Internrevision. Sveriges bäste CIA önskar God Jul och Gott Nytt År. Tema: Internrevisionsdagarna och CIA. Nummer

Transkript

1 Internrevision Nummer Sveriges bäste CIA önskar God Jul och Gott Nytt År Tema: Internrevisionsdagarna och CIA

2 intern revision Tidskrift om internrevision. Utgiven av Internrevisorernas förening, IRF Nummer 6, december 2005 Material för publicering skickas direkt till tidningens adress eller till redaktör Guidon Berggren, adress se nedan Redaktionskommittén består av följande personer: Guidon Berggren, ordförande, KPMG, Box 49, Västerås, tel , fax E-post: Inga Astorsdotter, Uppsala universitet Postadress: Box 256, Uppsala Tel: Mob: E-post: Boel Landgren Nielsen, Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, Stockholm tel , fax E-post: Yvonne Alnebjer, Redaktionssekr/layout KPMG, Box 49, Västerås, , fax E-post: Nästa nummer: Manusstopp den 6 februari Prenumeration: 300 kronor per år för icke medlem. Annonser: Annons helsida kronor, halvsida kronor. Annons baksida kronor. Flergångsannons 10 procent rabatt. Alla priser exkl moms. Ansvarig utgivare: Torbjörn Wikland ISSN: Tryck: Westerås Media Produktion, Västerås Bilder: Redaktionen, medlemmar och Free foto Kontaktpersoner i IRF Styrelse och kommittéer Torbjörn Wikland, ordförande, Regeringskansliet, Förvaltningsavdelningen, Stockholm tel E-post: torbjorn.wikland@adm.ministry.se Charlotta Löfstrand Hjelm, sekreterare, AFA, Klara Södra Kyrkogata 18, Stockholm, tel , fax E-post: charlotta.hjelm@afa.se Guidon Berggren, (Redaktionskommittén), KPMG - IAS, Box 49, Västerås, tel , fax E-post: guidon.berggren@kpmg.se Ann-Charlotte Klingberg, (IT-kommittén), If Skadeförsäkring, Stockholm, tel E-post: anncharlotte.klingberg@if.se Carina Petersén - Malmström, (Marknadskommittén), Skandia Liv, Stockholm, tel , fax E-post: carina.petersen@skandia.se Ingmari Öhman, (Utbildningskommittén) Svenska Röda Korset, Box , Stockholm, tel , mobil E-post: ingmari.ohman@redcross.se Ulla-Kari Fällman, ledamot Sveriges Lantbruksuniversitet, Box 7082, Uppsala tel , fax , mobil Lars Agerberg, ledamot Skandia Insurance Company Ltd, Sveavgäen 44, Stockholm tel , fax , mobil Richard Minogue, ledamot Hibis Scandinavia, Apelbergsgatan 36, Stockholm Tel , fax , mobil Bo Myrup, (Nomineringskommittén) Karolinska Institutet, Solna, tel E-post: bo.myrup@admin.ki.se Hans Löfgren, (Internationell rådgivare och kommittén för omvärldsbevakning) PWC, Stockholm, tel E-post: hans.lofgren@se.pwc.com Klas Schöldström, (Generalsekreterare) Internrevisorernas Förening, Box 70396, Stockholm tel , kl E-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se 2 InternreVision 2005/06

3 Innehåll nr Redaktören 5 Ledaren 6 Från styrelsemöten Vill jag bli en Certified Internal Auditor? 7 Ny riktlinje för redovisning av myndigheternas miljöledningsarbete 8 Rekordstort deltagarantal på årets Internrevisionsdagar 18 Tack till arrangörerna Citat från konferensen 19 InternreVision frågar Richard Minogue 20 CIA-tips från 4 nyutexaminerade Frågor till ett par av våra nya medlemmar 23 Nya medlemmar 24 Redaktionens lätta sidor 25 Bör en internrevisor gå på julfest med sitt företag? Från kansliet 27 Kalendarium Tack till våra medarrangörer Medlemmarnas fördelning mellan de olika sektorerna IRFs kansli: Internrevisorernas Förening Box STOCKHOLM Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, ingång 4 D (World Trade Center) Telefon Fax Föreningens e-postadress: info@internrevisorerna.se Hemsidans adress är: Intresserade medlemmar Är du intresserad av att lära känna några av dina kollegor runt om i Sverige och för övrigt även i andra länder? Är du intresserad av att utveckla dig själv i ämnet intern revision och samtidigt verka för IRF? Hör av dig till Kansliet, telefontid måndag - fredag, kl Klas Schöldström, telefon , e-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se eller till någon av föreningens funktionärer. InternreVision 2005/06 3

4 Redaktören Guidon Berggren Från redaktören Det känns lite vemodigt att det är sista gången jag skriver i denna spalt. Det har varit mycket stimulerande och roligt att på ett lite lättfattligt sätt och med metaforer beskriva olika vinklingar på begreppet och yrket internrevision. Att jämföra vår yrkesgrupp med andra yrkesgrupper har visat att jämförelserna oftast handlar om svåra yrkesroller med stora risker och utmaningar. Men också med stora möjligheter med stor tillfredsställelse när uppdragen är utförda och avrapporterade. Min vän trädgårdsmästaren har stått mig allra närmast. Han har återkommit i flera nummer av tidningen eftersom han genom sitt skapande och förbättrande av jordmåner har fått allt att blomma, växa och frodas och denna mångfald har gett kreativitet även hos oss internrevisorer. Han fick oss att förstå att om vi ger mervärde genom näring så växer plantorna och blir livskraftiga på marknaden. Vissa växter behöver rensas ut och ogräs rensas bort för att ge plats åt nya friska och etiska plantor. Visst är han härlig min vän trädgårdsmästaren som verkligen vet var han har sina rötter. Jag minns också den lille klättraren som trotsade alla risker och strävade upp mot målet efter att i samverkan med sina medarbetare ha förberett och planerat sin insats. För att lyckas måste han ha en hög kompetens och kunna förlita sig på sin kunskap och färdighet. I likhet med internrevisorn behöver han en ändamålsenlig verktygslåda för att nå sitt mål och han är väl medveten om att det alltid finns risker. Som brandman eller frivillig eldsjäl hade internrevisorn en surrande brandvarnare i fickan beredd till brandkårsutryckningar. Allt för att skapa mervärde och vi brände allt gammalt för att ge plats åt nya revisionsplaner. Ibland gick internrevisorn på djupet och uppträdde som livräddare för att företagen inte skulle sjunka när företagsledningar varit ute och seglat på för djupt vatten. Som båtsmän på den goda skutan med kunskap om varje vrå och skrymsle hjälpte vi kaptenen med styrmedel Vi slussade företagen mellan grynnor och skär för att undvika grundstötningar och hjälpte till att föra skeppen till säker hamn. Vi var också byggmästare på höga höjder eller brobyggare mellan styrelser, ledningar och medarbetare. Som plogbilförare jämnade vi vägen åt företagsledningen och som pistvakter kunde vi stå lite vid sidan om och ropa, förklara och kontrollera hur andra åkte mellan portarna och om utrustningen uppfyllde alla krav. Vi var reseledare som försökte begränsa riskerna då företagen bara såg marknaden framför sig utan att tänka på vilka risker och faror som lurar bakom hörnen. Vi var orienterare med kompasskänsla och en bra målvakt där målvakten är halva laget. Kort sagt så har vi alltid varit lite av en coach som hjälpt alla andra att göra ett bra jobb och sett till att de är ute i god tid. Trots att vi är framsynta så kommer vi i efterhand som de osynliga hjältar vi är. Men som jag skrev i ett tidigare nummer nu eller aldrig måste vi bli synliga på scenen. Kanske kan jag fortsätta att skriva med mina metaforer på nästa sida istället även om ledaren förväntas vara lite mer seriös och allvarlig. Men det är ändå yrket och det som händer kring vår yrkeskår som är det väsentliga att skriva om och det tänker jag fortsätta med så länge jag får. Som ny ordförande vill jag passa på att tacka alla som bidrog till den lyckade och strålande genomförda konferensen på våra Internrevisionsdagar. Ett stort tack till konferensgruppen med Yvonne Alnebjer som administrativt ankare och med Ingrid Eiken och Bernt Gyllenswärd som programmakare, och ett stort tack till kansliets Katarina Åsberg och Klas Schöldström som fick slita hårt dessa dagar för att inte tala om vår sponsorvärd Janne Rehnberg som såg till att medarrangörerna mådde gott och fick många besökare kring sina montrar. Ni förtjänar alla att hyllas med ett stort blomsterfång och jag vill samtidigt tillönska er och alla våra läsare ett riktigt Gott Nytt År. 4 InternreVision 2005/06

