INLEDNING TILL. Hälso- och sjukvård vid armén. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsstyrelse. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: : Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse : Hälso- och sjukvård vid armén : Hälso- och sjukvård vid armén samt flygvapnet / Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ; Flygstyrelsen : Hälso- och sjukvård vid armén och flygvapnet samt veterinärvård vid armén / Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ; Flygförvaltningen ; Överfältveterinären : Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén / Försvarets sjukvårdsförvaltning; Överfältveterinären. Från 1943 ingår även Hälso- och sjukvård vid marinen, som utkom , i denna serie ingår veterinärvård vid armén i ett särskilt avsnitt i denna serie. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsstyrelse. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970/ /74. Veterinärvård vid armén /Överfältveterinären. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, S. 163: Tab Militära sjukvården Hälso- och sjukvård vid armén. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-halfo-1925

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VID ARMÉN ÅR 1925 AV KUNGL. ARMÉFÖRVALTNINGENS SJUKVÅRDSSTYRELSE STOCKHOLM 1926 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE MÉDICAL A L'ARMÉE EN 1925 PUBLIÉ PAR LA DIRECTION DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ARMÉE

5 TILL KONUNGEN. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse får härmed avgiva underdånig berättelse över sin verksamhet samt över hälso- och sjukvården ävensom veterinärvården vid armén under år Stockholm i juni Richard Erhardt Underdånigst Fritz Bauer J. Hederstedt Fritz Björkman

6

7 INNEHÅLL. [Medieval stil (1, 2, 3 ) betecknar, att siffrorna endast äro approximativa.] TEXTAVDELNING. Sid. I. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses verksamhet 1 II. Fältläkarkåren 4 III. Fältveterinärkåren 4 IV. Verksamheten vid Sjukvårdsstyrelsens glasögondepå 5 Tab. A. Inom armén under år 1925 rekvirerade och levererade glasögon samt glasens beskaffenhet 6 Tab. B. Inom olika truppslag år 1925 levererade glasögon med angivande av glasens styrka 6 V. Besiktningen av värnpliktiga 7 VI. Sjukligheten och sjukvården bland manskapet 10 VII. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar 13 TABELLBILAGOR. Tab. 1. Utgifter för truppsjukvården 14 Tab. 2. Sammandrag av rapporterna över inskrivningarna å värnpliktiga 16 Tab. 3. Vid inskrivningarna utförda mätningar å kroppslängden hos 20-åriga värnpliktiga 18 Tab. 4 a, 4 b. Kassationsorsaker vid inskrivningarna å värnpliktiga 19 Tab. 5 a, 5 b, 5 c. Sjukdomar och bildningsfel hos icke vapenföra och i viss vapentjänst vapenföra vid inskrivningarna 21 Tab. 6. Översikt av ändringar i förut inskrivnas värnpliktsförh. inom olika inskrivningsomr. 24 Tab. 7 a. Kassationsorsaker hos förut inskrivna värnpliktiga 25 Tab. 7 b. Sjukdomar och bildningsfel hos de vid efterbesiktningarna till icke vapenföra och till viss vapentjänst överförda 26 Tab. 8. Smittsamma könssjukdomar bland fast anställda och värnpliktiga inom armén 27 Tab. 9. Sjukligheten bland manskapet vid arméns truppförband 28 Tab. 10. Sjukdomar bland manskapet vid arméns truppförband 32 Tab. 11. Vissa epidemiska sjukdomar månadsvis 48 Tab. 12. Dödlighet bland arméns manskap inom olika områden och efter ålder 54 Tab. 13. Revaccination av manskap vid armén 55 Tab. 14. Å garnisonssjukhusen vårdade sjuka 56 Tab. 15. Å garnisonssjukhusen vårdade militära sjukdomsfall 57 Tab. 16 och 17. Å garnisonssjukhusen i Stockholm, resp. Boden operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna militära patienter 61 Tab. 18. Utgifter för truppveterinärvården 70 Tab. 19. Översikt av sjukligheten bland arméns hästar 72 Tab. 20. Sammandrag av hästsjukbesked 73 Tab. 21. Självdöda hästar 76 Tab. 22. Avlivade hästar 77 Tab. 23. Kasserade hästar 78 TABLE DES MATIÈRES. Page I. Activité du bureau médical de la Direction de l'administration médicale de l'armée 1 II. Corps des médecins militaires 4 III. Corps des vétérinaires militaires 4 IV. Activité du bureau de lunettes 5 V. Examens des conscriptionnaires 7 VI. Morbidité parmi les conscriptionnaires 10 VII. Morbidité parmi les chevaux 13

