INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: : med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Service vétérinaire à l armée : med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: Army veterinary service. Föregångare: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén / Försvarets sjukvårdsförvaltning ; Överfältveterinären. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Veterinärvård vid armén. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-vetar-1951

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VETERINÄRVÅRD VID ARMÉN ÅR 1951 AV ÖVERFÄLTVETERINÄREN STOCKHOLM 1953 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE SERVICE VÉTÉRINAIRE À L'ARMÉE EN 1951 PUBLIÉ PAR L'INSPECTION VÉTÉRINAIRE DE L'ARMÉE

5 Till KONUNGEN. Härmed far jag i underdånighet avgiva berättelse över veterinärvarden in ni vid armén under år Stockholm i oktober Underdånigst ERIK LILJEFORS Överfältveterinär. Gunnar T. Krantz.

6 INNEHÅLL. TEXTAVDELNING. Sid. A. Fältveterinärkåren 1 B. Hälso- och sjukvård m. m. 1 C. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar och hundar 3 Tab. A. Fall av vissa sjukdomar bland hästarna vid arméns beridna förband pr 100 hästar under år Tab. B. Till direkta olyckshändelser hänförbara sjukdomsfall bland arméns hästar år Tab. C. Översikt av olycksfall bland arméns hästar år 1951 med hänsyn till dels skadans art, dels skadans påföljd 5 TABELLAVDELNING. Tab. 1. Översikt av sjukligheten bland arméns hästar år Tab. 2. Sammandrag av hästsjuksbesked för år a) Arméns förband 8 b) Remontdepåerna jämte Dressyranstalten 11 Tab. 3. Självdöda hästar år Tab. 4. Avlivade hästar år Tab. 5. Kasserade hästar år Tab. 6. Sammandrag av hundsjukbesked för år TABLE DES MATIÈRES. A. Corps des vétérinaires militaires 1 B. Hygiène et service médicale à l'année 1 C. Morbidité chez les chevaux et les chiens dans les dépôts militaires 3 TABLEAUX. Tab. A. Cas de certaines maladies chez les chevaux de l'armée par 100 chevaux en Tab. B. Cas de maladies appartenant directement aux accidents chez les chevaux de l'armée l'année Tab. C. Aperçu des accidents chez les chevaux de l'armée l'année 1951 au point de vue de la blessure et de ses consequenses 6 JOINTES DES TABLEAUX. Tab. 1. Aperçu des maladies des chevaux de l'armée l'année Tab. 2. Résumé des rapports sur les maladies des chevaux en a) Les troupes de l'armée 8 b) Les dépôts de remonte avec le dépôt de dressure 11 Tab. 3. Chevaux décédés l'année Tab. 4. Chevaux tués l'année Tab. 5. Chevaux cassés l'année Tab. 6. Résumé des rapports sur les maladies des chiens l'année

7 A. Fältveterinärkåren. Vid 1951 års ingång utgjordes den aktiva personalen enligt stat av 1 över fältveterinär, 7 fältveterinärer, 8 regementsveterinärer och 12 bataljonsveterinärer. Under året ha 2 regementsveterinärer avgått med pension och 1 bataljonsveterinär utnämnts till fältveterinär å reservstat. En av regementsveterinärbeställningarna (RS) har återbesatts, medan den andra beställningen (A 2) samt bataljonsveterinärbeställningen (T 2) på grund av reduceringar av arméns hästbestånd indragits. En bataljonsveterinärbeställning var vakant. Av kvarvarande beställningar skola 1 regementsveterinär (A 1) och 5 bataljonsveterinärer (VI. milbefstaben, A 2, Ing 2, T 1 och T 4) indragas vid uppkommande vakans. Av bataljons veterinärerna vid fältveterinärkaren har avgång skett i ett fall, som icke återbesatts, varför vid årsskiftet av 12 förordnanden enligt stat 11 voro besatta. A övergångsstat kvarstår 1 bataljonsveterinär. Av beställningarna åreservstat, som utgöras av 2 fältveterinärer och 2 regementsveterinärer har en vakant beställning för fältveterinärer besatts. Båda regementsveterinärbeställningarna äro fortfarande vakanta. Personalen i reserven har minskats med 1 fältveterinär och 1 bataljonsveterinär men ökats med 2 fältveterinärer och 3 bataljonsveterinärer och utgjordes vid årets slut av 4 iältveterinärer, 4 regementsveterinärer och 70 bataljonsveterinärer. B. Hälso- och sjukvård. Lokaler för veterinärtjänst. Under året har 121 fått nya lokaler för veterinärtjänsten, medan flera förband, särskilt I 3, I 13, K 3 och KS fortfarande äro i stort behov av utvidgning och förbättring av dylika lokaler. Stallhygien och hästvård. Stallhygien och hästvård har i regel varit goda, dock har hästvården vid vissa förband förefallit något eftersatt på grund av personalens ovana vid hästar och de värnpliktigas alltmer framträdande bristande intresse för hästar, vilket tillskrives den tilltagande motoriseringen inom lantbruket. Nuvarande utbildningstid och utbildningsbestämmelser för de värnpliktiga medför att förbandens hästar komma att tagas i anspråk, så att perioder

