är alla barn på ett naturligt sätt ska öka andelen vegetabilisk mat i kosten, snarare än att ha enskilda vegetariska dagar, ligger det i linje med handlingsplanen för folkhälsa. Aktuell forskning från Göteborgs universitet visar att ökad andel vegetarisk kost kan uppnås genom enkla förändringar i hur maten presenteras. Utifrån barn- och utbildningsnämndens yttrande framgår att skolan redan arbetar med detta, till exempel genom att erbjuda både vegetariska och icke-vegetariska rätter till alla, och att de är intresserade av att vidareutveckla detta arbete. När det gäller möjligheten att minska antalet rätter som behövs för att tillgodose behovet av olika specialkoster så pekar barn- och utbildningsnämndens i sitt yttrande på svårigheten att låta den vegetariska maten bli ett alternativ som även passar dem med specialkost. Detta eftersom mejeriprodukter ingår i de flesta rätter och den vanligaste specialkosten är laktosintolerans. Kommunledningskontoret bedömer därför att pilotprojektet också bör inbegripa kunskapsuppbyggnad kring hur andelen mejeriprodukter i maten kan minska med, bibehållet eller förbättrat näringsvärde. Finansiering Finansieras inom ram. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Kristina Birath Miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Eskilstuna den stolta Fristaden

59 Eskilstuna kommun (3) Beslutet skickas till: Barn- och utbildningsnämnden Eskilstuna den stolta Fristaden

60 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 316 Avfallsplan för Eskilstuna kommun (KSKF/2017:291) Beslut 1. Avfallsplan med mål och åtgärder antas att gälla från den 1 januari Avfallsplan för Eskilstuna kommun, beslutad av kommunfullmäktige den 28 februari 2013, 46 upphör att gälla. 3. Åtgärderna kommer, utifrån ekonomiskt utrymme, successivt tas med i förvaltningars och bolags kommande årsplaner i syfte att avfallsplanens mål ska vara uppfyllda senast i slutet av Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 13 november Av skrivelsen framgår bland annat att alla kommuner ska enligt miljöbalken ha en renhållningsordning med lokala föreskrifter och avfallsplan. Denna avfallsplan ska styra avfallshantering, återvinning och återbruk i kommunen samt beskriva kommunens avfallsförebyggande arbete. Den nuvarande avfallsplanen för Eskilstuna kommun fastställdes av kommunfullmäktige den 28 februari 2013, 46. Enligt bestämmelser i avfallsförordningen (2011:927) ska det göras en översyn av avfallsplanen minst vart fjärde år. Förslag till ny avfallsplan med bilagor har varit på remiss från den 30 maj 2017 till den 31 augusti Förslaget skickades till kommunens nämnder och bolag samt till 18 berörda externa intressenter som till exempel till större fastighetsägare i kommunen och de kommuner som ingår i 4 Mälarstäder samarbete. Hur synpunkter från remissinstanser har bemötts framgår av samrådsredogörelsen. Avfallsplanen har också ställts ut enligt miljöbalkens 15 kap 42 från den 11 oktober 2017 till den 10 november Inga ytterligare synpunkter har inkommit under utställningstiden. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 28 november 2017, 293, följande: Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

61 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) 1. Avfallsplan med mål och åtgärder antas att gälla från den 1 januari Avfallsplan för Eskilstuna kommun, beslutad av kommunfullmäktige den 28 februari 2013, 46 upphör att gälla. 3. Åtgärderna kommer, utifrån ekonomiskt utrymme, successivt tas med i förvaltningars och bolags kommande årsplaner i syfte att avfallsplanens mål ska vara uppfyllda senast i slutet av Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, samhällsbyggnad Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ledningsstaben Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

62 AVFALLSPLAN 2018 FÖR ESKILSTUNA Beslutad av kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun KSKF/2017:291

63 Avfallsplan för Eskilstuna kommun FÖRORD Denna plan utgör Eskilstuna kommuns avfallsplan enligt kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2017:2). Föreliggande plan har tagits fram under år Arbetet har genomförts med stöd av konsult och på uppdrag av kommunstyrelsen. En arbetsgrupp bestående av följande personer har drivit projektet: Riikka Vilkuna, projektansvarig, miljöstrateg kommunledningskontoret Gustav Helander, Miljökontoret Vesa Hiltula - Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Magnus Widing - miljö- och kvalitetschef Kommunfastigheter Veronica Bermell - Park och Naturavdelningen Linda Nilsson Gatuavdelningen Marie Rytterstedt, Miljö- och Avfallsbyrån i Mälardalen AB Styrgruppen för revideringen av avfallsplanen är Processutvecklingsgruppen Miljö och samhällsbyggnadsarbete (PUG). I den gruppen ingår representanter från alla förvaltningar och bolag.

64 Avfallsplan för Eskilstuna kommun SAMMANFATTNING Alla kommuner ska enligt miljöbalken ha en renhållningsordning med lokala föreskrifter och avfallsplan. Denna avfallsplan för Eskilstuna kommun ska vara ett styrinstrument för att kretsloppsanpassa avfallshanteringen i kommunen. Utifrån bl.a. nationella miljömål, Sveriges nationella avfallsplan, aktuell lagstiftning samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har förbättringsområden för avfallshanteringen identifierats. Strategiska mål, mätbara mål och åtgärder har tagits fram inom följande områden: Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning förebyggande av avfall. Minskad miljöbelastning insamling av farligt avfall, åtgärder vid nedlagda deponier och minskad nedskräpning. Ökad återvinning källsortering, materialåtervinning och kvalitetssäkring. Kundfokus information, kommunikation och service. En viktig del i arbetet med planen är att mål och åtgärder årligen följs upp och att utfallet redovisas till Kommunstyrelsen. Ansvaret för kontroll, uppföljning och rapportering ligger i detta fall på kommunledningskontoret. Enligt bestämmelser i avfallsförordningen ska det göras en översyn av avfallsplanen minst vart fjärde år och nästa större översyn sker under år Under perioden, år 2018 till och med år 2022 ska: Fokus i ökad utsträckning ligga på att förebygga avfall ReTuna kretsloppspark utvecklas och bli ekonomiskt bärkraftig Andelen avfall som materialåtervinns öka Miljöbelastningen från deponerat avfall vid Lilla Nyby och gamla avfallsupplag minska Under de närmaste åren planerar kommunen att ytterligare förbättra resurshushållningen inom ramen för avfallshanteringen. Insatser planeras för att öka insamlingen av sorterat avfall för materialåtervinning. Det finns fortfarande en stor potential att materialåtervinna mer av de resurser som idag skickas till förbränning. Ökat fokus sätts även på åtgärder för att minska uppkomsten av avfall i enlighet med 15 kap. 10 miljöbalken om avfallshierarki för behandling av avfall och Sveriges nationella avfallsplan. Eskilstuna kommuns avfallsplan anger åtgärder för att bland annat minska avfallets mängd och farlighet och för att omhänderta och behandla uppkommet avfall på ett långsiktigt hållbart sätt.

65 Avfallsplan för Eskilstuna kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND EKOKOMMUN SYFTE MED AVFALLSPLANERING ORGANISATION - FORMELL GRUND UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING TIDIGARE AVFALLSPLAN, STRATEGI, MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR AVFALLSHANTERINGEN STRATEGI VISION FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH FRAMTAGANDE AV MÅL KOPPLING TILL ANDRA KOMMUNALA PLANER OCH PROGRAM MÅLOMRÅDE 1 MINSKAD AVFALLSMÄNGD OCH ÖKAD ÅTERANVÄNDNING MÅLOMRÅDE 2 MINSKAD MILJÖBELASTNING MÅLOMRÅDE 3 ÖKAD ÅTERVINNING MÅLOMRÅDE 4 KUNDFOKUS CIRKULÄR EKONOMI OCH RETUNA KRETSLOPPSPARK NEDSKRÄPNING EKONOMI OCH FINANSIERING FINANSIERING AV AVFALLSHANTERINGEN KONSEKVENSER AV AVFALLSPLANENS ÅTGÄRDER KOMMUNALA STYRMEDEL LOKALA AVFALLSFÖRESKRIFTER KOMMUNIKATIONS- OCH INFORMATIONSARBETE AVFALLSTAXA TILLSYN FYSISK PLANERING UPPHANDLING SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER INVERKAN PÅ MILJÖN ORDFÖRKLARINGAR...26

66 Avfallsplan för Eskilstuna kommun BILAGOR Bilaga 1 Sammanställning över åtgärder Bilaga 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan, år Bilaga 3 Nuvarande avfallshantering Bilaga 4 Anläggningar för återvinning eller bortskaffande av avfall Bilaga 5 Nedlagda avfallsupplag Bilaga 6 Nationella mål och lagstiftning

67 Avfallsplan för Eskilstuna kommun INLEDNING 1.1 Bakgrund Alla kommuner ska enligt miljöbalken ha en renhållningsordning med lokala föreskrifter och avfallsplan. Enligt bestämmelser i avfallsförordningen ska det göras en översyn av avfallsplanen minst vart fjärde år. Med ReTuna kretsloppspark har Eskilstuna tagit ytterligare ett viktigt steg i arbetet för att behandling av avfall prioriteras enligt den så kallade avfallshierarkin, som innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand ska förberedas för återanvändning, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand ska avfall förbrännas och i sista hand deponeras. Avfallshierarkin har nu även införts i miljöbalkens regler. Under de senaste åren har källsorteringen av avfall byggts ut för insamling och biologisk behandling av matavfall i Eskilstuna kommun. Insamlingssystemet har också förbättrats för att göra det lättare för hushållen i småhus att sortera genom införande av sortering i olikfärgade påsar för förpackningar, tidningar, matavfall och övrigt hushållsavfall. Det finns dock fortfarande en stor potential att materialåtervinna eller återanvända mer av de resurser som idag skickas till förbränning. Denna avfallsplan är en revidering och delvis omarbetning av tidigare avfallsplan med anpassning till de nya bestämmelser och lokala förhållanden som gäller för avfallshanteringen idag. Avfallsplanen består av följande delar: Ett huvuddokument med bland annat mål för avfallshanteringen och kort om åtgärder. I bilagor till huvuddokumentet finns bland annat beskrivning av nuvarande avfallshantering, avfallsmängder och information om gamla avfallsupplag. Hela avfallsplanen, huvuddokumentet samt bilagorna, fastställs av kommunfullmäktige. 1.2 Ekokommun Eskilstuna är sedan 1999 medlem i Sekom, Föreningen Sveriges Ekokommuner, efter ett beslut i kommunfullmäktige. Sekom bildades 1995 och består idag av 107 medlemmar, det vill säga kommuner och landsting (september 2017). I vår närhet finns ekokommunerna Strängnäs, Kungsör, Trosa, Vingåker, Gnesta, Nyköping och Enköping, samt Landstinget Sörmland. Sekom vill främja utvecklingen mot ett mer kretsloppanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Verksamheten består bland annat av att arrangera olika typer av konferenser och möten, sammanställa och presentera gröna nyckeltal från kommunerna och att utgöra en påtryckningsgrupp i miljöfrågor. Det uthålliga samhället definieras enligt fyra hållbarhetsprinciper, som utarbetats av forskarnätverket i stiftelsen Det Naturliga Steget. Dessa principer anger att i det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, med mera). undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske med mera).

68 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Den fjärde principen anger att i det samhället hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt). Medlemskap i SEkom är ett politiskt beslut som kräver att kommunen antagit ett program med det uthålliga samhället som ett övergripande mål för sina verksamheter. Kommunen ska bedriva sitt arbete enligt det antagna programmet och de fyra systemvillkoren ska beaktas i samtliga kommunala beslut, vilket även omfattar antagande av avfallsplanen. 1.3 Syfte med avfallsplanering Enligt miljöbalken 15 kap 41 ska det finnas en avfallsplan för varje kommun. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Naturvårdsverket har gett ut föreskrifter (NFS 2017:2) om innehållet i den kommunala avfallsplanen. Med tanke på de skilda förutsättningar som råder i landets kommuner måste varje kommun själv och med utgångspunkt från sina egna förutsättningar påverka avfallsplanens innehåll och avgöra hur det praktiska planeringsarbetet ska genomföras. Enligt bestämmelser i avfallsförordningen ska det göras en översyn av avfallsplanen minst vart fjärde år. Syftet med Eskilstuna kommuns avfallsplanering är att: Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen med fokus på hushållens avfall. Ange mål och åtgärder för kretsloppsanpassning och minskning av mängden avfall. Långsiktigt styra avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. För att nå kommunens långsiktiga vision, se kapitel 2.2, krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de ca fem år som planen täcker in. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla kommunens mål med materialhanteringen. Vad en avfallsplan ska innehålla framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2017:2). Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder, avfallshantering och avfallsanläggningar samt mål och åtgärder. Den kommunala avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, inte bara det som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Fokus i denna avfallsplan ligger på avfall som ingår i det kommunala ansvaret beträffande beskrivning av hantering, statistik över avfallsmängder, mål och åtgärder. Uppgifter avseende övriga avfallsslag och anläggningar redovisas översiktligt, i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter. Strategiska mål som alla aktörer bör arbeta efter formuleras medan mätbara mål och åtgärder i första hand avser de avfallsslag kommunen råder över. Kommunen har möjlighet att genom dialog med olika aktörer i viss mån påverka hanteringen av avfallsslag som inte ingår i det kommunala ansvaret - såsom industriavfall och producentansvarsmaterial vilket kan bidra till uppfyllelse av avfallsplanens mål och övriga samhälleliga miljömål.

69 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Organisation - formell grund Kommunfullmäktige fastställer renhållningsordning med tillhörande avfallsplan i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. godkänner den miljöredovisning som sker i enlighet med kommunens miljöledningssystem beslutar om eventuell revidering av avfallsplanen. Kommunstyrelsen är renhållningsansvarig nämnd i Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret ansvarar för genomförande och utveckling med övergripande ansvar för avfallshanteringen och utgör kommunens beställare av de avfallstjänster som behövs för att fullgöra kommunens ansvar ansvarar för att avfallsplan utarbetas ansvarar för uppföljning av planens mål och åtgärder samt redovisar utfallet till kommunstyrelsen och i kommunens årsredovisning ansvarar för att vid behov initiera revidering av avfallsplanens handlingsplan samt planen som helhet. ansvarar för övergripande informationsinsatser om strategiska miljöfrågor samt informationsinsatser med syfte att sprida kunskap om kommunens renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan. Eskilstuna Energi och Miljö AB driver, på uppdrag av kommunen, renhållningsverksamheten inkluderande såväl hushållsavfall som mottagning av verksamhetsavfall från företag. ansvarar för att utföra utredningar och behövs för att följa avfallsplanen samt redovisa beslutsunderlag till kommunstyrelsen på delar som ingår i bolagets uppdrag. ansvarar för att lämna underlag för uppföljning av planens mål och åtgärder till kommunledningskontoret på delar som ingår i bolagets uppdrag. äger, tillsammans med SEVAB Strängnäs Energi AB, dotterbolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB som bildades 1 januari 2014 och är ett gemensamt driftbolag för Eskilstuna och Strängnäs. Bolaget utför och verkställer kommunernas skyldigheter inom avfallsområdet efter uppdrag från kommunstyrelsen i respektive kommun. Miljö- och räddningstjänstnämnden utövar tillsyn över efterlevnaden av miljöbalken samt kommunens renhållningsordning. deltar i beredningen av förslag till renhållningsordning med tillhörande avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. ansvarar för att lämna underlag för uppföljning av planens mål och åtgärder till kommunledningskontoret.

70 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Avfallsplanen är en strategisk plan för kommunen. Flera olika delar av kommunkoncernen ansvarar för att åtgärder genomförs. En strategisk ledningsgrupp tillskapas för genomförande, uppföljning och utveckling av avfallsplanen. Den sammankallas minst fyra gånger per år och leds av Kommunledningskontoret. I ledningsgruppen ingår de förvaltningar och kommunägda bolag som direkt berörs av genomförandet av avfallsplanen. 1.5 Uppföljning och redovisning Avfallsplanen ska finnas tillgänglig för allmänheten och företag på kommunens hemsida. De mål och åtgärder som fastställts av kommunfullmäktige i avfallsplanen ska årligen följas upp och utfallet redovisas till kommunstyrelsen, se figur 1. Ansvar för uppföljning har kommunledningskontoret. Varje aktör med ansvar för genomförande av åtgärder enligt planen ska lämna underlag för den årliga uppföljningen till kommunledningskontoret som sammanställer underlaget till årsredovisningen. I anslutning till delmålen anges vilka nyckeltal som ska redovisas vid uppföljning av planen. I samband med den årliga uppföljningen av avfallsplanen ska en rapport sammanställas och redovisas till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret har genom den strategiska ledningsgruppen, se kapitel 1.4, ansvar för detta arbete. Syftet är att säkerställa att avfallsplanens åtgärder genomförs. I redovisningen skall det göras en bedömning om planen behöver revideras. Eventuell revidering beslutas sedan av kommunfullmäktige.

71 Avfallsplan för Eskilstuna kommun ÖVERGRIPANDE PROGRAMFÖRKLARING OCH MILJÖMÅL Avfallsplan Beslut om revidering Kommunstyrelsen Genomförande Kontroll och uppföljning Figur 1 Modell för uppföljning och redovisning av avfallsplanen i Eskilstuna. 1.6 Tidigare avfallsplan, En reviderad avfallsplan för Eskilstuna fastställdes av kommunfullmäktige år I planen presenterades konkreta delmål och handlingsplan för avfallshanteringen under åren 2013 till I bilaga 2 kommenteras de mål och åtgärder som då beslutades med avseende på måluppfyllnad och genomförda åtgärder. Här beskrivs de största förändringarna i insamlingssystemet som genomförts under dessa år. Sedan år 2011 erbjuds alla fastighetsägare i kommunen, i både småhus och flerbostadshus insamling och biologisk behandling av matavfall. Hushåll i småhus erbjuds sortering i olikfärgade påsar för förpackningar, tidningar, matavfall och övrigt hushållsavfall. Anläggningen för optisk sortering finns på Lilla Nyby återvinningsanläggning och tar idag emot avfall från Eskilstuna, Strängnäs och Örebro. I föregående avfallsplan finns 18 olika delmål. Av dessa bedöms fyra vara uppfyllda, sju mål bedöms vara delvis uppfyllda och fem mål bedöms inte alls vara uppfyllda. Två mål kan inte utvärderas för att det saknas mätning. Totalt presenterades 52 olika åtgärder kopplade till olika mål i avfallsplanen. Av dessa har 75% av åtgärderna helt eller delvis genomförts. Av de åtgärder som ännu inte har genomförts är det främst åtgärder med avseende på att förebygga avfall, förebyggande åtgärder mot nedskräpning, åtgärder vid nedlagda deponier och framtagande av strategi för framtida hantering av slam och aska, som är aktuella att lyfta med till kommande åtgärdsprogram.

72 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Strategi, mål och åtgärder för avfallshanteringen 2.1 Strategi ReTuna kretsloppspark vidareutvecklas och utgör en hörnsten i arbetet med att utveckla nya affärsmodeller inom cirkulär ekonomi, för ökad resurshushållning och återanvändning. Avfallshanteringen ska lyfta behandling av avfall högre upp i EU:s avfallshierarki, se figur 2. Det finns fortfarande en stor potential att materialåtervinna mer av de resurser som idag skickas till förbränning. Avfallsplanen anger Eskilstuna kommuns åtgärder för att bland annat minska avfallets mängd och farlighet och för att omhänderta och behandla uppkommet avfall på ett långsiktigt hållbart sätt. Kommunens strategi för att nå visionen, se kapitel 2.2, är att utifrån de prioriteringar som anges i EU:s avfallshierarki, genomföra åtgärder i samarbete med olika organisationer och med kommunikation, miljöstyrande avfallstaxa, tillsyn, rutiner för upphandling och fysisk planering som verktyg. Genom att arbeta med en miljösäker drift av avfallsanläggningar, underlätta för hushåll och verksamheter att sortera och lämna sitt avfall på ett miljöriktigt sätt ( Det ska vara lätt att göra rätt ) och att föregå med gott exempel avseende avfallshanteringen i egna verksamheter kan kommunerna förbättra förutsättningarna för att målen ska kunna nås. Figur 2 EU:s avfallshierarki, nu även i 15 kap 10 miljöbalken. Källa:

73 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Vision I Eskilstuna, år 2025, förebygger vi att avfall uppstår och vi har därigenom väsentligt minskat mängden avfall som uppstår. God kvalitet på produkter bidrar till en hållbar konsumtion. De begagnade produkter, som människor vill lämna ifrån sig, återanvänds, återvinns och slutligt omhändertas på ett uthålligt sätt utan att naturen skadas. Materialhanteringen präglas av god hushållning med naturresurser och energi. Kretsloppet har effektivt avgiftats genom omhändertagande och destruktion av farliga ämnen. Planens vision och mål samt prioriteringar som anges i EU:s avfallsstrategi ska samordnas med de praktiska krav som ställs på kommunens renhållning, exempelvis: Upprätthålla en god hygienisk standard. Tillgodose kraven på en god arbetsmiljö. Bedriva en rationell, effektiv och tillförlitlig avfallshantering. Utföra avfallshanteringen till rimliga kostnader. Erbjuda en behovs- och kundanpassad service inom avfallshantering. 2.3 Förbättringsområden och framtagande av mål Ett antal behov och förbättringsområden har identifierats under arbetet med avfallsplanen utifrån nulägesanalys, samråd samt nationella mål och strategier. De områden som lyfts fram är: Förebygga avfall och öka återanvändning Utveckla ReTuna Kretsloppspark Minskat matsvinn Attraktiv kommun och minskad nedskräpning Öka materialåtervinningen av sådant som idag kastas i det brännbara avfallet Säkerställa att material som samlas in till materialåtervinning håller hög kvalitet Textil öka återanvändningen, samla in till textilåtervinning Öka servicen för att lämna grovavfall kombinerat med möjlighet att återanvända eller materialåtervinna avfallet Möjliggöra återföring av näringsämnen i avlopp Ovanstående förbättringsområden har beaktats och på olika sätt arbetats in i kommunens mål och åtgärder för avfallshanteringen. De mål och åtgärder från tidigare avfallsplan som bedömts vara aktuella fortfarande har uppdaterats och ingår i denna avfallsplan.

74 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Mål och åtgärder följer följande målstruktur: Strategiskt mål. Anger vilken inriktning arbetet ska ha. Detta mål ska vara vägledande för alla som på något sätt producerar eller hanterar avfall. Mål. Anger på en mer detaljerad och konkret nivå vad som ska uppnås och genomföras. En utgångspunkt för de mätbara målen är att kommunen ska ha rådighet över målen. Åtgärder. Planerade åtgärder för att uppnå målen. Kommunen svarar för genomförande av åtgärder som anges i planen. Om ett mål inte är direkt mätbart kan genomförandet av åtgärder vara ett mått på om målet har uppnåtts. Till de mätbara målen finns även angivet en eller flera indikatorer som ska mätas för att visa om utvecklingen går i önskad riktning. I vissa fall anges en annan indikator för årlig uppföljning för att underlätta en snabb uppföljning för att vid målåret göra en mer omfattande uppföljning. Det innebär att en uppföljning vid målåret inte är möjlig att redovisa i den närmast följande miljöredovisningen/bokslutet eftersom den statistik som behövs inte finns tillgänglig så snart efter ett årsskifte. Till bokslut kan endast uppföljning motsvarande en årlig uppföljning redovisas. Beskrivning av nuläget för avfallshanteringen och angivna indikatorer finns i bilaga. Målen har grupperats inom fyra områden: Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning förebyggande av avfall. Minskad miljöbelastning insamling av farligt avfall, åtgärder vid nedlagda deponier och minskad nedskräpning. Ökad återvinning källsortering, materialåtervinning och kvalitetssäkring. Kundfokus information, kommunikation och service. Åtgärder för att nå målen redovisas i bilaga 1 och här anges även ansvarig och tidplan för respektive åtgärd. 2.4 Koppling till andra kommunala planer och program Flera andra kommunala planer tar upp mål och åtgärder som berör avfallsfrågor. De mål och åtgärder som finns i andra aktuella antagna eller föreslagna planer för Eskilstuna kommun har lyfts in i avfallsplanen för att spegla en bred helhet i kommunens åtgärder med avseende på avfallsfrågor. Det gäller mål som finns i kommunens klimatplan och i handlingsplan för förorenade områden. I kommunens översiktsplan anges inga specifika mål eller åtgärder för avfallshanteringen. I samarbete mellan Västerås, Enköping, Strängnäs och Eskilstuna kommuner (4 Mälarstäder samarbete) ska en handlingsplan för hållbar konsumtion tas fram. I samarbete mellan kommunen och Eskilstunas näringsliv har Affärsplan Eskilstuna tagits fram. Det är en plattform för hur Eskilstunas näringsliv ska utvecklas under en tioårsperiod. En del i denna affärsplan handlar om att hitta nya affärsmodeller inom cirkulär ekonomi.

75 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Målområde 1 Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning Strategiskt mål: Människor och verksamheter känner till avfallsminimerande alternativ och bidrar till att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen. Mål 1.1. ReTuna kretsloppspark ska utvecklas och vara ekonomiskt bärkraftig. 1.2.Återanvändning av möbler och andra produkter ska öka inom kommunkoncernen År 2021 ska avfallsmängderna från hushåll till behandling minskat med 5 % jämfört med år 2016, bland annat genom en ökad återanvändning. Hushåll och verksamheter bör känna till avfallsminimerande alternativ. Med behandling avses i detta fall inte förädling inför återanvändning År 2019 ska matsvinn från kommunens storkök för skolor och omsorg ska vara max 10 % 1. Indikatorer för årlig uppföljning: - Ekonomisk resultat för ReTuna kretsloppspark. - Antal besökande vid Lilla Nyby återvinningscentral, respektive ReTuna kretsloppspark. - Antal transaktioner via kommunkoncernens återanvändningsportal, antal artiklar och ekonomiskt värde samt värde för motsvarande nyinköp. - Insamlad mängd avfall från hushåll 2, som skickas till behandling genom återvinning, biologisk behandling, förbränning eller deponering relaterat till antalet invånare. - Andel matsvinn i kommunens tillverkningskök och servering i skolor, vård och omsorg. 1 Samma mål som i kommunens klimatplan, enligt beslut Kärlsopor, matavfall, grovavfall, farligt avfall, latrin och avfall som omfattas av producentansvar för förpackningar och elavfall, exklusive slam. Uppgifter från Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö kompletteras med statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB samt från Elkretsen

76 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Målområde 2 Minskad miljöbelastning Strategiskt mål: Uppkomsten av farligt avfall ska minska, främst genom minskat inköp av miljöfarliga kemikalier och produkter. Farligt avfall som uppkommer i Eskilstuna kommun ska sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Utsläpp från avfallshantering ska minimeras. Miljöbelastningen från deponerat avfall ska minska. Avfall till deponering ska vara väl sorterat, kontrollerat och karakteriserat och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Nedlagda deponier ska vara välkända och inte utgöra risk för hälsa och miljö. Insamling och transporter av avfall ska ske med minimal påverkan på människors hälsa och miljö. Nedskräpningen i tätort, i parker, vid badplatser, i naturen och vid avlämningsplatser för avfall ska minska. Mål 2.1. Mängden farligt avfall som hittas i hushållsavfall ska vara mindre än 15 gram per hushåll och vecka Under perioden 2018 till 2021 ska i genomsnitt en nedlagd deponi per år åtgärdas År 2021 ska andelen kommuninvånare som upplever att nedskräpning är ett problem minskat jämfört med år År 2021 ska nedskräpningen i kommunen ha minskat jämfört med mätningar år 2013 respektive Medelvärde av mängden farligt avfall, inklusive elavfall och batterier i sorterat restavfall (brännbart kärl- och säckavfall) är 20 gram per hushåll och vecka för både småhus och flerbostadshus, enligt sammanställning av plockanalyser från olika kommuner i Sverige, rapport 2016:28 Avfall Sverige. 4 Mätning sker genom tilläggsfrågor i enkät till kommuninvånare. Enkäten görs av Håll Sverige Rent och SCB. Vid enkäten år 2016 svarade 26 % av de svarande med betygen 8-10 på en tiogradig skala, på frågan I vilken grad upplever du att nedskräpning är ett problem i din kommun?. 5 Det finns referensmätningar gjorda i centrum och i stadsparken. År 2013 gjordes en mätning i centrum. Resultatet visade 7,76 skräpföremål per 10 m 2. År 2014 gjordes en mätning i stadsparken. Resultatet visade 0,69 skräpföremål per 10 m 2. Mätning för kontroll av målet behöver inte göras samma år, Mätningar på olika platser kan göras olika år.

77 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Indikator för årlig uppföljning: - Insamlad mängd farligt 6 avfall från hushåll relaterat till antalet invånare. - Insamlad mängd elavfall 7 från hushåll relaterat till antalet invånare. - Andel farligt avfall som hittas vid plockanalys av hushållsavfall. - Antal nedlagda deponier som åtgärdats. - Kostnader relaterade till nedskräpning, omfattar åtgärder vid anmälda ärenden, skräpplockning, omhändertagna bilvrak, m m. Indikator för uppföljning vid målåret, mätning görs minst en gång under perioden : - Nedskräpningsindex från mätning. 6 Med farligt avfall avses småkemikalier, färg, oljehaltigt avfall och övrigt farligt avfall, exklusive impregnerat trä och asbest. Med beteckningar enligt Avfall Web motsvarar det kategorierna F2, F23, F24, F3 och F10 samt kod för elavfall. 7 Elavfall och övrigt farligt avfall redovisas separat för att eventuella trender ska vara tydligare. Omfattar elavfall inom och utanför producentansvaret.

78 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Målområde 3 Ökad återvinning Strategiskt mål: Det avfall som uppstår sorteras vid källan. Utsorterade produkter och material återvinns på bästa möjliga sätt med hänsyn till ekonomi, miljö och teknik för en hållbar utveckling. Avfall ska lyftas högre i avfallshierarkin. Andelen avfall som lämnas till materialåtervinning ska öka. Avfall till energiutvinning ska vara väl sorterat och kontrollerat. Matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling genom rötning 8. När ny rötningsanläggning byggs ska matavfallet bara samrötas med substrat som inte försvårar att rötresten ska kunna återföras till lantbruk. Andelen slam och latrin som sprids på åkermark ska öka. Näring och mullbildande ämnen ska så långt möjligt tillgodogöras av växande gröda. Avloppsslammets kvalitet ska förbättras. På lång sikt ska fosfor och mullämnen i avlopp som omhändertas i kommunala avloppsreningsverk återföras till produktiv mark 9. Mål 3.1. År 2021 ska minst 50 % av den totala mängden hushållsavfall 10 återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling Senast år 2021 ska minst 70 % av uppskattad total mängd 11 matavfall från hushåll, restauranger och storkök, samlas in separat och behandlas genom rötning för användning av biogas för att ersätta fossila drivmedel eller bränslen Sorterat avfall ska hålla en god kvalitet och klara krav som mottagande anläggning ställer med avseende på innehåll av störande 12 material. 8 Undantaget är hushåll som önskar hemkompostera sitt matavfall och verksamheter som redan idag komposterar sitt matavfall själva och önskar fortsätta med detta. Matavfallet rötas idag tillsammans med avloppsslam och användningen av rötresten är därför beroende av avloppsslammet kvalitet. 9 Produktiv jordbruksmark, energiskogsodling, m.m. dock avses inte användning vid sluttäckning av deponin vid Lilla Nyby. 10 Kärlavfall, matavfall, grovavfall och avfall som omfattas av producentansvar för förpackningar och elavfall. Uppgifter från Eskilstuna Energi och Miljö kompletteras med statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB samt från Elkretsen. Slam från enskilda avlopp ingår inte. Ökad återföring av fosfor är ett eget mål. 11 Årlig uppföljning kan ske genom beräkning enligt branschorganisationens verktyg i Avfall Web. Baseras på antagande att det uppstår knappt 100 kg matavfall per person och år från hushåll och verksamheter med hushållsliknande avfall samlas 55 % av matavfallet in. Formel: antal kg insamlat matavfall/(96 x (antal invånare + antal personer i fritidshus + antal gästnätter + arbetsplatsnetto)). 12 Störande material är sådant som inte ska finnas i det sorterade avfallet när det används för materialåtervinning. Målet avser sorterade förpackningar av papper, plast och metall samt tidningar och matavfall.

79 Avfallsplan för Eskilstuna kommun År 2021 ska restavfall innehålla högst 2 kg avfall, som borde sorterats på annat sätt, per hushåll och vecka, från småhus och 2,5 kg från flerbostadshus År 2019 ska alla inom kommunkoncernen källsortera förpackningar, returpapper, matavfall och övrigt hushållsavfall samt ha rutiner för den interna hanteringen av sorterat avfall Senast år 2021 ska utredning finnas som underlag till beslut om hur slam och aska ska hanteras, när det inte längre ska användas till sluttäckning av nedlagd deponi vid Lilla Nyby, och med syfte att på sikt återföra fosfor till åkermark. 3.7 Senast år 2019 ska slam, från minst 20 % av antalet tömningar av slutna tankar, spridas på produktiv mark och senast år 2021 ska motsvarande uppgift vara minst 50 %. Indikator för årlig uppföljning: - Insamlad mängd avfall från hushåll 14, som skickas för materialåtervinning relaterat till totala mängden avfall. - Insamlad mängd hushållsavfall som skickas till förbränning. - Insamlad mängd matavfall från hushåll, restauranger och storkök. - Insamlad mängd matavfall från hushåll, restauranger och storkök som behandlas genom rötning relaterat till uppskattad total mängd matavfall utifrån nyckeltal, enligt branschorganisationens verktyg i Avfall Web. - Antal tömningar av slutna tankar där innehållet har transporterats till lantbrukare eller entreprenör för förberedelse för spridning. Indikator för uppföljning vid målåret, mätning görs minst en gång under perioden : - Andel störande 15 avfall som hittas vid plockanalys av brännbart hushållsavfall. - Andel rätt sorterat avfall i vardera av de olikfärgade påsarna i systemet för optisk sortering. - Återföring av fosfor till åkermark genom spridning av restprodukter som innehåller fosfor, såsom slam och latrin, relaterat till totala mängden. 13 Uppgifter saknas om nuläget i Eskilstuna. Angivna mål är hämtade från branschorganisationen Avfall Sveriges sammanställning över resultat från plockanalyser i andra kommuner. Avser resultat från hushåll som har tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. 14 Kärlsopor, matavfall, grovavfall, farligt avfall, latrin och avfall som omfattas av producentansvar för förpackningar och elavfall, exklusive slam. Se samma indikator som för målområde Med störande avfall avses avfall som borde sorterats på annat sätt, t.ex. förpackningar, tidningar, matavfall, elavfall.

80 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Målområde 4 Kundfokus Strategiskt mål: Avfallshanteringen ska förknippas med god service och användarvänlighet. Hushåll och verksamheter i ska ha kunskap om och känna förtroende för avfallshanteringen. Kommunikationen ska präglas av öppenhet, tydlighet, trovärdighet och ha hög kvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt! 4.1 Nöjd-kund-index med avseende på hantering av avfall, ska vara över 75 16, mycket väl godkänt för Eskilstuna Energi och Miljö och för Kommunfastigheter År 2019 ska den service som Eskilstuna Energi och Miljö AB erbjuder för insamling av grovavfall ökat. 17 Indikator för uppföljning vid målåret, mätning görs minst en gång under perioden : - Nöjd-kund-index med avseende på frågor om hantering av avfall, för kunder till Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö Nöjd-kund-index med avseende på frågor om hantering av avfall, för kunder till Kommunfastigheter Andel nöjda kunder vid återvinningscentraler Antal tjänster som erbjuds samt antalet platser som betjänas av mobil ÅVC eller liknande tjänst. - Kostnad/arbetstid för Kommunfastigheters personal för städning Index baseras på enkät till kunder med frågor om 10 viktiga kärnområdesfrågor. Skala 0 till 100. Index i intervallet klassas som godkänt och över 75 som mycket väl godkänt. Enkät år 2015 för Eskilstuna Energi och Miljö AB resulterade i index Avser vilka olika tjänster som erbjuds samt antalet platser som betjänas av mobil ÅVC eller liknande tjänst. 18 Mäts genom kundenkät. 19 Mäts genom kundenkät. 20 Mäts genom kundenkät. 21 Avser städning/plockning på grund av att avfall lämnas felaktigt, inte annan/normal städning.

81 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Cirkulär ekonomi och ReTuna Kretsloppspark I ReTuna Kretsloppspark med återbruksgalleria finns köpcentrum för återbruk av förbrukade saker. En strategi är att under de närmaste åren utveckla ReTuna som kunskapscentrum för cirkulär ekonomi och nya affärsmodeller. Arbete med cirkulär ekonomi och nya affärsmodeller är också med i Affärsplan Eskilstuna. Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås kommuner har ett utvecklingssamarbete på kommunstyrelsenivå som kallas 4 Mälarstäder i samverkan, 4M. Det finns ett tiotal temaområden med varsin arbetsgrupp med strateger, planerare eller liknande. Ett område är klimat och energieffektivisering. Inom det temat kommer en handlingsplan tas fram för hur kommunerna kan samverka i frågan. I det arbetet fokuseras på konsumtionen och cirkulär ekonomi. Bland annat kommer det att behövas kompetensutveckling om cirkulär ekonomi för politiker och tjänstepersoner. 4 Nedskräpning Eskilstuna ska ligga i framkant gällande alla miljörelaterade frågor och förebyggande åtgärder för att minska nedskräpning är något som är mycket aktuellt att jobba med. Syftet är att få en renare och tryggare stad. Kommunen jobbar med nedskräpning, både avhjälpande och förebyggande, och låg 6:a i organisationen Håll Sverige Rent:s ranking av Sveriges kommuner år 2016 och Eskilstuna var bäst i länet. Några aktiviteter som återkommande genomförs är: Informationskampanj för att förändra attityder kring nedskräpning. Någon kampanj genomförs varje år. Eskilstuna Håller Rent - via Håll Sverige Rents aktion - Vi Håller Rent. En aktivitet som vi arbetar med årligen och vi är en av de många kommuner som är med i nätverket Håll Sverige Rent kommuner för ett skräpfritt Sverige deltog över i kommunen och plockade skräp i sitt närområde. Det är även ett bra tillfälle för deltagarna att lära sig mer om nedskräpning, återvinning och konsumtion. Skräpplockardag Stadsbyggnadsförvaltningen En dag för gemensam skräpplockning inom förvaltningen, SBF, som även utmanar andra förvaltningar att delta. Detta genomförs för andra året i rad nu under Kampanj med tävling Kampanj mot nedskräpningen, med budskapet att vi städar Eskilstuna som stad för X antal miljoner och att X % av skräpet är fimpar. I samband med kampanjen har även en instagramtävling knutits till den för att fånga upp fler medborgare. Det har varit olika teman under 5 veckor under #skräpfritteskilstuna där vinnaren presenterats måndagen efter och har vunnit 2 st biobiljetter. Tävlingen genomfördes år 2014 efter ett medborgarförslag och det finns planer på att genomföra den fler gånger. Skräpmätningar Det har utförts skräpmätningar- undersökning som anordnats av Statistiska centralbyrån och Håll Sverige Rent. Den senaste gjordes 2014, i centrums gatumiljö och stadsparken. Enligt medborgarförslag på rökfritt torg genomförs 2017 en kampanj på torget under den 6 april för ett rök-, snus- och tuggummifritt torg.

82 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Flera olika aktörer arbetar med att åtgärda nedskräpning: Tömning av papperskorgar och plockning i närheten av papperskorgarna utförs av entreprenör på uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen. När det inkommer anmälning om dumpat avfall åtgärdas det av Stadsbyggnadsförvaltningen och i vissa fall av Eskilstuna Energi och Miljö. Kommunfastigheters personal lägger arbetstid motsvarande flera heltidstjänster på hyresgästers avfall som inte hanterats korrekt av hyresgästen. Trafikverket ansvarar för städning längs landsvägar och rastplatser. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med omhändertagande av nedskräpmning samt omhändertagande av övergivna fordon. Det görs dels i egen regi samt dels via entrerprenörer och i samarbete med AMA. Skräpplockning i och i anslutning till centrum samt renhålling av vattenspegel i Eskulstunaån sker dagligen/veckovis.

83 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Ekonomi och finansiering 5.1 Finansiering av avfallshanteringen Avfallsverksamheten som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 20 miljöbalken, är helt finansierad via avgifter, inga skattemedel används. Avfallshanteringen finansieras av avfallstaxan som fastställs av kommunfullmäktige, se även kapitel 6.3. Avgifterna i taxan ska finansiera insamling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter. Avgifterna ska även finansiera återvinningscentralerna i Lilla Nyby och ReTuna, planering, utredning, kundtjänst och administration. Vilka åtgärder som får finansieras av avfallstaxan styrs av lagstiftning, 27 kap miljöbalken. Insamling och behandling av avfall som omfattas av producentansvar finansieras av avgifter på nya produkter och förpackningar med avseende på den insamling som sker genom återvinningsstationer. De fastighetsägare som önskar hämtning av sorterat avfall, förpackningar och tidningar, vid fastigheten betalar avgift för den hämtningen. Den tjänsten kan alla fastighetsägare i Eskilstuna välja; ägare av småhus, flerbostadshus och verksamheter. Därmed blir det lättare för de boende eller anställda att lämna sorterade avfall. Insamling och behandling av övrigt avfall, industriavfall med mera, finansieras av de avgifter som företag och verksamheter betalar till privata entreprenörer eller till Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB för att omhänderta avfallet. Andra ekonomiska styrmedel än de kommunala är skatt på avfall som deponeras, pant på returflaskor, skrotningspremier för bilar, producentansvarets förpackningsavgifter samt avgifter på miljöfarliga batterier. Sådana avgifter och pantsystem är i huvudsak lagreglerade. 5.2 Konsekvenser av avfallsplanens åtgärder Kostnaderna för avfallshantering ökar genom de åtgärder som behövs för att nå uppställda lokala och nationella mål. Till åtgärder som medför kostnader, som inte bedöms rymmas inom den ordinarie budgeten för ansvarig verksamhet, hör: Åtgärder vid nedlagda deponier, vilket gäller både Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret och privata företag eller markägare beroende på vad ansvarsutredning visar. Ansvarsutredning görs för varje nedlagd deponi innan åtgärder vidtas, för att klarlägga ansvar för finansiering. Kommunen har fått ca 40 miljoner kr i statsbidrag för att stärka bostadsbyggande och ca 10 miljoner kr av detta har avsatts i en fond för marksanering. För fastigheter där det finns behov av anpassning av avfallsutrymmen med mera för ökad källsortering och bättre arbetsmiljö. Åtgärder för att minska nedskräpning med informationsinsatser, mätning av nedskräpning med mera där Stadsbyggnadsnämnden genom parkavdelningen och gatuavdelningen är ansvarig. Genomförandet av avfallsplanen kan även medföra behov av förstärkning eller omprioritering med avseende på resurser och/eller personal för projektledning och beställarfunktion inom kommunledningskontoret.

84 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Kommunala styrmedel I detta kapitel beskrivs de styrmedel som kommunen använder för att genomföra de åtgärder som anges i avfallsplanen och uppnå målen. 6.1 Lokala avfallsföreskrifter För varje kommun ska det enligt Miljöbalken finnas en renhållningsordning. Renhållningsordningen innefattar lokala föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen samt denna avfallsplan. Föreskrifterna innehåller de kommunala bestämmelserna om avfallshantering. Föreskrifter om avfallshantering är ett verktyg för att styra hanteringen av hushållsavfall och en rättslig grund i det dagliga arbetet och vid tvister. Här kan exempelvis fastighetsinnehavare och verksamhetsutövare se vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Föreskrifterna utgör komplement till gällande lagstiftning på området. I föreskrifterna anges exempelvis att matavfall ska sorteras och lämnas skilt från annat avfall. 6.2 Kommunikations- och informationsarbete Information och kommunikation är viktigt i arbetet med att nå en kvalitativt bättre avfallshantering. Kommunen har också ett lagstadgat ansvar för information om både sådant avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar och producentansvar för förpackningar och returpapper. För att nå ut med avfallsinformation behövs en levande dialog och kommunikation som bygger på helhetssyn. Det kan vara effektivt att koppla information om hantering av avfall till konkret miljönytta. Kommunens och Eskilstuna Energi och Miljö AB:s informations- och kommunikationsarbete är helt avgörande för att intentionerna i avfallsplan med minskade avfallsmängder och ökad materialåtervinning skall följas. Viktiga delar i nuvarande informationsarbete är: Årlig information, t ex i form av almanacka Information om avfall och återvinning på internet, både på Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö:s och på kommunens hemsida Muntlig kommunikation i möten med kunder Exempel på informations- och kommunikationskanaler som Eskilstuna Energi och Miljö AB använder inom avfallshanteringen är: Kontinuerlig information riktade mot skolungdomar genom Eco friends. Eco Friends är ett projekt där Eskilstuna kommun, Kommunfastighet och Eskilstuna Energi och Miljö gått samman för att lyfta fram Eskilstuna som en föregångare inom miljö och hållbar utveckling. Aktiviteterna riktar sig till årskurs 2, 4 och 6. Eco Friends pedagogik bygger på att ge elever ökad kunskap om miljö och hållbarhet på ett nära och konkret sätt. Målet är att få eleverna att förstå vad lokala handlingar kan leda till globalt. Genom att stimulera fler sinnen samtidigt ökar vi elevernas förståelse och motivation att lära mer. Eco Friends ger eleverna verktyg till aktiva val i vardagen.. Information till nyinflyttade.

