SÅMEDIGGI I SAMETINGET. FÖREDRAGNINGSLISTA- styrelsemöte den 9-12 oktober Administration. bilaga bilaga. bilaga bilaga. bilaga. bilaga.

Transkript

1 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Stivrasågådoalli/ Styrelseordförande FÖREDRAGNINGSLISTA- styrelsemöte den 9-12 oktober Föredragningslista och justerare Administration 159 Rapporter och information 1. Styrelseordförande och styrelseledamöternas rapporter 2. Chefsrapporter samt information från kanslichef 3. Ev Rapporter från övriga förtroendevalda 4. Ordförandebeslut 5. Styrelsen och nämndernas rapporter till plenum bilaga bilaga bilaga bilaga 160 Ekonomi 1. Budgetuppföljning per 30 september Budget Pensionsersättningama till förtroendevalda 4. ISK-rapport (Intern styrning och kontroll) bilaga 161 Ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget bilaga 162 Politiskt uttalande från styrelsen till kommande regering 163 Samisk sannings- och försoningskomrnission bilaga 164 Parlamentsbyggnaden 165 Utredningsuppdrag till kansliet 166 Inrättande av utbildningsnärnnd 167 Odd:aaigasas samepolitihka/modem samepolitik 168 Utredning om förbättrade möjligheter att rösta vid Sametingsval bilaga bilaga 169 Anmälningar till sameröstlängden, databas 170 Samisk Parlamentarisk Råd SPR bilaga 171 Sanrmanträdesplan styrelsen 172 Sammanträdesorter för plenum Tolkning på plenum via media

2 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Stivrasågådoal I i/ Styrelseordförande Jokkmokks marknad Valärenden 1. Nämnder och arbetsgrupper där Sametinget har utsett eller nominerat ledamöter till bilaga 2. Val av ordförande - SPR och Samiraddis kommitte för samiska nationalsymboler 17 6 Remisser bilaga 1. Remiss lista 177 Inbjudningar/Meddelanden bilaga 1. Inbjudnings-/meddelandelista 178 Motioner bilaga 1. M Angående föreskrifter inom kulturnämndens sakområde 2. M Statsbidrag till kommuner i förvaltningsområdet för samiska 3. M Kulturnämndens tilldelning av projektmedel till kulturella aktiviteter i samband med idrottsevenemang. 4. M Alla vuxna samer skall få lära sig tala, läsa och skriva samiska 5. M 510-Handlingar inför plenum till ersättare 6. M 511- Ungdomsrådet som rernissinstans 7. M 513- Samigiela ovdaneapmi/samisk språkutveckling 8. M 527 -Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län 9. M 528- Riktlinjer för digitalt arbete i Sametinget 10. M Duodji/Duedtie 11. M Redaktionellt utskott 12. M Revidering av bestämmelserna om barntillsyn 179 Kartläggning av rasism mot samer i Sverige 180 Forskningspolitiska handlingsprogrammet 181 Förprojekt - utveckling av de samiska förskolorna 182 Konferens om pedagogik i förskolan Kultur 183 Medfinansiering i Samirad:d:is projektpartnerskap; Verktyg för marknadsföring och skydd av urfolks kulturföremål - Duodji och hantverk i en kulturell och kommersiell kontext 184 Repartriering 185 Uttalande från Sami Journalisttaid Searvi 2

3 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Stivrasagadoalli/ Styrelseordförande Näring 186 EU-programmen 187 Gränsöverskridande turismprojekt 188 Information om OECD-utredningen bilaga Rennäring 189 Skogssamerättsutredningen 190 Muonio sameby 191 Markarrende Ruvhten Sijte 192 Nationalparker bilaga Språk 193 International Year of Indigenous Languages 2019-Intemationella språkåret för urfolk Språkpolitiska handlingsprogrammet bilaga 195 Utredning språkcentrum - projektplan bilaga 196 Giellaga.Idu 3

4 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivrasagadoalli raportta Redovisning \~~.' Samediggi S:lmedigge Samiediggie Saemiedigkie Rapport till plenum om möten för period Område I titel/representant Datum Ort Kommentar 29- b Gironis Sagadoalli valbmen Miessernanus b Staaresne RSR Jahkecoahkkin Miessernånus lb Staresne RSR J ahkefoahkkm Geassernanus Bilaga 4-5 b Gironis Media oahpahus Geassemånus 11 b Tlf foahkkm SPR Geassemånus b Gironis Stivrafoahkkm Geassernanus 18b Jiellevaris Daivvadeaprni/Coahkkin tåhtacållin Per Geassernanu s Olsson Fridh b Saltdal/Umsdal Gålledeaprni Nåsaduoddara assi Geassernanus 21 b Tlf Da lkaha rstrategija Geassemqnus I Övriga ärenden och samråd, ev dnr Datum Ort Kommentar 26-27b Jul ev- Coahkkin Alice Bah Kunke Geassemanus Sthlm 28 b Giron SPR Coahkkin Geassemanus 1-4 b Visby Dearvvasvuodda Seminara,Coa hkkin UR Hoavddan Suoid nema n us VD.SWEM IN ovddasdeaddjin deaivvadeapm i. Bivdo lihtt u Seminaras, Sardni eamialbmoteanangeavaheami seminaras.cuvvon riikkabeiviid bellodagaiid Alm edalenis, 8-11 b Geneve EMR IP Ovttastuvvan Nafovnnaid Suoidnemanus ålgoalbmotvuoigatvuodaid assedovdilavdegoddi Bilaga :i

5 SÅMEDIGGl/SAMETINGET Stivrasagadoalli raportta Redovisning Coahkkin 4b Golbma Oasalasten Lars Monsen tv rajdus. Fadda Boazudoallu Borgemanus riikarajis Riikarajiid rasta, 27 b Upmi- Coahkkin Dalkkahat strategija. Coahkkin Luontogahtten Borgemanus Staare doaimmahaga hoavddan/vd.coahkkin RSR stivran, Stivra Bargofoahkkin 9-10 b Gironis Halddahusas Cakcamanus 17-21b Anar Arktallas Parlameantariihkadiit Konfereansa SPR Cakcamanus Stivrafoahkkin,Sameraddi Seminara.SPR Seminara Samediggevalggaid buohtalastima birra. Radjerasttildeaddji Ovttasbargu oktasas boraspirestrategiija birra Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saerniedigkie 20 b I TLF Samedikki stivras tlf foahkkin Cakcamanus 25 b Giron Sagadoalli valbmen Cakcamanus

6 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Ansvarsområde Hälsofrågor Redovisning Samcdiggi S:i.medigge S:i.miediggic Saemiedigkic Rapport till plenum om möten för period Sametingets plenum beslutade maj 2018 i Saxnäs att inrätta en Hälso-, äldre och idrottsnämnd. Plenum beslutade att utse ledamöter och ersättare till hälso-, äldre och idrottsnämnden enligt nedan; Ledamot Monica Harr Sandström Mariann Lörstrand Britt Sparrock Agneta Rimpi Anders Axelsson Ersättare Marina Nilsson Ederlöv Inger Baer Omma Per Hemik Bergkvist Elisabeth Önnhall Magnus Lindberg Till Hälso-, äldre och idrottsnämndens ordförande valdes Monica Harr Sandström. Nämnden har hållit sitt första möte i Östersund/Staare den 2 oktober På mötet beslutades att påbörja arbetet med att utforma förslag till hälsopolitiskt handlingsprogram för Sametinget. Undertecknad styrelseledamot med särskilt ansvar för område hälsa, deltar även för Sametingets räkning i Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa finansieras av Socialdepartementet och syftar till att öka tillgången på språk- och kulturanpassade vårdtjänster. Under projekttiden ( ) ska kunskapsnätverket: Etablera samisk hälsa på agendan genom utbildningsinsatser för politiker och anställda inom region och landsting - workshops, seminarier och e-utbildning. Mobilisera och utveckla samisk kompetens genom att inrätta samiska personalnätverk. Formulera en gemensam strategi för samisk hälsa som ökar tillgången på kultur- och språkanpassade tjänster. Föreslå hur arbetet med samisk hälsa ska se ut i framtiden. Hur ska Kunskapsnätverket organiseras efter projektiden och vilken roll ska det ha. Hur kan ett framtida centrum för samisk hälsa utformas. Prioriterade vårdområden för hela projektet är primärvård, vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri och geriatrik. Sida 1av4

7 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Ansvarsområde Hälsofrågor Redovisning Kunskapsnätverket för samisk hälsa genomför löpande informations- och utbildningsinsatser till chefer och Såmccliggi Såmecligge Såmicdiggie Snentlcdigkie medarbetare inom vården översätter parlörer till samiska som ska kunna nyttjas i hälso- och sjukvården när tolk inte finns tillgänglig. Parlören ska även in i språkappen - Språk i vården arbetar med att ta fram underlag till E-utbildning, i samarbete med SANKS. Utbildningen syftar till att ge anställda inom hälso- och sjukvården en ökad samisk kulturförståelse, för att kunna erbjuda en tillgänglig och likvärdig vård för den samiska befolkningen. har startat upp samiska personalnätverk inom Region Norrbotten, Västerbottens läns landsting, Region Jämtland Härjedalen och Dalarna har startat upp arbetsgrupper för att starta implementeringen av den redan antagna överenskommelsen, Att samverka och handla för psykisk hälsa i Sapmi. Under oktober 2018 kommer den som definierar sig som same, bor i Sverige och är 15 år eller äldre ha möjlighet att besvara en webbenkät om sina erfarenheter och behov i hälso- och sjukvården. Nätverket för samisk hälsa vill undersöka hur landstingen och regionerna i norr kan öka sina samiska språk- och kulturkompetenser för att göra hälso- och sjukvården mer likvärdig. Kunskapsnätverket för samisk hälsa omfattar Region norrbotten, Västerbottens läns landsting, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Dalarna. Det har en styrgrupp och en politisk referensgrupp, bestående av representanter från regioner/landsting, Sametinget och samiska organisationer. Hälsa- äldre och idrottsfrågor Datum Ort Kommentar Bilaga 25 april Telefon Styrgruppsmöte- Kunskapsnätverket för samisk hälsa 7maj Telefon Möte med kulturdepartementet, konsultationsordningen maj Saxnäs Plenum 30 maj Östersund Klimatseminarium, SSRs landsmöte Sida 2 av 4

8 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Ansvarsområde Hälsofrågor Redovisning maj Östersund Möte med Kulturminister Alice Bah Kunke ang j ämställdhetsfrågor Såmcdiggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie juni 2 juli 2 juli Kiruna Visby Visby Styrelsemöte Almedalsveckan - Seminarium om "Samers hälsa på agendan - konsten att möta ett urfolk i vården" Arr: Region Norrbotten Dialog möte med UR:s vd 3 juli 3 juli 29 augusti 30 augusti 20 september 2 oktober Visby Visby Umeå Umeå Telefon Östersund Seminarium om "Urfolks markanvändning en framgångsfaktor för biologisk mångfald även i Sverige" Arr: Naturskyddsföreningen och Civil Rigths Defenders. Seminarium "Drevet går! Klara besked i jaktpolitiska frågor. Arr: Svenska Jägarförbundet Arbetsmöte - Styrelsen och möte med SSR:s styrelse Arbetsmöte - Styrelsen. Möte med Tobias Poggats ang. Rasismrapporten. Möte med Hälso- äldre och idrottsnämndens ordförande Monica Harr Sandström Styrelsemöte Hälso- äldre och idrottsnämndens första möte 3 oktober 4 oktober Östersund Seminarium om Urfolk och Demens Arr: Nordens Välfärdscentrum, Region Jämtland och Staare 2018 Östersund Dialogseminarium: Kartläggning av rasism mot samer i Sverige Arr: Vaartoe, Umeå universitet Britt Sparrock, Styrelseledamot Sida 3 av 4

9 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Ange enhet, dvs styrelse/nämnd Redovisning 2018-xx-xx 4630 SåmccLiggi SåmecLigge Samicdiggic Sncmicdigkie Rapport till plenum om möten för period Område I titel/representant Kulturansvarig styrelseledamot Anders Kråik Datum Ort Kommentar 24/4 Telemöte Genomgång av kulturpolitiskt handlingsprogram kulturnämnd. 27/4 Telemöte Centralt samiskt samråd med region Norrbotten Bilaga 7/5 Telemöte Konsultationsordning 14/5 Kiruna Arbetsgrupp samisk nationalscen 4-5/6 Kiruna Arbetsmöte/utbildning 12-14/6 Kiruna Styrelsemöte 27-28/8 Kiruna Möte samiska nationalsymboler 29-30/8 Umeå Arbetsmöte styrelsen 3/9 Sthlm Möte kulturdepartementet med arbetsgruppen samiska teatern 10/9 Telefon Möte med konsultföretaget PWC angående uppdrag konsekvensutredning :earlamentsbyggnad. 11/9 Sthlrn Möte på kulturdepartementet ang regeringsuppdraget om inrättande av en MR-institution 20/9 Telemöte styrelsen Övriga ärenden och samråd, ev dnr I övrigt har arbetsuppgifter under perioden varit att besvara mail, att via mail föra dialog i olika frågor med kansli och styrelse och att vara tillgänglig på telefon. Samt deltagit i vissa beredningar såsom frågan om inrättande av ett insynsråd, parlamentsbyggnad, renskötselkonvention och förberedelse inför möten med departement, styrelse och styrelsens arbetsmöten. Sida 1av1

10 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/Rennäring Redovisning Rapport till plenum för period Såmcdiggi Såmccligge Samiediggie Snemiedigkie Ansvarsområde Rennäring, Styrelseledamot Marita Stinnerbom Rovdjur Två möten med Björngruppen har ägt rum, syftet är att se över ersättningar för björn och inventeringsersättningar. Gruppen diskuterade utifrån dagens ersättningssystem med arealbaserad ersättning där åretruntmarker ligger till grund och om dagens inventering system med dna kan vara underlag till fördelning av ersättning. Möte med Järvgruppen där syftet är att se över behov av förändrat ersättningssystem för järv. Svåra inventeringsförhållanden har gjort att inventering inte kunnat genomföras i främst fjällmiljö pga förändrat klimat. Gruppen diskuterade om behov av ett nytt ersättningssystem men beaktning av förändrat klimat och svårigheter med lyeinventering. Inventeringsmetodik diskuterades med att inventering ska kunna genomföras i hela landet Möte med samebyar som ansökt om paragraf 5 gällande svåra inventeringsförhållande där Sametingets föreskrifter gällande Länsstyrelsens uppdrag att i samråd med samebyarna besluta om svåra inventeringsförhållanden ses över. Möte med Naturvårdsverkets CD Björn Risinger där Sametinget lyfte behovet av författningsändringar gällande toleransnivåer och samsyn gällande rovdjursförvaltning. Sametingen i Sverige, Norge och Finland har haft ett första möte i Ånari där en gemensam linje i rovdjurspolitiken diskuterades. bla hur traditionell kunskap tillvaratas i förvaltningen, örn, ersättningssystem, inventeringar och toleransnivå. En arbetsgrupp har bildats där Marita Stinnerbom är utsedd från svensk sida. Trafik Möte med Trafikverket, region norr. Sametinget lyfte behovet av åtgärder vid vägar och järnvägar. Samarbete mellan trafikverket och sametingets samhällsplanerare diskuterades och sametingets utbildning av trafikverkets personal. Sida 1av4

11 SÅMEDIGGl/SAMETINGET Styrelsen/Rennäring Redovisning Sa:rnhällsplanering Storslagen fjällmiljös slutkonferens där tolv forskningsresultat presenterades där samverkan mellan olika aktörer stod i fokus. Klimatförändringar och rekreation i fjällen skapar problem och utmaningar för rennäringen. Sametinget lyfter renen som indikator till miljömålen, respekt för rennäringen och terrängkörningens utbredning och attitydförändring till rennäringens behov av betesmarker. Vindkraftseminarie Deltog på SSRs vindkraftsseminarie där temat var kontrollprogram. Kontrollprogram har Såmccliggi S:imcdiggc S:imiediggie Saemiecligkie visat sig ta mer och mer ett forsk:ningsliknande upplägg där det inte finns krav på åtgärder för verksa:rnhetens påverkan på rennäringen. Från rennäringens håll lyfts fram villkor i beslut för verksa:rnheten samt uppföljningsprogram där ytterligare villkor kan tillskrivas. MötemedSGU Sametingets styrelse har träffat SGU och har getts plats i SGUs gruvnäringsråd. SGU och Sametinget presenterade sina verksa:rnheter och Sametinget informerade om mineralstrategin. Livsmedelsverket Sametinget har deltagit på samrådsmöte gällande Livsrnedelsverkets förslag till nya föreskrifter gällande planering av renslakt. Rennäringen styrs av väder och kan inte planera slakter med en månads framförhållning. Sametinget lyfte konsekvenserna av förslaget och att Sametinget fortsättningsvis ska konsulteras i utformning av förslag. Klimat Rennäringsansvarig har deltagit på möte medangående Västerbottens läns strategier där man lyfter fram förnyelsebar energi, satsningar för att binda koldioxid i trävaror utmaningar med transporter med långa avstånd och möjligheter transporter via järnvägar. Sametinget lyfter utmaningar med klimatåtgärder och rennäringens påverkan på renskötseln samt åtgärder från exploateringar oftast inte är miljöanpassade. Jämställdhet Rennäringsansvarig representerade vid Niejdas årsmöte och på pridefestivalen i Östersund. Jämställdhetskonferens för renskötande kvinnor har genomförts den 6-7 oktober i Umeå, 80 kvinnor deltog. Skogsbränder Jour angående sommarens skogsbränder med Mediakontakter Sida 2 av 4

12 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/Rennäring Redovisning april 3maj 4maj 7maj maj 29maj 30maj 31 maj 1 juni 4-5 juni 8juni Såmcdiggi Såmedigge Såmiediggic Snemicdi kie Datum Ort Kommentar Bilaga april Stockholm 26 april Stockholm Luleå Telefon Umeå Telefon Saxnäs Östersund Östersund Östersund Östersund Kiruna Jokkmokk Storslagen fjällmiljö Arbetsmöte Handlings och kommunikationsplan för samhällsplanering och markexploateringar. Möte med Björngruppen Möte angående klimatstrategi Möte med Västerbottens Landshövding angående Västerbottens klimatstrategi Möte kulturdepartementet, konsultationsordning Plenum Rennäringsnämndens möte Klimatseminarie, SSR Landsmöte Möte med Kulturministern angående jämställdhet och exploateringar och rovdjursfrågan. Begäran om medel till jämlikhetsarbete. Deltagande p å SSR Landsmöte Möte med Samebyar som ansökt om paragraf 5 inventeringsförhållanden Deltagande på SSR Landsmöte. Mediaträning Möte med Trafikverket, region norr. Infrastruktur diskuterades, åtgärder vid järnväg och vägar. Samarbete mellan trafikverkets samhällsplanerare och Sametingets samhällsplanerare. Sametingets utbildning av trafikverkets personal. lljuni 12-14juni 14juni 18 juni 21juni Juli 13 augusti augusti 27 augusti 28 augusti augusti 29 augusti 1-2 sept Östersund Kiruna Kiruna Östersund Skypemöte Telefon Stockholm Stockholm Umeå Östersund Umeå Umeå Östersund Möte med Ruvhten sijte Styrelsemöte MötemedSGU Möte med Järvgruppen Klimatstrategi Media och agerande om skogsbränder Vindkraftseminarie Deltagande på SSR ordförande konferens Arbetsgrupp för klimatstrategi Möte med Naturvårdsverkets GD Arbetsmöte med styrelsen Möte med SSRs styrelsen Niejda årsmöte och möte med Niejda bla om planering av jämställdhets seminarie för Sametingets olitiker. X Sida 3 av 4

13 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/Rennäring Redovisning sept 3 sept 20 sept 21 sept 28 sept 3-4 okt 6-7 okt 8 okt Östersund Kiruna Anari Anåri Östersund Arvidsjaur Umeå Jokkmokk Pridefestival. Möte med Livsmedelsverket ang nya föreskrifter om renslakt. Miniseminarie om rovdjur och fortsatt samverkan mellan länderna Observatör på SPR styrelsemöte Rennäringsnämndsmöte Renbruksplanskonferens Jämställdshetskonferens Utbildning och information om förvaltningsverktyget Såmcdiggi Samcdigge Såmiediggic Saemiedi Ide Marita Stinnerbom, ansvarig för rennäringsfrågor i styrelsen Sida 4 av 4

14 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen Redovisning Samedlggi Samcdlggc Samicdigglc Sacmlcdigklc Rapport om möten för period Styrelseledamoten Jan Rannerud med ansvarsområde Näring-Media - EU Datum Ort Kommentar Telefon Genomgång av handlingar inför telefonmöte Telefon Styrelsemöte Saadteskenjuana Styrelsemöte Giron Styrelsemöte Ubmeje Arbetsmöte styrelsen Telefon Styrelsemöte Giron Styrelsemöte Bilaga Övriga ärenden och samråd, ev dnr Datum Ort Kommentar Telefon Samråd med Kulturdepartementet om KO Telefon Samråd med Kulturdepartementet om KO Saad teskenjuana Plenum Saadteskenjuana Samrådsmöte med Kulturdepartementet om konsultationsordningen Giron Styrelsen har genomfört en utbildning i mediehantering Julevu Näringsnämnden, deltog 15 juni Telefon Klimatstrategimöte Jan R, PO Nutti jah Marita S Stockholm Möte om konsultationsordningen Ubmeje Möte om klimatstrategin Ubmeje Samrådsrnöte med SSR Bilaga Sida 1av2

15 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen Redovisning Ubmeje Stockholm Giron Giron Giron Möte Näringsnärrmden, deltog 30 aug Möte med Public service inför nya tillstånd Möte med SVT inför remissen Rådslag med partiföreträdare Möte med närrmdsordförande S:lmcdiggi S(unedlgge Såmicdigglc Sacmicdi klc Sida 2 av 2

16 STYRELSENS REDOVISNING Samediggi Samedigge Såmiediggie Saemiedigkie 0Iv1RÅDE NÄRING EU-programmen Arbetet med nya programperioden har påbörjats och avsikten är att nå ett eget samiskt program eller snarare att samiska näringar blir ett eget fokusområde vilket kan vara lättare överföringsbart mot samtliga fonder, ett annat av Sametingets mål är att regeringen ska tilldela medel för egen nationell med:finansiering. Detta är en fråga som arbetats med under lång tid och över blockgränser. Det finns en positiv syn hos regeringen men det faller på Sametinget att föra argumentationen vidare så att den inte stannar av. Regeringen har inget eget intresse i frågan så det är vårt eget arbete som ska ge resultat. Det viktigaste för den kommande perioden är nog frågan om egen nationell medfinansiering. Ett eget samiskt program lyfter samiska näringars möjlighet att söka stöd via EU-fonderna även om ett projekt i sig inte är så stort. Denna fråga står och faller vid om man ska ha tillgång till samtliga fonder eller om det ska stanna vid landsbygdsprogrammet. Det krävs en genomarbetad plan om det ska avse samtliga program vilket ställer höga krav på Sametingets organisation, vi måste visa att vi har kompetensen för detta. En naturlig åtgärd vore ett EUkontor för samiska näringar men under Sametinget. Placeringen i sig är inte så viktig men närheten till förvaltande myndighet, Tillväxtverket, bör väga tungt. En placering i Bryssel kan ge andra fördelar som bör beaktas. En utredning om och hur Sametinget skulle dra nytta av ett EU kontor kommer att försöka genomföras innan nästa programperiod startar, en sådan åtgärd borde finansieras genom ansökan hos EU-kommissionen eller genom regeringen, men då frågan är viktig för Sametinget kan den utredas internt inom kansliet inom våra budgetramar. Frågorna har lyfts till Näringsdepartementet vid två tillfällen och fortsatt dialog med Näringsdepartementet är givetvis en förutsättning då det är departementet som förhandlar med kommissionen. V alet har försenat arbetet men nu verkar Sametinget få till stånd möten med departementet så inför februariplenum bör vi se någon form av respons från regeringskansliet. Duodji Sametinget tittar just nu på ett samarbete med Samerådet med inriktning på att stärka och utveckla varumärket duodji men det är ett arbete som går över flera nämnder som ska ge sin synpunkt innan Sametinget kan avgöra frågan om deltagande.

17 STYRELSENS REDOVISNING Samediggi Samedigge Såmiediggie Saemiedigl<le Näringspolitiska handlingsprogrammet. Näringspolitiska handlingsprogrammet har högt satta mål för utveckling av samiska näringar och ska enligt arbetsordningen uppdateras med jämna mellanrum. Ett av de viktigaste målen för Näringsnämnden är att arbeta med sametingets näringspolitik. Näringsnämndens handlingsprogram hanterar politiska frågor som även berör andra nämnder varför dialog mellan nämnderna är viktig. Näringsnämnden har därför beslutat utöka kontakterna med övriga nämnder i de frågor där man har gemensamma kopplingar. Generationsväxling Dagens startstöd är ändrat så att man får startat sitt företag 24 månader i förväg istället för som tidigare 6 månader, tyvärr gäller det inte retroaktivt men man får söka flera gånger. I denna fråga måste även lyftas samiskt gårdsbruk och konsekvenserna när gårdsbruket upphör. Det bör vara klarlagt vad som händer efter att :fjällgårdar/bosättningar går i arv. Skall all verksamhet knytas till samebyar eller bör vi fortsatt se samiskt gårdsbruk som en egen näring. Detta måste vara en prioriterad fråga för Sametinget eftersom tiderna förändras och behovet av att bevara vår traditionella kunskap ökar. Regionalkommitten Näringsnämnden har fortsatt för avsikt att etablera en kontakt med Norrbottens ledamot i regionalkommitten, ett rådgivande organ som företräder regioner och kommuner. (EU:s politiska organ) Målet är att utveckla samiskt näringsliv i dialog med EU. Mediefrågor Vid januarimötet med Parlamentariska public service kommitten framförde Sametinget sin åsikt även om man välkomnades som en organisation. Sametinget förklarade att man faktiskt är ett parlament och en myndighet. Det blev också tydligt för Sametinget att man måste skicka en särskild skrivelse där man ser fram mot egna möten med kommitten. Nivån på en dialog måste höjas från organisationer till myndighetsnivå. I skrivelsen framför Sametinget sin syn på hur public service ansvaret måste utformas för att överensstämma med minoritetslagen, språklagen och övriga åtaganden Sverige förbundit sig till. Man kan notera att övriga sameting delar vår uppfattning.

18 STYRELSENS REDOVISNING Samediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Därefter har särskilda möten hållits med SVT inför remissyttrandet om den nya tillståndsperioden som föreslås vara 10 år. Mediepolitiska handlingsprogrammet som antogs 2013 kommer att uppdateras utifrån de nya förutsättningarna. Övriga ärenden - Skogssamiska frågor Även om det inte direkt ligger under Näringsnärnnden har jag som skogssame fatt förmånen att arbeta med skogssamiska frågor som, måste jag påpeka, har eftersatts i Sametinget. Aktuellt i den frågan är att lyfta den av Sametinget antagna Skogssamerättsutredningen med delutredningen Muonio sameby. Sametinget har antagit en motion om återställande av bruten rätt för Muonio sameby, att återställa rätten som skogssameby. Det är dags att leva upp till den motionen. I den frågan måste kommunikation föras direkt med berörd sameby. Arbetet fortskrider även om uttrycket skynda långsamt blivit en verklighet i ärendet. Det är många delar som ska passa ihop och till det kommer en lagstiftning så det kan vara frustrerande men nödvändigt att inte rusa fram. I den eller de delar där Sametinget ska fatta beslut förutsätts att de kommer upp till plenum för avgörande. Jan Rannerud, ansvarig för Närings-, Medie-, och EU-frågor i Sametingets styrelse.

19 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/språk och utbildning Redovisning Såmcdiggi Såmedigge Såmiediggie Snem.iediglde Rapport om möten för period Ansvarsområde språk och utbildning, vice styrelseordförande Lars Miguel Utsi Samrådsmöte angående minoritetspolitiska frågor med samebyar, sameföreningar, organisationer och partier. Sametinget arrangerade den maj ett samrådsmöte angående minoritetspolitiska frågor i Sollentuna. Inbjudna var företrädare för samebyar, sameföreningar, organisationer och partier i plenum och syftet med mötet var att inhämta synpunkter och föra en dialog angående minoritetspolitiska frågor. Vice styrelseordförande tillika ordförande i språknämnden presenterade Sametingets språkpolitiska arbete och särskilt arbetet med att etablera en samisk språklag, se bilaga. Språknämndens närvarande ledamöter ledde grupparbeten om språklagen. Kulturdepartementet informerade om regeringens aktuella arbete inom minoritetspolitiken. Sametingets personal presenterade det arbete som görs av myndigheten inom språkområdet. Myndighetsdialog med kulturdepartementet Sametinget och kulturdepartementet genomförde myndighetsdialog den 28 maj i Stockholm. Under myndighetsdialogen redovisar Sametin get sin verksamhet till departementet som en del av regerin gens uppföljning av myndigheten. Tillfälle ges för förtydliganden och återkoppling om hur verksamheten kan utvecklas. Uppföljning av Laponiatjuottjudus Mija Ednam, samebyarnas företrädare i Laponiatjuottjudus, förvaltningsorganet för världsarvet Laponia, har kontaktat Sametinget för att arbeta för att förvaltningen ska kunna fortsätta framöver och att det samiska inflytandet inte försvagas. Sametinget har med anledning av detta lyft frågan med kulturdepartem entet och med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke vid möte med henne i Staare den 31:a maj och 27:e juni. Sametinget söker vidare möten med kulturdepartementet, näringsdepartementet och miljödepartementet i frågan. Sida 1 av 4

20 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/språk och utbildning Redovisning Samråd om minoritetspolitiken Sametinget har återkommande samråd med kulturdepartementet om minoritetspolitiken. Under samråden utbyts information om nuläget och utvecklingen inom området. Samrådens huvudfokus för närvarande gäller de korrunande lagändringen av minoritetsspråklagen, samt utredning om språkcentrum. Såmccliggi Samedigge Såmiediggie Saemicdigkie 2019 Internationellt är för urfolksspråk UNESCO har beslutat att 2019 är det internationella året för urfolksspråk. Samiskt Parlamentariskt Råd koordinerar Sapmis insatser inom språkåret. Sametingets styrelse har beslutat att uppdra till språknämnden att föreslå aktiviteter inom ramen för språkåret. Samiskt förskoleprojekt "Sami manat odda searvelanjain" Samiskt Parlamentariskt Råd h ar beslutat att Sametingen ska genomföra ett förskoleprojekt. Sametinget i Norge planerar projektet och dess mål är att samisk filosofi ska utgöra underlaget för innehållet i samiska förskolor där samiska värden som naturfilosofi, språk, kultur, ledarskap och traditionell kunskap är bärande element i det p edagogiska arbetet. Sametingen i Finland och Sverige samt Sameskolstyrelsen är inbjudna att bli delägare i projektet. Sametinget arbetar med förberedelser för att gå in i projektet. Etablering av utbildningsnämnd Styrelsen genom ansvarig ledamot arbetar med ett förslag till p lenum att etablera en utbildningsnämnd. Förslaget har diskuterats med Sarneskolstyrelsen bl.a. på dialogmöten. Ytterligare möten med Sameskolstyrelsen ska genomföras samt samråd med Sarnetingspartierna. Förslaget innebär kortfattat att Sametinget etablerar en utbildningsnämnd och att ledamötena i nämnden är desamma som ledamötena i nämnden för Sameskolstyrelsen. Det ger Sametinget och Sameskolstyrelsen möjlighet att arbeta med utbildningspolitik sammanhållet och koordinerat mellan myndigheterna. Övriga sammanträden Datum Ort 26 april Stockholm 27 april Via telefon 27 april Via telefon Kommentar Arbetsmöte, styrelsen. Styrelsemöte, Samrådsrnöte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. Bilaga Sida 2 av4

21 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/språk och utbildning Redovisning maj 11 maj 14maj maj maj 21maj 24maj 28maj 28maj 30 maj - 1 juni 30maj 31maj 4-5 juni?juni 12-14juni 12juni 14juni 18juni 19juni 27juni 27juni 3 juli 29 aug aug sept 18 sept Via telefon Svanstein Sollentuna Sollentuna Saxnäs Saxnäs Saxnäs Stockholm Stockholm Staare Staare Staare Giron Stockholm Giron Giron Giron Giron Jåhkkåmåhkke Stockholm Stockholm Funäsdalen Ubmeje Ubmeje Jåhkkåmåhkke Stockholm Samrådsmöte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. Deltagande och hälsningsanförande på 1 Såminuoras årsmöte Språknämndsmöte, Deltagande och presentation på samrådsmöte 2 angående minoritetspolitiska frågor med samebyar, sameföreningar, organisationer och partier. Deltagande på Sametingets plenum Samrådsmöte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. Styrelsemöte, Myndighetsdialog med kulturdepartementet. Samrådsmöte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. Deltagande på Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte Samrådsmöte med SSR:s styrelse Möte med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke om bl.a. konsultationsordningen och Laponiatjuottjudus. Mediautbildning för styrelsen Samråd med kulturdepartementet om minoritetspolitiken. Styrelsemöte, MötemedSGU Möte om samiskt förskoleprojekt Språknämndsmöte, Dialogmöte med Sameskolstyrelsen Möte med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke om bl.a. konsultationsordningen och Laponiatjuottjudus. Samråd med kulturdepartementet om minoritetspolitiken Möte med Härjedalens kommun och samisk föräldragrupp om samisk förskola Samrådsmöte med SSR Arbetsmöte, styrelsen Språknämndsmöte, Samråd med ISOF om bla. ISOF:s uppdrag om språkcentrum, medel till revitaliering av samiska, Sida 3 av 4 Såmcdiggi Såmcdigge Såmiediggie Saemicdiglåe