5 Ledaren Vår avgående ordförande har ordet Torbjörn Wikland Jag vill säga några ord om läget i föreningen idag. Vi har verkligen anledning att peka på flera mycket positiva inslag i föreningens arbete just nu: Internrevisionsdagarna föreningens viktigaste utåtriktade aktivitet är redan en succé! Det är ett stort steg framåt för föreningen! Medlemstillströmningen är god! Vi är drygt 530 medlemmar Utbildningen börjar återta sin viktiga roll i föreningen! Ekonomin i föreningen är väsentligt bättre än för ett år sedan. Men låt oss inte blunda för svårigheterna vi har svårt att lämna den lilla föreningens vanor och improvisationer och agera professionellt och målmedvetet. Det har vi fått lära oss den hårda vägen under de dryga ett och ett halvt år som jag varit ordförande. Jag vill peka på fyra punkter i det avseendet: 1. Utbildningen är en hörnsten i föreningens verksamhet Men den måste utvecklas ännu mer. CIA-examen och eventuella kompletteringar kommer att betyda allt mer. Jag vet att det finns delade meningar om CIA-examen, men det finns, som jag bedömer det, ingen möjlighet att gå runt den. Själv går jag just nu i en studiegrupp för att ta examen i vår. Men även övrig utbildning behöver både fördjupas och breddas. 2. Föreningen bygger på mångas frivilliga insatser Vi vill bli en större och mer etablerad förening. Vägen dit måste vandras av fler medlemmar som gör insatser för föreningen. Det ska inte i första hand ses som uppoffring. Fler medlemmar kommer då upptäcka att föreningsarbete är både ett givande och tagande! Jag kan själv intyga att samarbetet med andra kollegor är oerhört utvecklande. Det är det jag kommer att sakna mest när jag nu avgår som ordförande. 3. Professionell publicering är ett måste för en yrkesförening! Vi har en bra tidning! Och vi har fått en bra hemsida! Även om de två kan bli ännu bättre. Men vi har ännu inte grunddokumenten internrevisionsseden och internrevisorsseden - översatta till svenska. Jag beklagar detta och medlemmarna har rätt att klandra styrelsen för denna brist även om bristen är på väg att avhjälpas. Det finns också närliggande professionella dokument som behöver översättas. Det gäller framför allt de två COSOdokumenten om intern kontroll och riskhantering. Alldeles nyligen har vår norska broderorganisation, NIRF, översatt och tryckt grunddokumentet om riskhantering. Det borde vi också göra. Jag har själv erbjudit mig att delta i ett sådant arbete eftersom jag numer arbetar med just riskhanteringsfrågor. Men det finns mycket mer att göra när det gäller professionell publicering. 4. God intern styrning måste inte bara våra revisionsobjekt ha utan även vår egen förening! Governance en hörnpelare i internrevisorernas granskning handlar alltså inte bara om god bolagsstyrning och god myndighetsstyrning utan även god organisationsstyrning. Det har tyvärr inte präglat Internrevisorernas förening. Det har blivit bättre. Under min tid som ordförande har vi med detta i åtanke sett över vårt bolags anknytning till föreningen, styrelsens roll i förhållande till verksamhetskommittéerna, försökt förtydliga stadgarna m.m. Men mycket återstår. När jag var ung på 60-talet var fortfarande god föreningskunskap en kulturell självklarhet i Sverige i det som då kallades förenings-sverige. Vi skulle behöva återknyta till denna stolta svenska tradition. Och då menar jag inte föreningskunskap som ett egenvärde utan helt enkelt en professionell organisationsstyrning som en nödvändighet för att vi ska bli en större och en mer etablerad yrkesorganisation. Torbjörn Wikland InternreVision 2005/06 5