85 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Information om källsortering ges bland annat i samband med att fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper införs i flerfamiljshus. Information ges då både till boende och till fastighetsskötare. Personal från Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö besöker dels kunder, bostadsföretag etc i förebyggande syfte och dels de som efterfrågar personlig information om bland annat källsortering. I samband med de studiebesök som genomförs på avfallsstationen vid Lilla Nyby varje år. I samband med lokala mässor och lokala eller nationella kampanjer finns personal på plats för att informera om källsortering m m. Det finns ett fortsatt stort behov av kommunikation och information om avfall för att kunna öka andelen avfall som sorteras och lämnas för återanvändning eller materialåtervinning. Det gäller både hushåll, industrier och verksamheter. För att nå målen om minskade avfallsmängder, förbättrad utsortering av avfall till återvinning och bättre kvalitet på brännbart avfall behövs resurser för att nå hushållen och för att besöka företagen. Genom miljöinspektörernas nuvarande omfattning på tillsynsverksamheten nås endast en mindre del av företagen. Eskilstuna Energi och Miljö AB når endast de företag som är kunder och inte de företag som anlitar andra transportörer. Det är därför flera parter, utöver Eskilstuna Energi och Miljö AB, som kommer att behöva satsa resurser på information om avfallshanteringen under de närmaste åren: Kommunledningskontoret som ansvarar för övergripande informationsinsatser. Miljö- och räddningstjänstförvaltningens miljöavdelning för tillsynsinsatser. Stadsbyggnadsförvaltningen för arbete med minskad nedskräpning. Kommunala förvaltningar och Kommunfastigheter för information till personal och hyresgäster, både på svenska och på andra språk. 6.3 Avfallstaxa Viktiga principer för hur avgifter för den kommunala avfallshanteringen får tas ut regleras i lagstiftningen (Miljöbalken och Kommunallagen) genom självkostnadsprincipen, rätten till miljöstyrning och likställighetsprincipen. I lagstiftningen anges vilka typer av tjänster och verksamheter som får finansieras via avfallstaxan. För att kunna stimulera till minskad miljöbelastning från avfallshanteringen och en ökad återvinning av avfall har kommunerna enligt Miljöbalken möjlighet att differentiera avfallsavgiften. I Eskilstuna kommun tillämpas en miljöstyrande avfallstaxa som ska bidra till att avfallsplanens mål uppfylls. Avfallstaxan ska också medverka till en effektiv insamling med enhetligt behållarsystem och god arbetsmiljö samt medge en tillräcklig valfrihet. Avfallstaxan består av en fast avgift och en rörlig avgift för hämtning och behandling av hushållsavfallet. Den fasta avgiften ska i huvudsak finansiera administrations-, miljö- och planeringskostnader innefattande kostnader för bl.a. återvinningscentralerna i Lilla Nyby och ReTuna, farligt avfall, information, kundtjänst och planering. Den fasta avgiftens storlek beror på typ av boende/verksamhet. Nivån på den rörliga avgiften beror på valet av avfallshanteringslösning, exempelvis hämtningsintervall och storlek på behållare. Den rörliga avgiften ska finansiera kostnader för insamling och behandling av

86 Avfallsplan för Eskilstuna kommun avfall, exempelvis kostnader för behållare, fordon, bränsle, löner samt kostnader för förbränning, biologisk behandling, omlastnings- och transportkostnader till behandlingsanläggningar. Avfallstaxan är miljöstyrande vilket exempelvis innebär att avgiften för osorterat hushållsavfall är väsentligt högre för att stimulera till mer utsorterat matavfall. Under de närmaste åren kommer avfallstaxan att löpande ses över med avseende på miljöstyrande effekter. Bland annat kommer en översyn att göras för att kontrollera att taxan inte ska utgöra hinder för att återföra fosfor från enskilda avlopp till åkermark. Det kan exempelvis handla om bestämmelser om till vem betalning ska göras efter transport av avfall från enskilda avloppsanläggningar, om annan än Eskilstuna Energi & Miljö AB transporterar slam för spridning på åkermark. 6.4 Tillsyn I detta avsnitt beskrivs hur tillsyn kommer att bedrivas för att medverka till de mål som anges i avfallsplanen nås. Avfall och farligt avfall alstras i stor mängd hos både företag och hushåll. Det farliga avfallet kan vara farligt för människors hälsa och miljön. Hanteringen av avfall kan beroende på hur den sker vara ett stort resursslöseri, ett miljöproblem och ett sanitärt problem. Miljö- och räddningstjänstförvaltningens tillsyn inriktas framförallt på hur kommunen sköter sitt renhållningsansvar (vilket i sin tur påverkar kommuninvånarna) och på hur de yrkesmässiga verksamheterna sköter sin avfallshantering. Områden som granskas är bl.a. hur sortering sker, att förvaring av farligt avfall sker på ett betryggande sätt, att företagen jobbar med att minska uppkomsten av avfall samt att verksamheterna sköter de journaler och anteckningar som krävs för att visa hur de hanterar sitt avfall. Kontroll av transportdokumentation vid transporter av farligt avfall samt miljörapporter är också en viktig del. Mycket av denna tillsyn påverkar målen som finns med i avfallsplanen, exempelvis mål om förebyggande av avfall, minskad miljöbelastning och ökad materialåtervinning. 6.5 Fysisk planering Idag används inte fysisk planering med utformning av detaljplaner eller bygglov aktivt för att styra utformning som påverkar avfallshanteringen. Det är upp till respektive byggherre att föreslå en lösning som uppfyller gällande lagar och krav samt att söka råd i den utsträckning det anses behövas. En strategi är att utveckla rutiner och riktlinjer för detaljplanering och bygglov för att bland annat förbättra erfarenhetsåterföring vid samråd och förbättra rådgivning till byggherren. Eskilstuna expanderar och kommer att fortsätta växa under de närmaste åren. Det finns därmed behov av att underlätta detaljplaneprocessen och ett steg i detta är att ha tydliga riktlinjer. 6.6 Upphandling Eskilstuna kommun arbetar med att ställa miljökrav i upphandlingar och har riktlinjer för miljöanpassad upphandling. Vid den senaste uppdateringen inarbetades riktlinjer för krav på godtagbara sociala förhållanden vid produktion av varor. Det finns behov av att vidareutveckla riktlinjerna för att även omfatta krav på avfallsförebyggande arbete i upphandlingar. Det pågår pilotprojekt angående användning av avfallsförebyggande krav i upphandling och resultatet kommer att användas för att bedöma möjligheterna att ta fram riktlinjer.

87 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Samverkan med andra kommuner Avfallshanteringen är inte en lokal angelägenhet. Olika typer av avfall transporteras mer eller mindre långa sträckor till anläggningar belägna i andra kommuner för behandling. För både verksamhetsavfall och hushållsavfall är behandlingen, genom förbränning, materialåtervinning eller deponering en affärsmässig uppgörelse mellan avfallslämnaren och ägaren av behandlingsanläggningen. Den 1 januari 2014 bildades Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö (ESEM), som är ett gemensamt driftbolag för Eskilstuna och Strängnäs med ansvar för att bland annat driva och utveckla avfallshanteringen. Syftet är att samla kompetensen och samarbeta över ett större geografiskt område. Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö tar emot avfall i olikfärgade påsar från Eskilstuna, Strängnäs och Örebro kommuner och sorterar det med hjälp av optisk sortering på Lilla Nyby återvinningscentral. 8 Inverkan på miljön Med genomförande av denna avfallsplan håller kommunen en fortsatt hög ambitionsnivå i arbetet med en hållbar materialhantering. Avfallsplanen bedöms sammantaget ha övervägande positiva miljö- och hälsoeffekter. Positiv miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa bedöms uppstå främst till följd av åtgärder kopplade till: Vidareutveckling av ReTuna kretsloppspark, vilket bland annat syftar till att göra det lättare för allmänheten att lämna begagnade produkter till återanvändning. Minskat matsvinn, vilket medför att den mat som redan producerats nyttjas. Om maten kastas så är den miljöpåverkan som uppstått när maten producerades onödig. Minskad nedskräpning, vilket kan medföra både en minskad miljöbelastning, minskad skaderisk för djur och människor samt bidra till en ökad upplevelse av trygghet på allmänna platser. Fortsatt ökad återvinning, vilket bidrar till ökad resurshushållning och minskad energiförbrukning vid tillverkning av nya produkter. På längre sikt bedöms åtgärder för ökad återanvändning av begagnade produkter ge betydande positiv miljöpåverkan. Biologisk behandling av matavfall genom rötning ger biogas som kan ersätta fossila bränslen, vilket ger mindre utsläpp av klimatpåverkande koldioxid och andra miljö- och hälsostörande ämnen till luften. På sikt är även kontroll och åtgärder vid nedlagda deponier mycket viktiga. Dessa åtgärder tar lång tid och är komplicerade, inte minst ur ansvarssynpunkt och finansieringssynpunkt. Flera åtgärder i avfallsplanen syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för att öka återanvändning, öka återvinning eller informera hushåll och verksamheter om farligt avfall. Det tar lång tid att förändra beteenden och utfallet är svårt att bedöma i dagsläget, men på lång sikt kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen.

88 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara små. De positiva miljökonsekvenserna bedöms överstiga de negativa konsekvenserna. Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljökvalitetsmål. 9 Ordförklaringar I det följande förklaras några termer och begrepp som förekommer i denna avfallsplan och i kommunens föreskrifter för avfallshantering. Begreppen är ordnade i följande grupper: Avfallsslag Abonnemang, hantering av avfall och andra aktiviteter Aktörer Anläggningar, anordningar, byggnader och platser Inom respektive grupp står begreppen i alfabetisk ordning. Avfallsslag Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. (15 kap. 1 första stycket, miljöbalken). Med brännbart avfall avses sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat (4 avfallsförordningen). Med bygg- och rivningsavfall menas avfall från nyproduktion, d.v.s. husbyggnads- och anläggningsverksamhet samt avfall från rivnings-, renoverings- och tillbyggnadsverksamhet. Med elavfall eller elektriska och elektroniska produkter avses - produkter som i sin utformning och för en korrekt funktion är beroende av elektriska strömmar eller elektromagnetiska fält, - utrustning för generering, överföring och mätning av elektriska strömmar eller elektromagnetiska fält, eller - material som ingår eller har ingått i sådana produkter eller utrustning som avses i 1 och 2. (2 förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter). Ett enklare sätt att uttrycka detta är "allt som drivs eller har drivits med batteri eller via sladd". I denna avfallsplan används den kortare benämningen "elavfall" med samma betydelse som ovan. Med ej branschspecifikt avfall från industrier och verksamheter menas avfall bestående av kasserade produkter, varor, förpackningar och annat avfall som inte är en direkt följd av produktionsprocessen eller verksamheten. Med farligt avfall avses sådant avfall som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 4 till avfallsförordningen eller som omfattas av föreskrifter som meddelats med stöd av i 12 avfallsförordningen (4 avfallsförordningen). Farligt avfall är avfall som innehåller ämnen som kan vara skadliga för människor, djur eller miljö. Ämnena kan vara explosiva, oxiderande, brandfarliga, irriterande, hälsoskadliga, giftiga, cancerframkallande, smittfarliga, reproduktionstoxiska, mutagena, avge giftiga gaser i kontakt med vatten, luft eller syra, allergiframkallande eller ekotoxiska. Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl (Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall, NFS 2004:4).

89 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (15 kap. 2 miljöbalken). Exempel på avfall från hushåll är bl.a. köks- och städsopor, latrin, slam från enskilda anläggningar, grovavfall (möbler, cyklar m.m.), läkemedel samt hushållens farliga avfall. "Därmed jämförligt avfall från annan verksamhet" kan vara avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushållen, såsom städsopor, avfall från fettavskiljare och avfall från personalmatsalar, restauranger, bageri, butiker, skolor, sjukhus, m.m. För farligt avfall som inte kommer från hushållen gäller särskilda regler. Med kemikalie avses, enligt Svenska kemistsamfundets nomenklaturutskott 2001, ett ämne grundämne eller förening, eller en blandning av dessa som används industriellt och kommersiellt, samt inte är avsett att äta. Antalet kemiska ämnen som förekommer i samhället är mycket stort och det är viktigt att ha kännedom om hur de påverkar människor och miljö, både vid tillverkning och under användning samt hur de ska omhändertas efter användning, se även farligt avfall. Många gånger finns miljövänligare alternativ till olika kemiska produkter. Med kärlsopor avses sådant hushållsavfall som normalt läggs i soppåsen i ett hushåll och sedan läggs i hushållsavfallskärlen på fastigheten, och som återstår sedan grovsopor, farligt avfall, batterier, elavfall, förpackningar och tidningspapper sorterats ut. Exempel på kärlsopor är matrester, kladdiga förpackningar och städsopor. Med latrin avses avfall från torrtoalett och innehåller enbart fekalier, urin, toalettpapper och eventuellt strömedel, t.ex. torv. Med matavfall avses biologiskt lättnedbrytbart avfall eller livsmedelsavfall från hushåll eller verksamheter som restauranger, storkök, butiker eller livsmedelsindustrin. Matavfall är rester från det man äter, som blivit över, bortrensat eller utgånget. Med stickande och skärande avfall avses kasserade sprutor och kanyler från egenvård i hushåll. Med egenvård avses de åtgärder som privatpersoner själva utför eller som utförs av hemtjänstpersonal. Med trädgårdsavfall avses komposterbart eller flisbart avfall från normal trädgårdsskötsel. Med komposterbart trädgårdsavfall avses gräs, löv, tunna kvistar och fallfrukt. Med flisbart trädgårdsavfall avses grenar tjockare än en centimeter i diameter. Träd som fällts eller avfall som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård är inte att betrakta som trädgårdsavfall. Med övrigt hushållsavfall avses det som kvarstår när grovavfall, farligt avfall, matavfall, matoljor, trädgårdsavfall, latrin, slam, producentansvarsavfall och annat avfall än hushållsavfall har sorterats ut. Abonnemang, hantering av avfall eller annan aktivitet Ett abonnemang avser i detta sammanhang ett avtal mellan fastighetsinnehavare och Eskilstuna Energi och Miljö AB om hämtning och lämning av avfall. Abonnemanget betalas med avfallsavgiften som bestäms i den avfallstaxa som kommunfullmäktige beslutar. Med fastighetsnära hämtning av avfall avses hämtning av sorterat avfall, exempelvis förpackningar, returpapper och glas, vid bostadshus/verksamhet där avfallet uppkommit. Detta är en service som ägare av fastighet för hushåll eller företag kan beställa mot avgift. Med färgsortering avses insamlingssystem där avfallslämnaren sorterar hushållsavfall i påsar med olika färger för olika typer av avfall. När påsarna är fulla knyts de ihop med dubbelknut och slängs i sopkärl. Påsarna sorteras sedan i färgsorteringsanläggningen på Lilla Nyby avfallsanläggning. Med tillsyn avses kontroll från myndighet över verksamhet som bedriver viss verksamhet, särskilt miljöfarlig sådan. Tillsynsmyndighet i Eskilstuna kommun är Miljö- och räddningstjänstnämnden.

90 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Med återvinning av avfall avses exempelvis vidareutnyttjande av metaller eller andra material, kompostering av organiskt material samt utvinning av energi (exempel ur bilaga 2 till avfallsförordningen). Aktörer Med fastighetsinnehavare avses den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare (15 kap. 5 miljöbalken). Med FTI (Förpacknings- och TidningsInsamlingen) avses det företag som ansvarar för insamling av förpackningar och tidningar. Industrin och handeln bildade tillsammans FTI för att det lagstadgade producentansvaret skulle kunna efterlevas. FTI driver och ansvarar för skötsel av återvinningsstationerna. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. Med producent avses den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning, eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (15 kap. 4 miljöbalken). Med renhållningsorganisation avses den organisation som kommunstyrelsen anlitar för avfallshanteringen, Eskilstuna Energi och Miljö AB. Renhållningsorganisationen ansvarar för att verkställa avfallshantering som ligger inom kommunens ansvarsområde. Med verksamhet avses alla verksamheter som inte är privathushåll t.ex. skolor, restauranger, affärer, företag, institutioner. Anläggningar, anordningar, byggnader och platser Med container avses en behållare med en volym som överstiger 1000 liter. Se även "kärl". Med deponi avses upplagsplats för avfall. Som deponi anses inte en plats eller anläggning där avfall 1. omlastas för att beredas för vidare transport till en annan plats där det skall återvinnas, behandlas eller bortskaffas, 2. lagras innan det återvinns eller behandlas, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller 3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än ett år. (5 avfallsförordningen). Med en- och tvåbostadshus avses friliggande hus med en eller två bostäder, exempelvis, villa, radhus, kedjehus, parhus, boningshus på jordbruksfastighet, stuga och fritidshus. Med enskilda avloppsanläggningar och gemensamhetsanläggningar avses anläggning för behandling av avloppsvatten från hushåll som inte är anslutna till det kommunala avloppsvattennätet. Med fettavskiljare avses anordning för rening av fetthaltigt avloppsvatten från lokaler där mat/livsmedel tillagas eller bereds innan avloppsvattnet når det kommunala ledningsnätet. Med fritidshus avses byggnad som är avsedd som tillfällig bostad under semester eller annan fritid och som inte nyttjas för permanent boende. Med kärl avses hjulförsedd returbehållare för avfall med en volym upp till 1000 liter. Se även "container". Med återvinningscentral avses en bemannad anläggning med begränsat öppethållande för mottagning av sorterat avfall som enskilda hushåll får transportera bort (d v s grov- och trädgårdsavfall, batterier, elektronik o dyl). Med återvinningsstation avses obemannad plats med containrar och liknande behållare för mottagning av returpapper och förpackningar.

91

92 BILAGA 1 Sammanställning av åtgärder AVFALLSPLAN FÖR ESKILSTUNA

93 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 1 I detta avsnitt visas de åtgärder som planeras genomföras för att nå avfallsplanens angivna mål. Där flera ansvariga anges för en och samma åtgärd är den part som är understruken huvudansvarig och/eller sammankallande. Med angivet årtal avses att åtgärden ska vara genomförd 31:a december det året om inte annat framgår för enskilda åtgärder. Hänvisning till mål i avfallsplanen görs för varje fetstilsmarkerad rubrik för grupp av åtgärd, men hänvisningen upprepas sedan inte för varje åtgärd som ingår. Varje åtgärd har ett löpnummer. I tabellen visas en kort benämning för varje åtgärd. Efter tabellen finns en kort beskrivning av varje åtgärd. Årtal Åtgärd Ansvarig Mål nr Målområde 1 - Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning ReTuna kretsloppspark med galleria och återvinningscentral 1. Åtgärder enligt årlig verksamhetsplan för kretsloppsgalleria Eskilstuna Energi och Miljö AB. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret deltar 1.1, 1.2, 1.3 Minskat matsvinn 1.2, Handlingsplan för att minska matsvinn Den nämnd som ansvarar för kostorganisationen. Barn- och utbildningsnämnden och Vård och omsorgsnämnden deltar Genomföra åtgärder enligt framtagen handlingsplan enligt ovan. Den nämnd som ansvarar för kostorganisationen. Barn- och utbildningsnämnden och Vård och omsorgsnämnden deltar. 4. Årlig mätning av matsvinn för skola och omsorg Den nämnd som ansvarar för kostorganisationen. Barn- och utbildningsnämnden och Vård och omsorgsnämnden deltar.

94 Årtal Åtgärd Ansvarig Mål nr Andra åtgärder för att främja cirkulär ekonomi och förbygga avfall Komplettera med container för återanvändning vid mobil återvinningscentral Eskilstuna Energi och Miljö AB 1.1, 1.2, Vidareutveckla befintlig portal för återanvändning av produkter inom kommunkoncernen 7. Utveckla möjligheter och rutiner för reparation och/eller upcycling av möbler från kommunkoncernen Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret i samarbete med Eskilstuna Energi och Miljö AB och intressenter i kretsloppspark Utveckling av affärsmodell för cirkulär ekonomi Workshop/seminarium om cirkulär ekonomi och förebyggande av avfall Projekt med exempel ReTuna som kompetenscentrum för cirkulär ekonomi Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret i samråd med Eskilstuna Energi och Miljö AB och näringsliv Informationskampanj om miljönyttan med förebyggande av avfall Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret i samråd med Eskilstuna Energi och Miljö AB och intressenter i kretsloppspark Undersök möjlighet att etablera Maker Space, skaparverkstad Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret, Mälardalens Högskola, RISE Research Institutes of Sweden, näringsliv 11. Pedagogiskt återbruksmaterial till kommunens verksamheter, i första hand förskolor Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret, i samarbete med

95 Årtal Åtgärd Ansvarig Mål nr Eskilstuna Energi och Miljö och Barn och utbildningsnämnden Undersök möjligheter att underlätta att överskottsmaterial från ReTuna kan användas inom kommunkoncernens verksamheter 13. Krav vid kommunens upphandlingar för att förebygga avfall och minska mängden avfall Målområde 2 - Minskad miljöbelastning Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret, i samarbete med Eskilstuna Energi och Miljö, Barn och utbildningsnämnden och eventuellt övriga nämnder och bolagsstyrelser Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret och upphandlingsenheten Insamling av farligt avfall och elavfall Årlig informationskampanj om farligt avfall Eskilstuna Energi och Miljö AB Vid tillsyn enligt miljöbalken ska hantering av farligt avfall kontrolleras och information ges. Miljö- och räddningstjänstnämnden Nedlagda deponier Sluttäckning av deponin vid Lilla Nyby. Eskilstuna Energi och Miljö AB Efterbehandla minst en nedlagd deponi per år. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret ansvarar för att driva ärenden, men ansvar för efterbehandlingen fastställs vid ansvarsutredning för respektive objekt. Miljö- och räddningstjänstnämnden är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.

96 Årtal Åtgärd Ansvarig Mål nr Nedskräpning 2.3, 2.4, Mätning av skräp Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen Medborgarenkät om nedskräpning Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret Samrådsgrupp för förebyggande åtgärder mot nedskräpning Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret, Kommunfastigheter, Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen, Kulturoch fritidsnämnden och Destination Eskilstuna AB Strategi för minskad nedskräpning med budget för förebyggande åtgärder Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen i samarbete med kommunledningskontoret, Kommunfastigheter, Kultur- och fritidsnämnden och Destination Eskilstuna AB Sammanställning av kostnader för nedskräpning Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen i samarbete med kommunledningskontoret, Kommunfastigheter och Kultur- och fritidsnämnden Utred förslag på fysiska förbättringar Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen i samarbete med kommunledningskontoret, Kommunfastigheter, Kultur- och fritidsnämnden och Destination Eskilstuna AB Genomför fysiska förbättringar för minskad nedskräpning Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen i samarbete med kommunledningskontoret,

97 Årtal Åtgärd Ansvarig Mål nr Kommunfastigheter och Kultur- och fritidsnämnden Pilotprojekt med sortering på allmän plats Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen Eskilstuna Håller Rent - Årliga skräpplockardagar Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen Skräpplockartillfällen/skräpmorgon Destination Eskilstuna AB genom Hållbar Evolution Informationskampanj om nedskräpning Stadsbyggnadsnämnden genom Park och naturavdelningen och Gatuavdelningen Etablering av ny anläggning Etablering av lokal anläggning för mottagning av schaktmassor Eskilstuna Energi och Miljö AB i samarbete med Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret Målområde 3 - Ökad återvinning Steg 1:2018 Steg 2:2019 Steg 3: Källsortering inom kommunkoncernen Inventering, förslag på lämplig utrustning och utvärdering av mål 3.5 Kommunstyrelsen genom Konsult och Uppdrag, angående källsortering inom kommunkoncernen. i samarbete med respektive verksamhet - Steg 1: Förskolor, skolor och vård och omsorg - Steg 2: Resterande delar av kommunkoncernen - Steg 3: Utvärdering 31. Förbättring med avseende på källsortering/färgsortering inom Barn- och utbildningsnämnden Förskolor och grundskolor Förbättring med avseende på källsortering/färgsortering inom vård och omsorg Vård och omsorgsnämnden

98 Årtal Åtgärd Ansvarig Mål nr Förbättring med avseende på källsortering/färgsortering inom Resterande delar av kommunkoncernen Varje nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för åtgärder inom sin verksamhet, med hjälp av avdelningen Konsult och Uppdrag Pilotprojekt angående användning av underjordsbehållare Kommunfastigheter i samarbete Eskilstuna Energi och Miljö AB Textilier 3.1, Pilotprojekt textilinsamling Kommunfastigheter Etablera insamling av textilier Eskilstuna Energi och Miljö AB Ökad insamling och biologisk behandling av matavfall Informationskampanj om sortering och behandling av matavfall Eskilstuna Energi och Miljö AB Utredning om rötning av matavfall med återföring till åkermark Eskilstuna Energi och Miljö AB i samråd med lantbrukare 3 (strat) Lyft övrigt avfall högre i avfallshierarkin Tillsyn som verktyg för att lyfta övrigt avfall högre i avfallshierarkin Miljö- och räddningstjänstnämnden Återföring av fosfor 3.6, Slamrevision Eskilstuna Energi och Miljö AB Genomförande av åtgärder enligt slamrevisionen Eskilstuna Energi och Miljö AB Hantering av slam och aska, framtagande av beslutsunderlag Eskilstuna Energi och Miljö AB

99 Årtal Åtgärd Ansvarig Mål nr Åtgärder för att underlätta spridning av slam från slutna tankar Rutiner Administration och administrativa verktyg Information Avfallstaxa Eskilstuna Energi och Miljö AB och Miljö- och räddningstjänstnämnden i samråd med lantbrukare Fysisk planering 44. Översyn och dokumentation av rutiner för samråd vid fysisk planering samt bygg- och rivningslov Framtagande av riktlinjer för utformning för god avfallshantering, riktat till planhandläggare, bygglovshandläggare och byggherre Stadsbyggnadsnämnden genom planavdelningen, bygglovsavdelningen, Eskilstuna Energi och Miljö AB Stadsbyggnadsnämnden genom planavdelningen, bygglovsavdelningen, Eskilstuna Energi och Miljö AB 1, 2, 3, Kvalitetssäkring 3.1, 3.2, Plockanalys av avfall, enligt Avfall Sveriges manual Eskilstuna Energi och Miljö AB Kvalitetssäkring av statistik Eskilstuna Energi och Miljö AB Målområde 4 - Kundfokus Löpande information Översyn av information till nyinflyttade Eskilstuna Energi och Miljö AB 1, 2, 3 och Översyn av information till nyinflyttade, boende och utflyttande i Kommunfastigheters fastighetsbestånd Kommunfastigheter

100 Årtal Åtgärd Ansvarig Mål nr Löpande 50. Avfallsrelaterad miljökommunikation Eskilstuna Energi och Miljö AB Löpande 51. Skolinformation/Ecofriends Eskilstuna Energi och Miljö AB Service för insamling av grovavfall Utöka tjänster för insamling av grovavfall från flerbostadshus Eskilstuna Energi och Miljö AB Nöjda kunder 4.1 Löpande 53. Utbildning av personal vid återvinningscentral Eskilstuna Energi och Miljö AB Kundenkät Eskilstuna Energi & Miljö Kundenkät Kommunfastigheter Uppföljning Årlig uppföljning av mål och åtgärder Kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret 1, 2, 3, 4 Kortfattad beskrivning av ovan angivna åtaganden ReTuna kretsloppspark med galleria och återvinningscentral 1. Åtgärder enligt årlig verksamhetsplan för kretsloppsgalleria. Minskat matsvinn 2. Handlingsplan1 för att minska matsvinn från kommunens livsmedelsanvändning inom främst skola och omsorg ska arbetas fram. Exempel på aktiviteter som kan ingå i handlingsplanen är visualisera matsvinn, tävlingar, information om miljöpåverkan, temavecka för matsvinn, beräkning av kostnader för matsvinn och andra aktiviteter. Ett exempel är att utlysa en tävling med fokus på miljövänliga och lustfyllda måltider för god hälsa och goda 1 Enligt Klimatplan för Eskilstuna, antagen av kommunfullmäktige och reviderad

101 skolresultat. I begreppet miljövänlig ska även inrymmas att mat inte ska kastas. Mat, som har producerats och därmed påverkat miljön, ska ätas upp i så stor utsträckning som möjligt för att undvika onödig miljöpåverkan. 3. Genomföra åtgärder enligt framtagen handlingsplan enligt ovan. 4. Årlig mätning av matsvinn inom skola och omsorg. Andra åtgärder för att främja cirkulär ekonomi och förbygga avfall 5. Komplettera med container för återanvändning vid mobil återvinningscentral med syftet att göra det lättare att lämna saker till återanvändning även för de som lämnar grovavfall till mobil återvinningscentral. 6. Vidareutveckla befintlig portal för återanvändning av produkter inom kommunkoncernen Idag är det starkt begränsat vilka personer som har tillgång till att söka i verktyget och befintlig portal uppfattas som svår att söka i, av användare. Detta verktyg behöver således bli mer känt inom kommunkoncernen, bli lättare att använda och tillgängligt för flera. 7. Utveckla möjligheter och rutiner för reparation och/eller upcycling av möbler från kommunkoncernen. 8. Utveckling av affärsmodell för cirkulär ekonomi. I arbetet med att utveckla affärsmodeller kan följande delprojekt ingå: - Workshop/seminarium om cirkulär ekonomi och förebyggande av avfall - Projekt med ett företag eller en grupp av företag där exempel utvecklas. Erfarenheter kan spridas i form av goda exempel. - ReTuna som kompetenscentrum för cirkulär ekonomi 9. Informationskampanj om miljönyttan med förebyggande av avfall. 10. Undersök möjlighet att etablera Maker Space, skaparverkstad. Grundtanken med Makerspace är att skapa en verkstadsliknande miljö som uppmuntrar till delning av kunskap, verktyg och idéer Pedagogiskt återbruksmaterial till kommunens verksamheter, i första hand förskolor. Syftet är att materialförsörjningen till egna pedagogiska verksamheter i första hand ska ske genom återbrukat material i stället för nytt. 12. Undersök möjligheter att underlätta att överskottsmaterial från ReTuna kan användas inom kommunkoncernens verksamheter. 13. Krav vid kommunens upphandlingar för att förebygga avfall och minska mängden avfall. Utveckla rutiner och stödmaterial som kan användas av handläggare vid upphandling. Syftet är att ställa krav vid upphandlingar enligt Miljöstyrningsrådets riktlinjer eller motsvarande med syfte att bidra till att minska avfallets mängd och farlighet. 14. Årlig informationskampanj om farligt avfall ska genomföras. Informationen ska vara riktad till hushåll och omfatta vad som är farligt avfall, hur det ska sorteras och var det ska lämnas. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot smått elavfall. 15. Vid tillsyn enligt miljöbalken ska hantering av farligt avfall kontrolleras och information ges. 16. Sluttäckning av deponin vid Lilla Nyby. Deponering av avfall på Lilla Nyby avfallsupplag har upphört. Åtgärder ska fortsätta vidtas enligt avslutningsplan. Deponin ska sluttäckas, vilket kommer att pågå under flera år och beräknas vara klart ca år Ansvarsutredning och åtgärder vid minst en nedlagd deponi per år. Det ska finnas en prioriteringslista för det fortsatta arbetet med åtgärder vid äldre nedlagda deponier, inklusive deponier som inte är kommunens ansvar. 2

102 Nedskräpning 18. Mätning av skräp. Genomföra mätning i två omgångar, år 2018 och år 2021, av nedskräpning enligt standardiserad metod med hjälp av organisationen Håll Sverige Rent och SCB. 19. Medborgarenkät om nedskräpning. Frågorna handlar om hur allmänheten upplever nedskräpning, bland annat med koppling till känsla av otrygghet. Enkäten görs enligt samma upplägg som genomfördes under 2016 med hjälp av Håll Sverige Rent. 20. Samrådsgrupp för förebyggande åtgärder mot nedskräpning. Bilda samrådsgrupp för arbete för minskad nedskräpning. Syftet är att genom samverkan och strategiska insatser nå större genomslagskraft för att, på sikt, kunna förändra attityder hos de som lämnar skräp. Exempel på frågeställningar är: - Kan vi minska andelen invånare som upplever vissa allmänna platser som en otrygg miljö genom att bland annat minska nedskräpningen? - Hur ändrar vi beteenden och attityder? - Hur kan vi påverka behovet av renhållning? - Hur förnyar vi våra metoder för renhållning? - Hur uppmärksammar vi, och hur ger vi positiv feedback till olika insatser som görs mot nedskräpning, exempelvis till deltagare vid skräpplockardagar, å-dykare m m. 21. Strategi för minskad nedskräpning med budget för förebyggande åtgärder. Utforma strategi för arbete för minskad nedskräpning med konkreta åtgärder, tidplan och ansvariga. Se syftet som anges ovan. Nedan anges några åtgärder för att minska nedskräpning. I arbetet med denna strategi kommer ytterligare förslag att tas fram och fler parter kan komma att utpekas som ansvariga för genomförande av åtgärder. Åtgärder som anges i avfallsplanen kan förändras om den framtagna strategin för minskad nedskräpning pekar på andra, viktigare, åtgärder. 22. Sammanställning av kostnader för nedskräpning. Organisationen Håll Sverige Rent arbetar med att ta fram verktyg för sammanställning av kostnader för arbete med att åtgärda nedskräpning, med syftet att få en bättre bild av vad nedskräpning kostar för samhället. Genom att ta med samma typer av kostnadsposter och räkna på likartat sätt ökar också möjligheten att jämföra kostnader för nedskräpning mellan olika kommuner och från ett år till ett annat för att se om kostnaderna ökar eller minskar. 23. Utred förslag på fysiska förbättringar, exempelvis behållare för skräp på allmänna platser och rutiner för tömning och ansvar. Syftet är att även andra delar av kommunen ska kunna använda samma typ av behållare utan att alla ska behöva utreda samma sak. Behållare ska se estetiskt tilltalande ut och vara tillräckligt stora för att kommunens personal ska hinna tömma dem i tid utan att överfyllnad gör platsen skräpig. Se även åtgärd nr Genomför fysiska förbättringar med avseende på utställda behållare för skräp på allmänna platser. Se även åtagande nr Pilotprojekt med sortering på allmän plats. Det kan ske med hjälp av flera behållare nära varandra, behållare med flera fack eller med hjälp av färgsortering. Olika möjligheter bör beaktas i samband med pilotprojektet. Eventuellt kan olika lösningar på olika platser jämföras med varandra i utvärderingen. 26. Eskilstuna Håller Rent - Årliga skräpplockardagar. Deltagande i de årliga nationella skräpplockardagarna som arrangeras i samarbete med organisationen Håll Sverige Rent. Exempel på frågeställningar för samrådsgruppen enligt ovan är: -Hur kan så många som möjligt engageras? -Utlottning av priser? 27. Skräpplockartillfällen/skräpmorgon. Syftet är att uppmärksamma nedskräpning genom exempelvis kort, ca en timme, skräpplockning.

103 28. Informationskampanj om nedskräpning. Görs i minst två omgångar, år 2019 och år 2020, för att uppmärksamma betydelsen av att minska nedskräpning med syftet att på sikt förändra attityden hos de som lämnar skräp. Etablering av ny anläggning 29. Etablering av lokal anläggning för mottagning av schaktmassor. I dagsläget finns behov av lokal anläggning som kan ta emot blöta schaktmassor. Sådant transporteras idag till anläggningar i andra kommuner. Syftet är att etablera en miljösäker hantering samt att minska behovet av transporter. Det kommer även att finnas behov av anläggning som kan ta emot vanliga schaktmassor när deponin på Lilla Nyby avfallsanläggning är sluttäckt. Eventuellt kombineras anläggningen även med plats för mellanlagring av massor som räknas som farligt avfall. Källsortering inom kommunkoncernen 30. Inventering, förslag på lämplig utrustning och utvärdering av mål 3.5 angående källsortering inom kommunkoncernen. Verksamheterna ska minst källsortera farligt avfall, elavfall, förpackningar, returpapper, matavfall och övrigt hushållsavfall. När det finns skäl till det ska även textilier sorteras. Konsult och Uppdrag inventerar behov av nya sorteringsmöbler och tar fram förslag på ändamålsenliga möbler som fungerar för både verksamheternas personal att sortera/färgsortera och för kommunfastigheters personal att ta avfallet rätt till soprummen/miljörummen. 31. Förbättring med avseende på källsortering/färgsortering inom förskolor och grundskolor. 32. Förbättring med avseende på källsortering/färgsortering inom verksamheter som bedriver vård och omsorg 33. Förbättring med avseende på källsortering/färgsortering inom resterande delar av kommunkoncernen 34. Pilotprojekt angående användning av underjordsbehållare. Textilier 35. Pilotprojekt textilinsamling 36. Etablera insamling av textilier Ökad insamling och biologisk behandling av matavfall 37. Informationskampanj om sortering och behandling av matavfall 38. Utredning om rötning av matavfall med återföring till åkermark. Möjligheter att behandla matavfall skilt från avloppsslam ska utredas, enligt tillstånd för Ekeby avloppsreningsverk. Lyft övrigt avfall högre i avfallshierarkin 39. Tillsyn som verktyg för att lyfta övrigt avfall högre i avfallshierarkin. Vid tillsyn enligt miljöbalken ska frågor ställas om hur avfall hanteras i förhållande till avfallshierarkin. Diskussion ska föras om hur hanteringen av avfall kan lyftas högre upp enligt avfallshierarkin.

104 Återföring av fosfor 40. Slamrevision. Slamrevision pågår under år Denna slutförs senast Syftet är att granska kvaliteten på slam från avloppsreningsverk, uppmärksamma avsättningsmöjligheter och identifiera behov av åtgärder för att förbättra kvaliteten samt andra åtgärder som främjar användning av slam på åkermark. Slutsatser från revisionen ska redovisas tillsammans med övrig uppföljning av avfallsplanen. 41. Genomförande av åtgärder enligt slamrevisionen. Kraven för slamkvalitet enligt tidigare utförd slamrevision ska efterlevas och åtgärder som angivits i slamrevisionens rapport ska genomföras. Dessa krav och åtgärder återges inte i denna avfallsplan. Istället hänvisas till den rapport som finns hos Eskilstuna Energi och Miljö AB. Genomförda åtgärder ska redovisas årligen tillsammans med övrig uppföljning av åtaganden enligt avfallsplanen. 42. Hantering av slam och aska, framtagande av beslutsunderlag. En strategi ska utarbetas för hur slam och aska ska hanteras efter slutförd sluttäckning av deponin Lilla Nyby. Status för arbetet med beslutsunderlag redovisas år 2021, när avfallsplanen som helhet följs upp inför revidering. 43. Åtgärder för att underlätta spridning av slam från slutna tankar. Åtgärderna omfattar exempelvis rutiner, administration, administrativa verktyg, information och översyn av avfallstaxa. Fysisk planering 44. Översyn och dokumentation av rutiner för samråd vid fysisk planering samt bygg- och rivningslov. Idag är det upp till varje handläggare om, och hur, samråd sker. Det finns också oklarheter kring rutinerna för mottagare av förslagen. Genom att dokumentera rutinerna ökar sannolikheten för att undvika att frågor om utformning för god avfallshantering inte uppmärksammas. 45. Framtagande av riktlinjer för utformning för god avfallshantering, riktat till planhandläggare, bygglovshandläggare och byggherre. Syftet är att med hjälp av riktlinjerna påverka de förslag till utformning som byggansvariga och arkitekter gör, utöver vad lagstiftning och regelverk anger. Med hjälp av riktlinjer ökar möjligheterna att styra för bättre sortering och bättre arbetsmiljö för hämtningspersonal. Kvalitetssäkring 46. Plockanalys av avfall, enligt Avfall Sveriges manual. Med plockanalys avses en undersökning av insamlat avfall där avfallet sorteras manuellt i olika delar, t ex brännbart, matavfall, farligt avfall, m m. Detta görs för att få en uppfattning om främst hur stort problem det är med felaktigt sorterat farligt avfall. Det ger underlag vid planering av informationsinsatser och för uppföljning av mål. 47. Kvalitetssäkring av statistik. Löpande information 48. Översyn av information till nyinflyttade fastighetsinnehavare. 49. Översyn av information till nyinflyttade, boende och utflyttande i Kommunfastigheters fastighetsbestånd. 50. Avfallsrelaterad miljökommunikation. Arbeta aktivt med avfallsrelaterad miljökommunikation (inkl. hur avfall ska sorteras och avfallshanteringens miljöpåverkan) genom att bl.a. förbättra befintliga informationskanaler, hemsidan samt information via media såsom lokalpress, radio och TV. 51. Skolinformation. Fortsatt arbete med projektet Ecofriends. Service för insamling av grovavfall 52. Utöka tjänster för insamling av grovavfall från flerbostadshus

105 Nöjda kunder 53. Utbildning av personal vid återvinningscentral. Utbildning ska ske genom bl.a. återkommande intern utbildning av befintlig personal där bland annat kommunens och bolagets planer på förändringar i avfallshanteringen, aktuella kvalitetskrav på utsorterat material och möjligheter att lämna avfall till återanvändning ska tas upp. Syftet är att säkerställa hög kompetens hos personalen på återvinningscentralerna eftersom dessa personer är de som i sitt dagliga arbete träffar människor i färd med att sortera sitt avfall. Personalen ska kunna diskutera eventuella svårigheter med sorteringen och kunna stå för och vara stolta över den verksamhet som bedrivs. 54. Kundenkät ska genomföras två gånger under avfallsplaneperioden med syfte att långsiktigt säkerställa nivån och kvaliteten på utförda tjänster. Kundenkäten ska innehålla frågor om hur nöjda kunderna är med olika typer av insamling och om vilka förändringar kunderna önskar med avseende på utformning av insamling och andra avfallstjänster. 55. Kundenkät ska genomföras två gånger under avfallsplaneperioden med syfte att långsiktigt säkerställa nivån och kvaliteten på utförda tjänster. Uppföljning 56. Årlig uppföljning av mål och åtgärder ska göras enligt denna avfallsplan. Samtliga som ansvarar för genomförande av avfallsplanen, det vill säga som angetts som ansvariga för åtagande i planen, ska årligen rapportera till kommunledningskontoret. Årligen ska en redovisning av uppföljning av planens mål och åtgärder lämnas till Kommunstyrelsen.

106 BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN FÖR ESKILSTUNA

107 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 I Eskilstuna kommuns avfallsplan 2013 antogs 18 delmål i linje med det övergripande målet. För respektive delmål redovisas här sammanvägd måluppfyllelse med utgångspunkt från tidigare fastställda indikatorer. Kommentarer till indikatorer och genomförande av tidigare beslutade åtgärder anges i textavsnitt för respektive delmål. Grad av måluppfyllelse illustreras med nedanstående symboler: Målet är uppfyllt/ åtgärder är genomförda Målet är delvis uppfyllt/ åtgärder är delvis genomförda Målet är ej uppfyllt/ åtgärder är ej genomförda Antal genomförda åtgärder Delvis genomförda åtgärder Ej genomförda åtgärder Figur 1 Totalt presenterades 52 olika åtgärder kopplade till olika mål i avfallsplanen. Av dessa har 75% av åtgärderna helt eller delvis genomförts. Antal mål som uppfyllts Antal mål som delvis uppfyllts Antal mål som inte uppfyllts alls Antal mål som inte kan utvärderas Figur 2 I föregående avfallsplan finns 18 olika delmål. Av dessa bedöms fyra mål vara uppfyllda, sju mål bedöms vara delvis uppfyllda och fem mål bedöms inte alls vara uppfyllda. Två mål kan inte utvärderas för att det saknas mätning.

108 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 1. Målområde 1: Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning Strategiskt mål: Människor och verksamheter känner till avfallsminimerande alternativ och bidrar till att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen. Det tar lång tid att påverka människors beteende. Ambitionen med detta målområde är att göra det lättare att återanvända saker, både för den som lämnar saker och för den som vill köpa begagnat samt att väcka tankar kring olika sätt att minska mängden avfall. Kommunen kan i sina olika roller som verksamhetsutövare och fastighetsägare agera på olika sätt för att minska uppkomsten av avfall. I sammanställningen över åtaganden från 2013 års avfallsplan, handlingsprogrammet i bilaga 1, anges bland annat byggande av ny kretsloppspark med återvinningscentral och galleria, åtgärder för att minska matsvinn från kommunens storkök samt information om avfallsminimering. Kommunen är en stor organisation som köper in en mängd olika material för sin verksamhet. Kommunen har därigenom möjlighet att föregå med ett gott exempel med avseende på till exempel miljökrav vid upphandling, vilket tillämpas redan idag, men kan utvecklas vidare. Det finns dessutom ett stort pedagogiskt värde i att kommunen engagerar sig i avfallsminimerande åtgärder. Delmål 1: År 2015 ska en kretsloppspark med återvinningscentral etablerats. Mätning/indikator Etablering av kretsloppspark med återvinningscentral och galleria. Kommentar ReTuna kretsloppspark med återvinningscentral och galleria invigdes under år Åtgärd genomförd. Delmål 2: År 2016 ska avfallsmängderna från hushåll till behandling minskat med 5 % jämfört med år 2011, bland annat genom en ökad återanvändning. Hushåll och verksamheter ska känna till avfallsminimerande alternativ. Mätning/indikator Insamlad total mängd avfall från hushåll 1, som skickas till behandling genom återvinning, biologisk behandling, förbränning eller deponering relaterat till antalet invånare. Kommentar I Sverige har mängden hushållsavfall i genomsnitt per person ökat från 450 kg per person år 2011, till 478 kg per person år 2015 (statistik saknas ännu för år 2016). 500 kg per person, 2016 I Eskilstuna har mängden avfall per person under samma tid minskat från 546 kg per person år 2011, till 500 kg per person och år, vilket är en 1 Kärlsopor, matavfall, grovavfall och avfall som omfattas av producentansvar för förpackningar och elavfall. Uppgifter från Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö kompletteras med statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB samt från Elkretsen. Slam från enskilda avlopp ingår inte. Ökad återföring av fosfor är ett eget mål.

109 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 minskning med ca 9 %. Det finns dock osäkerheter angående om mängden har räknats på olika sätt. Delmål 3: År 2016 ska andelen grovavfall som lämnas till återanvändning istället för till annan behandling vid återvinningscentral eller kretsloppspark vara 10 % 2. Mätning/indikator Mängd avfall som lämnas för återanvändning och lämnas i behållare eller dylikt i anslutning till återvinningscentral relaterat till totala mängden brännbart grovavfall. Detta mäts inte. Kommentar Möjligheterna att lämna avfall för återanvändning har ökat i och med att ReTuna kretsloppspark öppnat. Avfall för återanvändning kan lämnas både vid ReTuna och vid återvinningscentralen Lilla Nyby. I ReTuna kretsloppsgalleria sker försäljning av begagnade produkter. Delmål 4: År 2016 ska mängden textilier i grovavfallet minskat med 10 % jämfört med år Mätning/indikator Andel textilier som hittats vid plockanalys av brännbart avfall som lämnats som grovavfall vid återvinningscentral, inklusive mobil återvinningscentral. Kommentar Ingen plockanalys av grovavfall har genomförts efter år Arbete pågår för att möjliggöra sortering av textilier för återvinning. Ingen mätning gjord. Delmål 5: År 2016 ska mängden matsvinn i kommunens storkök för skolor och omsorg minskat med 15 % 4 jämfört med år Mätning/indikator Andel tallrikssvinn i kommunens servering i skolor och äldreomsorg Kommentar Kan inte utvärderas. Mätning av matsvinn under år 2016 resulterade i medelvärde på 13 %. Mätningen genomfördes i tillverkningskök för skolor och äldreomsorg. Det 2 Målet förutsätter att mängden avfall som lämnas till återanvändning vid ReTuna mäts. 3 I detta fall är jämförelseåret 2010 eftersom en plockanalys gjordes av grovavfall som lämnats vid återvinningscentralen i Lilla Nyby och till den mobila återvinningscentralen. Andelen textilier i det brännbara grovavfallet var då 22 %. 4 I Klimatplan för Eskilstuna, antagen av kommunfullmäktige , anges mål för att minska matsvinn med 10 % till år 2015 och med 25 % till år 2017 och 50 % till år 2020 med basår I avfallsplanen har årtalet anpassats till avfallsplanens övriga mätbara mål. Klimatplanen har därefter reviderats.