22 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/språk och utbildning Redovisning sept 20 sept 25 sept 26 sept 28 sept Geneve Via telefon Via telefon Jåhkkåmåhkke Ubmeje Sametingets ortnamnsuppdrag, det gemensamma arkivuppdraget, arbetet med UNESCO:s konvetion om immateriella kulturarv Närvaro vid FN:s människorättsråds 39:e session om EMRIP:s årsrapport och rapport om FPIC. Styrelsemöte, Ordförandeberedning inför styrelsemöte i oktober Möte med Sameskolstyrelsen Samrådsmöte med Skolverket om satsning på lärarutbildningar Såmcdiggi Såmedigge Såmicdiggie Sacmicdigkic Sida 4 av 4

23 CHEFSRAPPORT STAB/EKO/ADM f ()'r.~ PERIOD: Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiccligkie Budget för Utfall för Avdelning/enhet perioden perioden Kommentar Stab Lämnas 12/10 Eko/adm MAL OCH UPPDRAG Verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet, medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, informera om samiska förhållanden, och utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2010:868). ÖVERGRIPANDE MAL 2018 Med utgångspunkt från ovan redovisade styrdokument har följande övergripande verksamhetsmål utarbetats: Ökat politiskt och förvaltningsmässigt självbestämmande genom: o Ökat inflytande i ekonomiska sociala och kultu rella beslutsprocesser som påverkar det samiska samhället o Ökat inflytande i beslutsprocesser som påverkar samernas traditionella land- och vattenområden samt naturresurser o Ökat deltagande och höjd kompetens i internationella processer rörande urfolk Livskraftigt samiskt samhälle genom: o Förstärkande av det samiska kulturarvet o Starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. o Ökat fokus på områden som socialpolitik, utbildning, forskning samt idrott Starkare samiskt näringsliv genom:

24 o o o o En ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt hållbar rennäring Breddad samisk näringsbas Ökad lönsamhet bland samiska företagare Utökat förvaltningsansvar för de samiska näringarna Ökad användning och därmed ökat synliggörande av det samiska språket VERKSAMHETENS MALSÄTTNING Utifrån de övergripande målen ska verksamhetsmål för 2018 formuleras. Nedan följer en sammanställning av gemensamma verksamhetsmål. En mera utvecklad beskrivning av målen samt tillhörande aktivitetsplaner återfinns i respektive avdelnings egen verksamhetsplan. 1. Det Finns ett ökat förtroende för Sametinget som organisation hos den samiska allmänheten 2. Sametinget ska ha ett avtal med Sverige rörande samiskt deltagande i svenska FNdelegationer 3. Vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö 4. Samiska traditionella kunskaper respekteras och används i ökad utsträckning i underlag för politiska och förvaltningsmässiga processer och beslut 5. Vårt deltagande i samråd och beslutsprocesser har ökat 6. Vår användning, muntligt och skriftligt, av de samiska språken har ökat både internt och externt 7. Vi har förbättrat kvaliten och effektiviteten i handläggningen. AKTIVITETER UNDER PERIODEN Under perioden har större delen av personalen haft en välbehövlig semester. Vissa utredningar har dock krävt uppföljningsinsatser för att klara nödvändiga rapporteringskrav. Kansliet har under sommaren även deltagit i internationella arrangemang tillsammans med politiker. Efter semestern hade kansliet Personalkonferens i Rakkasorda där vi blandannat hade föreläsningar om jämställdhet, traditionell kunskap. Vi fick också en föredragning av Tomas om det område vi befann oss i. Under perioden har hälsoundersökningar börjat genomföras för kansliets personal Folkrättsjuristen 1-4 akt Staare hälso-äldre och idrottsnämnd, konferens urfolk och demens, seminarium Rasism mot samer EMRIP:s elfte session, Geneve, 9-13 juli 2018 Varje år håller EMRIP, FN:s expertmekanism för urfolks rättigheter (på engelska Expert Mechanism on the Rights of lndigenous Peoples) en session i Geneve där representanter från stater, urfolk, civilsamhället och FN-organ deltar och diskuterar urfolks rättigheter. Sametinget deltog under hela sessionen med en tjänsteman, Matilda Månsson och en politiker, Lars-Miguel Utsi. Vid sessionen presenterade EMRIP en studie om FPIC (free, prior and informed consent). FN:s människorättsråds 39:e session, Geneve, 19 september 2018 Den september 2018 pågick FN:s människorättsråds 39:e session (på engelska Human Rights Council). Sametinget deltog med en tjänsteman, Matilda Månsson och en politiker, Lars-Miguel Utsi den 19 september då urfolksrättigheter diskuterades samt rapporter från EMRIP och FN:s specialrapportör för urfolks rättigheter presenterades. Vi har publicerat digitala blanketter för anmälan till röstlängden och ansökan om korttidsstudiebidrag med signering via Mobilt Bank-ID på vår hemsida. 2

25 lnformationsenheten Vi har publicerat de tre första instruktionsfilmerna till RenGIS i vår kanal på YouTube. Vi har spridit information om att förslå kandidater till språkpriset Gollegiella på hemsidan, på vår Facebook-sida samt via e-post till samiska organisationer m.fl. Vi har tagit emot besök från elever vid Sami Allaskuvla och Kanadas ambassadör Heather Grant. Vi har arbetat med en debattartikel om rovdjursfrågan för publicering i samband med Uppdrag gransknings reportage. AVVIKELSER GENTEMOT PLAN Finns inga avvikelser gentemot plan att rapportera. KOMPETENSFÖRSORJNING,!SK-RAPPORTERING, ETC Under perioden har rekryteringsarbete avseende kvalificerad utredare, jurist rennäring, controller samt språkarbetare startat. Inlämnad ISK rapport tar upp pronos för överskott med an ledning av sent beslut gällande reglerigsbrev. ÖVRIGT (EX DELTAGANDE I MÖTEN, KONFERENSER M M ) Ekonomichef har deltagit vid ett dialogseminarium hållet av jämställdhetsenheten tillsammans med jämställdhetsmyndigheten avseende fortsättning av uppdrag "Jämställdhet i Myndigheter". Kanslichefen har deltagit eller genomfört följande möten/ seminarier. 1-4 juli Visby Almedalsveckan 18 juli Umeå uppföljning rapport "Rasism mot samer" aug personalmöte Rakkasorda aug Umeå nätverksmöte chefer samiska institutioner aug Karasjok NÄS möte aug Umeå arbetsmöte styrelsen sept Sthlm Forum för levande historia, möte MR utredning 24 september arbetsmöte presidiet 3

26 RAPORTA GIELLAOSSODAT PERIOD: Samediggi Samedigge Samlediggic r-~~~~~~~--.--~~~~~~.--~~~~~ ~- ~-~--~- ---~ ~-~ --~-- - ~~-Sa_e---, micdighle Avdelning/ enhet Budget för året Utfall för perioden Kommentar Förvaltning Vakant tjänst nordsamisk språkkonsulent sedan Lule- och sydsamisk språkkonsu lenttjänst vakant sedan maj 2018.Planen var att använda dessa resurser (ca 500 tkr) till det samnordiska språkarbetet efter projektet. Samiskt språkcentrum Vid budgetmöte (arbetsledare+ avd chef) gjordes en budget för period t o m Signaler i september att budgeten inte håller för en aktivitet innebär att annan aktivitet strukits och ev. att icke påbörjade aktiviteter skjuts till Budskapet är att budget ska hållas. Nationellt uppföljningsansvar Studier i samiska ,8 Budget är på helårsbasis, utfall är såväl utbetalt och reserverade belopp med fördelning utbetalt 357 tkr och reserverat 381 tkr, detta lämnar utrymme i budget då reserverat belopp inte alltid används. Hemsida Nationella minoriteter Giellagaldu Ingen utåtriktad verksamhet under period maj-aug, nordsamisk språkkonsulent på timbasis enligt eget önskemål. Med nuvarande anställningar så blir årets kostnader ca 800 tkr och då är inte språksektionernas kostnader imäknade.

27 A KTI V ITETER UNDER PERIODEN SAMISKT SPRÅKCENTRUM (SSC ) Instagiella 2 juni i Straejmie och visade filmer och berättade om #instagiella-projektet. 5 juni i Luleå, aktivitet för ungdomar Träff i Giron 7 juni blev inställd, för få amälda 11 juni träff i J ohkamohkki, få deltagare juni workshop i Burträsk på samiskt konfirmandläger Språkcafe Tillsammans med projektet #instagiella #instagiella #instagiälla #instag'iele har språkcentrum arrangerat språkkafe i Jåhkårnåhkke/Jokkmokk den 4 juni. Syftet med aktiviteten är att skapa mötesplatser där samiska språken är rådande och inbjuda till gemenskap. Under språkkafeet berättade #instagiella om sin verksamhet och visade sina samiska kortfilmer som de själva producerat. Antal deltagare var elva varav två var barn. Språkkonferens i Snåsa 5 juni Deltagit vid norska sametingets språkcentrumkonferens Snåsa. Deltog med föresläsning om Samiskt språkcentrums verksamhet under rubrik. "Språkoppläringsmetodikk- Samisk språkrevitalisering genom metoder och språkläringsprocesser". Översättar seminarium 13-14juni i Uppsala Samisk språkcentrum arrangerade ett översättarseminarium för målgruppen samiska överrsättare och hade ett särskilt fokus på att fånga nya intresserade språkarbetare. Syftet med seminariet var att samla översättarna och ge inspiration, erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning till deltagarna. Eftersom efterfrågan av samiska översättare är stort och behovet växande både inom sametinget och hos andra aktörer fanns det behov av att diskutera fortsatt utvecklingsarbete inom översättningsarbete. Seminariet var mycket uppskattat och föreläsningen från en mångårig erfaren översättare som fokuserade kring översättningsmetoder, vilka svårigheter man möter som översättare och hur löser man dessa. Dag två användes för studiebesök, dels på Institutet för språk och folkminnen som har ett otal samiska arkivhandlingar och dels till biblioteket Carolina Rediviva, som också hyser samiska dokument och böcker om samiska historiska förhållanden. Syftet med studiebesöken var att bli påminda och medvetandegjorda om det samiska material som utgör en viktig kunskapskälla och kan bli föremål för bearbetning och översättning. 2

28 Antal deltagare var 27 varav 20 kvinnor och 7 män. Samtalsforum för samiska samordnare augusti i Östersund Konferens Håll språket levande! Föreläst om språkcentrumsverksamhet på på konferens: Håll språket levande som arrangerades av institutet för språk och folkminnen september med anledning av Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrrådet. Skyltar Sista leveransen av framställda skyltar skedde i augusti. Nu ska en digital version av skyltar att finnas tillgänglig på sametingets hemsida av det skyltmaterial som skickades ut till förvaltningskommuner, samegårdar, organisationer etc. SPRÅKKONSULENT GIELLAGÅLDU Språksektioner Projektet har haft språksektionsmöten enligt följande: Sydsamiska språksektionen har haft ett fysiskt möte september i Stjördal. Språksektionen behandlade förutom normering och terminologi remiss "Gränsdragning mellan sydsamiska och umesamiska. Den lulesamiska språkgruppen har haft ett fysiskt möte i Luleå september. Nordsamiska språkkonsulenten har informerat om Giellagåldus verksamhet och arbetet med normering och terminologi på språkcentrums översättarkonferens i Uppsala juni. UPPFÖLJNING AV LAG OM NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK (NM) juni Deltagit i nätverksrnöten med samordnarna i Norrbottens kommunerna. Nyhetsbrev 2 publicerades den 19 juni 3

29 Deltagit den 25 augusti i Noerhtenaestie sameförenings firande av att Sundsvalls kommun och Region Västernorrland anslutits till förvaltningsornrådet för samiska Genomfört studieresa i Sapmi under tiden augusti, tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm. Syftet med resan var att besöka olika verksamheter som arbetar med samiska frågor för att få perspektiv, utbyta erfarenheter och kunskaper. Vi besökte institutioner och arbetsplatser i Anar, Karasjohka och Guovdageaidnu. Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm fått regeringsuppdrag att genomföra informationsinsatser om de lagändringar som träder i kraft 1januari2019. För detta uppdrag tilldelas Sametinget 200 tkr.planeringsarbete av inforrnationsuppdraget har påbörjats. Påbörjat arbetet med att ta fram underlag till fördelning av organisationsbidrag på kr till organisationer som föreh äder samer vid ett tillfälle under Syftet med bidraget är att kompensera de merkostnader som uppstår med anledning av deltagande i pågående processer inom det minoritetspolitiska området. HEMSIDAN M INORITET.SE Webbplatsen har haft besök/sessioner mellan 1 juni- 19 juni Detta kan jämföras med samma period i fjol då webbplatsen hade besök så det är en liten ökning. Webbplatsen har mellan den 1 augusti och 26 augusti maj haft 6725 sessioner/ besök vilket kan jämföras med samma tid i fjol. Under samma period i augusti har 21 artiklar/ notiser publicerats. Webbplatsen har mellan den 1 septtill26 sept haft sessioner/ besök vilket kan jämföras med samma tid i fjol. Under samma period i sept har 24 artiklar/ notiser publicerats. BIDRAG TILLKORTTIDSSTUDIER I SAMISKA Sametinget handlägger bidrag för vissa studier i samiska (alfabetisering). Föreskrifterna för korttidsstudiebidrag (STFS 2017:1) utgår från förordning (2007:1347) om statsbidrag vid vissa studier i samiska och är fastställda av Sametinget. År 2018 har hittills 356,8 tkr utbetalats i bidrag, vilket ska jämföras med föregående års siffra som var 272 tkr vid samma tidpunkt. Det sammanlagda beloppet utbetalda och reserverade beloppet är 737, 8 tkr. Bedömer att budget behöver följas, ett reserverat belopp är ett maxbelopp och det faktiskt utbetalda hänger ihop med studentens kostnader och deltagande i studier men om budget håller är beroende av mängden ansökningar för år 2018 som kommer in hädanefter. Under årets sista månader 4

30 kommer vanligtvis ansökillngar som hör till kommande år och detta p åverkar ej budget men däremot arbetsmängd. Summa utbetalda studiebidrag 99,3 648,7 356,8 Tabell 3.1 Utbetalda korttidsstudiebidrag i tkr Antal inkomna ansökningar Antal avslagna ansökningar Tabell 3.2 Antal ansökningar om studiebidrag Här redovisas antal inkomna som hör ihop med årets utbetalda och reserverade belopp. Antalet :inkomna ansökillngar har ökat jämfört med fjolårets halvårsrapport, d å det var 68 ansökillngar registrerade, eller så rapporterar vi olika.. Av 121 inkomna ansökillngar avslogs sju stycken, vanligen för att de :inkommit för sent. Fem ansökningar är under beredning, komplettering inväntas. Kvinnor Män Tabell 3.3 Redovisning antal kvinnor och män av inkomna ansökningar Det är fortfarande flest kvinnor som ansöker om korttidsstudiebidrag och sedan 2017 har ansökllngar från män minskat. 5

31 KOMPETENSFÖRSÖRJNING,!SK-RAPPORTERING, ET C Nordsamisk språkkonsulent Giellagaldu har arbetat arbetar ca 25 % under period Lulesamisk språkkonsulent Giellagåldu arbetar 100 % från Sydsamisk språkkonsulent Giellagalduarbetar 80 % från , har på egen begäran avslutat anställningen. Vakant tjänst, vikarie som nordsamisk språkkonsulent, annonsering h ar skett, ej sökande med tillräckliga kvalifikationer. Vakant tjänst på språkcenh um, rekrytering påbörjad, avsikt att ha anställd på plats 1 januari Tjänstledig personal på språkcentrum Språkhandläggare, behov utifrån tillfällig omorganisation, annosnering skett, ej fått sökande med önskade kvalifikationer. ÖVRIGT (EX DELTAGANDE I MÖTEN, KONFERENSER MM) AVDELNINGSCHEF 13 juni Arbetsmiljöutbildning 14 juni Studiebesök på Språkrådet 2-3 juli, besökt Gaisi språkcentrum vid språkaktivitet för barn i Manndalen. 28 augusti Deltagit på NÄS möte i Karsjok augusti A vdelningsmöte i Funäsdalen 31 augusti Arbetsledarmöte i Östersund 13 september Deltagit på SVTs workshop i Stockholm september. Deltagit på workshop, "Håll språken levande", Stockholm, med anledning av Sveriges ordförandeskap i nordiska ministerrådet. SPRÅKKONSULENT 6

32 SAMISKT SPRÅKCENTRUM 14 juni Studiebesök på Språkrådet UPPFÖLJNING AV LAG OM NATION ELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK (NM) 7 juni Möte med tjänstemän på Kulturdepartementet 3 juli Möte med Härjedalens kommun ang samisk förskoleverksamhet. 21 september Deltagit på dialogmöte med SVT i Kiruna 7

33 CHEFSRAPPORT KULTUR PER IOD: Såmediggi S:imedigge Såmiediggie Saemicdigl<le Budget för Utfall för Avdelning/enhet perioden perioden Kommentar Kultur tkr tkr Kulturnämnd 600 tkr 423 tkr MÅL OCH UPPDRAG Verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att besluta om fördeln ingen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, fastställa mål för och leda det sam iska språkarbetet, medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, informera om samiska förhållanden, och utföra de övriga uppgifter som ankom mer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2010:868). Sametinget är förvaltn ingsmyndighet för samisk kultur. Sametinget ska följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen av samisk kultur. Förordning (2009: 1395) ÖVERGRIPANDE MÅL 2018 Med utgångspunkt från ovanredovisade styrdokument har följande övergripande verksamhetsmål utarbetats: Ökat politiskt och förvaltningsmässigt självbestämmande genom: o Ökat inflytande i ekonomiska sociala och kulturella beslutsprocesser som påverkar det samiska samhället o Ökat inflytande i beslutsprocesser som påverkar samernas trad itionella land- och vattenområden samt naturresurser o Ökat deltagande och höjd kompetens i intern ationella processer rörande urfolk

34 Livskraftigt samiskt samhälle genom: o Förstärkande av det samiska kulturarvet o Starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. o Ökat fokus på områden som socialpolitik, utbildning, forskning samt idrott Starkare samiskt näringsliv genom: o En ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt hållbar rennäring o Breddad samisk näringsbas o Ökad lönsamhet bland samiska företagare o Utökat förvaltningsansvar för de samiska näringarna Ökad användning och därmed ökat synliggörande av det samiska språket VERKSAMHETENS MALSATTNING Utifrån de övergripande målen ska verksamhetsmål för 2018 formuleras. Nedan följer en sammanställning av gemensamma verksamhetsmål. En mera utvecklad beskrivning av målen samt tillhörande aktivitetsplaner återfinns i respektive avdelnings egen verksamhetsplan. 1. Det finns ett ökat förtroende för Sametinget som organisation hos den samiska allmänheten 2. Sametinget ska ha ett avtal med Sverige rörande samiskt deltagande i svenska FNdelegationer 3. Vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö 4. Samiska traditionella kunskaper respekteras och används i ökad utsträckning i underlag för politiska och förvaltningsmässiga processer och beslut 5. Vårt deltagande i samråd och beslutsprocesser har ökat 6. Vår användning, muntligt och skriftligt, av de samiska språken har ökat både internt och externt 7. Vi har förbättrat kvaliten och effektiviteten i handläggningen. AKTIVITETER UNDER PERIODEN Kulturverksam het (uppdrag, samverkan, uppföljning, bevakning): Regeringsuppdrag till Sametinget att analysera och utvärdera verksamheten vid Samernas bibliotek, samt ge förslag på åtgärder för att vidareutveckla biblioteket: Sametinget har överlämnat utvärderingen till regeringen 30/3. Styrelsen beslutade att uppdra till kansliet att ge förslag till åtgärder utifrån utvärderingens slutsatser. Kansliet bereder ärendet och kommer att lämna förslag till styrelsen. Aven kulturnämnden kommer att höras. Kungliga bibliotekets nationella biblioteksstrategi och lägesbeskrivning om biblioteken och de nationella minoritetsspråken tas med i beredningen. Referensgrupp för nationella biblioteksstrategin: 2

35 Avdelningschefen ingår i referensgruppen tillsammans med andra myndigheter och institutioner. Möte har hållits den 3 oktober. Sametinget ska inlämna synpunkter till strategin senast den 31 oktober. Repatriering av samiska kvarlevor: Avdelningschefen deltar i ett nätverk tillsammans med bland annat Västerbottensmuseum, Skogsmuseet, Länsstyrelsen, Svenska kyrkan och Lycksele kommun, om repatriering av 25 samiska skallar hos Västerbottensmuseum, som ska återbegravas på Gammplatsen i Lycksele. Aven Mikael Jakobsson, sammankallande i etiska rådet, deltar i processen genom sin tjänst på Skogsmuseet. Susanne och Mikael har deltagit på möte 25/4, där Susanne informerade om Sametingets arbete med repatriering. Nätverket har haft möte den 12 juni och nytt möte planeras under oktober månad. Mikael deltar på dessa möten. Sametinget, Västerbottensmuseum (Jans Heinerud) och Mikael Jakobsson (etiska rådet), deltog 28/5 på samråd med Riksantivarieämbetet angående deras regeringsuppdrag att utarbeta vägledningar för museerna dels om mänskliga kvarlevor, dels om återlämnande av vissa kulturföremål. Susanne och Mikael informerade om Sametingets arbete med repatriering. Nytt möte hålls den 8 oktober, då Mikael deltar för Sametingets räkning. Kansliet och etiska rådet kommer att ta fram direktiv och en tidsplan för etiska rådets arbete fram till december 2019 då etiska rådets mandat tar slut. Avdelningschefen och Mikael Jakobsson har haft möte den 27 september kring detta. Unescokonventionen till skydd för immateriella kulturarv: Susanne och Marina Nilsson-Ederlöv (vice ordförande i kulturnämnden) deltog på en konferens i Anar, Finland, 23-24/5 arrangerad av Sametingen i Sverige, Norge och Finland, Samerådet, Sameslöjdstiftelsen och Samiska konstrådet. Vid konferensen föreslog Samerådet att lyfta frågan till SPR om ett gemensamt samiskt arbete med konventionen genom en samisk arbetsgrupp. Susanne deltar i den nationella samrådsgruppen för konventionen, tillsammans med ansvariga myndigheter och institutioner. Möte har hållits den 21 augusti Arbetsgruppen för samisk nationalscen: I arbetsgruppen ingår Nils- Johan Labba (kulturnämnden), Anna Mämmi (kulturavdelningen) och Anders Kråik (styrelsen) från Sametinget. Arbetsgruppen hade möte 14/5. Det beslutades attasa Simma (teaterchef GST) och Tomas Bokstad (TYP Kulturkapital) tar fram ett underlag för samisk nationalscen som överlämnas gemensamt av Sametinget och GST till kulturdepartementet. Arbetsgruppen har haft möte 3 september 2018 med kulturdepartementet. Under mötet lämnade arbetsgruppen in en delrapport om arbetet med att etablera en samisk nationalscen. I rapporten beskrivs uppdraget idag och hur uppdraget som nationalscen bör se ut och vilka resurser som krävs för att bilda en samisk nationalscen. Kultursamverkansmodellen (samråd med Statens kulturråd, landsting och regioner): Löpande under året. Sametinget deltar i samråden i syfte att lyfta de samiska frågorna i regionernas arbete med kulturplanerna. Regeringsuppdrag till Sametinget om samiska kulturarv: Regeringen har gett Sametinget i uppdrag att se över behovet av insatser för att samla in, bevara och vetenskapligt bearbeta arkivmaterial med koppling till urfolket samerna och de samiska språken. I uppdraget ingår att se över om det behövs ett förtydligande av det statliga ansvaret för samiska kulturarv. Uppdraget ska ske i samverkan med Institutet för språk och folkminnen, efter 3

36 samråd med samiska organisationer, och redovisas senast 1 / Avdelningschefen är projektledare och tillsätter projektgrupp, tar fram projektdirektiv och gör tidsplan. Möten har hållits med ISOF den 21 augusti och 2 oktober. Sametinget och ISOF kallar samiska organisationer och institutioner till samråd den 4 oktober i Jokkmokk på Ajtte. Inbjudan har även lagts ut på Sametingets hemsida. Frågan bereds därefter internt hos Sametinget och ISOF innan redovisningen inlämnas. Arkivutredningen: Den statliga Arkivutredningen under ledning av Lars llshammar ska göra en bred översyn av arkivornrådet. Som ett led i det arbetet kommer utredningen att genomföra besök på olika platser i landet för att inhämta synpunkter från arkivmyndigheter, enskilda arkivinstitutioner, arkivföreningar och andra intressenter. Vid mötet den 5 oktober i Härnösand deltar Ingrid Inga (kulturnämnden). Sametinget kommer inlämna synpunkter i ett senare skede i utredningen. MR: Susanne, Anja och Ingela har deltagit på Forum för levande historias MR-forum den 10 september, med föreläsningar om rasism, islamofobi, hatbrott och hbtq-personers levnadsvillkor. Kansliet, språknärnnden och kulturnämnden har haft möte med utredaren på kulturdepartementet rörande utredning av inrättande av en MR-institution. Sametinget inlämnade skriftliga synpunkter till utredningen efter mötet. Kulturkonferens för kulturarbetare, 6-7 november i Storforsen: Kulturnämnden har avsatt medel för att arrangera en kulturkonferens för kulturarbetare. Planeringsmöte har hållits den 12 september. Inbjudan har lagts ut på Sametingets hemsida. Temat är "Hur kan samiskt kulturliv och samiska kulturarbetares villkor stärkas? Vilka utmaningar och möjligheter ser samiska kulturarbetare idag?" Fyra föreläsare berättar om sina respektive kulturområdens utveckling och hur det bidrar till att stärka hela det samiska kulturlivet: Asa Simma, Samisk nationalscen Nils-Henrik Sikku, Tjallegoahte- Författarcentrum Sapmi Anne Lajla Utsi, lnternational Sami Filminstitute Lena Viltok, mästare i duodji Deltagarna kommer även att arbeta kring olika frågor i mindre grupper och dagen avslutas med ett panelsamtal. Samråd med Institutet för språk och folkminnen: Sametinget och ISOF håller årliga samråd kring gemensamma frågor. Möte hölls den 21 september i Stockholm. Från kansliet deltog Susanne och Marie-Louise. Ingrid Inga och Lars Miguel deltog från nämnderna. Bland annat behandlades språkcentrum, uppdrag om ort- och personnamn, arkivuppdraget, Unesco-konventionen om immateriella kulturarv och fördelning av medel till revitalisering av nationella minoritetsspråk. Underlag kulturfrågor till nämnden och styrelsen: Budgetunderlag : Kulturnämnden har beslutat vad som ska ingå i budgetunderlaget avseende kultur under mötet den 19 september. 4

37 Kulturavdelningen har överlämnat underlag om samisk idrott till hälso-, äldre- och idrottsnämnden. Bidrag till samisk kultur (löpande verksamhet): Ärendehantering (ansökningar, redovisningar, anstånd, avsluta ärenden, ekonomisk uppföljning av beviljade och utbetalda bidrag etc) Planering och genomförande av möten (dagordning, ordförandeberedning, föredragande/sekreterare vid möten, protokoll etc) Remisser: Kulturavdelningen har besvarat en remiss: "Konstnär oavsett villkor" utan invändningar (Dnr ) Utredningen ger förslag som ska stimulera arbetsmarknaden så att fler konstnärer kan leva på sitt konstnärliga yrke. Förslagen ska även stärka konstnärernas position i dagens digitaliserade samhälle samt ge bättre förutsättningar för att ungdomar i hela landet, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska våga välja konstnärsyrket. AVVIKELSER GENTEMOT PLAN KOMPETENSFÖRSÖRJNING,!SK-RAPPORTERING, ETC. Rekrytering pågår av en kulturutredare till kulturavdelningen. Av 17 ansökningar har fyra kallats till intervjuer. MBL har hållits med facken den 4 september, och intervjuer har hållits den 14 och 17 september. Avdelningschefen går en chefsutbildning genom Ericson & Hjelte, med ca 10 träffar. Ledningsgruppen har haft en arbetsmiljöutbildning den 3 september. ÖVR IGT (MÖTEN MM. ) Personalkonferens augusti i Björkliden Möte med Nationella samrådsgruppen för Unesco-konventionen till skydd för immateriella kulturarv, den 21 augusti i Stockholm Möte med In stitutet för språk och folkminnen avseende gemensamt arkivuppdrag, den 21 augusti i Stockholm. Avdelningsmöte för verksamhetsplanering, den 29 augusti i Kiruna. Möte med Patricia Fjällgren, projektledare på Polarbibblo, den 30 augusti i Kiruna. Kulturavdelningen har gett kanslistöd vid kulturnämndens möte den 19 september. Ordförandeberedning hölls den 12 september. Ordförandeberedning den 25 september. Möte med Anders Kråik (styrelsen) och Ingrid Inga (kulturnämden) den 8 oktober. Styrelsemöte den oktober 5

38 CHEFSRAPPORT NÄRING PERIOD: Såmedjggi S:\medigge Såmfodiggic SnemJcdigkie Avdelning/enhet Budget för perioden Utfall för perioden Kommentar Näringsavdelningen Näringslivsavdelningen finansieras via externa medel MÅL OCH UPPDRAG Verka för en levande samisk kultur, ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet.medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten.informera om samiska förhållanden, och utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2010:868). ÖVERGRIPANDE MÅL 2017 Med utgångspunkt har följande övergripande verksamhetsmål utarbetats: Ökat politiskt och förvaltningsmässigt självbestämmande genom: o Ökat inflytande i ekonomiska sociala och kulturella beslutsprocesser som påverkar det samiska samhället o Ökat inflytande i beslutsprocesser som påverkar samernas traditionella land- och vattenområden samt naturresurser o Ökat deltagande och höjd kompetens i internationella processer rörande urfolk Livskraftigt samiskt samhälle genom: o Förstärkande av det samiska kulturarvet o Starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. o Ökat fokus på områden som socialpolitik, utbildning, forskning samt idrott Starkare samiskt näringsliv genom: o En ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt hållbar rennäring o Breddad samisk näringsbas o Ökad lönsamhet bland samiska företagare o Utökat förvaltningsansvar för de samiska näringarna Ökad användning och därmed ökat synliggörande av det samiska språket VERKSAMHETENS MÅLSÄTTNING

39 Utifrån de övergripande målen ska verksamhetsmål för 2018 formuleras. Nedan följer en sammanställning av gemensamma verksamhetsmål. En mera utvecklad beskrivning av målen samt tillhörande aktivitetsplaner återfinns i respektive avdelnings egen verksamhetsplan. 1. Det finns ett ökat förtroende för Sametinget som organisation hos den samiska allmänheten 2. Sametinget ska ha ett avtal med Sverige rörande samiskt deltagande i svenska FNdelegationer 3. Vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö 4. Samiska traditionella kunskaper respekteras och används i ökad utsträckning i underlag för politiska och förvaltningsmässiga processer och beslut 5. Vårt deltagande i samråd och beslutsprocesser har ökat 6. Vår användning, muntligt och skriftligt, av de samiska språken har ökat både internt och externt 7. Vi har förbättrat kvaliten och effektiviteten i handläggningen. Då de allmänna verksamhetsmålen nyss har blivit klara håller Näringsavdelningen på att utarbeta egna verksamhetsmål, indikatorer/mått samt prioriteringar. Detta ska vara klart innan aprils utgång. AKTIV ITETER UNDER PER IODEN A PRIL - SEPT 2018 Insatser - Landsbygdsprogrammet Förändring av startstödet Landsbygdsprogrammet arbetar på med ansökningar och utbetalningar. En stor förändring är att kommissionen meddelat förändring i maxtiden från att ha etablerat företag till ansökan om stöd lämnas in utökats från 6 till 24 månader. Vi vet inte om det är Sametingets förtjänst eller om det är dåligt söktryck från Jordbruket men det är i alla fall positivt. Dock har Sametinget nästa inga medel kvar att fördela. Diskussioner med Jordbruksverket kommer att påbörjas om det finns några utsikter till utökning av medel för flera startstöd. Den diskussion som ofta florerar i Jokkmokksområdet är att Sametinget beviljat får många startstöd till Sirges samebys grannsamebyar, vilket enligt dem får konsekvenser angående betestryck etc. I dagsläget yttrar sig den sameby där sökande är medlem över ansökan. Behöver vi också fundera över om vi i framtiden ska ta hänsyn till grannsamebyarnas renantal innan vi beviljar startstöd? Vi kommer att lägga ut statistik över alla beviljade startstöd på hemsidan från 2001, alltså även för tiden innan Sametinget fick ansvar. 2