6 Kort från styrelsemöten Vill jag bli en Certified Internal Auditor? Det var länge sedan jag skrev om vad styrelsen för bolag och förening gjort! Vi har genomfört två styrelsemöten och i skrivande stund är det dags för ett tredje. Vid det extra styrelsemötet den 29 september gästade nomineringskommitténs ordförande Bo Myrup styrelsen för att berätta om förberedelserna inför val av nya styrelseledamöter vid kommande föreningsmöte. Vi diskuterade och beslutade i frågor rörande kansliverksamheten, internrevisionsdagarna, utbildningsplan för 2006, vägledning för internrevisorer om tillämpning av Sv kod för bolagsstyrning, nya medlemmar samt mycket annat. Elisabeth Styf utsågs till ansvarig för ECIIA-relationer och adjungerades i egenskap av detta till styrelsen. Vid vårt ordinarie styrelsemöte den 13 oktober avhandlades en dagordning av mindre omfattning än vanligt. Huvudpunkterna på dagordningen var status på utbildningsplanen och marknadskommittén samt beslut att förlägga årsmötet till den 28 mars Dagens styrelsemöte (7 december) som är det sista för året kommer att avhandla frågor rörande bolagsformalia, avrapportering från föreningsmötet, ECIIA-konferens samt vägledningsgruppen. Utbildning, inklusive internrevisionsdagarna 2006, återfinns också i dagordningen tillsammans med QA, marknadsplan och mötes-, budget- och bokslutsplanering. Styrelsens sekreterare, Charlotta Löfstrand Hjelm Vi var flera i styrelsen som funderat ett tag på denna fråga och i höstas slutligen besvarat den med ja. Nästa fråga visade sig då vara hur gör vi? Lösningen blev att starta en studiegrupp för att kunna stödja och sporra varandra. Vår mentor, som klarat CIA-examen med glans, blev Richard Minogue. Eftersom vi tror att flera står inför samma problem och frågeställning när det gäller CIA-studier har vi lovat att lämna förslag om uppläggning av utbildningen till utbildningskommittén. Vi hoppas att föreningen i förlängningen kan erbjuda ett användbart koncept för förberedelseutbildning till CIA samt att flera erfarna internrevisorer väljer att ställa upp som mentorer för motiverade adepter! Charlotta Löfstrand Hjelm Richard Minogue leder studiegruppen inför CAI-examen 6 InternreVision 2005/06

7 Nya riktlinjer för redovisning av myndigheternas miljöledningsarbete Text: Boel Landgren- Nielsen, Regeringskansliet InternreVision har tidigare under året skrivit om miljöledning i staten och bl.a. beskrivit hur man arbetar med frågan utifrån ett revisionsperspektiv. Här återkommer vi med rapportering om vad som hänt sedan i våras. Naturvårdsverket kom i augusti 2005 in med rapporten Förslag till ändrad redovisning från myndigheter med miljöledningssystem redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverket fick i regleringsbrev för 2005 i uppdrag att i samråd med främst Linköpings universitet, Länsstyrelsen i Dalarnas län, ESV, Kemikalieinspektionen, NUTEK, Statens energi myndighet och Luftfartsverket utarbeta förslag till förändrad årlig redovisning av statliga myndigheters miljöledningssystem. dvs myndigheter med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet, s.k. miljömålsansvariga myndigheter som har ansvar för uppföljningen av ett eller flera miljökvalitetsmål samt länsstyrelserna, Grupp 2 omfattar myndigheter med stor miljöpåverkan. I grupp 3 ingår myndigheter med s.k. förenklat miljöledningsuppdrag och myndigheter med mindre miljöpåverkan främst i den interna verksamheten. Redovisningen skall ske årligen i en rapport i samband med årsredovisningen eller senast den 1 mars. Myndigheter som ingår i grupp 1 och 2 skall därutöver vart tredje år lämna en fördjupad redovisning enligt den modell som anges. Redovisningen skall undertecknas av myndighetschefen och skickas till 1) myndighetens sakdepartement 2) Naturvårdsverket. Regeringen har, med utgångspunkt från Naturvårdsverkets rapport utvecklat och den 10 november 2005 beslutat riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbetet. Till riktlinjerna finns en modell för hur myndigheterna skall redovisa. Myndigheterna delas in i tre grupper i syfte att utveckla redovisningskraven för myndigheter med indirekt och stor miljöpåverkan och förenkla kraven för myndigheter som har mindre miljöpåverkan. Grupp 1 omfattar myndigheter med centrala uppgifter på miljöområdet, InternreVision 2005/06 7

8 Rekordstort deltagarantal på årets Internrevisionsdagar Text och foto: Boel Landgren-Nielsen, Regeringskansliet och Inga Astorsdotter, Uppsala universitet Höstkonferensen har bytit namn till Internrevisionsdagarna och drygt 240 deltagare tog tillfället i akt för erfarenhetsutbyte och gemenskap Ordföranden inleder Torbjörn Wikland öppnade internrevisionsdagarna genom att hälsa oss alla hjärtligt välkomna och tacka medarrangörerna för deras ekonomiska stöd till dessa internrevisionsdagar. Torbjörn beskrev en förening på väg mot en ljusare framtid, med ett ökat medlemsantal, förbättrad ekonomi och ett utbildningsprogram i stark utveckling. Torbjörn pratade också om den utmaning som vi har framför oss där vi måste utveckla internrevision som en profession och bli bättre på att synas i den allmänna debatten. IRF måste också arbeta mer med att tydliggöra skillnader mellan intern och extern revision och klargöra vari skillnaden ligger mellan internrevision och den operativa verksamhetens interna kontroll. Dave Richards, president IIA IIA:s president uppenbarade sig därefter för oss via en videopresentation där temat var You are what you eat. Richards menade att vi precis som när vi äter skulle inmundiga vad konferensen hade att 8 InternreVision 2005/06

9 Internrevisionsdagarna erbjuda, antingen för att direkt användning eller för framtida bruk. Vi fick en genomgång av vad IIA för närvarande prioriterar i en 14 punkters lista. Bl.a. innefattade de första punktera på listan rubriker såsom Advocacy, Government auditors, Guidance planning och Position papers. Att få en koppling till vår moderorganisation på detta sätt var ett mycket uppskattat inslag. Vid Bernts bord satt Elisabeth Styf och Agneta Brevenhag Hans Dalborg, Nordea Vid Ingrids bord satt Per Johansson och Inge Danielsson Hans Dalborg som figurerat i IRFsammanhang tidigare är bl.a. ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning och talade vid konferensen kring rubriken Koden, kollegiet och sedan. Hans Dalborg beskrev principerna för koden och hur bolagsstämman, valberedningen och styrelsen är tänkta att fungera samt kraven på finansiell rapportering och intern kontroll där internrevisionen har en tydlig roll. Vi fick veta mer om kollegiet som är en ideell förening och som äger och förvaltar den kod för bolagsstyrning som sjösattes den 1 juli i år.att kollegiet har en roll som lagstiftare och inte som uttolkare av enskilda fall var något som Hans Dalborg tryckte särskilt på. Vid Guidons bord satt Anna Ohlsson - Leijon, Magnus Ehrenstråhle och Anders Sundström Cafébordsdiskussioner Efter lunch den första dagen följde diskussioner kring internkontrollbegreppet och internrevisionen i ett framtidsperspektiv. Ingrid Eiken, Bernt Gyllenswärd och Guidon Berggren var värdar vid varsitt bord där Inge Danielsson, Riksrevisionen, Per Johansson, Rgeringskansliet, Agneta Brevenhag, SEB, Elisabeth Styf, Skandia, Anna Ohlsson-Leijon, Electrolux, Magnus Ehrenstråhle, Svensk Bilprovning samt Anders Sundström, Folksam var gäster. Samtalen inleddes med en kortare presentation av varje gäst där många valde att fånga upp just temat InternreVision 2005/06 9