110 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 saknas dock värde för referensåret. 2. Målområde 2: Minskad miljöbelastning Strategiskt mål: Uppkomsten av farligt avfall ska minska, främst genom minskat inköp av miljöfarliga kemikalier och produkter. Farligt avfall som uppkommer i Eskilstuna kommun ska sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Utsläpp från avfallshantering ska minimeras. Miljöbelastningen från deponerat avfall ska minska. Avfall till deponering ska vara väl sorterat, kontrollerat och karakteriserat och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Nedlagda deponier ska vara välkända och inte utgöra risk för hälsa och miljö. Insamling och transporter av avfall ska ske med minimal påverkan på människors hälsa och miljö. Nedskräpningen i tätort, i parker, vid badplatser, i naturen och vid avlämningsplatser för avfall ska minska. Delmål 1: Andelen farligt avfall som hittats i hushållsavfall ska vara mindre än 0,3 % 5. Målet kan inte utvärderas Mätning/indikator Insamlad mängd farligt 6 avfall från hushåll relaterat till antalet invånare. Andel farligt avfall som hittas vid plockanalys av hushållsavfall, %. Kommentar Ingen mätning har gjorts under år Målet kan inte utvärderas. Mängden farligt avfall i form av småkemikalier, färg och liknande är oförändrade jämfört med för fem år sedan. 1,9 kg per invånare Ingen mätning Delmål 2: Under perioden 2013 till 2016 ska i genomsnitt en nedlagd deponi per år vara åtgärdad. Mätning/indikator Antal nedlagda deponier som åtgärdats 1 ( ) Kommentar Trumtorp har schaktats bort. Arbete med Granbacken pågår under år Målvärdet avser medianvärde under år där minst en plockanalys ska ha utförts varje år. Se även indikator med avseende på plockanalyser för detta mål. 6 Med farligt avfall avses småkemikalier, färg, oljehaltigt avfall och övrigt farligt avfall, exklusive impregnerat trä och asbest.

111 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 Delmål 3: År 2016 ska nedskräpningen minskat med minst 10 % jämfört med år Målet kan inte utvärderas Mätning/indikator Genomsnittligt antal skräpföremål per 10 m 2 (2013) 7,76 Kommentar Ingen mätning har gjorts under år Målet kan inte utvärderas. En mätning i centrum har gjorts år Resultatet visade 7,76 skräpföremål per 10 m 2. En mätning i stadsparken har gjorts år Resultatet visade 0,69 skräpföremål per 10 m 2. Delmål 4: Samtliga fasta tillsyns- och kontrollobjekt ska informeras om farligt avfall minst en gång under avfallsplanens giltighetstid. Mätning/indikator Antal företag som fått information 8 eller granskats med avseende på farligt avfall i samband med tillsynsverksamhet. Kommentar Information och granskning sker enligt miljökontorets rutiner, men det saknas sammanställning över antalet företag där farligt avfall varit aktuellt att granska. Uppgift saknas 7 Mätning sker enligt mätning med SCB:s metod. Jämförelseåret är anpassat för att mätning av utgångsläget ska kunna genomföras. 8 Med information avses här något mer personligt och riktat än ett utskickat papper med allmän information om farligt avfall, företrädesvis muntlig information i samband med tillsynsbesök.

112 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 3. Målområde 3: Ökad återvinning Strategiskt mål: Det avfall som uppstår sorteras vid källan. Utsorterade produkter och material återvinns på bästa möjliga sätt med hänsyn till ekonomi, miljö och teknik för en hållbar utveckling. Andelen avfall som lämnas till materialåtervinning ska öka. Avfall till energiutvinning ska vara väl sorterat och kontrollerat. Matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling genom rötning. Energi i form av biogas från rötning ska användas som fordonsgas. Senast år 2022 ska rötresten kunna återföras till lantbruk. Andelen slam och latrin som sprids på åkermark ska öka. Näring och mullbildande ämnen ska så långt möjligt tillgodogöras av växande gröda. På lång sikt ska fosfor och mullämnen i avlopp som omhändertas i kommunala avloppsreningsverk återföras till produktiv mark 9. Senast år 2020 ska avloppsslam hålla sådan kvalitet att det är godkänt att sprida på produktiv mark. Efter år 2022 ska Ekeby avloppsreningsverk vara certifierat enligt REVAQ och avloppsslammet hålla sådan kvalitet att det är godkänt att sprida på produktiv mark. Delmål 1: År 2016 ska minst 50 % av den totala mängden hushållsavfall 10 återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Mätning/indikator Insamlad mängd avfall från hushåll som skickas för materialåtervinning relaterat till totala mängden avfall. Kommentar Mängden avfall som går till materialåtervinning, exkl biologisk behandling, har minskat från 119 kg per person år 2011, till 114 kg per person år 2016, när konstruktionsmaterial inte medräknas. En del av förklaringen är att elavfall idag inte väger lika mycket som tidigare. D.v.s. antalet inlämnade elavfallsenheter har ökat, men vikten per enhet har minskat kraftigt. En annan del av förklaringen är att mängden tidningar i samhället minskat. Insamlad mängd tidningar i Eskilstuna har minskat från 38,6 kg per person, år 2011, till 27,5 kg per person år % Delmål 2: Senast år 2016 ska minst 50 % av uppskattad total mängd matavfall från hushåll, restauranger och storkök, samlas in separat och behandlas genom rötning. 9 Produktiv jordbruksmark, energiskogsodling, m.m. dock avses inte användning vid sluttäckning av deponin vid Lilla Nyby. 10 Kärlsopor, matavfall, grovavfall och avfall som omfattas av producentansvar för förpackningar och elavfall. Uppgifter från Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö kompletteras med statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB samt från Elkretsen. Slam från enskilda avlopp ingår inte. Ökad återföring av fosfor är ett eget mål.

113 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 Mätning/indikator Insamlad mängd matavfall från hushåll, restauranger, butiker och storkök Insamlad mängd matavfall från hushåll, restauranger och storkök som behandlas genom rötning relaterat till uppskattad total mängd matavfall utifrån nyckeltal. Kommentar ton 55 % Delmål 3: År 2016 ska brännbart kärl- och säckavfall innehålla högst 25 % 11 avfall som borde sorterats på annat sätt. Mätning/indikator Andel störande 12 avfall som hittas vid plockanalys av brännbart hushållsavfall, %. 57 % Figur 1 Resultat från plockanalys av påse för restavfall i insamlingssystem med färgade påsar, år Fördelning utifrån behandlingsbarhet. Totalt bör knappt 57 % sorteras på annat sätt än i påsen för restavfall. Källa: Rapport Plockanalys, Eskilstuna kommun, november Observera att mängden avfall som analyserats kraftigt understiger rekommendationer enligt manual för plockanalyser och att resultatet därför bör användas försiktigt. 11 Se bilaga 3 Nuvarande avfallshantering, kapitel där det i figur 2c visas att en genomsnittlig påse med brännbart avfall innehåller drygt 50 % material som borde sorterats på annat sätt. Egentligen handlar det dock om att fler hushåll ska delta aktivt i källsortering av sitt avfall. De som idag gör det sorterar i allmänhet ut det mesta som går att sortera. 12 Med störande avfall avses avfall som borde sorterats på annat sätt, t.ex. förpackningar, tidningar, matavfall, elavfall.

114 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 Delmål 4: År 2016 ska alla kommunens verksamheter ha fysiska möjligheter för källsortering av förpackningar, returpapper, matavfall och övrigt brännbart avfall samt rutiner för att den interna hanteringen av sorterat avfall ska fungera. Mätning/indikator Kommentar Vid utgången av år 2016 har ännu inte alla verksamheter utrustning på plats eller interna rutiner för att källsortering ska fungera. Ingen heltäckande enkät eller inventering har gjorts för att se hur många som saknar källsortering på plats i kommunens lokaler. Bedömningen är gjord utifrån vad arbetsgruppens deltagare känner till om kommunkoncernen. Delmål 5: År 2016 ska utredning om alternativ biologisk behandling av matavfall redovisas där syftet är att möjliggöra återföring av näringsämnen till lantbruk. Delredovisning ska ske år Mätning/indikator Redovisad utredning Kommentar Det har inte redovisats hur matavfall kan rötas och återföra näringsämnen till åkermark. Åtgärd ej genomförd. Delmål 6: Senast år 2015 ska fast material från fosforfällor kunna spridas på lantbruk. Mätning/indikator Återföring av fosfor till åkermark genom spridning av restprodukter som innehåller fosfor, såsom slam och latrin, relaterat till totala mängden. Kommentar Filtermaterial från fosforfällor samlas in och lagras på avfallsanläggningen Lilla Nyby i avvaktan på intresserad mottagare, som kan sprida materialet på produktiv mark. Sker inte ännu

115 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 Delmål 7: Senast år 2020 ska certifiering enligt REVAQ genomföras för Ekeby avloppsreningsverk. Mätning/indikator Kommentar Målåret är ännu inte passerat, men det krävs stora insatser för att det ska vara möjligt. Målet bedöms inte uppfyllas. 4. Målområde 4: Kundfokus och kvalitetssäkring Strategiskt mål: Avfallshanteringen ska förknippas med god service och användarvänlighet. Hushåll och verksamheter i ska ha kunskap om och känna förtroende för avfallshanteringen. Kommunikationen ska präglas av öppenhet, tydlighet, trovärdighet och ha hög kvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt! Delmål 4.1: Minst 90 % av kunderna ska vara nöjda med Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljös insamlingssystem för avfall. Mätning/indikator Antal besökande vid återvinningscentral Andel kunder i avfallshanteringen som upplever en god service. Kommentar Besökande till Lilla Nyby: personer. Besökande till ReTuna: personer Resultat från kundundersökningen presenteras i form av nöjd-kund-index. NKI mellan 65 och 75 klassas som godkänt. Över 75 klassas som mycket väl godkänt. Resultatet från både år 2013 och 2015, med NKI 70 respektive 73, är således godkänt. Exempelvis ställdes frågor om - hur nöjd kunden är med information om sopsortering och färgsortering - hur nöjd är kunden med Lilla Nyby återvinningscentral - hur nöjd är kunden med ReTuna återbruksgalleria För samtliga ovanstående frågor angav mer än 90 % av de svarande att de var nöjda eller mycket nöjda. Se kommentar nedan

116 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 2 Delmål 4.2: Sorterat avfall ska hålla en god kvalitet och innehålla högst 5 % störande 13 material. Mätning/indikator Andel rätt sorterat avfall i vardera av de olikfärgade påsarna i systemet för optisk sortering % Andel rätt sorterat avfall i sorterat avfall från flerbostadshus. 14 Kommentar Plockanalys av avfall i olikfärgade påsar från en- och tvåbostadshus genomförd under år Källa: Rapport Plockanalys, Eskilstuna kommun, november Observera att mängden avfall som analyserats kraftigt understiger rekommendationer enligt mall för plockanalyser och att resultatet därför bör användas försiktigt. Orange påsar (plastförpackningar): Andelen rätt sorterat var 72 %. Gula påsar (pappersförpackningar): Andelen rätt sorterat var 85 %. Grå påsar (metallförpackningar): Andelen rätt sorterat var 78 %. Blå påsar (tidningar): Andelen rätt sorterat var 95 %. Gröna påsar (matavfall): Andelen rätt sorterat var 97 %. Restavfall, se kommentar till mål 3.3. Ingen plockanalys är genomförd på avfall från flerbostadshus. 13 Störande material är sådant som inte ska finnas i det sorterade avfallet när det används för materialåtervinning. Målet avser sorterade förpackningar av papper, plast och metall samt tidningar och matavfall. Sorterat brännbart avfall faller under mål nr 3.3 och ingår därför inte här. Enligt plockanalyser som genomförts år 2011 är andelen störande material mellan 0,1 och 6 vikt-% för olika typerna av förpackningar. 14 Avser avfall som samlas in av Eskilstuna Energi och Miljö AB.

117 BILAGA 3 NUVARANDE AVFALLSHANTERING AVFALLSPLAN FÖR ESKILSTUNA

118 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING GEOGRAFI OCH FOLKMÄNGD NÄRINGSLIV HUSHÅLLSAVFALL SOM OMFATTAS AV KOMMUNENS ANSVAR AVFALLSSLAG OCH MÄNGDER INSAMLING OCH BEHANDLING HUSHÅLLENS KÄRL- OCH SÄCKAVFALL HUSHÅLLENS GROVAVFALL MATAVFALL LATRIN SLAM FARLIGT AVFALL FRÅN HUSHÅLL AVFALL FRÅN KOMMUNAL VERKSAMHET SLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK AVFALL FRÅN ENERGIUTVINNING PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL AVFALL FRÅN GATUDRIFT AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR ANSVAR OCH MÄNGDER INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER ELUTRUSTNING DÄCK OCH BILBATTERIER BILAR ÖVRIGT AVFALL FRÅN PRIVAT VERKSAMHET FARLIGT AVFALL INDUSTRIAVFALL OCH BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL SCHAKTMASSOR...15

119 1 (17) 1. Inledning I denna bilaga till Eskilstunas avfallsplan beskrivs lokala förhållanden som påverkar avfallets mängd och sammansättning, främst antal invånare, antal hushåll fördelat på olika boendeformer och näringslivets sammansättning. Därefter beskrivs nuvarande avfallsmängder och nuvarande hantering i form av insamlingssystem och avfallsbehandling. Beskrivningen är uppdelad på: Avfallsslag som kommunen ansvarar för; hushållens säck- och kärlavfall och därmed jämförligt avfall från handel, storkök och dylikt, hushållens grovavfall, latrin, slam samt farligt avfall från hushåll. Avfallsslag för vilket producentansvar gäller; tidningar, förpackningar, bilar, batterier tyngre än 3 kg, däck samt elektriska och elektroniska produkter. Övrigt avfall; industriavfall, schaktmassor med mera. Kommunen ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall och för detta avfall anges hur det samlas in och behandlas. För avfall som kommunen inte ansvarar för anges översiktliga uppgifter. 2. Geografi och folkmängd Eskilstuna kommun ligger vid Mälarens sydvästra strand i Södermanlands läns norra del. Tabell 1 Yta och folktäthet i Eskilstuna kommun. Källa: Landareal, km Folktäthet, antal invånare per km 2 93 Antalet invånare har ökat under hela det senaste decenniet. Enligt befolkningsprognos för kommunen bedöms antalet invånare fortsätta öka. Prognos för år 2020 är drygt invånare. Knappt 80 % av invånarna bor i någon av de fyra största tätorterna, Eskilstuna, Torshälla, Skogstorp eller Hällbybrunn. Tabell 2 Befolkning i kommunen. Nuläge och prognos. År År År Eskilstuna kommun Övervägande antalet permanentboende hushåll bor i lägenheter i flerbostadshus, ca 68 % och resterande delen, ca 32 % av hushållen bor i småhus. Kommunen har inte anmärkningsvärt stora säsongsvariationer i antalet invånare och hämtställen. Ca 7 % av det totala antalet hushåll är fritidsboende. 1 Källa: Antal invånare Källa: Antal invånare Källa: Befolkningsprognos ,

120 2 (17) Tabell 3 Antal hushåll i kommunen fördelat på olika boendeformer. Källa: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Antal lägenheter i en- och tvåbostadshus Antal lägenheter i flerbostadshus Antal fritidshus Näringsliv Eskilstuna är en stad med starka industritraditioner. En dominerande bransch är tillverkning, främst kopplat till tung fordonsindustri. Ett annat område som är under stark expansion är logistik. Utbyggnaden av logistiktjänster är starkt kopplad till Eskilstunas geografiska läge i kombination med en väl utbyggd infrastruktur (väg, järnväg och flyg) samt en kombiterminal som expanderar kraftfullt. 5 Tillverkningsindustrin fortsätter att minska i takt med att övrigt näringsliv utvecklas och efterfrågan på kunskapsintensiva tjänster ökar. Mälardalens högskola är en viktig kunskapsförsörjare för kommunen. Handeln fortsätter att expandera och så kallade "nya näringar" som kommunikation, design och hälsa är på stark tillväxt. Drygt arbetar i Eskilstuna. Drygt pendlar till Eskilstuna. De flesta kommer från Strängnäs och Västerås. Antalet förvärvsarbetande som pendlar till någon annan kommun för att arbeta har ökat med ca 700 personer 7 på fem år och nu pendlar drygt personer till andra städer, främst till Stockholm och Västerås. Tabell 4 Näringsliv. Källa: Eskilstuna kommunfakta Uppgifterna avser statistik för år Antal förvärvsarbetande, nattbefolkning Ca Antal som pendlar till annan kommun för att Ca arbeta. Största näringsgren Vård och omsorg med ca arbetstillfällen Andra största näringsgren Tillverkning med ca arbetstillfällen Tredje största näringsgren Handel med ca arbetstillfällen De tre i särklass största arbetsgivarna är Eskilstuna kommun, Landstinget och VCE (Volvo Construction Equipment). 4 För permanentboende. 5 Källa: Fakta om näringslivet. 6 Källa: Fickfolder 2016, Dagbefolkning. 7 Uppgifterna gäller förändringen från år 2010 till år 2014.

121 3 (17) 4. Hushållsavfall som omfattas av kommunens ansvar 4.1 Avfallsslag och mängder Eskilstuna Energi och Miljö AB är ett kommunägt bolag som verkställer kommunens ansvar för hanteringen av avfall. Till avfall som kommunen ansvarar för hör: Hushållens säck- och kärlavfall Hushållens grovavfall Matavfall Latrinavfall Slam Farligt avfall från hushåll Under år 2016 insamlades ca ton hushållsavfall 8, som ingår i kommunens renhållningsansvar. Hushållen lämnar dessutom ifrån sig avfall som ingår i producenternas ansvar, se avsnitt 6 om producentansvar. Totalt uppgår mängden avfall från hushåll till ca ton eller ca 500 kg per invånare. Det finns en stor osäkerhet i denna uppgift eftersom uppgiften om mängden grovavfall kan innehålla exempelvis bygg- och rivningsavfall från större renoveringsarbeten av småhus. Sådant avfall klassas inte som hushållsavfall, men det förekommer att det lämnas vid återvinningscentralen för hushållens grovavfall. För mängden avfall från hushåll för Sverige som helhet är motsvarande uppgift ca 480 kg per invånare 10. I tabell 5 visas hur hushållsavfallet behandlas i Eskilstuna respektive i Sverige. Tabell 5 Behandling av hushållsavfall. Andel av totala mängden hushållsavfall för Eskilstuna samt för Sverige. Statistik för Eskilstuna avser år Statistik för Sverige avser år Behandling Eskilstuna Sverige Materialåtervinning 28 % 35 % Biologisk behandling 14 % 15 % Förbränning 58 % 49 % Deponering 0,1 % 1 % Summa 100 % 100 % Kommentar till tabellen: Materialåtervinning omfattar inte biologisk behandling i denna sammanställning utan detta redovisas på separat rad. 8 Exklusive slam från enskilda avlopp, fettavfall och fosforfiltermaterial. 9 Kärl- och säckavfall, grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall och avfall som omfattas av producentansvar för förpackningar och elektroniska och elektriska produkter. 10 Källa: Avfall Sverige 2017, Svensk Avfallshantering Uppgiften avser förhållanden under år Källa: Eskilstuna Energi och Miljö AB, och Källa: Avfall Sverige, Svensk Avfallshantering 2016.

122 4 (17) Tabell 6 Mängd hushållsavfall som kommunen ansvarar för och som insamlades under år Enhet ton. Avfallsslag Materialåtervinning Biologisk Förbränning Deponering Totalt behandling Restavfall Matavfall Grovavfall Inert material till konstruktionsmaterial Trä Trädgårdsavfall Latrin Farligt avfall totalt, varav Impregnerat trä 26 - Asbest 26 - Elavfall utanför producentansvaret Övrigt farligt avfall 200 Summa Slam från enskilda avlopp Fettavfall 656 Fosforfiltermaterial 3,4 Kommentarer till tabell: I respektive avfallskategori ingår följande: Restavfall: Avfall från hushåll, affärer, restauranger, kontor, skolor och vårdinrättningar. Grovavfall: Skrymmande avfall från hushåll samt trädgårdsavfall. Här kan ingå en viss andel bygg- och rivningsavfall som lämnats vid återvinningscentralen. Matavfall: Utsorterat matavfall från hushåll och företag. Latrin: Latrin som samlas in i särskild latrinbehållare. Slam från enskilda avlopp, från tömning av slamavskiljare och slutna tankar. Schablonberäkning baserat på antal tömningar x 2,5 kubikmeter. En kubikmeter motsvarar ett ton. Behandlas biologiskt i avloppsreningsverket. Farligt avfall som lämnats in från hushåll till miljöbilen eller till återvinningscentral och utgörs av färgrester, kemikalier med mera. Elavfall som inte omfattas av producentansvar ingår, men övrigt elavfall och bilbatterier ingår ej utan redovisas under producentansvar i kapitel 6. Med de olika behandlingarna i tabellen avses följande: Materialåtervinning: Här ingår skrot som lämnas vid återvinningscentral och som skickas till metallåtervinning. Materialåtervinning av sådant som omfattas av producentansvar ingår inte här utan redovisas under producentansvar nedan. Biologisk behandling avser rötning av matavfall från Eskilstuna i Ekeby avloppsreningsverk och i Södertälje samt central kompostering av trädgårdsavfall. Hemkompostering av trädgårdsavfall och matavfall ingår inte. Förbränning av hushållens restavfall och brännbart grovavfall sker för närvarande i Västerås.

123 5 (17) Deponering sker främst av sådant som inte kan skickas till materialåtervinning eller till förbränning, t.ex. asbest och en del isolering. Sluttäckning och konstruktion avser arbeten som måste göras inom Lilla Nyby avfallsstation och där till exempel tegel och betongkross kan nyttiggöras. 4.2 Insamling och behandling I nedanstående presentation ges beskrivningen av den optiska sorteringen och resultatet av detta samt beskrivningen av hantering av matavfall relativt stort utrymme, eftersom det är de största förändringar som införts under de senaste åren Hushållens kärl- och säckavfall Insamling vid småhus och optisk sortering Samtliga villahushåll har möjlighet att välja att sortera ut mat, pappersförpackningar, tidningar, plastförpackningar, metallförpackningar samt övrigt hushållsavfall i ett system med färgade påsar. Alla sex olika färgade påsar med sorterat avfall läggs i samma behållare som töms av sopbilen. De färgade påsarna sorteras maskinellt i en optisk sorteringsanläggning: Det innebär att färgen på de olika påsarna läses av olika kameror som i sin tur styr armar som slår av påsarna på olika platser och till olika containrar beroende på vilken färg påsen har. Den optiska sorteringsanläggningen togs i bruk i november 2010 och från början av 2011 har alla villahushåll och fritidshus haft möjligheten att sortera på detta sätt. Idag är det i stort sett bara småhus som är anslutna till systemet. I Eskilstuna utgör andelen hushåll i småhus drygt 30 % av totala antalet permanentboende hushåll. Figur 1 Optisk sortering i Eskilstuna. Här sker sortering i sex olika fraktioner.

124 6 (17) Statistik för 2016 visar att kunderna lägger ca 46 % av det material som tas in i anläggningen för optisk sortering i påsen för övrigt hushållsavfall. Här finns fortfarande mer som kan sorteras ut. Eskilstunaborna har sorterat ut ca 20 % mer pappersförpackningar och nästan dubbelt så mycket plastoch metallförpackningar som genomsnittssvensken, enligt det nationella genomsnittet. Insamling vid flerbostadshus De flesta hushåll i flerbostadshus har möjlighet att sortera matavfall, tidningar, förpackningar och restavfall i olika kärl och använder inte olikfärgade påsar. Kommunfastighet har (2017) färgsortering i det nyproducerad fastighetsbeståndet Djursta och kvarteret Nithammaren 13. Övrigt om insamling av kärl- och säckavfall Insamling av hushållsavfall utförs av det kommunala bolaget Eskilstuna Energi och Miljö AB. Huvuddelen av kunderna har kärl för förvaring av avfallet. Även container för hushållsavfall förekommer. Hämtning sker i normalfallet varannan vecka för villor och en gång per vecka för flerfamiljshus. Villahushåll kan även välja att få hämtat var fjärde eller var åttonde vecka under förutsättning att hushållet komposterar sitt matavfall eller på annat sätt gör troligt att det inte innebär olägenhet. För tömning av avfallsbehållare vid småhus används normalt sidlastande sopbil i hela kommunen. De storlekar på kärl som används är vanligtvis 190, 370 och 660 liter. För fritidshus gäller samma villkor som ovan, men hämtning erbjuds mellan maj och september. Behandling Restavfallet utgör en brännbar fraktion och skickas, efter omlastning på Lilla Nyby avfallsstation, till Västerås för förbränning Hushållens grovavfall Till grovavfall räknas sådant avfall som är "löst" i bostaden (som man tar med sig när man flyttar) och inte får plats i eller är för tungt för hushållskärlet. Grovavfall är exempelvis möbler, cyklar, skidor, barnvagnar, mattor, pulkor, husgeråd med mera. Grovavfall kan lämnas vid återvinningscentralen på Lilla Nyby avfallsstation eller ReTuna. Grovavfallet bör i första hand lämnas för återanvändning, i andra hand sorteras för materialåtervinning och i sista hand som brännbart. Det finns även en mobil återvinningscentral som besöker Eskilstunas ytterområden och mindre samhällen i kommunen enligt ett särskilt schema. Till denna bemannade central kan lämnas gamla möbler, trä, metallskrot och viss mån av farligt avfall som lysrör, batterier (inte bilbatterier) och småelektronik t ex glödlampor. Här lämnas även mindre mängder bygg- och rivningsavfall från ombyggnader i egna hem av privatpersoner. Två gånger per år genomförs en områdesvis insamling av grovavfall och varje småhusägare och lägenhetsinnehavare kan avgiftsfritt beställa hämtning av grovavfall under den tidsperiod kampanjen pågår i det egna bostadsområdet. Fastighetsägare av flerbostadshus kan abonnera på hämtning av grovavfall.

125 7 (17) Fastighetsägare kan välja att abonnera på hämtning av trädgårdsavfall i kärl. Kärl med trädgårdsavfall töms varannan vecka under vår, sommar och höst. I den statistik över mängder som visas i tabell 4 omfattas enbart den mängd trädgårdsavfall som hanteras på Lilla Nyby avfallsstation. Här ingår den mängd trädgårdsavfall som hushåll lämnar vid återvinningscentral, men inte sådant avfall som komposteras på annan plats t ex av kommunens parkkontor. Allt grovavfall skickas antingen till materialåtervinning eller till förbränning. Nästan inget grovavfall från hushåll deponeras längre Matavfall Insamling av matavfall erbjuds till samtliga hushåll i kommunen. Med de avfallsföreskrifter som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2012 är det numera obligatoriskt att sortera ut matavfall från annat hushållsavfall och lämna matavfallet separat. Matavfall samlas in tillsammans med annat kärl- och säckavfall i färgade plastpåsar som separeras med optisk sortering på återvinningscentralen Lilla Nyby. Där finns även en maskin som förbehandlar matavfallet genom att öppna och skilja plastpåsen från matavfallet. Vatten tillsätts, dels för att tvätta bort maten från plastpåsarna och dels för att göra matavfallet pumpbart. Maten tillsammans med vattnet kallas nu slurry. Slurryn i sin tur skickas sedan vidare med tankbil till bland annat Ekeby. På Lilla Nyby hanteras omkring ton matavfall per år och ca 90% blir slurry. Efter förbehandlingen av matavfallet återstår en fast del, bestående av plastpåsen och en del annat som inte kan rötas. Denna del skickas tillsammans med övrigt hushållsavfall till förbränning. I Ekeby avloppsreningsverk finns rötkammare där matslurryn rötas. Vid rötning bildas energirik metangas som i första hand ska användas som fordonsbränsle, till exempel i stadsbussarna i Eskilstuna. Fordonsgas ersätter därmed bensin och diesel i fordon och bidrar till att minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid i avgaserna, vilket är ett av de viktiga övergripande miljömålen, som anges både nationellt och lokalt i kommunen. I Eskilstuna kommuns klimatplan 12 anges ett tydligt mål att öka produktionen av biogas och det finns en potential att öka insamlingen av matavfall från hushåll, restauranger, handel med flera. Rötresten, som blir kvar efter rötning av matavfall, ska på sikt spridas på åkermark för att återföra mullämnen 13 och näringsämnen till odlingsbar mark där de är väsentliga för växande gröda. Under en period har rötningsanläggningen i Ekeby haft tekniska problem och därför har matavfall transporterats till Södertälje för rötning under del av år 2016 och i dagsläget (april 2017) är det oklart när behandlingen av matavfall vid Ekeby reningsverk kan återupptas Latrin Latrin samlas in i engångsbehållare av plast, så kallade latrintunnor. Latrin skickas till Sörby gård, en privatägd anläggning vid Kvicksund i Eskilstuna kommun, där det behandlas i en anläggning för våtkompostering och komposten används på åkermark. Sörby gård beskrivs ytterligare i nästa kapitel om slam från enskilda avlopp Slam Enskilda avlopp 12 Klimatplan för Eskilstuna, antagen av Kommunfullmäktige och reviderad Det är viktigt att återföra mullämnen till åkermarken för att förbättra jordens struktur.

126 8 (17) Slam från enskilda avlopp, trekammarbrunnar slamavskiljare och slutna tankar, samlas in av Eskilstuna Energi och Miljö AB med slamsugningsbilar efter upplagt schema eller budning. Avfallet transporteras till Eskilstuna där det släpps vid en fast punkt till avloppsledningsnätet och leds till Ekeby avloppsreningsverk. Ett problem är att transporterna ofta sker på vägar som inte är dimensionerade för tunga fordon. Det pågår en utbyggnad av avloppsledningsnätet, vilket minskar behovet av biltransporter av detta slam. Sörby gård ca 3 km söder om Kvicksund driver en våtkompost för behandling av flytgödsel från den egna gården, latrin från Eskilstuna och Västerås, samt svartvatten (d.v.s. vatten från toaletter ingår) och matavfall från Tegelvikens skola som ligger i Kvicksund. På Tegelvikens skola finns ett vakuumsystem installerat till skolans toaletter. 1/3 utgör svartvatten och kommer från skolan. 2/3 utgör flytgödsel med hög TS halt. Reaktorn har en volym på 32 m 3 och en årskapacitet på 1500 m 3. Fettavskiljare Fettavskiljare ska tömmas av Eskilstuna Energi och Miljö AB efter upplagt schema eller budning. Slam från fettavskiljare samlas in och behandlas i avloppsreningsverkets rötkammare. Det finns ett behov av inventering av verksamheter som skulle behöva fettavskiljare, men som idag inte har det. 4.3 Farligt avfall från hushåll Privatpersoner kan lämna farligt avfall till personal vid miljöstation vid någon av återvinningscentralerna, Lilla Nyby respektive ReTuna. Farligt avfall kan även lämnas avgiftsfritt vid kampanjinsamling av grovavfall. Det finns även en mobil återvinningscentral som besöker Eskilstunas ytterområden och mindre samhällen i kommunen enligt ett särskilt schema. Till denna bemannade central kan lämnas små mängder farligt avfall. Farligt avfall från hushåll får lämnas utan avgift. Avfallet sorteras innan det skickas vidare för behandling. Läkemedelsavfall ska lämnas in på apoteken. Vid fem köpcentrum eller butiker finns så kallade Samlare, där hushållen kan lämna smått elavfall.

127 9 (17) 5. Avfall från kommunal verksamhet Övrigt avfall från kommunala verksamheter uppstår främst vid avloppsreningsverket vid Ekeby, kraftvärmeverket i Eskilstuna, bostadsbolaget Kommunfastigheter samt halk- och snöbekämpning. 5.1 Slam från avloppsreningsverk Inom Eskilstuna kommun finns fem st kommunala avloppsverk. Det största reningsverket är Ekeby där ca 95% av den totala avloppsvattenmängden behandlas. De mindre reningsverken finns i Ärla, Alberga, Bälgviken och Näshulta. Vid samtliga fem reningsverk sker mekanisk, biologisk och kemisk behandling av avloppsvattnet. Den mest avancerade reningen sker vid Ekebyverket där även vattnet slutpoleras i en våtmarksanläggning. Slam från de mindre avloppsverken transporteras till Ekebyverket för vidare behandling. Vid Ekebyverket avskiljs slam i de olika reningsstegen. Slammet behandlas/stabiliseras i en rötkammaranläggning. Här samrötas avloppsslam tillsammans med hygieniserat (pastörisering 70oC i en timme) källsorterat matavfall som samlats in från Eskilstuna kommun. Anläggningen tar även emot matavfall samt externt verksamhetsavfall av typ lättnedbrytbart organiskt material (matavfallsliknande), exempelvis glass, fettslam och drank. Under en period har rötningsanläggningen i Ekeby haft tekniska problem och därför har matavfall transporterats till Södertälje för rötning under del av år Den biogas (ca 63% metan) som bildas i rötkamrarna uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Fordonsgasen används av Eskilstunas tätortsgående stadsbussar, av Eskilstuna Energi & Miljös personbilar samt till publik försäljning för drift av andra gasdrivna fordon. Efter rötning avvattnas och förtjockas slammet. Med den nya slamavvattningen som byggs under våren 2017 beräknas slammet få en torrsubstanshalt på närmare 30 %. Slammet transporteras till avfallsanläggningen Lilla Nyby och blandas där med andra material så som flygaska från kraftvärmeverket. Denna produkt används sedan som material vid sluttäckning av deponin. Sluttäckning med hjälp av avloppsslam planeras ske under flera år framåt. Gallerrenset från Ekeby torkas och skickas därefter till förbränning. För att erhålla ett så rent spillvatten (och därmed rent avloppsslam) som möjligt in till avloppsverken har Eskilstuna Energi och Miljö AB -VA under år 2016 återupprättar en uppströmsgrupp där fokus ligger på att jobba uppströms reningsverken för att minska halten oönskade ämnen så som metaller, spårelement och organiska föreningar i inkommande vatten. Hit hör också att minska mängden av ovidkommande vatten av typ dag- dränvatten till spillvattnet. Till Ekebyverket leds dels kondensat från kraftvärmeverket och dels lakvatten från deponin på lilla Nyby. Båda dessa fraktioner skall på sikt kopplas bort från inkommande spillvattennät och behandlas i separata lokala behandlingsanläggningar. Uppströmsgruppen kommer att arbeta med att upprätthålla ett bra samarbete med miljö- och räddningstjänstförvaltningen i Eskilstuna, information till hushåll och företag, kartläggning av de olika föroreningarnas härkomst och åtgärdsplan för att minska de oönskade ämnena in till reningsverket. Eskilstuna Energi och Miljö AB är engagerade inom forskning och utveckling inom VA-området och ingår i ett samarbete mellan forskare och VA-organisationer. VA-kluster Mälardalen är ett forsknings- och utbildningskluster inom vatten och avloppsområdet. Klustret bildades 2010 och samarbetar brett kring frågor som rör avloppsvatten- och slamhantering. Medlemmar är universitet och högskolor, VA-organisationer och forskningsinstitut. Mälardalsklustret

128 10 (17) arbetar med stöd från Svenskt Vatten Utveckling och är en del av Svenskt Vattens satsning på projektprogram för högskolor. Klustret har också finansiellt stöd från ett antal VA-organisationer i Mälardalsregionen. Klustret kommer i första hand arbeta för att fungera som ett stöd till verksamheten vid VA-organisationerna i Mälardalen och övriga Sverige. Målet är att bidra till en effektivisering av våra avlopps- och slamhanteringssystem med hänsyn till energi- och resursutnyttjande. En så kallad slamrevision har genomförts år 1996, 2009 och Ny slamrevision pågår under Målet är att slammet skall betraktas som en resurs. Vid en slamrevision granskas slammets kvalitet, vad det innehåller och vilka förbättringar som krävs för att slammet ska kunna spridas på åkermark. Ett aktivt arbete pågår ständigt med att optimera processerna på reningsverken. Avloppsslammets kvalitet har förbättrats avsevärt under de senaste femton åren. Halterna av tungmetaller i slam ligger för det mesta stadigt under statens gällande gränsvärden. 5.2 Avfall från energiutvinning All aska från kommunens värme- och kraftvärmeverk, både bottenaskor och flygaskor, används för täckning av Lilla Nyby deponi. 5.3 Park- och trädgårdsavfall Stora delar av mängden park- och trädgårdsavfall från kommunens park- och trädgårdsanläggningar nyttiggörs på olika sätt. Komposterbart material komposteras i närheten av den plats där det uppkommit och används sedan som jordförbättringsmedel. Grenar och buskklipp lämnas för flisning vid Lilla Nyby avfallsupplag. 5.4 Avfall från gatudrift Halk- och snöbekämpning ger upphov till avfall i form av grus, sand och snö. Vintertid sandas gator samt gång- och cykelvägar av kommunen. På våren sopas en stor del av sanden upp och denna sopsand sållas och återanvänds. Nedan visas kortfattat vilka typer av avfall som uppkommer inom gatuavdelningens verksamhet och hur det behandlas: Gatuunderhåll (Löv, stenflis, snö) Täckning av deponi Rännstensbrunnar ca st (slam) Täckning av deponi Tillhandahåller över papperskorgar i stads och parkmiljö (osorterat) - Förbränns Nedskräpning (osorterat) - Förbränns Övergivna fordon (cyklar, husvagnar och bilar) Årlig auktion av cyklar Bygger och anlägger (massor, övrigt rivningsavfall, överblivet material) Återfyllnad, förbränns och sparas 5.5 Avfall från förvaltning av bostäder Vid förvaltning av fastigheter uppkommer i huvudsak hushållsavfall från hyresgäster. Därutöver uppkommer avfall framförallt vid byggnation och rivning. Detta avfall omhändertas hos Kommunfastigheter i enlighet med rutiner i fraktionerna farligt avfall, trä, brännbart, mjukplast, well och övrigt. Vid entreprenader styrs detta vid upphandling gjordes en genomgång av kvaliteten på slam och en rapport på detta upprättades. Däremot togs inte fram förslag på åtgärder för att förbättra kvaliteten.

129 11 (17) 6. Avfall som omfattas av producentansvar 6.1 Ansvar och mängder Producentansvaret innebär att tillverkaren har ansvar för att produkten samt emballage samlas in och återvinns när den har förbrukats. Lagstiftningen om producentansvar innebär även en skyldighet för konsumenterna att källsortera och lämna tillbaka förbrukade varor och förpackningar. Syftet med producentansvaret är ytterst att genom att ge producenterna ansvaret för omhändertagande av uttjänta produkter driva på miljöanpassad produktutveckling och därigenom öka resurshushållningen och minska miljöbelastningen. Idag finns producentansvar för tidningar, förpackningar (wellpapp, kartongförpackningar, plastförpackningar, träförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar), däck, batterier, bilar, elavfall och läkemedel. Kommunen har inget juridiskt ansvar för insamling och behandling av avfall som omfattas av producentansvar. Däremot finns ett allmänt intresse av att hushållen ska ha tillgång till ett fungerande återvinningssystem. I tabell 7 visas en sammanställning över avfallsmängder som omfattas av producentansvar. I tabellen anges inte förpackningsavfall som är dryckesförpackningar av plast och metall (PET och andra förpackningar med pant), förpackningsavfall av trä och andra material samt läkemedel eftersom uppgift för dessa avfallsmängder saknas. Mängden plast- och metallförpackningar som samlas in är nästan dubbelt så stor i Eskilstuna som genomsnittet för riket. Även insamlingen av pappersförpackningar och elavfall är något över riksgenomsnittet.

130 12 (17) Tabell 7 Insamlade mängder av avfall som omfattas av producentansvar år Mängd ton Mängd per person Kg/person Mängd per person Riksgenomsnitt Förpackningar samt tidningar, varav: ,19 66,03 - Returpapper ,54 23,62 - Förpackningsavfall av papp, papper, ,00 13,24 kartong och wellpapp - Förpackningar av plast som inte är ,68 6,38 dryckesförpackningar - Förpackningar av metall som inte är 305 2,97 1,60 dryckesförpackningar - Förpackningsavfall av glas ,00 21,19 Däck* Bilbatterier** Industribatterier** Bilar* Elutrustning, varav: diverse elektronik 701 6, kyl/frys 258 2,50 2,35 - vitvaror 461 4,46 3,32 - Bärbara batterier 20,1 0,19 0,30 - lysrör och lågenergilampor*** 16,5 0,16 0,21 - övriga ljuskällor, glödlampor 4,0 0,04 0,05 Summa ,33 79,35 * Uppgift saknas. ** Bilbatterier som samlas in via återvinningscentralen i Lilla Nyby. *** Gasurladdningslampor. 6.2 Insamling av förpackningar och returpapper Förpackningar av plast, kartong, glas och metall samt tidningar samlas in av producenternas materialbolag. Insamling sker dels via återvinningsstationer och dels via fastighetsnära hämtning, vid både småhus och flerbostadshus, där fastighetsägaren har beställt den tjänsten. Återvinningsstationer, 35 st, finns på följande platser inom Eskilstuna Kommun, se tabell Antalet återvinningsstationer har minskat med sex stycken under de senaste fem åren. Det har varit möjligt eftersom insamlingen av förpackningar och tidningar vid fastigheter har ökat. Utöver de platser som anges i tabellen kan förpackningar och tidningar lämnas vid återvinningscentralerna vid Lilla Nyby och ReTuna. 15 Placeringarna framgår av kartor på Förpacknings- och Tidningsinsamlingens hemsida,

131 13 (17) Tabell 8 Återvinningsstationer inom Eskilstuna kommun. Källa: Återvinningsstation Adress Ort Bakom affären Centrumvägen Stora Sundby Coop Konsum Triangeln Fridhemsgatan 1-3 Eskilstuna Glömsta Arkitektg/Västerleden Torshälla Grusplanen Åsbyv 85 Borsökna Helgesta Helgestahillsv 1 Eskilstuna Hemköp Tivoliallén Tivoliallén Eskilstuna Husbybyn Melinsv 1 Skogstorp ICA Bron, Kvicksund Tumbov 4 Kvicksund ICA Ekängen Växelv 2 Eskilstuna ICA Safiren Strandgatan 8 Eskilstuna ICA Stenby centrum Stenbygatan/Bärnstensgången Eskilstuna Kjula affär Kvarnvägen 2 Kjulaås Konsum, Ärla Stationsvägen 10 Ärla Lindhaga Sävstaholmsv 1 Eskilstuna Mesta centrum Sergeantvägen, Mesta Eskilstuna Myrtorp, Linnéparken Esbjersgatan/Linnégatan Eskilstuna Nyfors V Åsg 3 Eskilstuna Odlaren Odlarvägen Eskilstuna OK, Fröslunda Sturegatan 14 Eskilstuna OKQ8 Västergatan 13 Eskilstuna Orkestervägen, Ärna Orkestervägen Eskilstuna Q-star Byringevägen Hållsta Ringvägen Ringvägen/Riktarvägen Torshälla Rinmansskolan Eskilstuna Skiftinge centrum Skiftingegatan Eskilstuna Spelmansplan, Röksta Rökstavägen Eskilstuna Stationsvägen, Hällby Stationsvägen Hällbybrunn Torshargs IP Germundsgatan Tuna Park Albertina Nyströms Väg 1 Eskilstuna Valhalla Valhallag 25 Eskilstuna Vid daghemmet Gustavsborgsvägen Hällbybrunn Vid järnvägen Södra Bangårdsgatan Eskilstuna Väsbyholm Mälarbaden Toftes v 1 Torshälla Årby centrum Årbygatan 3-5 Eskilstuna Ärsta Ärstavägen Eskilstuna 6.3 Elutrustning De saker som lämnas in till återvinningen har blivit lättare än förut. Ett exempel är de gamla TV apparaterna ( tjock-tv ) som minskar i antal för varje år och som har en betydande inverkan på den totala vikten. Miljömässigt är det positivt då det innebär mindre transporter och mindre material som ska behandlas. Alla olika typer av elavfall kan lämnas kostnadsfritt till Lilla Nyby respektive ReTuna återvinningscentraler. Det finns även en mobil återvinningscentral som besöker Eskilstunas

132 14 (17) ytterområden och mindre samhällen i kommunen enligt ett särskilt schema. Till denna bemannade central kan lämnas mindre elutrustning. Kyl- och frysskåp hämtas efter beställning, mot avgift eller lämnas vid Lilla Nyby respektive ReTuna återvinningscentraler. 6.4 Däck och bilbatterier Bildäck och bilbatterier ska lämnas till försäljare. 6.5 Bilar Bilskrotning hanteras helt av privata bildemonteringsföretag i kommunen. Övergivna skrotbilar på kommunal mark faller under kommunalt renhållningsansvar, om skrotbilen bedöms utgöra en olägenhet. På enskild mark eller tomtmark är det markägaren som ansvarar för att den förvaras säkert ur miljösynpunkt. På allmän vägmark, d.v.s. allmänna vägar utanför tätort samt parkeringsfickor och rastplatser längs dessa, är Trafikverket ansvarig för skrotbilar. På övrig allmän mark är det kommunen som beslutar om hämtning och skrotning av fordonsvrak. Med fordonsvrak menas fordon som är i dåligt skick, övergivet samt har ett mycket lågt värde. Efter insamling återanvänds vissa delar av bilen, andra materialåtervinns och en liten del förbränns. 7. Övrigt avfall från privat verksamhet Övrigt avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar eller producentansvar utgörs av avfall från industrier och andra verksamheter. Avfallet samlas in via entreprenörer på uppdrag av den enskilda verksamheten och transporteras till en av verksamheternas avtalade anläggningar för omhändertagande, exempel på entreprenörer är RagnSells, SUEZ, Stena Recycling, Eskilstuna Energi & Miljö, Big Bag, m.fl. se även Bilaga 4, anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall. Privata verksamheter måste själva se till att det avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar kan transporteras och behandlas på ett miljöriktigt sätt. Svårigheten att få fram uppgifter om detta avfall gör att kommunernas kunskap om avfallsmängder och flöden är bristfällig. 7.1 Farligt avfall Företag som avlämnar farligt avfall måste se till att transportören har tillstånd att transportera farligt avfall, att mottagningsanläggningen har tillstånd att ta emot farligt avfall samt att det finns transportdokument för varje transport av farligt avfall. I avfallsförordningen finns en förteckning över vad som är farligt avfall. Den bygger på EU:s avfallskatalog där olika avfallstyper tilldelats en EWCkod. Dessutom orsakar Eskilstuna aska från förbränning av industriavfall i andra kommuner. Detta återtas inte idag utan omhändertas vid förbränningsanläggningens askdeponi. 7.2 Industriavfall och bygg- och rivningsavfall Industriavfall samt bygg- och rivningsavfall omfattas inte av det kommunala renhållningsansvaret. Kommunens statistik över mängder, sammansättning och hantering är bristfällig. Avfallsmängden från byggarbeten och rivningar kan variera stort mellan olika år.

133 15 (17) Ekonomiska styrmedel används i viss utsträckning av både privata entreprenörer och av Eskilstuna Energi & Miljö för att påverka företag att sortera avfall i form av differentierade avgifter tillämpas för omhändertagande av olika avfallsslag. Blandat avfall som lämnas på Lilla Nyby avfallsstation sorteras med plockmaskin för att plocka ut material till återvinning och brännbart avfall till förbränning. 7.3 Schaktmassor Schaktmassor tas emot bland annat på Lilla Nyby avfallsstation. I första hand används dessa massor för konstruktionsarbeten, till sluttäckning av deponin. Blöta schaktmassor transporteras till andra kommuner för deponering.