8 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD M. M. av relativt forcerad utbildning i hästtjänst följes av andra, där hästarna på grund av annan utbildning eller övningsuppehåll icke utnyttjas alls. Oetta har medfört att vid vissa förband förslitningen av hästmaterialet blivit påfallande stor. Utfodring. Under senare delen av betesperioden rådde otjänlig väderlek, vilket vid flera förband medförde en påtaglig nedsättning av hästarnas kondition. Bristen på fodersäd under våren och försommaren var orsak till att utfodring med krossad vete måste användas till arméns hästar. Detta foder visade sig trots försiktighet vid användningen vara mindre lämpligt som hästfoder. Vid flera förband uppträdde fall av utfodringsfång samt muskellidanden av olika slag. Utackorderade hästar. Utackorderingen av varmblodiga hästar för dragbruk har på många hall, särskilt i Norrland och vissa delar av mellersta Sverige, stött på svårigheter. De varmblodiga draghästarna lämpa sig mindre väl för skogsbruket och kunna endast handhas av vant hästfolk. Vissa inköpta ackordshästar ha visat sig vara mycket bristfälligt inkörda, vilket torde vara en följd av det alltmer nedgående utnyttjandet av hästar i det civila näringslivet. Vården av ackordshästarna har genomgående varit god, men i vissa trakter lämnar hovvården fortfarande mycket övrigt att önska. Hovslagare och hovbeslag. Indragningen av hovslagartjänster har vid infanteriet medfört en starkt ökad arbetsbörda för hovslagarpersonalen därstädes. Erfarenheter från repetitionsövningarna har givit vid handen att hovvården och hästsjukvården i fält riskerar att bliva bristfällig på grund av det ringa antalet kompetenta hovslagare vid fältförbanden, särskilt som de värnpliktiga numera i allt mindre omfattning ha kunskaper i hovvård och hästsjukvård från sin civila gärning. Beträffande fredstjänstgöringen framstår det som önskvärt, att stallfurirerna vid förbanden även skola hava hovslagarutbildning. Hästsjukvård. Led- och senåkominor dominera liksom tidigare. Sår, tryck- och krossskador utgöra även en stor del av behandlade fall. Veteutfodring har i många fall förorsakat fång och andra lidanden, tom dödsfall. Vid K 2 har djukdomsbilden tolkats som en histaminverkan, och behandling med antihistaminpreparat har även haft en mycket gynnsam effekt.

9 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD M. M. 3 Grässjuka har vid Herrevädsklosters remontdepå förekommit i 15 fall, varav endast 4 gått till hälsa. I samarbete med veterinärhögskolan har särskilda undersökningar igångsatts för att söka utröna sjukdomens aetiologi. Smittsamma sjukdomar. Kvarka har uppträtt i tämligen stor omfattning, i regel dock i en lindrig form. Ringorm har förekommit vid flera förband. Den har haft godartad karaktär, samtliga fall har gått till hälsa. Livsmedelskontroll. Förbandsveterinärerna ha anlitats för besiktning av armékonserver, fläsk m m. Vård av civila djur i kronans sjukstallar. Under året ha 443 civila djur, varav 232 hästar och 211 hundar, vårdats i kronans sjukstallar under sammanlagt sjukdagar. Dessutom ha djur behandlats polikliniskt. Tab. A. Fall av vissa sjukdomar bland hästarna vid arméns beridna förband pr 100 hästar under år 1951.