40 Partnerskapsmöte Landsbygdsprogrammets partnerskap träffas en gång per halvår där Sametinget informerar om söktryck, budget och vad som är aktuellt inom programmet. Denna gång träffades partnerskapet den 7 juni i Stockholm. Som avslutning på dagen besöktes mateventet Smaka på Stockholm. Sametinget medfinansierar via landsbygdsprogrammet ett projekt som hade en aktivitet på matmässan, "Smaka Sapmi" för att visa upp det samiska köket. OECD och projektet Linking indigenous communities with regional development Sametinget deltar i OECD:s projekt Linking indigenous communities with regional development. Projektet syftar till att stärka urfolks ekonomiska utveckling och företagande genom att bättre sammanlänka urfolkssamhällen med strategier för regional och landsbygdsutveckling. De länder som OECD huvudsakligen studerar i projektet är Kanada, Sverige och Australien. För varje land kommer en rapport att publiceras med rekommendationer för hur länderna bör inkludera urfolk i sina program och strategier på bättre sätt. Rapporterna bygger bl.a. på information som OECD samlar in vid besök i respektive land, s.k. fact-finding missions. Rapporterna har fyra fokusområden: data och statistik, land rättigheter och ekonomisk utveckling, företagsamhet och tillväxt, samt styrning och kapacitet. Som en del i projektet kommer även en global jämförande studie av de tre huvudländerna samt andra medlemsländer att publiceras. OECD:s arbete baseras på s.k. peer reviewing vilket innebär att de olika medlemsländerna granskar varandra. Vid varje landsbesök har OECD därför med sig representanter från andra medlemsländer som bidrar med ett jämförande perspektiv, ställer frågor och berättar om positiva exempel som värdlandet kan lära sig av. Side-event på permanent forum För att informera om projektet, OECD:s besök i Sverige och samiskt inflytande över markanvändning och förvaltning arrangerade Sametinget och OECD ett side-event på FN:s permanenta urfolksforum (på engelska Permanent Forum for lndigenous lssues) i New York den 17 april Workshop i Bryssel den 5 juni Utöver landbesöken har OECD i samarbete med EU-kommissionen arrangerat en workshop lndigenous economic development in the European Arctic i Bryssel den 5 juni I workshopen deltog representanter från Norge, Finland, Sverige och Danmark, EU-kommissionens olika di rektorat samt urfolkrepresentanter från bl.a. Sametingen, Samerådet och Grönländska representationen vid EU. Från Sametinget deltog Matilda Månsson (samt näringsnämndens ordförande Stefan Mikaelsson. Även Lars Anders Baer deltog som representant för Barentsrådet). Workshopen diskuterade bl.a. hur samarbetet mellan EU-kommissionen och urfolk i EU kan förbättras samt hur ekonomisk utveckling kan förstås ur ett urfolksperspektiv. Några av slutsatserna från workshopen är att urfolk spelar en viktig roll för att stärka ekonomi och näringsliv i glesbygden och att det är viktigt att integrera urfolks näringsliv bättre i staternas kontakter och samarbete på EU-nivå. Sametingets deltagande som peer reviewer I maj 2018 deltog Sametinget, genom Lars-Anders Baer, som peer reviewer vid OECD:s första besök till Kanada. Den september genomförde OECD ett andra besök till Kanada där Sametinget deltog som peer reviewer genom jurist, Matilda Månsson som hjälpt till att koordinera Sametingets deltagande i projektet. Under den andra resan till Kanada besöktes olika First Nations i Ontario: Mississaugas of the New Credit, Matawa Tribal Council (en sammanslutning av 9 First Nations i norra Ontario), samt Neskantaga (en s.k. fly-in community- som endast går att nå med flyg eller isvägar vintertid). 3

41 Sametingets representant har sammanställt synpunkter och iakttagelser från besöket som används av OECD som underlag för rapporten om Kanada. En strategiplan har utarbetats för att ta hand om resultatet av rapporten. Den finns som ett förslag till styrelsen. Insatser - lnterreg Arbetet löper på med ansökningar. Programmet har två till tre call per år och inkomna ansökningar behandals därefter. Inga avvikelser. EU-programmen EU:s långtidsbudget är antagen och nu har EU-kommissionen (KOM) påbörjat arbetet med att se över de förordningar som styr EU-fonderna. De fonder vi berörs av är främst regionala och sociala fonden. I regionala fonden ingår lnterre Sammanhållningsfonden Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) Europeiska socialfonden plus (ESF+), Asyl- och migrationsfonden (Amif)s Fonden för inre säkerhet6 Instrumentet för gränsförvaltning och visering, Sametinget har besvarat en remiss angående de framtida fonderna (dnr: ), men då vi inte är fondförvaltande myndighet så kan vi endast yttra oss generellt. För sametingets del är det viktigt med två saker: dels att lnterregarbetet fortsätter och Vad gäller regionala fonden så vill vi naturligtvis att den samiska regionen ses som en viktig del i den territoriella utvecklingen. Ryktena går att lnterregkartan ritas om, att Norge inte längre är lika intresserad av att delta i det interregionala arbetet samt att samarbete där vatten delar länder inte längre ska vara möjligt. Vi får se. För samisk del är det interregionala arbetet viktigt då det till stora delar följer den samiska regionen. Vi behöver dock arbeta med norska sametingets medverka i programarbetet och vi behöver en gemensam plan över vision och mål. Vilka problemområden vill vi lösa med samarbetet. SPR har fattat beslut om att arbeta med lnterreg och man har pekat ut att det är Svenska Sametinget som har ansvar för att hålla ihop det. Min fråga är: vem äger frågan? Finns det någon utpekad politiker som fått ansvara att följa frågan? Till vilken ska vi återrapportera? Vad gäller framtida landsbygdsprogram har man inte alls kommit lika långt. Det arbetet har knappt påbörjats utan det är den framtida jordbrukspolitiken som är i fokus först. Reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJF - GAP) Sametinget har under våren/hösten deltagit i på tre saksråd, anordnade av näringsdepartementet rörande den framtida jordbrukspolitiken (FJP - GAP). Det har varit en tjänstemannaberedning hittills. Vi har hårt drivit frågan om rennäringens medverkan i framtida jordbruksprogram. Det har inte varit lätt då rennäringsfrågorna aldrig har funnits med inom jordbrukarstöden (på ett möte markerade Jordbruksverkets tjänsteman så kraftigt mot rennäringens/sametingets medverkan att till och med LRF satte ned foten och krävde att rennäringens behov också måste få komma fram). Sametinget har yttrat sig i frågan angående det förslag som föreligger och på onsdag den 10 oktober har vi fått till en träff med 4

42 departementsrådet Lars E Olsson för att diskutera detta. Näringsnämnden har beretts möjlighet att träffa näringsdepartementet då, men ville skjuta på mötet en vecka då inte alla ledamöter kunde närvara. Det innebär att näringsnämnden träffar en lite annan konstellation onsdagen den 17 oktober. Hur som helst behöver vi driva denna fråga så långt vi kan då det är viktigt att vi inför denna programperiod prövar alla vägar att fä ett mera rättvist stödsystem för renskötselföretagen att, i li khet med jordbruket, ta del av stöd för omställning gällande miljö och klimat, men också för att få stöd i form av hållbarhet och ekosystemtjänster. Samisk besöksnäring Näringsavdelningen besökte Sametinget på norsk sida i maj Besöket var för att samtala om näringslivsfrågor, informera oss om vilka näringslivsfrågor de arbetar med, vad som är aktuellt samt hur vi ska kun na samarbeta på ett klokt sätt. ett väldigt bra möte och vi blev väl omhändertagna. Vi beslutade att som första åtgärd hitta ett samarbete kring samisk turism/reiseliv och ett möte planerades till oktober i Tromsö. Nu ändrades det till ett möte i Karasjok där norska och finska sametinget deltar och där även representanter från norsk och finskt reiseliv medverkar. Ämnet är etiska riktlinjer och utmaningar för samisk turism. Från Sametinget sida deltar vi med en representant, men vi har också initierat att någon representant för Visit Sapmi och för det arbete som gjorts kring samiskt kvalitetsmärkn ing av samisk turism (Sapmi experience) är med och informerar om arbetet som redan är gjort på Svensk sida. (SSRprojekt). Detta ska förhoppningsvis återkopplas till det uppdrag som SPR har beslutat om gällande Samisk turism men vem återkopplar/rapporterar vi till? Utlysning av projektledartjänst/administratör Näringsavdelningen har utlyst en projektledartjänst på 100% i 18 månader för att initierar och administrera det stora kompetensutvecklingsprojekt som beslutats inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Ansökningstiden gick ut den 25 september, tre sökande till tjänsten och nu pågår arbete med intervjuer och anställning. Näringslivschefen tillsammans med chefen för ekonomi/adm. sköter förfarandet. Upphandling av utredare - Läget i Säpmi Näringsavdelningen har färdigställt upphandlingsunderlag för utredaren som ska genomföra analysen - Läget i Sapmi. Upphandling enligt LOU pågår och beräknas vara klart i mitten av november. AVVIKEL SER GENTEMOT PLA N Ingen avvikelse gentemot plan. KO MP ET ENSFORSORJNING,!SK-RAP PO RTERIN G, ETC Utbildning i ekobrott och bedrägerier Utbildning i LOU. 5

43 INFORMATIONSINSATSER lnformationsinsatser Landsbygdsprogrammet/lnterreg: april i Kiruna och Soppero (LB/lnterreg) april Frösön (LB/lnterreg) 30/5-1/6 SSR landsmöte Staare (LB/lnterreg) ÖVRIGT (EX DELTAGANDE I MÖTEN, KONFERENSER MM ) Möte Torsta lantbruksskola - småskalig matkultur, As (CH) Konferens - nordsvenska kulturlandskapet, Frösön (CH, HB) Referensgruppsmöte - småskalig matkultur, Stockholm (IN) Möte kultur- och näringsdepartementet, Kiruna (IN) Ledningsgruppskonferens, Piteå (IN) Möte med norska Sametingets näringslivsavdelning, Karasjok (IN, TS, CH, HB) Studiebesök Sametinget i Norge, Karasjok (IN, TS, CH, HB) Referensgruppsmöte - småskalig matkultur, Eldrimner As (IN) övervakningskommitten Landsbygdsprogrammet, Linköping (IN) Styrkommittemöte lnterreg, Svalbard (HB) Partnerskapsmöte, Stockholm (TS, CH) Sakrådsöte näringsdepartementet, Stockholm (CH) Möte angående rasismutredningen, Umeå (IN) Sakrådsmmöte näringsdepartementet, Stockholm (CH) Nordiskt ämbetsmannamöte (NÄS), Karasjok (IN) Forumträff rasism och hatbrott, Stockholm (IN) Fondövergripande samarbete norra Norrland, Skellefteå (IN) Planeringsdagar Näringsavdelningen, Jänsmässholmen (IN, CH, HB, TS) Näringsnämnden har under denna period haft två möten: , Luleå , Umeå 6

44 CHEFSRAPPORT REN NÄRING PERIOD: S:imediggi S:\medigge Såmicdiggic Saemicdlgldc Avdelning/enhet Budget för perioden Utfall för perioden Kommentar Förvaltning RFA MAL OCH.UPPDRAG. Sametinget arbetar för det samiska folkets bästa och som engagerade ambassadörer synliggör vi samerna som urfolk. Sametinget initierar, utvecklar och verkställer insatser som främjar samiska språken, kulturen, näringarna samt berikar samhället genom samisk kunskap. ÖVERGRIPANDE MAL 2017 Ökat politiskt och förvaltningsmässigt självbestämmande genom: o Ökat inflytande i ekonomiska sociala och kulturella beslutsprocesser som påverkar det samiska samhället o Ökat inflytande i beslutsprocesser som påverkar samernas traditionella land- och vattenområden samt naturresurser o Ökat deltagande och höjd kompetens i internationella processer rörande urfolk Livskraftigt samiskt samhälle genom: o Förstärkande av det samiska kulturarvet o Starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. o Ökat fokus på områden som socialpolitik, utbildning, forskning samt idrott Starkare samiskt näringsliv genom: o En ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt hållbar rennäring o Breddad samisk näringsbas o Ökad lönsamhet bland samiska företagare o Utökat förvaltningsansvar för de samiska näringarna Ökad användning och därmed ökat synliggörande av det samiska språket VERKSAMHETENS MÅLSÄTTNING 1. Det Finns ett ökat förtroende för Sametinget som organisation hos den samiska allmänheten 2. Sametinget ska ha ett avtal med Sverige rörande samiskt deltagande i svenska FN-delegationer 3. Vi upplevs som en attraktiv arbetsgivare och har en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö 4. Samiska traditionella kunskaper respekteras och används i ökad utsträckning i underlag för politiska och förvaltningsmässiga processer och beslut 5. Vårt deltagande i samråd och beslutsprocesser har ökat 6. Vår användning, muntligt och skriftligt, av de samiska språken har ökat både internt och externt 7. Vi har förbättrat kvaliten och effektiviteten i handläggningen.

45 AKTIVITETER UNDER PERIODEN Bränder och torka under sommaren Sametinget har begärt extra medel för konsekvenserna av sommarens bränder och torka. 31 samebyar är drabbade av bränder. Den brandskadade ytan som ligger inom samebyarnas betesområden uppgår preliminärt till 215 km 2 ( ha). Förutom de direkt drabbade områdena råder det stor osäkerhet hur bränderna har påverkar kringliggande områden. Man pratar om rökusotad lav, tjärad häng lav etc. Inventering av detta är inte påbörjat. Väldigt få renägare har egna direkta detaljkunskaper om hur så stora bränder påverkar betet. Men man vet att renarna till stor del går på lukt för att finna lav under vintern, så det finns en stor risk för att betydligt större områden än de direkt drabbade kan påverka renarnas vilja att beta. Konsekvenserna av och efter den ovanligt varma och torra sommaren är generellt det som samebyarna är mest oroliga för. Den höga värmen har medfört att renarna har fått mindre betesro samt att kvaliten på betet har påverkats negativt. Generellt bedöms renarna vara i sämre kondition än vanligt inför kommande vinter. Majoriteten av de samebyar som Sametinget och SSR har pratat med har i dagsläget inga besked om de kommer att få leveranser av hö/ensilage till vintern. Indikationerna pekar på att det kommer bli mycket svårt att få tag på. Behovet är stort, 30-40% i SSR undersökning. Avsaknaden av reservbetesområden som går att nyttja samt klimatsvängningarna innebär stora påfrestningar. Många samebyar har därför behov av ensilage för att bättre kunna möta de olika hoten. Främst råder en stor osäkerhet om konsekvenserna av bränderna, man vet inte riktigt förrän renarna närmar sig dessa betesområden (okt-dec). Däremot är den befarade bristen på hö/ensilage ett ännu större orosmoment. Majoriteten av samebyarna har inte fått besked om leveranser och det kombinerat med den ansträngda renskötseln (klimauexploateringar) kan leda till mycket allvarliga konsekvenser (massdöd mm). Kostnaderna för utfodring pga synnerligen svåra betesförhållanden bedöms öka med 55%. Kostnad sökningen för cesiumverksamheten bedöms öka med 18%. Utöver detta tillkommer extra kostnader på 2 mkr (drifts- och personalkostnader, anläggningskostnader m.m.). Bedömning av kostnadsökningarna baseras på att pelletspriset ökar med 35% och hö/ensilage med 500% jämfört med förra säsongen. Sametinget har därför begärt 60,375 mkr för kommande säsong, varav 53 mkr begärs i särskilt anslag. Sametinget ansöker också om kostnadstäckning för prognosticerat underskott på 7,5 mkr som är följden av årets katastrofskadeersättningar. Det senare begärs inom ramen för rennäringens främjandeanslag, anslag 1 :22. Vidare föreslår Sametinget ett nytt anslag för klimatomställning för rennäringen med 1 O mkr för 2019 och 20 mkr från år Sametinget har deltagit kontinuerligt på möten Länsstyrelsen i Jämtland som har haft regeringens uppdrag att samordna myndigheternas uppgifter och kartläggning av bränderna. Klimatanpassning De 5 pilotarbetena (alt. de 6 samebyarna) som handlar om att ta fram klimat-sårbarhetsanalyser och en handlingsplan för klimatanpassning är i slutfasen. Tidsplanen har förskjutits lite och samebyarna i slutet av september lämnat in ett rapportutkast. från Sametinget, länsstyrelsen och SMHI ska nu ge återkoppling på utkasten innan slutversioner lämnas in i mitten av oktober. Ny nationalpark 2

46 Sametinget deltar i arbetet för bildande av en nationalpark med arbetsnamnet "Vålådalen-Sylarna Helags" i Jämtlands län. Naturvårdsverket har nu presenterat en övergripande inriktning med mål, syfte och vissa knäckfrågor som zonering, tillträdesförbud, allemansrätten m.m. lnriktningsbeslut ska tas av Beredningsgruppen där Sametinget sitter, den 3 oktober. Dokumentet är inte ett slutligt ställningstagande om att en nationalpark ska bildas eller hur en sådan nationalpark ska utformas, utan ett delbeslut - en avsiktsförklaring - som det fortsatta arbetet i national parksprojektet kommer att utgå från (se särskild bilaga). Rovdjursfrågor Sametinget har beviljats 500 tkr från naturvårdsverket för utbildning i förvaltningsverktyget som kommer att ske regionvis under oktober. Ett stormöte med samebyar och myndigheter planeras i december. Förvaltningsverktygets skadeberäkningsprogram kommer ut till alla samebyar den 5 oktober. En officiell version planeras utge i december i samband med stormötet. Arbetsgrupperna för inventerings och rovdjursersättning som består av Sametinget och representanter från samebyarna har kommit igång under maj och juni. Sametinget har den 5 juni 2018 tillskrivit näringsdepartementet dels om Sametingets hemställan om förordningsändringar och uppfattningen om tillämpningen av förvaltningsverktyget, dels om höjda ersättningsnivåer för rovdjuren. Möten och dialog har hållit med näringsdepartementet som nu kallat Naturvårdsverket till möte i frågan. Efter detta möte är det planerat ett möte mellan näringsdepartementet, Sametinget, miljödepartementet samt Naturvårdsverket. Sametinget och Naturvårdsverket (GD m.fl) hade ett möte i Östersund den 28 augusti. Slutsatser: Tydligare former för samverkan om denna sakfråga behövs och är prioriterade. Preliminärt sker samverkan genom en grupp med två personer från respektive myndighet som träffas regelbundet. Lars-Ove Sjajn är Sametingets kontaktperson. Mikael Wallen och Marcus Öhman (enhetschef) är NV:s kontakpersoner. Vägledning och föreskrifter kan vara delar som samverkan sker kring. Naturvårdsverket ger Sametinget möjligheten till inspel om hur de licensjaktsföreskrifter som nu ska ses över av Naturvårdsverket kan ändras så att de på ett effektivt sätt kan bidra till förvaltningsverktyget. Sametinget har önskemål om information om och ökade kontakter om det pågående utvecklingsarbetet av DNA-inventering samt om regler för när det inte går att inventera på grund av väderförhållanden. För utvecklingsarbetet är det viktigt att metodiken fungerar för ersättningssystem. Maria Hörnell Willebrand är ingång när det gäller inventering och DNAprovtagning. Vid mötet berördes även national parksbildande, samiska rättigheter och skyddade områden, traditionell kunskap och CBD. Även den fortsatta samverkan mellan myndigheterna diskuterades. Det beslutades att: Möten i enskilda sakfrågor ska kompletteras med regelbundna övergripande avstämningar mellan chefstjänstemän. De övergripande avstämningarna ska i normalfallet ske två gånger per år, varav det ena mötet bör vara ett fysiskt möte. Om särskilt behov uppstår kan styrelseordförande och generaldirektör delta vid ett avstämningsmöte. Terrängkörning 3

47 Regeringen har tillsatt en utredning för att se över lagstiftningen för terrängkörning och lämna förslag på de förändringar och förtydliganden som behövs för en hållbar terrängkörning i Sverige. Sametinget har en tjänsteman, Matilda Månsson förordnad som expert i regeringens utredning. Utredningens uppdrag är att: Utreda om de regelverk som innehåller bestämmelser om terrängkörning behöver förändras eller förtydligas. Utreda hur en effektiv tillsyn kan åstadkommas. Utreda och överväga den straffrättsliga regleringen vid otillåten terrängkörning och vid behov föreslå ändringar av påföljden i syfte att åstadkomma ändamålsenlig reglering. Lämna förslag för att underlätta för personer med bestående rörelsehinder att köra i terrängen med motordrivet fordon för att jaga, fiska eller bedriva annat friluftsliv Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 november 2019 Regeringen har samtidigt gett Naturvårdsverket i uppdrag att analysera terrängkörningens påverkan på djur, natur och friluftsliv. Uppdraget består av fyra delar där Naturvårdsverket ska: analysera terrängkörningens påverkan på djur, natur och friluftsliv under rådande terrängkörningslagstiftning se över gränsdragningarna för de 16 statliga regleringsområdena i fjällen som anges i nuvarande 6 terrängkörningsförordning undersöka effekten av de terrängkörningsplaner som samebyarna arbetat fram och gjort åtgärder utifrån samla kunskap om möjligheter och begränsningar i nuvarande lagstiftning av att använda elfordon i terräng Denna utredning ska utgöra ett underlag till den av regeringen särskilda utredningen enligt ovan. I det senare uppdraget är Brita I ren Thomasson kontaktperson/samordnare från Sametinget. Uppdraget ska redovisas senast 1 juni Samhällsplanering Kansliet har fortsatt berett handlingsplanen (numera strategi) för samhällsplanering och markanvändning. Meningen är att strategin ska beslutas av styrelsen under vintern. Trafikverket har bett Sametinget genomföra utbildningar i renskötsel. Tomas Kuhmunen har utbildat Trafikverkets personal i 2 omgångar hittills, ca 60 personer har medverkat. En ytterligare utbildning hålls under hösten, 2 dagar. Då kommer ca 200 ur deras personal att deltaga. AVVIKELSER GENTEMOT PLAN 4

48 Samhällsplanering Brita lhren Thomasson har anställts som handläggare samhällsplanering och har påbörjat sin tjänst den 1 juni. Handläggningssystem Systemutvecklingen av handläggningssystem Mearka - renmärkesregiste, Låh ko - företagsregister, Haddi - prisstödssystem samt Navdi - rovdjursersättning, massdöd och inventering, (Mearka och Låhko, renmärkesregister och företagsregister) har påbörjats och sker i samarbete med Geovision, Agio, Mirror och Coresource. ÖVRIGT (EX DEL TAGANDE I MÖTEN, KONFERENSER M M ) Samhällsplanering: 7 juni: 8 juni: 11 juni: 13 juni: 21 juni: juni: 22 augusti: 27 augusti: 29 augusti: 31 augusti: 5 sep: 20 sep: sep: 26 sep: 26 sep: 27 sep: 27 sep: Svenska arbetsgruppen inom forskningsprojektet Adapt Northern Heritage (ett samarbetsprojekt inom I nterreg Northern Periphery and Arctic Programme Projektet under ledning av Historie Environment Scotland och norska Riksantikvaren har 9 pilotmiljöer i Skottland, Irland, Island, Norge, Sverige och Ryssland). I Sverige tittar de på en samisk kulturmiljö (Bartjan) i ett förändrat klimat. RAÄ håller i det på svensk sida men berörd sameby, kommun, länsstyrelse och Gaaltje är också med. De hade en workshop i Bartjan 29 augusti. De testar en modell/mall för att riskanalyser kulturmiljöer i ett förändrat klimat (Anne W) Chefsmöte med Trafikverket (Lars-Ove S, Brita I ren Thomasson) Möte inför konferensen Grön infrastruktur för alla (7-8 november) Avslutande arbetsgruppsmöte inom forskningssatsningen för Storslagen fjällmiljö (Anne W) Möte med samepolitiker om klimatstrategi (Anne W) Befaring vid den planerade Nasagruvan. Fältsyn inför norska regeringens beslut om expropriering (Anne W) Skogsstyrelsens utbildningsdag för deras kommunikationsenhet (Anne W) Möte med samepolitiker om klimatstrategi (Anne W) Möte med myndighetsgruppen för handlingsplaner för klimatanpassningen (Anne W) Mark- och miljödomstolens rennäringsseminarium. anställda på mark- och miljödomstolarna i Umeå och Östersund samt Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm. Sametinget föredrog arbetet med markanvändningsfrågor, hur samiska intressen påverkas av konkurrerande markanvändning samt vad domstolarna bör beakta vid tillståndsprövningar (Anne W och Matilda Månsson) Arbetsgruppen för GIS (Lars-Ove S, Leif J, Bengts Näsholm, samhällsplanerare, GISpersonal) Hearing om Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen. Möte med myndighetsnätverket för klimatanpassning. Fokus var den nya nationella klimatstrategin och den nya förordningen som träder i kraft 1 januari 2019 (den handlar om bl.a om hur Sametinget ska arbeta med klimatanpassning). sfs Sametinget ska årligen redovisa arbetet med klimatanpassning till SMHI och minst vart Se år uppdatera gjord handlingsplan. Naturvårdsverkets vetenskapliga råd (Laila ÖBA) Möte miljödepartementet ang. Sametingets roll och deltagande i den svenska delegationen vid partsmötet (COP 24) för klimatkonventionen i Polen den 4-12 december 2018 (Lars Ove S, Matilda M) Kritiska perspektiv på hållbar utveckling. SLU konferens (140 delt.) där Tomas K höll föredrag. Terrängkörningsutredningen (Matilda M) 5

49 2 akt: 3-4 akt Delegationsmöte den 2 oktober 2018 för förberedelser inför partsmötet (COP 14) för konventionen om biologisk mångfald i Egypten den november 2018 (Matilda M) Stormöte renbruksplan, Arvidsjaur, 100 deltagare. Rovdjur och skog 15 juni 18 jun aug 20 sep 21 sep sep Möte näringsdepartementet (Lars-Ove S) Sametingets arbetsgrupp för järv (Stefan F) Centrala samrådsgruppen rennäring/skogsbruk (Stefan F) Hearing om skogsbränder, Skogsstyrelsen (Stefan F) Nationella sektorsrådet skogsbruk- rennäring (Stefan F) Avdelningsmöte övrigt 11 juni 29 aug 1 akt 2 akt Möte Länsstyrelsen och Ruvhten Sijte ang. markarrende i Härjedalen (Lars-Ove S) Möte Ruvhtens Sijte ang. ärende om saknad styrelse Möte Länsstyrelsen Norrbotten ang. renantal (Lars-Ove S, Laila ÖBA) Möte samebyar i Jokkmokk ang. begäran om fastställande av byagränser (Lars-Ove S, Laila ÖBA) 6

50 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Stivrrasagadoalli/Styrelseordförande Sagadoalli mearradus /Ordförandebeslut Sagadoalli mearrådus Ingrid Inga utses till, inom ramen för SPR, förberedande arbetsgrupp angående samarbete m ed Walt Disn ey Company. Dag som ovan ~0!-0-~ Per-Olof Nutti

51 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Stivrrasagadoalli/Styrelseordförande Sagadoalli mearradus /Ordförandebeslut Sagadoalli mearradus Marita Stinnerbom utses till, inom ramen för SPR, arbetsgrupp ; Gränsöverskridande samarbete angående gemensam strategi i rovdjurspolitiken. Dag som ovan ~~QM8 Per-Olof Nutti

52 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Stivrrasagadoalli/Styrelseordförande Sagadoalli mearradus /Ordförandebeslut Sagadoalli mearradus Per Mikael Utsi utses till, inom ramen för SPR, arbetsgrupp för att utreda samordning av Sametingsvalen i Finland, N arge och Sverige Dag som ovan ~Q?,.fl-~ Per-Olof Nutti

53 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Stivrrasagadoalli/Styrelseordförande Sagadoalli mearradus /Ordförandebeslut Sagadoalli mearradus Ingrid Inga deltar på möte med utredaren för MR-institutionen den 11 september Dag som ovan ~Q?,.{1--~ Per-Olof Nutti 1

54 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Såmediggi Samcdigge Såmiediggie Saemiedigkie Styrelsens redovisning till plenum i Bredsel för period Styrelsens sammanträden Datum 26 april 27 april 24maj 4-5 juni 12-14juni aug 20 sept Ort Stockholm Telefon Saadteskenjuana Giron Giron Ubmeje Telefon Kommentar Arbetsmöte, styrelsen. Styrelsemöte, Styrelsemöte, Mediautbildning för styrelsen Styrelsemöte, Arbetsmöte, styrelsen Styrelsemöte, Ordförandebeslut Datum 4maj 29maj 4juni 15juni 20juni 20juni 7 sept Beslut Marita Stinnerbom deltar i möte med Västerbottens läns Landshövding Magdalena Andersson. Ingrid Inga deltar i biskopsinvigning i Uppsala. Arvode för färdigställande av rapport från arbetsgruppen Samisk sanningskomrnission. Ingrid Inga ingår i förberedande arbetsgrupp ang. Walt Disney Company. Per Mikael Utsi ingår i arbetsgrupp att utreda samordning av Sametingsvalen i Finland, Norge och Sverige. Marita Stinnerbom ingår i arbetsgrupp för gränsöverskridande samarbete angående gemensam strategi i rovdjurspolitiken. Ingrid Inga deltar i möte med utredaren för MR-institution. Möten med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Sametingets styrelse har under perioden haft möten med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke vid två tillfällen. Dessa möten har handlat om konsultationsordningen, utvecklingen för övriga sarnepolitiska frågorna på regeringskansliet samt Laponiatjuottjudus. Sida 1av21

55 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Konsultationsordningen Såmed.iggi Samedigge Såmiediggie Saemiedigkie Styrelsen har hållit 6 dialogmöten med Kulturdepartementet angående Ku2017/01905/DISK. Ändringar i förslaget har presenterats till oss punktvis. Hur det färdiga resultatet än kommer att se ut, så kan Sametingets styrelse konstatera att dialogen med Kulturdepartementet har visat departementets utmaningar i processen. Samtidigt har Sametingets styrelse fått möjlighet att tydliggöra och lägga fram sin syn på förslagets innehåll, och föra fram budskapet om hur viktigt det är för Sametinget och för det samiska perspektivet att uppnå ett bra slutresultat. Övriga möten med kulturdepartementet Utöver konsultationsordningen har Sametinget och Kulturdepartementet behandlat nordisk samekonvention, internationella instrument för samiska frågor, mediefrågor, konsultationsordningens ekonomiska rambelopp för 2018, minoritetsspråkfrågor, Sameskolsstyrelsen, språklagarbetet och Laponiatjuottjudus. Samiskt Parlamentariskt Råd (SPR) SPR:s rådsmöte hölls i Karasjok i år. Ett av ärenden var Samiskt Parlamentariskt Råds handlingsplan för den nya mandatperioden. Andra ärenden: Projektet Ishavsjämvägen - SPR:s yttrande. Samiskt Parlamentariskt Råds mötesplan för 2018/2019. Överlämning av ordförandeskapet i Samiskt Parlamentariskt Råd. Styrelsemöten per telefon 11 juni: Disney och ett eventuellt samarbete om filmproduktion. 28 juni: Styrelsemöte i Kiruna. Information från respektive sameting. Samiskt Parlamentariskt Råds handlingsplan för perioden x Nordisk samekonvention Påbörja arbetet med att harmonisera sametingsvalen på finsk, norsk och svensk sida Klarlägga det samiska inflytandet i Barentsrådet och Arktiska Rådet. Uppföljning av FNs och andra inten1ationella uppdrag FN:s år för urfolksspråk 2019 Identifiera gränshinder i samiska gränsområden Gränsöverskridande samarbete för en gemensam strategi i rovdjurspolitiken Sida 2 av 21

56 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Samisk samverkan i Interreg under programperioden 2021 (komplettering) Mötesplan Andra ärenden o 18 september: Möte med Singapores minister Sam Tam o 21 september: Styrelsemöte Information från respektive Sameting S:imcdiggi Samedigge Såmiediggic Saernicdigkie SPR s 60/2018-s 65/2018 Uppföljning av SPR:s handlingsplan Nordisk Råd Nordisk Råds 70. session i Oslo Möte med välfärdskorrunitten i Nordiskt Råd Internationella möten /forum 2018 CBD Convention on Biological Diversity 17-29november 2018 COP december 2018 IYIL2019; FN:s år för urfolksspråk 2019: Aili Keskitalo föreslås som ledamot till styrgruppen. Att lyfta kvaliteten i samisk barnomsorg och utveckla den samiska pedagogiken. SPR har också arrangerat två seminarier på Sajos i Enare; ett miniseminarium om harmonisering av sametingvalen i respektive länder, deltog gjorde bl.a Per Mikael Utsi, Antti Aikio och Ravdna Buljo Gaup, samt seminariet Gränsöverskridande samarbete för att ta fram en gemensam rovdjursstrategi, deltog gjorde bl.a. Marita Stinnerbom, Jaime Näkkäläjärvi och Biret Må.tja Eira. SCP AR/ Arktiska parlamentarikerkonferensen i Enare september deltog styrelseordföranden på den arktiska parlamentarikerkonferensen i Enare och höll ett anförande om klimatförändringai och välfärd. Se bilaga 1. Parlamentarikerkonferensens slutdokument omtalar urfolkens rättigheter på flera ställen, och dokumentet blev enhälligt godkänd på konferensen i Enare. Urfolksparlamentariker uppmanar arktiska staterna, Arktiska Rådet och EU att bland annat: stärka urfolkens och lokala samhällens rätt till fria och väl underbyggda förhandsgodkännanden när beslut tas om ekonomisk utveckling i Arktis, tillsammans med arktiska urfolk tillämpa forskning om traditionell kunskap eller att årligen hålla ett seminarium där urfolk får dela med sig av traditionell kunskap om förvaltning av naturresurser, att när det planeras stora projekt i Arktis respektera urfolken och den lokala befolkning i området och göra miljökonsekvensanalyser (Enviromental Impact Assessments), där man fokuserar på miljöpåverkan i Arktis. När Sida 3 av 21

57 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning miljökonsekvensanalyser görs, bör man eftersträva urfolkens och lokalsamhällenas fria och väl underbyggda förhandsgodkännanden, lyfta allmänhetens möjlighet till inflytande och nyttja urfolkens och det lokala samhällets kunskaper, Såmcdiggi Samedigge Såmiediggie Saemicdigkie ge stöd till att urfolk ska ha en stark rätt till inflytande och att traditionell kunskap respekteras i alla verksamheter, program och projekt som ingår i Arktiska Rådet, erkänna och stödja urfolkens aktiva medverkan i enlighet med Förenade Nationers urfolksdeklaration i alla nuvarande och kommande verksamheter och processer i Arktis. Vid SCP AR motet i Kiruna höll styrelseordföranden ett anförande för Sametinget om hur gruvverksamhet påverkar och har påverkat rennäringen genom historien både för samebyarna i Kirunaområdet specifikt och för rennäringen i allmänhet, se bilaga 2. Efter anförandet var det öppen debatt. Samiska journalistföreningens årsmöte Styrelseordföranden har medverkat på Samiska journalistföreningens årsmöte den 26:e maj i Kautokeino med inlägg om sann:i.ngskornrnissionen, se bilaga 3. Samiska journalistföreningen refererar till FN:s urfolksdeklaration och att samisk media inte har det självbestämmandet som deklarationen utlovar till urfolkssamhällen, tex. det samiska samhället. Media är viktigt i sarnhällsutvecklingen och den har en central roll i främjandet av språk, kultur och samhälle. Samtidigt är media viktig i samhällsdebatten och styrkandet av demokratin. Samiska journalistföreningen uppmanar sametingen och Samiskt Parlamentariskt Råd att snarast påbörja arbetet med detta. Föreningen uppmanar även sametingen och SPR att granska hur man kan styrka samiskt självbestämmande i skriftliga medier, och hur skriftliga medier ska utvecklas i ett nordiskt perspektiv. Svenska Samers Riksförbund (SSR) Styrelseordföranden, vice styrelseordföranden och styrelseledamot med ansvar för rennäring har följt SSR:s landsmöte i Östersund, 31 maj -1 juni. Medverkan i paneldebatt om klimatändringar och om samepolitik och rättsutveckling. Sida4 av 21