134 Bilaga 4 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall AVFALLSPLAN FÖR ESKILSTUNA

135 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Inledning I denna bilaga redovisas en sammanställning över tillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar i kommunen som bedriver verksamhet med någon form av avfallshantering. Nedan beskrivs även kortfattat de, i sammanhanget, viktigaste anläggningarna i kommunen, Lilla Nyby och ReTuna Kretsloppspark. 2. Anläggningar i andra kommuner Utanför kommunen finns ett antal anläggningar som används för återvinning och bortskaffande av olika typer av avfall från Eskilstuna kommun. Behandling av hushållsavfall upphandlas och därför varierar det vilken eller vilka anläggningar som används. Behandlingskapaciteten för det hushållavfall som uppstår i kommunen är därmed beroende av anläggningar vilka kommunen inte har insyn i. Anläggningar som används eller har använts är bland annat: Förbränningsanläggningar för restavfall och grovavfall i Västerås, Linköping och Uppsala, Förbränningsanläggningar för träavfall i Strängnäs och Södertälje Deponi vid Kvitten i Strängnäs, som ägs av SEVAB Strängnäs Energi AB SAKAB, Kumla Rötningsanläggning, avloppsreningsverket, Södertälje Utöver nämnda anläggningar nyttjas ett antal anläggningar för återvinning av avfall som omfattas av producentansvar. Sådana anläggningar kan vara t.ex. sorteringsanläggningar, industrier som använder återvunna materialråvaror i produktionen (glasbruk, pappersbruk etc.) samt förbränningsanläggningar. Andra exempel på avfallsbehandlingsanläggningar som nyttjas är de anläggningar som El-kretsen nyttjar för behandling av elavfall. 3. Anläggningar inom kommunen Eskilstuna Energi & Miljö, Lilla Nyby avfallsanläggning Lilla Nyby avfallsanläggning är viktig för hanteringen av avfall som uppstår inom kommunen. Här sker bland annat sortering och omlastning av insamlat avfall. Inom anläggningen finns en återvinningscentral, en avslutad deponidel där det fortfarande utvinns deponigas, en anläggning för optisk sortering av avfall i olikfärgade påsar. På anläggningen sker kompostering av trädgårdsavfall och torrt rejekt, sortering av grovavfall, farligt avfall och vissa andra typer av avfall samt mellanlagring. Eskilstuna Energi & Miljö, ReTuna Kretsloppspark På ReTuna finns en återvinningscentral där hushåll kan lämna in trädgårdsavfall och ris, trä, metallskrot, wellpapp, olika sorters förpackningar, returpapper, elavfall, kyl- och frysar, farligt avfall, möbler, brännbart avfall, däck, konstruktionsmaterial, gips och isolering. ReTuna har en mottagningsstationen för farligt avfall, exklusive vitvaror, elektronik och impregnerat trä, cirka 400 m 2 stor. Vitvaror lämnas på asfalterad yta längs infartsvägens nordvästra sida. Elektronik och elavfall som står utanför producentansvaret samt impregnerat trä lämnas i container/lastväxlarflak på återvinningscentralens ramp. TV-apparater och monitorer lämnas under tak vid Returen. Det farliga avfallet vägs på ReTuna när mellanlagringsbehållaren är full. Inne i miljöboden kan kunderna sortera lyskällor, bilbatterier, småbatterier och färgrester direkt i avsedda behållare. Övrigt farligt avfall avlämnas på vagnar i mottagningsrummet och sorteras därefter av personalen. Det farliga avfallet klassas och packas i emballage/behållare inför mellanlagring tills

136 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 4 2 borttransportering sker. Farligt avfall från olika avfallsgrupper hålls åtskilda och förvaras, inomhus eller under tak i ett utelager, i godkända emballage, vilka märks med innehåll. Mellanlagret är uppvärmt med fjärrvärme för att undvika frysning av det farliga avfallet och det är endast personalen som har tillträde dit. Utrymmet där brandfarliga varor lagras har godkända brandklassade väggar. Det finns en 3 m 3 invallad tank för spillolja. Fat för t.ex. lösningsmedel, rengöringsmedel och glykol förvaras i sina inlämningsförpackningar med godkänd invallning. Övrigt farligt avfall läggs i för avfallet godkända behållare t.ex. kemkartonger, lockfat och recytainer. Det finns invallade ytor för t.ex. pallställ att placera behållare med flytande avfall på. Det finns inga golvbrunnar i mottagningsrum eller mellanlagret. Eventuellt spill och läckage samlas upp och använt saneringsmedel behandlas som farligt avfall. Tillsyn och städning av utrymmen och hantering görs regelbundet. Utlastning av fulla behållare/emballage sker direkt från mellanlager. Under samma tak som miljöboden finns en depå som kallas Returen. Här kan hushåll lämna in saker de inte längre behöver eller vill ha, men som kan återanvändas. På Returen tas de emot av personal från AMA (Eskilstuna kommuns resursenhet för Aktivitet, Motivation och Arbete). Sakerna fördelas därefter mellan de olika återbrukande butikerna i ReTunas återbruksgalleria, där produkterna renoveras och görs redo för få ett nytt liv. Återbruksgallerian är öppen för allmänheten och erbjuder shopping inom alla kategorier, utställningar och inspiration. Här finns även ett eko-café med fika och lunch, en folkhögskoleutbildning, ett konferensrum och en utställningsyta. Några av butikerna som gallerian inhyser är Stockholm stadsmission, ReTuna kök och hem, Små Busar, AMA outlet och re:done Design. Sammanställning över anläggningar i Eskilstuna kommun I tabellerna nedan redovisas tillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar i kommunen. I första tabellen listas tillståndspliktiga kommunalägda och i andra tabellen tillståndspliktiga privatägda anläggningar. I tredje tabellen listas anmälningspliktiga verksamheter enbart med namn, fastighetsbeteckning och verksamhetskod. De anmälningspliktiga anläggningarna hanterar avfall i mindre mängder eller som en del av verksamheternas egen hantering/service. Uppgifterna är hämtade ur Miljö- och räddningstjänstnämndens register.

137 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2018 Förslagshandling Kommunala tillståndspliktiga anläggningar Verksamhetens namn Fastighetsbeteckning Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen Typ/typer av avfall som tas emot Metoder som används för återvinning eller bortskaffande Kapacitet, ton/år Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Lilla Nyby avfallsanläggning Ekeby avloppsreningsverk Vilsta 3: Ekeby 2: Hushållsavfall Bygg-/rivning, schakt Slam från ARV Täckmassor och konstruktionsmaterial Förpackningar, tidningar, skrot Brännbart avfall Osorterat avfall (grovavfall, bygg- /rivnings- /industriavfall) Farligt avfall Avloppsvatten Matavfall Deponering Täckning, konstruktion Sortering, Mellanlagring Mottagning ton Biologisk behandling av torrt rejekt ton ton organiskt avfall utöver avloppsslam Se kapacitet Se kapacitet 1 Koder angivna i kursiv stil är gamla koder som ännu inte uppdaterats mot nya bestämmelser i miljöprövningsförordningen.

138 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2018 Förslagshandling Privata tillståndspliktiga anläggningar Verksamhetens namn IL Recycling Service AB Fastighetsbeteckning Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen 2 Typ/typer av avfall som tas emot Metoder som används för återvinning eller bortskaffande Grönsta 2: Mottagning, sortering, pressning och lagring av returpapper och plast. Vidare sker omlastning av metallskrot och brännbart material. Kapacitet, ton/år ton returfiber/år ton plast/år ton byggavfall/år Mellanlagra max ton metall- och brännbart avfall vid ett och samma tillfälle M4-Gruppen Valhalla 2: Småbatterier Mellanlagring 40 ton småbatterier vid ett och samma tillfälle Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Se kapacitet Se kapacitet Outokumpu Stainless AB Torshälla 4: Stålverk, valsverk, smältverk SUEZ (f d SITA) Eskilshem 1: Spillolja, emulsioner Mellanlagring m m 3 Stena Recycling AB Loket återvinningsbart papper brännbart avfall sortera och omlasta ton mellanlagra och behandla tom 2 Koder angivna i kursiv stil är gamla koder som ännu inte uppdaterats mot nya bestämmelser i miljöprövningsförordningen.

139 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2018 Förslagshandling Verksamhetens namn Fastighetsbeteckning Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen 2 Typ/typer av avfall som tas emot Metoder som används för återvinning eller bortskaffande Kapacitet, ton/år Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd, ton/år Stena Recycling AB Loket Järn- och metallskrot Farligt avfall, emulsion, blybatterier, elektronik, Oljekabel. Slipmull Mellanlagring ton högst ton farligt avfall får mellanlagras 1000 ton Se kapacitet Svevia Vilsta 3: Förorenad jord Mellanlagring och behandling ton Se kapacitet Swecon Anläggningsmaskiner AB Sörby Lantbruk, Magnus och Tomas Eriksson Torshälla 4: Anläggningsmaskiner Demontering av anläggningsmaskin er Sörby 4: Avloppsvatten, matavfall, kreatursgödsel Maximalt 400 anläggningsmask iner per år. Maximalt 300 ton avfall för återvinning, 50 m3 flytande farligt avfall och 1 ton övrigt farligt avfall vid ett och samma tillfälle på fastigheten. Våtkompostering Maximalt 2000 m 3 komposterbart material per år Se kapacitet Se kapacitet

140 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2018 Förslagshandling Anmälningspliktiga anläggningar i kommunen Verksamhetens namn Fastighetsbeteckning Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen Ahlsells Sverige AB Valkyrian AMA Galge sortering Litografen Ari avfallsåtervinning i Eskilstuna Tunafors 1: Batcat AB Sundbyholm 2: Caverion Sverige AB Valhalla 2: Dahl Sverige AB Valhalla 1: EK-Kyl AB Torshälla 6: Eskilstuna Bildemontering AB Vårdkasen Eskilstuna centrallackering Valnöten Eskilstuna Energi och Miljö AB, ARV Öja-Berga 2: Alberga Eskilstuna Energi och Miljö AB, ARV Görjan 1: Bälgviken Eskilstuna Energi och Miljö AB, ARV Ärla-Åstorp 5:1 90:20 Ärla Åstorp Eskilstuna Energi och Miljö AB, Ekeby 2: Återvinning Ekeby Eskilstuna Elektronikåtervinning, Ek Löddret Eskilstuna Metallåtervinning AB Nore GENSE AB Legeringen HMH Bilskrot KB Löddret Hyrlift Sverige AB Näcken Hållsta maskinstation Broby 12: IP Industripartner AB Nore Kent Olssons Ytteknik AB Legeringen Kompostkungen AB Hammarby 1: Kone AB Eskilshem 1: Kyltjänst i Eskilstuna AB Grönsta 2: Lantmännen Maskin AB Najaden MECA Sweden AB Valhalla 2: Mikael Loods Åkeri AB Källsta 1: NJ Innovation AB Valnöten Nya Bil och MC Skroten Tunafors 1: Nya Eskilstuna Bilskrot HB Lyktan Onninen AB Näringen Peter Boy AB Grönsta 2: Schakt & Återvinning Mellansverige AB Stora Tidö 1: Smebilar AB Järnspettet Stadsbyggnadsförvaltningen Ekeby 2: Gatuavdelningen Stig Jonssons Maskin och Demontering Vi 3: Toyota Material Handling AB Nasaren Vilsta Bilskrot AB Lyktan

141 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2018 Förslagshandling Verksamhetens namn Fastighetsbeteckning Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen Värmepumpsgruppen Mitt AB Nollplanet

142 BILAGA 5 NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG AVFALLSPLAN FÖR ESKILSTUNA

143 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Inledning I Eskilstuna kommun finns ett antal nedlagda deponier. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier inklusive en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön. För de deponier där kommunen varit verksamhetsutövare ska även uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder redovisas. 2. Genomförd inventering och riskklassning I Eskilstuna kommun finns cirka 60 identifierade nedlagda deponier. Alla finns dock inte registrerade i Länsstyrelsens databas över potentiellt eller konstaterat förorenade områden, så kallade EBH-stödet. Figur 1 Lokalisering av nedlagda deponier i kommunen som finns registrerade i EBH-stödet. Källa: Handlingsplan för förorenade områden i Eskilstuna kommun. En handlingsplan för förorenade områden i Eskilstuna kommun antogs Handlingsplanen, som även omfattar nedlagda deponier, innehåller mål, strategier och en aktivitetslista som syftar till att få fram en prioriteringslista över de områden som behöver åtgärdas. Inom ett projekt 2015 undersöktes 55 gamla avfallsupplag, dels genom fältbesök, dels via genomgång av dokumentation från tidigare inventeringar. Befintliga riskklassningar uppdaterades, avfallsupplagen beskrevs, kostnader för åtgärder uppskattades och en prioriteringsordning gjordes. Riskklassificeringen har gjorts utifrån en fyrgradig skala där riskklass 1 innebär mycket stor risk och riskklass 4 mycket liten risk (se tabell 1). Även en åtgärdsviktad riskklassning har gjorts vilket är en bedömning som utgår ifrån att åtgärder har gjorts på platsen.

144 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 5 2 Tabell 1. Kategorier för riskklassificering av gamla avfallsupplag. Riskklass Innebörd Åtgärdsbehov 1 Mycket stor risk Upplag där skyddsåtgärder bedöms nödvändiga för att undanröja en konkret miljökonflikt. Närmare undersökningar krävs 2 Stor/måttlig risk Upplag som kräver noggrannare undersökning, tillsyn eller åtgärder. 3 Liten risk Upplag som endast kräver enklare åtgärder eller tillsyn. 4 Mycket liten risk Upplag där åtgärder för närvarande inte bedöms nödvändiga. Resultatet från projektet återfinns i sin helhet i rapporten Handlingsplan för gamla deponier på kommunens och annans mark inom Eskilstuna kommun, daterad , Eskilstuna Energi och Miljö AB, utförd av Citres AB. I tabell 2 redovisas de i dagsläget kända gamla avfallsupplag som finns i kommunen. För de 55 upplag som undersökts inom projektet 2015 redovisas uppgifter om föreslagna åtgärder. Förutom dessa finns ytterligare 9 identifierade upplag som endast listas med fastighetsbeteckning då ytterligare uppgifter saknas. En avslutad deponi är att betrakta som en pågående miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken, till dess att efterbehandlingsansvaret är avslutat. Krav kan därmed riktas mot fastighetsägaren. Förorenande deponier kan även betraktas som förorenade områden enligt 10 kap miljöbalken och därmed kan krav riktas mot verksamhetsutövaren. Miljö- och räddningstjänstnämnden ansvarar för tillsyn över de nedlagda deponier som finns inom kommunen. De uppgifter som anges i tabellen om verksamhetsutövare är preliminära och har inte föregåtts av ansvarsutredningar. Prioritering av vilka deponier som ska åtgärdas beror dock på fler faktorer än kostnader och risker. Följande olika primära drivkrafter kan förekomma: Minskad miljöbelastning. Främsta drivkraften är tillsyn via Miljökontoret, och prioriteringen blir styrd av miljörisker. En sekundär drivkraft är uppsatta mål som är politiskt beslutade. Finansiering behöver då tvingas fram genom förelägganden från tillsyn, eller anslås genom beslutade mål. Miljökontoret driver ett tillsynsärende vid minst en deponi, som inte är kommunalt ansvar. Exploateringsdrivna sluttäckningar. Prioriteringen blir i detta fall styrd av vilka deponier som råkar ligga invid mark som är intressanta att exploatera. Två exempel är aktuella. Detaljplanearbete för Granbacken pågår, och projektering påbörjas av sluttäckning av en deponi invid exploateringsområdet. I Djursta byggs bostäder och i detaljplanen har kommunen åtagit sig att åtgärda intilliggande deponi. Markförvärv påbörjas för att få rådighet och därefter kan sluttäckning av deponin påbörjas. Efterbehandlingen finansieras i dessa fall inom exploateringsprojekten. Sluttäckningar med intäktsmöjligheter. Sluttäckning kan kräva att massor tas in för avjämning och terrassering, och de massorna kan utgöras av massor som annars hade behövt avlämnas på annan deponi eller mottagningsanläggning. Det ger intäkter när man kan ta betalt för massor som tas in. Det finns även miljövinster eftersom fler sluttäckningar kan genomföras inom en kortare tidsperiod när det finns tillgång till massor och finansiering. Om kommunkoncernen skulle dra positiva ekonomiska erfarenheter av de första projekten så kan man eventuellt åta sig sluttäckning av fler deponier än vad man ytterst har ansvar för. Förutsättningarna har bedömts av Citres vid åtta nedlagda deponier i ett PM daterat , beställt av ESEM. Utredningar vid ett projekt (Kjula) har initierats med bedömning av förutsättningar för tillstånd. Miljökontoret har bedömt att objektet kräver tillståndsprövning p.g.a. de stora potentiella volymerna. Finansiering är dock inte klar och kommunen behöver genomföra markförvärv för att få rådighet. Tabell 2. Sammanställning av identifierade gamla avfallsupplag inom Eskilstuna kommun.

145 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 5 3 Riskklass Nr Namn Fastighetsbeteckning Preliminär verksamhetsutövare/ansvarig Åtgärdsviktad riskklass Vidtagna åtgärder Planerade/föreslagna åtgärder 1 Skogstorp Skogstorp 14:1 Privat/företag 2 2 Delvis täckt Uppskyltning, provtagning, städning, sluttäckning 2 Torsharg Torshälla 5:8 Kommun 2 3 Sluttäckt Dokumentation från sluttäckning, fortsatt kontroll enligt kontrollprogram 3 Mälarbaden Torshälla-Väsby 1:367 Kommun 1 1 Täckt med plastfilm Undersökning av skick, provtagning, komplett sluttäckning 4 Väsbyviken Roxnäs 3:168 Kommun 1 1 Delvis täckt Uppskyltning, undersökning och provtagning, frakta bort avfall alternativt komplett sluttäckning 5 Hällby/ Grönalund Hällby 2:161 Kommun 2 3 Delvis täckt Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, städning, skyddskikt 6 Hällby Hällby 2:161 Kommun 2 3 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, städning, eventuellt komplett sluttäckning 7 Sundbyholm Sundbyholm 2:20 (uppgift saknas) 2 2 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, skyddsskikt 8 Kjula Kjulaås 7:1 Kommun 2 3 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning 9 Dammsäng Kjula-Blacksta 1:81 Privat/företag 3 3 Delvis täckt Eventuellt provgropar och vattenprovtagning 10 Rinkesta Rinkesta 1:13 Privat/företag 2 2 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, städning, sannolikt komplett sluttäckning 11 A Odlaren A Odlaren 1:1, 1:69, 1:142, Kommun 2 2 Delvis täckt Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, städning, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning

146 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga B Odlaren B Odlaren 1:1 Kommun 1 1 Delvis täckt Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, komplett sluttäckning 12 Viptorp Vilsta 1:1, 2:1, Hornet 3,4 Kommun 1 1 Delvis täckt, Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, städning, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning 13 Hållsta Hållsta 6:1 Privat/företag * * * * 14 Hedensö Näshulta-Ökna 1:1 Kommun 2 3 Delvis täckt Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning 15 Ärla Ärla-Nytorp 1:41 Kommun 2 3 Delvis täckt Vattenprov, provgropar, skyddsskilt alternativt komplett sluttäckning 16 Västra Rekarne 17 Kvicksund Tumbo-Väsby 3:96, Munkhammar 5:1 Knutsta 2:1 Kommun 2 2 Delvis täckt Provgropar, uppsortering och bortforsling av deponerat avfall Kommun 2 2 Till synes komplett täckt Lokalisering genom geofysisk undersökning, provgropar, vattenprovtagning, eventuellt komplett sluttäckning 18 Granbacken Torshälla 5:8 Kommun 1 2 Delvis täckt, Miljötekniska undersökningar Vattenprov, provgropar, städning, komplett sluttäckning 19 Ärla 2 Uddetorp 1:1 Kommun 2 3 Till synes komplett täckt Dokumentation från sluttäckning, vattenprovtagning, provgropar, ny efterbehandlingsplan 20 Näshulta Ekenäs 1:1 Privat/företag 3 3 Tunt täckt Information om upplagets art, omfattning och täckning, provgropar, vattenprovtagning, städning, sortering och bortforsling alternativt skyddsskikt eller komplett sluttäckning

147 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Närjeholme Valhalla 3:8 Kommun 1 1 Delvis täckt Provgropar, städning, sortering och bortforsling 22 Hållsta 2 Rossvik 3:3, Hållsta Privat/företag 4 4 Endast askhög kvar Bortforsling av markägaren 6:1 23 Bälgviken Görjan 1:88 Privat/företag 3 3 Inga Vattenprovtagning, provgropar, städning och eventuell muddring 24 Nyfors Färgaren 10-17, Privat/företag 4 4 Bebyggt område, Inga åtgärder Nyfors 1:1 stadsmiljö 25 Hällberga Hällberga 14:1, 14:32 Kommun 2 2 Bebyggt område. Till synes borttagen eller täckt deponi Information om avfallet är bortforslat, eventuellt vattenprovtagning, provgropar och täckning 26 Tunafors Tunafors 1:1 Privat/företag 4 4 Bebyggt område, Inga åtgärder 27 Borsökna Hyndevad 1:75 och 1:76 stadsmiljö Privat/företag 2 3 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, information om tidigare vattenprover, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning. OBS inom vattenskyddsområde 28 Tacktorpssjön Mesta 4:15 Kommun 2 3 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, inga åtgärder alternativt komplett sluttäckning 29 Mesta Mesta 4:1 Kommun 3 3 Ingen uppgift Provgropar, sortering och bortforsling 30 Mesta 2 Mesta 2:2 Kommun 2 3 Nyligen täckts Information om täckning, vattenprovtagning, provgropar, inga åtgärder alternativt komplettera med tätskikt 31 Åsbymon 2 Åsbymon 2:2, Mesta 4:1 (uppgift saknas) 1 1 Delvis täckt Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, eventuellt komplett sluttäckning 32 Åsbymon 1 Åsbymon 2:2, 2:35 (uppgift saknas) 2 2 Täckt, ej fungerande Vattenprovtagning, provgropar, delvis skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning

148 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Marielund Åsbymon 1:23 Kommun 2 3 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, städning, skyddsskikt 34 Ekeby asfalt Ekeby 3:1 Kommun 1 1 Inga Spärras av för fordonstrafik, vattenprovtagning, provgropar, komplett sluttäckning 35 A Sjötorp Hällby 2:161, Betongen B Hällby Kyrka Hällby 2:187, 2:188, 2: Sövsta 1 Egelsta 1:10, Torshälla-Sövsta 1:32 Kommun 2 2 Delvis täckt, delvis bebyggd Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, städning, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning (uppgift saknas) 2 3 Delvis täckt Information, vattenprovtagning, provgropar, inga åtgärder alternativt komplett sluttäckning Kommun 2 2 Viss täckning av deponitopp 37 Sövsta 2 Torshälla-Sövsta 1:36 Privat/företag 2 3 Städad och/eller avsläntad 38 Sövstasjön Torshälla-Sövsta 1:32 Kommun 2 2 Delvis täckt, tallplantering Utredning om verksamhet pågår, uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning Vattenprovtagning, provgropar, inga åtgärder alternativt komplett sluttäckning Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, städning, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning 39 Stora Tidö Stora Tidö 1:6, Germundstorp 1:1 Kommun 2 2 Delvis täckt, tallplantering Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, städning, komplett sluttäckning alternativt skyddsskikt 40 Skiftinge Slagsta 3:2 Kommun 3 3 Till synes täckt Vattenprovtagning, provgropar, inga ytterligare åtgärder 41 Västra Rekarne 2 Stora Sundby 17:1 Kommun 2 2 Delvis täckt Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, städning, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning 42 Barva Säby 4:1 Privat/företag 3 3 Delvis täckt Provgropar, skyddsskikt

149 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Viptorp 2 Tunafors 1:1 Kommun 2 2 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, städning, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning 44 Kjula 2 Kjulaås 2:33 Privat/företag 2 2 Inga Uppskyltning, komplett sluttäckning alternativt bortforsling 45 A Ribbingelund Mortorp 2:1 Kommun 4 4 Avfallet förefaller ha bortforslats Provgropar för att verifiera att avfallet är bortfortslat, städning 45 B Mortorp Mortorp 2:1 Privat/företag 2 3 Delvis täckt Vattenprovtagning, provgropar, sortering och delvis bortforsling, städning 46 Kvicksund 2 Sundbyvik 6:2 Privat/företag 3 3 Täckt med krossad Ev krav på verksamhetsutövare 47 Trumtorp Tunafors 1:28, Tunafors 1:1 48 Fristaden Fristaden 1:30, 1:31, Tunsfors 1:6 betong Kommun 2 2 Inga Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, sortering och bortforsling Privat/företag 3 3 Delvis täckt med sand Vattenprovtagning, provgropar, skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning 49 Kolsta Råby-Kolsta 3:1 Privat/företag 3 4 Nyligen efterbehandlad Dokumentation om efterbehandlingen 50 Vilstabacken Vilsta 1:1 Kommun 3 3 Delvis täckt Vattenprovtagning, skyddsskikt 51 Rossvik Rossvik 2:1 Privat/företag 2 2 Delvis täckt Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, städning, komplett sluttäckning 52 Mesta Mesta 5:11 (uppgift saknas) 2 2 Oklart Uppskyltning, vattenprovtagning, provgropar, sortering och bortforsling alternativt skyddsskikt alternativt komplett sluttäckning Nedan följer identifierade gamla avfallsupplag som inte besökts inom utredningen Slamdeponi Ekeby 2:5 54 Hällby 2: Torshälla-Väsby 1:367

150 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Husby-Vreta 1:66, 1:86, 1:89, 1:93 57 Munkhammar 5:1 58 Germundstorp 1:1 59 Djursta Germundstorp 1:2 60 Hyndevad 22:55 61 Åsbymon 2:40 *deponin är inte riskklassad och bedöms inte då den ingår i gällande tillstånd för grustäkt

151 Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning AVFALLSPLAN FÖR ESKILSTUNA

152 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Inledning I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i lagstiftningen under de senaste åren, aktuella utredningar som kan medföra ändringar inom de närmaste åren samt en sammanställning av de viktigaste lagarna, målen och bestämmelserna som gäller på avfallsområdet. Här redogörs även för nationella delmål och mål som finns i den nationella avfallsplanen. Även mål inom EU beskrivs översiktligt. 2. Aktuellt inom avfallsområdet Här beskrivs först kortfattat några av de förändringar som har skett i lagstiftningen under de senaste åren samt några aktiviteter som pågår inom EU, hos Regeringen eller genom Naturvårdsverket och som kan få betydelse för den kommunala avfallshanteringen inom de närmaste åren. 2.1 Ny lagstiftning Avfallshierarkin har förts in på ett tydligare sätt i miljöbalken, dels genom att införa en skyldighet i 2 kap. 5 om att vidta avfallsförebyggande åtgärder och dels genom att i 15 kap. 10 ange den prioritetsordning som ska gälla vid behandling av avfall. Ändringarna trädde i kraft den 2 augusti Avfallshierarkin anger den prioritetsordning för politik och lagstiftning som medlemsstaterna ska ha avseende förbyggande och behandling av avfall och regleras i EU:s ramdirektiv om avfall. Prioriteringsordningen innebär att avfall helst ska förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinns, i fjärde hand återvinnas på annat sätt t ex. genom energiåtervinning och sist bortskaffas. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt och ekonomiskt rimligt. Regeringen har beslutat om en ny förordning om plastbärkassar (2016:1041) som trädde i kraft i december Förordningen innebär att de som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter ska informera om plastbärkassarnas miljöpåverkan och vilka alternativ som finns för att minska förbrukningen. Naturvårdsverket ska bevaka att förbrukningen minskar. 2.2 Aktuella förslag från EU, nationella utredningar och regeringsuppdrag EU-kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Den andra december 2015 kom EU-kommissionens förslag om cirkulär ekonomi. Förslaget innehåller en handlingsplan för cirkulär ekonomi samt ett nytt avfallspaket med förslag på revideringar av sex direktiv på avfallsområdet. Handlingsplanen innehåller initiativ inom flera områden, bland annat produktion, avfallshantering, och omvandling av avfall till resurser. De direktiv som berörs av ändringsförslagen på avfallsområdet är ramdirektivet om avfall samt direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, om deponering av avfall, om uttjänta fordon, om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer samt om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. Förslagen om ändringar i avfallsdirektivet innebär bland annat höjda mål för förberedelse av återanvändning och återvinning av kommunalt avfall och förpackningsavfall, förändrade bestämmelser om biprodukter och om när avfall upphör att vara avfall, minimikrav för producentansvar samt ytterligare krav på nationella avfallsplaner och program för förebyggande av avfall. Förslagen innebär även mål för gradvis minskning av deponering av kommunalt avfall och krav på rikstäckande elektroniska register för att förbättra spårbarhet av farligt avfall.

153 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 6 2 Utredning om kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och returpapper Under 2016 lät regeringen genomföra en utredning om hur ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och returpapper skulle kunna utformas. Utredningen föreslår att ansvaret för insamlingen flyttas över från producenterna till kommunerna och att den samordnas med insamlingen av det övriga hushållsavfallet. Syftet med ett kommunalt insamlingsansvar är att det ska bidra till att insamlingsmålen nås. För närvarande (april 2017) ligger förslaget hos regeringen och det är oklart om det kommer att genomföras. Utredning om skatt på förbränning av avfall Regeringen tillsatte i juni 2016 en utredning som ska se över behovet av att införa en skatt på förbränning av avfall. I Sverige har skatt på avfallsförbränning tidigare (mellan 1 juli 2006 och oktober 2010) använts som styrmedel för att minska mängden avfall till förbränning. Nuvarande utredning har till uppgift att göra en grundläggande analys av förutsättningarna för avfallsförbränning i Sverige och att analysera hur avfallsförbränning och avfallsimport påverkas av befintliga ekonomiska styrmedel, rådande EU-reglering samt branschspecifika förhållanden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2017 Hantering av textilier Ett uppdrag som redovisades i september 2016 handlade om att ta fram förslag för hanteringen av textilier. Naturvårdsverket föreslår åtgärder och styrmedel som riktar sig till alla delar av textilhanteringen från produktion till konsumtion och avfallshantering. Förslaget innehåller bland annat lagkrav på utsortering av textilavfall och olika informationsinsatser. Utredningen innehåller förslag på åtgärder och styrmedel, men även nya ambitiösa mål för en hållbar hantering av textilavfall: Till år 2025 ska mängden textilavfall i restavfallet minska med 60 % jämfört med basåret År 2025 ska 90 % av separat insamlat textilavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Avfallshierarkin ska tillämpas och materialåtervinning ska i första hand ske i form av återvinning till nya textilier. Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem för farligt avfall Regeringsuppdraget om förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem slutredovisades i september I redovisningen föreslår Naturvårdsverket att all yrkesmässigt bedriven verksamhet ska rapportera digitalt den mängd farligt avfall som lämnas för borttransport eller tas emot efter transport. Idag saknas krav på en sådan rapportering. Reviderad nationell avfallsplan och program för förebyggande av avfall Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera den nuvarande nationella avfallsplanen, som gäller för samt att redovisa vilka åtgärder som utförts och vilka resultat det lett till. Även det avfallsförebyggande programmet ska utvärderas. Utvärderingen redovisades i början av år 2017 i rapporten En utvärdering av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet. Baserat på utvärderingen ska ett förslag till reviderad nationell avfallsplan tas fram för 2018 till Målsättningen är att programmet för att förebygga avfall ska ingå i förslaget. Den reviderade avfallsplanen ska omfatta samtliga avfallsströmmar och redogöra för alla relevanta mål och styrmedel. Det ska dessutom ingå en beskrivning av särskilt prioriterade områden som måste vidareutvecklas för att målen ska nås i förslaget. Det förslag som tas fram kommer att vara underlag för regeringens strategi för svensk avfallshantering för att nå generationsmålet, miljökvalitetsmålen och relevanta etappmål. Giftfria och resurseffektiva kretslopp Regeringen har gett Naturvårdsverket uppdraget att genomföra en utredning om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Uppdraget redovisades 1 december Arbetet med giftfria och resurseffektiva kretslopp handlar framför allt om att öka återvinningen utan att det medför risker för miljön och människors hälsa på grund av spridning och exponering av farliga ämnen. I uppdraget

154 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 6 3 ingick kartläggning av vilka avfallsströmmar som bör hanteras på särskilt sätt med hänsyn till innehåll av särskilt farliga ämnen och risk för exponering, att göra en analys av hur avfalls- och kemikalielagstiftningen i praktiken tillämpas för återvunna material samt att stärka tillsynsvägledningen. Kartläggningen visar att särskilt farliga ämnen har påträffats i flera av de studerade avfallsströmmarna, att återvinning till nya användningsområden kan ge nya risker för exponering samt att några olika plastavfallsströmmar kräver särskild uppmärksamhet på grund av sitt innehåll av särskilt farliga ämnen. Halterna av särskilt farliga ämnen är, om de påträffas i återvunnet material, ofta många tiopotenser lägre än vad de kan vara i nytillverkat material. Avsiktligt tillsatta särskilt farliga ämnen bedöms därför generellt medföra en större risk för skadlig exponering av människa och miljö än risken för exponering från återvunnet material. Naturvårdsverket föreslår att avfallsförordningen får en ny bestämmelse om att företag som återvinner avfall, så att det upphör att vara avfall, ska föra anteckningar om detta. Förslaget ska se till att bedömningar om när avfall upphör att vara avfall görs och underlätta tillsynen av sådana bedömningar. Det finns också ett stort behov av vägledning om hur bedömningen om när avfall upphör att vara avfall ska gå till. Naturvårdsverket planerar att ta fram sådan vägledning. Naturvårdsverket lämnar inga förslag till förändrad hantering av avfallsströmmar men identifierar fyra avfallsströmmar som kräver särskild uppmärksamhet: PVC Plast från bilar Plast från elutrustning Återvunnet däckmaterial i konstgräsplaner Utredning om att öka återanvändningen Regeringen tillsatte i januari 2016 en särskild utredare för att analysera hur handel med begagnat och reparationer samt uppgradering av olika produkter kan öka med målet att nå en mer resurseffektiv ekonomi och att minska miljöpåverkan. I utredningen ingår att analysera vilka hinder som kan finnas i lagstiftningen och vilka styrmedel som behövs för att öka återanvändningen av produkter. Utredare Ola Alterå lämnade i mars 2017 sitt betänkande till miljöminister Karolina Skog där han föreslår en rad konkreta åtgärder för att uppmuntra en mer cirkulär ekonomi i Sverige. Nästa steg är att förslaget skickas ut på remiss. Bland förslagen i utredningens betänkande finns: Nationell samverkan och att inrätta en delegation för cirkulär ekonomi "Hyberavdrag": skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster Ökad tillgängliget till bilpooler Insatser för att underlätta för hushållen att förebygga avfall Utredning om delningsekonomi Med delningsekonomi menas, enkelt uttryckt, den del av ekonomin där privatpersoner, ofta via webbplattformar och mobilappar, kan hyra, hyra ut, byta eller låna tillgångar av varandra såsom maskiner, verktyg, fordon, bostäder och arbetskraft. Det nya är att webbplattformar och mobilappar nu möjliggör ett mer systematiskt samutnyttjande och i en mycket bredare krets av användare än förut. I december 2015 tillsatte Regeringen en särskild utredare med uppdrag att kartlägga den nya delningsekonomin och se över olika användares roller och rättsliga ställning. Uppdraget går ut på att analysera den rättsliga ställningen hos de aktörer som deltar i delningsekonomin och undersöka om nuvarande regelverk är tillräckliga eller om det finns behov av lagändringar. Utredaren ska fokusera på konsumenternas rättigheter inom delningsekonomin, men också ta hänsyn till näringslivets villkor och företagares möjligheter att använda sig av nya affärsmodeller. Uppdraget redovisades i mars 2017.

155 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 6 4 Enligt utredningen behöver det utvecklas trygghetsskapande åtgärder och funktioner om delningsekonomin ska kunna växa och etablera sig utanför kretsen av nyfikna, socialt intresserade och något riskbenägna early adopters. Utredningen föreslår följande åtgärder: Att konsumentverket, i samråd med Skatteverket med flera, får i uppdrag att ge oberoende information, exempelvis om vad delningsekonomi innebär, risker och möjligheter samt ge vägledning. Att konsumentverket, Konkurrensverket med flera får i uppdrag att följa utvecklingen av delningsekonomin Åtgärder mot utsläpp av mikroplaster till havet Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att identifiera viktiga källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, att verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, att föreslå författningsändringar för att minska utsläppen. I uppdraget ingår att identifiera och prioritera vilka källor i Sverige som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen. Källor som bör ingå i analysen är bl.a. förpackningsmaterial, byggmaterial, kemiska produkter, plastfibrer och -textilier, plast i jordbruket, däck och konstgräsplaner. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni Åtgärder för minskad nedskräpning Naturvårdsverket redovisade den 27 oktober 2016 ett förslag att kommunens ansvar för renhållning utökas genom att även skada på växt- och djurliv och naturmiljön i övrigt ska undvikas i skälig utsträckning. Detta kommer troligtvis medföra ökade kostnader för kommunernas renhållning. Förslaget förväntas leda till att renhållningen i naturområden förbättras. Idag finns det en osäkerhet kring gränsdragningen för när kommuner respektive fastighetsägare eller andra aktörer är ansvariga för att städa på en allemansrättsligt tillgänglig plats som ligger utanför detaljplanelagt område. Därför föreslår Naturvårdsverket att ansvaret förstärks. Naturvårdsverket anser även att en total översyn av gaturenhållningslagen bör göras eftersom den är föråldrad och otillräcklig. Hållbar återföring av fosfor I redovisningen, år 2013, av regeringsuppdraget presenterades en kartläggning av fosforresurser, en kartläggning av innehållet av oönskade ämnen i olika fosforkällor, en bedömning av potential för hållbar återföring av fosfor, ett förslag till författningskrav och ett förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor. Inget beslut har ännu fattats. Naturvårdsverket förslog ett etappmål till miljömålssystemet som syftar till att stimulera en ökad resurshushållning och återföring av växtnäringsämnen som är fria från oönskade ämnen. Förslaget lyder: Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växtnäringsämnen underlättas. Det föreslogs även fyra detaljerade mål. 3. Miljömål inom EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå är av stor betydelse eftersom det finns direkta kopplingar till den svenska miljöpolitiken. I EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) anges bland annat följande mål för medlemsländerna:

156 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 6 5 Till år 2020 ska 50 % av summan av papper, glas, metall och plast i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. Till år 2020 ska 70 % av bygg- och rivningsavfall återanvändas eller återvinnas. EU antog i december 2008 ett omfattande energi- och klimatpaket med mål för år Fram till år 2020 ska: Utsläppen av växthusgaser minska med 20 %, jämfört med år Energikonsumtionen minska med 20 %. 20 % av energin komma från förnyelsebara energikällor. Minst 10 % av fordonsbränslen komma från förnyelsebara energikällor. 4. Nationella mål I det följande redogörs kortfattat för de övergripande mål som finns på nationell nivå och som berör avfallsområdet Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 24 etappmål och 16 miljökvalitetsmål. Riksdagens miljökvalitetsmål ska styra all verksamhet i Sverige mot en hållbar utveckling för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god och hälsosam livsmiljö. Målen vilar på fem grundläggande värden som syftar till att: främja människors hälsa. värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön. ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga. trygga en god hushållning med naturresurserna. Miljöpåverkan från avfallshanteringen berör främst miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Etappmål på avfallsområdet: Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas senast 2020 så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av ickefarligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent. Ett av de tidigare delmålen till miljökvalitetsmålen berörde återföring av näringsämnen från avlopp och bedöms fortfarande vara aktuellt i avvaktan på att ett eventuellt nytt mål som berör denna fråga beslutas. Naturvårdsverket har tidigare, i redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor, föreslagit nya mål, se kapitel 2. Senast beslutade delmål lyder: År 2015 tas minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Etappmålet till begränsad klimatpåverkan lyder: Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel

157 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 6 6 med utsläppsrätter. Det här innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling Fram till 2010 fanns regionalt anpassade delmål i Södermanland. Vid slutuppföljningen av dessa beslutade länsstyrelsen att avsluta de regionala miljömålen. Nu gäller istället de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar som regionala miljömål Sveriges program för att förebygga avfall och avfallsplan Enligt EUs avfallsdirektiv (2008/98/EG) ska alla medlemsländer ha ett avfallsförebyggande program. Naturvårdsverket ska enligt avfallsförordningen ta fram detta. Naturvårdsverket följer upp programmet och kommer ta fram ett nytt program och en ny avfallsplan senast år 2018, se kapitel 2. I programmet finns det 8 inriktningsmål och 167 åtgärder. Inriktningsmålen i programmet ska bidra till att de svenska miljömålen uppfylls och kompletterar etappmålen. Programmet innehåller fyra fokusområden. Dessa är mat, textil, elektronik och byggande och rivning. Dessa har valts ut eftersom det blir mycket matavfall samt bygg- och rivningsavfall i Sverige. Dessa avfallsslag orsakar stora samlade utsläpp av klimatgaser från utvinning, produktion och avfallshantering. För varje tillverkat kilo elektronik och textil är klimatbelastningen också hög. Det används dessutom stora mängder farliga ämnen vid produktionen, ämnen som ofta även finns i de slutliga produkterna och varorna. En annan anledning till att fokusera på mat och textilier är att många avfallsförebyggande aktiviteter är på gång inom dessa områden och det bedöms vara viktigt att stödja aktiviteterna för att få stor effekt av insatserna. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Planen innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden. Den innehåller också exempel på vad vi behöver göra för att nå ett mer resurseffektivt samhälle med utgångspunkt från miljömålen och EU:s avfallshierarki. Avfallsplanens övergripande syfte är att miljöpåverkan från avfallshanteringen ska minska och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen. Planens prioriterade områden är: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållens avfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder. 5. EU:s direktiv och förordningar Det finns flera direktiv från EU som kan påverka avfallshanteringen på olika sätt och det viktigaste är ramdirektivet om avfall. I denna finns bland annat avfallshierarkin, som nämns i kapitel 2.1 och uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Ett steg i detta arbete är regeringens pågående utredningar om delningsekonomi och om hur återanvändningen ska öka, se kapitel 2.2. För att ytterligare betona avfallshierarkin, finns det i ramdirektivet krav på medlemsstaterna att ta fram nationella program för förebyggande av avfall, se kapitel 4.2. Naturvårdsverket har beslutat om program för förebyggande av avfall och har påbörjat nästa program som kommer att ingå i den nya nationella avfallsplanen som ska tas fram för , se kapitel 2.2. Ytterligare några EG-direktiv som påverkar den nationella lagstiftningen om avfallshantering är:

158 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 6 7 EG-direktivet om deponering beslutades i april 1999 och bestämmelserna har införlivats i svensk lagstiftning i form av förordning om deponering av avfall och Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, som i stort följer EU:s deponeringsdirektiv. EG-direktivet om förbränning av avfall beslutades år 2000 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordningen om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning. EG-direktiv om förpackningar beslutades 1994 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordning om producentansvar för förpackningar. EG-direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter beslutades 2003 och har införlivats i svensk lagstiftning i form av bland annat förordning om producentansvar för batterier samt producentansvar för elutrustning. Utöver ovanstående direktiv påverkas avfallsplaneringen av direktiv om miljökonsekvensbeskrivning för planer och program, vilket är inarbetat i den svenska miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivning. De enda EG-förordningar som hittills finns beslutade och som reglerar avfallshanteringen är EGförordningen om avfallsstatistik samt EG-förordningar som reglerar transporter av avfall, inklusive export av avfall. Det finns dock angränsande EG-förordningar som berör vissa delar av avfallshanteringen, t.ex. EG-förordning om säker förvaring av kvicksilver. 6 Nationella lagar och förordningar 6.1. Allmänt Det finns ett flertal lagar och förordningar som berör avfallshantering. De lagar som styr den kommunala avfallshanteringen och hanteringen av hushållsavfall är framförallt miljöbalken med tillhörande förordningar, bl.a. avfallsförordningen och förordningarna om producentansvar. Anläggningsägare berörs dessutom av bl.a. förordningen om deponering av avfall och förordningen om avfallsförbränning. Avfallsplaneringen styrs av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2017:2) om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. I dessa föreskrifter finns angivet bland annat att avfallsplanen ska innehålla mål för och beskrivning av hanteringen av både avfall som kommunen ansvarar för och sådant avfall som kommunen inte ansvarar för. Insamling av matavfall och biologisk behandling med syfte att återföra mullämnen och näringsämnen till åkermark påverkas även av lagstiftning för skydd av mark och minskad risk för smittspridning till djur och människor. Tillsynen enligt miljöbalken utövas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande, eller av länsstyrelsen. Naturvårdsverket är central myndighet när det gäller avfallsfrågor. Avfallshanteringen påverkas även av annan lagstiftning än ovan nämnda miljöbalk med tillhörande förordningar, t.ex. Plan- och bygglagen, PBL, där det bland annat ställs krav på kommunala översiktsplaner och att hänsyn tas till var nuvarande och framtida avfallsanläggningar samt nedlagda avfallsupplag finns. I PBL finns särskilda bestämmelser om rivning. När en fastighet rivs ska en rivningsplan göras för att redovisa hur rivningsmaterial ska tas om hand och farligt avfall ska särskilt beaktas. Arbetsmiljölagen och tillhörande förordningar och föreskrifter. Det är viktigt att arbetsmiljöfrågorna ingår som en naturlig del i avfallsarbetet. Lagen om transport av farligt gods med tillhörande förordning och Räddningsverkets föreskrifter reglerar bland annat transporter av farligt avfall. Lagen om offentlig upphandling.