8 Tableaux. Tabl. 1. Dépenses pour le service sanitaire des troupes 14 Col. 1: Régiments ou détachements. Col. 2: Nombre de jours de service. Col. 3: Dépenses de l'année courante (cour.). Col. 4 13: Dépenses par jour et par soldat en öre. Col. 4: Materiaux. Col. 5: Entretien. Col. 6: Fournitures. Col. 7: Transferts. Col. 8: Séjour à l'hôpital. Col. 9: Médicaments. Col. 10: Soins aux dents. Col. 11: Pour épidémies. Col. 12: Dépenses diverses. Col. 13: Totaux. Tabl. 2. Résumé des rapports sur les inspections médicales des conscriptionnaires 16 Col. 2: Totaux des examinés. Col. 3 7: Non conscrits. Col. 8 11: Conscrits. Col : Non conscrits en %. Col: 15 18: Conscrits en %. Tabl. 3. Hauteur des conscriptionnaires de 20 ans 18 Tabl. 4 a, 4 b. Résumé des causes de réformation des conscriptionnaires de 20 ans, resp. de ceux au-dessus de 20 ans 19 Tabl. 5 a, 5 b, 5 c. Vices de formation et maladies des conscriptionnaires non valides ou valides à certain service seulement 21 Tabl. 6. Résumé des rapports sur les modifications des relations de service des conscrits 24 Tabl. 7 a, 7 b. Causes de modifications des relations de service des conscrits 25 Tabl. 8. Maladies vénériennes dans l'armée 27 Tabl. 9. Morbidité parmi les soldats 28 Col. 1: Régiments. Col. 2: Total des jours d'exercice. Col. 3: Restés de l'année précédente. Col. 4 6: Malades entrés par âge. Col. 7 18: Malades entrés par mois. Col. 19: Malades (restés et entrés) à la chambre et à l'infirmerie. Col. 20: Malades (restés et entrés) à l'hôpital militaire. Col. 21: Malades (restés et entrés) à l'hôpital civil. Col. 22: Total des malades (restés et entrés). Col. 23: Sortis capables de continuer leur service militaire. Col. 24: Sortis incapables de reprendre leur service militaire. Col. 25: Décédés. Col. 26: Nombre des malades restant à l'année suivante. Col. 27: Nombre des journées de traitement. Col. 28: Journées de malades pour 100 jours d'exercice. Tabl. 10. Maladies parmi les soldats 32 Groupe I: Vices de formation ou de développement. Groupe II: Maladies d'infection aiguës. Groupe III: Maladies zooparasitaires. Groupe IV: Maladies d'infection chroniques. Groupe V: Maladies constitutionnelles. Groupe VI: Maladies d'intoxication chroniques. Groupe VII: Maladies mentales. Groupe VIII: Maladies du système nerveux. Groupe IX: Maladies des yeux. Groupe X: Maladies des oreilles. Groupe XI: Maladies de l'appareil circulatoire. Groupe XII: Maladies de l'appareil respiratoire. Groupe XIII: Maladies de l'appareil digestif. Groupe XIV: Maladies non vénériennes de l'appareil génito-urinaire. Groupe XV: Maladies de l'appareil locomoteur et du systéme osseux. Groupe XVI: Maladies de. la peau et du tissu cellulaire. Groupe XVII: Tumeures. Groupe XVIII: Cas des lésions corporelles et d'empoissonnements. Col. 145: Ruptures et distentions des muscles et tendons. Col. 146: Distorsions. Col. 147: Luxations, simples, compl. Col. 148 Fractures, simples, compl. Col. 149: Contusions. Col. 150: Blessures d'armes tranchantes ou pointues. Col. 151 a, b, c: Blessures d'armes à feu. Col. 152: Excoriations causées par la chaussure. Col. 153: Excoriations causées par l'équitation. Col. 154 a, b: Brûlures et traumatismes causés par explosion. Col. 155: Engelures. Col. 156: Coups de soleil et coups de chaleur. Col. 157: Intoxications aiguës. Col. 158: Traumatismes d'autres sortes. Col. 159: Suicides, tentatives de suicide. Col. 160: Maladies indéterminées. Col. 161: Cas d'observation. Col. 162: Total des malades entrés. Tabl. 11. Certaines maladies épidémiques par mois 48 Tabl. 12. Mortalité et causes de mort parmi les soldats 54 Tabl. 13. Revaccinations des soldats 55 Tabl. 14. Soldats malades traités dans les hôpitaux de garnison 56 Tabl. 15 Maladies parmi les soldats traitées dans les hôpitaux de garnison 57 Tabl. 16, 17. Opérations pratiquées dans les hôpitaux de garnison de Stockholm, resp. de Boden 61 Tabl. 18. Dépenses pour le service vétérinaire des troupes (cfr. Tabl. 1) 70 Tabl. 19. Aperçu de la morbidité parmi les chevaux de l'armée 72 Tabl. 20. Résumé des rapports sur les maladies des chevaux de l'armée 73 Tabl Chevaux décédés, tués, réformés resp. 76 Note. Chiffres en types spéciaux (1, 2, 3...) sont à regarder comme approximatifs. Page

9 I. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses verksamhet. a. Fältläkarbyrån. Under år 1925 hava å fältläkarbyrån handlagts 4286 ärenden, därav 88 av hemlig natur. Bland viktigare handlagda, icke hemliga ärenden och föreskrifter, som under året utfärdats, må nämnas följande: Medförande av första förband vid övningar utom kasernområde. Anvisande av medel till verkställande genom inspektören för trängen av vissa förändringsarbeten, försök och upphandlingar m. m., avseende modernisering av arméns sjukvårdsfordon m. m. Förslag till ändrad Förteckning över arméns sjukvårdsmateriel och fortsatta packningsförsök m. m. vid III. arméfördelningen m. fl. myndigheter. Försök med skyddsglasögon mot snöblindhet. Fortsatta försök med belysningsanordningar, i samråd med fortifikationsdepartementet. Förslag till medicinsk gasskyddsorganisation. Anskaffning av planscher av histologiska preparat för undervisning i gasskydd. Ang. förbud i krig mot användande av giftiga gaser och bakteriologiska stridsmedel. Ny prislista å sjukvårdsmateriel. Principer rörande sjuksköterskornas vid armén fria sjukvård (se Bil. till Statsverksprop IV. huvudtiteln, sid. 103). Ändringar i sjukvårdsstyrelsens cirkulär n:r 1709/1922 infört i»hälsovårdsföreskrifter för armén, 1922 års upplaga» m. m. Ändrad lydelse av 1 och 3 i brevet den 15. dec angående bestämmelser rörande förmåner under sjukdom åt vissa vid armén och kustartilleriet anställda arbetare. Rätt för värnpliktiga läkare att räkna facktjänstgöring vid garnisonssjnkhuset i Boden, garnisonssjukhuset i Linköping och militärsjukhuset i Eksjö såsom assistentläkartjänst samt om tillsättande av dylik assistentlakarbefattning.