58 SÅMEDIGGl/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Samerådet 21 september deltog styrelseordföranden p å ett dialogmöte i Enare om Arctic Railway och berättade om vilka konsekvenser detta projekt kommer medföra för samer i Sverige. Se bilaga 4. Samediggi S:lmediggc Såmicdigg!e Saemicdigldc Andra deltagare: Aili Keskitalo norska_sametingets president, Tiina Sanila Aikio finska Sametingets president, Åsa Larsson Blind President i Samerådet, Magne Ove Varsi chef för Samerådets avdelning för mänskliga rättigh eter, samt representanter för finska rennäringen. Almedalen 1-4 juli Styrelseordföranden deltog på följande arrangemang under Almedalen, 1-4 juli: seminarium om urfolkens markanvändning, Visby. seminariet om vård och omsorg där Britt Sparrock, styrelseledamot med ansvar för hälsofrågor, medverkade. Vänsterpartiets dag i Almedalen, Jonas Sjöstedt (Vänster) och Jan Björklund (Liberalerna) höll inlägg. möte med Emma Härdmark SWEMIN:s representant. Samtal om gruvdrift. Jägarförbundets seminarium. möte med läns- och kommunpolitiker där Sametingets syn på olika frågor framfördes. EMRIP Expert Mechanism on the Rights of lndigenous Peoples juli Geneve Under sessionens första dag presenterade EMRIP sitt utkast på en studie om FPIC (free, prior and informed consent) och diskuterade denna m ed medlemsstater, urfolksrepresentanter och FN-organ. Sametinget deltog i diskussionen och styrelseordföranden höll ett gemen samt anförande för de tre Sametingen, Samiskt parlamentariskt råd och Samerådet. Se bilaga 5. I anförandet kommenterades bland annat ett yttrande från de Nordiska staterna Norge, Sverige och Finland om Nordisk Samekonvention, och Sametinget uttryckte besvikelse över att arbetet med konsultationsordningen stannat av. Styrelseordföranden följde även diskussionerna under andra agendapunkter som bl a handlar om EMRIPs framtida arbete, goda exempel på genomförande av urfolksdeklarationen och en paneldiskussion om försoningsprocesser. Sida 5 av 21

59 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Sametinget och Naturvårdsverket 28 juli: Möte med chef för Naturvårdsverket i Östersund Närvarande: Samediggi Samedigge Såmiediggle Saemicdigkie Björn Risinger, chef GD Gunilla Ewing Skotnicka, chef i naturavdelningen Ola Larsson, Mikael Wallen, handläggare Sametinget Styrelseordförande Styrelseledamot med ansvar för rennäring kanslipersonal Ärenden: Rovdjur och toleransnivåer, traditionell kunskap, CBD, projekt om samiska rättigheter och skyddsområden, Sametingets och naturvårdsverket samverkan. COP 23, FN:s klimatkonferens i Bonn Tyskland Under förmötet för FN klimatkonferens i Bonn deltog styrelseordföranden och kanslipersonal för Sametinget. På mötet diskuterades urfolkens och lokalsamhällenas plattform för klimatfrågor (LCIP Local communities and indigenous people platforrn), traditionell kunskap om klimatet, kapacitetsfrågor, och hur man implementerar COP 23. I Bonn hade man en första informell konsultation angående agenda 7, med syftet att ta fram LCIP urfolksplattform. På mötet diskuterades också frågan om observatörer ska ges talerätt i detta forum så urfolk och andra grupper får en reell möjlighet till inflytande. Förslagstexten förhandlades under flera dagar både gruppvis och i plenum. Arbetet tog lång tid eftersom man inte enades om hur processen skulle fortgå. Under mötet dryftade man om att bilda en FWG (Facilitative Working Group)och att gruppen ska ges mandat att forma en arbetsplan till plattformen. Till denna grupp utses både urfolksrepresentanter och ledamöter från 7 stater. Detta förslag bifölls. Arbetsplanen ska vara en integrerad del av LCIP-plattformen. Man debatterade också om hur lokalsamhällen ska definieras. Förslagstexten till LCIP blev inte färdigställd, men EU och UG fortsätter processen med att implementera urfolkens deltagande i detta arbete. Se bilaga 6. Sida 6 av 21

60 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Klimatstrategi Styrelseord.förande, styrelseledamöter med ansvar för rennäring respektive näring arbetar tillsammans med kansliet med att ta fram en klimatstrategi för Sametinget. Möte genomfördes i Umeå 27 augusti., :> ~..&.. \ ~ "# #."""" Såmecliggi Samedigge Såmiediggie Saemiediglåe Markering på Nasafjäll Styrelseordförande och kanslipersonal besökte Nasafjäll i augusti. ELKEM AS har begärt expropriation för att få tillgång till mineralerna i Nasafjäll och påbörja kvartsbrytning. Under träffen var det avsatt tid för information och konsultation. Även representanter för samebyarna Svaipa, Semisjaur-Njarg och Gran, och Saltfjell reinbeitedistrikt deltog. ELKEM informerade om sina planer, och distriktet 091 samebyarna uttryckte sin oro över de allvarliga konsekvenser som ett sådant intrång medför för renskötseln i området. Samebyarna är bekymrade över miljöförstöringar som detta projekt kommer medföra, och framförde kritik över att inte ha fått vara delaktiga i processen och att konsultation i ärendet inte har fungerat. ELKEM har inte uppfyllt internationella bestämmelser och ILO 169. Även andra motståndare mötte upp under markeringen. Sanningskommissionen Arbetsgruppen som tillsatts efter samråd mellan Sametinget och det civila samhället för att ta fram en SWOT-analys inför en eventuell samisk sanningskommission arbetar vidare. Styrelsen inväntar arbetsgruppens rapport innan vidare beslut om större åtgärder. Sarni Giellagaldu De tre Sametingen i Norden bedriver ett gemensamt projekt för att omorganisera språksamarbetet, kallat Giellagaldu-projektet. Giellagåldu är organisatoriskt underlagt Samiskt Parlamentariskt Råd. Det finska Sametinget har huvudansvaret för arbetet. Giellagåldu är ett kunskaps- och expertorgan som ger stöd och rådgivning i samiska. Det innebär till exempel råd om hur man skriver ord och termer på samiska. Utöver terminologifrågor och språknormering, arbetar man också med språkvård. Giellagåldu ska bedriva informationsverksamhet om samiska språk och språkfrågor, och meddela och informera om språkärenden som handläggs. Projektet avslutades under våren Regeringen beviljade ett extra anslag på 1 miljon kronor för att kunna fortsätta Giellagåldus verksamhet året ut. Samtidigt fortsätter Sametingets arbete med att hitta en lösning för att Giellagåldu ska bli en permanent verksamhet. Sida 7 av 21

61 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning God ortnamnssed Sametinget anger i språkpolitiska handlingsprogrammet som insats bl.a. att granskning och godkännande av samiska ortnamn ska överföras till Sametinget. Såmedlggi Samedigge Såmiediggie Saemiedigkie Sametinget har den 19:e januari 2017 lämnat begäran, samt förtydligande den 13:e september 2017, om utökade varaktiga uppgifter, ansvar och resurser för att yttra sig i ärenden om fastställande av samiska ortnarrm och granska förslag till namn på allmänna kartor samt uppdrag att yttra sig om samiska personnamn. Sametingets begäran ska ses utifrån det perspektiv att det åligger p å Sametinget uppgift enligt sametingslagen (1992:1433) 2 kap. 1 p.3 "fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet" men också utifrån samernas rätt till självbestämmande. Regeringen har beslutat att Sametinget, jämte Institutet för Språk- och folkminnen (ISOP), från och med l:a oktober har ansvar att yttra sig om i ärenden om fastställande av samiska ortnarrm och samiska personnamn. Samråd med ISOP har genomförts och planeras framöver i och med det nya ansvarsområdet. Samrådsmöte angående minoritetspolitiska frågor med samebyar, sameföreningar, organisationer och partier. Sametinget arrangerade den maj ett samrådsmöte angående minoritetspolitiska frågor i Sollentuna. Inbjudna var företrädare för samebyar, sameföreningar, organisationer och partier i plenum och syftet med mötet var att inhämta synpunkter och föra en dialog angående minoritetspolitiska frågor. Vice styrelseordförande tillika ordförande i språknämnden presenterade Sametingets språkpolitiska arbete och särskilt arbetet med att etablera en samisk språklag, se bilaga 7. Språknämndens närvarande ledamöter ledde grupparbeten om språl<lagen. Kulturdepartementet informerade om regeringens aktuella arbete inom minoritetspolitiken. Sametingets personal presenterade det arbete som görs av myndigheten inom språkområdet Internationellt år för urfolksspråk UNESCO har beslutat att 2019 är det internationella året för urfolksspråk. Samiskt Parlamentariskt Råd koordinerar Sapmis insatser inom språkåret. Sametingets styrelse har beslutat att uppdra till språl<nämnden att föreslå al<tiviteter inom ramen för språkåret. Sida 8 av 21

62 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Samråd om minoritetspolitiken Sametinget har återkommande samråd med kulturdepartementet om rninoritetspolitiken. Under samråden utbyts information om nuläget och utvecklingen inom området. Samrådens huvudfokus för närvarande gäller de kommande lagändringen av minoritetsspråklagen, samt utredning om språkcenh um. Såmediggi San:iedigge Såmjediggle Saemiedigkie Samiskt förskoleprojekt "Sami månat odda searvelanjain" Samiskt Parlamentariskt Råd har beslutat att Sametingen ska genomföra ett förskoleprojekt. Sametinget i Norge planerar projektet och dess mål är att samisk filosofi ska utgöra underlaget för innehållet i samiska förskolor där samiska värden som naturfilosofi, språk, kultur, ledarskap och traditionell kunskap är bärande element i det pedagogiska arbetet. Sametingen i Finland och Sverige samt Sameskolstyrelsen är inbjudna att bli delägare i projektet. Sametinget arbetar med förberedelser för att gå in i projektet. Etablering av utbildningsnämnd Styrelsen genom utbildningsansvarige arbetar med ett förslag till plenum att etablera en utbildningsnämnd. Förslaget har diskuterats med Sameskolstyrelsen bl.a. på dialogmöten. Ytterligare möten med Sameskolstyrelsen ska genomföras samt samråd med Sametingspartiema. Förslaget innebär kortfattat att Sametinget etablerar en utbildningsnämnd och att ledamöterna i nämnden är desamma som ledamöterna i nämnden för Sameskolstyrelsen. Det ger Sametinget och Sameskolstyrelsen möjlighet att arbeta med utbildningspolitik sammanhållet och koordinerat mellan myndigheterna. Rovdjur Två möten med Björngruppen har ägt rnm, syftet är att se över ersättningar för björn och inventeringsersättningar. Gruppen diskuterade utifrån dagens ersättningssystem med arealbaserad ersättning där åretruntmarker ligger till grund och om dagens inventering system med dna kan vara underlag till fördelning av ersättning. Möte med Järvgruppen där syftet är att se över behov av förändrat ersättningssystem för järv. Svåra inventeringsförhållanden har gjort att inventering inte kunnat genomföras i främst fjällmiljö pga. förändrat klimat. Gruppen diskuterade om behov av ett nytt ersättningssystem men beaktning av förändrat klimat och svårigheter med lyeinventering. Inventeringsmetodik diskuterades med att :inventering ska kunna genomföras i hela landet Sida 9 av 21

63 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Möte med samebyar som ansökt om paragraf 5 gällande svåra :inventeringsförhållande där Sametingets föreskrifter gällande Länsstyrelsens uppdrag att i samråd med samebyarna besluta om svåra inventeringsförhållanden ses över. Samcdiggi Samcdiggc Såmiediggie Saemiedigkie Möte med Naturvårdsverkets GD Björn Risinger där Sametinget lyfte behovet av författningsändringar gällande toleransnivåer och samsyn gällande rovdjursförvaltning. Sametingen i Sverige, Norge och Finland har haft ett första möte i Anar där en gemensam linje i rovdjurspolitiken diskuterades, bl.a. hur traditionell kunskap tillvaratas i förvaltningen, örn, ersättningssystem, :inventeringar och toleransnivå. En arbetsgrupp har bildats där Marita Stinnerbom är utsedd från svensk sida. Trafik Möte med Trafikverket, region norr. Sametinget lyfte behovet av åtgärder vid vägar och järnvägar. Samarbete mellan trafikverket och sametingets samhällsplanerare diskuterades och sametingets utbildning av trafikverkets personal. Samhällsplanering Storslagen fjällmiljös slutkonferens där tolv forskningsresultat presenterades där samverkan mellan olika aktörer stod i fokus. Klimatförändringar och rekreation i fjällen skapar problem och utmaningar för rennäringen. Sametinget lyfter renen som indikator till miljömålen, respekt för rem1äj:ingen och terrängkörningens utbredning och attitydförändring till rennäringens behov av betesmarker. Vindkraftsseminarium Rennäringsansvarig deltog på SSRs v:indkraf tssem:inarium där temat var kontrollprogram. Kontrollprogram har visat sig ta mer och mer ett forskningsliknande upplägg där det inte finns krav på åtgärder för verksamhetens påverkan på rennäringen. Från rennäringens håll lyfts fram villkor i beslut för verksamheten samt uppföljningsprogram där ytterligare villkor kan tillskrivas. MötemedSGU Sametingets styrelse har träffat SGU och har getts plats i SGUs gruvnäringsråd. SGU och Sametinget presenterade s:ina verksamheter och Sametinget informerade om mineralstrategin. Sida 10 av 21

64 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Livsmedelsverket Sametinget har deltagit på sarnrådsmöte gällande Livsmedelsverkets förslag till nya föreskrifter gällande planering av renslakt. Rennäringen styrs av väder och kan inte planera slakter med en månads framförhållning. Sametinget lyfte konsekvenserna av förslaget och att Sametinget fortsättningsvis ska konsulteras i utformning av förslag. Såmediggi Samedigge Såmiediggle Saemiedigkie Klimat Rennäringsansvarig har deltagit på möte angående Västerbottens läns strategier där man lyfter fram förnyelsebar energi, satsningar för att binda koldioxid i trävaror utmaningar med transporter med långa avstånd och möjligheter transporter via järnvägar. Sametinget lyfter utmaningar med klimatåtgärder och rennäringens påverkan på renskötseln samt åtgärder från exploateringar oftast inte är miljöanpassade. Jämställdhet Rennäringsansvarig representerade Sametinget vid Niejdas årsmöte och på pridefestivalen i Östersund. Jämställdhetskonferens för renskötande kvinnor har genomförts den 6-7 oktober i Umeå, 70 kvinnor deltog. Skogsbränder Rennäringsansvarig har arbetat på jour under sommarens skogsbränder med mediakontakter. EU-programmen Arbetet med nya programperioden har påbörjats och avsikten är att etablera ett samiskt program, alternativt att samiska näringar blir ett eget fokusområde, vilket kan vara lättare att genomföra gentemot samtliga fonder. Sametingets mål att regeringen ska tilldela medel för egen nationell medfinansiering har arbetats med under lång tid och över blockgränser. Det finns en positiv syn hos regeringen, men det är av vikt att Sametinget driver på i frågan. Ett eget samiskt program lyfter samiska näringars möjlighet att söka stöd via EU-fonderna även om projekten är relativt små. En avgörande punkt är om det samiska programmet får tillgång till samtliga fonder eller blir endast en del av landsbygdsprogrammet. Det krävs en genomarbetad plan om det ska avse samtliga program vilket ställer höga krav på Sametingets organisation. Sida 11av21

65 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning En naturlig åtgärd vore ett EU-kontor för samiska näringar under Sametinget. En placering i nära förvaltande myndighet, Tillväxtverket, är fördelal<tigt. En placering i Bryssel kan ge andra fördelar som bör beaktas. SåmccUggi Samedigge Såmiediggie Saemiedigkie En utredning om och hur Sametinget skulle dra nytta av ett EU-kontor bör genomföras innan nästa programperiod startar. En sådan åtgärd borde finansieras genom ansökan hos EUkommissionen eller genom regeringen. Ett mindre föredraget alternativ är att Sametinget utreder det inom kansliet inom gällande budgetramar. Frågorna har lyfts till Näringsdepartementet vid två tillfällen och fortsatt dialog med Näringsdepaitementet är en förutsättning då det är depai tementet som förhai1dlar med kommissionen. Duodji Sametinget tittar just nu på ett samarbete med Samerådet med inriktning på att stärka och utveckla varumärket duodji. Frågan berör flera nämnder som ska ge sin synpunkt innan Sametinget kan avgöra frågan om deltagande. Näringspolitiska handlingsprogrammet Näringspolitiska handlingsprogrammet har högt satta mål för utveckling av samiska näringar och ska enligt arbetsordningen uppdateras med jämna mellanrum. Ett av de viktigaste målen för Näringsnämnden är att arbeta med sametingets näringspolitik. Näringsnämndens handlingsprogram hanterar politiska frågor som även berör andra nämnder varför dialog mellan nämnderna är viktig. Näringsnämnden har därför beslutat utöka kontakterna med övriga nämnder i de frågor där man har gemensamma kopplingar. Generationsväxling Dagens startstöd är ändrat så att man får startat sitt företag 24 månader i förväg istället för som tidigare 6 månader. I denna fråga kan även samiskt gårdsbrul< diskuteras och konsekvenserna av när ett gårdsbrul< upphör. Det bör klai Iäggas vad som händer efter att fjällgårdar/bosätb.ungar går i arv. Frågan kan prioriteras eftersom tiderna förändras och behovet av att bevara vår traditionella kunskap ökar. Sida 12 av 21

66 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Regionalkommitten Näringsnämnden har fortsatt för avsikt att etablera en kontakt med Norrbottens ledamot i regionajkommitten, ett rådgivande organ som företräder regioner och kommuner. (EU:s politiska organ) Såmediggi Samedigge Såmiediggie Saemicdigkic Målet är att utveckla samiskt näringsliv i dialog med EU. Mediefrågor Vid januarimötet med Parlamentariska public service-kommitten framförde Sametinget sin åsikt. Sametinget representerades av mediepolitikansvarig och kanslipersonal. Sametinget förklarade dess roll som ett parlament och en myndighet. I skrivelsen framför Sametinget sin syn på hur public service-ansvaret måste utformas för att överensstämma med minoritetslagen, språklagen och övriga åtaganden Sverige förbundit sig till. Därefter har särskilda möten hållits med SVT inför remissyttrandet om den nya tillståndsperioden som föreslås vara i 10 år. Samiska hälso- sociala- äldre- och idrottsfrågor Sametingets plenum beslutade maj 2018 i Saxnäs att inrätta en Hälso-, äldre och idrottsnämnd. Plenum utsåg ledamöter till nämnden enligt nedan; Ledamot Monica Harr Sandström Mariann Lörstrand Britt Sparrock Agneta Rimpi Anders Axelsson Ersättare Marina Nilsson Ederlöv Inger Baer Omm.a Per Henrik Bergkvist Elisabeth Önnhall Magnus Lindberg Till Hälso-, äldre och idrottsnämndens ordförande valdes Monica Harr Sandström. Nänmden håller sitt första möte i Östersund/Staare den 2 oktober På mötet ska man diskutera att utforma förslag till hälsopolitiskt handlingsprogram för Sametinget. Hälsofrågeansvarig deltar även för Sametingets räkning i Kunskapsn ätverket för samisk hälsa. Projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa finansieras av Socialdepartementet och syftar till att öka tillgången på språk- och kulturanpassade vårdtjänster. Under projekttiden ( ) ska kunskapsnätverket: Sida 13 av 21

67 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisn:ing Etablera samisk hälsa på agendan genom utbildn:ings:insatser för politiker och anställda :inom region och landsting - workshops, semmarier och e utbildn:ing. 2. Mobilisera och utveckla samisk kompetens genom att inrätta samiska personalnätverk. Sämcdiggi Såmedigge Sruniediggic Sacmicdigkic 3. Formulera en gemensam strategi för samisk hälsa som ökar tillgången på kultur- och språkanpassade tjänster. 4. Föreslå hur arbetet med samisk hälsa ska se ut i framtiden. Hur ska Kunskapsnätverket organiseras efter projekttiden och vilken roll ska det ha. Hur kan ett framtida centrum för samisk hälsa utformas. Prioriterade vårdområden för hela projektet är primärvård, vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri och geriatrik. Kunskapsnätverket för samisk hälsa genomför löpande informations- och utbildn:ings:insatser till chefer och medarbetare :inom vården översätter parlörer till samiska som ska kunna nyttjas i hälso- och sjukvården när tolk :inte finns tillgänglig. Parlören ska även :in i språkappen - Språk i vården arbetar med att ta fram underlag till E-utbildn:ing, i samarbete med SANKS. Utbildn:ingen syftar till att ge anställda :inom hälso- och sjukvården en ökad samisk kulturförståelse, för att kunna erbjuda en tillgänglig och likvärdig vård för den samiska befolkn:ingen. har startat upp samiska personalnätverk :inom Region Norrbotten, Västerbottens läns landsting, Region Jämtland Härjedalen och Dalarna har startat upp arbetsgrupper för att starta implementer:ingen av den redan antagna överenskommelsen, Att samverka och handla för psykisk hälsa i Sapmi. Under oktober 2018 kommer den som def:inierar sig som same, bor i Sverige och är 15 år eller äldre ha möjlighet att besvara en webbenkät om s:ina erfarenheter och behov i hälso- och sjukvården. Nätverket för samisk hälsa vill undersöka hur landstingen och regionerna i norr kan öka s:ina samiska språk- och kulturkompetenser för att göra hälso- och sjukvården mer likvärdig. Kunskapsnätverket för samisk hälsa omfattar Region Norrbotten, Västerbottens läns landsting, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Dalarna. Det har en styrgrupp och en politisk referensgrupp, bestående av representanter från regioner/landsting, Sametinget och samiska organisationer. Sida 14 av 21

68 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Skogssamiska frågor Sametinget har tidigare uttalat sitt stöd för Skogssamerättsutredningen med delutredningen Muonio sameby. Sametinget har antagit en motion om återställande av bruten rätt för Muonio sameby, att återställa rätten som skogssameby. Arbetet med denna fråga fortsätter. Sämcdiggi Samedigge Såmicdiggie Saemicdiglåc Kulturansvarig Kulturansvarig har arbetat med beredningar såsom inrättande av ett insynsråd, parlamentsbyggnad, renskötselkonvention och förberedelse inför möten med departement, styrelse och styrelsens arbetsmöten, rn.m. Myndighetsdialog med kulturdepartementet Sametinget och kulturdepartementet genomförde myndighetsdialog den 28 maj i Stockholm. Under myndighetsdialogen redovisar Sametinget sin verksamhet till departementet som en del av regeringens uppföljning av myndigheten. Tillfälle ges för förtydliganden och återkoppling om hur verksamheten kan utvecklas. Vice styrelseordförande samt kanslipersonal deltog för Sametinget. Uppföljning av Laponiatjuottjudus Mija Ednam, samebyarnas företrädare i Laponiatjuottjudus, förvaltningsorganet för världsarvet Laponia, har kontaktat Sametinget för att arbeta för att förvaltningen ska kunna fortsätta framöver och att det samiska inflytandet inte försvagas. Sametinget har med anledning av detta lyft frågan med kulturdepartementet och med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke vid möte med henne i Staare den 31:a maj och 27:e juni. Sametinget söker vidare möten med kulturdepartementet, näringsdepartementet och miljödepartementet i frågan. Genomförande av Modern Samepolitik Styrelseledamöter Lars Miguel Utsi (sammankallande), Britt Sparrock och Jan Rannerud ska ta fram förslag till genomförande av Modem Samepolitik för beslut i styrelsen. Ett första utkast för genomförandet har tagits fram med förslag till aktiviteter, tidsplan och budget. Gruppen ska diskutera förslagen vidare och presentera ett förslag till styrelsemötet i oktober. Sida 15 av 21

69 SÅMEDIGGVSAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Ansvarsområde miljö, klimat, internationella frågor, sannings- och försoningskommission, styrelseordförande Per Olof Nutti Datum Ort Kommentar 25 april Via telefon SPR styrelsemöte 4-lOmaj Bonn COP23möte llmaj Via telefon Möte med Landsbygdsminister Sven Erik Bucht om toleransnivåer för rovdjursskador 14maj Giron SCPARmöte maj Karasjohka SPR rådsmöte maj Saadeskesjuana Sametingets plenum 26maj Guovdageaidnu SJS Samiska Journalistföreningens årsmöte 28maj Stockholm Samrådsmöte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. 29maj Giron Ordförandeberedning 30 maj-1 jun Staare SSR:s landsmöte 31 maj Staare Möte med Alice Bah Kunke angående konsultationsordningen. 11 juni Via telefon SPR styrelsemöte 18juni Jiellevarri Möte med statssekreterare Per Olsson Fridh 18-20juni Saltdal/L0nsdal Besök, N asafjell-saken 21juni Via telefon Klimatstrategimöte 28juni Giron SPR styrelsemöte 1-4 juli Visby Deltagande på arrangemang under Alrnedalsveckan 8-11 juli Geneve EMRIP session 28 juli Staare Möte med Naturvårdsverket 28 aug Ubmeje Klimatstrategimöte sept Anar SCP AR/ Arktiska par lamentarikerkonferensen 18 sept Anar Möte med Singapores minister Sam Tam 21 sept Anar SPR styrelsemöte Såmediggi Samedigge Samlediggie Saemlcdi kic Bilaga l, 2 4 Sida 16 av 21

70 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Ansvarsområde språk och utbildning, vice styrelseordförande Lars Miguel Utsi Datum april 27 april 7maj 11 maj 14maj maj maj 21maj 28maj 28maj 30maj-1 juni 30 maj 31maj 7juni 12juni 14juni 18juni 19juni 27juni 27juni 3 juli Ort Via telefon Via telefon Svanstein Sollentuna Sollentuna Saxnäs Saxnäs Stockholm Stockholm Staare Staare Staare Stockholm Giron Giron Giron Jåhkkåmåhkke Stockholm Stockholm Funäsdalen Kommentar Sammanställning av styrelsens rapport till plenum i Saxnäs utifrån de redovisningar som styrelsens ledamöter lämnat för perioden Samrådsmöte med kulturdepru:tementet om konsultationsordningen. Samrådsmöte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. Deltagande och hälsningsanförande på Sårninuorras årsmöte Språknämndsmöte, Deltagande på samrådsniöte angående minoritetspolitiska frågor med samebyar, sarneföreningar, organisationer och partier. Deltagande på Sametingets plenum Samrådsmöte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. Myndighetsdialog med kulturdepartementet. Samrådsmöte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. Deltagande på Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte Samrådsmöte med SSR:s styrelse Möte med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke om bl.a. konsul ta tionsordningen och Laponiatjuottjudus. Samråd med kulturdepartementet om rninoritetspolitiken. MötemedSGU Möte om samiskt förskoleprojekt Språknämndsmöte, Dialogmöte med Sameskolstyrelsen Möte med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke om bl.a. konsultationsordningen och Laponiatjuottjudus. Samråd med kulturdepartementet om rninoritetspolitiken Möte med Härjedalens kommun och samisk föräldragrupp om samisk förskola,.,tk,_ ~..& : \ ~ ~#I """"' Såmcdiggi Sarnedigge Såmiediggie Saemiedigkic Bilaga 8 7 Sida 17 av 21

71 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning aug sept 18 sept 19 sept 25 sept 26 sept 28 sept Ubmeje J åhkkåmåhkke Stockhohn Geneve Via telefon J åhkkåmåhkke Ubmeje Samrådsmöte med SSR Språknämndsmöte, Samråd med ISOF om bla. ISOF:s uppdrag om språkcentrum, medel till revitalisering av samiska, Sametingets ortnamnsuppdrag, det gemensamma arkivuppdraget, arbetet med UNESCO:s konvention om immateriella kulturarv Närvaro vid FN:s människorättsråds 39:e session om EMRIP:s årsrapport och rapport omfpic. Ordförandeberedning inför styrelsemöte Möte med Sameskolstyrelsen Samrådsmöte med Skolverket om satsning på lärarutbildningar Samcd.iggi Samedigge Såmicdiggie Saemicdigkic Ansvarsområde näring, EU-frågor och mediepolitik, styrelseledamot Jan Rannerud Datum Ort Kommentar 27 april Telefon Samråd med Kulturdepartementet om KO 7maj Telefon Samråd med Kulturdepartementet om KO maj Saadteskenjuana Plenum 21maj Saadteskenjuana Samrådsmöte med Kulturdepartementet om konsultationsordningen 15juni Julevu Näringsnämnden 21juni Telefon Klimatstrategimöte 27juni Stockholm Möte om konsultationsordningen 27aug Ubmeje Möte om klimatstrategin 29 aug Ubmeje Samrådsmöte med SSR 30 aug Ubmeje Möte Näringsnämnden 13 se:et Stockholm Möte med Public service inför nya tillstånd Bilaga Sida 18 av 21

72 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Ansvarsområde Rennäring, styrelseledamot Marita Stinnerbom Datum april 26 april 27 april 3maj 4maj 7maj maj 29maj 30maj 31maj ljuni 8juni lljuni 14juni 18 juni 21juni Juli 13 augusti augusti 27 augusti 28 augusti 29 augusti 1-2 sept Ort Stockholm Stockholm Luleå Telefon Umeå Telefon Saxnäs Östersund Östersund Östersund Östersund Jokkmokk Östersund Kiruna Östersund Skypemöte Telefon Stockholm Stockholm Umeå Östersund Umeå Östersund Kommentar Storslagen fjällmiljö Arbetsmöte Handlings och kommunikationsplan för samhällsplanering och markexploateringar. Möte med Björngruppen Möte angående klimatstrategi Möte med Västerbottens Landshövding angående Västerbottens klimatstrategi Möte kulturdepartementet, konsultationsordning Plenum Rennäringsnämndens möte Klimatseminarie, SSR Landsmöte Möte med Kulturministern angående jämställdhet och exploateringar och rovdjursfrågan. Begäran om medel till jämlikhetsarbete. Deltagande på SSR Landsmöte Möte med Samebyar som ansökt om paragraf 5 inventeringsförhållanden Deltagande på SSR Landsmöte. Möte med Trafil<verket, region norr. Infrastruktur diskuterades, åtgärder vid järnväg och vägar. Samarbete mellan trafikverkets samhällsplanerare och Sametingets samhällsplanerare. Sametingets utbildning av trafikverkets personal. Möte med Ruvhten sijte MötemedSGU Möte med Järvgruppen Klimatstrategi Media och agerande om skogsbränder Vindkraftseminarie Deltagande på SSR ordförande konferens Arbetsgrupp för klimatstrategi Möte med Naturvårdsverkets GD Möte med SSRs styrelsen Niejda årsmöte och möte med Niejda bla om planering av jämställdhets seminarie för Sametingets politiker. Såmcdiggi Såmedlgge Såmiediggie Saemiedi kic Bilaga Sida 19 av 21

73 SÅMEDIGGl/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning sept Östersund 3 sept Kiruna 20 sept Anar 21 sept Anar 28 sept Östersund Pridefestival. Möte med Livsmedelsverket ang nya föreskrifter om renslal<t. Miniseminarie om rovdjur och fortsatt samverkan mellan länderna Observatör på SPR styrelsemöte Rennäringsnänmdsmöte Såmcdiggi Såmedigge S:imiediggie Saemicdi kie Ansvarsområde Hälsa, styrelseledamot Britt Sparrock Datum 25 april 7maj maj 30maj 31maj 2juli 2 juli 3 juli 3 juli 29 augusti Ort Via telefon Via telefon Saxnäs Östersund Östersund Visby Visby Visby Visby Umeå Kommentar Styrgruppsmöte- Kunskapsnätverket för samisk hälsa Möte med kulturdepartementet, konsultationsordningen Plenum Klimatseminarium, SSRs landsmöte Möte med Kulturminister Alice Bah Kuhnke om j ämställdhetsfrågor Almedalsveckan - Seminarium om "Samers hälsa på agendan - konsten att möta ett urfolk i vården" Arr: Region Norrbotten Dialog möte med UR:s vd Seminarium om "Urfolks markanvändning en frarngångsfaktor för biologisk mångfald även i Sverige" Arr: Naturskyddsföreningen och Civil Rigths Defenders. Seminarium "Drevet går! Klara besked i jaktpolitiska frågor. Arr: Svenska Jägarförbundet Möte med SSR:s styrelse Bilaga Sida 20 av 21

74 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Ansvarsområde kulturfrågor, styrelseledamot Anders Kråik Sämecllggi Samediggc Såmiediggie Sacmicdi<>kie Datum Ort Kommentar Bilaga 24 april Via telefon Genomgång av kulturpolitiskt handlingsprogram 27 april 7maj 14maj aug 3 sept Via telefon Via telefon Kiruna Kiruna Stockholm Centralt samiskt samråd med region Norrbotten Konsultationsordning Arbetsgrupp samisk nationalscen Möte samiska nationalsymboler Möte kulturdepartementet med arbetsgruppen samiska teatern 10 sept Via telefon Möte med konsultföretaget PWC angående uppdrag konsekvensutredning parlamentsbyggnad. 11 sept Stockholm Möte på kulturdepartementet om regeringsuppdraget om inrättande av en MRinstitution Bilagor: 1. Statement on Climate Change and the Regional Consequences, SCP AR 2018, Per-Olof Nutti, Speech on Social Well-being, SCPAR 2018, Per-Olof Nutti, Anförande om Sanningskommission, Samiska Journalistförbundet, Per-Olof Nutti, Anförande om Arctic Railway:s effekt på svensk renskötsel, Per-Olof Nutti, Statement under agenda item 4: Study and advice on free, prior and informed consent, EMRIP 2018, Per-Olof Nutti, Representatives of the Saami Parliaments in Finland, Norway and Sweden and the Saami Council participated in the UN climate change conference in Bonn, COP 23, Per-Olof Nutti, Presentation angående minoritetspolitiska frågor, Sametingets samrådsrnöte, Lars Miguel Utsi, Hälsningsanförande, Sclm:inuorras årsmöte, Lars Miguel Utsi, Sida 21av 21

75 SCPAR Statement on Climate Change and the Regional Consequences S:imediggi S:imedigge Saemiedigkie Sametinget First of all, I would like to thank all representatives and delegates for being here and engaging in productive discussions on Climate Change and its Regional Consequences. My name is Per-Olof Nutti. I am the President of the Sami Parliament in Sweden. I am also a reindeer herder. As such I experience the consequences of clirnate change first hand on a daily basis. Let me give you two examples. Last winter we experienced more temperature zerocrossings and snow amounts than usual. W e were also informed that more reindeer herding communities than ever had to additionally feed their reindeers due to ice covered grazing lands and tree hanging lichen. The consequences of climate change are not only experienced by reindeer herders. Y ou are probably aware ofthe extreme wildfires that afflicted Sweden this summer. These fires as well as increased draughts are results of changes in the climate. Such extreme weather situations and temperature changes impact the biological diversity in the Arctic. This influences our traditional livelihoods such as fishing and hunting, and thereby our culture and social well-being. The Sami Parliament in Sweden has developed a Climate Change Adaption Strategy and is cunently working with some reindeer herding commtmities to develop their own. Living close to nature and working in the Arctic landscape, indigenous peoples are not only witnesses to the effects of climate change. We are also experts on how to address these effects and undertal<:e the right measures.