159 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Miljöbalken Den övergripande lagstiftningen är miljöbalken som trädde i kraft 1 januari I balkens andra kapitel finns de s.k. allmänna hänsynsreglerna som gäller för alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. Regler om avfall och producentansvar finns främst i miljöbalkens kapitel 15 och i olika förordningar utfärdade med stöd av balken. Miljöbalkens kapitel 15 handlar om avfall och producentansvar. Utgångspunkten är att avfall ska hanteras på ett sådant sätt att det inte uppkommer olägenhet ur hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Kommunen ansvarar för transport och behandling av hushållsavfall. I kapitel 15 finns också bestämmelsen att det är förbjudet att skräpa ner i naturen eller på annan plats dit allmänheten har insyn. Kravet på en kommunal renhållningsordning med avfallsplan finns i miljöbalken kapitel 15. Varje kommun ska ha en renhållningsordning som ska innehålla kommunens föreskrifter om avfallshantering och en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall som uppkommer inom kommunen och åtgärder för att minska mängden avfall och dess farlighet. Renhållningsordningen innehåller även de bestämmelser som styr avfallshanteringen i kommunen och den ska antas av kommunfullmäktige. Avfallshierarkin har på ett tydligare sätt förts in i miljöbalken under år Detta har skett dels genom att införa en skyldighet i 2 kap. 5 om att vidta avfallsförebyggande åtgärder och dels genom att i 15 kap. 10 ange den prioritetsordning som ska gälla vid behandling av avfall. Ändringarna trädde i kraft den 2 augusti Avfallsförordningen (SFS 2011:927) I avfallsförordningen finns bland annat regler om kommunal renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan, exempelvis bestämmelse om att innehållet i avfallsplanen ska ses över vart fjärde år. Här finns även bestämmelser om hantering av avfall, samt beskrivning av vad som är avfall. Avfallsförordningen reglerar även hanteringen av farligt avfall. Här finns en förteckning över olika typer av avfall. I avfallsförordningen finns också bestämmelser om tillståndsplikt för transport av avfall, och om uppgiftsskyldighet för den som ger upphov till eller yrkesmässigt transporterar annat avfall än hushållsavfall Miljöbedömning av planer och program Enligt miljöbalken (6 kap) samt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905) ska en avfallsplan bland annat miljöbedömas. Det är främst den betydande miljöpåverkan som genomförande av planen kan antas medföra som ska identifieras, beskrivas och bedömas Förordningar om producentansvar För vissa avfallsslag har producenterna ansvar för insamling och omhändertagande. De som är aktuella nu är förordningarna om producentansvar för förpackningar (SFS 2014:1073), returpapper (SFS 2014:1074), däck (SFS 1994:1236), bilar (SFS 2007:185), glödlampor och vissa belysningsarmaturer (SFS 2000:208), elutrustning (SFS 2014:1075), batterier (SFS 2008:834), läkemedel (2009:1031) samt vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (SFS 2007:193). Det finns också frivilliga åtaganden för bygg- och rivningsavfall samt lantbruksplast. Regeringen utreder frågan om insamlingsansvar för förpackningar och returpapper. I mars 2016 överlämnade regeringens utredare sitt utkast till rapport om hur ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och returpapper ska kunna utformas, se kapitel 2.2.

160 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga Föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan Naturvårdsverket har, i mars 2017, beslutat om nya föreskrifter om innehåll i kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. Krav enligt föreskrifterna som gäller mål och åtgärder i planen anges nedan. Planens uppgifter om avfall i kommunen ska delas upp på det avfall som kommunen ansvarar för, respektive det avfall som kommunen inte har ansvar för. För avfall som kommunen ansvarar för ska planen innehålla mål för förebyggande och hantering av avfallet. Mål och åtgärder i avfallsplanen ska utgå från nationella miljökvalitetsmål och andra relevanta mål som berör avfallsområdet. För avfall som kommunen inte ansvarar för ska planen innehålla mål och åtgärder för att förebygga och hantera detta avfall, i den utsträckning som kommunen kan påverka detta. Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning Förordning (SFS 2001:512) och föreskrifter (NFS 2004:10 med ändringsföreskrifter) om deponering och mottagning av avfall Här anges bland annat att utsorterat brännbart avfall inte får deponeras efter den 1 januari 2002 samt att organiskt avfall inte får deponeras efter den 1 januari Tillkomsten av förordningen har gjort att kraven avsevärt skärpts på såväl befintliga som kommande deponier. Samtliga deponier ska ha uppnått en enhetlig standard senast Bestämmelserna i förordningen avser framför allt krav på bottenkonstruktioner, sluttäckningskonstruktioner, provtagning och kontroller Föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart och organiskt avfall (NFS 2004:4) Denna innehåller bestämmelser om sortering av brännbart avfall, undantag från kravet att brännbart avfall ska förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall, undantag från förbudet mot deponering av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall samt bestämmelser om dispens för deponering av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall. I föreskrifterna om hantering av brännbart avfall finns regler för hur sorteringen ska gå till. Alla kommuner ska erbjuda möjlighet för den som ger upphov till hushållsavfall att sortera det. Särskilt angeläget är detta ifråga om det farliga avfallet. Enligt föreskrifterna har den som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall (d.v.s. verksamhetsavfall) skyldighet att sortera sitt avfall Andra lagar och förordningar som har betydelse för avfallshanteringen Avfallshanteringen påverkas även av annan lagstiftning än ovan nämnda miljöbalk med tillhörande förordningar, t.ex. Plan- och bygglagen, PBL, där det bland annat ställs krav på kommunala översiktsplaner och att hänsyn tas till var nuvarande och framtida avfallsanläggningar samt nedlagda avfallsupplag finns. I PBL finns särskilda bestämmelser om rivning. När en fastighet rivs ska en rivningsplan göras för att redovisa hur rivningsmaterial ska tas om hand, och farligt avfall ska särskilt beaktas. Arbetsmiljölagen och tillhörande förordningar och föreskrifter. Det är viktigt att arbetsmiljöfrågorna ingår som en naturlig del i avfallsarbetet. Lagen om transport av farligt gods med tillhörande förordning och Räddningsverkets föreskrifter reglerar bland annat transporter av farligt avfall. Lagen om offentlig upphandling.

161 Avfallsplan för Eskilstuna kommun Bilaga 6 10

162 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 273 Koncerngemensamma internkontrollmoment 2018 (KSKF/2017:530) Beslut Kommunkoncernens gemensamma internkontrollmoment 2018: Kontroll av att personuppgiftsansvariga (nämnder och bolagsstyrelser) har säkerställt hanteringen av personuppgifter inom sitt ansvarsområde enligt den nya dataskyddsförordningen. Kontroll av it- och informationssäkerhet i samband med anskaffning/ upphandling och uppdrag till externa leverantörer. Kontroll av hantering av statliga bidrag. Kontroll av otillbörlig påverkan, mutor och jävssituationer. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 16 oktober Av skrivelsen framgår bland annat att kommunkoncernen ska enligt kommunallagen och aktiebolagslagen ha en väl fungerande intern styrning och kontroll. Det interna kontrollarbetet syftar till att säkra mål och verksamhet, men också att hitta förbättringsområden utifrån risker. Varje nämnd och bolagsstyrelse har ansvar för det interna kontrollarbetet inom sitt verksamhetsområde. Åtgärder och internkontrollmoment tas fram av respektive nämnd och bolagsstyrelse och kompletteras med de gemensamma internkontrollmomenten för kommunkoncernen. Respektive nämnd och bolagsstyrelse beslutar om en internkontrollplan i december månad, varför de koncerngemensamma momenten behöver beslutas i november månad. De gemensamma momenten följs upp av kommunledningskontoret och återrapporteras i en granskningsrapport för det interna kontrollarbetet i samband med årsberättelsen. För 2018 föreslås fyra kommunkoncerngemensamma kontrollmoment: Kontroll av att personuppgiftsansvariga (nämnder och bolagsstyrelser) har säkerställt hanteringen av personuppgifter inom sitt ansvarsområde enligt den nya dataskyddsförordningen Kontroll av it- och informationssäkerhet i samband med anskaffning/upphandling och uppdrag till externa leverantörer Kontroll av hanteringen av statliga bidrag Kontroll av otillbörlig påverkan, mutor och jävssituationer Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

163 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Anvisningar för genomförandet av kontrollmomenten utarbetas under våren 2018 och går ut till respektive nämnd och bolagsstyrelse via internkontrollsamordnarna. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 7 november 2017, 212, följande: Kommunkoncernens gemensamma internkontrollmoment 2018: Kontroll av att personuppgiftsansvariga (nämnder och bolagsstyrelser) har säkerställt hanteringen av personuppgifter inom sitt ansvarsområde enligt den nya dataskyddsförordningen. Kontroll av it- och informationssäkerhet i samband med anskaffning/ upphandling och uppdrag till externa leverantörer. Kontroll av hantering av statliga bidrag. Kontroll av otillbörlig påverkan, mutor och jävssituationer. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ekonomi Samtliga nämnder Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

164 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2017:530 Anne Levirinne (3) Kommunstyrelsen Kommunkoncernens gemensamma internkontrollmoment 2018 Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Kommunkoncernens gemensamma internkontrollmoment 2018: Kontroll av att personuppgiftsansvariga (nämnder och bolagsstyrelser) har säkerställt hanteringen av personuppgifter inom sitt ansvarsområde enligt den nya dataskyddsförordningen. Kontroll av it- och informationssäkerhet i samband med anskaffning/upphandling och uppdrag till externa leverantörer. Kontroll av hantering av statliga bidrag. Kontroll av otillbörlig påverkan, mutor och jävssituationer. Ärendebeskrivning Kommunkoncernen ska enligt kommunallagen och aktiebolagslagen ha en väl fungerande intern styrning och kontroll. Det interna kontrollarbetet syftar till att säkra mål och verksamhet, men också att hitta förbättringsområden utifrån risker. Varje nämnd och bolagsstyrelse har ansvar för det interna kontrollarbetet inom sitt verksamhetsområde. Åtgärder och internkontrollmoment tas fram av respektive nämnd och bolagsstyrelse och kompletteras med de gemensamma internkontrollmomenten för kommunkoncernen. Respektive nämnd och bolagsstyrelse beslutar om en internkontrollplan i december månad, varför de koncerngemensamma momenten behöver beslutas i november månad. De gemensamma momenten följs upp av kommunledningskontoret och återrapporteras i en granskningsrapport för det interna kontrollarbetet i samband med årsberättelsen. För 2018 föreslås fyra kommunkoncerngemensamma kontrollmoment: Kontroll av att personuppgiftsansvariga (nämnder och bolagsstyrelser) har säkerställt hanteringen av personuppgifter inom sitt ansvarsområde enligt den nya dataskyddsförordningen. Eskilstuna den stolta Fristaden

165 Eskilstuna kommun (3) Dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen och innebär att nämnder och bolagsstyrelser behöver se över befintliga arbetssätt och rutiner utifrån den nya förordningen. Kontrollen genomförs i november-december 2018 för att ge respektive nämnd och bolagsstyrelse möjlighet att arbeta in arbetssätt och rutiner. Kontrollen följer upp säkerställandet av hanteringen av personuppgifter. Ansvarig för att hålla ihop arbetet med kontrollmomentet är kommunstrateg informationssäkerhet på kommunledingskontoret. Kontroll av it- och informationssäkerhet i samband med anskaffning/upphandling och uppdrag till externa leverantörer. I samband med att vi anskaffar/upphandlar nya system eller ger uppdrag till externa leverantörer behöver vi säkerställa att anskaffnings- och upphandlingskraven kring säkerhet tillämpas och att vi följer rutinen så att konsultationer görs med it och informationsansvariga för att vi inte riskerar att lämna ut känslig information ur och om våra system. Kontrollen genomförs i november-december 2018 och följer upp tillämpningen av beslutade anskaffnings- och upphandlingskrav och rutiner. Ansvarig för att hålla ihop arbetet med kontrollmomentet är kommunsstrateg it och information på kommunledningskontoret. Kontroll av hanteringen av statliga bidrag. Under 2017 reviderar och beslutar respektive nämnd och bolagsstyrelse om enhetligare arbetssätt och rutiner för att hantera statliga bidrag. Det innefattar att respektive verksamhetsområde har kunskap om vilka bidrag som är möjliga att söka, säkrar att ansökan genomförs samt att redovisningen av ansökta medel sker enligt formella krav. Kontrollen genomförs i november-december 2018 för att ge respektive nämnd och bolagsstyrelse möjlighet att arbeta in arbetssätt och rutiner. Kontrollen följer upp tillämpningen av beslutad arbetsprocess och rutiner. Ansvarig för att hålla ihop arbetet med kontrollmomentet är kommunsstrateg ekonomi på kommunledningskontoret. Kontroll av otillbörlig påverkan, mutor och jävssituationer beslutades Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Redan 2013 gjordes den första interna kontrollen inom riskområdet. Även 2017 har en kontroll genomförts som visar att 75 % ha kunskap om riktlinjen, men 36 % känner till att det finns rutiner för att lokalt förhindra och förebygga uppkomsten av korruption, mutor och jäv. Resultatet kom nyligen och någon fördjupad analys är ännu inte genomförd. Detta resultat samt att riskområdet lyfts upp av processerna som angeläget gör att vi återigen föreslår riskområdet som ett internkontrollmoment. Kontrollerna föreslås ske i form av stickprov av en oberoende externt upphandlad konsult. Var och hur stickprover ska genomföras är inte fastslaget, men kan gälla Eskilstuna den stolta Fristaden

166 Eskilstuna kommun (3) exempelvis enkla upphandlingar, inköp, myndighetsbeslut (bygglov, förskoleplats, vård- och omsorgsboende, utskänkningstillstånd, föreningsbidrag, försörjningsstöd), etableringar, byggnationer och rekryteringar. Ansvarig för att hålla ihop arbetet med kontrollmomentet är kommunstrateg samt jurist på kommunledningskontoret. Anvisningar för genomförandet av kontrollmomenten utarbetas under våren 2018 och går ut till respektive nämnd och bolagsstyrelse via internkontrollsamordnarna. Tidigare beslutade gemensamma kontrollområden: År Kontrollområde 1 Kontrollområde Systematiskt brandskyddsarbete Inköp (beställnings- och attesträtt samt inköp på ramavtal) 2010 Direktupphandling Ärendehantering 2011 Frånvarorapporering i PSsjälvservice Månadsbokslut 2012 Delegationsrapportering Tjänsteresor inom kommunen 2013 Ekonomistyrningsriktlinjer för Bisyssla enheter 2014 Kontinuitetsplanering finns handlingsplaner 2015 Uppföljning av delegerat ansvar för arbetsmiljö 2016 Uppföljning av säkerställande av att inrapporterad sjukfrånvaro i sjukoch friskanmälan ( ) motsvarar registreringen i PSsjälvservice Uppföljning av hur förvaltningar och bolag säkerställer momshantering. Om värdebaserade samtal om risker för oegentligheter och otillbörlig påverkan skett på varje enhet Återkontroll av 2013 års internkontrollarbete Uppföljning av hur förvaltningen säkerställer att enhetscheferna genomför introduktion av nyanställda på ett ändamålsenligt sätt med avseende på innehåll och upplevelse av delegerat ansvar för arbetsmiljö som gemensamt kontrollområde för alla nämnder. Återkontroll av 2014 års internkontrollarbete gällande kontinuitetsplaner och värdebaserade samtal. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Tommy Malm Ekonomidirektör Eskilstuna den stolta Fristaden

167 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 311 Revidering av det gemensamma reglementet för Eskilstuna kommuns nämnder (KSKF/2017:636) Beslut Kommunledningskontorets förslag till revideringar av det gemensamma reglementet för Eskilstuna kommuns nämnder antas. Reservation Marielle Lahti (MP) samt Magnus Arreflod (MP) reserverar sig emot beslutet till förmån för bifall till Miljöpartiets förslag. Skriftig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 16 november Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till revidering av det gemensamma reglementet för kommunens nämnder. Det finns flera orsaker till att reglementet revideras och de förändringar som föreslås behöver träda ikraft vid tre olika tidpunkter. Medborgarförslagen tas bort I den av kommunfullmäktige beslutade årsplanen för 2018 framgår att möjligheten att lämna medborgarförslag ska tas bort, samt att ett system för e-petitioner ska utredas. Regler för nämndernas hantering av medborgarförslag regleras i det gemensamma reglementet, 30. Kommunledningskontoret föreslår, som en följd av beslutet om årsplan, att det avsnittet ska upphöra att gälla från och med den 1 januari Förändringar med anledning av ny kommunallag med mera Den 1 januari 2018 träder en ny kommunallag ikraft. Kommunledningskontoret ser ett behov att utifrån den nya kommunallagen göra följande revideringar i reglementet per den 1 januari 2018: Personuppgiftslagen upphör och ersätts av dataskyddsförordningen Personuppgiftslagen kommer att upphöra från och med den 25 maj Den ersätts då av EU:s dataskyddsförordning, som gäller som svensk lag, samt kompletterande nationell lagstiftning. Personuppgiftslagen omnämns i 24 och 25 i det gemensamma reglementet. Kommunledningskontoret föreslår att de paragraferna revideras per den 25 maj Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

168 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) Politisk organisation inför den nya mandatperioden Kommunfullmäktige beslutade den juni 2016, 150, om politisk organisation inför ny mandatperiod m.m. Av beslutet framgår bland annat att antalet ledamöter och ersättare i samtliga 15-mannanämnder utom kommunstyrelsen, ska ändras till att bestå av 13 ledamöter och 6 ersättare. Antalet ledamöter och ersättare för respektive nämnd framgår av 2 i det gemensamma reglementet. Kommunledningskontoret föreslår att paragrafen uppdateras i enlighet mer kommunfullmäktiges beslut och att ändringen träder ikraft per den 1 januari 2019, då den nya mandatperioden för nämnderna inleds. Därutöver finns det ett politiskt önskemål om att ändra mandatperioden för nämnderna från fyra till ett år. Enligt kommunallagen är detta möjligt för alla nämnder utom kommunstyrelsen, som ska ha en mandattid på fyra år. Det är redan idag möjligt välja nämnderna på ett år då skrivningen i reglementet innebär att kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare i nämnderna för den period som kommunfullmäktige bestämmer. Kommunledningskontoret anser ändå att det är bra att förtydliga 3 i reglementet, så att det tydligt framgår att mandatperioden ska vara ettårig om detta också är fullmäktiges vilja. Möjligheten för kommunfullmäktige att besluta om en annan mandattid än ett år för nämnderna bör också finnas kvar i reglementet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 28 november 2017, 287, att kommunledningskontorets förslag till revideringar av det gemensamma reglementet för Eskilstuna kommuns nämnder antas. Yrkanden Marielle Lahti (MP) yrkar först bifall till kommunstyrelsens förslag förutom de delar som rör medborgarförslag. Därefter yrkar Marielle Lahti (MP) på följande, Miljöpartiets förslag; Samtliga delar som rör medborgarförslag ska tas bort. Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt avslag på Miljöpartiets förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Jimmy Janssons (S) yrkande om att bifalla kommunstyrelsens förslag. Marielle Lahtis (MP) yrkande om att samtliga delar som rör medborgarförslag ska tas bort, Miljöpartiets förslag. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

169 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Jimmy Janssons (S) yrkande om att avslå Miljöpartiets förslag. Ordföranden finner inledningsvis att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag förutom i de delar som rör medborgarförslag. Därefter föreslår ordföranden en propositionsordning som innebär att hon ställer bifall till kommunstyrelsens förslag i de delar som rör medborgarförslag mot avslag till detsamma. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag i de delar som rör medborgarförslag. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ledningsstaben Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

170

171 Kommunstyrelsen 1 (12) STYRDOKUMENT Gemensamt reglemente för Eskilstuna kommuns nämnder Beslutad när , 311 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2017:636 Det senast reviderade reglementet, beslutat av kommunfullmäktige den 18 maj 2017, 158. Samtliga nämnder. Gäller fr o m Gäller t o m Dokumentansvarig Uppföljning Tillsvidare Administrativa direktören, kommunledningskontoret Årligen.

172 Eskilstuna kommun 2 (12) Inledning Detta reglemente innehåller bestämmelser som är gemensamma för samtliga kommunens nämnder. För varje nämnd finns därutöver ett särskilt reglemente. Den gemensamma överförmyndarnämnden för Eskilstuna och Strängnäs kommuner omfattas dock inte av detta reglemente. Om ett nämndreglemente eller ett särskilt beslut i kommunfullmäktige innehåller bestämmelse som avviker från vad som föreskrivs i detta reglemente gäller den bestämmelsen. Begreppet nämnd omfattar i detta reglemente även kommunstyrelsen om inte annat anges. Begreppet samordningschef avser i detta reglemente samordningschefen för Torshälla stads nämnd. 1 Ansvar för verksamheten Nämnderna ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa av kommunfullmäktige antagen budget, fastställda mål, angivna riktlinjer och i övrigt fattade beslut. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Nämnden ansvarar för att dess förvaltningsorganisation är ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Detta gäller med undantag för Torshälla stads nämnd, som inte har en egen förvaltning. Kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utför verksamhet åt Torshälla stads nämnd. Nämnden ska lämna kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt dess utskott, kommunalråden, gruppledare samt kommunens övriga nämnder det biträde som dessa begär. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnden ska samråda när dess verksamhet och ärenden berör annan nämnds verksamhet. Nämndernas sammansättning och arbetsformer 2 /Upphör att gälla / Nämnder, antal ledamöter och ersättare

173 Eskilstuna kommun 3 (12) Kommunen har följande nämnder med följande antal ledamöter och ersättare. Nämnd Antal ledamöter Antal ersättare Kommunstyrelsen 15 8 Arbetsmarknads- och 15 8 vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 15 8 Kultur- och fritidsnämnden 15 8 Miljö- och räddningstjänstnämnden 15 8 Socialnämnden 15 8 Stadsbyggnadsnämnden 15 8 Torshälla stads nämnd 15 8 Valnämnden 7 3 Vård- och omsorgsnämnden 15 8 Kommunfullmäktige kan utöver detta tillsätta insynsplatser i kommunstyrelsen och valnämnden för partier som saknar ledamot eller ersättare i den nämnden. Insynsplats i kommunstyrelsen gäller dock inte för kommunstyrelsen i egenskap av krisledningsnämnd. 2 /Träder i kraft / Nämnder, antal ledamöter och ersättare Kommunen har följande nämnder med följande antal ledamöter och ersättare. Nämnd Antal ledamöter Antal ersättare Kommunstyrelsen 15 7 Arbetsmarknads- och 13 6 vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 13 6 Kultur- och fritidsnämnden 13 6 Miljö- och räddningstjänstnämnden 13 6 Socialnämnden 13 6 Stadsbyggnadsnämnden 13 6 Torshälla stads nämnd 13 6 Valnämnden 7 3 Vård- och omsorgsnämnden 13 6 Kommunfullmäktige kan utöver detta tillsätta insynsplatser i kommunstyrelsen och valnämnden för partier som saknar ledamot eller ersättare i de nämnderna. Insynsplats i kommunstyrelsen gäller dock inte för kommunstyrelsen i egenskap av krisledningsnämnd.

174 Eskilstuna kommun 4 (12) 3 /Upphör att gälla / Val av ledamöter och ersättare Kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare till nämnden för den tid kommunfullmäktige bestämmer, dock längst till utgången av det år då nytt val till kommunfullmäktige hålls. Om ledamot eller ersättare som valts genom majoritetsval avgår under denna tid ska kommunfullmäktige förrätta fyllnadsval. 3 /Träder i kraft / Val av ledamöter och ersättare Kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie val till kommunfullmäktige hållits. Kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare till övriga nämnder för en mandattid på ett kalenderår i taget. Kommunfullmäktige kan besluta om en annan mandattid för andra nämnder än kommunstyrelsen. Om ledamot eller ersättare som valts genom majoritetsval avgår under denna tid ska kommunfullmäktige förrätta fyllnadsval. 4 Val av ordförande och vice ordföranden Bland nämndens ledamöter ska kommunfullmäktige välja en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Dessa tre utgör nämndens presidium. För kommunstyrelsen ska en ordförande och tre vice ordföranden väljas. Om ordförande eller vice ordförande avgår under denna tid ska kommunfullmäktige genomföra ett nytt val för den återstående tiden. 4 a Beslutsfattande i presidier En nämnd får uppdra åt presidiet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden ska besluta om presidiets arbetsformer. 5 Utskott Nämnden får inrätta utskott. Nämnden får uppdra åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden. Nämnden ska besluta om utskottets arbetsformer. 5 b Nämndberedningar Nämnden får inrätta nämndberedningar för beredningen av ett ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden får till en

175 Eskilstuna kommun 5 (12) nämndberedning välja även andra än förtroendevalda. Nämnden ska besluta om beredningens arbetsformer. 6 Ersättare för ordförande och vice ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordförande kan delta i ett sammanträde eller i en del av det, utför den ledamot som tjänstgjort längst i nämnden ordförandens uppgifter. Om flera ledamöter har tjänstgjort lika länge fullgör den äldste ledamoten ordförandens uppgifter Om ordföranden eller vice ordförande på grund av sjukdom, föräldraledighet eller av något annat skäl inte kan utföra uppdraget för en längre tid ska kommunfullmäktige utse en annan ledamot till ersättare för denne. Ersättaren utför alla uppgifter som ingår i detta uppdrag. 7 Jäv En ledamot, ersättare eller anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Den som kan antas vara jävig i ett ärende ska självmant ge det till känna. I 6 kapitlet och 7 kapitlet 4, kommunallagen, finns regler rörande jäv. 8 Ledamöternas och ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot inte kan delta i ett sammanträde eller en del av det, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som kommer sent till ett sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamoten får dock inträda först sedan pågående handläggning av ett ärende avslutats. Om ersättarna inte har valts genom proportionellt val ska de tjänstgöra enligt den tjänstgöringsordning som kommunfullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare in i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna påverkas på grund av detta får en ersättare som kommer sent till ett sammanträde träda in i stället för en ersättare som har börjat tjänstgöra, men som kommer längre ner i turordningen. Den ersättaren får dock inträda först sedan pågående handläggning av ett ärende avslutats.

176 Eskilstuna kommun 6 (12) En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen när nämnden har handlagt ärendet. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv, får endast tjänstgöra igen om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9 Inkallande av ersättare En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens kansli, som i sin tur kallar ersättare. Nämnden kan besluta att inkallande av ersättare ska ske på annat sätt. 10 Ersättare som inte tjänstgör Ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna, men inte i besluten. De har också rätt att få sin mening antecknad i protokollet. 11 Sammanträdena Nämnden beslutar årsvis om en sammanträdesplan. Utöver det ska nämnden sammanträda när minst en tredjedel av ledamöterna begär det, eller när ordföranden anser att det behövs. Ordföranden får ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Ordföranden ska då se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. 12 Offentliga sammanträden Nämnden får besluta att hela eller delar av sammanträdena ska vara offentliga. Nämndens sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess. Utskottssammanträden ska hållas inom stängda dörrar. 13 Närvarorätt Kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, kommunalråd och oppositionsråd har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden. De har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess. Detta gäller även kommundirektören och samordningschefen. Kommundirektören och förvaltningschefen/samordningschefen har, om inte annat för särskilt fall beslutas, rätt att närvara vid

177 Eskilstuna kommun 7 (12) sammanträde med den egna nämnden eller dess utskott och delta i överläggningarna. De politiska sekreterarna har rätt att delta vid sammanträde med kommunstyrelsen. Närvarorätten gäller inte ärenden som avser myndighetutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos kommunstyrelsen omfattas av sekretess. Närvarorätten gäller inte heller när kommunstyrelsen sammanträder i egenskap av krisledningsnämnd. Nämnden får kalla ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige, annan nämnd eller beredning, revisor, anställd hos kommunen eller särskild sakkunnig att närvara vid sammanträde med nämnden. Den som har kallats till sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna, men inte i besluten. Företrädare för kommunens anställda (personalföreträdare) får närvara vid nämndens sammanträden i den omfattning som anges i kommunallagens sjunde kapitel, paragraferna Personalföreträdarna har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätt för personalföreträdare saknas vid sammanträden i kommunstyrelsen och valnämnden. I övrigt avgör nämnden på sammanträdet i vilken utsträckning andra än ledamöter och ersättare ska få närvara och delta i överläggningar. 14 Kallelse och föredragningslista Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Om varken ordföranden eller vice ordförande kan kalla till ett sammanträde ska den ledamot som tjänstgjort längst tid i nämnden göra det. Om flera ledamöter har tjänstgjort lika länge ska den äldste av dem kalla till sammanträdet. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt delges varje ledamot och ersättare samt andra förtroendevalda eller tjänstemän som ska närvara vid sammanträdet. Kallelsen får ske elektroniskt. Kallelsen ska vara dem tillhanda senast fem dagar före sammanträdesdagen. En föredragningslista ska skickas ut tillsammans med kallelsen. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende ska bifogas föredragningslistan. I undantagsfall får kallelsen ske på något annat sätt.

178 Eskilstuna kommun 8 (12) 15 Protokoll och beslutsförhet Vid sammanträdena ska protokoll föras. Ordföranden ansvarar för protokollet. I kommunallagen finns bestämmelser om en nämnds protokollföring och beslutsförhet. 16 Reservation Ledamot eller tjänstgörande ersättare som har deltagit i avgörandet av ett beslut kan reservera sig mot beslutet. Den som vill reservera sig ska anmäla detta före sammanträdets slut. Den som reserverar sig får lämna en motivering till sin reservation. Reservationen ska i så fall vara skriftlig. En skriftlig reservation ska lämnas in före den tidpunkt som fastställts för protokollets justering. Om motiveringen lämnas senare ska nämnden inte ta hänsyn till den. 17 Särskilt yttrande Ledamot eller tjänstgörande ersättare som har deltagit i avgörandet av ett beslut kan lämna ett särskilt yttrande. Även närvarande ersättare som inte tjänstgör kan lämna ett särskilt yttrande. Den som vill lämna ett särskilt yttrande i ett ärende ska anmäla detta och yttrandets huvudsakliga innebörd då ärendet behandlas av nämnden. Ett särskilt yttrande ska vara skriftligt. Det kan föras in i protokollstexten eller fogas som en bilaga till protokollet. Ett särskilt yttrandet ska lämnas in före den tidpunkt som har fastställts för protokollets justering. Om det särskilda yttrandet lämnas in senare ska nämnden inte ta hänsyn till det. 18 Justering av protokoll Sammanträdets ordförande och en ledamot ska justera protokollet. Nämnden bestämmer tidpunkt för justeringen. Protokollet ska dock vara justerat senast fjorton dagar efter sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Innan nämnden fattar ett sådant beslut ska protokollstexten redovisas. Senast andra dagen efter justeringen ska det finnas en uppgift på kommunens anslagstavla om att protokollet är justerat. Det ska också framgå var protokollet förvaras. Nämndens befogenheter 19 Processbehörighet Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Nämnden har rätt att på kommunens vägnar träffa

179 Eskilstuna kommun 9 (12) överenskommelser om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat slags avtal. 20 Avskrivning av fordringar Nämnden har också rätt att inom sitt verksamhetsområde avskriva fordran med den behörighet och begränsning som framgår av kommunfullmäktiges i särskild ordning fastställda riktlinjer för avskrivning av fordringar. 21 Undertecknande av handlingar Ordföranden eller vice ordförande ska underteckna avtal samt andra handlingar och skrivelser som nämnden beslutar om. Dokumenten ska även kontrasigneras av förvaltningschefen/samordningschefen eller någon annan anställd som nämnden utser. Nämndens ska besluta om sin firmateckning. Nämndens firmateckning kan dock alltid utföras av nämndens ordförande eller vice ordförande med kontrasignering av förvaltningschefen/samordningschefen. Beslut som fattats med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav ska undertecknas av den som fattat beslutet, om inte nämnden beslutat om en annan ordning för undertecknandet. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 22 Taxor Nämnden äger rätt att revidera taxor inom sitt verksamhetsområde om det är i enlighet med det särskilda taxebeslutet eller om befogenheten framgår av nämndens reglemente. Nya taxor eller förändringar som är av principiell betydelse ska alltid beslutas av kommunfullmäktige. 23 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, vice ordföranden, förvaltningschefen/samordningschefen, nämndens sekreterare, nämndens registrator eller annan som nämnden utser. Administration och legalitet 24 /Upphör att gälla / Administrativa regler Nämnden ansvarar för att administrationen av dess verksamhet i alla avseenden fullt ut motsvarar de krav som kommer till uttryck i det offentligrättsliga regelverket som framgår av bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, lagen om kommunal redovisning, tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och

180 Eskilstuna kommun 10 (12) sekretesslagen, arkivlagen, upphandlingslagstiftningen och personuppgiftslagen. 24 /Träder i kraft / Administrativa regler Nämnden ansvarar för att administrationen av dess verksamhet i alla avseenden fullt ut motsvarar de krav som kommer till uttryck i det offentligrättsliga regelverket som framgår av bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, lagen om kommunal redovisning, tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen, upphandlingslagstiftningen och dataskyddsförordningen. 25 Förvaring av handlingar Nämnden ansvarar för vård och förvaring av verksamhetens handlingar enligt arkivlagen, arkivreglementet och dokumenthanteringsplan. Skyddsvärda handlingar, såsom originalavtal, värdehandlingar och sekretessbelagda handlingar, ska förvaras på ett betryggande sätt. 26 /Upphör att gälla / Personuppgiftsansvar Nämnden är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen, för de personuppgifter som behandlas inom nämndens verksamhetsområde. 26 /Träder i kraft / Personuppgiftsansvar Nämnden är personuppgiftsansvarig enligt dataskyddsförordningen, för de personuppgifter som behandlas inom nämndens verksamhetsområde. 27 Personalansvar Respektive nämnd är anställningsmyndighet för personal vid dess förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs av kommunstyrelsen. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetområde med undantag av de frågor som anges i kommunstyrelsens reglemente samt i 32 i detta reglemente. Kommunstyrelsen har befogenheten att med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Detta gäller med undantag för följande lokala kollektivavtal, som inom nämndens verksamhetsområde, får slutas av respektive nämnd: - Arbetstidsschema där kollektivavtal fordras enligt huvudöverenskommelse HÖK, bilaga 3 stycket Anteckningar till AB, arbetstid punkt 3,

181 Eskilstuna kommun 11 (12) - Anställning begränsad till viss tid (visstidsanställning med stöd av kollektivavtal) med stöd av 4 mom. 5 i Allmänna bestämmelser, - Avvikelse från 8 och 10 i arbetstidslagen med stöd av 13 mom. 7 i Allmänna bestämmelser - uttag av övertid, begränsningsperiod för övertid samt uttag av mertid, - Utbyte av rast mot måltidsuppehåll enligt Allmänna bestämmelser 13 mom. 7 g. - Avvikelse från 26 i lagen om anställningsskydd - turordning vid företrädesrätt till återanställning. - Begränsningsperiod för arbetstid överstigande 16 veckor men högst 1 år enligt Allmänna bestämmelser 13 mom. 7 i enlighet med kommentar. Det ansvar som enligt denna paragraf åligger respektive nämnd gäller med undantag för Torshälla stads nämnd. 28 Budgetprocessen, rapportering och redovisning Nämndens budgetförslag, budgetuppföljning, delårsrapport och årsredovisning inklusive verksamhetsberättelse ska lämnas till kommunstyrelsen inom den tid och enligt de riktlinjer som kommunstyrelsen bestämmer. 29 Donationsstiftelser Nämnden ansvarar för de donationsstiftelser där nämnden utsetts till förvaltare. 30 Medborgarförslag Upphävd från och med Öppethållande Kommunstyrelsens och nämndernas kansli ska hållas öppet för allmänheten på dagar och tider som styrelsen eller nämnden beslutat. Kommunstyrelsen får utfärda för nämnden bindande föreskrifter om detta. 32 Överlämnande av uppgift Nämnden får lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till annan fysisk eller juridisk person och om ärendet inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Vården av angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får dock överlämnas endast om det finns stöd för det i lag. Ändringshistorik Datum Dnr Beslut Ikraftträdande

182 Eskilstuna kommun 12 (12) Datum Dnr Beslut Ikraftträdande :441 Ändring av paragrafnummer, samt övriga redaktionella ändringar. Därutöver revidering av paragraferna 1, 2, 11, 13, 14, 21, 22, 27 och 29 (ny paragraf) :251 Begreppet samordningschef för Torshälla stads nämnd införs i inledningen och vissa uppgifter för denne regleras i paragraferna 13, 21 och Torshälla stads nämnd undantas från ansvaret för förvaltningsorganisationen ( 1) och personalansvaret ( 27). Kommundirektörens och samordningschefens närvarorätt i andra nämnden har förtydligats ( 13) :636 Ett avsnitt om beslutsfattande i presidier ( 4 a) tas in i reglementet. Avsnittet om utskott utvidgas ( 5) och ett avsnitt om nämndberedningar ( 5 a) tas in i reglementet Paragrafhänvisningen i 7 om jäv uppdateras till ny kommunallag. Möjligheten att lämna medborgarförslag upphör, vilket innebär att 30 stryks :636 Personuppgiftslagen ersätts med dataskyddsförordningen i 24 och :636 Antalet ledamöter och ersättare i nämnderna ändras ( 2) och mandattiden för nämnderna, utom styrelsen, fastställs till ett år ( 3)

183 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 305 Vision och målbild 2030 för Eskilstuna (KSKF/2017:544) Beslut 1. Vision för år 2030 enligt bilaga 1, tillhörande ärendet, antas. 2. Målbild för år 2030 enligt bilaga 2, tillhörande ärendet, antas. 3. Den nya visionen ersätter beslut om tidigare vision 2020, antagen av kommunfullmäktige den 13 december 2007, 137(KSKF/2007:10302). 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att leda ett för kommunkoncernen gemensamt förankrings- och införandearbete enligt bilaga 3, tillhörande ärendet. Reservation Kim Fredriksson (SD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 24 november Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningskontoret har haft i uppdrag att genom bred inkludering ompröva nuvarande vision 2020, ta fram en konkretiserad målbild samt plan för implementeringsarbetet. Ett omfattande insamlingsarbete har under året bedrivits för att samla boende och verksammas framtidsvisioner. Dessutom har andra framarbetade underlag som är viktiga för Eskilstunas utveckling beaktats i arbetet, såsom FN:s globala mål, Eskilstunas varumärkesplattform, Översiktsplan, Affärsplan Eskilstuna och genomförd framtidsanalys. Resultatet är en konkretiserad och gemensam målbild för platsen Eskilstuna 2030 som formulerats utifrån ett ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt perspektiv. Vision 2020 har prövats gentemot den gemensamma målbilden för år 2030 av representanter från kommun, näringsliv, föreningsliv och akademi tillsammans med koncernledningsgrupp och kommunstyrelsens arbetsutskott. Arbetet har resulterat i ett förslag till reviderad vision: Vårt ESKILSTUNA 2030 Vi är modiga, jämställda och har tillit till varandra Vi har kunskap, jobb och är attraktiva i en global värld Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

184 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) Vi upplever, utvecklar och inspirerar. Vi gör Eskilstuna tillsammans. Det finns även ett förslag till målbild samt plan för implementering. Finansiering Kostnaderna för implementering klarläggs när en mer konkret handlingsplan tas fram. Kostnaderna väntas belasta kommunledningskontorets ram. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Visionen och målbilden ska bidra till ett långsiktigt arbete för hållbar utveckling utifrån de tre perspektiven av ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt hållbar utveckling. Visionen och målbildens innehåll har tydligt kopplats samman med Affärsplan Eskilstuna, Översiktsplan och platsvarumärket för att säkra att det inte uppstår målkonflikter och att vi uppnår synergieffekter. Visionen ersätter den gamla visionen och är en del av kommunkoncernens styrsystem. Inom ramen för det tas vart fjärde år en fyraårig strategisk inriktning på kommunkoncernnivå samt bolagens och förvaltningarnas fyraåriga processmål, vilka ska leda till förverkligande av vision och målbild. Detta bryts sedan ner i ettåriga åtaganden och mål på nämnds- och styrelsenivå samt på enhetsnivå och till sist genom medarbetaröverenskommelse. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 28 november 2017, 285, följande: 1. Vision för år 2030 enligt bilaga 1, tillhörande ärendet, antas. 2. Målbild för år 2030 enligt bilaga 2, tillhörande ärendet, antas. 3. Den nya visionen ersätter beslut om tidigare vision 2020, antagen av kommunfullmäktige den 13 december 2007, 137(KSKF/2007:10302). 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att leda ett för kommunkoncernen gemensamt förankrings- och införandearbete enligt bilaga 3, tillhörande ärendet. Kim Fredriksson (SD) samt Anton Berglund (SD) reserverade sig muntligt emot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag. Yrkanden Jimmy Jansson (S), Lotta Jonsson (KD), Arne Jonsson (C), Maria Chergui (V), Niklas Frykman (L), Magnus Arreflod (MP) samt Tomas Jönsson (M) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Kim Fredriksson (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med ett tillägg om att ordet gemenskap ska finnas med på visionens första sida, Sverigedemokraternas förslag. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

185 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Jari Puustinen (M) samt Ingrid Sermeno Escobar (-) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt avslag på Kim Fredrikssons (SD) tilläggsyrkande, Sverigedemokraternas förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: Jimmy Janssons (S) med fleras yrkande om att bifalla kommunstyrelsens förslag. Kim Fredrikssons (SD) yrkande om att bifalla Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Jari Puustinens (M) med fleras yrkande om att avslå Sverigedemokraternas tilläggsyrkande som yrkats av Kim Fredriksson (SD). Ordföranden finner inledningsvis att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Därefter föreslår ordföranden en propositionsordning som innebär att hon ställer avslag på Kim Fredrikssons (SD) tilläggsyrkande mot bifall till detsamma. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt Jari Puustinens (M) med fleras förslag, innebärande att Sverigedemokraternas tilläggsyrkande avslås. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Eskilstuna Kommunföretag AB Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, kommunikation Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

186 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Ledningsstaben Kommunikation KSKF/2017:544 Charlotte H. Kindmark/ (5) Kommunstyrelsen Eskilstuna Vision och målbild 2030 Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Vision för år 2030 enligt bilaga 1, tillhörande ärendet, antas. 2. Målbild för år 2030 enligt bilaga 2, tillhörande ärendet, antas. 3. Den nya visionen ersätter beslut om tidigare vision 2020, antagen av kommunfullmäktige den 13 december 2007, 137( KSKF/2007:10302). 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att leda ett för kommunkoncernen gemensamt förankrings- och införandearbete enligt bilaga 3, tillhörande ärendet. Förslag till kommunstyrelsen för egen del 5. Kommunledningskontoret får i uppdrag att upprätta en handlingsplan för arbetet enligt bilaga 3, tillhörande ärendet. Sammanfattning Kommunledningskontoret har haft i uppdrag att genom bred inkludering ompröva nuvarande vision 2020, ta fram en konkretiserad målbild samt plan för implementeringsarbetet. Ett omfattande insamlingsarbete har under året bedrivits för att samla boende och verksammas framtidsvisioner. Dessutom har andra framarbetade underlag som är viktiga för Eskilstunas utveckling beaktats i arbetet, såsom FN:s globala mål, Eskilstunas varumärkesplattform, Översiktsplan, Affärsplan Eskilstuna och genomförd framtidsanalys. Resultatet är en konkretiserad och gemensam målbild för platsen Eskilstuna 2030 som formulerats utifrån ett ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt perspektiv. Vision 2020 har prövats gentemot den gemensamma målbilden för år 2030 av representanter från kommun, näringsliv, föreningsliv och akademi tillsammans med koncernledningsgrupp och kommunstyrelsens arbetsutskott. Arbetet har resulterat i ett förslag till reviderad vision: Vårt ESKILSTUNA 2030 Vi är modiga, jämställda och har tillit till varandra Vi har kunskap, jobb och är attraktiva i en global värld Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Vi upplever, utvecklar och inspirerar. Vi gör Eskilstuna tillsammans. Eskilstuna den stolta Fristaden

187 Eskilstuna kommun (5) Det finns även ett förslag till målbild samt plan för implementering. Ärendebeskrivning Eskilstunas vision, Den stolta Fristaden, beslutades av kommunfullmäktige startades ett brett förankringsarbete internt inom kommunen. Externt lanserades budskapet Eskilstuna den stolta fristaden och en ny grafisk profil togs fram. Det externa förankringsarbete som planerats genomfördes dock inte. En bedömning är att visionen är väl förankrad internt inom kommunkoncernen och visionen genomsyrar även de flesta styrande dokument. I SCB-undersökningen 2016 svarade 31procent (34 procent 2015) att de känner till Eskilstunas vision och 70 procent (55 procent 2015) att de kan bidra till visionen. Kännedomen om visionen har ökat år från år, även om kännedomen fortfarande ligger relativt lågt. Visionen har emellertid varit ifrågasatt bland annat från näringslivet och begreppet Den stolta fristaden har vållat diskussioner. Den nuvarande visionen siktar mot 2020 och kommunledningskontoret har därför fått i uppdrag att ompröva visionen med sikte på 2030 och ta fram en konkretiserad målbild. I uppdraget ingick att arbetet skulle genomföras med bred involvering och i samarbete med olika aktörer från kommunkoncernen, näringsliv, föreningsliv, akademi och civilsamhälle. Se bilaga 4 Uppdragsbeskrivning Arbetsmetod Projektet har genomförts enligt projektmodellen XLPM med sponsor, styrgrupp, projektledare och projektteam. Till projektorganisationen har ett så kallat Advisory board som representerar näringsliv, föreningsliv och akademi engagerats. Se bilaga 5 Organisation Projektorganisationen har tillsammans med koncernledning och kommunstyrelsens arbetsutskott inledningsvis lagt grunden för arbetet med vision För att fastställa en gemensam målbild har arbetet gått ut på att under vår, sommar och höst samla målbilder från invånare och verksamma. Insamlingen av målbilder har skett både genom workshops och via webbenkät där deltagarna formulerat hur de vill att det ska vara att bo och verka i Eskilstuna år 2030 i både ord och bild. Under våren 2017 har cirka 130 representanter från kommunfullmäktige, kommunstyrelsens arbetsutskott, koncernledningsgrupp, projektorganisationen, föreningsliv, interkulturella rådet, funktionshinderrådet, pensionärsrådet och näringsliv beskrivit sina målbilder i workshops. Under sommaren genomfördes samma övning med ytterligare cirka 130 gymnasieelever i samband med eventet we_change där mer än 1000 gymnasieelever engagerades i aktiviteter kring FNs globala mål. Se bilaga we_change 6 Rapport Eskilstuna För att nå ett större antal deltagare med bred representation upprättades en webbenkät som bland annat lanserats via unga aktivitetsvärdar i Årby, Skiftinge, Nyfors, Fröslunda och Lagersberg samt via det mobila konceptet Streetfun som rört Eskilstuna den stolta Fristaden

188 Eskilstuna kommun (5) sig över hela Eskilstuna under sommaren. Personal på Eskilstuna-Torshälla Direkt, Stadsbibliotek, kommunala mötesplatser har också de uppmuntrat till deltagande och funnits behjälpliga under insamlingen respondenter har deltagit i enkäten och det är jämn fördelning mellan kön, åldrar och bostadsort. Andra underlag som varit viktiga i arbetet är FNs globala mål, Översiktsplan, Affärsplan Eskilstuna, Eskilstunas platsvarumärke och den framtidsanalys Kairos Future uppdrogs ta fram i samband med den senaste omvärldsdagen. I sammanfattningen av resultaten från workshops och enkät framgår att flest önskar att Eskilstuna främst ska kunna beskrivas som trygg, välkomnande, miljömedveten och jämställd och att känslan av Eskilstuna ska vara trygg, levande och grön. Detta underlag har tillsammans med de övriga underlagen utgjort grunden för målbildsformuleringen. Bilaga 7 Sammanfattning workshops & enkät Bilaga 8 Sammanfattning underlag Vision 2030 Förslag till målbild och vision Målbild och vision har formulerats utifrån underlaget ovan genom workshops och i samarbete med projektteam, advisory board, styrgrupp, koncernledningsgrupp och kommunstyrelsens arbetsutskott. Målbilden 2030 är skriven utifrån de tre hållbarhetsperspektiven med rubriker som En hållbar livsstil, Ett gott liv och Ett aktivt arbetsliv och modigt näringsliv. Se målbilden i sin helhet i bilaga 2 Målbild Eskilstuna 2030 Vision 2020 har prövats gentemot den gemensamma målbilden men med sikte på år Arbetet har resulterat i ett förslag till reviderad vision. Vårt ESKILSTUNA 2030 Vi är modiga, jämställda och har tillit till varandra Vi har kunskap, jobb och är attraktiva i en global värld Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Vi upplever, utvecklar och inspirerar. Vi gör Eskilstuna tillsammans. Se även bilaga 1 Vision Eskilstuna 2030 Visionen och målbilden omfattar alla verksamheter i hela kommunkoncernen men ska även ge stöd, inspiration och vägledning för hur alla aktörer i Eskilstuna utvecklar Eskilstuna gemensamt. Vision och målbild anses vara så generell att den tillåter kreativitet och olika strategier för att uppnås men samtidigt så konkret att den kan ge en färdriktning för hur Eskilstuna ska utvecklas i ett längre perspektiv. Plan för implementering Arbetet med visionen föreslås fortsätta i enlighet med plan för implementering. Planen har som mål att så många som möjligt ska vilja bidra till att vision och målbild realiseras och utgår från en långsiktig strategi i fyra steg: återkoppla, Eskilstuna den stolta Fristaden