10 4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD M. M. Tab. B. Till direkta olyckshändelser hänförbara sjukdomsfall bland arméns hästar år 1951.

11 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND ARMÉNS HÄSTAR. Tab. C. Översikt av olycksfall bland arméns hästar år 1951 med hänsyn till dels skadans art, dels skadans påföljd. 5 C. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar och hundar. 1. Hästar. Medelsjukprocenten har under året varit 6,6 %. Å remontdepåerna var sjukprocenten 5,2 %. Hästantalet vid förbanden har under året i medeltal totalt varit 4 083, varav 565 remonter (remontdepåer -j- dressyranstalten). Av Tab. 1 i tabellavdelningen framgår sjukprocenten för såväl förbanden som de olika truppslagen och militärområdena. Den utgjorde vid de beridna truppslagen 5,8 % (kavalleriet) och vid övriga 7,8 %. Av Tab. 2 framgår de olika sjukdomarnas frekvens och utgång. I Tab. A är en sammanställning gjord av de oftast förekommande och för förbandens tjänstduglighet mest betydelsefulla sjukdomarna bland hästarna vid beridna förband. Siffrorna angiva antalet fall (under året insjuknade) per 100 hästar. Siffrorna äro av samma storleksordning som föregående år och inga anmärkningsvärda avvikelser synas föreligga. Tab. B och C återgiva frekvensen av olycksfall och deras påföljd. Tab. 3 är en sammanställning av under året självdöda, Tab. 4 av avlivade och Tab. 5 av kasserade hästar. Beträffande Tab. 5 gäller, att de onormalt höga kassationerna vid många förband till stor del få tillskrivas nedskärningen av häststyrkan.

12 6 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND ARMÉNS HÄSTAR. 2. Hundar. Av sjukdomsorsakerna dominera sârskadorna med 21,i % av samtliga behandlade fall. Andra skador i huden och i trampdynorna utgöra även en stor del av fallen. Valpsjukan, som de närmast föregående åren haft relativt stor utbredning, har under året gått tillbaka. Sjukdomen har dock uppträtt vid hundskolans valpgård, där 10 valpar insjuknade. En av dessa dog och en måste avlivas. Av Tab. 6 framgår de olika sjukdomarnas frekvens och följder.

13 Tab. 1. Översikt av sjukligheten bland arméns hästar år Ridskolan, krigsskolan, infanteriskjutskolan, arméns jägarskola, arméns underofficersskola, försvarsstaben och arméledningen. 2 Jämte dressyranstalten. Anm. I Kol. 3 och 5 ha även de hästar medräknats, som kasserats utan att ha varit sjukskrivna.

14 8 Tab. 2. Sammandrag av hästsjukbesked för år a) Arméns förband.

15 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR

16 10 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1951.

17 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR b) Remontdepåerna jämte Dressyranstalten.

18 12 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1951.

19 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR

20 14 Tab. 3. Självdöda hästar år Anm. Häri inbegripas även de hästar, som dött utom förläggningsorten, varför här angivna siffror ej överensstämma med de i Tab. 1 anförda. Remontdepåernas hästar äro här icke medräknade.

21 15 Tab. 4. Avlivade hästar år Anm. Häri inbegripas även de hästar, som avlivats utom förläggniugsorten, varför här angivna siffror ej överensstämma med de i Tab. 1 anförda. Remontdepåernas hästar äro här icke medräknade.

22 16 Tab. 5. Kasserade hästar år Anm. Den skillnad mellan här angivet antal kasserade hästar och det i Tab. 1 (kol. 5) angivna beror därpå, att här medtagits även sådana hästar, som kasserats ntom förläggningsorten (i regel hos fodervärd). Remontdepåernas hästar äro här icke medräknade.

23 Tab. 6. Sammandrag av hundsjukbesked för år

24 18 TAB. 6 (forts). SAMMANDRAG AV HUNDSJUKBESKED FÖR ÅR 1951.