10 internrevision i ett framtidsperspektiv. Vid caféborden följde därpå en diskussion om bl.a. Coso, Internkontrollrapportens betydelse och Internrevisionens roll. Trots de olikheter i roller som gästerna vid borden hade och det faktum att några verkade i statliga myndigheter, några i privata bolag och någon i medlemsägt bolag så rådde ändå en stor enighet om internrevisionens roll och tänkbara utveckling. Agneta Brevenhag, revisionschef SEB XBRL var det nog många av oss som inte alls kände till innan Agneta Brevenhag äntrade scenen efter cafébordsdiskussionerna. Med stort engagemang beskrev hon det arbete som hon i egenskap av ordförande i föreningen XBRL Sweden varit med och drivit fram. Problemet vi har idag är att det saknas en gemensam standard för överföring av finansiell information inom och mellan företag samt mellan företag och myndigheter. Detta är vad XBRL, en global standard, är avsedd att råda bot på. Med denna standard öppnar sig nya möjligheter till effektivisering av finansiell information, överföringar som idag är både personalkrävande och tidsödande p.g.a. omfattande manuell hantering. Agneta Brevenhag siade om att vi inom fem år kommer att se användingen av XBRL öka markant. I Sverige krävs dock en lagändring i form av möjliggörande av elektronisk signatur i årsredovisningen. Mannen som gav svengelskan a face Konferensens roligaste inslag, Colin Moon, slog hål på en och annan fördom som vi svenskar har om oss själva och lärde oss ett och annat som kan vara till stor nytta vid internationella kontakter. Colin Moon är kommunikationsexpert och kommer ursprungligen från London. Han har bott i Sverige i 20 år och uttrycker sig obehindrat på svengelska. Colin Moon har lärt oss svenskar att inte blanda samman företagsledare med könssjukdomar och inte blanda utrymmen för viktiga personer med utrymmen för obskyra sexuella lekar. Därför säger vi förhoppningsvis inte VD och whiproom längre. Åtminstone inte till engelsmän och amerikaner. Äckligt om kroppar Colin berättade om intressanta skillnader mellan Sverige och Storbritannien. I hans forna hemland är exempelvis allt som handlar om kroppen motbjudande, rentav äckligt. Därför undviks ämnet om det är möjligt och ingen skriver om det på mjölkförpackningar och flingpaket. Det gör vi däremot ogenerat här i Sverige. Som exempel visade Collin ett paket frukostflingor där matsmältningsprocessen tydligt illustrerades med texten från mat till bajs. Den svenska öppenheten mot kroppsfunktioner upphör aldrig att förvåna och ibland rentav förfära Colin, trots hans många år i Sverige. Ord som i Sverige har en positiv klang kan på många andra språk ha en motsatt innebörd. Som exempel nämner Colin Moon bl.a. orden neutral, kompromiss och liberal. Ord som vanligtvis har en positiv klang bland oss svenska. I Storbritannien ska tolkas orden helt annorlunda, ibland rentav användas som skällsord. Med ordet konservativ är det tvärt om. Det är ett positivt ord bland britter i gemen, medan vi svenskar i de flesta fall ser det som något negativt. Osvenskt Än mer förvånande anser Colin det är att i Sverige är ordet osvensk ett positivt uttryck. Svenskar är, enligt honom, det enda landet i världen med en sådan tolkning av den egna nationaliteten. Colin tycker att det är synd och menar att vi svenskar förtjänar bättre. Inga Astorsdotter 10 InternreVision 2005/06

11 Internrevisionsdagarna, dag 2 Jan Persson, Koncernsäkerhetshcef SEB och Jan Björkman Group AML Officer, SEB Jan Persson och Jan Björkman inledde den andra dagen på Skälen är att USA ännu så länge sagt nej och att det i Danmark visat sig att systemen ännu inte är tillräckligt utvecklade. Lennart Elftman, KPMG Forensic Hur ekobrotten ser ut i Sverige, omfattning, trender och effekter, kunde Lennart Elftman berätta för oss om. Via international Standards of Auditing 240, definition av oegentlighet utvecklade Lennart Elftman exempel på varför personer begår oegentligheter, motivation, hur Synnöve Trygg, VD SEB Kort Vi fick vid dagens andra pass veta allt om SEB kort där Diners Club, Visa och Master Card är de kort man Internrevisiondagarna med ett intressant pass under rubriken Bedrägeri, penningtvätt och terroristfinansiering hotbild och motåtgärder. Jan Persson beskrev utifrån ett vekligt fall inom SEB Tudorfallet, hur ett bedrägeri kan gå till, hur det var möjligt och vilka slutsatser man dragit av detta inom SEB. Jan Björkman fortsatte med att beskriva precessen för penningtvätt och hur man arbetar med detta internationellt samt SEB:s strategi där känn din kund är en central utgångspunkt i arbetet. arbetar med. Synnöve Trygg försäkrade oss om alla fördelar med kort och beskrev antalet kortbedrägerier i Sverige som lågt jämfört med andra länder. En ytterligare förstärkning av säkerhet för kortanvändningen i form av chip tycks dock inte vara på gång riktigt ännu. oegentligheterna upptäcks och hur man kan göra för att förebygga detta i en organisation. Här tryckte Lennart Elftman på saker som värderingar, policy, kommunikation, kontrollsystem och utvärdering av intern kontroll. En organisation bör i sitt arbete börja med att göra en självdiagnos där målet är att skapa ett klimat där det är tillåtet/önskvärt att information om verkliga/misstänkta oegentligheter kommer till en i förväg utsedd mottagande instans/ brevlåda. InternreVision 2005/06 11