76 This is acknowledged through the establishment of the Indigenous Peoples Platform under the UN Convention on Climate Change. Because of our traditional knowledge ( arbediehtu in Sami language ), our sustainable way of life and our holistic understanding of the world, the Sami and other indigenous peoples play a key role in mitigating and adapting to climate change. As Tiina Sanila-Aikio said in her opening speech yesterday, we, the Sami people are one people in four countries. The Arctic is our home, our identity and our land that we call Sapmi. Sapmi lmo\vs no horders. Neither does climate change. The work of the Arctic Council is therefore more important than ever. At a regional leve!, climate change must be addressed in an efficient and adequate manner that includes indigenous peoples. "Nothing about us without us". I would like to encourage us all, governments, indigenous peoples and other stakeholders to work together and jointly address an issue that impacts us all. Thank you for listening!

77 Ml~o us 2- SCPAR Speech on Social Well-being Samediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget In my understanding, social well-being :i.nvolves a person's relationships with others and how that person communicates, interacts and socializes with other people and its surrou.ndings. As such, lifestyles, livelihoods, value systems, traditions and beliefs ai-e all important to our social well-being and quality of life. Everything - nature, culture and envirnnment - interconnects and impact our health and social well-being. One factor I believe to be especially essent:ial in order to experience social well-being, is to be in control of your own future and development. Historically, there are several examples of oppressing practices which the Såmi and other indigenous peoples have been subjected to. All result:ing in negative health consequences. Let me mention same examples. Assimilation policies, deprivat:ion of linguistic and cultural identity, land infringements and forced displacements. Today, Indigenous peoples face inequalities, exclusion, lack of self-determination and barriers to political decision-making, public services, and economic resources. This all affect our social well-being. Therefore, Indigenous-led cultural, educational and community institutions are critical to increase our well-being. Suicide is a major public health problem among the world' s indigenous peoples, especially those in the Arctic. Causes often cited refer to socioeconomic conditions being weaker compared to those in central areas. Another cause has to do with the history of northern areas being colonised by foreign powers, which has partially shattered indigenous social systems. Such disruptions can have immediate effects on communities and individuals. It can also generate suffering for generations - so called historical and :i.ntergenerational trauma.

78 There is no acadernic knowledge on how these hlstorical traumas have affected the Sarni people, and to what extent intergenerational trauma is still impacting our health and wellbeing. The Sami Parliaments and other Sami organizations have demanded that Sweden, Finland and Norway examine intergenerational trauma and what effects this has today on health an suicidality. This can be done, for example, in the form of truth and reconciliation commissions. Steps have been taken to realize such commissions in the Nordic countries and we welcome further efforts being made. Thank you for listening!

79 Duohtavuodakommisuvnna barggu birra Ruotas ja vearredagut samiid vuosta historjja cada Per-Olof Nutti Ruotas lea hui unnan mahttu samiidja samiid historjja birra, nugo ieza davviriikkain nai. Ruota stihta lea jahkecudiid cada vealahan samiid mal)ggain vugiin; eahpevuoiggalas lagaiguin, ruotaidahttinpolitihka/dåruiduhttinpolitihkka bokte mii cuozai erenoamas garrasit skuvlamanaide, unohas njuolggadusaiguin ja miellaguottuiguin omd. go nallebiologat mihtadalle samiid, goahteskuvllaiguinja go gilde boazosamiid orrut viesuin. Mii buohkat guoddit juogaladje dan oktasas trauma mii dasa lassin lea sakka haddjen sami iilbmoga. Riikkaidgaskasas organat, dego ON ja Eurohparaddi lavejit davja cuiggodit Ruota go dat ii vuhtiiviildde sami vuoigatvuodaid iilgoiilbmogin, ja dan ahte vealaheapmi v:iikkuha sapmelaccaid dillai. Mii vaillahit Ciekl)alis ja albma guorahallama dain vearredaguin maid mii leat gillan, ja mii dahttut Ruota stahta dovddastit daid. Ruota sevdnjes historjja ferte loktet beaivecuovgga ovdii jus nuppastus obanassiige galga leat vejolas. Jagiid eada lea samit evttohan ja dahtton duohtavuodakommi8uvnna asaheami mas Ruota samiid gillamufat viildojit ovdan. Kommisuvnnas ferte leat sorjjakeahtes mandahtta, ja bargu ferte mielddisbuktit vaikkuhusaid Ruota samepolitihkldi. Duohtavuodakommisuvdna sahtta sihke guorahallat ja evttohit doaibmabijuid. Danin leat mii aiga oaidnan ahte mii dårbbasit bealatkeahtes duohtavuodakommisuvnna, eat ge vilgesgirjji. Boahttevas duohtavuodakommi8uvnna barggu ferte raddjet. Lea veadjetmeahttun nagodit gokeat buot oktanis. Mii fortet ie:z:a diehtit maid mii aigut g:iibidit. Danin lea rihkkananbargu hirbmat dehalas. Go leat soahpan maid mii dahttut, de galgat ovddidit dan Ruota raddehussii. Lea raddehus ja riikkabeaivi mii mearrida sorjjakeahtes duohtavuodakommisuvnna birra, ja lea stahta mii dan ruhtada. Mm:Jl.Jel dievaseoahkkima mearradusa miessemanus 2014, iilggahii Samediggi ovttas Vealahanaittardeddjiinja Vaartoe- sami dutkanguovddaziin Upmis barggu duohtavuodakommi8uvnnain. Mun in lean stivrasagadoalli dalle, muhto soahpamus lei ahte gullat olbmuid vasahusaid ieza riikkain mat leat bargan duohtavuodakommi8uvnnaiguin, ja

80 mearriduvvui ahte galga lagiduvvot seminära gos juogadit mahtu ja <ligastallet fätta. Vealahanäittardeaddji veahkehii ohcatja bovdet dohko assedovdiid. cakeamanu 2016 eoahkkanetlje sami riikkaorganisasuvnnaid ja sametliggebellodagaitl ovddasteaddjit ovttas Samedildciin, Vealahanäittardeddjiinja Vartoe:iin rahldrnnit j orbabeavdesagastallamiidda. Golggotmanu loahpas 2016 dollui guovtti beaivasas jorbabeavdesagastallan, ja goalmmat beaivvi lei rabas seminära gosa buohkat ledje bures boahtin. Guhtta riikkaidgaskasas assedovdi geain ledje iesgudet gealbbut ja vasähusat oassalaste. Seminara fättat ledj e: Duohtavuodakommisuvnnaid asaheapmi ja mandahtta Bargovuogit ja Ulbmilat ja bohtosat Rabas seminara logaldallarnat leat biddjon Samedikki Y outube-kanälii gos sähtät geahceat daid jus haliidat. Dat assedovdit geat oassalaste ledje: Dr Julia Raue - barga räddeaddin ON erenoamasraportevrii (Pablo De Greiff) geas lea ovddasvastädus duohtavuoda, vuoiggalasvuoda, buhtadusaid ja dähkadusaid birra das ahte dat assit eai dahpähuva nuppes. Mr Eduardo Gonzalez - Rasttildanvuoiggalasvuoda assedovdi. Lea bargan telmihkalas ja strategalas duohtavuoda-viggarnu5aiguin sullii 20 riikkas, ja lea bargan hoavdan Perua duohtavuoda- ja seanadankommisuvnna doaimmas. Mag. Dr. Gerhard Baumgartner -historihlckar ja Nuortariikkalas vuostalastima dokumenterenguovddafa hoavda, Nuortariilcka kommi5uvnna dutki. Chief Wilton Littlechild -Jurista ja okta Kanada Duohtavuoda- ja seanadankommisuvnna golmma kommisunearas. Dr. Paulette Regan -Manitoba universitehta nasuvnnalas duohtavuoda- ja soabadanguovddaza historihkkär ja seniorräddeaddi, Kanada Duohtavuoda- ja soabadankommi8uvnna ovddes dutki ja calli. Laila Susanne Vars, Galdu- älgoälbmotvuoigatvuodaid gelbbolasvuodaguovddafa jodiheaddji, Norgga Samedikki ovddes lahttu ja varrepresideanta. Moadde manu mag gel seminara foahkkanedje fas sami organisasuvnnaid ja bellodagaid

81 ovddasteaddjit. Doppe sohppojuvvui ahte nammadit bargojoavkku mii galga buktit evttohusaid das got sami duohtavuodakommisuvnna bargguin sahttitjoatkit. Danjoavkkus leat learnas lahttun Marie Persson Njajta, Kristina Krihke Nordling, Isak Utsi ja Simon Wetterlund. Njukeamanus 2018 coahkkanii fas stuorajoavku mas ledje mielde muhtun odda oassevaldit, ja muhtun odda Samedigge-stivralahtut go mis leat leamas samediggevälggat dan aigodagas. Visot samediggebellodagat serve eoahkkimii. Coahkkima vuolggasadjin lei bargojoavkku dilålasvuodaanalysa (raporta) ja SWOT- guorahallan. SWOT-guorahallan cajeha rassivuodaid ja nanusvuodaid, vejolasvuodaid ja aitagiid mat duohtavuodakommisnvnna proseassas sahttet cuozzilit. Mii sagasteimmet smavit joavkkuin ja buvttiimet årvalusaid SWOT-guorahallamii mii ii leat vuos almmolas. Bargoajoavku lea ozfon gohccumaredigeretja valbmet gnorahallama. Guorahallama vuolggasadji lea ahte ålggahit proseassa kommifovnna asahemiin, ja ahte ärrat oa:zznt gova dain vejolasvuodainja eastagiin maid mii searvälaga oaidnit ovddosguvlui proseassas. Vejolas vuogit joatkit sahttet leat hearing-dilalasvuodat gos viez:zat oainnuid ja ärvalusaid mandahttii (nugo Norggas ja Suomas leat dahkan) ja ovttasbargat rajiid rasta, Ciekt]udit oktavuodaidja oassälastit hearing- dilalasvuodain norggaja suoma bealde. Ieza assiid soaita fertet earnbbo suokkardit, omd. buohtastahttit man olu resurssaid ieza stahtat bidjet dan doibmii, makkar juridihkalas eavttut Ruota duohtavuodalcommifovnnas gal get leat, ja makkar modeallaid sahtasii atnit asahearnis. Bargojoavku lea maid evttohan rähkadit portala mas lonohallat dieduid vai sihkkarasta rabasvuoda ja cadacuovgi bargoproseassa. Die lea man guhkas leat ollen rahkkananbargguiguin Ruota bealde. Lea gelddolas proseassa, muhto maiddai hui duodalas assi. Mii eat halit eahpelihkostuvvatja mii häliidit oa:zzut albmoga mielde. Samedikki olggobealde lea olbmuin ain unnan diehtu das ahte mainna mii bargat, ja arvidan ahte leat olu jearaldagat ja eahpesihkarvuohta. Muhtmniin soaita ballu nai. Go mii de dahpahuvva jus samit älget muitalit? Mii ferte maiddai mahttit dustet daid bakeasiid ja suhtuid mat bohciidit. Mii fertet leat gergosat ja mis ferte leat plana got olbmuin väldit vara maiddai boahtte aiggis, vai olahit duohtavuodalcommisuvnna buot dehälearnos ulbmila; soabadearni ja buhtadusa.

82 Nu go namuhin dej ahkkit mii ahte lea mavssolas gulahallat maiddai suoma ja norgga beal samiiguin. Mii sähttit oahppat nuppiid vasähusain ja doarjut gudet guimmiidearnet däin dehälas proseassain. Giitu berostumis!

83 Sahkavuorru Anaris: Ruovdera:ti vaikkuhusat Ruo:ta boazodollui Samedikki stivrasagadoalli Per-Olof Nutti Jagi 1887:s huksejuvvui ruovderatti Julevus Jiellavarrai. Ja 1898:s huksegohte ruovderati Jiellevaris Gironii, ja viidaseappot Riikkaraji radjai Ruota ja Norgga gaskka. Äigumus lei fievrredit ruovdemalmma mailbmai. Bad je I cuoai jagi leat persovdnatogat, fievrotogat ja malbmatogat vuodjan ovddos maqos Boden gavpoga ja Narviikka hammana gaskka mii lea sullii 50 miilla. Malbmatoga lea tonna lossat ja 750 mehtera guhku, ja das leat oktiibuot 68 malbmavovnna. Gaska I Girona ja Narviika vudjet oktiibuot 22 malbmatoga jandoris goappasiid guvlui. Gaska! Malm berget ja Julevu vudjet logi malbmatoga jandoris. Malbmarati vudjet dasa lassin nupplohkai fievrotoga ja 10 persovdnatoga beaivvalaccat. Muhtin gaskkaid, muhto ii miehta, leat aidon vai bohccot ja ieza eallit eai beasa rati nala. Geasseaiggi go lea bahkka ja divri, de lavejit bohccot ja ieza eallit viggat luottaid ja ruovderatiid nala gokko lea veaha unnit divri. Dalvet ges jus lea gassa muohta, vigget bohccot vazzit ruovderatiid mielde gokko lea alkit goastat. Äiddiid ferte matas/ortnegis doallat, ii dain leat muaui avki masage. Sahttet baicca dagahit eanet boazovuddjomiid ja lihkohisvuoaaid. Go ruovderatti!udde eatnamiid de eai beasa olbmot 5at vanddardit gokko haledit, eai vacci, eai biillain eaige muohtaskohteriin. Biilarasttildan-luottat leat dakkarat gokko boazu sahtta beassat ruovderati nala. Vel vearrat lea jus olbmot cuhppet aiddiid dege jus eai gidde verrahiid maqqelgo lea rasttildan ruovderati. Dat lea stuora vuorradussan boazoeaiggadiidda. Jus omd. boazofora beassa ruovderati nala, ii ge 5at gavnna geainnu das eret, de 5adda ruovderatti japminduopmun. Boazu lea ealli mii vanddarda foran ja dan in sahttet juohke barttis vuddjot olu bohccot. Togat lea lossa fievrrut ja togavuoddji ii sahte goazastit vaikko oaidna ge bohccuid dahje ieza elliid rati nalde. Danin sahtta saddat issoras roassun jus bohccot besset ruovderati nala dahje dakko lahka. Davvi-Ruotas vuddjojit bohccotja sarvvat eanemusat toga ide. lskkadeamit cajehit ahte badjel guokte goalmmadas oasi visot togavuddjon elliin leat bohccot. Juohke jagi vuddjojit sullii bohcco togii Ruotas. Dat mearkkasa ahte ovttaskas boazoeaiggadiidda lea toga stuora vahagin. Oaaa buhtadusdasit Ruotas leat ila vuollegaccat. Äldu sahtta njoallut maqggaid misiid eallinagis muhto dat

84 bealli ii valda mielde go buhtadusdasiid rehkenastet. Sullii 90 proseantta ealus sahttet leat njiqqelasat, juohke bohcco ovddas mii vuddjo oazzu boazoeaiggat su kr stahtas buhtadussan. Earet ruåalas vahaga de i'uhcet boazovuddjomat maiddai psyhkalaccat boazoeaiggadiidda go sii han saddet vuolgit baikai ja iskat gean bohccot leat vuddjon. Go toga vuodja bohccuid nala, de ilmmuha togavuoddji lihkohisvuoåa Trafikverketii (Johtolatdoaimmahahkii), ja Johtolatdoaimmahat gohccu de balvvaid mannat baikkis ja heakkahuhttit vuddjon bohccuid jus ain leat eallime. llmmuheami oktavuoåas ozfot maiddai guovllu boazoeaiggadat sms-dieåu ahte leat vuddjon bohccot. Muhto boazobargit eai oai'ea lobi mannat ruovderati nala Johtolatdoaimmahaga njuolggadusaid jelgii. Sahtta leat oalle guhkki dohko dan baikai gas bohceat leat vuddjon. Ja go leat dusse Johtolatdoaimmahaga bargit geain lea lohpi mannat rati nala, de saddet vuddjon bohccot gillat vaikko man guhka ovdal go daid oktage heakkahuhtta. Luottatja ruovderatit vaikkuhit sihke elliide, sattuide ja eatnamiidda. Ruovderatit cuhppet elliid eallinbirrasa binnan. Lihkohisvuoåat lassanit, ja ruona infrastruktuvra maid boazodoallu darbbasa sahtta oalat billahuvvat. Luodda dege ruovderatti ii cakka dusse bohcco lunddolas vanddardeami, dat dagaha maid vattisvuoåaid bisuhit boazodoalu guohtuneatnamiid bistevasvuoåa ja oktilasvuoåa. Nuoskkideamitja muosehuhttimat lassanit. Boazu ii muosehuva dusse fysalas eastagiiguin guohtuneatnamiin. Maiddai elfäpmo-linjat, rigearra ja nuoskkideapmi vuorja bohcco nu ahte dat garvigoahta guovllu oalat. Visat luonddusisabahkkemat vaikkuhit boazodoalu eallineavttuide. Oååa infrastruktuvra rievdada eatnamiid agibeaivai. Liigevaikkuhusat mat cuhcet boazoeaiggadiid argabeaivai sahttet saddat badjelmeari lossadin. Oas lea sahka vuovdedoalus, bieggamilloparkkain, cahcefämus, ruvkkiin, meahceelliin, astoaigeeallimis, luottain ja ruovderatiin. Jus bohccot eai beasa johttit guohtuneatnamiid mielde de sahtta nealgi saddat boaåusin. Go guohtuneatnamat unnat de eai ceavzze bohccot bures. Ja jus bohccot nohkagohtet, de unnat maid boazoealahusdoallit. SPR lea callosis 2014:s dovddahan balu daid plana id ektui mat leat ovddiduvvon ruvkedoaimmaid ja oååa fievrredangeainnuid birra gaska! Suoma, Ruota ja Norgga dan inga dat nu sakka cuozase sami kultuvrii, boazodollui ja biologalas girjaivuhtii buat golmma riikkas. Mii leat dan callosis muittuhan ahte sihke Suopma, Ruotta ja Norga leat vuollaicallan ON riikkaidgaskasas konvensuvnna radjerasttildeaddji birasvaikkuhuscielggademiid birra, nu goheaduvvon Espoo-konvensuvnna. Loahppaboaåus dakkar plana in sadda ahte min arbevirolas kultuvra ja min eallinvuohki sahtta hilvkaduvvot. Mis lea guhkes historjjalas i'anastumit daidda guovlluide gas mii bargat iefamet

85 ealahusaiguin. Vel raååehusvuoååu nai, Ruo<a vuoååolahka cealka ahte sam i albmot galga beassat seailluhitja ovdanahttit iefas kultur- ja servodateallima. Min eallinvuohki ja kultuvra lea albmotrievttalaccat suddjejuvvon daningo mii leat algoalbmot. Dat vuoigatvuoåat gavdnojit maid riikkaidgaskasas soahpamusain nugo omd. riikkaidgaskasas konvensuvnnas siviila ja politihkalas vuoigatvuoåaid birra, ja konvensuvnnas biologalas girjaivuoåa birra ja albmotrievtti vieruiduvvan rievttis. Samiin ii oai'fo valdit vuoigatvuoåa doaimmahit sin kultuvrra. Arbevirolas mahtut leat dehalai'i'at biologalas girjaivuoåa suodjaleamis ja guoddevas eanangeavaheamis. Daid assiid fertet mii loktet go lea sahka min historjjalas eatnamiid eksploateremis Davvikalohtas.

86 STATEMENT EMRIP Statement under agenda item 4: Study and advice on free, prior and informed consent Samediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget Mr/Madame Chair, I am speaking in my capacity as the President of the Sami Parliament in Sweden on behalf of the Sami Parliaments in Sweden, Finland and Norway, the Sami Parliamentary Council and the Sami Council. Finland, Sweden and Norway all voted in favor of the adoption of the UN Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. The Sami are recognized as indigenous people in the constitutions of Finland, Norway and Sweden and therefore have the right to self-dete1mination and right to influence decision- making. We welcome that the draft study underscores the foundation and understanding of FPIC deriving from the right to self-determination and non-discrimination. Furthermore, that it clarifies the distinction between FPIC and mere consultation. However, we would encourage EMRIP to fmiher elaborate the meaning of consent and what the consequences might be when states ignore obtaining consent from Indigenous Peoples. As mentioned in the EMRIP draft study, an argument often used by states to ignore the content of the Declaration and its implementation is that it is nota legally binding instrument. However, the draft study reminds us that the rights outlined in the Declaration reflects not only content of other legally binding human rights instruments but also intemational customary law and opinio juris. As such its validity and the rights it enshrines cannot be questioned anymore. We remind all states of their commitment of implementing the Declaration by adopting the Outcome Document of the World Conference on Indigenous Peoples. We would like to express our disappointment and frustration that the Consultation Act, which has been negotiated between the Govemment of Sweden and the Swedish Sami Parliament for

87 several years, intended to be agreed upon this sununer, has now come to a halt. We expect the Swedish Government to address this matter urgently and follow the examples ofnorway and Finland. Regarding the previous statement by the N ordic states we want to clarify that the Sami Parliaments have not yet "ratified" or "approved" the text in the draft Nordic Sami Convention. The Sami Parliamentary Council has approached the Governments with amendments which are awaiting response from the Governments. We will not accept a convention where the autonomy and self-governing authority of the Sami Parliaments is not ensured, nor a convention that is not in line with the Declaration. To conclude, we welcome the study undertaken by EMRlP and hope it can bring the Nordic and other states to review its understanding offpic and related articles. (We also expect it to guide cooperation in good faith between indigenous peoples and states in fully implementing the Declaration at a national leve!.) Thank you for your attention

88 & ~Å~ ~!!~ CO~CAAMOB SAAMICOUNCIL SAME D IGGI SAM I T l µ G E SÄA ' MTE'GG $ A ~.\ f.i J. l ~~ A ~A l ~ l SÅME DIGG 1. SAMETINGET ~ ''#. s I d ~.$ ame iggi ~Il~ Samedigge Såmiedi99ie Saemiedigkie Sametingcl Representatives of the Saami Parliaments in Finland, Norway and Sweden and the Saami Council participated in the UN climate change conference in Bonn On Thursday, May 1Qth, ten days of negotiations of SB 48 were concluded in Bonn, Germany. The meeting held in Bonn was a preparatory meeting leading to COP 24 in Poland, to be held in December this year. COP 24 will be an important meeting as The Rulebook of The Paris Agreement will be negotiated. "The Rulebook is of great importance, since it should ensure that States take actions to fully implement The Paris Agreement, including ensuring finance and transparent reporting, and limit global warming to 1.5 degrees Celsius." - Jannie Staffansson, Sami Raddi representative. Another important element of the Paris Agreement is The Local Communities and Indigenous Peoples' Platform that was established during COP 21 in Paris, and developed further at COP 22, 23. In the COP 23 ((2/CP.23) decision the following functions of the Platform were decided upon; strengthening- and sharing indigenous knowledge, capacity building, increased participation in climate policy and action and respecting the rights of Indigenous Peoples in line with UNDRIP. "Last year the Indigenous Peoples participated actively in the negotiations. As a result, the decision cited The Principles set out by the Indigenous Peoples Organizations, that is unprecedented" - Per-Olof Nutti, President of the Saami Parliament in Sweden

89 The Principles set ont by the Indigenous Peoples are; full and effective participation af Indigenous Peoples, equal status af Indigenous Peoples and States, including in leadership roles; self-selection af Indigenous Peoples' representatives in accordance with Indigenous Peoples' own procedures; and adequate funding. By COP 23 decision an the Platform, the parties were asked ta make the Platform operative, including the establishment af a facilitative working group for the Platform. The facilitative working group should consist af representatives of Indigenous Peoples, local communities and state parties with an objective ta develop activities and potential governance structure for the Platform. Unfortunately the states did not come ta a final agreement during this session. "We hope that the States will come ta an agreement an the future ofthe Platform in Poland, and that the good and constructive cooperation between Indigenous Peoples and States will continue in Poland and beyond." - jon-petter Gin tal, Saami Parliament in N orway. "Remaining challenges need ta be resolved, including finding a balance between the principles by the Indigenous Peoples and the current structure af the UNFCCC system."- Inka Saara Arttijeff, Saami Parliament in Finland

90 , Sollentuna Såmediggi Såmedigge Samiediggie Saemicdigkie Lars Miguel Utsi presentation på samrådskonferens samrådsmöte angående minoritetspolitiska frågor Mu namma lea Lars Miguel Utsi ja mon lean Rurna Samed.ikki varre stivrasagadoalli. Samed.ikki stivrras mus lea ovddasvastadus giella- ja oahpahusassiid bajdel. Mon lean maid giellalavdegotti sagadoalli. Mon galggan muitalit veaha Samedikki birra ja giellalavdegotti doairnmaid birra, earenomazit sami giellalaga birra. Sami giellalahka lea <lat evttohus maid Samediggi jurddasa galga boahtit otna laga, unnitlogu ja unnitlogugielad laga sadjåi. Samediggi Samediggi lea albmotvalljejuvvon parlameantta. Mis ii leat stuora mearridanfåpmu, virggalaceat mii doaibmat raddeaddin råddehussii. Samediggi lea m aid ståhta eisevaldi mii stivrejuvvo raddehusas. Virggalaccat mis ii leat olu iesm earridea pmi. Samed.ikki lahka adda fämu Samediggåi ja maid mearrida maid galgat bargat. Sametinget ska verka för en levande samisk kultur: Fördela medel till samisk kultur och organisationer Utse styrelse för sameskoloma Fastställa och leda det samiska språkarbetet Medverka i samhällsplaneringen, bevaka samiska intressen Informera om samer Språknämnden Språknämnden arbetar med ansvaret att fastställa m ål för och leda det samiska språkarbetet. Vi sammanställer förslag till språkpolitiskt handlingsprogram som Sametingets plenum godkänner. Språknämndens arbete utgår från det godkända handlingsprogrammet. 1

91 , Sollentuna Såmediggi Samedigge Samiediggie Saemicdigkic Språkpolitiska handlingsprogrammet Styrdokument som anger inriktning för det samiska språkarbetet Vision: Alla samer kan tala, läsa och skriva samiska. De samiska språken är levande och välmående språk som används och värdesätts i samhället. 10 språkmå l nedbrutet i 23 insatser Sametingets språkmål Här ser ni de tio språkmålen. MÅL 1: Det samiska folket har språkligt självbestämmande MÅL 2: Alla samer har grundläggande språkliga rättigheter MÅL 3: Samiskan är huvudspråk i Sapmi/Såbme/Sabmie/Saepmie MÅL 4: Alla samer har möjlighet att återta och/eller utveckla sitt samiska språk utifrån individuella behov MÅL 5: Antalet barn och unga med samiska som förstaspråk ökar MÅL 6: Samiskan ska vara synlig i samhället MÅL 7: Starka traditionella språkdomäner MÅL 8: Språkarbete i Sapmi/Sabme/Sabmie/Saepmie är gränslöst MÅL 9: Sarniskan i offentlig verksamhet ska vara vårdad, enkel och begriplig. MÅL 10: Sametinget agerar som förebild på hur samiskan använ ds, värdesätts och stärks i samhället. Aktuellt Utifrån de 10 språkmålen och de 23 insatserna jobbar språknämnden med att främja det samiska språket. En del frågor som varit aktuella under den senaste tiden är bl.a.: Urfolksstatus i relationen Sametinget - regeringen Giellagaldu ska bli permanent Godkännande av pitesamisk ortografi 2

92 ,,,_,,,, ~.. \& i ~,,,,,,, , Sollentuna Säm.ediggi S(lmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Ansvar för att granska och godkänna sa miska ortnamn Stipendieordning för studier i samiska Läroplan för samisk förskola Fler lärare behövs Samisk språklag Jag vill särskilt kommentera de två sista punkterna. Denna är intressant som en bra insats som jag vill sprida information om. Skolverkets har nyligt fått ett regeringsuppdrag om att anordna en uppdragsutbildning för att öka andelen behöriga lära re i samiska. Man har fått medel för 2018 och ett par år framöver. Utbildningssamordnare: Sami Allaskuvla, utbildningsstart: förhoppningsvis hösten Kostnadsfri. Statsbidrag till kommunen/arbetsgivaren för deltagare som ska utbildas. Deltagare kan vara legitimerade förskollärare /lärare so m saknar 30 hp i samiska eller obehö riga lärare utan lärarutbildning, men med tidigare studier i sa miska. Det kan alltså både gälla att läsa kurser i samiska eller att studera för att bli legitimerade förskollärare eller lärare. Utbildningen ska utgå från varje deltagares behov och individanpassas. Studierna genomförs vanligen på distans och på deltid med någon/några campusträffar, och kan variera från 7,5 hp/termin och upp till heltidsstudier Samisk språklag Att säkra de rättigheter den samiska individen har till sitt språk och sin kultur är lagstiftarens ansvar, med andra ord regeringens och riksdagens. Sverige har förpliktelser gentemot oss same r som urfolk. Som bevis på sin medvetenhet om män_skliga rättigheter och sitt ansvar gentemot sitt urfolk har Sverige undertecknat en rad olika internationella konventioner och deklarationer som stärker samernas språkliga rättigheter. Detta betyder att det också är statens ansvar att vi samer ska kunna bevara, återta och utveckla samiskan. Som exempel kan nämnas bland annat samiska barns rätt till undervisning på och i sitt språk. För att säkerställa samers språkliga rättigheter, är det viktigt att svensk lagstiftning harmoniserar med de internationella överenskommelser Sverige har antagit. Sametinget har uppmärksammat att det finns otydligheter och/eller svagheter i lagformuleringar som kan försvåra det samiska språkarbetet. 3

93 , Sollentuna Sämediggi Såwedigge Såmiediggie Saemicdiglåc För att det ska vara möjligt att uppfylla de mål som Sametinget antar är lagstiftning och strukturer som bidrar till, och främjar språkrevitalisering och urfolksrätt grundläggande. En samisk språklag som säkerställer samernas språkliga rättigheter i realiteten är nödvändig. Denna lag ska ersätta andra språklagar som reglerar samernas språkliga rättigheter. Sametinget ska utreda rättsliga förhållanden utifrån urfolksperspektiv för att underlätta arbetet för att införa en samisk språklag. Inför en sådan utredningen behöver vi få en bred förståelse för vad det samiska samhället har för behov gentemot samiska språkrättigheter och vad som är viktigt att få med i en språldag. Olu giitu berostumi ovddas. Lars Miguel Utsi Varre stivrasagadoalli Såmediggi 4

94 , Svanstein S:imediggi Såmedigge Samiediggie Saemiedigkie Dearvvuodat Lars Miguel Utsis Ruota Såmedikkis, Såminuora jahkeeoahkkimis 2018 Bures buohkat. Mu namma lea Lars Miguel Utsi ja mon lean Ruota Så:medikki varre stivrasagadoalli. Såmedikki stivrras mus lea ovddasvastadus giella- ja oahpahusassiid bajdel. Mon lean maid giellalavdegotti sagadoalli. Saminuorra lea dehålas searvi Såmis. Mii leat olus mat leat vuoddudan min servvodatberostumi Såminuoras ja joatkan bargat Såmi servodaga ovddas das maijijil. Saminuorra lea maid eatnan nanu oktavuodaid nuoraid gaskka miehta Såmi. Oktavuodat mat bissot guhka, ja mat dahket min servodaga gievrrat. Såminuoras dahkabehtet maid buori barggu go lehpet angirat muitalit makkar vuordåmusat ja darbbut dis, såmi nuorain, leat. Earenomazit midjiide, Samidikkis, lea buorre go leat searvvit ja servodatberosteaddjit mat garrasit euvvot min barggu ja darkkistit ahte mii dahkat buori ja riekta barggu. Danin lea maid min mielas hui dehålas ahte min servviin, dego Såminuorra, lea buorre bargodilli. Mii leat, earret eara, lokten doarjagiid servviide, juste danin vai searvvit galget ovdånit ja nannejuvvot ja leahkit veahkkin midjiide Såmedikkis ovddideame Såmi servvodaga. Dat lea fal duohta, ahte ovttas mii leat gievrrat. Dåinguin såniiguin mon savan Såmedikki stivrra bealis buohkaide buriid beivviid dappe Saminuora jahkeeoahkkimis ja nuoraidkonfereanssas. Lars Miguel Utsi V arre stivrasagadoalli Såmediggi 1