189 Eskilstuna kommun (5) förankra, omsätta och upprätthålla. Kommunledningskontoret föreslås få i uppdrag att ta fram en mer konkret plan för hur arbetet med implementering ska genomföras. Se bilaga 3 Plan för implementering Vision 2030 Finansiering Kostnaderna för implementering klarläggs när en mer konkret handlingsplan tas fram. Kostnaderna väntas belasta kommunledningskontorets ram. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Visionen och målbilden ska bidra till ett långsiktigt arbete för hållbar utveckling utifrån de tre perspektiven av ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt hållbar utveckling. Visionen och målbildens innehåll har tydligt kopplats samman med Affärsplan Eskilstuna, Översiktsplan och platsvarumärket för att säkra att det inte uppstår målkonflikter och att vi uppnår synergieffekter. Visionen ersätter den gamla visionen och är en del av kommunkoncernens styrsystem. Inom ramen för det tas vart fjärde år en fyraårig strategisk inriktning på kommunkoncernnivå samt bolagens och förvaltningarnas fyraåriga processmål, vilka ska leda till förverkligande av vision och målbild. Detta bryts sedan ner i ettåriga åtaganden och mål på nämnds- och styrelsenivå samt på enhetsnivå och till sist genom medarbetaröverenskommelse. Bilagor: 1. Vision Eskilstuna Målbild Eskilstuna Plan för implementering 4. Uppdragsbeskrivning 5. Organisation 6. We_change Rapport Eskilstuna Kommun 7. Sammanfattning workshops & enkät 8. Sammanfattning underlag Vision 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Eva Norberg Kommunikationsdirektör Eskilstuna den stolta Fristaden

190 Eskilstuna kommun (5) Beslutet skickas till: Samtliga nämnder och kommunala bolag Eskilstuna den stolta Fristaden

191 Datum 1 (1) Vårt Eskilstuna 2030 Vi är modiga, jämställda och har tillit till varandra Vi har kunskap, jobb och är attraktiva i en global värld Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Vi upplever, utvecklar och inspirerar. Vi gör Eskilstuna tillsammans. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Fristadstorget 1 info@eskilstuna.se Eskilstuna.se Eskilstuna

192 Datum 1 (1) Målbild 2030 Året är I Eskilstuna leder vi vägen till det miljösmarta och jämställda livet i våra trygga, vackra städer, trivsamma samhällen och levande landsbygd. Våra hållbara städer har vuxit, stadsdelarna binds samman av rekreationsområden, mötesplatser och nya bostadsområden. Här utvecklas barnen, här trivs studenterna, här växer näringslivet, här hittar vi balansen mellan arbete och fritid, här är det gott att åldras. Här har vi mod och framtidstro, här gör vi evolution tillsammans. En hållbar livsstil Det är ingen tillfällighet att Eskilstuna är en global ledstjärna inom miljöområdet. Eskilstuna är platsen där det är lätt att leva klimatsmart och ha en medveten livsstil. Våra modiga innovationer för hållbar utveckling exporteras världen över och vi är en del av ett internationellt centrum för förnybar energi. Här möter vi pulserande, vackra och grönskande städer med Eskilstunaån som livsnerv. Vårt industriarv går hand i hand med nyskapande arkitektur och miljöer som skapar rum för oväntade, spännande möten och stimulerar hållbart och innovativt företagande. Landsbygden innebär handlingskraft, gröna näringar och närodlat tillsammans med naturupplevelser och artrikedom. Här finns attraktiva boendemiljöer vid Mälaren och Hjälmaren och du lever ett både uppkopplat och avkopplat liv. Ett gott liv Det är ingen tillfällighet att vi trivs i Eskilstuna och har kul tillsammans. Vår idrotts- och kulturstad har ett starkt föreningsliv samt nöjen och evenemang som berikar oss Eskilstunabor och lockar besökare nationellt och internationellt. I våra sammanflätade, trivsamma, trygga stadsdelar och samhällen skapar vi tillsammans upplevelser för alla sinnen från myllrande gatuliv till platser för lekfullhet, rekreation och bildning där vi möts, gläds och utvecklas som människor. Som jämställd, välkomnande och inkluderande stad tror vi på alla människors förmågor och vi bygger Eskilstuna på den grundstenen. Här har barn och unga alla möjligheter att skapa och förverkliga framtidsdrömmar, här har vi arbetsglädje och fritid, här har vi en aktiv och trygg ålderdom. Här har vi nära till varandra, här känner vi tillit, gemenskap och framtidstro. Ett aktivt arbetsliv och modigt näringsliv Det är ingen tillfällighet att Eskilstuna har ett öppet och modigt näringslivsklimat. Vi tar avstamp i vår enastående historia som Fristad med entreprenörskap och innovationer och bildar modell för omvärlden för hur vi tillsammans skapar ett framgångsrikt, modernt och hållbart näringsliv. I universitetsstaden Eskilstuna utvecklar vi våra förmågor genom hela livet, från förskola till yrkesutbildningar och akademiska studier, i inspirerande lärmiljöer utifrån våra egna förutsättningar. Vi har en hög utbildnings- och kunskapsnivå som möter näringslivets kompetensbehov och tillför utvecklingskraft. Vi tillvaratar förmågor och alla kan hitta sin plats i ett aktivt arbetsliv. Här finns drivkraft och här är det självklart att bidra med sin kunskap och sitt arbete. Eskilstuna är en attraktiv del av Stockholm Mälardalen och en ledande aktör i regionen. Våra goda och hållbara kommunikationer gör att fler väljer att bosätta sig i Eskilstuna samtidigt som vi Eskilstunabor arbetar såväl lokalt som globalt. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Fristadstorget 1 info@eskilstuna.se Eskilstuna.se Eskilstuna

193 Kommunstyrelsen Datum 1 (4) Kommunledningskontoret Kommunikation Plan för implementering Vision 2030 Bakgrund I Eskilstuna kommuns styrsystem är visionen en central komponent. Styrsystemet ska säkerställa att kommunkoncernens löpande verksamhet genomförs och utvecklas på avsett sätt. Det innebär att strategiska förbättringar genomförs så att de strategiska mål fullmäktige beslutat uppnås. Eskilstunas vision ska enligt styrsystemet visa vägen mot en bättre verksamhet och ett bättre Eskilstuna. Visionen ska vävas in i planering och vardagsarbete och anger kommunkoncernens långsiktiga färdriktning. Kommunkoncernens röda tråd i planering, genomförande, uppföljning och analys går från visionen; till 4-åriga strategiska mål och 4-åriga processmål - som visar vad som ska uppnås under mandatperioden; till nämndernas och bolagsstyrelsernas årliga åtaganden - som tillsammans med enheternas lokala åtaganden och aktiviteter - visar vad som ska uppnås under året; medarbetaröverenskommelser - som tydliggör medarbetarens bidrag till enhetens resultat. Eskilstunas vision från 2007, Den stolta Fristaden, ersätts genom beslut i kommunfullmäktige av en ny vision, Vårt Eskilstuna 2030 samt en konkretiserad målbild för Visionen och målbilden beskriver hur det är att bo och verka i Eskilstuna år 2030 och omfattar såväl arbetet inom kommunkoncernen som platsen Eskilstuna. Planens syfte För att vision och målbild ska ha den funktion som avses enligt styrsystemet krävs en omfattande implementeringsinsats för att kunna omsätta visionen till handling. Ledordet är tillsammans och ambitionen är att inkludera hela Eskilstuna i det arbetet. Denna plan beskriver arbetet för att på lång sikt realisera Eskilstunas nya vision och målbild med sikte på Den ska tydliggöra mål, strategier och ansvar för arbetet. Planen ska vara vägledande för det interna arbetet samt i samarbete med aktörer från civilsamhälle, näringsliv och akademi. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Stadshuset info@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna

194 Eskilstuna kommun Datum 2 (4) Mål Det övergripande målet är att så många som möjligt ska vilja bidra till att vision och målbild realiseras. Delmål för implementeringen är att: - Politiska beslut i kommunkoncernen ska bidra till att vision och målbild uppnås. - Alla chefer i kommunkoncernen ska utgå från vision och målbild i ledning och planering av sin verksamhet. - Alla medarbetare i kommunkoncernen ska känna till vision och målbild och veta hur de själva kan bidra till att visionen uppnås. - Invånare och verksamma ska känna till visionen. - Företag, organisationer och personer från civilsamhället ska uppleva att deras insatser är viktiga och vilja bidra för att visionen ska uppnås. Strategi och aktiviteter Implementering ska ses i ett mycket långsiktigt perspektiv där det är viktigt att såväl snabbt få fart på implementeringen för att återkoppling ska ske till alla som engagerat sig, men där det är lika viktigt att långsiktigt hålla i implementeringsarbetet. Planen bygger på en strategi i fyra steg. Stegen överlappar varandra i tid. Återkoppla Det engagemang som visats under visionsarbetet ska tas tillvara och utvecklas ytterligare. Det första steget innebär att återkoppla till samtliga som deltagit i visionsarbetet, att uppmuntra dem till ambassadörskap och vidare engagemang i implementeringsarbetet. Det handlar bl.a. om projaktteam, Advisory board, deltagare i workshops, aktiva i samband med enkäten och ungdomar som deltagit i We Change. Aktiviteter: o Återkoppla resultatet genom olika aktiviteter och på olika arenor. o I samarbete med tidigare engagerade i visionsarbetet samt näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle upprätta handlingsplaner för kommande implementeringsfaser för olika målgrupper. Detta ger tillfälle för de olika aktörerna att reflektera över hur var och en själva kan ta ansvar för att bidra till både implementering och måluppfyllelse. Ansvarig: Kommunstyrelsen Pågår: Kvartal 1 - Kvartal Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Stadshuset info@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

195 Eskilstuna kommun Datum 3 (4) Förankra Förankring är nästa steg och det ska ses som en process såväl internt inom kommunkoncernen som bland boende och verksamma i Eskilstuna. Syftet är att skapa medvetenhet om att visionen för Eskilstuna har reviderats och att den bygger på invånare och verksammas egna målbilder samt andra beslutade långsiktiga måldokument, exempelvis Affärsplan. Syftet är också att kommunicera nyttan av en vision, att den omfattar hela platsen Eskilstuna och inspirera invånare att delta i det fortsatta arbetet med implementering. Aktiviteter: o Särskilda insatser genomföras för att förankra visionen och målbilden i kommunkoncernen och ge chefer stöd och verktyg att implementera visionen inom sina respektive verksamheter. o Vision och målbild kommuniceras på olika sätt och i olika sammanhang för att involvera boende och verksamma i Eskilstuna i samarbete med tidigare engagerade från exempelvis Advisory board. o I de sammanhang där kommunkoncernen engagerar civilsamhället för medborgardialog eller annat utvecklingsarbete ska det göras utifrån vision och målbildsarbetet. Ansvarig: Kommunstyrelsen samt berörda nämnder och bolag. Pågår: Omsätta Det tredje steget är att omsätta vision och målbild. Även det sker internt inom kommunkoncernen men även i samverkan med näringsliv, föreningsliv, akademi och civilsamhälle. Aktiviteterna ska så långt som möjligt ses som del av det ordinarie arbetet inom kommunkoncernen samt i samarbete med olika aktörer. Aktiviteter: o Alla styrande dokument som beslutas av kommunfullmäktige, på nämndnivå eller av bolagsstyrelser ska utgå från vision och målbild 2030 och beskriva hur de bidrar till att visionen och målbilden uppnås. o Varje process ska löpande ta ställning till hur vision och målbild påverkar arbetet och prioriteringar framåt. o I samband med årsplan och verksamhetsplan identifiera prioriterade åtaganden utifrån vision och målbild. o Utveckla kommunens projektmodell för att visa hur utvecklingsarbete leder mot vision och målbild. o Utgå från vision och målbild i stadsdelsutvecklingsarbete samt utvecklingsarbete som genomförs tillsammans med näringsliv, föreningsliv, akademi och civilsamhälle. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Stadshuset info@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

196 Eskilstuna kommun Datum 4 (4) Ansvarig: Alla nämnder och bolag Pågår: Plan tas fram för och utvärderas därefter. Utveckla Det fjärde steget är att långsiktigt upprätthålla och utveckla intresse och engagemang för visionen. Det kan ske både genom att använda befintliga arenor, exempelvis Affärsplan Eskilstuna, strategidagar, områdesdagar, men kan även ske genom nya punktinsatser. Aktiviteter: o Identifiera återkommande forum där vision och målbild bör belysas, o Upprätta en kommunikationsplan för hur visionens ska kommuniceras långsiktigt för att upprätthålla engagemang. Ansvarig: Kommunstyrelsen Pågår: Plan tas fram för och utvärderas därefter. Ansvar och uppföljning Vision och målbild gäller för hela koncernen. Det huvudsakliga ansvaret för implementeringsarbetet ligger på kommunledningskontoret som har i uppdrag att underlätta för kommunkoncernen samt att samordna arbetet med andra intressenter i Eskilstuna. Förvaltningar och bolag har emellertid ett stort ansvar för att vision och målbild implementeras i den egna verksamhetens ansvarsområden och uppdrag och finns med i samarbete med näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle. Aktiviteter ska föras in i respektive nämnds och bolags årliga verksamhetsplaner och följas upp i verksamhetsberättelser. Varje nämnd och bolag ansvarar även för att säkerställa att de egna aktiviteterna är möjliga att följa upp. Det är viktigt för att kunna följa utvecklingen mot visionen. Varje nämnd och bolag bör kunna svara på frågor om: - Hur nämnden eller bolaget arbetat för att nå vision och målbild. - Vilka eventuella effekter arbetet har lett till. En samlad uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ska ske inför nästa revidering. Kommunstyrelsen ansvarar för utvärdering och revidering av planen i sin helhet. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Stadshuset info@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

197 RAPPORT 2017

198 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Syfte & metod 4 Bakgrund 5 Samtidsspaning 6 Att engagera den unga målgruppen 7 WE_CHANGE 2017 Siffror 9 Globala målen 10 Media 11 Feedback lärare UNGA RÖSTER Feedback elever Ungas tankar här & nu 17 Intervjuer 18 Statistik från turnén EFFEKTER FRÅN WE_CHANGE Engagemang 21 Förkunskaper 22 Påverkan SUMMERING WE_CHANGE we_talk Teamets lärdomar 27 Avslutande tankar 28 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE Syfte & mål med medverkan 30 Feedback från unga Panelfrågor 34 Slutsats & rekommendation 35 Hej igen! Ville bara säga tack för den fett bra föreläsningen, jag blev sjukt motiverad efter och tyckte bara det var så så bra! Har lixom aldrig sett skövdefolk så pepp som dem var på föreläsningen ändå Elev Skövde Har blivit superinspirerad till att vilja bidra med förändring och att känner hopp inför en bättre framtid - Elev Helsingborg Tack för we_change-möjligheten! Helt fantastiskt arrangemang och engagemang. Fängslande inspirationsinledning! Publiken trollbunden. Och hög kunskapsnivå på Roslingtestet. Mycket roligt, givande - och hoppfullt inför framtiden. En jättefin satsning! Lennart Båge, tf Generaldirektör Sida 2

199 INLEDNING

200 1 INLEDNING SYFTE OCH METOD Syftet med denna rapport är att summera och återrapportera we_change 2017, ge en bild av projektets mätbara effekter och sammanfatta resultatet. Avslutningsvis i denna rapport presenteras riktade rekommendationer för våra samarbetsaktörer om hur ni kan jobba vidare med hållbarhetsfrågorna och målgruppen. Denna rapport baseras på kvalitativa och kvantitativa undersökningar som genomförts inför, under och efter we_change I rapporten presenteras svaren från den digitala enkätundersökning Är du redo att förändra världen som undersökte ungas (14-25 år) inställningar till hållbar utveckling och de globala målen (utförd februari-mars 2017) med 1100 svar. Rapporten redogör därefter resultaten från en effektmätning. Genom effektmätningen har 220 elever studerats för att sedan jämföra hur dessa har svarat innan och efter sitt deltagande i we_change. I samband med turnén genomfördes även en utvärdering för att ta reda på vad eleverna tyckte om we_change och de medverkande aktörerna. I rapporten presenteras även inspel från intervjuer med elever, utvärderingar med lärare samt teamets egna reflektioner. Metod Följande mätningar och undersökningar ligger till grund för denna rapport: Nationell enkätundersökning på Ungdomar.se inför we_change (utförd feb-mars 2017) med 1100 svar. Utvärdering under turnén med deltagande elever, 1120 svar. Effektmätning av we_change. Uppföljande studie av 220 elever innan och efter we_change Ej Eskilstuna Utvärdering bland deltagande lärare. Snabbundersökningar med Mentimeter under inspirationsföreläsningarna. Co:tunity, verktyg för att samla in de idéer och tankar som kom in under workshops samt frågor till panelen. 4

201 1 INLEDNING BAKGRUND WE_CHANGE we_change är Sveriges största hållbarhetssatsning för unga. Syftet är att inspirera och inkludera unga i arbetet med hållbar utveckling och stärka dem i att hitta lösningar som bidrar till att uppnå de globala målen och styra kursen mot ett mer hållbart samhälle. Det är en unik plattform där ungdomar, myndigheter, kommuner, näringsliv, forskning, politiker, skola och andra samhällsaktörer träffas och tillsammans engagerar sig för en hållbar värld. Unga utesluts alltför ofta från beslut och samtal som kommer att påverka deras framtid, samtidigt är det hos dem som innovationsoch förändringskraften sitter. Därför är det av största vikt att unga släpps in och ges utrymme att göra sina röster, tankar och idéer hörda. Tillsammans med unga förbättrar vi världen! I vårt forum på Ungdomar.se upptäckte vi för cirka 7 år sedan att många unga känner hopplöshet och maktlöshet inför framtiden och att det var en orsak till att de mådde dåligt. Därför startades projektet we_change där unga motiveras, inspireras och får jobba med verkliga case för att driva förändring. Varje år åker we_change på Sverigeturné till 7-10 städer och möter tusentals gymnasieelever. Under turnén skapas en mötesplats där unga genom en inspirationsföreläsning får kunskap och verktyg för att kunna driva förändring. Genom panelmoment och workshops ger we_change unga möjlighet att påverka och interagera med beslutsfattare och göra sina röster hörda. Med we_change vill vi skynda på implementeringen av hållbarhet i gymnasieskolan, samt få unga att tro på framtiden, på sin egen kapacitet och på möjligheten att påverka och göra skillnad. 5

202 1 INLEDNING SAMTIDSSPANING Vi möter ett tvärsnitt av Sveriges unga under turnén. Unga som bär på klimatångest, miljömelakoli, politisk depression. Många menar att resultatet av ens eget handlande inte syns tillräckligt tydligt eller snabbt för att det ska kännas meningsfullt. Alla har inte förmånen att kunna oroa sig för klimatförändringar och det finns stora utmaningar att hugga tag i; social splittring, psykisk ohälsa, utanförskap, oro inför framtiden kopplat till jobb, bostad, krig. Jakten på yttre bekräftelse tär och tar energi. Många unga menar att det förmedlas goda kunskaper om hållbar utveckling i skolan, men att undervisningen främst fokuserar på problemen, och inte lösningarna och metoderna som krävs. Precis som i media. Det ges helt enkelt inga verktyg för att kunna bidra till förändring eller tid och utrymme att förstå sin roll och individens ansvar. Unga har generellt sett bra koll på hållbarhetsfrågor men känner att de inte får stöd från vuxna såsom lärare, föräldrar och från samhället i stort för att lära sig, diskutera, och aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor i vardagen. 91 procent av Sveriges unga anser att världen behöver bli mer hållbar, 3 av 4 vill aktivera sig för en mer hållbar värld. Samtidigt är det alldeles för många unga som upplever att de inte alls har möjlighet att engagera sig och påverka*. Alla unga vi möter har en sak gemensamt - de vill alla bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar. Nästan 80% anger direkt efter we_change att de kommer ta aktiva beslut för att leva mer hållbart. Det visar att we_change gör skillnad genom att höja kunskapen och visa på och tillhandahålla konkreta verktyg. Genom att inkludera unga har vi möjlighet att skapa bestående förändring. Det unga behöver är enligt dem själva kunskap, inspiration och att släppas in på de arenor där samtalen om framtiden hålls. we_change är en plattform där vi vill bidra till att ungas röster får höras. Att se frustration och oro förvandlas till tro, hopp och förändringskraft är inte bara inspirerande, det är helt avgörande att se unga och arbeta tillsammans för en mer hållbar värld. (*Är du redo att förändra världen? Enkät på ungdomar.se feb-mars 2017) 6

203 1 INLEDNING ATT ENGAGERA DEN UNGA MÅLGRUPPEN Inför we_change skickar vi årligen ut en enkät* till deltagande elever för att förstå deras behov inför framtagningen av innehållet i we_change. Märkbart i diagrammet till höger är att unga lägger olika vikt vid begreppet hållbar utveckling. Majoriteten rör sig mellan att bry sig ganska mycket eller mycket. Uppdelningen visar vikten av att inte se unga som en homogen grupp och förstå att utgångsläget för att kunna engagera unga är olika. Vissa behöver först motiveras, andra behöver kunskap om hur de kan engagera sig medan den tredje efterfrågar utrymme för att påverka. Hur mycket bryr unga sig om att samhället blir mer hållbart? Inte alls 4,5 % Lite grann 19% Ganska mycket 32 % Mycket 29 % Väldigt mycket 16 % Unga möts ofta av fördomar om att de inte bryr sig om annat än dem själva, eller fördomen att unga är väldigt engagerade i hållbarhetsfrågor. Intresset för hållbarhetsfrågor skiljer sig hos målgruppen unga, det måste man ha med sig om man vill sprida/diskutera denna fråga. Man behöver lyssna in, förstå och sedan samskapa. *Enkät inför turnén med deltagande elever, 1524 svar. 7

204 WE_CHANGE 2017

205 3 WE_CHANGE 2017 I SIFFROR ANMÄLDA ELEVER 100 SKOLOR 360 LÄRARE 3700 FRÅGOR TILL PANELEN 260 WORKSHOPS 9

206 2 WE_CHANGE Globala målen i fokus VÅR DEFINITION AV HÅLLBAR UTVECKLING DE GLOBALA MÅLEN GUIDAR OSS FN:s målsättning är att inkludera och involvera medborgare/individer genom riktade kommunikationssatsningar då en del av måluppfyllnaden för de globala målen också vilar på ett ansvar hos individen. Det arbetet vill we_change bidra till och bygger därför innehållet för att förankra och sprida kunskap om de globala målen samt använda dem som en referensram för att diskutera hållbar utveckling med unga, som är den absolut viktigaste målgruppen att involvera då det är deras framtid det handlar om. Under we_change angrips hållbar utveckling på ett konkret och lösningsorienterat sätt som ger unga verktyg att själva bidra samtidigt som we_change möjliggör de gränsöverskridande samarbeten som krävs för att skapa en hållbar värld. 10

207 2 WE_CHANGE 2017 I MEDIA LÄNKAR TILL UTVALDA ARTIKLAR I MEDIA KOMMUNIKATION WE_CHANGE unika besökare på den nya hemsidan we-change.se under perioden mars-maj gånger delades den mest lästa artikeln om we_change Katedralskolans elever ska lära sig leva hållbart Sveriges Radio P4 Östergötland Det är vi unga som måste förändra SVT Öst Nyheter Ungdomsturné om hållbar utveckling gästade GBG Tidningen Syre Vi är nutiden JNytt 1,1 miljoner potentiella visningar på Twitter potentiella visningar på Instagram Elever debatterade global hållbarhet Skövde Nyheter Inspirerade för en hållbar framtid SLA Engagerande hållbarhetsturné drar genom Sverige Supermiljöbloggen 11 11

208 2 WE_CHANGE FEEDBACK LÄRARE WE_CHANGE LÄRARE Vad upplever lärarna att majoriteten av deras elever tagit med sig från we_change? 76 % Mer kunskap om hållbarhet och de globala målen I samband med we_change arrangeras både en fysisk och digital lärarsatsning. Förutom inspiration på we-change-larare.se tillhandahålls handledningsmaterial med användbara verktyg till medverkande elevers lärare som kan användas inför, under och efter we_change samt en workshop arrangerad i samband med vårt besök i respektive stad. Lärarna har även fått material för att följa upp och diskutera workshopmomentet som eleverna deltagit i. 66 % Ökat intresse för hållbar utveckling 59 % Viljan att påverka sin omgivning 44 % Omvärldskunskap om hur det fungerar i verkligheten 95 % av lärarna vill medverka på we_change nästa år! 12

209 2 WE_CHANGE FEEDBACK LÄRARE Jag vill bara säga att vi är helnöjda. Superproffsigt och angeläget! Lärare, Fenix kunskapsgymnasium, Jönköping - Mina elever blev väldigt nyfikna när Björn berättade om sitt engagemang kring miljön och att han hade startat en "miljögrupp" på sin gymnasieskola, detta inspirerade mina elever att göra samma sak. Lärare, Fria läroverken, Linköping Detta var andra året som vi deltog i we_change med våra elever, stort tack för en fantastisk föreläsning, paneldebatt och workshops. - Lärare, Bromma gymnasium, Stockholm Det är så roligt när man pratar med eleverna som var med på we_change att de ofta refererar tillbaka till den dagen och de tankeställningar dagen förde med sig. - Lärare, Rosendals, Uppsala Jag var med på lärarworkshopen föregående år också och tycker alltid att den är mycket välplanerad och öppnar upp för nya idéer och tankar kring sin undervisning. -Lärare, Uppsala 13

210 UNGA RÖSTER

211 3 UNGAS RÖSTER OM WE_CHANGE 2017 FEEDBACK FRÅN ELEVERNA Inspirationsföreläsningen Workshops 3,5 av 4 3 av 4 Panelmomentet 3 av 4 Bemötande från we_change-teamet och samarbetsaktörerna 3,5 av 4 we_change-teamet har överlag fått väldigt bra feedback på we_change som helhet från de deltagande ungdomarna. Ovan ser ni en bild som visar vilket betyg eleverna har gett till inspirationsföreläsningen, panelmomentet, workshops och bemötandet. Betyget sätts på en fyragradig skala. Resultaten som presenteras är från elevutvärderingen som gjorts under we_changeturnén med 1020 svar. 15

212 3 UNGAS RÖSTER OM WE_CHANGE 2017 Jag kan säkert påverka om jag verkligen brinner för något och om jag vet hur jag ska göra men jag känner inte att jag kan påverka detta på ett enkelt sätt. - Elev, Realgymnasiet Uppsala Dessa är högre uppsatta människor som vet gott och väl om all byråkrati och processer som det tar att genomföra våra önskemål och tankar. De kommer inte ta tips från tonåringar som sett en eller två dokumentärer om hållbar utveckling och aktivt försöka genomföra dessa. - Elev, Olympiaskolan Helsingborg Det är svårt att påverka eftersom jag är ung och på grund av det kommer vuxna personer, både politiker och företagare, inte ta mig seriöst. - Elev, Aniaragymnasiet Göteborg Alla politiker, stora företag etc är för fega för att göra något åt problemen eftersom det kommer innebära stora förändringar i bland annat ekonomi vilket enligt min uppfattning gör politikerna rädda för att tappa väljare och pengar, företag blir rädda för det andra alternativet. - Elev, Blackebergs gymnasium Stockholm Jag känner att det finns så mycket mer att göra än vad jag trodde. Jag trodde allt inom hållbar utveckling var kört och att det inte skulle spela roll om jag agerade men jag kan vara med och göra skillnad. -Elev, Rekarne Eskilstuna 16

213 3 UNGAS RÖSTER OM WE_CHANGE 2017 UNGAS TANKAR HÄR & NU För att känna av attityder och kunskap om hållbarhetsfrågor lokalt har we_change under inspirationsföreläsningen under turnén bett medverkande elever svara på ett antal frågor via menti.com. Nedan redovisas tre av frågorna som ställdes. Vid en summering av svaren från samtliga städer kan man konstatera att många unga vill se positiva förändringar i sin stad, men vet inte hur de kan bidra. Oron inför framtiden kopplat till jobb, klimatförändringar, krig och bostad är påtaglig och det är väldigt få som inte bryr sig om vad som händer i omvärlden. Skulle ni vilja förändra något här i staden ni bor i? 53 % Ja 7% Vad känner ni er mest oroade av inför framtiden? 16 % Bostad 57 % 34 % Jobb Nej 16 % Hur mycket bryr ni er om vad som händer i omvärlden? Kanske 24 % Ja, men vet inte hur 29 % Klimatförändringar 21 % Lite 35 % Mycket 8% Inte alls Krig 17

214 3 UNGAS RÖSTER OM WE_CHANGE 2017 Helen Barwari, 17 år, om we_change Om jag skulle beskriva we_change med ett ord, så skulle det vara hopp. Innan we_change så kände inte jag att jag kunde förändra någonting i världen överhuvudtaget. Men om alla tänker så, så kommer heller ingen förändring hända. Men efter föreläsningen så kände jag mig uppmuntrad till att ta makten och faktiskt arbeta med de saker jag drömmer om att hjälpa människor. Så, hopp. we_change gav mig hopp. Jack Burgos, 18 år, om we_change e chang #we_ e på ad trend r i e Twitt n4 ge de Sveri april! Det jag tagit med mig är förståelsen för hur alla målen hänger ihop. Om jag kämpar för det mål som är viktigast för mig, kan andra kämpa för helt andra mål, men tillsammans uppnår vi samma resultat, vilket är en hållbar framtid. Jag tror man kan påverka allt i sin omvärld, men bara om man är villig att kämpa för sin sak. we_change har fått mig att inse hur människor kan kämpa för olika saker, men att de ändå kan uppnå samma sak. a-allt-i-sin-omvarld-men-bara-om-man-ar-villig-att-kampa-for -sin-sak/ 18

215 3 UNGAS RÖSTER OM WE_CHANGE 2017 STATISTIK FRÅN TURNÉN 78% anser att de fått en bättre förståelse för hållbar utveckling än vad de hade tidigare 75% har blivit mer intresserade av att lära sig om blivit intresserad av att lära dig mer om hållbar utveckling 75% känner de fått den kunskap och de verktyg du behöver för att kunna engagera sig för de globala målen 78% uppger att de efter we_change kommer att ta fler aktiva beslut för att leva mer hållbart Utvärdering under turnén med deltagande elever, 1020 svar 19

216 EFFEKTER FRÅN WE_CHANGE

217 4 EFFEKTER FRÅN WE_CHANGE 2017 PÅVERKAR WE_CHANGE UNGAS VILJA ATT ENGAGERA SIG? Månaden innan we_change-turnén, genomfördes en enkätundersökning med de elever som skulle delta på we_change. Enkäten undersökte deras syn på engagemang, påverkan och hållbar utveckling. Efter we_change har samma elever fått svara på samma frågor. För att studera we_change effekter har 220 elevers individuella svar analyserats och sedan jämfört skillnader i hur eleven svarat innan och efter sitt deltagande i we_change. Detta har sedan summerats och presenteras i detta kapitel. Är du idag engagerad i aktiviteter som syftar till att bidra till ett bättre och mer hållbart samhälle? Inledningsvis ställdes frågan om eleverna var engagerade i aktiviteter som syftar till att bidra till ett bättre samhälle. Bilden till höger illustrerar att we_change bidragit till en förflyttning i elevernas inställning till att vilja engagera sig. Innan we_change svarar 59 % att de inte är engagerade alls, efter we_change har andelen som svarar nej minskat med 31 %. Gruppen som innan we_change svarat att de vill men inte vet hur och vad de kan göra har ökat från 32 % till 48% dvs. med 16%. Det var 9 % som ansåg sig vara aktiva innan we_change. Den gruppen ökade med 15 % efter we_change. Studerar man förflyttningen närmare ser man att flest av dem som tidigare svarat nej flyttat till vill men vet ej hur. En stor del av dem som svarade vill men vet ej hur innan we_change svarade ja efter we_change. 21

218 4 EFFEKTER FRÅN WE_CHANGE 2017 VAD VISSTE ELEVERNA OM HÅLLBARHETSARBETET I OMVÄRLDEN? Andel som känner att de vet hur företag/myndigheter/kommuner jobbar med hållbarhet Innan we_change uppger mer än hälften att de inte har verktygen och den kunskap som krävs och 70-80% känner inte till hur sin kommun och företag arbetar med hållbarhet och endast 15% känner sig sedda, lyssnade på och tagna på allvar av dessa. Efter deltagandet i we_change anger 3 av 4 att de fått bättre kunskap och verktyg och andelen som inte känner sig sedda och lyssnade på har halverats. Det i sig är en viktig signal om behovet att möta och inkludera målgruppen samt hitta sätt att nå fram till unga i forum där ni kanske inte är aktiva idag. 22

219 4 EFFEKTER FRÅN WE_CHANGE 2017 Känner att de kan påverka följande aktörer till att skapa ett bättre samhälle nu och i framtiden Känner sig sedda, lyssnade på och tagna på allvar 23

220 SUMMERING WE_CHANGE

221 5 SUMMERING WE_CHANGE 2017 SAMMANSTÄLLNING WE_TALK Oftast förs diskussionen om framtiden i stängda rum mellan beslutsfattare eller i näringslivets ledningsgrupper. We_talk är ett rundabordetsamtal för medverkande på we_change som syftar till att inkludera unga i arbetet med samhällsutmaningarna och samskapa lösningar. We_talk är också ett forum för trendspaning där det tydligt framgår likheter i samtliga städer mellan bordsdiskussionerna och lösningsförslagen. FRAMTIDENS HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN Framtidens resande är avgörande för ett hållbart samhälle enligt unga, de ser det som viktigt att förbjuda bilar och möjliggöra för alternativa färdsätt, som cykel. Unga tror att städer behöver anpassas för klimatförändringen och hur väderleken förändras. Använda den befintliga infrastrukturen och de naturliga mötesplatser som finns för att öka engagemanget kring hållbarhetsfrågor i staden. Fler ytor för att låna, byta och sälja ägodelar. Gällande arkitektur är det viktigt att det är snyggt, långsiktigt och att det inte endast byggs nytt utan att samhället lär sig förvalta och förbättra befintliga bostadsområden. STRESS Stress och krav är en faktor som präglar ungas liv både inom skola och till vardags. De upplever att det saknas förståelse för stress och psykiskt välmående från skola och omvärld. Sociala medier och krav på att synas och hur man ser ut är en bidragande faktor till psykisk stress och känsla av splittring. Tankar om framtiden upplevs som stressande. Som exempel nämns framtida jobb, bostad, klimatfrågor och vad man ska göra av framtiden. De värdesätter arbetsgivare som har ett tänk kring arbetstagarnas välmående och en kultur som motverkar destruktiv stress. ACTION Öka incitament som bidrar till att man gör bättre val t.ex innovativa återvinningsmöjligheter, utbilda unga och allmänhet till att bli mer ansvarsfulla och känna delaktighet i samhället. Skapa partnerskap och ytor att jobba tillsammans. Se till att satsa på långsiktigt hållbar teknik. ACTION Samtal om psykisk hälsa. Information behöver nå ut tidigt. Unga behöver möjlighet och verktyg för att jobba med den egna självkänslan och att förhålla sig till en föränderlig omvärld. Aktörer i samhället har en enorm möjlighet att stötta unga i framtidsval och det finns en stor efterfrågan. 25

222 5 SUMMERING WE_CHANGE 2017 KONTAKTYTOR, UMGÄNGE OCH MÖTESPLATSER Unga upplever att vi inte möts, att mötesplatser saknas mellan generationer, olika bakgrunder och perspektiv. De ser att ickeformella och kostnadsfria mötesplatser kan skapas överallt från trädgårdar mellan hus till sociala medier. Vill att vuxenvärlden och etablissemanget bjuder in. Vill se att det sker en rörelse mellan utsatta och etablerade områden. De vill att skolan ska få ökad betydelse för möten mellan olika perspektiv för deras egen möjlighet att lära sig om omvärlden. ACTION Skapa gränsöverskridande mötesplatser och ytor som är attraktiva för unga, både fysiskt och digitalt. Implementera fler ungdomsråd, hos både kommunen och näringslivet. Utöka kontakt mellan skola, kommun, politik och näringsliv tidigt i skolan. SOCIAL SPLITTRING Unga upplever ett allt mer splittrat samhälle. Det är framförallt skillnader i ekonomiska förutsättningar och att människor grupperas som unga lyfter fram. Förutsättningar till jämlik utbildning och spridningen av fördomar diskuteras även frekvent. Enligt unga behöver man förstå folks rädslor och bemöta okunskap med kunskap för att motarbeta fortsatt uppdelning i samhället. ACTION Inkluderande mötesplatser och möten med utrymme för alla och där ungas röster får höjas och höras. Stöd i hur de själva kan agera, inkludera, acceptera och respektera varandra. FRÅN PASSIV TILL AKTIV Individen Ett hinder för att ta steget från kunskap till handling upplevs vara bekvämlighet. Att man som enskild individ ändå inte ser någon direkt effekt av det man gör. Unga vill att det ska vara lätt att göra rätt. Don t let the great be in the way of the good ACTION Skapa enkla sätt att delta som individ och hitta ekonomiska incitament för oss konsumenter. Aktivera unga och allmänhet med tävlingstänk. Synliggör vad som är bra och dåligt för konsumenter och möjliggör för konsumenten att påverka på ett enkelt sätt. Omvärlden Ett tydligare fokus på lösningar istället för problem. Att faktamässigt visa på vinster av ett hållbart val för mig som individ. Skolor, myndigheter och kommuner kan bidra genom att servera hållbar mat. Köpa in elbilar mm. 26

223 5 SUMMERING WE_CHANGE 2017 TEAMETS LÄRDOMAR we_change har genom sina sex år landat i en fungerande infrastruktur, som möter ungas såväl som partners och lärares behov och önskemål. Teamet har utvecklat en metodik och ett arbetssätt att bygga vidare från. Varje år med we_change för med sig lärdomar som är viktiga att ta med i planeringen inför kommande års we_change. Här delar teamet med sig av sina lärdomar och tankar inför we_change 2018: Ett stort team på plats, bestående av nationella kämpar, som medverkar under hela turnén, och lokala funktionärer möjliggör för oss att genomföra ett storslaget arrangemang i varje stad och hinna möta, fånga upp och prata med fler unga. För att lägga en god grund för största möjliga effekt och odla engagemang som bubblar och är lokalt förankrat behöver vi inkludera partners och kommuner tidigt i processen. Långsiktiga samarbeten innebär för oss att vi kan arbeta med gymnasieeleverna vi möter över tid, det stärker möjligheten att utöka aktiviteter och mäta effekter över en längre tidsperiod så vi kan utveckla we_change i rätt riktning. Unga vill förstå det globala sammanhanget ur en lokal kontext med relevanta frågor de som upplever i sin vardag, därför behöver vi öka möjligheten och flexibiliteten att lyfta lokala frågeställningar - helst tillsammans med kommunen i städerna som we_change arrangeras i. 27

224 5 SUMMERING WE_CHANGE 2017 AVSLUTANDE TANKAR OM WE_CHANGE I underlaget som samlats in inför, under och efter we_change framgår att det upplevs som svårt av unga att engagera sig i aktiviteter som rör hållbarhet. Eleverna som deltar i we_change möter oss och våra samarbetsaktörs en dag men bekräftelsen och inspirationen skapar en rörelse i ungas inställning till att aktivera sig. Det finns en enorm kraft och potential hos den unga generationen. Fo r att unga ska kunna driva fo ra ndringen sen, beho ver de tilldelas utrymme att delta i utformningen av framtiden som i ho gsta grad pa ga r just nu. Mer än hälften känner inte att de har verktygen och den kunskap som krävs och % känner inte till hur deras kommun och företag arbetar med hållbarhet. Endast 15 % känner sig sedda, lyssnade på och tagna på allvar av dessa. Efter sitt deltagande i we_change anger 3 av 4 att de fått bättre kunskap och verktyg och andelen som inte känner sig sedda, lyssnade på har halverats. Ofta ma las unga upp som medvetna, kompromisslo sa ha llbarhetska mpar som kommer driva fo ra ndringen mot en ha llbar samha llsutveckling till varje pris. Men naturligtvis skiljer sig kunskapen, viljan och engagemanget a t beroende pa bakgrund, fo rutsa ttningar, omgivning och utbildning. Hos vissa blomstrar intresset medan det hos andra unga existerar en likgiltighet och ovilja till att engagera sig. Nästan 80 % anger direkt efter we_change att de kommer ta aktiva beslut för att leva mer hållbart. Det visar att we_change gör skillnad genom att höja kunskapen och visa på och tillhandahålla konkreta verktyg. Våra inspiratörer har starkt bidragit till att inspirera fler, lyckas förklara samband mellan orsak och verkan och inge hopp. Det är viktigt för unga att ha förebilder; individer, företag och kommuner som sätter trender att följa efter. Unga vill gärna följa strömmen. Som med alla lo sningar, beho ver man a ven inom ramen fo r ha llbar samha llsutveckling fo rsta att intresset och fo rkunskaperna skiljer sig a t bland unga fo r att lo sningen ska vara relevant och fungera. Att fo rva nta sig att morgondagens beslutsfattare kommer att axla ansvaret som strategiska, empatiska världsmedborgare a r fo r mycket att bega ra och fo r riskfyllt att fo rva nta sig om vi inte blir ba ttre pa att fo rsta, fo rbereda och inkludera unga i framtidsarbetet. 28

225 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE

226 6 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 SYFTE MED ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 Möjliggöra en hållbarhetsinriktat sammanhang i samband med ungdomsdialog om mitt Eskilstuna 2030 Inkludera och få ett kunskapsutbyte med en bredd av unga i Eskilstuna. MÅL MED ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 Kvantitativa mål Att möta 1000 gymnasieungdomar. (Av 1328 anmälda elever hade vi ett bortfall på ca 20% ) Kvalitativa mål Att skapa intresse hos unga angående kommunens utvecklings-och visionsarbete mitteskilstuna Skolor som deltog i we_change Eskilstuna: Rinmansgymnasiet, Rekarne, St: Eskils, NTIG, Real, Grillska 30

227 6 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 OM UNGA I ESKILSTUNA (172 svarande) 6% Anger att de är aktiva och engagerade i aktiviteter som rör hållbarhet idag. (23,33% svarar nej, 33% svarar lite) 10 % Känner sig betydelsefulla för Eskilstuna kommun 3% Upplever att de kan påverka Eskilstuna kommun 7% Upplever att de får undervisning om hållbar utveckling i skolan Svarsalternativen är ja, nej om inte annat uppges 31

228 6 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 VAD TYCKTE ELEVERNA OM WE_CHANGE? (172 svarande) 90% Anger att de fått en bättre förståelse för hållbar utveckling än de hade tidigare 75 % Ger we_changedagen 4/4 stjärnor 80 % 9% Har blivit intresserade av att lära sig mer om hållbar utveckling Anger att de är delaktiga i samhället där de bor 32

229 6 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 Hur vill unga delta i skapandet av en hållbar utveckling i Eskilstuna? (172 svarande) Svarsalternativ: Stämmer minst Stämmer sådär Stämmer bra Stämmer jättebra Jag vill tycka till och påverka där jag redan befinner mig/rör mig t.ex skolan 10.59% 24.71% 37.65% 27.06% Jag vill få information samt tycka till via en app eller digital plattform 12.87% 24.56% 35.09% 27.49% 16.37% 28.07% 33.92% 21.64% Genom personliga möten med kommunen och andra engagerade 22.22% 35.09% 26.90% 15.79% Jag behöver veta mer om hur jag kan påverka och delta innan jag kan ge svar på denna fråga 32.34% 28.14% 23.35% 16.17% 68.05% 16.57% 11.24% 4.14% Jag vill delta och engagera mig via sociala medier Jag vill inte engagera mig 33

230 6 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 UNGAS LÄRDOMAR FRÅN WORKSHOPEN Att det går att påverka, vad kommunen gör och att man vill skapa ett bra Eskilstuna Vad kommunen bestämmer över. Att kommunen vill få folk att engagera sig mera. De vill ha nya idéer på hur Eskilstuna ska vara. Att det finns en roll för oss i Eskilstuna och att vi är viktiga Vi kan påverka Vad kommunen bestämmer över De vill veta vad vi tycker 34

231 6 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 UNGAS FRÅGOR TILL ESKILSTUNA KOMMUN I PANELEN När vi analyserar de 192 unika frågor som inkommit digitalt till er i panelen framkommer dessa tre kategorier som mest ställda: Mer stöd i skolan Unga hade extremt många frågor angånde hur skolans finansiering prioriterades. Både gällande skolmat, lektionsmaterial, skolböcker, arbetsmiljö. Även mer konkreta önskemål om krafttag mot mobbing eller för att öka toleransen för hbtq-personer. Tonen handlar mycket om att unga inte förstår hur kommunen planerar och prioriterar. Transporter och samhällsbyggande Det framgår tydligt i elevernas frågor att samhällsbyggnadsfrågor engagerar. Både ur ett generellt hur fungerar det när kommunen bygger/planerar-perspektiv men också på specifik nivå. Transport och bostadsfrågor är extra intressanta kategorier. Säkerhet & Trygghet Många beskriver ett osäkert Eskilstuna, med känsla av otrygghet, kriminalitet och våldsamheter. Känslan beskrivs av en stor andel unga, där man önskar ökade insatser kring detta. Övrig kommentar: I Eskilstuna kom ovanligt många hatiska kommentarer upp i frågeverktyget. När vi analyserar IP-nummer och antal hatiskt laddade kommentarer är det långt över hur utfallet av detta brukar vara nationellt- då det handlar om en större mängd personer som lämnat sådana kommentarer istället för att det handlar om enstaka individer. Stor aggression väckte diskussioner om jämställdhet och integration. 35

232 6 ER MEDVERKAN I WE_CHANGE 2017 SLUTSATS & REKOMMENDATION TILL ESKILSTUNA KOMMUN Eskilstuna kommun vill arbeta för att göra fler unga delaktiga i samhällsutvecklingen. Endast 9 % av de elever som deltagit i utvärderingen menar att de känner sig delaktiga i Eskilstuna. Däremot framgår det tydligt att en majoritet av de unga som tillfrågas vill aktivera sig i kommunens arbete och i utvecklingen av ett hållbart samhälle. De är en kraft att aktivera. Saker främjar och underlättar ungas engagemang är: ökad kunskap och information om hur man kan påverka, minskade trösklar till tjänstemän och politiker genom att tillgängliggöra och visa upp er samt mötesplatser som når målgruppen. För många unga blev we_change en ögonöppnare kring att de hade en betydelsefull roll för stadens utveckling- det är viktigt att förmedla till unga. Skolan spelar en av de mest avgörande rollerna i ungas värdegrundsutveckling. Många unga efterfrågar en ökad trygghet och förstärkning i skolans värdegrundsarbete t.ex kopplat till jämställdhet, HBTQ och mobbing. Åsiktsklimatet framgår hårdare i Eskilstuna kopplat till frågor som t.ex jämställdhet och rasism m.m. Möjliggör olika kanaler för påverkan och dialog med unga. När vi filtrerar och studerar unga som är aktiva och hur detta segment vill delta önskar dessa ett närmare samarbete med kommunen, medan inaktiva unga efterfrågar mer distans och enklare påverkansvägar.. Tänk på alla sorters unga och olika förutsättningar som de har när ni arbetar med ungas inkludering. 36

233 Sammanfattning workshops & enkät Specifika målgrupper såsom föreningsliv, näringsliv, funktionshinderråd, pensionärsråd, interkulturellt råd, gymnasieungdomar, politiker och kommunal koncernledningsgrupp har bjudits in att medverka i visionsarbetet genom en workshopmodell hämtad från Affärsplan Eskilstuna. Modellen utgår från att deltagarna successivt arbetar sig igenom fyra visionära rum. I detta fall beskrevs hur man önskade att framtidens Eskilstuna skulle beskrivas som personlighet, vilka känslor man vill förknippa med framtidens Eskilstuna och vilka nyheter man skulle känna stolthet över om det stod på löpen år I det fjärde rummet beskrevs visionsarbetets process och mening. Cirka 260 personer har deltagit i visionsarbetet genom dessa workshops. Eskilstunas Personlighet I ordmolnet nedan visas hur workshopdeltagarna önskar att Eskilstunas personlighet beskrivs år 2030 : Top 6: Trygg, Öppen, Trevlig, Jämställd, Miljömedveten,Glad/välkomnande 2. I webenkäten prioriterar allmänheten att de önskar att Eskilstunas personlighet beskrivs: Top 6: Trygg, välkomnande, miljömedveten, jämställd, vacker, positiv

234 Så här känns Eskilstuna 2030 Mer än 650 ord och ibland formuleringar kring hur man vill att det ska kännas i Eskilstuna har sorterats under de 5 rubriker orden kan representera: Kreativa/Glada ord, Varma/Omtänksamma ord, Gröna ord, ord om Trygghet, om utveckling/arbete/innovation. Exempel på känsloord som sorterats som Kreativa är: Dynamiskt, färgstarkt, inspirerande, modernt, roligt Varma är: Familjärt, hänsynstagande, välkomnande, varmt, hemma Gröna är: Grönt, rent, energi/miljömedveten, naturnära, förnybart Trygga är: Tryggt, säkert, kriminellfritt, belysning Utveckling är: Innovation, teknik, framgångsrik, digitalt Gemensamt för hela gruppen är överlägset känslan av trygghet. 1. Kort kan man sammanfatta orden i följande meningar och också konstatera att både unga och äldre har en liknande uppfattning om hur en plats man trivs på känns. Unga Det ska kännas modernt och vara roligt, levande och färgglatt med mycket inspirerande aktiviteter. Det är en varmt välkomnande, vacker och mysig stad. En kärleksfull och jämställd stad. Staden känns ren och grönskande med hållbara transporter. Trygghet står i fokus! Äldre En modern, färgstark och levande stad som inspirerar och lockar till glädje. Här känns som en varmt välkomnande stad man känner sig hemma i och man blir accepterad för den man är. En plats för hela familjen. Staden känns grön och miljösmart på många kreativa sätt. Här är man innovativ, smart och leder utvecklingen. Trygghet är i fokus! 2. I webenkäten har deltagarna prioriterat känslorna: Trygg, Levande och Grön

235 Positiva nyheter vi vill se 2030 Drygt 600 nyheter om önskade framtida nyheter har producerats. I sammanställningen framgår de 10 rubriker som nyheterna handlar mest om: Arbete, Utbildning, Miljö, Transporter, Boende, Trygghet, Kultur och Fritid, Sport, Hälsa och Jämställdhet. Arbete Unga: Fokus ligger på att det är låg arbetslöshet. Man ger dock inga förslag/nyheter kring hur arbeten skulle kunna skapas. Äldre: Arbetslösheten bort bl.a. genom IT/digital teknik, nyetableringar handel/vilsta/, innovationer, miljösektorn/gröna näringar, gemensam satsning/samarbeten, kvinnliga företagare, bra företagsklimat och tillflyttade bolag. Utbildning Unga: Möjligheternas skola en åtråvärd skola med exceptionella utbildningsmetoder anpassade efter individen ger toppresultat och hög närvaro. Från förskola till högskola förbereds vuxenlivet från räkningarna till yrkespraktiker. Äldre: Attraktiv skola från grundskola till vuxenutbildning eleverna har goda resultat. MDHs utveckling till universitet, vårdutbildning i toppkvalitet, integration, samarbeten. Miljö Unga: Vill se att Eskilstuna tar ett stort ansvar för miljön och klimatet i ett globalt perspektiv genom att agera tydligt lokalt. Sveriges miljövänligaste stad inspirerar andra. Fossilfritt, mindre utsläpp och nedskräpning i luft, vatten och på land. Förbud för platspåsar, vegansk mat i skolan. Mycket gröna och rena miljöer. Äldre: Eskilstuna leder utvecklingen i Sverige kring rent vatten, energi, stadsplanering, lokalproducerad mat/odling, Fossilfritt, klimatsmart, återbruk, ReTuna. Utbilda. Grönytor, parker och gröna tak. Samarbete. Hållbara näringar. Transport Unga: I Eskilstuna är det gratis kollektivtrafik och här är man först att bara använda(tillåta?) elbilar/bussar. Äldre: Klimatsmarta tysta transportlösningar inne i stan: Cykel, tysta elbussar/elbilar/lånebilar, båtar. Pendla med: snabbtåg, på elektrifierat E20, flexbussar. tunnel/hyperloop Knyta samman: Ea-Vås-Snäs med broar/leder Internationellt: med flyg från Kjula Boende Unga: Fler små billiga bostäder byggs i Eskilstuna alla får plats. Äldre: Ett jämställt boende med plats för människor med olika förutsättningar. Både storstad och småstadsidyll. Tryggt, kul och med god service i och kring boendet. Trygghet Unga: Är världen fredlig är man trygg hemma. Man vill se bevis på att knarkbruk, kriminalitet och gängvåld minskar. Sverige är jämställt och har skärpt straffen för våldtäkt och all form av mobbning. Äldre: Eskilstuna ingen plats för kriminella skapat tryggt klimat i samverkan. Sport och trygga promenader.