12 Statliga spåret Ingrid Eiken, departementsråd SB, revisionschef Regeringskansliets internrevision Ylva Grahn-Agerings punkt utgick pga sjukdom och istället kom passet att handla om myndigheternas riskhantering och arbetet med nästa års revisionsplan. Ingrid Eiken beskrev de erfarenheter man har i Regeringskansliet av det årliga arbetet med att ta fram en revisionsplan och lät deltagande myndigheter kommentera frågor om hur de inom sina myndigheter hanterar bl.a. riskförvaltning, samtal om risker och riskanalys. Vi kunde konstatera att några myndigheter (t.ex. Skatteverket och Vägverket) kommit längre än andra när det gäller frågor av den här typen, men att minnet är kort och att det är viktigt att det inte är internrevisionen utan organisationen som förvaltar och också analyserar sina risker. Hamdi Ercan, ESV Vi var många som nyfiket bänkade oss när Hamdi Ercan, ESV talade under temat Samordning av den statiga internrevisionen för att beskriva vad ESV gör och kommer att göra som ansvarig myndighet för internrevisionsfrågorna inom staten. Ercan beskrev bakgrunden och klargjorde upplägget för ESV:s nya uppgifter. Ett projekt, med Tomas Kjerf som projektledare håller i arbetet med internrevision och man är just nu inne i en fas där man kartlägger och försöker identifiera behoven. Hamdi Ercan pekade på de huvuduppgifter som man ser framför sig i form av att stödja, företräda, normera, bedöma, utveckla och exportera. ESV tycker att dialogen med statliga internrevisorer är viktig och vill få in synpunkter på sitt arbete. Att internationella standards skall vara utgångspunkten är en självklarhet och ett önskat samarbete med IRF klargjordes tydligt. Erik Kärnekull, avdelningschef Försäkringskassan i Stockholm Ett engagerande inslag om fusk och bedrägerier avslutade det offentliga spåret på internrevisionskonferensen. Erik Kärnekull från Försäkringskassan berättade historien från Småland som ledde till att Försäkringskassans rutiner i hela landet ändrades och den politiska synen på bidragsfusk förändras. Erik Kärnekulls inslag har sin utgångspunkt i en fallstudie som omfattar sex stycken fusk- och bedrägeriutredningar som gjordes i Kalmar län under våren Kassan beslutade att titta närmare på misstankar om fusk som uppdagats genom tips från allmänheten eller genom impulsutbyte mellan myndigheter. Erfarenheter och slutsatser från sex av fallen sammanställdes i en rapport som syftade att redovisa den kunskap man fått. Fallstudien är en hisnande läsning även för den mest erfarne internrevisor. Den omfattar allt från fusk med föräldrapenning och bostadsbidrag till omfattande bedrägerier som involverar organiserad brottslighet. Konsekvensen för de avslöjade bedragarna blev i vissa fall fängelsestraff. Fallstudien beskriver bl.a. att Försäkringskassan vid ett tillfälle upptäckte en person som under fyra års tid varit sjukskriven på heltid, fått arbetslöshetsersättning OCH jobbat heltid. Totalt krävde kassan tillbaka kr. 12 InternreVision 2005/06

13 Kalmarstudien har påverkat såväl den politiska synen på bidragsfusk och bedrägeri som på hur Försäkringskassan som helhet arbetar med dessa frågor. Finansiella spåret Eftermiddagen inleddes med att Britt Ericsson och Peter Sävje från Finansinspektionen (FI) gav en översikt av de nya kapitaltäckningreglerna enligt Basel II och hur dessa påverkar Internrevisionen. Man refererade också till FI s allmänna råd avseende styrning och intern kontroll enligt FFFS 2005:1. Efterlevnaden av dessa kan sägas utgöra en förutsättning för att möta kraven enligt Basel II. Resten av eftermiddagen delades av revisionscheferna (i Bernt Gyllenswärds fall f.d. revisionschef) från de fyra stora Nordiska bankerna. Dag Andresen från Nordea inledde med att berätta om en omfattande benchmarking som de, som ett led i ett större projekt, utfört under Undersökningen omfattade 15 globala företag i Europa och USA med tyngdpunkt i den finansiella sektorn. Det finns ingen möjlighet att här presentera resultatet i detalj men glädjande var att konstatera att de Nordiska bankerna ligger väl till i förhållande till best practice. Dags rekommendation var att vi måste utöka erfarenhetsutbytet kollegor emellan för att kontinuerligt stämma av att vi inte hamnar på efterkälken utan tvärtom genom kontinuerlig benchmarking deltar i utvecklingen av best practice. Bernt Gyllenswärd tog sedan över och underströk nödvändigheten att ta ytterligare steg för att gå från Compliance Audit till Processrevision. Detta ställer dock krav på organisationerna själva att verkligen ha definierat och dokumenterat sina väsentliga processer. Det måste också finnas en tydlig processägare, inte bara på papperet utan ägarskapet måste också innehålla ett mandat att påverka processen, även om detta kostar pengar. Alla processer måste också kunna kopplas till verksamhetens målsättningar, vilket även gäller IR s åtgärder. Vi får alltså inte ta befintlig verksamhet som given utan vi har en väsentlig uppgift att bedöma om processer och kontroller är ändamålsenliga och effektiva i förhållande till organisationens målsättningar och inte bara på stand alone basis. Föreningssparbankens revisionschef Håkan Berg fortsatte med en diskussion kring ämnet kommunikation och rapportering. Vårt arbete bör betraktas på samma sätt som vi gör med försäljning i andra sammanhang d.v.s. vi måste definiera vår produkt och vi måste se till det slutliga syftet med vårt arbete. Det är ju inte ett självändamål att avge rapporter utan syftet är ju att rapporten skall leda till en förändring, en åtgärd, d.v.s ett resultat som uppfattas som positivt och värdeskapande. En viktig ingrediens i detta sammanhang är att involvera de berörda i planeringsprocessen och försöka uppnå en samsyn på vad granskningen skall omfatta. Agneta Brevenhag är ny revisionschef på SEB Paketeringen är också viktig och måste hela tiden anpassas till mottagaren. Tord Jonerot, revisionschef Handelsbanken, avslutade dagen med att berätta hur vi försöker anpassa oss till kraven enligt Basel II. Som tidigare nämnts så beskrivs IR s roll i FI s detaljerade regelverk. IR skall årligen revidera riskklassificeringssystemet och användningen av detta och granskningen skall omfatta samtliga bestämmelser i FI s regelverk. Denna sista formulering uppfattades initialt som oroande och orealistisk och vid underhandsdiskussioner med FI har man konstaterat att det fortfarande är väsentlighet och risk som gäller och inte något slaviskt fullständighetskrav. Tord underströk det som de tidigare talarna framfört, nämligen kravet på kompetenshöjning. För att kunna följa detta arbete, begär FI att instituten i sina ansökningar betr Basel II också skall redogöra för revisionsplan, nuvarande kompetens och åtgärder för kompetenshöjning. InternreVision 2005/06 13