95 , BUDGET Samediggi Såmedigge Såmiediggie Saemicdiglåe Budgetarbetet startar med att nämnderna planerar sina verksamheter inför kommande år och beslutar därmed om vilket budgetäskande de lämnar till styrelsen. Styrelsen och nämnderna bör utifrån de beslutade långsiktiga målen som plenum faststä llt i handlingsprogrammen. Detta ger i sin tur de effektmål som myndigheten ska arbeta efter. När budgetpropositionen kommer från regeringen är den första signalen om vilken budget Sametinget eventuellt kommer att få under kommande år. Historiskt kan man se att den signalen kan ändras t ill regleringsbreven beslutas. Under hösten kallar styrelsen till budgetberedning där samtliga nämnder finns representerade samt oppositionen. Styrelsen börjar sedan arbeta med att få fram en budget för kommande åt med utgångspunkt från den vision och inriktning som plenum satt via budgetunderlaget. I december kommer regleringsbreven som ger de faktiska förutsättningarna för budget nästkommande år. Styrelsen fattar därefter i januari beslut om budget för inneva rande år. Styrelsen skickar budget till Plenum i februari som då kan avgöra om den är satt efter den vision och inriktning som plenum fattat. Per 31 december sammanstä ller myndigheten vad pengarna gått till. Det vill säga, hur gick det för Sametinget att nå de mål som fattats och via årsredovisningen sker återrapporteringen I ' ' I I. I I..!,.' ~ : l I 1 I i I.~.... ' är ett annorlunda år då det varit val i Sverige. Ingen ny regering har kunnat kliva fram och visa sin po litiska viljeriktning via budgetpropositionen. Därför finns ingen signal om hur budgeten för nästkommande år kommer att se ut. Cujuhus/adress Box 90, GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägcn 58 e-post: fömamn.eftema:mn@sametinget.se Org.ru.: Telefovdna/telefon (växel) (direkt)

96 BUDGETUPPFÖUNING Budgetuppfölj ning per Sammanst ällning 3 1 Sametinget Verksamhet (tkr) Utfall per Budget per Budget 2018 Progn os 31/ 12 Not Folkvalda ~...,~,.. i& i ~~,,,.., Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiediglåe Förvaltning Kanslichefens st ab Ad min & ekonomi Språk Kultur * Sam hälle, miljö och ren ni * Näringsavdelningen Summa Summa Reglerings brev Resultat för perioden Kommentarer 1. Årets resultat det vill säga överskottet för 2017 om 535 t kr har budgeterats upprdag/projekt för den folkvlada delen va kanta t jänter pga att låsta medel to m 30/ 8. Rekryterings pågår. 3. Vid nytt it-avtal t illkommer kost nader för t ransformation. It-upphand lingen som va r överprövad har beslut fattats vilket innebar att utvärderingsprocessen görs på nytt. Kostander kommer öka när utvärderingen är klar. 1 st vakant t jänst. 4. Överskottet beror på vaka nta språkkonsulent tj änster samt ej förbrukade korttidsstudiestöd. 5. Kostnader för Landsbygdsprogra mmet samt lnterreg som inte är godkända belastar näringsavdelningen. Se sid övriga externa medel, not Skillnaden mellan regleringsbrev och budget beror på att även föregående resultat är inräknad i budgetramen. *Enligt styrelsebeslut ska förväntat överskott på ej tillsatta tjänster för de ca 7 M kr som förvaltningen ramförst ärks med 2018 finansiera oli ka utredningar/projekt tillsammans med oförbrukade medel inom folkvalda delen (se komment arer för folkva lda delen). Resu ltat för perioden är ett överskott på tkr med en prognos på 78 tkr vid årets sl ut. Utskrivet: :54 1

97 BUDGETUPPFÖUNING Folkvalda Verksamh (tkr) Utfall per Budget per Budget 2018 Prognos 31/12 Not 2251 VALNÄMND Valberedningen UNGDOMSRÅD STYRELSELE ARBETE STYRELSEORDFÖRANDEN PARTISTÖD UPPDRAG/ PROJEKT SPR Presidium SPRÅKNÄMND NÄRINGSNÄMND RENNÄRINGSNÄMND PLENUM KULTURNÄMND HÄLSO, ÄLDRE och IDROTISNÄMND RÅDSLAG {UTSKOTI) 200 Summa Förslag om förändring av regelverket kring partistöd är skickat till plenum. Vid bifall kommer hela budget en att utbetalas vilket prognosen baseras på. 2. Redovisning för dessa finns på nästa blad. 3. Värdskapet för SPR på börjas sommaren Överskridande av budget för plenum beror bl a på att det plenum i St aare {1 850 tkr) ökade från S daga r till 7, högre priser för ko nferenspaket m m. Prognostiserad kostnad för plenum vecka 46 är1,7 mkr 5. Utökad budget till rennäring- och kulturnämnd med 150 tkr samt 50 t kr till närings nämnd 7. Utebliven arvodesutbet alning samt beslutad utbetalning av t idigare pens ioner Utskrivet: :54 J.

98 BUDGETUPPFÖUNING Folkvalda Fördelning av 2234 uppdrag och projekt Uppdrag/Projekt (tkr) Utfall Budget Renskötsel konvention Utredning valnämnden Etiskt råd 42 7S Sanningskommission Övervakningskommitten so Nordiskt och internationellt arbete 134 lso Remiss läroplan 8 8 Samisk språklag lso Forskningspolitisk strategi 150 OECD Konferens: kvinnor och renskötsel 2SO Metodik för möten; modern samepolitik so Jämställdhet neijda 40 Muonio historia 60 Renskötsel konferens Rovdjustrategi 3SO Skogsstrategi lso Utökning kulturnämnden lso Summa S4 Utredningar se>rn belastar förvaltningsen I Utredning- Läget i sa pm i 6SO tkr I Utskrivet: :S4 3

99 BUDGETUPPFÖLJNING Rennäringsanslaget Verksamh KATASTROFSKADESKYDD STATISTIK OM SAMISKT NÄRINGSLIV 2288 FRÄMJ. RENNÄR Förvaltningsverktyg samebyar TOLERANSNIVÅER MIUÖPROJEKTET 2284 MARKANVÄNDNINGSREDOVISNING 2283 PR ISTILLÄGG 2282 ERSÄTINING TJERNOBYL 2281 UNDERHÅLL AV RIKSSTÄNGSEL 2280 REN MÄRKESREGISTER 2289 RENBRUKSPLANER/girdnu 2412 ROVDJURSINVENTERING SÄRSKILD SKADEERS. Skadeförebyggande åtgärder 2411 SÄRSKILD SKADEERS. Massdödade renar 2410 Rovdjursersättning Vägförening Ans lagskred it Summa Kommentarer till främjandeanslaget 1. Summa att budgetera enligt utfall 2017 är kr Utfall per Budget per Budget 2018 Not Su mma disponibelt belopp enligt regleringsbrev Anslags kredit för 2018 är beviljad till tkr Periodens resu ltat är ett underskott på tkr Prognosen för rennäringsans laget är tkr Utskrivet: :54 4

100 BUDGETUPPFÖUNING Övriga sakanslag Verksamh Utfall per Budget per Budget 2018 Nationella minoriteter NATIONELLT UPPFÖLJNINGSANSVAR HEMSIDA NAT MINORITETER STATSBIDRAG KOMMUNER OCH LANDS SAMISKA SPRÅKCENTRUM Språk och kultur 2190 Samefonden BIDRAG SAMISK KULTUR (anslag 1:2) Samefonden Samefonden Prognos 31/12 not Bidragsfördelning av utbetalda bidgra via anslag 1:2 och Samefonden Konto Konto(T) 2180 ORGANISATIONS 0 FÖRENINGSBIDRAG 2181 PROJEKTBIDRAG 2185 SAMISK MEDIA 2186 SAMISK TEATER 2187 SAM ESLÖJD PROJEKTBIDRAG VERKSAMHETSSTÖD Summa utbetalda bidrag (Sa mefond+ kult uranslaget) Belopp Samiskt språkcentrum har fått utökat anslag med 500 tkr för att utreda utvecklingen av samiskt språkcentrum, inga medel är förbrukade än. 3. "Statsbidrag för kommuner och landsting" har fått en indragning av anslaget på 1440 tkr då regeringen genomfört en om budgetering. Utskrivet: :54 5

101 BUDGETUPPFÖUNING övriga externa medel Verksa mh Utfall per Budget per Budget INTERREG 4 SAPM I Renbruksplaner LANDSBYGDSUTVECKLING Samisk mat Rasism mot samer Klimat- så rbarhetsanalys o handlingspla Giellagaldu (uppdrag) Prognos 31/12 Not OH-kostnader som ej täcks av TA-medel: lokalhyra, tidskrifter, etc, telefon, internet, dat a, rekreation och motion,!ll ftgshälsovård, läkemedel, övr. sjukvård, bisnode. Ett negativt resultat belast ar förvaltningsanslaget (näringsavdel) 2. Projektet är avslutat 3. Avtals perioden är till Utskrivet: :54 6

102 Sametingets Kulturnämnd - redovisning perioden 2 april september rapport nr 3. Sametingets Kulturnämnd Ordinarie: Ingrid Inga, ordförande Marina Ederlöf, vice ordförande Nils Johan Labba Louise Skerk Veronika Håkansson Ersättare: Ann Christin Blind Martin Lundgren, vald maj 2018 Fia Kaddik Hildings Andersson Daniel Holst, vald maj april 24 april juni 19 sept Kulturnämndens sammanträden Telefonmöte om revidering av Kulturpolitiska handlingsprogrammet Telefonmöte om revidering av Kulturpolitiska handlingsprogrammet Kulturnämndsmöte om bl a beslut i projektbidrag, dialogmöten mm Kulturnämndens telefonmöte om bl a budgetunderlag mm juni 9 juni 30 aug 12 sept Ordförandeberedningar Ordförandeberedning inför Kulturnämndens möte juni per te18fon Ordförandeberedning inför Kulturnämndens möte juni per telefon Telefonmöte med Kulturchefen - planering av Kulturkonferens 6-7 nov2018 Planeringsmöte om Kulturkonferensen i november tillsammans med vice ordföranden, kulturchefen och kulturhandläggaren juni 14 juni Dialogmöten Kiruna Sameförening, ordförande Irene Kuhmunen Riksorgansiationen Samerna, t f ordförande Elisabeth Kråik

103 maj maj 8 juni 19 juni 30aug 3 sept 11 sept 14 sept 18 sept Övriga möten Skype-möte med Samerådet om kulturnäringskonferens hösten 2019 Marina Ederlöf-Nilsson delar på Samerådets och Sametingens möte med bl a Unesco om konventionen om immateriellt kulturarv i Enare tillsammans med Sametingets kulturchefen. Möte med K-Å Aronsson, Ajtte om ev forskningsprojekt turismutveckling längs flyttleder för boskapsskötsel, högre europeisk status på flyttleder. Medverkande kanariska regeringen, italienska universitet, lokala byar. Jmf Europarådets info om Cultural routes. Möte med Kulturministerns statssekreterare Per Olsson-Fridh om Sametingets förvaltningsansvar av samisk kultur, budget, samt överlämande av Sametingets kulturpolitiska handlingsprogram m fl frågor Telefonmöte med Sametinget i Norge och Finland ang Disneys besök i Sapmi Nils-Johan Labba delar vid möte med arbetsgruppen för samisk nationalscen och arbetsgruppens möte med Kulturdepartementet om samisk nationalscen Möte med Kulturdepartementet om MR-institution tillsammans med Anders Kråik, kanslichefen och kulturchefen Förberedande möte med Sametinget i Norge och Finland om Disneys besök i Sapmi Samråd med Institutet för språk och folkminne tillsammans med kulturchefen maj 16 augusti 22 augusti Övrigt Deltar på Nordisk kulturtoppmöte i Malmö anordnat av SKL, Region Skåne inför Sveriges ordförandeskap i Nordiska rådet Möte i Kiruna med internationella curatorer inom ramen för The curatorial Program för Research, CPR, tillsammans med ledamoten Nils j ohan Lab ba Information om repartriering av samiska kvarlevor vid Arvidsjaurs sameförenings 100 års jubileum i Arvidsjaur

104 24 augusti Information om Sametingets kulturpolitiska handlingsprogram till styrelsen för Tjallegohati - samisk författarcentrum i Jokkmokk augusti Remissyttranden Inlämnat remissyttrande ang Sametingets alkohol- och drogpolicy april 23 april 24 april 25 april 26 april 4-11 maj 25maj 28maj 29maj Samråd med styrelsens kulturansvarige ledamot Anders Kråik Överlämnar kallelse till kulturnämndens möte 17 april om Kulturpolitiska handlingsprogrammet via mail samt sammanställning av remissvar på förslag till Kultuirpolitiska handlingsprogrammet Slutlig skrivelse om begäran om tilläggsanslag till Kulturnämnden via! mail Slutligt förslag Kulturpolitiska handlingsprogrammet till Anders Kråik via mail Skrivelse ang arbete mellan nämnden och styrelsen till Anders Kråik via mail Begäran om tilläggsanslag till Kutlurnämnden till Anders Kråik Mailkonversation ang repartriering med Anders Kråik Kallelse till Kulturnämndens möte juni överlämnas till Anders Kråik via mail Mail ang Samisk nationalscen och om möte med Samiska teatern Mail ang förändring av museiförordningen För Kulturnämnden Ingrid Inga Ordförande Ledamöter Nils Johan Labba Marina Ederlöf Louise Skerk Veronika Håkansson

105 S.ÅMEDIGGI Ealåhtislilvdegöddi Stefan Mikaelsson. SÅMl?.D!QQI SAMETINCiF.f lnlcj Bodn ). I. JJ-Olö tn.li 20 september hvt/, S}-u Sametingets plenum beslutade den enligt 12 att till fodamöter i Näringsnämndeu utse som orqimirie ledamöter: Erik Fankki, Birgitta ;\ndersson, Stefan Mikaelsson, Hl\kan Jonsson och Agneta Rimpi. Till personliga ersättare utsågs följande: Kristina Larsgren, Ani1elie Paiviö, Charlotta Svensson, lxron.,_ Persson öch Peter Holmqv'ist. Denna rapport avser s:filedes tiden :från närmast föreg&ende r<tpport den 2 april och till den 18 september Nätingsnämndens sjunde sammantrade avhölls per telefon och berörde mest fastställande av rnotfonssvären p:& M505 och M525. Näringsnämndens ättonde sarn,m[jll:trä<le avhölls Q.eu :1.4-15junj i, Ju1evu. Nämnden diskilter(jde en rev1dering av näring13politlskl: handlingsprogram. '.Nämndens mgi\ngsp:unkter för den reviderade handlingsplanen är: att arbediehtu - språk och traditionell kunskap sl\a genomsyra prog:tam.iilet,. att det ska finnas prioriterirtgar /;folwsom:rå9-en som är lmppfade till resurser, att fprslageti;;kall ut pä remiss till det'salliiska samhället När:ings:nämnde:n beslutade att l.ippdra till kansliet att jjöra ett fötsta utkast till r<;ivider<tt näringsp9jiti kt prograw utifr/itu de f9rda di$ku,s~ionerna och a'tt ambitionen ~ratt <;len revi<}erade prograinmet skall lägga!; fram till P}em:1:m i n,;taj Närings1)ämnden dis){jiteran(le behovet ay en uäringsjivskonfer<;i:ns und<;ir vinter.n i början av Inn<;ihållet ska vara framåtsyftau,de och intressapt; ge inspiration o<;h m(sji\ghet till samtal och godä!deer; Dessutom ett bra tllifålle att:få &terk6ppling pa förslaget till förslaget till reviderat närfogspolltiskt handli11g&program. Näting'snämnden beslutade att avhälla näringslivskonferens i f<;ibrnari 2019, och att förslaget till reviderat nädngifpolitisitt handlingsprogram skall tås upp och iltt konf13re11sen genomförs wicj.er förotsättnlng at± fragau om fu1@$ieting kanl6sas; Stefan Milraelsson här deltagit vid: -~konfe:tens.en Stotslagna fjällmiljöer den a!>yil i Sfuehlde; "-OECI;>ck<mfere11sen "lndigenoqs developmentin the European Arctic'' den.5 juni i Bryssel. i I I ' 1- j Näringsnämndens.nio11de sammanträde avhölls den 3() 31 augusti i Ubmeje, Ni\mricden tog pesjµt i fler.a ären(len; bland '1-Il.nat <lesi>a: "Ang&ende det näringspolitisk<t handlingsprogrammet fortsatte dislrussiqnen.och t1ppdraget till kansliet att ta frani ett första utkast. Nämnden studer<tc1e 4et ekonomisk<t. i1tfallet för :nämnden Pet den sista juli, Näiniiden beslutade även att revidera budgeten för.2018 och att äska ytterligare medel för planerade aktivitiltei: under slutet av innevarande. år. Vidare beslutade rläm11den a1:t ä~ka, Jiledel fll_r verk&amhetsåret 2019

106 utifrån förda diskussioner om planerade aktiviteter och engagemang, Nämnden beslutade även att äska medel för ytterligare en tjänst till närings avdelningen för det operativa arbetet". Motionssvaret för M532 antogs enhällig av nämnden. Stefan Mikaelsson har deltagit vid: -- Poro Parlamentti den april i Roavennjarga. --evenemang arrangerat av Österrikes ambassadör Dr. Arthur Winkler-Hermaden den 10 september i Stuehlde. Landsbygdsprogrammets fortsättning i en ny programperiod diskuterades. Det är fortfarande oldart när Sametinget kommer in i arbetet med en ny programperiod. Nämnden beslutade att göra en analys på den gångna perioden för att få fram vad som var mindre qra och det som fungerat bra. Detta för att kunna ta fram viktiga aspekter inför arbetet med den nya programperioden. Kontakterna med Näringsdepartementet vidmakthålls beträffande den nya programperioden. Det samiska sättet - Sämivuohki - Allt för en levande samisk miljö - ealli såmi. birras. Den samiska kulturella mångfalden är vilctig och det ska lyftas fram även i nämndens arbete och förhlillningssätt. Kulturen är uråldrig traditionell och samtidigt innehållande en framtida utveclding med inkluderande de samiska språken som är en omistligt vilctig hörnsten i kulturen & även i samiska näringar och således ytterst i vår egen existens som enkla samer. Som var och en för sig själv men samtidigt tillsammans utgör solens & vindens folk och som ytterst är ett av många urfolk i det cirkurnpolära Arktis. Inte mer värt än andra urfolk, men inte heller mfodre. Näringsnämnden avser att dessutom fortsätta med att följa verksamhetsplanen för året och att i möjligaste mån dessutom inkludera valda delar ur Sametingets näringspolitiska program; Såpmi -en näringsmässig resurs Dnr För Näringsnämnden, Wi}~ STEFAN MIKAELSSON. Åvddåulmusj - ordförande I ; I 1 l i.. r!

107 Presidiets rapport till Plenum för verksamhet under perioden Sametingets presidium består av ledamöterna Paulus Kuoljok och Åsa Blind sedan Mona Persson och Daniel Holst lämnat in begäran om entledigande från sitt uppdrag den 16:e mars. Under perioden har möten genomförts enligt nedan: 21:a September. Möte angående Sametingets 25-års jubileum med Sametingets kansli och Styrelsens ordförande. Under perioden har representation genomförts enligt nedan: 3:e Juni. Biskopvigning av de nya biskoparna för Luleå stift och Visby stift. Representant: Sametingets ordförande, Pau/us Kuoljok 23:e Augusti. Repatrieringscermoni för Kaurna-folket. Kvarlevorna av sju personer återlämnades till sina hemtrakter i södra Australien. Cermonin hölls vid den Australiensiska ambassadörens residens. Representant: Sametingets ordförande, Pau/us Kuoljok 25:e Augusti. Sundsvalls firande av att man blivit förvaltningskommun för samiska. Representant: Sametingets vice ordförande, Åsa Blind 17:e September. Mottagning av den Kanadensiska ambassadören på Sametingets kansli. Representant: Sametingets ordförande, Pau/us Kuoljok 25:e September. Riksmötets öppnande. Representant: Sametingets ordförande, Pau/us f(uoljok Paulus Kuoljok, Samedikke åvvdåk Buolda

108 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden Redovisning Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Rapport till plenum Rennäringsnämnden för period Sametingets Marita Stinnerbom, ordförande Anders-Erling Fjellås, v.ordförande Martin Lundgren Håkan Jonsson Torkel Stångberg Rennäringsnämnden John-Tomas Labba Matti Berg Johan Skogsfeldt Hilding Andersson Erik Östergren Nämnden har yttrats sig över motioner som behandlas på plenum i maj, behandlat an~ökningar om skadeförebyggande åtgärder gällande varg, medlemsärenden, ersättningar för dåliga betesförhållanden. Sametinget har utbetalat vilket är 50 procent av godkända kostnader till 38 samebyar. Sametinget har fått anslagskredit med kr för att täcka kostnaderna. Nämnden har beslutat om förslag till nya föreskrifter utifrån 35 a, katastrofskydd för att täcka övriga händelser av väderrelaterade orsaker som gör att renbete inte kan användas. Föreskrifterna är utskickad på remiss till samebyar och sista remissvar är 12 oktober. Nämnden har också påbörjat arbetet med att se över nya föreskrifter om ändring av Sametingets föreskrifter (STFS 2007:9) om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyarna. Föreskrifterna ses över med anledning av svåra inventeringsförhållande och regler för utbetalning av rovdjursersättning. Kansliet bereder en handlingsplan för samhällsplanering och markexploateringar i Sapmi, i arbetsgruppen sitter förutom kansliet också rennäringsnämndens och näringsnämndens ordförande, ett arbetsmöte har ägt rum. Nämnden har antagit en policy för gränser mellan samebyar i Irenmark. I arbetet med!renmark är det samebyarna som redovisar sina sedvaneområden. Policyn innebär att det mellan gränsbestämda byaområden görs en polygon med hjälp av ex. odlingsgräns, Lappmarkgräns eller kusten inklusive hohnar och öar där renbete används. Där det finns gränsbetstämda områden ska inte annan sameby redovisa sedvandemarker. Där det inte finns gränsbestämda områden är det samebyarnas sedvaneområde som ska visas i Irenmark. Polygonerna ska visa vill<en sameby som använder betesområden. Ett genomgående arbete i Sametinget har varit att arbeta med förvaltningsverktyget och webbverktyg som visar på rovdjurens predation på ren. In:formationsmöten i alla regionen om hur det fungerar är genomfört och ett stormöte planeras i slutet av året. Sida 1 av4

109 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden Redovisning Två möten med Björngruppen har ägt rum, syftet är att se över ersättningar för björn och inventeringsersättningar. Gruppen diskuterade utifrån dagens ersättningssystem med arealbaserad ersättning där åretruntmarker ligger till grund och om dagens inventering system med dna kan vara underlag till fördelning av ersättning. S:imcdiggi S:imcdigge S:imiediggic Saemiedlglåe Möte med Järvgruppen där syftet är att se över behov av förändrat ersättningssystem för järv. Svåra inventeringsförhållanden har gjort att inventering inte kunnat genomföras i främst fjälhniljö pga förändrat klimat. Gruppen diskuterade om behov av ett nytt ersättningssystem men beaktning av förändrat klimat och svårigheter med lyeinventering. Inventeringsmetodik diskuterades med att inventering ska kunna genomföras i hela landet. Möte med Naturvårdsverkets GD Björn Risinger där Sametinget lyfte behovet av författningsändringar gällande toleransnivåer och samsyn gällande rovdjursförvaltning. Sametingen i Sverige, Norge och Finland har haft ett första möte i Ånari där en gemensam linje i rovdjurspolitiken diskuterades. bla hur traditionell kunskap tillvaratas i förvaltningen, öm, ersättningssystem, inventeringar och toleransnivå. En arbetsgrupp har bildats där Marita Stinnerbom är utsedd från svensk sida. En jämställdhetskonferens är genomförd där ca 80 kvinnor deltog, Kansliet arbetar med rekrytering av en rennäringsjurist för att förstärka rennäringsavdelningen. Rennäringsnämnden har haft tre protokollförda möten Datum Ort Kommentar 5 april Telefon Rennäringsnämnden 29maj Östersund Rennäringsnämnden 28 se:et Östersund Rennäringsnämn.den Bilaga Sida 2 av 4

110 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden Redovisning Övriga möten Rennäringsnämndens ordförande och rennäringsansvarig i Styrelsen Datum april 26 april 27 april 3 maj 4maj 7 maj maj 29maj 30maj 31maj ljuni 4-5 juni 8juni 11 juni juni 14juni 18 juni 2ljuni Juli 13 augusti augusti 27 augusti 28 augusti augusti 29 augusti 1-2 sept 1 sept 3 sept Ort Stockholm Stockholm Luleå Telefon Umeå Telefon Saxnäs Östersund Östersund Östersund Kommentar Storslagen fjällmiljö Arbetsmöte Handlings och kommunikationsplan för samhällsplanering och markexploateringar. Möte med Björngruppen Möte angående klimatstrategi Möte med Västerbottens Landshövding angående Västerbottens klimatstrategi Möte kulturdepartementet, konsultationsordning Plenum Rennäringsnämndens möte Klimatseminarie, SSR Landsmöte Möte med Kulturministern angående jämställdhet och exploateringar och rovdjurs.frågan. Begäran om medel till jämlikhetsarbete. Deltagande på SSR Landsmöte Östersund Möte med Samebyar som ansökt om paragraf 5 inventeringsförhållanden Deltagande på SSR Landsmöte. Kiruna Media träning Jokkmokk Möte med Trafikverket, region norr. Infrastruktur diskuterades, åtgärder vid järnväg och vägar. Samarbete mellan trafikverkets samhällsplanerare och Sametingets samhällsplanerare. Sametingets Östersund Kiruna Kiruna Östersund Skypemöte Telefon Stockholm Stockholm Umeå Östersund Umeå Umeå Östersund Östersund Kiruna utbildning av trafikverkets personal. Möte med Ruvhten sijte Styrelsemöte Möte med SGU Möte med Järvgruppen Klimatstrategi Media och agerande om skogsbränder Vindkraftseminarie Deltagande på SSR ordförande konferens Arbetsgrupp för klimatsh ategi Möte med Naturvårdsverkets GD Arbetsmöte med styrelsen Möte med SSRs styrelsen Niejda årsmöte. Pridefestival. Möte med Livsmedelsverket ang nya föreskrifter om renslakt. Såmediggi Sämedigge Sämiediggic Saemiedi Ide Bilaga X Sida 3 av 4

111 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnänmden Redovisning sept 21 sept 28 sept Anåri Anåri Östersund Miniseminarie om rovdjur och fortsatt samverkan mellan länderna Observatör på SPR styrelsemöte Rennäringsnämndsmöte Såmediggi Såmedigge Såmiediggic Snemiedi Ide Rennäringsnämndens ordförande Marita Stinnerbom Sida 4 av 4

112 Redovisning av verksamheten i Samefonden Styrelsen för Samefonden har sex ledamöter med personliga ersättare. Ledamöterna förordnas av regeringen efter förslag från Sametinget. Nya ledamöter och ersättare har förordnats från och med 1 januari 2018 till och med 31 december Ledamöter Sylvia Simma, ordförande Lars Jon Allas, vice ordförande Elisabeth Nejne Vannar Veronika Håkansson Håkan Jonsson Lars-Paul Kroik Personliga ersättare Göran Jonsson Tomas Unga Per Mikael Åhren Louise Skerk Sten Wälitalo Kristina Nordling Regeringen har beslutat efter förslag från styrelsen att högst 11 miljoner kronor disponeras ur Samefonden under Styrelsen för Samefonden har under perioden haft ett möte i Stockholm 28 maj 2018 och ett telefonmöte 12 juni Styrelsen har haft ett möte med tjänstemän på Näringsdepartementet i Stockholm 28 maj 2018 för genomgång av utkast till utredningen om Samefonden. Utredningen görs på uppdrag av Näringsdepartementet. Styrelsen för Samefonden har fått lämna in önskemål på områden som styrelsen anser behöver utredas eller förtydligas rörande Samefonden. Styrelsen har på möten behandlat ärenden om verksamhetsberättelse för Samefonden, bokslut 2017, Samefondens lån och beslutat om ansökningar. Under perioden har inga ansökningar om bidrag beviljats. Sylvia Simma Ordförande Samefonden

113 Sameskolstyrelsen Ordförande Johanna Njaita SAMESKOLSTYRELSEN Nämnden för Sameskolstyrelsens redovisning Denna redovisning omfattar tiden från den 3 april fram till och med den 28 september Protokollförda möten Under perioden har nämnden för Sameskolstyrelsen haft sju protokollförda möten. 8 april Telefonsammanträde 16 april Telefonsammanträde maj Dearna 20juni Telefonsammanträde Rekrytering skolchef Gällande rekryteringsföretag och offerter. Rekrytering skolchef samt kommande nämndmöte Arbetande ordförande har begärt in offerter från rekryteringfirmor enligt lagen om offentlig upphandling. Beslut angående rekryteringsföretag och rekryteringsgrupp. Samt ändring av datum gällande kommande nämndmöte i Dea.ma. Nämndmöte Ordinarie nämndmöte i Deama. Några av ärendena under mötesdagarna var bland annat hur nämnden ska arbeta vidare med tillsättning av en ny skolchef. Val av dataskyddsombud gjordes enligt GDPR. Beredning av rnyndighetsdialog i juni samt revisionsberättelse för Sameskolstyrelsen Rekrytering skolchef Beslut om kandidater. Rekryteringskonsult deltar och informerar om tester som kandidater har gjort. 1 juli Telefonsammanträde 2 juli Telefonsammanträde 21 augusti Per capsulam september Jåhkåmåhkke Rekrytering skolchef Rekryteringskonsulten har talat med kandidaternas referenser. Information gällande detta ges till nämnden. Rekrytering skolchef Beslut om skolchefstjänsten. Behörig firmatecknare Beslut om behöriga firmatecknare för myndigheten. Nämndmöte Ordinarie nämndmöte i Jåhkåmåhkke. Första nämndmötet med nytillsatta skolchefen. Under mötesdagarna informerades nämnden om elevers resultat på nationella prov samt uppföljning av elevers och övriga verksamheters resultat. Information om skolinspektionens inspektionsbeslut gavs nämnden. Information om vilka kommuner som ansökt och beviljats bidrag till integrerad samisk undervisning. Nämnden fastställde även prioriterade områden inomsams.