236 Kultur och Fritid Unga: Shopping, krogliv, dans, musik för unga vuxna och mötesplatser för tonåringar. Äldre: Eskilstuna som resmål för kulturintresserade mycket aktiviteter! ( Barn, konst, musik, föreläsningar, kulturevent, multikulturellt) Ån, fika/äta, mötas naturligt. Sport Både unga och äldre önskar se att Eskilstuna är Sverigemästare i flera olika sporter. På väg mot världen. Hälsa Både unga och äldre tar upp en god sjukvård men äldre har ett mer positivt anslag och är mer inriktade på friskvård. Både unga och äldre talar om psykisk ohälsa och höjd medellivslängd. Unga talar också om cancer. Jämställdhet Båda unga och äldre lyfter fram jämställdhet/jämlikhet i olika sammanhang. Unga lyfter särskilt fram jämställdhet mellan kvinnor och män som exempelvis löner. Äldre talar om tillgänglighet och att bli sedd. Exempel på nyhetsrubriker: Eskilstunas nya utbildningsmetoder är exceptionella toppresultat! Älsklingstuna knytpunkt för digitalteknik, innovation och kärlek! 80 procent av maten vi äter produceras lokalt Eskilstuna blir grönare! 1000 äppelträn planteras De tysta elbussarna skapar nya möjligheter. Nu kan vi höra fågelsågen Eskilstuna når lägst ungdomskriminalitet i RIKET! Eskilstuna Sveriges tryggaste stad! Lägst brottslighet i landet! Sveriges största folkmusik kavalkad i Eskilstuna! Nu drar potatisfestivalen igång! Eurovision Song Contest till Eskilstuna Nu är lönerna äntligen lika för både kvinnor och män Se mig! Läs mig! Önskar Bibi 92 år Barn Workshop Eskilstuna Stadsbibliotek 18 augusti Camilla Lord, Eskilstunas lässatsning engagerade barn från Källgatans förskola att reflektera kring framtidens Eskilstuna. Det vore fint om alla grå hus hade glitter på sig, människor skulle bli glada av det. Tänk om en stor, rullande smiley-gubbe kunde rulla runt i Eskilstuna? Det skulle folk tycka var roligt och människor skulle bli glada när de träffade den rullande smileygubben! Jag vill ha ännu fler djur i Eskilstuna som man kan klappa på och mysa med. Att kunna träffa sina favorit-figurer (exempelvis Alfons Åberg, Vem-figurerna eller Mamma Mu) i en tema-lekpark skulle vara jätteroligt! Flera rutschkanor runt om i Eskilstuna vore roligt! Vi vill kunna sporta, röra oss och leka på fler ställen, helst överallt.

237 Enkät Så här togs enkätfrågorna fram för Vision 2030 år 2017 Enkäten Bemötande Enkäten är utformad för att gå snabbt att svara på för att så många som möjligt ska känna att det är värt att ta sig tiden att medverka. Språket i enkäten syftar till att respondentet ska uppfatta enkäten lättsam, välkomnande, enkel och kortfattad trots de komplexa frågorna. Ex. Hej! Tänk dig att du är i *Eskilstuna år Vad är viktigt för dig då? Dina svar är viktiga och du är självklart anonym. Demografi Vi frågar efter kön, ålder och ifall man bor i Eskilstuna och i så fall var, och hur länge, för att kunna utläsa ifall det är en representativ fördelning svarande och om det är skillnad på hur man svarar beroende på ålder, kön, bostadsort eller antal år i Eskilstuna. Vi inkluderar hela platsen Eskilstuna genom att förtydliga: * Med Eskilstuna menar vi det geografiska området Eskilstuna kommun d.v.s. Eskilstuna, Torshälla och landsbygden. I texten används Eskilstuna. De som uppger att de inte bor i Eskilstuna får fortsätta svara på frågorna efter att ha fått följande meddelande: Tack för att du vill vara med och skapa framtidens Eskilstuna trots att du inte bor här! Fundera på vad som är viktigast för dig för att du ska trivas och kanske välja att bo i Eskilstuna. De som uppger att de bor i Eskilstuna får svara på i vilken ort/bostadsområde man bor. Områdena är sorterade efter Stadsbyggnadsförvaltningens definitioner av områden, mindre tätort eller landsbygd. T.ex. * Med mindre tätort avses Alberga, Alberga, Bälgviken, Hållsta, Hällberga, Kjula, Kvicksund, Sundbyholm, Torshälla Huvud, Tumbo, Udden och Ärla. Frågorna Frågorna är framtagna beaktat flera perspektiv. o Hållbar stadsutveckling bo, leva, verka och utvecklas. o Charlotte Mellander Bäst att bo o Kommunens processer o Resultat 4 rum Frågorna är sorterade under rubrikerna: Fundera kring ditt framtida boende Fundera kring ditt framtida yrke eller utbildning Fundera på hur du vill ha din fritid för att du ska trivas Känslan av Eskilstuna Eskilstunas personlighet Hur skulle du vilja att det är att bo, leva och verka i Eskilstuna år 2030? Jämställdhetsperspektivet är beaktat vid uppbyggnad av enkäten.

238 Från workshops 4 rum maj 2017 har de 20 mest frekventa svaren på hur man vill beskriva Eskilstunas personlighet lagts in i enkäten. Respondenten prioriterar de 5(fem) för hen viktigaste personlighetsdragen. "Om Eskilstuna var en person, hur skulle du vilja beskriva Eskilstuna år 2030? Markera de 5 orden du tycker passar bäst." På så vis kan vi utröna vilka de 5 viktigaste egenskaperna är som boende och verksamma i Eskilstuna önskar att Eskilstuna ska förknippas med. Från 4 rum har också de 10 mest frekventa reflektionerna på hur man vill att Eskilstuna ska kännas lagts in i enkäten. Respondenten prioriterar de 3(tre) för hen viktigaste påståendena "Hur vill du att Eskilstuna ska kännas år 2030? Markera de 3 viktigaste påståendena" Svarsmodell Respondenten svarar hur viktig hen tycker påståendet/ämnet är för den egna trivseln i framtiden där 1 motsvarar mindre viktigt och 5 mycket viktigt. Man kan också uppge att man inte vet eller har någon uppfattning. Frågeställningen Hur viktigt är är inspirerad av ett nyligen genomfört visionsarbete i Norrköping. Enkäten innehåller 2 frisvarsalternativ. 1) Om respondenten inte anser dennes ort finns angiven kan det skrivas separat. 2) Respondenten kan i slutet av enkäten ha inspirerats till att lämna ytterligare svar och ges då möjlighet att svar på frågan: Hur skulle du vilja att det är att bo, leva och verka i Eskilstuna år 2030? Beskriv med några få ord. Medverkande i arbetet Arbetsgrupp kring frågeställningarna har varit projektledare Charlotte, projektkommunikatör Jacob, kommunikationsstrateg Isabel och projektkonsult Pär (IdentX). Frågorna har diskuterats och prövats av projektteam, IdentX, projektsponsor Eva Norberg, Advisory board, Magnus Wahlberg IT konsult samt delgiven för kommentar till Ung Fritid, Stadsbibliotek och Eskilstuna Direkt samt Cecilia Boström, strateg för jämställdhet och mångfald innan lansering. Sammanställning av enkätsvar och workshopmaterial är gjord av projektledare och delar av projektteamet. Analys av materialet genomförs i ett första steg av projektteam och IdentX med stöd av statistiker Frida Wahlström, för att sedan ingå som ett av underlagen i workshops med projektets styrgrupp, advisory board och team. Senare även i avstämning med KSAU och Koncernledningsgrupp.

239 Statistik respondenter 2479 respondenter har deltagit i enkäten varav 92% boende i Eskilstuna Kommun. 56% kvinnor och 41% män. Notera att någon kan ha svarat på enkäten flera gånger. Utifrån kön Ungefär lika många kvinnor under 40 som över 40 år har svarat på enkäten och bor främst i centrum, Söder,Torshälla, Landsbygd, Nyfors och mindre tätort. Flest män under 40 år har svarat på enkäten och bor i huvudsak i Fröslunda, Centrum, Nyfors, LaRS, Söder och Årby. Utifrån ålder Av de 35% som är under 40 år är 51% kvinnor och 47% män. Flest personer under 20 år som svarat på enkäten bor i Fröslunda/Brunnsbacken, Årby, Lagersberg/Råbergstorp/Stenby, Skiftinge och Nyfors. 52% som svarat är pojkar och 44% flickor och mer än hälften har bott i Eskilstuna hela sitt liv. Av de som är över 40 är 65% kvinnor och 34% män och flest av dem (76%) är mellan år.flest svarande bor i centrum, mindre tätort, Torshälla, landsbygd,söder och Nyfors. Mer än hälften har bott i Eskilstuna i mer än 40 år. Av de som uppgett att de inte bor i ovan nämnda områden tillhör mer än hälften centrum, och resterande huvudsakligen Borsökna/Mesta samt Landsbygd.

240 Några reflektioner Oavsett ålder eller kön önskar man att Eskilstuna ska kännas Trygg, Levande och Grön år Kvinnor och män är överens om att Eskilstunas personlighet ska kunna beskrivas som trygg, välkomnande och vacker. Däremot viktar kvinnor miljömedvetenhet och jämställdhet högre än män som istället väljer ord som öppen och positiv. Kvinnor Män Trygg 68% Trygg 55% Välkomnande 48% Välkomnande 39% Miljömedveten 46%(31%)* Öppen 33 % Jämställd 43% (24%)* Positiv 33 % Vacker 32% Vacker 33 % *Antal % män som valt ordet. Om boendet Generellt viktar fler ett centralt boende högre än antalet som väljer lantligt, men det viktigaste är att man kan bo i ett hus man äger själv, oavsett ålder, kön och var man bor idag. Det är också viktigt för många att det är nära till service, att det finns mysiga platser att träffas på och att boendet är miljösmart. Män och kvinnor värderar generellt frågorna kring boendet lika. Man värderar ett miljösmart boende högre i lägenhetstäta områden jämfört med landsbygd/mindre tätort, likaså närheten till service. Yngre än 40år viktar mysiga platser att träffas på högre än de som är äldre än 40 år. Bor man idag i lägenhet eller är äldre än 60 år är man mer positiv till att bo i lägenhet i framtiden än andra. Om yrke och utbildning Det är mycket viktigt för de flesta att vara anställd och kunna arbeta heltid. Likaså att kunna utbilda och vidareutbilda sig. Särskilt av personer under 40 år, boende i socialt utsatta områden samt något fler kvinnor än män. Yngre, samt män, viktar möjligheten att vara företagare högre än andra.yngre viktar också närheten till skola och högskola högre än äldre. Kvinnor viktar närheten till grundskola något högre än män som i sin tur viktar närheten till högskola något högre än kvinnor. Om fritiden Generellt viktas tillgången till natur, cafe & restauranger, evenemang och brett nöjesutbud högre än musik, sport och brett kulturutbud. Det är särskilt många över 60 som viktar naturnära mycket högt. Fler som bor i områden innehållande huvudsakligen lägenheter värderar alla former av fritidsaktivitet högre än boende på landsbygd/mindre tätort. Fler yngre viktar sport,musik och brett nöjesutbud högt. Fler äldre viktar natur, kultur och evenemang högre. Om resande Generellt värderar man alla former av resandemöjligheter högt. Kvinnor viktar hållbart resande, cykel, buss och tåg högre än män. På landsbygd/mindre tätort viktar man möjlighet att resa med bil högst, därefter buss. Mer än 60% anger att det är viktigt att det finns förutsättningar att agera hållbart.

241 Allas svar

242 Allas svar 1) Tryggt 2) Levande 3) Grönt 1) Trygg 2) Välkomnande 3) Miljömedveten 4) Jämställd 5) Vacker

243 Kvinnor Kännas: Trygg, Levande, Grön

244 Män Kännas: Trygg, Levande, Grön

245 Under 40 år Kännas: Trygg, Levande, Grön Karaktärsdrag: Trygg, Välkomnande, Miljömedveten, Jämställd, Vacker

246 Över 40 år Kännas: Tryggt, Levande, Grönt Karaktärsdrag: Trygg, Välkomnande, Miljömedveten, Jämställd, Vacker

247 Under 20 Kännas: Tryggt, Roligt, Levande och Grönt. Karaktärsdragen: Trygg, välkomnande, positiv/öppen, vacker/snäll, jämställd.

248 Över 60 Personer över 60 vill att Eskilstuna ska kännas: Tryggt, Levande, Grönt Personer över 60 prioriterar: Trygg, välkomnande, Miljömedveten, Jämställd, Öppen.

249 Socialt utsatta områden (Fröslunda/Brunnsbacken, Lagersberg/Råbergstorp, Stenby, Skiftinge, Årby) Kännas: Trygg, Rolig, Grön Karaktärsdragen: Trygg, Välkomnande, Öppen, Vacker, Positiv

250 Landsbygd och mindre tätort Kännas: Trygg, Levande, Grön Karaktärsdragen: Trygg, Miljömedveten, Välkomnande, Jämställd, Engagerad

251 Frisvar I enkätens frisvarsruta har 1610 personer valt att komplettera sina enkätsvar. Många har upprepat ord ur enkäten, men många har också med stort engagemang beskrivit både känslor och gett konkreta förändringsförslag. Nedan är en sammanställning av frisvaren där de lila- markerade orden är de ord och meningar som förekommer oftast. Innehållet har sammanställts under en rubrik de har gemensamt. Ämnesrubrikerna känns igen från tidigare workshops men frågor om segregation förekommer betydligt mer här. Både i workshops och i enkäten har också mer konkreta lösningar lyfts fram t.ex. mer liv i och kring ån. Fritid Välkommen Grön Trygg Utveckling Välfärd Transport Segregation större kulturutbud välkomnande grönområden/parker tryggt/tryggare inspirerande bättre skolor bra cykelbanor bättre integration större aktivitetsutbud inkluderande hållbart alla ska kunna gå var nytänkande bättre mindre bilköer som helst, vilken tid på dygnet som helst äldreomsorg/omsorg /vård öppet miljömedveten minskad kriminalitet modern utbildning åt alla bilparkeringar i centrum stad i utveckling bostäder åt alla i alla bra/bättre prisklasser kollektivtrafik (även på landsbygden) levande centrum/ torg/ stadskärna mötesplatser levande grönt lösa problemen i de socialt utsatta bostadsområden fritidsgårdar roligt elbilar fler poliser bra företagsklimat, värna om småföretagarna shopping i centrum vill vara stolt över att bo i Eskilstuna lättframkomligt med cykel säkert inga bidragstagare, alla ska arbeta och få lön vackert rent/ ej skräpigt / frisk luft upplyst allas lika värde klimatsmart nära alla ska ha samma förutsättningar Att alla känner sig välkomna oavsett kultur-, tro- och klassgränser bilfritt i centrum bra pendlingsmöjlighete r till andra städer i regionen båtar på ån inne i centrum Utveckla flygplatsen i Kjula Några citat Det ska vara häftigt, jag ska vara stolt och kunna skryta om att jag kommer från Eskilstuna Jag skulle vilja att den positiva andan som många arbetar med skall sprida sig till samtliga i staden. Att man inte längre talar ner sin egen hemstad. Utan att det här skapats en stolthet över att vara Eskilstunabo! Möjlighet välja vart man vill bo. Finnas olika typer av boende. Billiga lägenheter till både ungdomar gammal. Mysiga ålderdomshem. (Både på landet o stan) Bussar som fungerar oavsett man bor på landet eller stan. Tryggt o säkert alla skall våga gå ut även på kvällen Närbutiker i närheten av unga o gamlas boende. Inkluderande för mänskligheten oavsett kön, trosuppfattning, ålder, etnicitet, religion. Fri från rasism, intolerans. Respekt för allas lika värde. Alla kommuninvånare ska vara med och bidrar till Eskilstunas positiva utveckling. Alla ska dra sitt strå till stacken! Trygg och bra offentlig service och frihet under ansvar Jag vill att det ska vara ett jämställt och grönt samhälle. Det ska vara en levande stad med mycket mindre gröna butiker, trevliga platser att träffas på och moderna digitala möjligheter. Jag vill att människor ska känna sig inkluderande och att Eskilstuna är en stad där människor är välkomnande och trevliga. Känslan av att man aldrig vill flytta härifrån En nära, varm, rörlig, nyfiken stad med järnvilja och stora öron. Det ska vara coolt och snyggt och intressant och man kan få ett jobb Ett Eskilstuna som lever upp till den nuvarande visionen skulle vara bra. Det är en av de främsta anledningarna till att jag valde ett jobb i Eskilstuna. En välkomnande kommun där alla får plats men som ändå orkar utmana och driva är hur jag vill att det ska vara även 2030 mindre invandring ta hand om de som redan bor här modiga politiker

252 Sammanfattning underlag Vision 2030 Kortfattad sammanfattning av relaterade dokument s Utökad beskrivning från s Vision 2020 (antagen 2007) är formulerad: Eskilstuna har en vision om framtiden. Det är en vision både för kommunkoncernens organisation och för Eskilstuna som stad. Den tjänar som ledstjärna för vårt agerande på kort och lång sikt i vår strävan att skapa attraktionskraft, tillväxt och en stad som ger möjlighet att leva det liv var och en vill leva. Alla kan och får vara med och bidra i utvecklingen. Eskilstuna den stolta Fristaden - Vi är modiga och utmanar - Vi välkomnar olikheter och idéer - Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Till oss kommer du för att uppleva, inspireras och lära År 2020 är vi så framgångsrika att vi är en förebild för företag och människor. Här finns annorlunda upplevelser, inspirerande kultur, framgångsrik idrott, innovativa koncept för utbildning och näringsliv, nydanande metoder för integration och spetskompetens inom klimat och miljö. Att känna till historien är att bygga framtidens Eskilstuna den stolta Fristaden! 2. FNs 17 Globala mål

253 3. Eskilstunas varumärkesplattform (2013) är formulerad: År 2020 är vi så framgångsrika att vi är en förebild för företag och människor. Här finns annorlunda upplevelser, inspirerande kultur, framgångsrik idrott, innovativa koncept för utbildning och näringsliv, nydanande metoder för integration och spetskompetens inom klimat och miljö. Vi vill bli associerade med vår position. Den bygger på två funktioner: 1. Industri och innovation samt miljö och hållbarhet är våra huvudbudskap. Det är där Eskilstuna har sina största styrkor. 2. Musik och idrott är stödjande budskap. Här ligger fokus på invånarna och ett gott liv. Det vi uttrycker ska gå i linje med vårt varumärkeslöfte: Världens mest miljösmarta industristad. 4. Översiktsplan 2030 (antagen 2007) är formulerad: En stad i Mälarregionen där gränser suddas ut med gemensam bostads och arbetsmarknad Staden förtätas för fler människor i fler bostäder Staden växer via stråk med närhet till buss och tåg Den levande och trygga staden Den gång och cykelvänliga staden Den täta och gröna staden Den hållbara staden Ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt 5. Framtidsanalys (jan 2015) Förslag till åtgärder för ökad attraktivitet och långsiktigt hållbar kommun: BAS 1. Stärk kopplingen - med Stockholm (genom boende) - Västerås/Mälardalen/Kringkommuner (genom arbete) Såväl fysiska och mänskliga kommunikationer 2. Läk staden släck sociala bränder och koppla upp Landsbygden - förtäta och urbanisera funktionellt och kulturellt (Delakultur, IT osv) - Skapa upplevelse/service - för besökaren, för boende, på jobbet/skolan 3. Stärk skola från förskola till efterutbildning till första jobbet. - Näringsliv och Skola/Högskola i samarbete - Unga direkt ut i arbete FORTSÄTT MED Attraktivt och smart boendealternativ till Stockholm Lyft Eskilstunas historia som entreprenör vilka nischer är Eskilstunas specialiteter i framtiden? Odla kunskap Forska, specialistutbilda, YH utbildning. Automation En SWOT hur kommer framtiden påverka Ea?

254 6. Affärsplan Eskilstuna (2017) Mål och syfte med Affärsplan Eskilstuna På kort sikt Förbättrat företagsklimat Samsyn strategiska områden Handlingsplan för strategiska fokusområden På lång sikt Ökad tillväxt i näringslivet Fler arbetstillfällen Mer attraktiv stad & landsbygd 7. Sammanfattning Kickoff 2030 Känslan nedan följer de ord som var mest frekventa vid träffarna: Trevligt, Vackert, Tryggt, Mod, Glädje, Kreativt, Modernt, Hållbart, Levande, Spännande, Vilja, Gemenskap, Mångfald, Innovation, Nära till, Stolthet, Framtidstro Bilden en kort sammanfattning av de bildcollage som skapades The One som gör skillnad Människans intressen i fokus för stegvis utveckling Mångfald i alla avseenden och bubbel till frukost Innovation i hållbar förpackning Den gröna, där vänner växer och frodas i en hållbar helhet Längs den blomstrande och hemtrevliga ån, med infrastruktur för hållbar tillväxt The One - med omsorgsfull koll på läget och hållbar hållning Växthuset med möjligheter för alla och passion för en bättre värld utan krusiduller Levande, Kraft och Nytänkande för naturens bästa som attraherar de bästa Blomstrande växtkraft 24-7 för ett företagsklimat som genom hållbar mångfald skapar god ekonomi och välfärd Hållbarhet över tid, med mod, spänning och kreativitet mot nya höjder The One - som brukar återbruk och där hållbar mångfald skapar vår gemensamma framtid 8 Vår stad Elever från Rekarnegymnasiet och Faktoriskolan har redan 2015 lämnat synpunkter för ett socialt och ekologiskt hållbart Eskilstuna Även deras synpunkter ska kännas till och beaktas. De lyfter fram förhoppningar om att man i Eskilstuna 2030 ska på kreativa sätt få: - fler att värna miljön genom mat: äta vegetariskt, ekologisk, närodlat och motverka svinn - fler att bara använda förnybar energi: på bostäder, för transporter. - fler cyklister. Antalet cyklister borde vara minst 33% år alla att förstå och agera hållbart kring material: återbruka, sortera, panta, shoppa ekologiskt och närproducerat - köpcentrum som tar ansvar. Låg energianvändning, förnyelsebar energi, ger konsumenter möjlighet att göra medvetna val med produktinformation mm. - minska sociala klyftor genom att bygga olika typer av boende/upplåtelseformer nära varandra. - fler att kunna påverka det egna områdets utveckling. Inflytande och demokratiska beslut. - ökad trygghet genom att minska brottsligheten, belysa uteplatser och göra vackert så fler träffas ute ( och skrämmer buset)

255 Underlag till visionsarbetet 2030 Uppdraget Efter valet 2014 framförde den politiska ledningen önskemål om ett arbete med ny vision. Man ville att arbetet skulle genomföras på samma inkluderande sätt som varumärkesarbetet. Näringslivet tycker inte de fått vara med och formulera visionen. Den stolta fristaden har kritiserats. Uppdraget omfattar att genom bred inkludering ompröva vision 2020 med en ny tidshorisont på 2030 samt att konkretisera visionen i en målbild som utgår från ett socialt, ekologiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Resultatet kan bli en ny, reviderad eller bibehållen. Visionen ska konkretiseras i en ny målbild. Målet med uppdraget är att genom olika former av involvering av invånare och verksamma i Eskilstuna ha ett beslutsunderlag för vision 2030 och en konkretiserad målbild. Alla invånare ska ha getts möjlighet att komma med synpunkter. Minst 1000 invånare har bidragit i arbetet Minst 100 representanter från näringsliv har deltagit i arbetet Minst 50 representanter från föreningslivet har deltagit i arbetet Minst 100 ungdomar under 18 år har deltagit i arbetet De som deltagit i arbetet ska ha en representativ fördelning avseende bakgrund, ålder, kön och bostadsort. Projektet ska skriva fram förslag till vision och konkretiserad målbild, Skriva fram förslag till strategi för implementering skriva fram beslutsunderlag till kommunfullmäktige Nuvarande Vision 2020 (framtagen 2007) Koncernledningen utformade nuvarande vision och i samband med detta genomfördes en webenkät personer svarade på frågorna om vad som är bra, vad kan bli bättre och frågan om förbättringsförslag. Vision 2020 är formulerad: Eskilstuna har en vision om framtiden. Det är en vision både för kommunkoncernens organisation och för Eskilstuna som stad. Den tjänar som ledstjärna för vårt agerande på kort och lång sikt i vår strävan att skapa attraktionskraft, tillväxt och en stad som ger möjlighet att leva det liv var och en vill leva. Alla kan och får vara med och bidra i utvecklingen. Eskilstuna den stolta Fristaden - Vi är modiga och utmanar - Vi välkomnar olikheter och idéer - Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Till oss kommer du för att uppleva, inspireras och lära År 2020 är vi så framgångsrika att vi är en förebild för företag och människor. Här finns annorlunda upplevelser, inspirerande kultur, framgångsrik idrott, innovativa koncept för utbildning och näringsliv, nydanande metoder för integration och spetskompetens inom klimat och miljö. Att känna till historien är att bygga framtidens Eskilstuna den stolta Fristaden!

256 Bakgrund till vision 2020 Eskilstuna Fristad grundades 1771 som Sveriges första och enda fristad. I Fristaden skulle småföretagare som ägnade sig åt järn-, stål- eller metall förädling fritt få bedriva sin verksamhet oberoende av skrå tillhörighet. Under 1800-talet växte industristaden Eskilstuna fram, till stor del tack vare fristaden. Industrialiseringen innebar en ökning av befolkningen i staden och i de kringliggande landskommunerna. Eskilstuna kommun bildades 1971 genom att landskommunerna och Torshälla stad slogs ihop med Eskilstuna stad. Industrisamhällets omstrukturering medförde en stor kris med tiotusentals förlorade jobb och en stark utflyttning. Efter krisåren från 1970-talet fram till slutet av 1990-talet har trenden vänt och utvecklingen har i stället varit mycket positiv. Vi har haft en stark tillväxt tack vare medvetna satsningar på kommunikationer, Mälardalens högskola och en bra samverkansanda. Hur hänger då det historiska fristadsbegreppet ihop med dagens och morgondagens Eskilstuna? Fristaden idag Eskilstuna den stolta Fristaden är namnet på Eskilstunas vision. Till den hör också värdeorden och erbjudandet. Visionen handlar om hur Eskilstuna som stad och vi som lever här ska vara år Visionen tar ett viktigt avstamp i vår historia i 1700-talets fristad. Även då handlade det om mod, utmaningar, att välkomna olikheter och idéer och att ta ansvar för framtiden. Visionens budskap Vi är modiga och utmanar Det var modigt och utmanande att frångå skråväsendet, att skapa tullfrihet. Vi skapar modiga lösningar på dagens utmaningar genom nytänkande. Vi välkomnar olikheter och idéer En stad som präglades av öppenhet och en tolerant miljö i århundraden och som förstod att nya idéer, nya metoder och duktiga människor oavsett etnisk bakgrund var en förutsättning för att utvecklas. En stad fylld av entreprenörsanda och framgångsrika människor som exempelvis Reinhold Rademacher, Theofron Munktell, Mått-Johansson, Jeanette Zetterberg, Albertina Nyström och Ewa Husberg. Vi förstår att mångfald i ett brett perspektiv är en förutsättning för fortsatt framgång och utveckling och vi återerövrar entreprenörssjälen, utvecklar vår produktion och formar nya branscher. Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Fabrikörerna tog sitt sociala ansvar, förbjöd starksprit under arbetstid och började brygga öl i stället. Vi vet att en trygg stad får människor att växa, vi förstår att en hållbar utveckling är grunden för vår fortsatta utveckling och överlevnad och det genomsyrar allt vi gör.

257 Organisationens värden: För att nå resultat och ge eskilstunaborna tjänster av bästa möjliga kvalitet krävs en gemensam, inre kultur inom kommunkoncernen som innebär ansvarstagande samtidigt som den uppmuntrar kreativitet och innovation, som stödjer förbättring och utveckling. Organisationens värden ska genomsyra såväl mötet med brukare och kund som mötet medarbetare emellan. - Invånar- kund och brukarfokus - Helhetssyn - Professionalism - Tydlighet - Respekt Styrning under mandatperioden I strategisk inriktning konkretiseras vägen till visionen. Här visas vad kommunfullmäktige vill uppnå under mandatperioden. I dokumentet fastställs strategiska mål för de områden där fullmäktige anser att det är viktigast att uppnå strategiska förbättringar under en man-datperiod. I Strategisk inriktning återges också den långsiktiga inriktningen för de sju övergripande verksamhetsprocesserna. För är de utåtriktade strategiska målen en attraktiv stad och landsbygd höjd utbildningsnivå ekologisk uthållighet social uthållighet fler jobb De tre inåtriktade strategiska målen för att nå en effektiv organisation är kvalitet attraktiv arbetsgivare stabil ekonomi

258 Varumärkesplattform Eskilstuna 2014 Eskilstunaborna tänker Mälardarling tänker Sverige tänker hemstad, Parken Zoo, GUIF, Industri, kriminalitet, arbetslöshet Parken Zoo, djurplågeri, smedjor, sjukhus, industri o trav Parken Zoo, industri, speedway + Ea tar stort miljöansvar Nära storstad, vatten o hav. Bra möjlighet för träning, vackra parker o grönytor, friluftsaktiviteter. Intressant historia. Möjlighet t utbildning o bra utbud av nöjen o restauranger. - Arbetstillfällen, trygghet, tråkig stadskärna, få attraktioner/sevärdheter, ingen spännande arkitektur o stadsmiljö. Eskilstunas personlighet 2014 beskrivs som: Vacker, öppen, välkomnande idrott- och musikintresserad föreningsmänniska som vill utveckla platsen, men som samtidigt är lite gnällig, blyg och har ganska dåligt självförtroende. Invånare och verksamma har medverkat till att skapa ordmoln som sammanfattar vad de vill att Eskilstuna ska vara känt för i framtiden. Där dominerar framför allt kulturstad, musikstad och entreprenörsanda men även idrottsstad, Eskilstunaån och trygghet förekommer frekvent. Eskilstunas vision tar avstamp i vår historia. Fristaden har haft stor betydelse för utvecklingen fram till idag. Det var modigt och utmanande att frångå skråväsendet och skapa tullfrihet. Eskilstuna var redan då en stad som präglades av öppenhet och som förstod att nya idéer, nya metoder och kreativa människor, oavsett etnisk bakgrund, var en förutsättning för att utvecklas. En stad fylld av entreprenörsanda och framgångsrika personer som exempelvis Reinhold Rademacher, Theofron Munktell, Mått-Johansson, Jeanette Zetterberg, Albertina Nyström och Ewa Husberg. Nu vill vi återerövra det bästa från historien och skapa ett framtidsorienterat Eskilstuna. År 2020 är vi så framgångsrika att vi är en förebild för företag och människor. Här finns annorlunda upplevelser, inspirerande kultur, framgångsrik idrott, innovativa koncept för utbildning och näringsliv, nydanande metoder för integration och spetskompetens inom klimat och miljö. Förflyttningen ska ses ur ett långsiktigt perspektiv. Vi är idag okända i omvärldens ögon och ska arbeta för att bli mer kända och attraktiva. Många upplever att det gnälls för mycket. Vi behöver lyfta fram Eskilstunas goda sidor och visa på möjlighet till delaktighet och inflytande. Kulturutbudet behöver göras mer känt och attraktivt för invånarna för att Eskilstuna ska ta steg mot att bli en kulturstad. Arbetet för att motverka upplevelsen av otrygghet behöver intensifieras. Arbetslösheten och den låga utbildningsnivån är två av de största utmaningarna. Satsningar på fler jobb och höjd kompetens är viktiga förflyttningar. Att få en levande och attraktiv stadskärna har mycket stor påverkan på varumärket. Torshällas gamla stadskärna och läget vid Mälaren innebär stor potential Vi vill bli associerade med vår position. Den bygger på två funktioner: 1. Industri och innovation samt miljö och hållbarhet är våra huvudbudskap. Det är där Eskilstuna har sina största styrkor. 2. Musik och idrott är stödjande budskap. Här ligger fokus på invånarna och ett gott liv. Det vi uttrycker ska gå i linje med vårt varumärkeslöfte: Världens mest miljösmarta industristad.

259 Vi kommunicerar så mottagaren uppfattar att: Industri & innovation: Vi har stark industritradition och vackra och kreativa industrihistoriska miljöer. Vi tror på den moderna industristaden och är ledande inom tillverkningsindustrin. Vi är en stad med banbrytande uppfinningar och nytt innovativt tänkande. Vi har framgångsrika företag som sätter avtryck över hela världen. Vi erbjuder den bästa logistiken när vi kombinerar motorväg, järnväg och flyg. Miljö & hållbarhet: Vi driver hållbarhetsfrågorna längre än de flesta andra. Vi har ett miljöarbete i världsklass. Vi är internationellt erkända för vårt jämställdhetsarbete. Vi är föregångare inom HBTQ-frågor. Vi handlar rättvisemärkt Vi är omtänksamma och generösa. Musik & idrott: Vi har ett starkt föreningsliv med många eldsjälar. Vi älskar musik i alla former. Vi skapar möjligheter för dagens och framtidens artister. Vi engagerar oss i breddidrotten och är stolta över våra elitidrottslag. Vi erbjuder ett aktivt familjeliv. 1. FN 17 Globala mål De Globala målen för hållbar utveckling förenar världens länder genom en universell agenda och kräver att alla länder - såväl rika som fattiga - agerar både nationellt och globalt för att nå målen till år Målen är en del av Agenda Eskilstuna kommun ska sammanställa ett Program för hållbar utveckling som kommer att visa hur Eskilstuna bidrar till att uppfylla målen.

260 Översiktsplan Om hela Eskilstunas översiktsplan 2030, klicka här: Hållbara staden Eskilstuna är en stad som växer, utvecklas och är modig och utmanar. Staden växer utifrån hållbarhetskriterierna: ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt. Huvudprincipen är att begränsa stadens utbredning genom att förtäta den inifrån och ut. Trafik- och bebyggelsestrukturen ska anpassas till ett mer effektivt och uthålligt samhälle. För att öka integrationen behövs nya grepp för att blanda bebyggelsetyper och upplåtelseformer samt skapa mötesplatser. Täta och gröna staden Genom att staden förtätas och växer för fler människor och bostäder uppnås en mer stadsmässig och tät bebyggelsestruktur. Underlag för service stärks och möjligheterna ökar för förbättrad kollektivtrafik. Befintliga gator och teknisk försörjning kan utnyttjas mer kostnadseffektivt. Vi vill utveckla kvaliteten på centralt belägna grönområden och bevara de gröna kilarna in i stadsbebyggelsen för rekreation och friluftsliv. Levande och trygga staden Genom att blanda bostäder, verksamheter och arbetsplatser blir Eskilstuna en mer levande stad, där människor rör sig under alla tider på dygnet. Det ökar säkerheten och tryggheten. En trygg, levande stadskärna förutsätter fler boende i de centrala delarna. Samtidigt är en levande landsbygd en förutsättning för en attraktiv kommun och stad. Promenad- och cykelvänliga staden Planering av bebyggelse ska utgå från människan, rörelsemönster och behov. Gena, säkra samt trygga gång- och cykelvägar är viktigt att värna. Attraktiva stadsrum ska inbjuda fler att gå. I promenadtakt upplever vi närmiljön med våra sinnen. I en tät stad är det nära till skola, arbete, service och utbud. Det ökar i sin tur möjligheten till olika transportsätt som tåg, buss, cykel och gång. Parker, ån och rekreation skapar en attraktiv stad.

261 Mål för fysisk planering Stärka regionala band Eskilstuna blir en allt mer integrerad del av Mälarregionen. Det gäller i särskilt hög grad angränsande kommuner och kommuner utmed de stora kommunikationsstråken. En mer integrerad arbetsmarknad innebär samtidigt att bostadsmarknaden växer i geografisk omfattning. Växa med tät stadsstruktur, stråkutveckling, resurseffektivitet och tillgänglighet Att skapa en långsiktigt tät och hållbar samhällsstruktur ger miljömässiga och sociala fördelar samt ekonomiska vinster. Det ger bättre förutsättningar att skapa resurs- och energieffektiva lösningar som fjärrvärme och kollektivtrafik. Utveckla och stärka identitet och kulturmiljö Staden får sin karaktär av geografiska och topografiska förutsättningar, kulturhistoria, bebyggelsestruktur, grönstruktur och gatumönster, men också av trafiken, verksamheterna och folklivet. Skapa mångfald av boendemiljöer och mötesplatser Blandade upplåtelseformer och variation av byggnadstyper eftersträvas i befintliga områden och vid nybyggnation. Boendemiljöer med många olika funktioner och med mötesplatser i det offentliga rummet eftersträvas. Öka samverkan med näringsliv, handel och besöksnäring Planeringen och utformningen av den fysiska miljön blir allt mer sammankopplad med de lokala och regionala tillväxtfrågorna. Att skapa urbana kvaliteter tar tid och kräver samverkan. Utveckla ett rikt och varierat kultur-, natur- och fritidsutbud Utbud, tillgång och tillgänglighet är väsentligt för både folkhälsa, livskvalitet och ortens attraktivitet och dess utvecklingspotential. Bevara och stärka biologisk mångfald Alla mångfaldens delar, som ekosystem, arter och den genetiska variationen, bidrar till ekosystemtjänster som är nödvändiga för samhället. Vid nyttjande av mark och vatten ska biologiska mångfalden vara en naturlig komponent

262 Framtidsanalys

263 Affärsplan Eskilstuna 2016 Vision Affärsplan 2025 Vi har ett öppet och modigt näringslivsklimat -Tillsammans skapar vi ett hållbart näringsliv som gör oss framgångsrika och stolta Mål och syfte med Affärsplan Eskilstuna På kort sikt Förbättrat företagsklimat Samsyn strategiska områden Handlingsplan för strategiska fokusområden På lång sikt Ökad tillväxt i näringslivet Fler arbetstillfällen Mer attraktiv stad & landsbygd Två huvudgrupper Digitalisering & Automatisering Prioriterade insatser för kompetensförsörjning och kommunal service inom a) tillverkande industri, b) vård och c) tjänstesektor. Organisk tillväxt Prioriterade insatser för stadsplanering och kommunal service inom det överiga näringslivet. Sju strategier 1. Förstärk, utveckla och marknadsför Eskilstuna som ett Centrum för Digitalisering & Automatisering. 2. Dela in åtgärder och insatser i akuta åtgärder och långsiktigt strategiska åtgärder. Prioritera först de åtgärder som ger mest effekt på lång sikt för minst insats och minst kostnad. 3. Säkerställ förutsättningarna för befintligt näringsliv, särskilt för branscher med stor mängd befintliga arbetstillfällen som annars kan riskera gå förlorade och branscher med tillväxtpotential som inte enkelt kan ersättas med automatiserade alternativ. 4. Utnyttja och skapa synergier som ger hävstångseffekter. 5. Se till att incitamenten för involverade och relevanta parter är att nå samma mål och inte omvänt. 6. Agera rationellt, systematiskt och för Eskilstunas bästa ( Eskilstunahatten på ). 7. Förstärk samarbete inom och mellan näringsliv, kommun och skola.