10 2 ARMÉFÖRVALTNINGENS SJUKVÅRDSSTYRELSES VERKSAMHET. Värnpliktig läkares och veterinärs tjänsteställning och uniform. (G.o. n:r 486, T. L. B. n:r 25.) Förtydligande av rätten för truppförbandsläkare att i vissa fall erhålla skjuts på kronans bekostnad m. m. Anordnande av en röntgenavdelning inom Kalmar regementes sjukhus i Eksjö m. m. Ersättning till vissa befattningshavare vid garnisonssjukhuset i Stockholm för ökat arbete till följd av vård av civila patienter. Bokföring och redovisning m. m. av medel, som inflyta till garnisonssjukhuset i Boden såsom ersättning för vård av civila patienter. Ökad sjukvårdspersonal (sjuksköterskor, sjuksköterskeelever m. fl.) vid vissa militära sjukhus inom IL, III. och VI. arméfördelningarna och i Boden. Överenskommelse med Svenska B,öda Korset i fråga om sjuktransportflygningar från Boden samt angående förarpersonal till sjuktransportflygplan därsammastädes. Kurs i cyanvätegasbehandling. Ifrågasatt sänkning av volontäranställningsåldern till 17 år. Upptagning av film för utbildningsändamål. P. M. till besiktningsläkare vid årets inskrivningsförrättningar. Anvisningar i anledning av mul- och klövsjuka å fastlandet för till Gotland nyinryckande värnpliktiga. Fastställande av Lärobok i hälsovård och samarittjänst för manskap vid armén. Fastställande av Lärobok för arméns sjukvårdsmanskap. * Militärläkarkurs har varit anordnad i Stockholm under tiden 15. okt. 28. nov. Kursen har genomgåtts av bataljonsläkarna vid I. 15 M. Andrén, I. 16 H. A. K. Hjärpe, I. 18 O. A. E. Strömberg, I. 20 O. S. Wåhlin, I. 23 T. N. G. Åstrand, J. S. Hesser, K. 8 Å. E. Wilton och Ing. 3 G. S. Wikström, tf. bataljonsläkaren vid T. 1 E. F. Frick samt bataljonsläkarna vid fältläkarkåren G. C. E. Frosteli, P. F. E. Olson och C. E. Gyllenswärd. Taktiska övningar för militärläkare hava ägt rum vid Västerås under tiden aug. Gaskurs har varit anordnad i Stockholm nov. samt 26. nov. 18. dec. b. Fältveterinärbyrån. Å fältveterinärbyrån hava under året handlagts 705 ärenden, häruti icke inräknade hemliga ärenden, hästkort, hästsjukbesked m. m. Byråassistentbeställningen har varit vakant intill den 18. dec. Till tjänstgöring å byrån hava jämlikt nådiga breven den 13. juni 1924 och den 31. juli 1925 under olika tider av året varit inkallade följande beställningshavare: Fältveterinärerna P. G. Widerström och A. T. E. Morén, regements-

11 ARMÉFÖRVALTNINGENS SJUKVÅRDSSTYRELSES VERKSAMHET. veterinärerna J. H. Breide och C. A. Ahlgren samt bataljonsveterinär J. O. Hederstedt. Bland handlagda ärenden och utfärdade bestämmelser kunna anföras: Disponerande av officerare ocli underofficerare ur armén samt militärveterinärer för bekämpande av mul- och klövsjuka. Komplettering och nyanskaffning av materiel m. m. för blodprovningsanstalt. Förslag rörande utbyte av lejda hästar mot inköpta. Ackordhästsakkunnigas förslag till formulering av kontrakt. Förslag till ny armésko. Rapport över fältveterinärmöte. Kurs för äldre militärveterinärer. Anskaffande av modell till hängmatta för lastning av hästar å fartyg. Maskinell utrustning i skosmedjorna vid A. 1 och A. 3. Utbildningskurs för bataljonsveterinärer. Inköp av hästtransportbil. Smittsam munsjuka hos häst. Nya föreskrifter för veterinärernas vid armén årsberättelser samt nya formulär för hästsjukbesked. 3 Kurs för äldre militärveterinärer har varit anordnad i Stockholm under tiden 26. mars 8. april. (G. O. n:r 209.) Taktiska övningar för militärveterinärer hava ägt rum i trakten av Västerås under tiden aug. (G. O. n:r 416.) I desamma deltogo följande utländska veterinärofficerare: finske överstelöjtnanten G. G. Klenberg och norske veterinärinspektören, major H. P. Lund. Utbildningskurs för bataljonsveterinärer har hållits under tiden 19. okt. 17. dec. med en teoretisk del under tiden 19. okt. 3 dec. förlagd till Stockholm samt en taktisk del under tiden 4. dec. 17. dec. förlagd till Hässleholm. (G. O. n:r 1399.) Finske veterinärmajoren L. K. Sarparanta har under tiden 28. okt. 17. dec. följt kursen. Under året hava försök utförts med transportbil för häst. Tvenne typer på anordningar hava prövats båda avsedda för transport av två hästar den ena konstruerad på en 1-tons Fordbil, den andra på en îy^-tons Scania-Vabis. Vid de taktiska övningarna för militärveterinärer i Västerås prövades den förra typen och under fftlttjänstövningarna i Östergötland jämväl den senare. Försöken komma att fortsättas.

12 4 FÄLTLÄKARKÅREN. FÄLTVETERINÄRKÅREN. II. Fältläkarkåren. Fältläkarkårens personal â aktiv stat uppgår till 180, därav: 1 generalfältläkare, 1 överfältläkare, 6 fältläkare, 49 regementsläkare (därav en byråassistentbeställning i Sjukvårdsstyrelsen), 55 bataljonsläkare (därav en assistentbeställning i Sjukvårdsstyrelsen), 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 24 fältläkarstipendiater. Vid 1925 års början voro å aktiv stat vakanta 25 beställningar, därav 8 regements-, 14 bataljonsläkarbeställningar vid truppförband, 6 bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkåren samt 2 faltläkarstipendiatbefattningar. Under året hava genom transport eller befordran 14 läkartjänster samt genom avsked 19 blivit lediga. Under året har av personalen â aktiv stat avlidit regementsläkaren vid Kronobergs regemente M. G. Gussarsson. Av de 59 beställningar, vilka sålunda under längre eller kortare tid av året varit lediga, hava 30 återbesatts, därav 7 endast på förordnande. Tillförordnade äro vid 1925 års slut 1 regementsläkare, 1 bataljonsläkare vid truppförband och 5 bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Vid 1925 års slut voro lediga 29 läkartjänster, därav 6 regements- och 14 bataljonsläkarbeställningar vid truppförband, 2 bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkaren samt 7 fältläkarstipendiatbefattningar; häri är ej medräknad den i stat upptagna, men ej ledigförklarade regementsläkartjänsten vid fortifikationen. Reservstaten omfattar vid 1925 års slut 2 fältläkare, 12 regements- och 6 bataljonsläkarbefattningar. Därav voro vid samma tid 1 fältläkar-, 11 regements- och samtliga bataljonsläkarbeställningar vakanta. Fältläkarkårens reserv har under året ökats med 4 fältläkare, 4 regements läkare, 12 bataljonsläkare och 23 fältläkarstipendiater, men minskats med 1 överfältläkare, 3 fältläkare, 2 regementsläkare, 10 bataljonsläkare och 4 fältläkarstipendiater. Den bestod vid årets slut av 1 överfältläkare, 10 fältläkare, 19 regementsläkare, 54 bataljonsläkare och 36 fältläkarstipendiater. III. Fältveterinärkåren. Personalen på stat skall enligt plan uppgå till 45 beställningshavare : 1 överfältveterinär, 6 fältveterinärer, 11 regementsveterinärer, 27 bataljonsveterinärer.