114 Sameskolstyrelsen Ordförande Johanna Njaita SAMESKOLSTYRELSEN Övrigt 11 juni Stockholm 27 juni Jåhkåmåhkke 2 juli Telefonsammanträde 6 augusti 27 augusti Staare 30 augusti Jåhkåmåhkke 31 augusti 28 september Umeå Myndighetsdialog, möte med ESV och Riksrevisionen Årliga myndighetsdialogen med utbildningsdepartementet Samtal kring kommande budgetår, resultatbedömning, ekonomisk uppföljning, myndighetens uppnådda resultat, verksamhetsutveckling och samverkan. På mötet med ESV diskuterades dess uppdrag gällande granskning av SamS ekonomi. Skolinspektionen Möte med skolinspektionen gällande beslut efter inspektion på sameskolor, förskolor samt huvudman. MBL 11 Fackförhandling Förhandling gällande skolchefsrekrytering. Skolchefens första dag Nya skolchefen, AnnaKarin Länta, startar sin anställning. Hon har en provanställning på 6 månader och en tidsbegränsad anställning på 3 år. Samtalsforum Sametingets språkcentrum Ordförande, Johanna Njaita, deltar på Sametinget språkcentrums samtalsforum tillsammans med förvaltningskommuner. Infonnation gällande Sameskolstyrelsen, integrerade samisk Undervisning, språkbad samt fjärrundernndervisning ges. Diskussion kring språkbad är även en punkt på dagordningen. MötemedESV ESV på besök i Jåhkåmåhkke för att insamla underlag till granskningsrapporten som ska vara klar den sista oktober Avslutar uppdrag som arbetande nämndorciförande Johanna Njaita avslutar sitt uppdrag som arbetande nämndordförande och återgår till sitt uppdrag som enbart nämndordförande inom Sameskolstyrelsen. Samråd med skolverket och Sami allaskuvla Information och diskussion gällande skolverkets satsning på kurser för att höja kompetensen och behörigheten för samiska lärare. Deltagande på mötet var skolchef AnnaKarin Länta och ordförande Johanna Njaita. Undertecknat Ordförande i nämnden för Sarneskolstyrelsen

115 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknärrmden Redovisning Såmediggi Såmedigge Så.miediggie Saemiedigkie Rapport till plenum för Språknämnden för period Sametingets Språknämnd Ordinarie: Lars Miguel Utsi, ordförande Anne M Kuhmunen Åsa Blind Agneta Rirnpi Krihke Kristina Nordling Ersättare: Marianne Lörstrand FiaKaddik Britt Sparrock Josefina Skerk Peter Hohnqvist Sami Giellagåldu Regeringen har beviljat genom beslut en miljon kronor i bidrag till Sametinget för att tillsammans med sametingen i Norge och Finland möjliggöra inrättande av en strul<tur för ett Nordiskt samiskt kunskaps- och expertorgan med ansvar att bedriva språkvård, ge råd i språkfrågor, normera språk och godkänna nya termer. Bidraget ska användas till de kostnader Sametinget h ar för Såmi Giellagåldus verksamhet under Styrelsen har genom beslut överlämnat till språknämnd att besluta om Giellagaldus verksamhet. Språknämnden har beslutat att ha språkkonsulenter kvar i samnordiskt språkarbete med fokus p å normering och språkvård och fortsatt arbete med språksektioner, att prioritera arbetet med pitesamiska ortografin samt se över möjlighet att arbeta med lulesamisk språkhandbok. Sametingets språkpolitiska handlingsprogram - Insatser genomgång och prioritering Språknämnden har påbörjat en genomgång av insatserna i det språkpolitiska h andlingsprogrammet. Syftet är att planera åtgärder samt göra en prioritering av insatserna. Samrådsmöte angående minoritetspolitiska frågor med samebyar, sameföreningar, organisationer och partier. Sametinget arrangerade den maj ett samrådsmöte angående minoritetspolitiska frågor i Sollentuna. Inbjudna var företrädare för samebyar, sameföreningar, organisationer och partier i plenum och syftet med mötet var att inhämta synpunkter och föra en dialog angående minoritetspolitiska frågor. Sida 1av 3

116 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språlmämnden Redovisning Vice styrelseordförande tillika ordförande i språknämnden presenterade Sametingets språkpolitiska arbete och särskilt arbetet med att etablera en samisk språklag, se bilaga. Språknämndens närvarande ledamöter ledde grupparbeten om språklagen. Såmccliggi Såmecligge Såmiediggie Snemiediglde Kulturdepartementet :informerade om regeringens aktuella arbete inom minoritetspolitiken. Sametingets personal presenterade det arbete som görs av myndigheten inom språkområdet. Myndighets dialog med kulturdepartementet Sametinget och kulturdepartementet genomförde myndighetsdialog den 28 maj i Stockholm. Under myndighetsdialogen redovisar Sametinget sin verksamhet till departementet som en del av regeringens uppföljning av myndigheten. Tillfälle ges för förtydliganden och återkoppling om hur verksamheten kan utvecklas. Samråd om minoritetspolitiken Sametinget har återkommande samråd med kulturdepartementet om minoritetspolitiken. Under samråden utbyts information om nuläget och utvecklingen inom området. Samrådens huvudfokus för närvarande gäller de kommande lagändringen av minoritetsspråklagen Internationellt år för urfolksspråk UNESCO har beslutat att 2019 är det internationella året för urfolksspråk. Samiskt Parlamentariskt Råd koordinerar Sapmis insatser inom språkåret. Sametingets styrelse har beslutat att uppdra till språknämnden att föreslå aktiviteter inom ramen för språkåret. Utredning om språkcentrum Regeringen har i juni uppdragit åt Sametinget att utreda formerna för hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för att främja fler samiska språk. Sametinget ska samråda med samiska civilsamhällesorganisat:ioner och inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget ska redovisas till Kulturdepartementet senast 29 mars Språknämndens sammanträden Datum 14maj 18 juni sept Ort Sollentuna Giron Jåhkkåmåhkke Kommentar Språknämndsmöte, Språknämndsmöte, Språknämndsmöte, Bilaga Sida 2 av 3

117 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknärrmden Redovisning Övriga möten Datum Ort 11 maj Svanstein maj Sollentuna 28maj Stockholm 30maj Staare 7juni Stockholm 19juni J åhl<l<åmåhkke 27juni Stockholm 3 juli Funäsdalen 18 sept Stockholm 28 sept Ubmeje Kommentar Deltagande och hälsningsanförande på Sfu:n:i.nuoras årsmöte Deltagande och presentation på samrådsmöte angående m:i.noritetspolitiska frågor med samebyar, sameföreningar, organisationer och partier. Myndighetsdialog med kulturdepartementet. Samrådsmöte med SSR:s styrelse Samråd med kulturdepru:tementet om minoritetspolitiken. Dialogmöte med Sameskolstyrelsen Samråd med kulturdepartementet om minoritetspolitiken Möte med Härjedalens kommun och samisk föräldragrupp om samisk förskola Samråd med ISOF om bla. ISOF:s uppdrag om språkcentrum, medel till revitaliering av samiska, Sametingets ortnamnsuppdrag, det gemensamma arkivuppdraget, arbetet med UNESCO:s konvetion om immateriella kulturarv Samrådsmöte med Skolverket om satsning på lärarutbildningar Samediggi Samedigge Såmiediggic Saemiedigkie Bilaga 1 2 Lars Miguel Utsi Språknärrmdens ordförande Sida3 av 3

118 , Svanstein Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Dearvvuodat Lars Miguel Utsis Ruota Såmedikkis, Saminuora j ahkefoahkkimis 2018 Bures buohkat. Munamma lea Lars Miguel Utsi ja mon lean Ruota Samedikki va.rre stivrasagadoalli. Samedikki stivrras mus lea ovddasvastadus giella- ja oahpahusassiid bajdel. Mon lean maid giellalavdegotti sagadoalli. Saminuorra lea dehå.las searvi Så.mis. Mii leat olus mat leat vuoddudan min servvodatberostumi Saminuoras ja joatkan bargat Så.mi servodaga ovddas das mat)ijil. Så.minuorra lea maid eatnan nanu oktavuodaid nuoraid gaskka miehta Så.mi. Oktavuodat mat bissot guhka, ja mat dahket min servodaga gievrrat. Så.minuoras dahkabehtet maid buori barggu go lehpet å.ngirat muitalit makkar vuordamusat ja darbbut dis, så.mi nuorain, leat. Earenomilit midjiide, Så.midikkis, lea buorre go leat searvvit ja servodatberosteaddjit mat garrasit euvvot min barggu ja darkkistit ahte mii dahkat buori ja riekta barggu. Danin lea maid min mielas hui dehå.las ahte min servviin, dega Så.minuorra, lea buorre bargodilli. Mii leat, earret eara, lokten doarjagiid servviide, juste danin vai searvvit galget ovdå.nit ja nannejuvvot ja leahkit veahkkin midjiide Samedikkis ovddideame Så.mi servvodaga. Dat lea fal duohta, ahte ovttas mii leat gievrrat. Då.inguin så.niiguin mon så.van Så.medikki stivrra bealis buohkaide buriid beivviid dappe Saminuora jahkefoahkkimis ja nuoraidkonfereanssas. Lars Miguel Utsi V arre stivrasagadoalli Så.mediggi 1

119 , Sollentuna Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie La rs Miguel Utsi presentation på samrådskonferens samrådsmöte angående minoritetspolit iska frågor Mu namma lea Lars Miguel Utsi ja mon lean Ruota Samedikki varre stivrasagadoalli. Samedikki stivrras mus lea ovddasvastadus giella- ja oahpahusassiid bajdel. Mon lean maid giellalavdegotti sagadoalli. Mon galggan muitalit veaha Samedikki birra ja giellalavdegotti doaimmaid birra, earenomazit sami giellalaga birra. Sami giellalahka lea dat evttohus maid Samediggi jurdda8a galgå boahtit otna laga, unnitlogu ja unnitlogugielad laga sadjåi. Samediggi Samediggi lea albmotvalljejuvvon parlameantta. Mis ii leat stuora mearridanfapmu, virggalaceat mii doaibmat raddeaddin raddehussii. Samediggi lea maid stahta eisevåldi mii stivrejuvvo raddehusas. Virggalaccat mis ii leat olu ie3mearridea pmi. Samedikki lilla adda fämu Samediggåi ja maid mearrida maid galgat bargat. Sametinget ska verka för en levande samisk kultur: Fördela medel till samisk kultur och organisationer Utse styrelse för sameskol01na Fastställa och leda det samiska språkarbetet Medverka i samhällsplaneringen, bevaka samiska intressen Informera om samer Språknämnden Språknämnden arbetar med ansvaret att fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet. Vi sammanställer förslag till språkpolitiskt handlingsprogram som Sametingets plenum godkänner. Språknämndens arbete utgår från det godkända handlingsprogrammet. 1

120 , Sollentuna Såmecliggi Såmecligge S:imiecliggie Saemiecligkie Språkpolitiska handlingsprogrammet Styrdokument som anger inriktning för det samiska språkarbetet Vision: Alla samer kan tala, läsa och skriva samiska. De samiska språken är fevande och väfmående språk som används och värdesätts i samhället. 10 språkmål nedbrutet i 23 insatser Samet inget s språkmål Här ser ni de tio språkmålen. MÅL 1: Det samiska folket har språkligt självbestämmande MÅL 2: Alla samer har grundläggande språkliga rättigheter MÅL 3: Samiskan är huvudspråk i Sapmi/Sabme/Sabmie/Saepmie MÅL 4: Alla samer har möjlighet att återta och/eller utveckla sitt samiska språk utifrån individuella behov MÅL 5: Antalet barn och unga med samiska som förstaspråk ökar MÅL 6: Samiskan ska vara synlig i samhället MÅL 7: Starka traditionella språkdomäner MÅL 8: Språkarbete i Sapmi/Sabme/Sabmie/Saepmie är gränslöst MÅL 9: Samiskan i offentlig verksamhet ska vara vårdad, enkel och begriplig. MÅL 10: Sametinget agerar som förebild på hur samiskan används, värdesätts och stärks i samhället. Aktuellt Utifrån de 10 språkmålen och de 23 insatserna jobbar språ knämnden med att främja det samiska språket. En del frågor som varit aktuella under den senaste tiden är bl.a.: Urfolksstatus i re lationen Sametinget - regeringen Giellagaldu ska bli permanent Godkännande av pitesamisk ortografi 2

121 , Sollentuna Såmecliggi Såmecligge Såmiecliggie Saemiecligkie Ansvar för att granska och godkänna samiska ortnamn Stipendieordning för studier i samiska Läroplan för samisk förskola Fler lärare behövs Samisk språklag Jag vill särskilt kommentera de två sista punkterna. Denna är intressant som en bra insats som jag vill sprida information om. Skolverkets har nyligt fått ett regerings uppdrag om att anordna en uppdragsutbildning föratt öka andelen behöriga lärare i sa miska. Man har fått medel för 2018 och ett par år framöver. Utbildningssamordnare: Sami Allaskuvla, utbildningsstart: förhoppningsvis hösten Kostnadsfri. Statsbidrag till kommunen/arbetsgivaren för deltagare som ska ut bildas. Deltagare kan vara legitimerade förskollärare /lärare som saknar 30 hp i samiska eller obehöriga lärare utan lärarutbildning, men med tidigare studier i sa miska. Det kan alltså både gälla att läsa kurser i samiska eller att studera för att bli legitimerade förskollärare eller lä rare. Utbildningen ska utgå från varje deltagares behov och individanpassas. Studierna genomförs vanligen på distans och på deltid med någon/några campusträffar, och kan variera från 7,5 hp/termin och upp till heltidsstudier Samisk språklag Att säkra de rättigheter den samiska individen har till sitt språk och sin kultur är lagstiftarens ansvar, med andra ord regeringens och riksdagens. Sverige har förpliktelser gentemot oss samer som urfolk. Som bevis på sin medvetenhet om mänskliga rättigheter och sitt ansvar gentemot sitt urfolk har Sverige undertecknat en rad olika internationella konventioner och deklarat ioner som st ärker sa mernas språkliga rättigheter. Detta betyder att det också är statens ansvar att vi samer ska kunna beva ra, återta och utveckla samiskan. Som exempel kan nämnas bland annat samiska barns rätt till undervisning på och i sitt språk. För att säkerställa samers språkliga rättigheter, är det viktigt att svensk lagst iftning harmonisera r med de internationella överenskommelser Sverige har antagit. Sametinget har uppmärksam mat att det finns otydligheter och/eller svagheter i lagformuleringar som kan försvåra det samiska språkarbetet. 3

122 2018~05-15, Sollentuna Såmediggi Samedigge Sårniediggie Saerniedigkie För att det ska vara möjligt att uppfylla de mål som Sametinget antar är lagstiftning och strukturer som bidrar till, och främjar språkrevitalisering och urfolksrätt grundläggande. En samisk språklag som säkerställer samernas språkliga rättigheter i realiteten är nödvändig. Denna lag ska ersätta andra språklagar som reglerar samernas språkliga rättigheter. Sametinget ska utreda rättsliga förhållanden utifrån urfolksperspektiv för att underlätta arbetet för att införa en samisk språklag. Inför en sådan utredningen behöver vi få en bred förståelse för vad det samiska samhället har för behov gentemot samiska språkrättigheter och vad som är viktigt att få med i en språklag. Olu giitu berostumi ovddas. Lars Miguel Utsi Varre stivrasagadoalli Såmediggi 4

123 Sametingets Ungdomsråds redovisning till plenum i november 2018 Ledamot Anja Fjellgren Walkeapää, ordf. JnliaOmma Elle Eriksson Panlns Jonsson Naadja Östergren Ersättare Karen- Ann Hnrri Johan Andersson Nils- Johan Rannerud Jon Isak Byström Vanvreten Julia Wahlberg Regeringskansli Sedan nuvarande ungdomsråd tillsattes har vi haft som mål att besöka regeringskansliet. Detta har inte gått i lås, av oklara anledningar. Varför vi tycker det är viktigt med en resa till regeringskansliet är dels på grund av att det är viktigt att knyta kontalcter på kanslierna, men också för att svara på PM inlämnade av tidigare ungdomsråd. Samt att överlämna ett eget PM rörande exploateringax och rovdjux i renskötselornrådet. SPR-N Sverige har ordförandeskapet. Ännu har inget större arbete inletts förutom ett första möte i maj i Karasjok. Finland sammankallade till ett möte angående ungdomskonferensen som ska hållas Tanken var att Sverige och Finland skulle arrangera den tillsammans. Efter överläggningar fattades beslutet att Finland arrangerar ungdomskonferensen när Finland tar över ordförandeskapet i SPR-N. Öka knnskapen om samex Ungdomsrådet tycker att öka kunskapen om samer och samtidigt minska rasism går hand i hand. Vi hade själva gärna startat ett projekt kring detta. Då vår budget inte ger oss de möjligheterna ingår vi gärna i befintliga projekt med Sametingets övriga nämnder. Mer inflytande i Sametinget För tillfället är ungdomsrådet enig om att vi som råd blir minimalt tillfrågade i olika frågor som vi anser berör oss. Vi reflekterar och funderar över vår roll i Sametinget. SPR har styxelsebeslut på att de ska öka unga samers inflytande, det är en salc som vi i ungdomsrådet anser att svenska Sametinget också borde göra. Samarbeten Två samiska ungdomsorganisationer/förbund har ställt sig positiva till att ingå i olika samarbeten och projekt med ungdomsrådet. Det finns endast ett stort hinder och det är att ungdomsrådet som ett politiskt organ inte kan äska pengar för projekt. Detta är ett problem. Sammanträden 30-31augusti2018 Luleå

124 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Valnämnden Valnämndens redovisning till plenum november 2018 Valnämndens redovisning omfattar tiden från den 7 april fram till och med den 28 september Valnämnden ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget 1 Ledamöter Per Mikael Utsi, Guovssonasti, ordförande Elisabeth Kråik, Samerna, vice ordförande Sten Wälitalo, Jakt- och fiskesamerna Lars Anders Baer, Samelandspartiet Jennie Granberg, Skogssamerna Mari-Louise Boman, La:ndspartiet svenska samer Hanna Sofie Utsi, Min geaidnu Tomas Unga Marianne Marainen Peter Holmqvist Jan Persson Lars Stenberg Louise Skerk, Jakt- och fiskesamerna Agneta Rimpi, Jakt- och fiskesamerna Sammanträden V alnämnden har under den redovisade perioden haft tre protokollförda möten; 22 maj i Saxnäs, augusti i Luleå, september i Enare och 28 september via telefon. Ändringar i s~etingslagen V alnämnden redovisar den 20 september 2018 i promemorian Ändringar i bestämmelserna om val till Sametinget förslag till enklare röstningsförfarande, bl.a. förtidsröstningsmöjligheter/ ambulerande röstmottagning och möjlighet att förenkla brevröstningsförfarandet. V alnämnden föreslår också en återgång till att Sametinget ansvarar för röstmottagning, rösh"äkning och mandatfördelning och att Sametingets valnämnd prövar ärenden om upptagande i sameröstlängden. Jämförelse med valförfarandet vid svenska val och vid val för sametingen i Norge och Finland har gjorts. I promemorian lämnas förslag till ändringar av sametingslagens kapitel 3. Samordning av sam etingsvalen i Finland, Norge och Sverige I Samiskt parlamentariskt råd (SPR) har sametinget i Sverige aktualiserat behovet av en översyn av möjligheterna att samordna sametingsvalen i Finland, Sverige och Norge. Samiskt parlamentariskt råds styrelse har beslutat (sak 45/2018) att tillsätta en arbetsgrupp bestående av h"e ledamöter från respektive sametings valnämnder, att i arbetsgruppen ingår Antti Aikio, valnämndens sekreterare (Finland), Piera H eaika Muotka, sametingsledamot (Norge) och Per Mikael Utsi, valnänmdens ordförande (Sverige), att sammankallande är Per Mikael Utsi, att delredovisning ska lämnas till SPR:s styrelse vid årsskiftet , och 1 Arbetsordning för Sametingets styrelse och nämnder beslutad av plenum , 15

125 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Valnämnden att redovisning ska länmas till SPR:s styrelse för att sen vidarebefordras till SPR:s rådsmöte hösten Valnämnden har haft ett möte med de andra sametingens valnämnder och valhandläggare den 19 augusti 2018 i Enare. Den 20 augusti 2018 hölls ett miniseminarium i samband med SPR:s styrelsesammanträde i Enare, där valbestämmelserna för respektive sameting presenterades och diskuterades. Nyanmälningar till sameröstlängden I sameröstlängden ska tas upp den same som anmäler sig till valnänmden och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år. 2 Valnämnden har reviderat blanketten för att anmäla sig till röstlängden (bilaga); blankett /1067, /1068 och /1069 eller digitalt /123024, / och /123028). Information inför sametingsvalet 2021 Valnämnden avser att nästa år starta upp med informationsturne/informationsträffar/ annonsering inför sametingsvalet 2021, bl.a. information om sista dag för att anmäla sig till sameröstlängden, tillvägagångssätt och att barn till redan registrerade föräldrar också måste anmäla sig. Per Mikael Utsi 2 Sametingslag (1992:1433) 3 kap. 3 2

126 IDIBlll Digital an111älan till röstlängden Om du har Bank-ID kan du använda vårt digitala formulär för att anmäla dig till Sametingets röstlängd. Formuläret finns även på nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska (klicka på flaggorna uppe till höger). Sista ansökningsdag för att kunna rösta i valet 2021 är den 20 oki:ober Mina personuppgifter Förnamn' Personnummer;; Te.lefonnummer1' Postnummer & ort E-post Jag är same Ja Nej Jag talar samiska* Ja Nej Oru du inte är swnsk medborgare måste du äyen fylla i nedanstående fält: Medborgarskap - om annat än sw.nsk1 Folkbokförd i Sverige sedan år 3

127 Mina föräldrar som har haft samiska som språk i hemmet Minst en förälder måste anges. Alla uppgifter för denne ska fyllas i. Förälder 1 Förnamn~ Efternamn (före och efter giftermål) ;< Hemort och hemkommun+ Personnummer Födelsekom.mun eller -församling* Talar/ talade samiska:;; Upptagen i röstlängden+ Ja Ja Kej :\ej Förälder 2 Förnamn I Efternamn (före och efter giftermål) Hemort och hemkommun Personnummer Födelsekommun eller -församling Talar/ talade samiska: Upptagen i röstlängden Ja Ja Nej :l\'ej 4

128 Mina far- eller morföräldrar som har haft samiska som språk i hemmet Minst en far- eller morförälder måste anges. Tips! Uppgifter oin vederbörande kan finnas hos riksarkivet.se, Umeå universitet - cedar.umu.se eller i Sveriges dödbok. Far-/ morförälder mormor morfar farmor farfar 11! Förnamn!! r- Efternamn (före ( och efter giftermåj)li Hemortocll hemkommwl+ Personnummer eller födelsedatum* Födelsekommun eller -församling* L Talar/talade. Ja Kej samiska:w Far-imorforälder 2 monnor morfar. farmor farfar Förnamn Efternamn (före f och efter giftermål) Hemort och hemkommun Personnummer eller födelsedatum Födelsekommun eller -församling Talar/talade Ja Nej samiska: I l 5

129 Mina far- eller morföräldrars föräldrar som har haft samiska som språk i hemmet Minst en far- eller morförälders förälder som haft samiska som språk i hemmet om ingen i tidigare generationer har varit samisktalande. Tips~ Uppgifter om vederbörande kan finnas hos riksarkh et.se, Umea uniwrsitet-cedar.umu.se eller i s, eriges dödbok. Förälder till monuor m01far farmor farlar Förnamn Efternamn (före och efter giftermål) Hemort och hemkommun Personnummer eller födelsedatum Födelsekommun eller -församling Talar/talade Ja Kej samiska: I Förälder till mormor morfar farmor farfar Förnamn Efternamn (före och efter giftermål) Hemort och hemkommun Personnummer eller födelsedatum Födelsekommun eller -församling Talar/talade Ja Nej samiska: I 6

130 ~ l(oo.f """..,, \& ~ i ~,.,., BUDGET Såmediggi S:imedigge Såmiediggie Saemicdigkie Budgetarbetet startar med att nämnderna planerar sina verksamheter inför kommande år och beslutar därmed om vilket budgetäskande de lämnar till styrelsen. Styrelsen och nämnderna bör utifrån de beslutade långsiktiga målen som plenum fastställt i handlingsprogrammen. Detta ger i sin tur de effektmål som myndigheten ska arbeta efter. När budgetpropositionen kommer från regeringen är den första signalen om vilken budget Sametinget eventuellt kommer att få under kommande år. Historiskt kan man se att den signalen kan ändras till regleringsbreven beslutas. Under hösten kallar styrelsen till budgetberedning där samtliga nämnder finns representerade samt oppositionen. Styrelsen börjar sedan arbeta med att få fram en budget för kommande åt med utgångspunkt från den vision och inriktning som plenum satt via budgetunderlaget. I december kommer regleringsbreven som ger de faktiska förutsättningarna för budget nästkommande år. Styrelsen fattar därefter i januari beslut om budget för innevarande år. Styrelsen skickar budget till Plenum i februari som då kan avgöra om den är satt efter den vision och inriktning som plenum fattat. Per 31 december samma nstä ll er myndigheten vad pengarna gått till. Det vill säga, hur gick det för Sametinget att nå de mål som fattats och via årsredovisningen sker återrapporteringen är ett annorlunda år då det varit va l i Sverige. Ingen ny regering har kunnat kliva fram och visa sin politiska viljeriktning via budgetpropositionen. Därför finns ingen signal om hur budgeten för nästkommande år kommer att se ut. Cujuhus/adress Box 90, GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen 58 e-p ost: fömanm.cftcmamn@sameti nget.se Org.nr.: Telefovdna/telefon (växel) (direkt)

131 BUDGETUPPFÖUN ING Budgetuppfölj ning per Samma nst ällning 3 1 Sametinget,,,#.. ~ -\& i ~#.~ Verksamhet (tkr) Utfall per Budget per Budget 2018 Prognos 31/ 12 Not Folkvalda Samcdiggi Samcdiggc Såmicdiggic Sacmicdigkic Förvaltning Kanslichefens stab Admin & ekonomi Språk Kultur * Samhälle, miljö och renn~ * Näringsavdelningen Summa Summa Regleringsbrev Resultat för perioden Kommentarer 1. Årets resultat det vill säga öve rskottet för 2017 om 535 tkr har budgeterats upprdag/projekt för den folkvlada delen vakanta tjänter pga att låst a medel t o m 30/8. Rekryterings pågå r. 3. Vid nytt it-avtal tillkommer kostnader för transformation. It-upphandlingen som va r överprövad ha r bes lut fattats vilket innebar att utvärderingsprocessen görs på nytt. Kostand er kommer öka när utvä rderingen är klar. 1 st vakant t jänst. 4. Överskottet beror på vakant a språkkonsulent tjänst er sa mt ej förbrukade korttidsst udiestöd. 5. Kostnader för Landsbygdsprogrammet sa mt lnterreg som inte är godkända belastar näringsavdelningen. Se sid övriga externa medel, not Skillnaden mellan regleringsbrev och budget beror på att även föregående års resultat är inräknad i budgetramen. * Enligt st yrelsebeslut ska förväntat överskott på ej t illsatta t jänst er för de ca 7 Mkr som förvaltningen ramförstärks med 2018 finansiera olika utredningar/proj ekt tillsammans med oförbrukade medel inom folkvalda delen (se kommentarer för folkva lda delen). Resultat för perioden är ett överskott på tkr med en prognos på t kr vid årets slut. Utskrivet: :59 1

132 BUDGETUPPFÖUNING Folkvalda Verksamh (tkr) Utfall per Budget per Budget 2018 Prognos 31/12 Not 2251 VALNÄMND Valberedningen UNGDOMSRÅD STYRELSELE ARBETE STYRELSEORDFÖRAN DEN PARTISTÖD UP PDRAG/PROJEKT SPR Presidium SPRÅKNÄMND NÄRINGSNÄMND RENNÄRINGSNÄMND PLENUM KULTURNÄMND HÄLSO, ÄLDRE och IDROTTSNÄMND RÅDSLAG (UTSKOTT) 200 Summa Styrelsen belutade om höjning av partistödet vilka kommer utbetalas i december. 2. Redovisning för dessa finns på nästa blad. 3. Värdskapet för SPR påbörjas sommaren Överskridande av budget för plenum beror bl a på att det plenum i Staare (1850 tkr} ökade från 5 dagar till 7, högre priser för konferenspaket m m. Prognostiserad kostnad för plenum vecka 46 är 1, 7 mkr 5. Utökad budget till rennäring- och kulturnämnd med 150 tkr samt 50 tkr till näringsnämnd Utskrivet: :59 3

133 BUDGETUPPFÖUNING Folkva ld a Fördelning av 2234 uppdrag och projekt Uppdrag/Projekt (tkr) Utfall Budget Rens kötse I konvention Utredning valnämnden Etiskt råd Sanningskommission Övervakningskommitten 50 Nordiskt och internationellt arbete Remiss läroplan 8 8 Samisk språklag 150 Forskningspolitisk strategi 150 OECD Parlamentsbyggnad Konferens: kvinnor och renskötsel 250 Modern samepolitik Jämställd het 40 Muonios historia 60 Renskötsel konferens Rovdjustrategi 350 Skogsstrategi 150 Utökning kulturnämnden 150 Summa so Utredningar som belastar förvaltningsen (kansliet)!utredning- Läget TSåpm i 650 tkr =1 Utskrivet: :59 3

134 BUDGETUPPFÖUNING Rennäringsanslaget Verksamh KATASTROFSKADESKYDD STATISTIK OM SAMISKT NÄRINGSLIV 2288 FRÄMJ. RENNÄR Förvaltningsverktyg samebyar TOLERANSNIVÅ ER M IUÖPROJEKTET 2284 MARKANVÄNDNINGSREDOVISNING 2283 PRISTILLÄGG 2282 ERSÄTTN ING TJERNOBYL 2281 UNDERHÅLL AV RI KSSTÄN GSEL 2280 RENMÄRKESREGISTER 2289 RENBRUKSP LANER/girdnu 2412 ROVDJURSINVENTERING SÄRSKILD SKADEERS. Skadeförebyggande åtgärder 2411 SÄRSKI LD SKADEERS. Massdödade renar 2410 Rovdjursersättning Vägförening Anslags kredit Summa Komment arer till främjandeanslaget 1. Summa att budgetera en ligt utfall 2017 är kr Utfall per Budget per Budget 2018 Not Su m ma disponibelt belopp enligt regleringsbrev Anslagskredit för 2018 är beviljad till tkr Periodens resultat är ett underskott på tkr Prognosen för rennäringsanslaget är tkr Utskrivet : :59 4

135 BUDGETUPPFÖLJNING Övriga sakanslag Verksamh Utfall per Budget per Nationella minoriteter NATIONELLT UPPFÖ LJ NINGSANSVAR HEMSIDA NAT MINORITETER STATSBIDRAG KOMMUNER OCH LAN DS SAMISKA SPRÅKCENTRUM 5114 Språk och kultur 2190 Samefonden BIDRAG SAMISK KU LTU R (anslag 1:2) Samefonden Samefonden Budget Prognos 31/12 not Bidragsfördelning av utbetalda bidgra via anslag 1:2 och Samefonden Konto Konto(T) 2180 ORGANISATIONS 0 FÖRENINGSBIDRAG 2181 PROJEKTBIDRAG 2185 SAMISK MEDIA 2186 SAMISK TEATER 2187 SAMESLÖJD PROJEKTBIDRAG VERKSAMHETSSTÖD Summa utbetalda bidrag (Samefond+ kulturanslaget) Belopp Sam iskt språkcentrum har fått utökat anslag med 500 tkr för att utreda utvecklingen av samiskt språkcentrum, inga medel är förbrukade än. 3. "Statsbidrag för kommuner och landsting" har fått en indragning av anslaget på 1440 tkr då regeringen genomfört en om budgetering. Utskrivet: :59 5

136 BUDGETUPPFÖUNING övriga externa medel Verksamh Utfall per Budget per Budget INTERREG 4 SAPMI Renbruksplaner LANDSBYGDSUTVECKLING Samisk mat Rasism mot samer Klimat- sårbarhetsanalys o handlingspla Giellagaldu (uppdrag} Prognos 31/12 Not OH-kostnader som ej täcks av TA-medel: lokalhyra, tidskrifter, etc, telefon, internet, data, rekreation och motion, rn ftgshälsovård, läkemedel, övr. sjukvård, bisnode. Ett negativt resultat belastar förvaltningsanslaget (näringsavdel} 2. Projektet är avslutat 3. Avtalsperioden är till Utskrivet: :59 6

137 5,\mcdiggi Såmedigge Samiediggie Sacmicdiglde Ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget Datum för beslut 16 november 2018 Beslutad av Plenum (Dnr xxxx-2018-xxx).

138 ,..,,, -\&,:t i Styrdokument Dokumenttyp Regler '#'I"""" Beslutad av Plenum XX, YY Samediggi Dokumentansvarig Kanslichefen Samedigge Samiediggie Saemiedigkie Reviderad

139 Generella bestämmelser 1 Tillämpningsområde Dessa regler är Sametingets beslut om grunderna för ekonomiska förmåner till Sametingets förtroendevalda. Reglerna tillämpas på ledamöter och ersättare i Sametinget och personer som har utsetts av Sametinget eller av Sametingets styrelse till ett förtroendeuppdrag inom Sametinget eller i externt organ. Om det för uppdrag i externt organ är särskilt stadgat om ersättning i det organet tillämpas istället de reglerna. Sametingets regler tillämpas heller inte om den förtroendevalde uppbär ersättning för uppdraget på något annat sätt. 2 Ersättningsformer Ersättning kan endast utgå i form av: - årsarvode - sammanträdes- och förrättningsarvode - ersättning för förlorad pensionsförmån - ersättning för barntillsyn - ersättning till funktionshindrad förtroendevald för särskilda kostnader - resekostnadsersättning och traktamente Förtroendevald äger inte rätt till särskild ersättning för förlorad arbetsinkomst eller förlust i egen rörelse om sådan uppkommer till följd av förtroendeuppdraget.

140 Ersättningsbelopp och särskilda bestämmelser 3 Årsarvode Ett årsarvode enligt dessa regler består av det för året av regeringen fastställda inkomstbasbeloppet enligt 58 kap Socialförsäkringsbalken (2010:110) multiplicerat med de antal månader eller den faktor som Sametinget har bestämt gäller för ett visst förtroendeuppdrag. 4 Särskilda bestämmelser om årsarvoden Årsarvoden utgår till förtroendevalda funktioner enligt följande: Sametingets ordförande 2 inkomstbasbelopp per år Sametingets styrelseordförande 1 inkomstbasbelopp per månad Ordförande i Sametingets nämnd 1,5 inkomstbasbelopp per år Ledamot i Sametingets styrelse 0,4 inkomstbasbelopp per månad Ordförande i kommitte, inkl SPR 0,5 inkomstbasbelopp per år Ordförande i valberedningen 0,2 inkomstbasbelopp per år Ordförande i styrkommitte (EU) 0, 1 inkomstbasbelopp per år Arvode utgår endast om protokollfört sammanträde hållits under året. Om uppdraget inte löper under helt år eller hel månad utgår ersättning med den andel som motsvaras av uppdragets längd dividerat med helt år eller hel månad. För förtroendevald med årsarvode som varit förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en tid som överstiger två månader ska arvodet minskas i motsvarande mån. Sametingets styrelse prövar om omfattningen av förhindret motiverar minskning av arvodet, hur mycket arvodet ska minskas och för vilken tid i så fall minskningen ska ske. 5 Sammanträdes- och förrättningsarvode Ett dagsarvode uppgår till kr. Arvode per timma utgörs av 1/9-del av dagsarvodet avrundat till närmaste övre femtal. För telefonmöte utgår halvt dagsarvode. Påbörjad timme räknas som hel arvoderad timme, lunchtid inräknas inte i sammanträdestiden.