14 På initiativ från de stora bankerna bedrivs en omfattande gemensam utbildning på både svenska och engelska i Bankföreningens regi och Bankföreningen arbetar också med att utveckla en standard för IR s granskning av kapitaltäckningsreglerna. Bolagsspåret Bolagsspåret inleddes med att Göran Tidstöm styrelseordförande i PWC berättade om IFRS vart är vi på väg och vilka påverkar utvecklingen. Göran berättade om sitt uppdrag i det Europeiska redovisningsrådet, EFRAG och deras försök att få tillstånd ett globalt redovisningsspråk. EFRAG är Europas röst men kan inte fastställa några redovisningsregler utan endast ge råd. En av de stora frågorna är om vi ska rätta oss efter de amerikanska standarders eller Deltagarna njöt av den strålande utsikten över Skanstullsbron och förundrades över att motorvägen gick under hotellet. om vi ska göra egna europeiska standarders. Göran beskrev vilket inflytande vi i Europa har på de nya redovisningsreglerna och vilken påverkan vi skulle kunna ha på dessa om vi bara kunde enas. Anna Ohlsson-Leijon, revisionschef på Electrolux började med att berätta om Electrolux stora produktutbud och hur många olika varumärken som ingår i Electroluxkoncernen. Anna berättade om hur de i projektform under internrevisionens ledning genomförde Sarbanes-Oxley Act 404 i Electrolux. Hon beskrev mycket målande hur processen framskridit och de svårigheter och möjligheter som de stötte på under projektets gång. Anna svarade sedan på alla frågor som den nyfikna församlingen ställde till henne. Det fanns många erfarenheter som åhörarna kunde ta till sig och dra nytta av i det egna arbetet. Nigel Matthews från ACL avslutade bolagsspåret med en beskrivning av effekterna vid införandet av Sarbanes-Oxley samt behovet av en kontinuerlig uppföljning och kontroll. Nigel beskrev också de tekniska möjligheterna som finns för en rationell uppföljning och vilka produkter och möjligheter som ACL har för att hjälpa företagen i denna svåra process. Konferensvärdarna Katarina och Yvonne gläds åt att allt fungerat så bra. CIA-examinander fick ta emot diplom och blomma 14 InternreVision 2005/06

15 Föreningsmöte den 1 december 2005 i samband med konferensen Föreningens nye ordförande Guidon Berggren önskas lycka till av avgående ordföranden Torbjörn Wikland Ianslutning till konferensen hölls ett föreningsmöte för att välja styrelse och ordförande. Mötet leddes av avgående ordföranden Torbjörn Wikland och till sekreterare för mötet valdes Inga Astorsdotter. Efter Torbjörns inledande ord om föreningens verksamhet under 2005 så presenterade valberedningens ordförande, Bo Myrup, de kandidater som var aktuella för val. Till ny ordförande för föreningen valdes Guidon Berggren. Till nya ledamöter i styrelsen valdes Bernt Gyllenswärd och Harald Lööf. Carina Petersén-Malmström omvaldes som ledamot. Samtliga ledamöter valdes enhälligt. Den nye ordförande Guidon Berggren som är internrevisor inom sparbankssektorn kommer från KPMG och är känd för föreningens medlemmar som redaktör för vår medlemstidning. Bernt Gyllenswärd kommer från SEB och har tidigare varit medlem av styrelsen under Bernt kommer i första hand att inom styrelsen ansvara för de frågeställningar som ligger inom banksektorn. Harald Lööf som tog sin CIA-examen förra året och är relativt ny inom föreningen kommer från ICA AB. Harald kommer i första hand att ansvara för de frågeställningar som ligger inom företag/näringslivsektorn. Föreningens styrelse får följande utseende: Guidon Berggren, ordförande Nyval 2006 Bernt Gyllenswärd, ledamot Nyval Harald Lööf, ledamot Nyval Carina Petersén-Malmström, ledamot Omval Charlotta Löfstrand-Hjelm, (styrelsens sekreterare) Vald Ann-Charlotte Klingberg, ledamot Vald Ingmari Öhman, ledamot Vald Lars Agerberg, ledamot Vald Ulla-Kari Fällman, ledamot Vald Richard Minogue, ledamot Vald Valberedningen redogjorde avslutningsvis för hur styrelsens 10 ledamöter, som består av 5 kvinnor och 5 män, representerar olika näringsgrenar. En kommer från offentlig sektor, en från hjälporganisation, två från näringslivet, en från bank, fyra från försäkringsbranschen och en från revisionsbolag. InternreVision 2005/06 15

16 Märta Eklund samlade material från alla sponsorer En Ipood var priset vid ACLs pristävling Nigel Matthew och Karolina Olofsson från ACL lät sig väl smaka Medarrangörerna hade bråda dagar med många besökare Sverker Ölmestig berättar om Cerdos affärsidé och hur banker med flera kan använda sig av deras hjälp 16 InternreVision 2005/06

17 Det var stort intresse och många diskussioner hos revisionsbyråernas montrar Presenter och godis delades ut tllsammans med broschyrer och specialmaterial InternreVision 2005/06 17

18 CIA Tack till arrangörerna av Internrevisionsdagarna Vi som var där från Nordea vill tacka er alla för en bra ordnad Internrevisorkonferens 1-2 december! Deltagare från Nordea upplevde både innehåll och organisering som profesionellt, välordnat och mycket stimulerande. Vi fick träffa andra i branschen för utbyte av erfarenheter och kunde ta med matnyttiga kunskaper tillbaka för utvecklingen av vårt eget arbete. Hälsa och tacka övriga medverkande i arrangemanget av detta, bland annat Jan som hjälpte oss med vår monter! Vänliga hälsningar, Åsa Wallberg Competence Manager Nordea Bank Group, Internal Audit Activity Citat från konferensen Jag gillar internrevision, det är väl därför jag får komma hit så ofta Hans Dalborg, Nordea Jag har aldrig jobbat i ett företag utan internrevision, så jag kan inte föreställa mig hur det fungerar Hans Dalborg, Nordea Sverige och Albanien var sist i Europa med bolagskod Agneta Brevenhag, SEB I Europa är det bara Albanien som har billigare bilbesiktning än Sverige Magnus Ehrenstråhle, Svensk Bilprovning Oberoende är INTE lika med Isolering OH som fick hela konferensen att nicka instämmande Varför göra det enkelt för sig när man kan krångla till det? Colin Moon om definitionen av internrevision IRF? Det är ju Institutet för rymdfysik i Kiruna Eva Vikström Dahlhielm, Luleå tekniska universitet Säg inte C.I.A, säg sia Tips till generade nycertifierade revisorer IIA URSÄKT SIG Från USA sänder IIA ödmjuka ursäkter till Christer Furustedt, Nordea som p.g.a olyckliga omständigheter inte fick motta sitt välförtjänta CIA diplom vid konferensen. Förhoppningsvis hänger diplomet snart invid det CFSA-diplom som Christer var först i Sverige att klara. Om CIA CIA poesi Certifierad revisor beklagade sej - Its not easy to be CIA! Han jobbar i Irak under pseudonym Och önskar en mer anonym akronym Om 4-valsfrågor Det är lättare att fråga efter namnet på Gustaf II Adolfs häst, än att fråga - Vad blev följden av 30-åriga kriget? CIA-agent i full aktion 18 InternreVision 2005/06