13 VERKSAMHETEN VID SJUKVÅRDSSTYRELSENS GLASÖGONDEPÅ. Vid 1925 års ingång voro 5 beställningar 3 regements- och 2 bataljonsveterinärbeställningar vakanta. Under året hava 8 beställningar (3 fält-, 3 regements- och 2 bataljonsveterinärbeställningar) blivit lediga, därav 1 bataljons veterinärbeställning i samband med befordran, 3 (1 fält- och 2 regementsveterinärbeställningar) på grund av transport, 1 fältveterinärbeställning genom överföring till frivillig övergångsstat' och 3 (1 fält-, 1 regements- och 1 bataljonsveterinärbeställning) på grund av avsked vid uppnådd pensionsålder. Bataljonsveterinärbeställningen vid Ing. 5 har ej heller under innevarande är blivit ledigförklarad (nådigt brev den 12. okt. 1917) och är nu enligt 1925 års härordning indragen. Av de övriga 12 under året lediga beställningarna hava 1 fält-, 3 regements- och 1 bataljonsveterinärbeställning blivit återbesatta med ordinarie innehavare. Vid årets slut voro förutom beställningen vid Ing. 5 således vakanta: 2 fältveterinär-, 3 regementsveterinär- och 2 bataljonsveterinärbeställningar. Av dessa uppehållas de båda fältveterinärbeställningarna och 1 regementsveterinärbeställning på förordnande tills vidare. Ena fältveterinärbeställningen har uppehållits på förordnande jämte egen tjänst. Personalen i fältveterinärkårens reserv utgjordes vid årets slut av: 1 överfältveterinär, 2 fältveterinärer, 8 regementsveterinärer, 31 bataljonsveterinärer. Intet dödsfall har under året inträffat bland kårens personal. 5 IV. Verksamheten vid Sjukvårdsstyrelsens glasögondepå. Sedan 1922 erhåller manskap vid armén, om detta är för tjänstens fullgörande nödvändigt eller om besvär från ögonen så kräva, glas på kronans bekostnad från en gemensam central, den s. k. glasögondepån. Glasen bliva bärarens egendom. Tab. A lämnar en översikt av antalet rekvirerade och levererade glasögon inom armén samt av glasens beskaffenhet. Under året hava 673 par glasögon rekvirerats. Ar 1923 rekvirerades 502 par och år par. Det olika antalet rekvisitioner inom de olika fördelningarna beror dels på styrkeförhållanden, dels på bekväm tillgång till oftalmologisk sakkunskap. Truppläkaren äger rätt att konsultera ögonläkare, om han så finner nödigt. Inom 1., II. och III. fördelningarna, där relativt många oftalmologer äro bosatta, ha ögonläkare anlitats för ej mindre än 118 av sammanlagt 241 rekvisitioner, eller för nära halva antalet; i VI. fördelningen ha specialister anlitats för, /«, i III. fördelningen för 1/10 av alla rekvisitioner, under det att IV. fördelningen, som har egen ögonpoliklinik vid garnisonssjukhuset i Stockholm, därstädes kan verkställa praktiskt taget alla ögonundersökningar inom

14 6 Tab. A. Inom armén under år 1925 rekvirerade och levererade glasögon samt glasens beskaffenhet. Tab. B. Inom olika vapenslag år 1925 levererade glas med angivande av glasens styrka.

15 BESIKTNINGEN AV VÄRNPLIKTIGA. 7 Stockholms- och Vaxholmsgarnisonerna och dessutom medgiva konsultationer från I. 10, I. 18 och T. 5. Ungefär 86 % av fjärde fördelningens glasrekvisitioner grunda sig på specialistundersökning, och fördelningen rekvirerar mer än V» av alla arméns glasögon, vilket även med hänsyn till fördelningens storlek är en hög siffra. Gruppen»skjutglasögons omfattar sådana glas, vilka medföra för skjutning tillräcklig synskärpa, d. v. s. minst 0.8. Rubriken»Andra glasögon» avser skyddsglas och glas, som utdelas till icke vapenföra eller till sådana vapenföra, som visserligen ej nå»skjutsyn» men dock för tjänstens fullgörande eller till följd av besvär från ögonen behöva glas. Sferiska minusglas (»sfer. -f- glas») förordnas åt närsynta, sferiska plusglas (»sfer. + glas») åt översynta, cylinderglas (»cyl. glas») åt s. k. astigmater. Relationen mellan dessa tre grupper har undergått en ringa förskjutning till förmån för minusglasen, nu resp. drygt 6 /10, 1 /12 och knappt 3 /10mot resp. 6/10,1/10och 3 /10 år Gruppen»Andra glas» omfattar planglas, mattglas o. d. Tab. B visar glasens fördelning på de olika vapenslagen och ger därjämte kännedom om glasens styrka. Infanteriets avsevärda övervikt beror dels på detta vapenslags höga numerär, dels på möjligheten att inom detsamma utnyttja även»glasbärare». Vid kavalleriet och artilleriet äro glas för de vapenföra ej tillåtna. V. Besiktningen av värnpliktiga. Siffror inom klammer [ ] avse föreg. år. Sammandrag av rapporterna om läkarbesiktningarna vid inskrivningarna visa, att samtliga prövade uppgingo till , av vilka i 20-årsåldern, överåriga och 677 underåriga. Av samtliga prövade blevo inkallade, fingo uppskov och inskrevos, sålunda respektive 6-83, och 80-9i %, allt siffror, som ligga nära de närmaste föregående årens. Av de inskrivna voro vapenföra i all vapentjänst, i viss vapentjänst och icke vapenföra eller respektive 6641, 5" 11 och 9-39 % av samtliga prövade (Tab. 2). Härvid må dock anmärkas, att en viss dubbelräkning äger rum. En detaljerad redogörelse härom lämnas i årg Av förut inskrivna värnpliktiga hava inkallats och överförts till icke vapenföra samt 202 till vapenföra i viss vapentjänst (Tab. 6). I föreliggande årg. har för första gången och därmed har ett gammalt önskemål blivit fyllt vidtagits en sammanställning (Tab. 3) över längdmått för de 20-åriga värnpliktiga, å vilka mätning utförts, inalles eller 882 % av prövade 20-åringar. Av dessa voro 3 /4 över 170 cm. och r /s voro 176 cm. eller därutöver. På grundval av äldre hos Styrelsen tillgängligt material rörande de värnpliktigas kroppslängd må till jämförelse framläggas följande tabell:

16 8 BESIKTNINGEN AT VÄRNPLIKTIGA. Värnpliktigas längd år samt Härvid må emellertid påpekas, att i detta äldre material, som omfattar åren , ingå även överåriga samt att värnpliktsåldern var 21 år till år 1914, då den sänktes till 20. Detta senare förhållande måste säkerligen även om längdökningen får tänkas hava fortgått utgöra förklaringen till en mindre sänkning nnder följande femårsperiod. Från första perioden t. o. m. den näst sista, räknat mellan deras mittpunkter, hava i runt tal 20 år förflutit och under dessa år har medelkroppslängden ökats från m. till l , sålunda 28 mm. eller 1-4 pr år. Såsom ovan nämnts ingå i materialet för 1925 endast 20-åringar. Så mycket mer anmärkningsvärt är det, att 1925 års siffra för medelkroppslängden överstiger medeltalet för perioden med ej mindre än 10 mm. Den jämna och vackra stegring, som för ifrågavarande perioder kommer till synes, torde få anses bestyrka en i 1920 års berättelse uttalad förmodan, att folkmaterialet undergått en stadig, fysisk förbättring. Till komplettering av berättelsens plan bar nu, vid sidan av förut intagna översikter av kassationsorsaker, för första gången publicerats redogörelser för de sjukdomar och bildningsfel, som föranlett, att de värnpliktiga uttagits vid läkarebesiktningarna (vid inskrivningarna) och efterbesiktningarna till krigstjänst men förklarats vara a) icke vapenföra (Tafo. 5 a, 5 b, 7 b), eller b) vapenföra i viss vapentjänst (Tab. 5 c, 7 b). 1 Endast 20-åriga värnpliktiga.

17 BESIKTNINGEN AV VÄRNPLIKTIGA. För samtliga bildningsfel och sjukdomar lämnas i nedanstående tabell en sammanfattning för 20-åriga och överåriga inom olika inskrivningsområden i relativa tal beräknade på 100 prövade med frånräknande av dem som erhållit uppskov; dessa återkomma nämligen i de följande årens statistik och bliva då vederbörligen fördelade. Av tabellen, som endast omfattar de Vid inskrivningarna frikallade, ej vapenföra och i viss vapentjänst vapenföra inom olika inskrivningsområden, %, år vid läkarbesiktmngarna behandlade, framgår, att av 20-ånga mer än 1 /s ej kunnat godkännas och av överåriga inemot 1 /2. Lägsta siffran för 20-åriga visar som vanligt Gotlands inskrivningsområde (143), därnäst Älvsborgs södra i.o. (159), högsta siffran Örebro (36-3) samt Hallands (309) och Södermanlands (303). Bland överåriga har Älvsborgs södra i.o. lägsta siffran (28-5), därnäst Gotlands (300), högsta siffrorna Östergötlands östra (701), Hallands (66-0) och Örebro (65-3) Bland 20-åriga hava frikallats 67 %, förklarats icke vapenföra 8-9 % samt i viss vapentjänst vapenföra 58 %; för överåriga ställa sig talen väsentligt högre, resp. 15-8, och 6-7 %. Beräknade enligt Tab. 2 bliva dessa tal för 20-åriga 61, 8-0 och 52 samt för överåriga 11-4, 17-3 och 4 9.

18 10 TRUPPSJUKVÅRDSANSLAGET. De viktigaste kassationsorsakerna bland 20-åringarna voro liksom de närmast föregående åren bensystemets sjukdomar, tuberkelsjukdomar, sinnessjukdomar och cirkulationsorganens sjukdomar med respektive 25 1 [25 1], 16-9 [16-2], 13-5 [11'6] och 9-6 [10e] % av samtliga frikallade. Bland de överåriga var tuberkelsjukdom som alltid den långt övervägande orsaken med 24s [22-3] % av de frikallade, därnäst»fortvarande allmän svaghet», cirkulationsorganens sjukdomar, sinnessjukdomar och bensystemets sjukdomar med respektive 17-6, l0.8, 9.0 och 8-8 % (Tab. 4 a och 4 b). Även bland förut inskrivna värnpliktiga, som vid efterbesiktningarna frikallats, har tuberkulosen stor utbredning; 31-5 % av samtliga dylika hava av denna anledning frikallats. Därnäst komma sinnessjukdomar med HH och cirkulationsorganens med 9-7 5i (Tab. 7 a). Hos värnpliktiga som vid inskrivningarna förklarats vara icjcc vapenföra dominera bland 20-åriga (Tab. 5 a) sjukdomar i bensystemet (36 9 %), cirkulationsorganen (27-1 %), bland överåriga (Tab. 5 b) allmän svaghet (46 7 %) och cirkulationsorganen (19-4 %). Vid efterbesiktningarna (Tab. 7 b) hava till denna kategori överförts värnpliktiga och bland dessa ha ej mindre än 28 6 % lidit av sjukdomar i cirkulationsorganen och 24 - o % av sjukdomar i ben systemet. Bland de vid inskrivningarna till viss vapentjänsl uttagna (Tab. 5 c) framträda fel eller sjukdomar i ögonen, bensystemet och cirkulationsorganen hos 20-åriga samt hos överåriga dessa sjukdomar och i än högre grad allmän svaghet. Efterbesiktningarna hava för de flesta av nyssnämnda sjukdomar även haft att uppvisa mycket stor frekvens (Tab. 7 b). VI. Sjukligheten och sjukvården bland manskapet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Sjuklighet. Tab. 9 anger [57 345] vårdade, varav 362 [432] kvarliggande från föregående år, med ett sammanlagt antal sjukdagar av [ ] eller 4-15 [3.99] % av tjänstgöringsdagarnas antal. Vid truppen hava vårdats [18040], å militärsjukhus [37918] och å civilt sjukhus 1106 [1387] man. Såsom dugliga till fortsatt krigstjänst hava avförts , såsom odugliga 880. Sjukligheten visar sålunda ej någon nämnvärd ökning mot föregående år; sjukhusvården däremot har undergått någon stegring, som för övrigt pågått i flera år. Inalles hava inträffat 98 dödsfall, därav 10 [23] i lunginflammation, 14 [19] av tuberkulos, 6 [3] självmord och 9 olycksfall (Tab. 12). De vanligaste sjukdomarna (Tab. 10) hava liksom de föregående åren varit akuta infektionssjukdomar, andningsorganens och bensystemets sjukdomar samt yttre skador. Av de två första grupperna visade halsfluss största frekvensen eller fall, akut och kronisk luftrörskatarr 6 088, influensa [3007], feber av obestämd art 2 681, påssjuka 1454, septisk lymfåderoch lymfkörtelinfiammation 1119, strupkatarr 911 och akut ledgångs-