264 Kommunstyrelsen Datum 1 (4) Kommunledningskontoret Kommunikation Plan för implementering Vision 2030 Bakgrund I Eskilstuna kommuns styrsystem är visionen en central komponent. Styrsystemet ska säkerställa att kommunkoncernens löpande verksamhet genomförs och utvecklas på avsett sätt. Det innebär att strategiska förbättringar genomförs så att de strategiska mål fullmäktige beslutat uppnås. Eskilstunas vision ska enligt styrsystemet visa vägen mot en bättre verksamhet och ett bättre Eskilstuna. Visionen ska vävas in i planering och vardagsarbete och anger kommunkoncernens långsiktiga färdriktning. Kommunkoncernens röda tråd i planering, genomförande, uppföljning och analys går Från visionen till 4-åriga strategiska mål och 4-åriga processmål - som visar vad som ska uppnås under mandatperioden; till nämndernas och bolagsstyrelsernas årliga åtaganden - som tillsammans med enheternas lokala åtaganden och aktiviteter - visar vad som ska uppnås under året; till medarbetaröverenskommelser - som tydliggör medarbetarens bidrag till enhetens resultat. Eskilstunas vision från 2007, Den stolta Fristaden, ersätts genom beslut i kommunfullmäktige av en ny vision, Vårt Eskilstuna 2030 samt en konkretiserad målbild för Visionen och målbilden beskriver hur det är att bo och verka i Eskilstuna år 2030 och omfattar såväl arbetet inom kommunkoncernen som platsen Eskilstuna. Planens syfte För att vision och målbild ska ha den funktion som avses enligt styrsystemet krävs en omfattande implementeringsinsats för att kunna omsätta visionen till handling. Ledordet är tillsammans och ambitionen är att inkludera hela Eskilstuna i det arbetet. Denna plan beskriver arbetet för att på lång sikt realisera Eskilstunas nya vision och målbild med sikte på Den ska tydliggöra mål, strategier och ansvar för arbetet. Planen ska vara vägledande för det interna arbetet samt i samarbete med aktörer från civilsamhälle, näringsliv och akademi. Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Stadshuset info@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna

265 Eskilstuna kommun Datum 2 (4) Mål Det övergripande målet är att så många som möjligt ska vilja bidra till att vision och målbild realiseras. Delmål för implementeringen är att: - Politiska beslut i kommunkoncernen ska bidra till att vision och målbild uppnås. - Alla chefer i kommunkoncernen ska utgå från vision och målbild i ledning och planering av sin verksamhet. - Alla medarbetare i kommunkoncernen ska känna till vision och målbild och veta hur de själva kan bidra till att visionen uppnås. - Invånare och verksamma ska känna till visionen. - Företag, organisationer och personer från civilsamhället ska uppleva att deras insatser är viktiga och vilja bidra för att visionen ska uppnås. Strategi och aktiviteter Implementering ska ses i ett mycket långsiktigt perspektiv där det är viktigt såväl att snabbt få fart på implementeringen för att återkoppling ska ske till alla som engagerat sig, men där det är lika viktigt att långsiktigt hålla i implementeringsarbetet. Planen bygger på en strategi i fyra steg. Stegen överlappar varandra i tid. Återkoppla Det engagemang som visats under visionsarbetet ska tas tillvara och utvecklas ytterligare. Det första steget innebär att återkoppla till samtliga som deltagit i visionsarbetet, att uppmuntra dem till ambassadörskap och vidare engagemang i implementeringsarbetet. Det handlar bl.a. om projaktteam, Advisory board, deltagare i workshops, aktiva i samband med enkäten och ungdomar som deltagit i We Change. Aktiviteter: o Återkoppla resultatet genom olika aktiviteter och på olika arenor. o I samarbete med tidigare engagerade samt näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle upprätta handlingsplaner för kommande implementeringsfaser för olika målgrupper. Detta ger tillfälle för de olika aktörerna att reflektera över hur var och en själv kan ta ansvar för att bidra till både implementering och måluppfyllelse. Ansvarig: Kommunstyrelsen Pågår: Kvartal 1 - Kvartal Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Stadshuset info@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

266 Eskilstuna kommun Datum 3 (4) Förankra Förankring är nästa steg och det ska ses som en process såväl internt inom kommunkoncernen som bland boende och verksamma i Eskilstuna. Syftet är att skapa medvetenhet om att visionen för Eskilstuna reviderats och att den bygger på invånare och verksammas egna målbilder samt andra beslutade långsiktiga måldokument, exempelvis Affärsplan. Syftet är också att kommunicera nyttan av en vision, att den omfattar hela platsen Eskilstuna och inspirera invånare att delta i det fortsatta arbetet med implementering. Aktiviteter: o Särskilda insatser ska därför genomföras för att förankra visionen och målbilden hos ledning och chefer i kommunkoncernen och ge dem stöd och verktyg att implementera visionen inom sina respektive verksamheter. o Vision och målbild kommuniceras på olika sätt och i olika sammanhang för att involvera boende och verksamma i Eskilstuna i samarbete med tidigare engagerade från exempelvis Advisory board. o I de sammanhang där kommunkoncernen engagerar civilsamhället för medborgardialog eller annat utvecklingsarbete ska det göras utifrån vision och målbildsarbetet. Ansvarig: Kommunstyrelsen samt berörda nämnder och bolag. Pågår: Omsätta Det tredje steget är att omsätta vision och målbild. Även det sker internt inom kommunkoncernen men även i samverkan med näringsliv, föreningsliv, akademi och civilsamhälle. Aktiviteterna ska så långt som möjligt ses som del av det ordinarie arbetet inom kommunkoncernen samt samarbete med olika aktörer, samtidigt som det är av vikt att de kopplar till vision och målbild. Aktiviteter: o Alla styrande dokument som beslutas av kommunfullmäktige, på nämndnivå eller av bolagsstyrelser ska utgå från vision och målbild 2030 och beskriva hur de bidrar till att visionen och målbilden uppnås. o Varje process ska löpande ta ställning till hur vision och målbild påverkar arbetet och prioriteringar framåt. o I samband med årsplan och verksamhetsplan identifiera prioriterade åtaganden utifrån vision och målbild. o Ta fram en modell för att visa hur politiska beslut leder mot vision och målbild. o Utveckla kommunens projektmodell för att visa hur utvecklingsarbete leder mot vision och målbild. o Utgå från vision och målbild i stadsdelsutvecklingsarbete samt utvecklingsarbete som genomförs tillsammans med näringsliv, föreningsliv, akademi och civilsamhälle. Ansvarig: Alla nämnder och bolag Pågår: Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Stadshuset info@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

267 Eskilstuna kommun Datum 4 (4) Upprätthålla Det fjärde steget är att långsiktigt upprätthålla intresse och engagemang för visionen. Det kan ske både genom att använda befintliga arenor, exempelvis Affärsplan Eskilstuna, strategidagar, områdesdagar, men kan även ske genom nya punktinsatser. Aktiviteter: o Identifiera återkommande forum där vision och målbild bör belysas, o Upprätta en kommunikationsplan för hur visionens ska kommuniceras långsiktigt för att upprätthålla engagemang. Ansvarig: Kommunstyrelsen Pågår: Ansvar och uppföljning Vision och målbild gäller för hela koncernen. Det huvudsakliga ansvaret för implementeringsarbetet ligger på kommunledningskontoret som har i uppdrag att underlätta för kommunkoncernen samt att samordna arbetet med andra intressenter i Eskilstuna. Förvaltningar och bolag har emellertid ett stort ansvar för att vision och målbild implementeras i den egna verksamhetens ansvarsområden och uppdrag och finns med i samarbete med näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle. Aktiviteter ska föras in i respektive nämnds och bolags årliga verksamhetsplaner och följas upp i verksamhetsberättelser. Varje nämnd och bolag ansvarar även för att säkerställa att de egna aktiviteterna är möjliga att följa upp. Det är viktigt för att klara utvärdering. Varje nämnd och bolag bör kunna svara på frågor om: - Hur nämnden eller bolaget arbetat för att nå vision och målbild. - Vilka eventuella effekter arbetet har lett till. En samlad uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ska ske inför nästa revidering. Kommunstyrelsen ansvarar för utvärdering och revidering av planen i sin helhet Postadress Besöksadress E-post Telefon, växel Webbplats Eskilstuna kommun Stadshuset info@eskilstuna.se eskilstuna.se Eskilstuna Mobiltelefon

268 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 64 Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan och budget 2018 (KFN/2017:199) Beslut Kultur- och fritidsnämndens definitiva verksamhetsplan och budget 2018 fastställs enligt förvaltningens framställan. Yrkanden Anita Nygren (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag till verksamhetsplan. Linus Björk (L) yrkar avslag på förvaltningens framställan till förmån för Liberalernas förslag till verksamhetsplan. Anette Stavehaug (V) yrkar avslag på förvaltningens framställan till förmån för Vänsterpartiets förslag till verksamhetsplan. Anneli Klavins Nyström (M) yrkar bifall till förvaltningens framställan. Tony Meshko (M) yrkar bifall till förvaltningens framställan. Mona Kanaan (S) yrkar bifall till förvaltningens framställan. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns fyra förslag till beslut: Bifall till förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för 2018; bifall till Sverigedemokraternas förslag till verksamhetsplan; avslag på förvaltningens framställan till förmån för Liberalernas förslag till verksamhetsplan; samt avslag på förvaltningens framställan till förmån för Vänsterpartiets förslag till verksamhetsplan. Ordföranden föreslår en propositionsordning där dessa förslag ställs mot varandra och finner att nämnden beslutat att godkänna propositionsordningen. Ordföranden finner att nämnden beslutat att bifalla förvaltningens framställan. Reservationer Anette Stavehaug (V) inkommer med skriftlig reservation mot beslutet (bilaga A) till förmån Vänsterpartiets förslag till verksamhetsplan. Linus Björk (L) inkommer med skriftlig reservation mot beslutet (bilaga B) till förmån för Liberalernas förslag till verksamhetsplan. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

269 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) Anita Nygren (SD) och Mikael Strömberg (SD) inkommer med skriftlig reservation mot beslutet (bilaga C) till förmån för Sverigedemokraternas förslag till verksamhetsplan. Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska nämnderna formulera åtaganden till sin verksamhetsplan baserat på kommunfullmäktiges årsplan för Nämnderna ska anta en preliminär verksamhetsplan i oktober och sedan besluta om en definitiv verksamhetsplan i december utifrån kommunfullmäktiges kompletterande årsplan. Utformningen av verksamhetsplanen har gjorts enligt anvisningar från kommunledningskontoret och följer de begrepp som kommunfullmäktige beslutat om vid revideringen av kommunens styrsystem. Ett viktigt underlag för verksamhetsplan och budget är nämndens behov och prioriteringar inför 2018, som nämnden fastställde i april Där fastslog nämnden satsningar för 2018 och vilka områden som nämnden ville prioritera. Ett annat viktigt underlag är delårsrapport 2 som presenterades för nämnden i september, där nämndens resultat hittills för 2017 beskrevs. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen beskriver vilka områden som är särskilt prioriterade under det kommande året. Nämnden fokuserar på åtaganden som främjar en bred folkhälsa, delaktighet och kommunikation samt en tydlig och effektiv organisation. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter kommer under 2018 prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet, jämställdhet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att t ex insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Det är prioriterat att implementera de idrotts- och kulturpolitiska planerna i all verksamhet och att utföra aktiviteterna för att nå delmål och mål. Kulturen utvecklar Eskilstuna kommun och är en grundsten i ett väl fungerande samhälle som bidrar till att vidga människors vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Genom sina verksamheter kan kultur- och fritidsnämnden vara ett stöd för kvinnor och män, flickor och pojkar och vara den som öppnar dörren till kulturen. Nämnden ser att det ska ske på flera olika sätt. En del är att jobba med områdesbaserad verksamhet där flera delar av verksamheterna jobbar tillsammas och gärna med andra aktörer. Utredningar och förstudier Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

270 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Under 2018 sker flera utredningar och förstudier, främst inom kulturområdet. I en kommun med en växande befolkning är det viktigt att skapa en tydlig och klar bild av nuläget, av behoven och utifrån det analysera och föreslå vägen framåt. Det är prioriterat att genomföra en förstudie om att utveckla musikskolan till en kulturskola, att genomföra en översyn av bibliotekets infrastruktur och delta i utredningen om införsäljning, förvaltande och drift av kommunens arenor Utöver de tillkommande förstudierna och utredningar pågår förstudier för dansens behov och av lokaler, gymnastikens behov av ändamålsenliga lokaler och förstudie skatepark. Budget Sedan 2015 har det ekonomiska läget varit i fokus och kommer att fortsätta vara det under Effektiviseringar och besparingar måste göras för att bidra till att kommunkoncernen ska ha en ekonomi i balans. För kultur- och fritidsnämnden innebär effektiviseringen 1,5 procent eller 2,8 miljoner kronor. Ekonomisk redovisning - organisation Nettokostnader i tkr Organisation 2017 Budget 2017 Organisation 2018 Budget 2018 Arenor och föreningsstöd Område arenor och scener Ung fritid och mötesplatser Område Ung fritid och mötesplatser Eskilstuna stadsbibliotek Område kultur Arkiv och museer Musikskolan Förvaltningsgemensamt * Förvaltningsgemensamt ** Summa alla verksamheter *Inkl bidrag till föreningar och studieförbund tkr. **Allmänkulturen och Fristadstorget flyttas till område kultur tkr. I beloppet ingår inflationskorrigeringar och förändrat PO-påslag med tkr. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

271 Kultur-och fritidsnämndens definitiva verksamhetsplan och budget

272 Verksamhetsplan och budget 2018 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens verksamheter kommer under 2018 prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet, jämställdhet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att t ex insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Det är prioriterat att implementera de idrotts- och kulturpolitiska planerna i all verksamhet och att utföra aktiviteterna för att nå delmål och mål. Kulturen utvecklar Eskilstuna kommun och är en grundsten i ett väl fungerande samhälle som bidrar till att vidga människors vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Genom sina verksamheter kan kultur- och fritidsnämnden vara ett stöd för kvinnor och män, flickor och pojkar och vara den som öppnar dörren till kulturen. Nämnden ser att det ska ske på flera olika sätt. En del är att jobba med områdesbaserad verksamhet där flera delar av verksamheterna jobbar tillsammas och gärna med andra aktörer. Utredningar och förstudier Under 2018 sker flera utredningar och förstudier, främst inom kulturområdet. I en kommun med en växande befolkning är det viktigt att skapa en tydlig och klar bild av nuläget, av behoven och utifrån det analysera och föreslå vägen framåt. Det är prioriterat att genomföra en förstudie om att utveckla musikskolan till en kulturskola, att genomföra en översyn av bibliotekets infrastruktur och delta i utredningen om införsäljning, förvaltande och drift av kommunens arenor Utöver de tillkommande förstudierna och utredningar pågår förstudier för dansens behov och av lokaler, gymnastikens behov av ändamålsenliga lokaler och förstudie skatepark. Ekonomi Sedan 2015 har det ekonomiska läget varit i fokus och kommer att fortsätta vara det under Effektiviseringar och besparingar måste göras för att bidra till att kommunkoncernen ska ha en ekonomi i balans. För kultur- och fritidsnämnden innebär effektiviseringen 1,5 procent eller 2,8 miljoner kronor.

273 Verksamhetens förutsättningar Omvärld I Eskilstuna bor i dag över flickor och pojkar, kvinnor och män och kommunen beräknas växa med cirka 1000 fler invånare per år, åren framöver. Det finns stora utmaningar i att få fler i arbete och egen försörjning, och höja utbildningsnivån. Skillnader i inkomst och utbildningsnivå mellan olika geografiska delar och bostadsområden påverkar män och kvinnor, pojkar och flickors livsvillkor och det behöver jämnas ut. Under de senaste decennierna har polariseringen, det vill säga skillnaderna mellan olika grupper i samhället ökat. Det gäller skillnader i inkomst, åsikter och hälsa. Det ger även människor olika förutsättningar för kultur- och fritidsvanor, och påverkar vad invånare har tillgång till, tar del av, är intresserade av eller har råd med. I en växande stad är det viktigt att se till de växlande behov som kommunens kvinnor och män, flickor och pojkar har och hur det förändras över tid. Det som är aktuellt idag kan se annorlunda ut om två år. Eskilstunas utmaningar påverkar nämndens verksamheter, det är viktigt att synliggöra att medarbetare behöver kunna förhålla sig till flera olika parametrar i samhället som påverkar verksamhetens innehåll och utformning. Polariseringen i samhället tar sig olika uttryck, det finns motsättningar mellan olika grupper och det kan skapa en grogrund för social oro. Arbetsmiljön i områden med social oro är tufft. Det är viktigt att skapa bra förutsättningar för medarbetare så att det känner sig trygga i sin roll och har bra förutsättningar att utföra sitt arbete. Barn och ungas kultur-och fritidsaktiviteter 1 Den vanligaste besöksaktiviteten för barn och unga är biobesök, över 80 procent av barn och unga har gått på bio minst en gång det senaste halvåret. Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämför med pojkar, det är vanligare att flickor deltar i musik-/kulturskoleverksamhet och besöker bibliotek mer än pojkar. Pojkar ägnar sig åt dator-och tvspelande i högre grad och besöker idrottsevenemang än flickor. Det är lika stor andel flickor och pojkar som tränar på fritiden men pojkar tränar oftare. Barn- och ungas kultur- och fritidsaktiviteter påverkas av föräldrars utbildningslängd, där barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning t ex läser böcker och dagstidningar och besöker museum i högre grad än barn till föräldrar med förgymnasial utbildning. Det finns få skillnader i kulturaktiviteter mellan barn och unga med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund. Utländsk bakgrund har ingen inverkan i aktiviteter på musik-/kulturskolor. 1 Rapport Myndigheten flr kulturanalys, Barn och ungas kulturaktiviteter Kulturfakta 2017:5

274 Effektiviseringar För att klara effektiviseringar och sänka verksamheternas kostnader samtidigt som behoven har ökat och ser annorlunda ut pågår omställningar i alla verksamheter. I det arbetet har Kultur- och fritidsnämnden varit tydlig med inriktningen att barn och unga är prioriterade, att föreningsbidraget ej ska minska, att resurser (ekonomi, infrastruktur och medarbetare) ska användas på ett optimal sätt och se över vilka projekt och spetsverksamhet som kan göras i mindre utsträckning eller helt sluta med. Prioriteringen på barn och unga har också inneburit satsningar på nya verksamheter, lässatsningen och öppen musikskola, för att fler barn och unga ska kunna ta del av kultur. Vidare har nämnden valt att under de senaste åren undanta Ung Fritids verksamhet från effektiviseringskravet. De prioriteringarna har samtidigt inneburit att andra delar av verksamheterna inte har kunnat utvecklas i samma takt som tidigare eller minskat i omfattning. Kommunkoncernen har under de senaste mandatperioderna genomfört flera större investeringar i infrastrukturen för idrotten, det har skapat goda förutsättningar för att idrottsrörelsen i Eskilstuna ska utvecklas och växa. I samband nya investeringar har organisationen inte hunnit ställa om i takt med utbyggnaden och de effektiviseringskrav som har funnits. Kombinationen av att effektivisera, eller i vissa fall sluta med, befintlig verksamhet samtidigt som ny verksamhet ska startas upp ställer höga krav på verksamheten. I den medarbetarenkät som genomfördes under hösten 2016 framkommer det tydligt att medarbetarna upplever att arbetstakten är hög. Det pågår organisationsförändringar och organisationsöversyner för att klara av förändringarna i verksamheterna. Utmaningen är att klara av förändringen i verksamheterna så att både besökare och personalen upplever den som positiv. Nämnden bedömer att det kommer att bli svårt att klara fortsatta effektiviseringar under 2018 utan att det i delar av verksamheterna kommer att krävas besparingar. Det kan komma att innebära minskade öppettider, minskat utbud av programverksamhet och utställningar och lägre servicenivå.

275 Hållbar utveckling Att värna demokrati Processen med syfte att värna demokratin ger Eskilstunaborna och deras valda representanter information, insyn och möjlighet att bestämma över kommunens gemensamma angelägenheter. Öppenhet och kontroll stärks genom kommunikation och inslag av direktdemokrati och medborgardialog. Den kommunala organisationen ska vara tillgänglig för invånarna och ge förtroendevalda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. 1-årigt åtagande Verkställa de lokala handlingsplanerna i prioriterade stadsdelar i samverkan mellan kommunkoncernens verksamheter och civilsamhället. Arbetet hålls samman av trygghetskoordinator och ska främja trivsel och delaktighet samt förebygga social oro (KS, alla nämnder, KFAST). Insyn dialog och inflytande Syftet med processen är att skapa möjlighet att ha insyn i och vara delaktiga i den demokratiska processen. Fyraårigt processmål P ska delaktighetsindex vara 75 på hur kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål Kultur och berikande fritid Processen skapar förutsättningar för goda livsvillkor och en meningsfull fritid för alla Eskilstunabor och besökare, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Det sker genom att erbjuda upplevelser, aktiviteter och bildning samt att samla, vårda och visa kulturarvet. De idrotts- och kulturpolitiska planerna för Eskilstuna kommunkoncern har pekat ut inriktningen för de kommande åren. I respektive plan finns behovet analyserat och åtgärder är utpekade. Det är prioriterat att implementera planerna i all verksamhet och att utföra aktiviteterna. Kultur och fritidsnämnden har en samordnande roll i det kommunövergripande arbete och att följa och stödja arbetet som sker i andra nämnder och bolag.

276 Barn och unga är en särskilt prioriterad målgrupp. Strategin går ut på att arbeta främjande med lågtröskelverksamhet, så att fler har möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. 1-årigt åtagande Utveckla en gemensam metodik för att beakta kulturella resurser i stads- och landsbygdsutveckling. (SBN, KFN, KS, DEAB, KFAST). 1-årigt åtagande Genomföra en analys av förutsättningarna för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna samt ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete. (KS, DEAB, KFN, AVN, MSP). Föreningsbidrag Syftet med processen är att stimulera rörelse, bildning, upplevelser, skapande, möten och personlig utveckling, stödja civilsamhällets aktörer, och bidra till ett aktivt föreningsliv. Fyraårigt processmål P35. Föreningar ska ha förtroende för kommunens stöd Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål Fritidsverksamhet Syftet med processen är att stimulera rörelse, bildning, upplevelser, skapande, möten och personlig utveckling, samt bidra till en god och jämlik folkhälsa. Fyraårigt processmål P39. Flickor och pojkar ska vara nöjda med sin fritid Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,0

277 1-årigt åtagande Under 2018 ska kultur- och fritidsnämnden erbjuda barn och unga ett fritidsutbud i nära anslutning till deras hemmiljö. Beskrivning: För att kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska fortsätta sitt framgångsrika arbete för barn och unga. Verksamheten ska vara lätt tillgänglig och öppen för att flera barn och unga ska ha möjlighet till en meningsfull fritid och kan ske i samverkan med organisationer i civilsamhället Anläggningar för kultur, idrott och rekreation Kultur- och fritidsnämnden ger män, kvinnor, flickor och pojkar möjlighet till upplevelser, rörelse, folkhälsa, bildning, skapande och personlig utveckling genom att nämnden ger stöd till andra som bedriver verksamhet (genom att tillhandahålla lokaler och anläggningar samt föreningsstöd) och genom att ge möjlighet till invånarna att själva genomföra verksamhet (genom friluftsliv, spontanidrott och badplatser) Fyraårigt processmål (2017) P38. Invånare såväl kvinnor som män ska vara nöjda med kommunens insatser för idrott och motion Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål årigt åtagande Ta fram utvecklingsplan för Vilsta friluftsområde Beskrivning: Utvecklingsplanen ska presentera framtida utveckling och investeringar i Vilsta friluftsområde. 1-årigt åtagande Delta i utredningen om införsäljning, förvaltande och drift av kommunens arenor. Beskrivning: Förvaltningen medverkar i utredningen. 1-årigt åtagande Genomföra en översyn av bibliotekets infrastruktur Beskrivning: Fokus ska vara på geografisk placering och verksamhetens innehåll för att ge största möjliga tillgång till biblioteksverksamhet för kommunens invånare. Aktivitet från Plan för biblioteksverksamhet i Eskilstuna kommun

278 Pedagogisk kulturverksamhet, programverksamhet och evenemang Syftet med processen är att stimulera rörelse, bildning, upplevelser, skapande, möten och personlig utveckling, bidra till en god och jämlik folkhälsa, och attrahera besökare och nya invånare. Fyraårigt processmål (2017) P40. Invånare kvinnor såväl som män ska vara nöjda med kommunens insatser för kultur Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål årigt åtagande Genomföra en fördjupad förstudie för ett allaktivitetshus i Fröslunda och påbörja genomförandet. Beskrivning: Förstudien ska belysa alla kommuninvånares möjligheter till skapande, delaktighet, lärande och konsumerande av kultur. Flickor och pojkar är en prioriterad målgrupp

279 1-årigt åtagande Delta i kulturkonventet Folk och kultur Beskrivning: Folk och Kultur är ett nytt kulturpolitiskt konvent och en tribun för konst och kultur i hela Sverige. Första konventet äger rum 7-10 februari 2018 i Munktellstaden, Eskilstuna. Folk och Kultur vill främja ett tillgängligt och vitalt kulturliv i hela landet, sprida kunskap om kulturens betydelse både i sig och för andra sektorer samt synliggöra den regionala nivån och vara en mötesplats för det breda kultursamtalet inom alla politikerområden. Vi tror på den öppna dialogen där konst och kultur är basen, men där övriga samhällsområden deltar aktivt. Tillsammans med offentlig och privat sektor, media, föreningar, akademin och medborgare möjliggör vi för det tvärsektoriella mötet. Kulturen och konsten är angeläget för oss alla. Folk och Kultur är en plattform för inspiration, upplevelser och lärande där innehållet skapas i samverkan med inbjudna aktörer och representanter från hela kulturlivet, politiken, statliga myndigheter, organisationer, akademin och landets 21 regioner. En mötesplats för diskussion och nytänkande som sätter fokus på konsten och kulturens roll som motor och nav i ett hållbart och inkluderande samhälle. Kultur- och fritidsnämndens roll - Arbeta i styr-och projektgrupp för konventet - Engagera det lokal kulturlivet att delta och erbjuda programpunkter - Tillhandahålla infrastruktur för konventets olika programpunkter - Stärka Eskilstunas platsvarumärke 1-årigt åtagande Under 2018 sker en förstudie om att utveckla musikskolan till en kulturskola Beskrivning: Som en del i utvecklingen av barn och ungas kultur i Eskilstuna kommun ska en förstudie om att utveckla Musikskolan till en kulturskola påbörjas under Förstudien ska beskriva ett nuläge och vidare undersöka barn och ungas behov och önskemål kring kulturverksamhet samt föreslå olika tänkbara modeller för en kulturskola för Eskilstuna kommun.

280 1-årigt åtagande Under 2018 ska kultur- och fritidsnämnden uppmärksamma musikens betydelse för Eskilstuna Beskrivning: Eskilstunas historia präglas av den industriella utvecklingen som drivit staden framåt. Parallellt har denna miljö bidragit till ett rikt och varierat musik- och kulturliv som vuxit fram och blomstrat. Under 2018 ska musikens betydelse för Eskilstuna i allmänhet och musikbandet Kent i synnerhet uppmärksammas. 1-årigt åtagande Musikskolan och Eskilstuna stadsbibliotek ska under 2018 delta i SKL's innovationsprojekt Mer för fler Beskrivning: Arbetet leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Projektet är uppbyggt utifrån tjänstedesign, som tar sin utgångspunkt i användarens upplevelse. Syftet är att utveckla tjänster som bättre motsvarar behoven hos de målgrupper som verksamheterna idag har svårt att nå ut till. Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material Syftet med processen är att dagens och morgondagens invånare och besökare får möjlighet att reflektera och lära av Eskilstunas historia och samtid. Fyraårigt processmål (2017) P41. Arkiven ska säkras för framtiden och deras användarbarhet ska öka Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål årigt åtagande Kultur- och fritidsnämnden ska under ta fram en konstpolicy Beskrivning: Konstpolicyn ska innehålla inriktning för: - Gåvor och donationer - Depositionskonst - Samlingar - Offentlig konst I arbetet ska en utredning om finansieringsmodell för offentlig konst genomföras.

281 4. Fler i jobb Näringsliv och arbete Arbetsmarknadsåtgärder 1-årigt åtagande Förutsättningar för nya jobb ska skapas av Eskilstuna kommunkoncern tillsammans med andra aktörer, genom affärsplan Eskilstuna. (KS, alla nämnder och bolag) 1-årigt åtagande Verka för att få igång en medflyttar- och inflyttarservice i samarbete med andra aktörer genom samfinansiering. (KS, DEAB, MSP, KFAST, KFN, BUN, SBN)

282 4. Social uthållighet Kultur och fritidsnämndens uppdrag att arbeta för en meningsfull fritid för alla invånare i Eskilstuna med fokus på barn och unga. För att nå dit krävs olika strategier. En strategi är att skapa förutsättningar för att andra ska genomföra verksamhet, så som ideella föreningar och studieförbund. Det gör nämnden genom att tillhandahålla en god infrastruktur, föreningsbidrag och stöd till studieförbunden. En annan strategi är att göra olika för att det ska bli lika. Det innebär att nämndens verksamheter arbetar med olika metoder och arbetssätt beroende på vilken målgrupp eller vilket område som verksamheten ska nå. Det innebär även att vissa resurser fördelas utifrån var det finns störst behov. Trygghet 1-årigt åtagande Kartlägga och tydliggöra kommunkoncernens tjänster och service för att underlätta etablering i samhället för nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar. (KS, BUN, SN, AVN, VON, KFN, KFAST) 1-årigt åtagande Vidareutveckla arbetet mot mäns våld mot kvinnor med fokus på våldsförebyggande arbete och hedersrelaterat våld. (SN, alla nämnder och bolag) Beskrivning: Samtliga förvaltningar och bolag ska finnas representerade med minst en processledare i det koncernövergripande Kvinnofridsnätverket. Lokala kvinnofridsgrupper ska bildas under ledning av processledaren på respektive förvaltning och vid behov även i bolagen. Samtliga förvaltningar och bolag ska genom representation i kvinnofridsnätverket bidra till att revidera den koncernövergripande handlingsplanen Eskilstuna- En fristad för kvinnor. Samtliga förvaltningar ska vid behov även ha representanter i en kommunövergripande samverkansgrupp kring hedersrelaterat våld och förtryck. Berörda förvaltningar ska även ge medarbetare möjlighet att delta i de utbildningsinsatser kring hedersrelaterat våld och förtryck som erbjuds genom kommunen

283 5. Ekologisk uthållighet Miljö och samhällsbyggnad Drift och underhåll Syftet med processen är energieffektiv drift och underhåll av fastigheter, parker, grönområden och infrastruktur. Fyraårigt processmål (2017) P45. Elförbrukning (kwh) per kvm i kommunens bostäder och lokaler ska minska Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,0 5,0 5,0 5,0

284 Effektiv organisation 6. Processkvalitet En effektiv organisation har fokus på invånare, brukare, kunder och gör rätt saker på rätt sätt. Viktiga beståndsdelar är att utveckla en processorienterad och kommunikativ organisation, arbeta med ständiga förbättringar och använda IT som möjliggörare. Eskilstuna kommunkoncern kännetecknas av en helhetssyn utifrån invånares, brukares och kunders behov. De ska uppleva gott bemötande och god tillgänglighet. Effektiv organisation I ett framväxande kravsamhälle är det mycket viktigt att vara lyhörd för invånares behov, önskemål och synpunkter. Kvinnors, mäns, flickors och pojkars kultur- och fritidsintressen växlar snabbare samtidigt som förväntningarna är höga på att kommunen ska möta det aktuella behovet snarare än gårdagens behov. Verksamheterna behöver i högre utsträckning utvecklas genom digitalisering och självservice, uppföljning och ständiga förbättringar, medskapande och tjänstedesign och fördjupade analyser. Utifrån det ekonomiska läget i kommunen och de växande förväntningarna och kraven måste utveckling gå hand i hand med avveckling och omställning. Sett över en helhet har kultur- och fritidsnämndens totala budget ökat de senaste åren. Det beror framförallt på stora tillskott i infrastrukturen (Skjulstahallen och STIGA SPORTS Arena Eskilstuna) och att ekonomiskt stöd till studieförbunden och Eskilstuna kommuns lässatsning finns i nämndens budget. Samtidigt har nämnden under perioden genomfört effektiviseringar motsvarande 21,8 mnkr och får samma period ett tillskott på 33,9 mnkr. Organisationen hamnar i en dubbelhet, i att å ena sidan hantera tillskott och ny verksamhet och å andra sidan samtidigt effektivisera. Utmaningen i arbetet med effektiviseringar är att hitta balansen mellan att leverera service och tjänster på en bra nivå, ha en arbetsmiljö i balans, prioritera ner eller bort verksamhet och ha fokus på grunduppdragen. Till skillnad från skolans verksamheter sker det inte en uppräkning i samband med volymökningar. Uppgiften blir istället att hantera fler besökare med mindre resurser men med lika god kvalitet. Det är en uppgift som inte är hållbar i ett längre perspektiv. För åren framöver kommer det att innebär ökad självservice för invånare och föreningsliv, minskad omfattning av verksamhet och/eller att nämnden väljer att sluta helt med viss verksamhet.

285 Fyraårigt processmål (2017) P71. Andel (procent) av verksamheter i förvaltningar och bolag ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas genom kartläggning och analys ur jämställdhetsperspektiv. Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål årigt åtagande Samtliga nämnder och bolag deltar i ett gemensamt utvecklingsarbete för förbättrad styrning och ledning av jämställdhetsintegreringsarbetet i respektive förvaltning och bolag. Arbetet leds av kommunstyrelsen och utgår från Modellkommunprojektets benchmarkingmetodik. (KS, alla nämnder och bolag) 1-årigt åtagande För att säkerställa att kommunen levererar jämställd service, ger ett jämställt bemötande och har en jämställd resursfördelning ska alla nämnder och bolag år 2019 ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas ur jämställdhetsperspektiv. (KS, alla nämnder och bolag) P ska antalet idéer/förbättringsförslag uppgå till 700 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 P jobbar alla anställda på en miljöcertifierad arbetsplats Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål P uppgår andelen förverkligade idéer/förbättringsförslag till 10 % Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019

286 Kommunikation Fyraårigt processmål (2017) P upplever 70 % nytta av internportalen Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 70% P får 90 % svar på e-post inom 2 dagar Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 90% P får 80 % kontakt med handläggare via telefon Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % P uppfattar 90% ett gott bemötande vid telefonkontakt Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 90 % 90% Tillgodose behovet av IT stöd Fyraårigt processmål (2017) P ska minst 60 % av ärenden komma in via e-tjänst - inom utvalda viktiga områden Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 1-årigt åtagande Samtliga nämnder och bolag ska delta i arbetet med att omsätta det gemensamma programmet för "digital förnyelse" till handlingsplaner med årliga aktiviteter. Aktiviteterna ska stärka kommunens attraktivitet, våra tjänsters kvalitet och organisationens effektivitet. (KS, alla nämnder och bolag.)

287 7. Attraktiv arbetsgivare I Eskilstuna kommunkoncern finns förutsättningar för ett tydligt och gott ledarskap och ett modigt och engagerat medarbetarskap, vilket gör oss till ett attraktivt val som arbetsgivare. Vi arbetar aktivt för att skapa intresse för välfärdssektorn och för den mångfald av yrken som verkligen gör skillnad för invånares, brukares och kunders vardagsliv. Medarbetare Tillgodose behovet av kompetensförsörjning 1-årigt åtagande Utifrån analyser av medarbetarenkätens resultat och sjukfrånvaron genomföra insatser för att stärka friskfaktorer och arbetsmiljön. Beskrivning: Under 2018 fortsätter arbetet med att kartlägga och identifiera orsaker till den ökade arbetstakten och den ökade arbetsrelaterade utmattningen i förvaltningen. 1-årigt åtagande Samtliga förvaltningar ansvarar för att samordning och stöd i rehabiliteringsarbetet överförs till HR-enheten på Konsult och uppdrag enligt implementationsplanen, dock senast den 31 mars (KS, alla nämnder.) Fyraårigt processmål (2017) P85. Hållbart medarbetarengagemang ska uppgå till Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,0 82,0 83,0 P86. Den totala sjukfrånvaron hos medarbetarna uppgår 2019 till max 5,9 procent Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål ,0% 5,8% 5,6% 5,5%

288 P87. Andelen medarbetare födda utanför Norden ska öka Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 8% 10% P88. Andelen medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun ska öka. Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 76 % 77 % 78%

289 8. Stabil ekonomi Hela kommunsektorn står inför en period av utmaningar, både ekonomiska och demografiska. Precis som alla andra kommuner är Eskilstuna beroende av utvecklingen på nationell nivå. Det totala antalet arbetade timmar i landet skapar det skatteunderlag som ger förutsättningar för ekonomisk utveckling lokalt. Skatteintäkterna ökar dock inte i takt med de ökade behoven. Ekonomi Definitiv budget Sedan 2015 har det ekonomiska läget varit i fokus och kommer att fortsätta vara det under Effektiviseringar och besparingar måste göras för att bidra till att kommunkoncernen ska ha en ekonomi i balans. För kultur- och fritidsnämnden innebär effektiviseringen 1,5 procent eller 2,8 miljoner kronor. Effektiviseringskrav Eskilstuna kommun har ett tufft ekonomiskt läge som kräver effektiviseringar och omställningar inom samtliga verksamheter. För att klara en budget i balans 2015 fick alla nämnder ett ekonomiskt åtagande. Kultur- och fritidsnämnden fick ett åtagande att lämna ett överskott på 2 mnkr för år 2015 utöver det effektiviseringskrav på 1,3 mnkr som fanns beslutat i årsplan Effektiviseringskravet för 2016 var 2,7% (6,5 mnkr) och för 2017 var det 1,7% (4,3 mnkr). I årsplan 2018 är effektiviseringskravet 1,5 % för åren Den totala effektiviseringen för perioden är 16,9 mnkr. Under samma tidsperiod har nämnden tillförts resurser i form av politiska prioriteringar. År 2015 fick nämnden 1,3 mnkr till fritidsgårdsverksamhet, 2 mnkr till Musikskolan och 9,7 mnkr för driften av en ny ishall. Under 2016 tillkom Skjulstahallen med en driftbudget på 7,5 mnkr. I kompletteringar av årsplan 2017 överfördes verksamheterna lässatsningen 8 mnkr och Fristadstorget 2,4 mnkr från kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden. Nämnden får även utökad ram för att genomföra friidrotts-sm 2018 med 0,5 mnkr 2017, 0,4 mnkr för att komplettera Tunavallen utifrån att ett nytt elitlag i fotboll har etablerats sig i kommunen och 0,1 mnkr för förstärkningar till föreningsdrivna badplatser. En politisk prioritering har gjorts för att kunna stärka arbetet med barn och unga i utsatta områden, nämnden tillförs 2 mnkr för detta arbete. I budgeten för 2018 får nämnden 23,8 mnkr för STIGA Sports Arena Eskilstuna och 1,5 mnkr för bemanning på arenan och övriga anläggningar. Driften för Sundbyholm flyttas tillbaka till nämnden och budgetmedel på 1,9 mnkr. Även bidraget till föreningen Royal flyttas till nämnden 0,2 mnkr. Totalt har det tillkommit ny verksamhet för 61,3 mnkr. Kombinationen av att effektivisera, eller i vissa fall sluta med, befintlig verksamhet samtidigt som ny verksamhet ska startas upp ställer höga krav på verksamheten. I den medarbetarenkät som genomfördes under hösten 2016 framkommer det tydligt att medarbetarna upplever att arbetstakten är hög. Det pågår organisationsförändringar och organisationsöversyner för att klara av förändringarna i verksamheterna. Utmaningen är att klara av förändringen i verksamheterna så att både besökare och personalen upplever den som positiv.

290 Det är ett starkt fokus på att hela omställningen klaras av inom den från fullmäktige tilldelade budgeten. Det kontanta stödet till föreningslivet och studieförbunden ska ligga kvar på samma nivå som Effektiviseringen på 1,5 %, 2,8 mnkr, ska fördelas på verksamheterna i förhållande till 2017 års budgetram. Kultur- och fritidsnämnden gav i ärende förändrade planeringsförutsättningar (KFN/2015:103) följande inriktning till förvaltningen när effektiviseringar ska genomföras: 1. Fokus på invånare, kund- och brukare. Verksamheter som bidrar till att kommunen når de strategiska målen är prioriterade liksom nämndens prioriterade områden. 2. Nämndens resurser (ekonomi och medarbetare) och infrastruktur ska användas för att nå optimal användning och skapa störst värde för brukare och invånare. Nämndens resurser ska optimeras och förvaltningen får i uppdrag att undersöka vilka lokaler/anläggningar som kan samnyttjas. Förvaltningen ska även se över optimerad bemanning. Det innebär att göra en översyn av schemaläggningen och bemanningen i verksamheten utifrån behovet från invånare och civilsamhället. 3. Basverksamheten inom nämndens ansvarsområde fortsätter att leverera tjänster och service med god kvalité. Förvaltningen får i uppdrag att se över vilka projekt, spetsverksamhet och liknande som kan göras i mindre utsträckning eller helt sluta med. 4. Det kontanta stöd som nämnden beviljar till föreningslivet ska behållas intakt. Förvaltningen föreslår att inriktningen även gäller för år Det tar tid att göra så stora och omfattande förändringar som nämnden delvis redan är inne i och står inför framåt. Kultur- och fritidsförvaltningen har utifrån inriktningen från nämnden i bred dialog med medarbetare på arbetsplatsträffar (APT) tagit fram förslag till åtgärder, effektiviseringar och besparingar. Det finns en stor bredd i förslagen från medarbetare och de kan sammanfattas i olika kluster: Bemanning och öppettider Intäkter och avgifter Lokaler och anläggningar (samnyttjande) Samordning och samverkan intern och externt Utvärdering av större återkommande projekt Organisationsöversyn Ekonomiska förändringar av teknisk karaktär Samtliga nämnders ramar räknas upp och kompenseras för beräknande löne- och prisökningar. Kompensationen 2018 för löne- och prisökningar är 7,4 mnkr.

291 Höjningen av personalomkostnadspålägget med 0,87 % kompenseras med 0,6 mnkr. Fyraårigt processmål (2017) P89. Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans. Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 100 % P uppgår avtalstroheten till minst 75 % Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål % 80 % 1-årigt åtagande Utarbeta förslag och genomföra effektiviseringar och intäktshöjande åtgärder som sammanlagt förbättrar kommunkoncernens ekonomi med 150 miljoner kronor inför årsplan (KS, samtliga nämnder och bolag) 1-årigt åtagande Hög kostnadsmedvetenhet ska gälla vid alla större investeringar. Fokus vid samtliga nybyggnationer är effektiva ytor och planlösningar som minimerar investerings-, drift- och årliga personalkostnader. (KS, KFAST, samtliga nämnder) Ekonomisk redovisning 2018 Ekonomisk redovisning - organisation Nettokostnader i tkr Organisation 2017 Budget 2017 Organisation 2018 Budget 2018 Arenor och föreningsstöd Område arenor och scener Ung fritid och mötesplatser Område Ung fritid och mötesplatser Eskilstuna stadsbibliotek Område kultur Arkiv och museer Musikskolan Förvaltningsgemensamt * Förvaltningsgemensamt ** Summa alla verksamheter *Inkl bidrag till föreningar och studieförbund tkr. **Allmänkulturen och Fristadstorget flyttas till område kultur tkr. I beloppet ingår inflationskorrigeringar och förändrat PO-påslag med tkr.

292 I budgeten för 2018 får området arenor och scener 23,8 mnkr för STIGA Sports Arena Eskilstuna och 1,5 mnkr för bemanning på arenan och övriga anläggningar. Driften för Sundbyholm flyttas tillbaka från KLK till område arenor och scener, budget på 1,9 mnkr. Området har haft ett effektiviseringskrav på 1,5% vilket motsvarar 0,7 mnkr. Område ung fritid och mötesplatser har under 2017 tillförts 1 mnkr för stärka arbetet med barn och unga i utsatta områden. Området har haft ett effektiviseringskrav på 1,5% vilket motsvarar 0,4 mnkr. Område kultur har haft ett effektiviseringskrav på 1,5% vilket motsvarar 1,2 mnkr. Bidraget på 0,2 mnkr till föreningen Royal flyttas till förvaltningsgemensamt från KLK. Förvaltningsgemensamt har haft ett effektiviseringskrav på 1,5% vilket motsvarar 0,5 mnkr.

293 Investeringsredovisning Investeringar inom Eskilstuna kommun delas upp i två huvudkategorier, fasta anläggningar och inventarier. Investeringar i fasta anläggningar beslutas av fullmäktige och inventarieinvesteringar av nämnderna. Investeringar i fasta anläggningar Flera olika utredningar och dialoger har genomförts eller pågår för att få en helhetsbild av vilka investeringsbehov som finns inom idrotten, kulturen och friluftslivet på kort och lång sikt. Arbetet utgår från de kulturpolitiska och idrottspolitiska handlingsplanerna som har fastställts av kommunfullmäktige. Anläggningsinvesteringar för 2017 uppgick till 22,4 mnkr varav 12,9 mnkr är överförda investeringsmedel från år År 2018 är det totala investeringsbeloppet 36,5 mnkr. Som en del i arbetet med folkhälsa för alla satsar kultur- och fritidsnämnden 17 mnkr, för perioden , på allaktivitetsytor (tidigare spontanidrottsplatser) och förbättringar friluftsområden. Arenor och föreningsstöd och Ung fritid har i samverkan arbetat för att lyfta fram ett ungdomsperspektiv i planeringen och utvecklingen av allaktivitetsytor. Arbetet med att färdigställa förbättringsåtgärderna i Vilsta friluftsområde pågår. Under 2018 kommer det göras en investering i en ny skidlift för 4 mnkr. Det tar tid att ta fram underlagen gällande de åtgärder som ska göras kring allaktivitetsytor och friluftsområden. Utifrån det ligger investeringarna vartannat år. Den offentliga konsten som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för genom konstutskottet har tillförts medel för att kunna vara mer offensiv. År 2017 är det avsatt 1 mnkr, perioden finns det 1 mnkr årligen. Fotbollens infrastuktur bostadsbyggande Skogstorp I ärendet behov och prioriteringar lyfte nämnden behovet att se över Orrlidens IP. I samband med bostadsbyggande kommer Vreta IP i Skogstorp inte längre kunna användas till fotbollsplaner. För att kunna ersätta Vreta IP beslutade Kommunfullmäktige att Orrlidens IP ska rustas upp och att det anläggs konstgräs. Dialog har inletts med föreningen Skogstorps GoIF som ansvarar för driften av anläggningen. Föreningen var positiv till den föreslagna utvecklingen av Orrlidens IP. En förstudie kring förutsättningarna för att göra de föreslagna åtgärderna på Orrlidens IP har genomförts. Förstudien visar att det inte går att göra alla de åtgärder som krävs inom den beslutade budgeten på 17 mnkr. Utifrån de uppgifter som förvaltningen i dagsläget har behöver ramen öka från 17 mnkr till ca 20 mnkr. Driftskonsekvensen av investeringen blir 2,5 mnkr, varav kapitalkostnaden är 2 mnkr. Förvaltningen kommer att gå vidare med att hitta externa finansieringskällor. I beräkningen finns inte kostnaden för den åtgärd som behöver göras kring vatten och avlopp. I dagsläget ligger vatten och avloppsledningen under befintlig grusplan. Ledningarna behöver flyttas för att det ska gå att anlägga en konstgräsplan på den ytan. Dialog pågår med MEX på KLK.

294 Investeringar i inventarier I kommunens ekonomihandbok framgår att: Anskaffning av inventarier är mycket nära kopplad till driften av verksamheten. Nämnderna bedömer själva hur mycket man kan investera i inventarier, utifrån de av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska driftramarna. Inom alla nämnder ska det finnas beslut om vilka rutiner och vilken beslutsordning som ska gälla för investeringar i inventarier. Nämnderna redovisar det budgeterade beloppet för inventarier till kommunledningskontoret. Det är endast om investeringen anses vara av större vikt eller är av principiell art som beslut krävs i kommunfullmäktige, till exempel nytt administrativt datasystem. År 2017 var budgeten för investeringar i inventarier 10,4 mnkr. Förvaltningen föreslår att ligga kvar på den lägre nivån i investeringsbudgeten för att på sikt minska kapitalkostnaderna. Bedömningen från förvaltningen är att det behöver föras resurser från investeringar och kapitalkostnader till underhåll.