19 CIA InternreVision frågar Richard Minogue Text: Inga Astorsdotter Richard Minogue har som förste internrevisor i Sverige lyckats erövra William S. Smith award. Priset tilldelas de fem bästa i världen som skriver de tre första delproven i CIA för första gången vid ett och samma tillfälle. Richard gjorde bedriften i maj 2004 och här delar han med sig av sina erfarenheter. Hur kom det sig att just du fick så bra resultat? - Man kan lyckas mycket väl på proven genom att studera målmedvetet under en period före proven. Hur många studietimmar man behöver beror bl.a. på den erfarenhet och den kunskap man har med sig i bagaget. Det är viktigare med bred kunskap än djup. Är du särskilt begåvad eller är in-ternrevisorer generellt inte så smarta? - Vid flervalsfrågor behöver man inte alltid kunna rätt svar. Det räcker med att man kan identifiera de felaktiga svaren och det är något internrevisorer är duktig på! Richard är redan certifierad. Han fick sin första certifiering 1978 då han blev CPA dvs Certified Public Accountant i USA. Språket var knappast något problem för Richard som kommer från Chicago, Illinois. Studerade varje dag Richard studerade en till två timmar varje dag i tre månader. - Naturligtvis, missade jag vissa dagar p.g.a. arbete och familjen, men det är därför helgerna finns. Jag använde bara boken (Gleim) men tycker CD:n är bra om man hinner. Richard tycker att det är smart att ta alla delprov på en gång eftersom flera ämnen dyker upp vid olika delprov. Delprov fyra behövde han inte skriva tack vare CPA certifieringen. Richard tyckte att statistiken var svårast och är tacksam för att det inte var så många frågor där. Han har läst statistik på högskolan men har inte använt det sedan dess. Däremot hade Richard, som är VD på Hibis Scandinavia och jobbar med bedrägeri och korruption dagligen, inga problem med de frågor som behandlade bedrägerier. Varför ville du bli CIA? - Om man arbetar med internrevision tycker jag det är självklart att vilja vara CIA. Frågan var snarare När ska Du egentligen göra det? Jag knuffade den framför mig rätt länge. Hjälper kollegor För att fler av oss ska bli certifierade leder Richard en cirkel för en grupp internrevisorer i Stockholm. Hans tips är att man köper Gleim och följer den studieteknik som rekommenderas i inledningen av varje bok - Testa dig själv hela tiden, manar Richard och lägger till: - Tjuvtitta inte på svaret! Som om internrevisorer skulle göra det!? - Notera noggrant vilka frågor du fick rätt eller fel på. - Bli inte nöjd om du får 90% rätt ibland. Försök istället förstå varför du svarade fel. Köp CD:n också. Hur blir man bland de fem bästa? - Det krävs att man lyckas med I, II och III samtidigt och vid första försöket. Studietekniken är densamma. Man kan satsa extra tid på de områden man tycker är svåra. Kom ihåg: Frågorna på provet är i snitt inte lika svåra som studiematerialet. InternreVision 2005/06 19

20 CIA CIA-tips från 4 nyutexaminerade Så här berättar fyra av de nycertifierade om studieuppläggning och provstratetgi och ger matnyttiga tips till kollegor som inte certifierat sig än. Gör frågor och avsätt tid. Det är råden från de stolta nycertifierade internrevisorerna som hedrades med diplom på årets konferensen. Namn Johanna Conradsson Christer Furustedt Jobbar som Manager Internal Audit på ICA AB Senior Audit Manager på Nordea Ålder 30 år 47 år Antal år som internrevisor 2,5 år 2 år Annan certifiering Nej Ja, CFSA Uppläggning av studier Arbetade ensam. Skrev ut frågor Jag läste och testade frågor i från programmet, prickade för och böckerna samt på CD-skivorna. lade sedan in dem i datorn - det Läste ensam hela tiden, men hade går snabbare att läsa på papper. bra bollplank via kollegor. Tidsåtgång Ca 180 tim Ungefär 10 hela dagar per del, totalt 40 dagar. Ett prov i taget, alla på en gång Alla på en gång första gången, kla- Del 1 och 2 samt CFSA vid första eller? rade tre. Sedan den sista. tillfället. Del 3 vid andra. Skrivit om delprov? Ja del 3 Nej Svårast? Del 3 Att kunna avsätta tid, det gick åt en hel del helger. Lättast? Del 4 Att läsa in de avsnitt som låg nära det jag jobbar med eller hade arbetat med tidigare. Varför CIA? För att göra bättre revisioner och Viktigt att ha som legitimation, och bli en ännu bättre representant skapar trovärdighet och jag skaffar för min avdelning. mig en professionell metodik i mitt arbete. Det är också ett krav inom Internal Audit Activity på Nordea. Tips till ännu inte certifierade Gör många frågor. Avsätt tid! Det går åt mer tid än man kollegor: tror. Planera in heldagar enbart för studier. Det är som med allt annat man vill bli bra på: man måste ta tid att träna! 20 InternreVision 2005/06

21 CIA Namn Lars B Rosenlund Johan Isaksson Jobbar som Internrevisor vid Tullverket Audit Manager på Trygg-Hansa Ålder 46 år 36 år Antal år som internrevisor 3 år 9 år Annan certifiering Nej Nej Uppläggning av studier Arbetade mycket med frågorna på Jag läste ensam och började läsa datorn, men läste även igenom ma- ungefär 6 veckor före provet. Jag terialet. Jag läste ensam. Bra att läste böckerna och gjorde frågorna i börja med frågor, sedan läsa och till i boken samt på CD-rom. sist frågor. Det studieupplägg som de rekommenderar i boken tror jag fungerar ganska bra. Tidsåtgång Ett par koncentrerade dagar före Ca timmar per del varje delprov. annars lite sporadiskt. Ett prov i taget, alla på en gång Två i taget, utom del tre som var Två åt gången. eller? kvar till sist. Skrivit om delprov? Ja del 2 Nej Svårast? Ekonomin i del tre (jag är jurist). Den tredje delen var svårast och att försöka koncentrera sig på att läsa. Lättast? Del 4 Att ta emot beskedet att jag blivit godkänd! Varför CIA? Kändes som en utmaning, tyckte Det är dels en global certifierng, dels också att det kunde vara bra för min lärde jag mig mycket som jag kan ha framtida yrkesutövning även om nytta av i framtiden. en hel del inte har relevans i mitt jobb idag. Tips till ännu inte certifierade Avskräcks inte av böckerna, Använd CD-romfrågorna flitigt. nivån på frågorna är inte lika avancerad. Nya provet är inte så omfattande som övringsfrågorna. Mycket är logiskt. InternreVision 2005/06 21