19 TRUPPVETERINÄRVÅRDSANSLAGET. reumatism 393; däremot scbarlakansfeber och difteri ett ringa antal fall. Något särskilt anmärkningsvärt i övrigt visa siffrorna icke. I fråga om de epidemiska sjukdomarnas utbredning nnder olika tider av året visa scbarlakansfeber, påssjnka och mässling sin största utbredning nnder årets förra hälft; influensa räknade största antalet fall i mars juni med max. i april (1 550), dock med rätt betydande variationer inom olika arméfördelningar (Tab. II). En översikt av influensans utbredning inom armén efter det stora utbrottet 1918 under den närmast följande tiden visar nedan angivna siffror: 11 Sjukdomen återuppblossade under tredje och än mer under femte året; den relativa dödligheten var under tredje året starkt framträdande,men avtog hastigt. De smittsamma könssjukdomarna bland fast anställda och värnplikpliktiga visa enligt Tab. 8 följande siffror: dröppel 513 [509], enkelt veneriskt sår 9 [4], nyförvärvad syfilis 10 [27] och recidiverande syfilis 17 [7] med ett sammanlagt antal sjukdagar av resp [9 663], 208 [126], 152 [423] och 194 [57], sålunda en avsevärd stegring av vårdtiden å sjukbus. Här anförda siffror avvika från de i Tab. 9 uppgivna, enär de polikliniska fallen här medräknats. Revaccination. Av manskapet re vaccinerades under året och vaccinerades 22, som enligt uppgift förut ej ympats. Resultatet var gott i fall och negativt i euer 87-5, resp. 10? % (Tab. 13). Sjukvård. Från och med 1924 lämnas årsberättelsen från garnisonssjukhusen enligt nya formulär med specifikation för armén och flottan samt även för civila, vilka numera genom överenskommelser mellan civila och militära myndigheter kunna å dessa intagas, något som också äger rum, flerstädes i stor utsträckning. Utrymme, beläggning och vårdtid à garnisonssjukhttsen Å garnisonssjukhusen hava vårdats inalles [9 083] man, varav under året nyintagna [8 936]. Antalet vårddagar för samtliga vårdade uppgick

20 12 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND MANSKAPET. till [ ], sålunda en stark ökning mot föreg. år. Av de intagna voro 3164 [1031] civila med [17 357] underhållsdagar och 1241 tillhörde flottan med vårddagar (Tab. 14). Vad särskilt beträffar garnisonssjukhuset i Stockholm hava å dess röntgenavdelning under året utförts undersökningar, huvudsakligen beträffande skelettsystemet (941) och respirationsorganen (503). Bågljusbehandling har givits till 67 patienter. A dess poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar hava behandlats 1075 patienter (5 200 besök), å dess ögonpoliklinik 605 (l 180 besök) samt å tandpolikliniken patienter (7 629 besök). A polikliniken för hud- och könssjukdomar hava behandlats 914 patienter (4 959 besök), därav för gonorré 347 fall, ulcus molle 4, syphilis acquisita 48 (därav syph. recens 5) samt för hudsjukdomar 329. Rörande verksamheten vid garnisonssjukhusets apotek meddelas, att bruttoomsättniagen (utan expeditionsavgift) med i regeln 30 % rabatt har uppgått till inemot kr., varav för sjukhuset kr., utgifter utom hyror till kr., vadan en nettobehållning uppstått på nära kr. I Tab. 15 meddelas sjukdomsorsaker för de å garnisonssjukhusen vårdade med uteslutande av civila sjuka; uppgifter rörande dessa skola överlämnas till K. Medicinalstyrelsen för att enligt överenskommelse inflyta i dess årsberättelse. Hithörande uppgifter äro helt och hållet uppställda enl. Medicinalstyrelsens cirk. d. 19 okt. 1914, eller samma blankettformulär som för lasarett (Tab. 9 däremot såsom förut). De vanligaste sjukdomarna hava varit halsfluss fall, influensa 581, gonorré 550, bronchiter 914, septichsemia 324, tuberkulos 316. påssjuka 173 samt av blindtarmsinflammation ej mindre än 193 fall. Antalet olycksfall har varit ganska betydande; för benbrott hava vårdats 322 fall, för ledvrickningar 281, för sår 179 och för kontusioner 166 fall. Tab. 16 och 17 Jämna redogörelse för utförda operationer å militära patienter, som intagits vid garnisonssjukhusen i Stockholm och Boden. En tablå över kostnader för truppsjukvården (Tab. 1) visar, med bortseende från vissa skolor, att totala dagskostnaden pr man och dag vid trängen gått till avsevärt högre belopp än vid andra truppförband, med maximum för Norrlands trängkår (6-28); lägsta siffran vissar Norrlands art.-reg. (lus). Flertalet hålla sig omkring 3 à 4 öre. Söker man efter orsakerna härtill, så kunna möjligen vissa upplysningar erhållas ur specificeringen i samma tablå samt ur tabellerna över sjukdomarna vid truppförbanden. Att ingå på en närmare diskussion om detta, torde dock vara omöjligt, då man vet, huru många olika faktorer, som härvidlag inverka och som ej framgå ur dessa sammanställningar. Så mycket torde dock kunna sägas, att utgifter för epidemier ingenstädes synas hava varit utslagsgivande för omkostnadernas storlek. Däremot synes tandvården, som finnes särskilt upptagen, för vissa truppförband hava inverkat ej obetydligt. Sjukhnskostnaderna spela även för vissa truppförband stor roll, ävenså kostnader för nyanskaffning av materiel och för förbrukningsmateriel. Kostnaderna avse räkenskapsåret 1 / /

21 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND ARMÉNS HÄSTAR. 13 VII. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar. Sjukligheten. Medeltalet av arméns hastar har under året uppgått till c:a 9 900, däri medräknade egna tjänstehästar, stamhästar och ett mindre antal ackordshästar. Antalet nyinsjnknade översteg och sjuklighetsprocenten var 7o d. v. s. nära 700 hästar hava varje dag av året varit sjukskrivna. Det vapenslag (frånsett ridskolan), som varit svårast utsatt är kavalleriet med 7-7 %, därnäst ingenjörstrupperna 7.5, trängen 67 samt artilleriet 6.5. Bland enskilda truppförband har livregementets husarer högsta siffran (13-4). Den vanligaste orsaken till sjukskrivning har varit sår, kross- och tryckskador med tillsammans mer än sjukdomsfall och nära vårddagar, hovinflammation och seninflammation. Det dagliga medeltalet hästar, som av olika orsaker icke kunnat tagas i brak, har varit för sår 132, tryckskada 27 och krosskada 21 eller sammanlagt 180 hästar, vidare för seninfiammation och -bristning 102, ledvrickning 51, ringorm 36 och hovinflammation 35. För smittsam munsjuka hava varit sjukskrivna inalles 810 hastar, därav ej mindre än 529 å K. 3; dessutom voro rätt många hästar nedsmittade utan att vara sjukskrivna. Av samtliga hästar hava 116 avlidit 49 som innebrändes vid A. 2 medräknade i främsta rummet av sjukdomar i digestionsorganen. Antalet avlivade och kasserade hästar uppgick till ej mindre än eller 17 % av medelhästbeståndet. Orsak till avlivande har huvudsakligen varit ålder, åkommor i rörelseorganen och i leder. Kassationsonak har varit i främsta rummet ålder (48 % av alla kassationer), led- och senåkommor o. s. v. Särskilt hög kassationsprocent visa, om man bortser från infanteriet, Svea och Norrlands trängkårer med resp. 33 och 25 %, samt Norrlands art.-reg. med 27 %. Av lejda hästar hava inalles 663 varit sjuka. Å remontdepåerna insjuknade under året 429 hästar, varav 94 fall av kvarka samt av sår och hovböld resp. 133 och 70 fall. Björnö remontdepå har under året ej varit i verksamhet. Sjukvårdskostnader. Tablån över kostnader för truppveterinftrvården (Tab. 18) företer stora variationer med avseende på kostnader pr häst och dag. Gränserna äro med bortseende från vissa skolor öre (I. 1) och 2-61 öre (I. 21). Medelkostnaden pr häst och dag var vid kavalleriet 5-sa, fortifikationen 5 14, artilleriet 4-s:, infanteriet 4 76 samt vid trängen 4-si öre. Ovanstående belopp kunna ej läggas till grund för ett allsidigt bedömande av truppveterinärvårdsanslagets handhavande, då alltför många faktorer härvid inverka. Kostnaderna avse räkenskapsåret 1/ /

22 14 Tab. 1. Utgifter för truppsjukvården 1 juli juni 1925.

23 15

24 16 Tab. 2. Sammandrag av rapporterna över Anm. Rörande ändringar i förnt inskrivnas värnpliktsförhållanden, se Tab. 6.

25 inskrivningarna av värnpliktiga år

26 Tab. 3. Vid inskrivningarna utförda mätningar å kroppslängden hos 20-åriga värnpliktiga år

27 Tab. 4 a. Kassationsorsaker hos 20-åriga värnpliktiga vid inskrivningarna år

28 Tab. 4 b. Kassationsorsaker hos överåriga värnpliktiga vid inskrivningarna år

29 Tab. 5 a. Sjukdomar och bildningsfel hos icke vapenföra, 20-åriga värnpliktiga vid inskrivningarna

30 Tab. 5 b. Sjukdomar och bildningsfel hos icke vapenföra, överåriga värnpliktiga vid inskrivningarna

31 Tab. 5 c. Sjukdomar och bildningsfel hos de i viss vapentjänst vapenföra vid inskrivningarna år Anm. Tabellen omfattar 20-åriga och överåriga. Rörande antalet vid besiktning prövade so Tab. 5 a, resp. 5 b. 1 Bildningsfel 1 fall, ämnesomsättningssjukd. 1 fall. 2 Infektionssjukdom. 3 Nervsjukdom. 4 Hndsjukdom. 5 Andningsorg:B sjnkd. 6 Urin- och könsorgia sjnkd. 7 Infektionssjukd. 1 fall, urin- och könsorganens sjnkd. 1 fall. 23

32 24 Tab. 6. Översikt ar ändringar i förut inskrivnas värnpliktsförhållanden inom olika inskrivningsområden år Anm. Under hela året företogos av olika anledningar eftcrbesiktningar av fornt prövade värnpliktiga, varvid en del av de å Tab. 2 de föregående åren huvudsakligen under mbriken»icke vapenföra» anförda frikallats och av gruppen»vapenföra i viss vapentjänst» en del överförts till grnppen»icke vapenföra» ; sjukdomar och bildningsfel hos de frikallade angivas i Tab. 7 a och hos de två sistnämnda grupperna i Tab. 7 b.

33 Tab. 7 a. Kassationsorsaker hos förut inskrivna värnpliktiga under år

34 Tab. 7 b. Sjukdomar och bildningsfel hos de vid efterbesiktningarna till icke vapenföra och till viss vapentjänst överförda år Därav bildningsfel 1 fall, tuberkulos 6. 2 Bildningsfel. 8 D:o 1, tuberkulos 3. 6 Ämnesomsättningssjukdom. 8 Tuberkulos. 6 Därav otillräcklig kroppslängd 1 fall, ämnesomsättningssjukdom 1. 7 Otillräcklig kroppslängd. 8 Matsmältningsorg:s sjukd. 9 Ämnesomsittningssjukd. 1 fall, andningsorg. 1, matsmältningsorg. 2, svulst 1 och hudsjukd Infektionssjukd. 11 Hudsjukd. 12 Nervsjukd. 1, matsmältningsorg. sjukd. 1.