22 Nya medlemmar Frågor till ett par av våra nya medlemmar Frågorna ställdes av Boel Landgren Nielsen Roger Gunnarsson, Lear Corporation Sweden AB 1. Jag ingår i Lear Corporation s globala internrevisionsteam, med ansvarsområde för EMEA (Europa, Mellersta Östern och Afrika). Inom EMEA finns 10 internrevisorer, varav 8 arbetar med finans och 2 med IT. Min närmaste chef är placerad i Madrid och mina övriga kollegor i teamet är utspridda i Europa. Jag är den enda från Sverige. Jag utför dels FOA-revisioner (finansiell och operationell audit) och dels renodlade SOX-revisioner på Lears anläggningar inom EMEA, vilket innebär att jag är på resande fot 3 veckor av Nej 1. Något kort om ditt arbete och placering i din organisation? 2. Kände du till IRF innan du blev medlem? 3. Vilka är dina förväntningar på IRF? 4. Vad är det roligaste med att vara internrevisor? 3. Hoppas framför allt på att kunna använda IRF som en kunskapskälla, varifrån jag kan få information om aktuella frågor samt få del av andra internrevisorers erfarenheter. 4. Alla internationella interaktioner, direktkontakten med ledningsgrupper och det faktum att internrevision som sådan ställer krav på såväl analytisk förmåga som förmåga att göra goda bedömningar. Christian Hellman, Deloitte 1. Jag arbetar som konsult inom ERS (Enterprise Risk Services) på Deloitte i Stockholm. En stor del av mitt arbete innebär att dokumentera och utvärdera interna kontroller. För tillfället arbetar jag med implementeringen av SOX på ett internationellt företag. 2. Nej, jag kände inte till IRF innan jag började arbeta på Deloitte i slutet av augusti Jag förväntar mig att IRF håller mig uppdaterad med det senaste inom utvecklingen av internkontroll och SOX, erbjuder spännande kurser och agerar som en viktig informationslänk mellan IIA i USA och mig själv. 4. Jag har till dags dato varit internrevisor i två månader och intrycken är många. Kort uttryckt är det ett arbete som ger god inblick i företags organisation, processer och kontrollsystem och för min egen del tycker jag det är ytterst givande att få arbeta tillsammans med företag och känna att arbetet, vad gäller förbättringen av interna kontroller, uppskattas. 22 InternreVision 2005/06

23 Vi hälsar nya medlemmar välkomna! Leyla Alieva Alfa Laval Corporate AB Anders Lindström AMS Lars Flygh Danske Bank Agneta Nilsson Danske Bank Anders Bejeryd Danske Bank, Sverige Filial Anna Littorin Deloitte Hamdi Ercan Ekonomistyrningsverket Elisabeth Perntz Ekonomistyrningsverket Jakob Nordin FöreningsSparbanken AB Martin Häger If Madeleine Dovrén PricewaterhouseCoopers Mona Larsson Sodexho AB Björn Wendel Sveriges Riksbank Björn Magnusson Trygg Hansa Mats Olsson Vägverket En del storföretag oroar sig en smula över den interna kontrollen. InternreVision 2005/06 23

24 Redaktionens lätta sidor Redaktionsk edaktionskommitténs ommitténs Julg ulgodis En av klassikerna är så klart: Knäck 1½ dl grädde 1½ dl socker 1½ dl sirap 50 g sötmandel 1 msk smör Låt puttra i 20 min på medelvärme. Gör sedan kultestet genom att droppa lite smet i ett glas med kallt vatten och testa. Häll upp i knäckformar och låt stelna. Fortsätt med smaskig: Ischoklad 100 g kokosfett 200 g ljus blockchoklad 1 ägg Smält chokladen tillsammans med kokosfett i en skål som ställs i kastrull med vatten som sätts på medelstark värme. Ställ åt sidan och låt svalna lite. Vispa ägget luftigt i en bunke och blanda sedan ihop alltsammans. Häll sedan upp i ischokladformar och låt stelna. Nu är du i full sving och kan inte motstå: Risbräck 3 dl puffat ris 150 g ljus blockchoklad Smält chokladen i en skål som ställs i kastrull med vatten som sätts på medelstark värme. Blanda i riset och klicka sedan ut på bakplåtspapper och låt stelna. Efter uppvärmning tar vi och gör exklusiv: Mörk chokladtryffel 175 g mörk blockchoklad choklad (70 % kakao) 1 ¾ grädde 35 g glykos 20 g smör 2cl cognac eller punsch kakaopulver 1.Hacka chokladen.koka upp grädden och glykosen.häll den kokande grädden över chokladen och rör tills den har smält. 2.Lägg i smöret. Rör om då och då till det har smält.tillsätt sist cognacen. Täck över med plastfolie och låt tryffeln stelna under natten. 3.Klicka upp tryffeln och rulla den till runda kulor.rulla dem i kakao. 24 InternreVision 2005/06

25 Redaktionens lätta sidor Bör en internrevisor gå på julfest med sitt företag? Text: Charlotta Löfstrand Hjelm Ja naturligtvis, en intern revisor hör ju till även om en viss distans till övriga deltagare bör iakttas. Deltagandet kan i vissa fall ske s k undercover i syfte att utvärdera efterlevnaden av etiska regler. Detta kan ses som en möjlighet att få testa den interna kontrollen under realistiska förutsättningar. I normalfallet är det dock inte realistiskt för en väl känd internrevisor att genomföra en sådan undercover-granskning. Effekterna kan påverka genomförandet av kommande års granskningar. Du får nog i stället välja att delta som den internrevisor du är. Här är dock några varningens ord på plats. Låt inte några granskningsobjekt gråta ut mot din axel eller sätta krokben för dig på dansgolvet! Låt bli att hålla ordning på vem som gör vad under olika delar av festprocessen. Betygsätt inte festdeltagarna. Markera i stället din objektivitet och ditt oberoende med att smaka av alla godsaker som bjuds och dansa alla danser med olika festdeltagare antingen dom vill eller ej. Bjud gärna upp dina mest uppmärksammade granskningsdeltagare i dansens virvlar för att visa att du kan skapa ett oväntat mervärde. Du måste dock tänka på att inte trampa någon på tårna samt se oförstörd och outtröttlig ut hela kvällen! Här duger det inte att krokna fem i tolv om festen ska räcka till klockan ett. För en internrevisor är det viktigt att följa anvisningar och regler! Står det att det ska var kul fram till småtimmarna så ska det vara det också! InternreVision 2005/06 25