35 Tab. 8. Smittsamma könssjukdomar bland fast anställda och värnpliktiga inom armén år Anm. Här angivna siffror avvika en smula frän do i Tab. 10 meddelade, enär denna tabell i olikhet med Tab. 10 upptager även polikliniaka fall. Bland sjukdagar inga även pä året belöpande sjukdagar för de frän föregäende är kvarliggande sjuka. 1 Därtill ä Göta livgarde 22 fall, som oj kunnat fördelas. 2 Därtill 15 d:o. 3 Dessutom v&rdade polikliniskt & garnisonssjukhuset 82 fall av smittsam könssjukdom frän Göta livgarde, om vilka närmare uppgifter saknas. 27

36 28 Tab. 9. Sjukligheten bland manskapet 1 Bland samtliga vårdade inga även de från föreg. år kvarliggande; kol. 22 sålunda kol. 3 t. o. m. ren Revinge, under vintermånaderna en bat. vid Revinge, tva bat. i Land. 4 Linköping och Malmen.

37 vid arméns truppförband år = t. o. m. 18 = kol. 19 t. o. m. 21 = kol. o 23 t. o. m. 26.» Kristianstad. 3 Under somma- 5 Jämte skola för kavalleriofficersaspiranter. ' Å Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning.

38 30 Anm. Antalet tjänstgör; ogsdagar (kol. 2) för de olika truppförbanden avviker från det Tab. 1 anförda, 1 Se not 1 å föreg. uppslag. 2 I Stockholm 3 Vaxholm och Oscar Fredriktborg. 4 I Öster-

39 31 då ju olika perioder avses. Rörande döda se Tab. 12. sund. 5 Jamte Falttelegrafltarens détachement.

40 32 Tab. 10. Sjukdomar bland manskapet

41 vid arméns truppförband år Anm. Vaccinationsbesvär huvudsakligen å kol. 25, men även i någon mån à kol. 26.

42 34

43 35

44 36

45 37

46 38

47 39

48 40 1 Lymphangitis et lymphadenitis septica. 2 Vaccinationsfeber. 3 Därav 26 d:o. 4 Därav 18 d:o.

49 41

50 42

51

52 44

53 45

54 46 Anm. Tabellen avser under året nytillkomna (ej från föregående år kvarliggande) sjukdomsfall.

55 47

56 48 Tab. 11. Vissa epidemiska sjukdomar månadsvis år 1925.

57 49

58 50

59 51

60 52

61 53 Anm. Tabellen upptager de under varje manad nyinsjuknade fallen.

62 Tab. 12. Dödlighet bland arméns manskap inom olika områden och efter ålder år Anm. Tabellen upptager dödsfall bland arméns manskap samt befäl av manskaps grad. Här angivna antal dödsfall avviker frän det i Tab. 9 anförda pä grund av olika bokföringsprinciper (särskilt beträffande våldsamma dödsorsaker). 1 Därav 1 furir (krossad nnder flygning) och 9 värnpliktiga (2 drunkning under bad och 1 under broslagning, 1 under gymnastikövning, 1 otillräckligt skydd bakom skottvall under skjutövning, 1 genom knllridiiing vid hinder, 1 av krossår, 1 av elektrisk ström från högspännskabel och 1 av krossar). 2 Självmördarna voro: 3 furirer med skjutvapen (1 av olycklig kärlek och 2 av okänd orsak), 2 värnpliktiga, därav 1 genom hängning (under foberdelirium) och 1 med skjutvapen (fann tjänsten svär) samt 1 musikvolontär (17 är) genom hängning (olycklig kärlek).

63 Tab. 13. Revaccination ar manskap vid armén år

64 56 Tab. 14. Å garnisonssjukhusen vårdade sjuka år Vid armén och marinen. 2 Frän marinen inga. 3 Därav 3 tillhörande marinen. 4 Epidemiavd. vid Källcdal medräknad. Se även not 2.

65 Tab. 15. Å garnisonssjukhusen vårdade militära sjukdomsfall år

66 58

67

68 60 Anm. Här redovisas endast de under året intagna. De civila sjukdomsfallen uteslutna.

69 Tab. 16. Å garnisonssjukhuset i Stockholm operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna militära patienter år Krarliggande. 2 Kvarliggande 1. 3 D:o

70 62 1 Kvarliggande 1. 2 Kvarliggande.

71 63

72 64 1 Kvarliggande.

73 1 Dessutom 1 kvarliggande 2 Kvarliggande. 65

74 66 Anm. Tabellen avser endast militära patienter. 1 Kvarliggande. 2 Därav 25 kvarliggande.

75 Tab. 17. Å garnisonssjukhuset i Boden operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna militära patienter år

76 68

77 69 Anm. Tabellen avser endast militära patienter.

78 70 Tab. 18. Utgifter för truppveterinärvården 1 juli juni 1925.

79 71

80 72 Tab. 19. Översikt av sjukligheten bland arméns hästar år Anm. Här ayses arméns tjänste-, stam- och ackordahästar. Beträffande kol. 4 6 se Tab Räknat på de nnder aret insjuknade (kol. 2). 2 Jfr Tab. 21, anm. och not.

81 Tab. 20. Sammandrag av hästsjukbesked för år a) Arméns truppförband Räknat pi de under aret insjuknade.

82 74 1 Räknat pa de under året insjuknade.

83 b) Remontdepåerna. 75

84 76 Tab. 21. Självdöda hästar år Anm. Häri inbegripas även de hästar, som dött utom förläggningsorten, genom olycksfall m. m., vadan här angivna siffror ej överensstämma med de i Tab. 19 anförda. 1 Innebrända.

85 Tab. 22. Avlivade hästar år Anm. Häri inbegripas aven de hastar, som avlivats utom forltggningsorten, vadan har angivna siffror ej överensstämma med da i Tab. 19 anförda.

86 78 Tab. 23. Kasserade hästar år Anm. Den stora skillnaden mellan här angivna snmmor av kasserade hästar och de i Tab. 19 (kol. 6) anförda beror därpå, att här även medtagas sådana som pä grand ay allmän stelhet, ålder o. d. kasserats ntan att hava varit sjukskrivna.