141 6 Särskilda bestämmelser om sammanträdes- och förrättningsarvode Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som kallats att närvara för Sametingets räkning har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i dessa bestämmelser för: - Sammanträden för Sametinget i plenum, presidium, styrelse och annan nämnd. - Beredningar i presidium, styrelse och annan nämnd. - Ordförandemöten och partiföreträdarmöten, efter kallelse av styrelsen eller presidiet. - Sammanträden i utredningskommitteer, projektgrupper och arbetsgrupper efter förordnande och beslut av styrelsen eller annan nämnd. - Partigruppsmöten som hålls i anslutning till Sametingets sammanträde i plenum. - Konferenser, informationsmöten, studiebesök, kurser eller liknande som presidium, styrelse eller annan nämnd beslutar om. Arvode utgår endast för protokollförda sammanträden. Vid förrättningar där protokoll inte förs krävs för ersättning att beslut om att delta fattats av ordföranden för det organ för vilket uppdraget utförs. 7 Sammanträdes- och förrättningsarvode i andra särskilda fall För förtroendevald, vars uppdrag är 40 procent av heltid eller mer, utgår inte något sammanträdes- eller förrättningsarvode. Förtroendevald som uppbär årsarvode för sitt ordförandeskap i Sametinget eller i någon av Sametingets nämnder (dock inte styrelsen) äger rätt till sammanträdes- och förrättningsarvode även för sammanträden och förrättningar i det organ som årsarvodet hänför sig till. För förtroendevald med annat årsarvode utgår inget sammanträdes- eller förrättningsarvode för sammanträden och förrättningar som föranleds av den uppgift och det uppdrag som följer av årsarvodet. Förtroendevald, vars uppdrag inte utgör 40 procent av heltid eller mer, som uppbär årsarvode äger dock rätt till sammanträdes- och förrättningsarvode för sammanträden och förrättningar som inte anses föranledda av den uppgift och det uppdrag som följer av årsarvodet. Förtroendevald, vars uppdrag inte är på heltid äger dock, trots det ovan stadgade, rätt till sammanträdesarvode för sammanträden för Sametinget i plenum.

142 8 Ersättning för förlorad pensionsfönnån För förtroendevald vars uppdrag är 40 procent av heltid eller mer utgår ersättning för förlorad pensionsförmån. Ersättningen utgår genom att Sametinget erlägger en årlig avgift till en pensionsförsäkring för den förtroendevalde. Avgiften får vara högst 14 procent av årsarvodet före avdrag för skatt. 9 Särskilda bestämmelser om ersättning för förlorad pensionsfönnån Pensionsförsäkring upphandlas och tecknas enligt de regler som gäller för inköp i Sametinget. 10 Ersättning för barntillsyn Förtroendevald med barn har rätt till ersättning för styrkt kostnad för barntillsyn med högst kr per dag eller 150 kr per timme. 11 Särskilda bestämmelser om ersättning för barntillsyn Förtroendevald med barn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när uppdraget fullgörs. Rätt till sådan ersättning kan föreligga såväl när uppdraget utförs på hemorten som när uppdraget utförs på annan ort i Finland, N arge eller Sverige och därför föranleder att någon genom den förtroendevaldes försorg följer med och utövar barntillsyn under den förtroendevaldes tjänstgöringstid. Rätt till ersättning gäller för barn som normalt vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret fyller högst 11 år. Om särskilda skäl finns kan ersättning betalas även för tillsyn av barn som är äldre. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller sammanboende med undantag för förtroendevald vars barn ännu inte uppnått en ålder av ett år. Ersättning betalas heller inte för den ordinarie tid som barnet vistas i kommunal eller annan barnomsorg. Om uppdraget för den förtroendevalde föranleder övernattning på annan ort än hemorten omfattar ersättningen även resa, kost och logi för den som anlitas för barntillsyn. Barntillsynen organiseras av den förtroendevalde. För förtroendevald vars uppdrag är 40 procent av heltid eller mer utgår inte ersättning för barntillsyn. 12 Ersättning till funktionshindrad förtroendevald för särskilda kostnader Förtroendevald med funktionshinder har rätt till ersättning för styrkta särskilda kostnader med högst kr per dag eller 150 kr per timme.

143 13 Särskilda bestämmelser om ersättning för förtroendevald med funktionsnedsättning Förtroendevald med funktionsnedsät1ning har rätt till ersättning för de särskilda kostnader som föranleds av uppdraget. I det ingår utgifter för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande, om utgifterna inte ersät1s på annat sät1. 14 Ersättning för resekostnad och traktamente För resdag utgår helt sammanträdesarvode om restiden överstiger fyra timmar. För annan restid som överstiger en timme utgår halvt sammanträdesarvode. Resekostnadsersättning och traktamente utgår enligt det avtal som gäller för Sametingets anställda. Övriga bestämmelser 15 Begäran om ersättning En begäran om ersättning enligt dessa bestämmelser lämnas på särskild blankett. En sådan begäran ska framställas senast inom tre månader från dagen för det sammanträde eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig. 16 Utbetalning av ersättning Ordförandearvode, med undantag av styrelseordförandens arvode, utbetalas två gånger per år. Övriga ekonomiska förmåner utbetalas en gång per månad. 17 Tolkning och tillämpning Frågor om tolkning och tillämpning av dessa regler avgörs yt1erst av Sametingets styrelse. 18 Ändring av reglerna om ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget Dessa regler kan ändras av Sametinget (i plenum). Dessa regler gäller omedelbart och upphäver Sametingets förordning om resor och ersättningar för förtroendevalda i Sametinget ( , 43).

144 Ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget Kommentarer och förklaringar utifrån styrdokumentet Förordning om resor och ersättningar för förtroendevalda i Sametinget till förslaget till Ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget (nedan benämnt förslaget). 1 Beställning av resa och logi Bestämmelsen överförs inte till det nya styrdokumentet. En liknande reglering införs i 16 i förslaget för att säkerställa att avropade avtal används och för att koordinera och samordna vissa resor. 2 Resa till Sametingets plenum-, styrelse- och kommittemöten Första, andra och femte stycket behövs inte genom införandet av 16 i förslaget. Tredje stycket om barntillsyn överförs till förslaget, dock inte i särskild bilaga. I stället för att hänvisa till praxis i fråga om resa, kost och logi mm för den som utför barntillsynen stadgas rätten till denna ersättning i förslaget. Information om att ersättningen för barntillsyn är en skattepliktig förmån skrivs in i förslaget. Därutöver anges också i förslaget en tinunersättning. Fjärde stycket reglerar tjänstemännens anställningsförhållanden och överförs inte till förslaget. 3 Resor till övriga förrättningar Bestämmelsen överförs inte till förslaget, regleras i förslaget av Tillämpningsområde Bestämmelsen överförs, behåller samma rubrik och utvecklas i 1 i förslaget. 5 Ersättningsforrner Bestämmelsen överförs, behåller sanuna rubrik och utvecklas i 2 i förslaget. Nya ersättningsformer är ersättning för förlorad pensionsförmån och ersättning till funktionshindrad. Uppräkningen av ersättningsformer i 2 i förslaget är uttömmande. 6 Ersättningarnas storlek I förslaget hanteras varje ersättningsform för sig där också ersättningens storlek anges.

145 7 Årsarvoden I förslaget hänvisas inte till någon bilaga. I sak överförs bestämmelserna till förslaget, men frågan om vad som gäller sarnrnanträdesarvoden för förtroendevalda med årsarvode förtydligas. 8 Sammanträden I förslaget införs en katalog på ersättningsberättigade sarnrnanträden och förrättningar, se 6 i förslaget. Protokollkravet överförs. 9 Sarnrnanträdesarvoden De belopp som finns i bilaga 1 överförs i förslaget. 10 Resekostnadsersättning Första stycket överförs. Andra och tredje stycket överförs inte och således heller inte bilaga 2 som reglerade traktamenten rnrn. I förslaget anges istället att traktamente rnrn utgår enligt vad som gäller för Sametingets anställda, se förslaget Förrättning Bestämmelsens innehåll överförs i sak men i ändrad form, se 6 i förslaget. 12 Förrättningsersättning Bestämmelsen överförs och hanteras i förslaget tillsammans med sarnrnanträdesarvodet. 13 Partigruppsmöten Första stycket överförs till förslaget. Andra stycket överförs inte, eftersom det inte funnits behov av att tillämpa en sådan redovisningsskyldighet. 14 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Bestämmelsen överförs i annan form, vilka ersättningsformer som finns framgår av 2 i förslaget, ersättningsformer. 15 Särskilda arbetsförhållanden - egen företagare Bestämmelsen överförs i annan form, vilka ersättningsformer som finns framgår av 2 i förslaget, ersättningsformer. 16 Begäran om ersättning Bestämmelsen överförs och ändras från ett år till tre månader, se 16 förslaget. 17 Tolkning av bestämmelser Bestämmelsen överförs, se 18 förslaget.

146 18 Utbetalning Bestämmelsen överförs, se 17 förslaget. 19 Ersättning för ersättare Bestämmelsen överförs i annan form till förslaget, se 6 i förslaget, Särskilda bestämmelser om sammanträdes- och fårättningsarvode. 20 Ändring av förordning Bestämmelsen överförs, se 19 i förslaget. 21 Ändring av bilagor Bestämmelsen överförs inte, i förslaget kommer hela beslutkompetensen för ekonomiska förmåner att tillfalla Sametinget (i plenum).

147 Bilaga 1 I förslaget utgår bilagan, ersättniugsbeloppen anges i bilagan vid de ersättniugsformer som beskrivs i förslaget. Bilaga 2 I förslaget utgår bilagan, i förslaget stadgas under rubriken Ersättning fdr resekostnad och traktamente att resekostnadsersättning och traktamente utgår enligt det avtal som gäller för Sametingets anställda. Bilaga 3 I förslaget utgår bilagan, bestämmelserna överförs till förslaget.

148 EN GRUNDLAGGANDE SWOT- ANALYS FOR VIDARE DISKUSSION INOM PLATTFORMEN September 2018 Arbetsgruppen för sanningskommission

149 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Inledning 4 Förklaring av matrisen I begreppen 5 En översikt av SWOT 6 1. Tryck och ökad mobilisering från det samiska folket 8 2. Gemensam plattform - storgrupp med bredd Vi har ett Sameting - institutionell styrka Källor Frågan har vuxit fram långsamt Svårt att förankra brett 14 7 Splittring I kolonisering - svårt att enas Tid - De äldre blir äldre - fårre historiska vittnen Finansiering - vi har inga egna medel En ovilja att satsa på detta Mänskliga rättigheter utgör ramverket Rättsutveckling Etablerat och hedervärt verktyg med sanningskommissioner Sverige har resurser - även länder med mindre resurser har klarat detta Sverige har försökt att göra upp med vissa frågor tidigare Växande opinion NGOs stöttar en samisk sanningskommission Andra parter driver lilmande processer Hälsodebatten Antirasism En part i klimatrörelsen Ökad politisk vilja? Bristfälligt mandat Alibi Besvikelse om det ej leder till resultat Utbredd okunskap 01n samer 34 Allmänna förslag till fortsatt arbete utifrån analys 36 2

150 Bakgrund Vid mötet med företrädare för de samiska riksorganisationerna och San1etingspartiema i Kiruna den 18 januari 2017 beslutade man att imätta en arbetsgrupp med uppdrag att bereda vissa frågeställningar som formulerades i samband med mötet. Arbetsgruppens mandat formulerades i termer om att utreda frågeställningar ocb gavs inget uppdrag att företräda den större konstellationen i publika saimnanhang. Gruppen konstaterade också att arbetsgruppens mandat bör kunna fonnuleras efter varje möte mellan partierna och organisationernas företrädare, gruppens arbetsresultat ska även presenteras får den större samlingen. Det fanns en uttalad vilja vid mötet att arbetsgruppen ska vara tydliga med att arbetet den utför inte är att betrakta som en påbörjad sanningskomn1ission utan endast en förstudie. Man konstaterade vidare att det kan vara lämpligt att den större gruppen samlas en gång per termin eller halvår och att den mindre arbetsgruppen utför uppgifter löpande mellan dessa samlingar. Vid mötet konstaterade man att arbetsgruppen kuude påbörja en förstudie inom något I några av följande områden: Alternativ till sanningskomn1ission I sannings- och försoningskomn1ission, Utreda möjligheterna för förankring hos det samiska folket, Utreda I utföra en SWOT-analys av en eventuell sanningskommission, Kartlägga hur tidigare sanningskommissioner valt område I tematik, Tidslinie, Laglighet I juridiskt utrymme för inrättande av sanningskommission. Arbetsgruppen har därefter valt att prioritera följande områden: 1. Framtagandet av en grundläggande SWOT-analys (där de flesta av de föreslagna utrednings områdena går att finna) 2. Omvärldsrapportering (Arbetsgruppen bedömde det som prioriterat att följa processerna i Norge och Finland och att etablera kontakt med ansvariga eller insatta) 3. Id6doku1nent (För att skapa en samsyn kring vad en sanningskom1nission kan vara på svenska sidan av Sapmi) Detta dokument utgör en leverans från arbetsgruppens arbetsperiod. Arbetsgruppens protokoll finns tillgängliga hos Sametinget. 3

151 Inledning Det här dokumentet är ett resultat av arbetsgruppen för sanuingskonunission som under 2017 och 2018 träffats vid fyra tillfällen samt konfererat via Skype och telefon. SWOT är ett verktyg som kan bidra till att synliggöra de styrkor (strenghts), svagheter (wealmesses), möjligheter (opportunities) och hot (threats) som en verksamhet eller process kan möta. Analysen är gjord på uppdrag av de samiska riksorganisationer och partier i Sametinget som engagerat sig i den s.k. stora gruppen eller plattformen som dessa tillsannuans utgjort sedan arbetet med att undersöka och eventuellt initiera en sanningskommission startade i början av Ett antal omständigheter har avgjort förutsättningarna för arbetet, bland annat har arbetsgruppen under 2017 önskat att ta del av rapporten från de rundabordsamtal med samiska företrädare och internationella experter som ägde rum i oktober 2016 med ej fått tillgång till denna från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgruppen bedömde att denua var viktig för att möjliggöra att respektive organisation och parti skulle kunna delge för de samtal och diskussioner som ägt rum, förbättra transparens och fortsatt förankringsarbete. Rapporten bedömdes också vara ett viktigt underlag för arbetet med en Swot-analys. DO har meddelat att denua rapport ej änuu går att publicera till följd av upphovsrättsliga skäl och arbetsgruppen beklagar givetvis detta. Omständigheterna på den norska och finska sidan av Sapmi har utvecldats under arbetets gång och arbetsgruppen har givetvis följt respektive process i arbetet. Swot-analysen är gjord utifrån att läsaren har deltagit i tidigare delar av processen eller har viss känuedom om vad som framkommit vid tidigare träffar. Vi förstår att organisationer och partier kan komma att byta ut representanter under arbetets gång men vi hoppas att skiftet mellan dessa ej varit sådant att vi inte alla gemensamt kan tillgängliggöra oss analysens inuehåll. Vidare har arbetsgruppen beaktat att vi inte initierat en sanuingskommission på svenska sidan av Sapmi och analysen utgår därför från ett läge där vi kan tänka oss att påbörja en process för inrättande och att vi tidigt vill få en bild över vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot vi gemensamt kan se för att vi framöver ska kunna ta ett beslut. Att arbetsgruppen valt att prioritera arbetet med en Swot-analys är för att den berör flera delar av övriga önskade utredningsmmåden, även om inte alla delar framgår i rapporten så bedömer arbetsgruppen att kompetensen kring till exempel tematik och tidslinje blivit mer tillgänglig. Arbetsgruppen har också indirekt, i form av representanter för respektive organisation I parti, haft en dialog med andra företrädare och samiska samhället samt det svenska samhället i samband med panclsamtal, föreläsningar och liknande. I övrig är rapportens betänkanden och rekommendationer byggda på det vi gemensamt lärt oss under processens gång, från rundabordssamtal, inläsning av tillgänglig litteratur, möten med människor etc. Arbetsgruppen utgår från att våra perspektiv inte är heltäckande och att detta är att betrakta som ett första underlag för vidare diskussion inom plattformen och att vi gemensamt inom plattformen kan utveclda denua, vi har inte heller haft för avsikt att avlämna en akademisk rapport då dessa förutsättningar inte fanus inom uppdraget i förhållande till tid och resurser för arbetet. Vi avslutar den här rapporten med ett antal utredningsområden som vi inom plattfonnen kan önska ha mer svar på för att ta ett nästa steg i arbetet. Enligt uppdrag, Arbetsgruppen för samisk sanningskommission, Isak Utsi, Krihke Nordling, Marie Persson Njaita 4

152 Förklaring av matrisen I begreppen En Swot-analys är ett verktyg för att göra en nulägesanalys av en verksamhet eller en process genom att beslcriva vilka faktorer som kan tänkas påverka utfallet eller hur lyckad en insats kan bli. VERKAR FÖR VERKAR MOT MÅL INTERNT I STYRKOR I EXTERNT I Il.. I MÖJLIGHETER B O T... Skillnaden mellan en Swot-analys och en så kallad iiskanalys eller en plus- och minuslista är att man också beskriver om fördelen eller nackdelen är intern, det vill säga inom organisationen eller sådant som vi inom Såprni själva kan påverka i större grad, eller om fördelen eller nackdelen är extern, det vill säga omvärldsberoende och något som vi i mindre grad kan styra över. Exempel på vad vi bedömt som interna faktorer är bland annat plattformen I storgruppen, Sametinget, föranlcring, tidsaspekt. Exempel på externa faktorer är rättsutveckling, opinion, trender, resurser, alibipolitik och naturresurser. Varje identifierad styrka, svaghet, möjlighet eller hot följs av rekommendationer på möj liga åtgärder eller insatser som antingen gör att vi kan ta tillvara på möjligheten eller styrkan på ett ännu bättre sätt, eller hur vi kan göra för att minska påverkan från svagheter och hot. Analysen utgår från vilka förntsättningar vi måste beakta om vi väljer att påbötj a ett inrättande av sanningskommission, och inte styrkor och svagheter med verktyget sanningskommission som sådant. Utfall av en eventuell kommission beslaivs närmare i ett idedokument som arbetsgrnppen arbetar på att sammanställa parallellt med den här rapporten. På nästa sida följer en överblicksbild som illustrerar processen och vilka delar vi identifierat under respektive del. 5

153 En översikt av SWOT Hur gör för att behålla I förbättra styrkorna? Hur göra för att kringgå I eliminera svagheter I STYRKOR Tryck och ökad mobilisering från det samiska folket Gemensam plattform - storgrupp med bredd Vi har ett sameting - institutionell styrka Källor Frågan har vuxit fram långsamt jsvagheter Svårt att förankra brett Splittring I kolonisering - svårt att enas TID - De äldre blir äldre - färre historiska vittnen Finansiering - vi har inga egna medel En ovilja att satsa på detta Hur göra för att ta tillvara på dessa? Hur göra för att förebygga I neutralisera hot? MÖJLIGHETER Mer bestående Ramverk - mänskliga rättigheter Rättsutveckling Etablerat och hedervärt verktyg med SK Sverige har resurser - länder utan resurser klarar detta Sverige har försökt göra upp med vissa frågor tidigare Window oj opportunity IHOT Bristfälligt mandat Alibi - fördröjer andra samepolitiska åtgärder Besvikelse om det ej leder till resultat Utbredd okunskap om samer Växande opinion NGOs stöttar samisk sanningskommission Andra parter driver liknande processer Hälsodebatten Antirasism En part i klimatrörelsen Ökad politisk vilja? 6

154 INTERNA FAKTORER STYRKOR Detta avsnitt förklarar vilka styrkor vi ser internt angående arbetet med en sanningskommission. Vad talar för en sanningskommission? Hur gör vi för att behålla och förbättra styrkorna? Rekommendationer finns under varje avsnitt.

155 1. Tryck och ökad mobilisering från det samiska folket Vår samiska kultur, vårt folk, våra livsföringar och näringar bär på en stor kunskap och historia; renskötseln, jakten, fisket, duodjin, kmnbinationsnäringar, samiskt gårdsbruk, traditionell kunskap, nyttjandet av mark och vatten, vårt förhållningssätt till naturen, vårt språk, andlighet, kulturella uttryckssätt, vår kamp och våra berättelser med mera. Detta utgör en gemensam styrka och resiliens, villcet är en styrka för processen på alla nivåer. En grundförutsättning och styrka i arbetet med en sanningskommission är behovet av en kommission för det samiska folket, dels på grund av vår historia men även på grund av samers situation idag och den olrunskap som råder i Sverige. Koloniseringen av det samiska folket har haft stora konsekvenser. Det finns en enighet bland samer om att koloniseringen skett och pågår än idag samt att vår historia är osynliggjord. Detta framkom vid rundahordssamtalcn i Ubmeje den oktober Till styrkorna hör ett ökat tryck och ökad mobilisering bland samer. Samer syns även mer i media. På gräsrotsnivå förekommer mobilisering i olika former; kamp för samiska rättigheter, mot fortsatt exploatering och kolonisering, för språk, mot klimatförändringar med mera. Detta uttrycks på olika sätt bland samer; konst, musik, film, aktivism med mera. Samer bygger allianser och finner stöd för samiska frågor hos andra urfollc samt externa aktörer. Samtidigt fnms en ny generation som kräver förändringar, kunskap och respekt. Frågan om sanningskommission diskuteras i olika sammanhang. Sametinget har enhälligt antagit en motion i frågan, och processer pågår för upprättande av kommissioner i Norge och Finland. I Norge har Sametinget genomfört hearingar för att ta emot inspel till mandatet, men även för att undersöka och lyssna till behoven bland samer. Där går nu arbetet vidare. Rekommendationer: Fortsätta arbetet med att undersöka förutsättningarna för en sanningskormnission Arbeta med dialog, information och förankring Anordna hearingar runt om i och utanför Sapmi för att öka kunskap och samla inspel Kapacitets- och k:unskapsbyggande (bl.a. inom storgruppen sanningskommission) 1.1 Ökad intern kunskap om vad som är vår rätt Det finns en ökad intern kunskap om våra mänskliga rättigheter, våra samiska rättigheter och rätt som urfollc. I det ingår en medvetenhet om hur staten genom åren försökt begränsa rättigheterna på olika sätt och utsatt det samiska folket för kolonisation. Återkommande internationell kritik mot Sveriges tilllcortakommanden att leva upp till samers rättigheter bekräftar bilden. En ökad intern kunskap om våra rättigheter konnner även till uttryck genom att samer på flera olika sätt hävdar och kämpar för sin rätt. Detta är en styrka för processen med att arbeta för en sanningskommission. Under rundabordssamtalen 2016 betonades hur sanningskommissioner kan användas som verktyg för att belysa oegentligheter och brott som begåtts mot människors, follcgruppers och urfolks rättigheter. Där framkom även att det är våra vittnesmål som är vår styrka och ntgör bevis, tillsammans med annan dokumentation, samt det som specificeras vid upprättandet av en konnnission. Julia Raue, rådgivare till The Special Rapporteur an the promotion oftruth,justice, reparation and guarantees ofnon-recurrence vid FN, förklarade under sitt föredrag "The ro le af truth commissions in the work for the protection af human rights" att sanningskommission innebär ett erkännande av "victims as rights holders". 8

156 Förutom rätt till vår historia har vi också rätt till sanningen. Enligt FN inbegriper rätten till sanning att få kunskap om händelser mot mänskliga rättigheter och allvarliga brott som skett mot humanitär rätt (FN 2006; 2007). Rätten till sanning är både individuell och kollektiv och som rättighetsbärare räknas både direkta offer, deras familjer och representanter, liksom "samhället" och "folket". Vidare bedöms rätten till sanning som ovärderlig, självständig och icke förhandlingsbar (United Nations 2006). Rekommendationer: Training/utbildning, kunskaps byggande (bl.a. om sanningskornmissioner) och förankring Använda internationell expertis Samarbeta med aktörer som har resurser att bistå med training, stöd samt kan agera ambassadörer och stödja processen Komma ihåg att rätten till vår historia innefattar att även svenska folket har rätt till sin historia och där osynliggörs samer idag -kan användas som brobyggare: det handlar om vår gemensamma historia 1.2 Växande probleminsikt i Sapmi angående ohälsa och andra koloniala konsekvenser Det fruns en växande probleminsikt i Sapmi angående hälsofrågor, olika former av psykisk och fysisk ohälsa. Hälsofrågorna diskuteras inom många områden. Ett allvarligt problem är självmord bland renskötare. Man kan även koppla övergrepp, trauman och koloniala konsekvenser till det samiska folkets hälsa men mycket är osynliggjort. Koloniseringen har på olika sätt påverkat samers hälsa och lett till trauma, såväl historiska som pågående, somatisk, psykosocial ohälsa, beroendeproblernatik etc. En ökande insikt och kunskap om hälsa är en styrka. Det kan även underlätta förståelse för samers livssituation idag genom hälsofrågor. Vi vill skapa bättre förutsättningar för kommande generationer genom att bryta mönster, inte föra över ohälsa och trauman till våra barn. Rekommendationer (för att öka probleminsikten): Upprätta terapeutiska stödfunktioner tidigt, de behövs initialt i processen Prata om trauman och konsekvenser: hearingar, samtal, dela historier och erfarenheter Poängtera frivilligheten och arbeta för att skapa trygga rum ("safe spaces") Öka kunskap t.ex. genom utbildningar kring hälsofrågor, psykisk och fysisk ohälsa, självskadebetecnden, beroenden, medberoenden, kolonialism och dess funktioner etc. Samarbeta med andra aktörer kring sociala och psykosociala frågor (resurser, kapacitetsbyggande) Se erfarenheter och paralleller med andra folkgrupper som drabbats av kolonialhantering, assimilering, exploateringar och kulturella folkmord Gränsöverskridande samarbeten för att utbyta erfarenheter och bygga kunskap 1.3 Sanningskommissionsprocesser i Norge och Finland Just nu pågår kommissionsprocesser på både norsk och finsk sida av Sapmi. I både Norge och Finland har staterna fattat beslut (Stortinget respektive regeringen) om att etablera kommissioner. (Arbetsgruppen har haft möten med både norska och finska sidan och etablerat kontakt med samer i deras arbetsgrupper Rapportering om dessa processer har gjorts vid storgruppsmötet i Giron den 6-7 mars 2018). Dessa 9

157 kommissionsprocesser i kombination med att vi har ett stöd från våra grannländer, bidrar till möjligheten att genomföra en sanningskommission även i Sverige. Det kan även leda till ett ökat internt tryck. Genom etablerad kontakt med både norska och finska processerna kommer ett internt kompetens- och erfarenhetsutbyte. Rekommendationer: Fortsatt erfarenhetsutbyte med processerna i Norge och Finland Se över eventuella områden att samarbeta inom (underkommissioner eller i fråga om särskilda resurser) 1.4 Hög organiseringsgrad I och utanför Såpmi har vi en relativt hög grad av samisk organisering genom samebyar, politiska partier, Sametinget, organisationer, föreningar, sameskolor, institutioner, förvaltningskommuner och andra sammanslutningar. Det utgör en styrka för processen att många samer är organiserade. Detta underlättar föranlaingsprocessen, infonnations- och erfarenhetsutbyte med mera. Rekommendationer: Arbeta för att öka kunskap, kontakt och föranlaing 2. Gemensam plattform - storgrupp med bredd Utifrån erfarenhet från andra processer kan vår gemensamma plattform (storgruppen) utgöra en styrka. Vi har en bredd och en representativitet i storgruppen som deltagit vid rundabordssamtalen och de inledande diskussionerna kring en sanningskommission. Storgruppen består av representanter från alla partier i Sametinget samt flera samiska riksorganisationer. Vi blir ett starkare Sapmi - tillsammans. Vi har även många NGOs som kan stödja, förankra och driva opinion. Rekommendationer: Utbildning inom storgruppen (kompetensutveckling, även inom föranlaing) Underlätta och skapa verktyg för att representanter ska kunna informera, föranlaa och diskutera frågan Etablera ramar (transparens, arbeta med respekt för varandra etc.) 2.1 Samlad kunskap För att diskutera imättandet av en sanningskommission har vi börjat med att tillsammans bygga egen kunskap om verktyget. Detta är ett pågående arbete och vi har tagit hjälp av internationell expertis. De kunskapsinsamlande och kunskapshöjande åtgärder som genomförts är bland annat: förberedande möten, ett flerdagars rundabordssamtal med öppet seminarium, samtal med internationell expertis, uppföljningsmöte av rundabordssamtal, samtal med DO, diskussioner och arbete inom en arbetsgrupp, arbete med SWOT-analys och idedokument, etablerad kontakt med nyckelpersoner inom processerna som pågår i Norge och Finland, storgruppsmöte våren 2018 med diskussion av SWOT-analys samt omvärldsbevakning, redigering av SWOT-analys efter stonnöte och leverans av material från arbetsgruppen till Sametinget. 10

158 Rekommendationer: Fortsatt diskussion i storgruppen och planering Fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte, upprätthålla kontakter Samla arbetet, dokumentera processen 3. Vi har ett Sameting - institutionell styrka I Sverige har vi sedan 1993 ett Sameting. Sametinget kan samla det samiska folket, är en etablerad institution och utgör en tydlig part mot staten vid ett kommissionsarbete. Det är en styrka för processen. Sametinget kan: Kräva resnrser och ha kontakt med departement Bygga långsiktighet och koordinera Bistå med administrativa resurser Inneha helikopterperspektiv 4. Källor Vår samiska kultur, vårt folk, våra livsföringar, nanngar (renskötsel, jakt, fiske, duodji, kombinationsnäringar med mera. se även under "Styrkor" avsnitt 1 ), traditionell kunskap, koppling till mark och vatten, berättelser/vittnesmål och källmaterial är en styrka. Det finns vittnen i olika åldrar samt dokumentation som styrker vår historia och de övergrepp som skett och fortfarande sker, även om mycket är osynliggjort. Vi har även en berättartradition, samt historieberättande i jojk. Det finns tidigare forslming, samiska forskare samt forskare med samisk kultnrkompetens. Det är många aspekter att tänka på angående källor och bevismaterial i en sanningskommission (något som kom upp under rundabordssamtalen), och källor behöver utökas, men vi vill också peka på styrkan i det material vi faktiskt har, samt möjligheten att uttrycka det på olika sätt. Rekommendationer: Påskynda dokumentering av berättelser, historia, lämningar med mera. Köpa in diktafoner och stödja samer att börja dokumentera Utreda vilka källor och bevismaterial som kan vara aktuella att åberopa Bjuda in till I stödja internationella forskarkonferenser - stärka nätverk för forskare inom området Nyttja internationell expertis och forskare som har erfarenhet från kommissionsarbete, koloniseringsprocesser, kultnrella folkmord etc. Samarbeta över gränserna i specifika frågor 5. Frågan har vuxit fram långsamt Frågan om en sanningskommission för det samiska folket har diskuterats i tjugo års tid och röster har hörts fråu olika håll. Frågan togs först upp av Svenska Samernas Riksförbund Det samiska 11

159 ungdomsförbundet Såminuorra tog upp frågan 2008 som uppföljning till dåvarande jordbruksminister Annika Åhnbergs ursäkt till samerna för svenska statens övergrepp I maj 2014 antog Sametinget enhälligt en motion om att verka för en oberoende sanningskommission med hänvisning till Såminuorras krav. Efteråt har det uttalats stöd från olika externa håll för frågan. I processen som påbörjats på svensk sida har vi valt att samla in kunskap, diskutera och tänka på fallgropar innan ett eventuellt korrunissionsarbcte går vidare. På Sametingets hemsida kan man läsa mer om processen, rundabordssamtalen och kunskaps insamlandet: https :// nningskoromission Rekommendationer: Upprätta en plan och struktur för fortsatt arbete 5.1 Lärdomar från andra Det finns flera genomförda sanningskommissioner att ta lärdom av. Internationell expertis kan bistå med kunskap in i processen. Processer pågår även i Norge och Finland. l fortsatt arbete bör kunskapen fördjupas ytterligare såväl i den gemensamma plattformen som ute bland hela det samiska folket. Ett sätt att gå vidare är att anordna hearings runt om i och utanför Såprni, likt norska Sametinget gjort i Norge. (Viktigt att påpeka att det inte är själva korrunissionen). Man kan även göra fördjupade utbyten med de som haft kommissioner. Rekommendationer: Fördjupa kunskap och anordna hearingar Utbyten med de som deltagit i I arbetat med kommissioner 5.2 Stöd från DO I juni 2015 kom Sametinget och Diskrimineringsombudsmannen (DO) överens om att myndigheterna gemensamt ska verka för en oberoende sanningskomrnission om historiska skeenden och övergrepp på samer i Sverige. DO:s roll i arbetet är att utveckla och sprida kunskap om frågor som rör sanningskommissioners roll i arbetet mot diskriminering och för säkerställandet av att mänskliga rättigheter respekteras genom att bland annat vara medarrangör av ett internationellt rundabordssamtal om sanningskommissioner. Som ett led i detta anordnades rundabordssarntal med öppet seminarium i Ubmeje oktober DO har bistått i arbetet med att bjuda in internationell expertis och underlätta genomförandet av rundabordssamtal samt bistått med resurser till resor, lokaler och logi vid vissa möten som genomförts, både av storgruppen samt av arbetsgruppen. Rekommendationer: Återuppta kontal<.ten med DO och följa upp rapp01ten från rundabordssamtalcn Se om DO kan fortsätta underlätta arbetet, t.ex. stödja hearings, bjuda in expertis, bistå med lokaler, resurser, bollplank 12

160 INTERNA FAKTORER - SVACHETER Detta avsnitt förklarar vilka svagheter vi ser internt angående arbetet med en sanningskommission. Hur gör vi för att kringgå svagheterna? Rekommendationer finns under varje avsnitt.

161 6. Svårt att förankra brett För att öka möjligheterna till att processen med en sanningskornrnission ska upplevas positiv och bli lyckosam är det viktigt med så brett stöd som möjligt från det samiska folket. Information, förankring, lyhördhet och transparens ut i det samiska samhället och det samiska folket är viktigt för att skapa gemensamma förväntningar och ge förutsättningar för en bra process. Det ligger dock en svårighet i att förankra brett. Det kan även handla om att få in en bredd av samer i processen. Rekommendationer: En gemensam plattform (storgrupp) I referensgrupp med bred representation (likt Kanada) Underlätta för representanter i plattfonnen (storgruppen) att förankra och informera; systematisk lägesrapportcring, utbildning/kapacitetsbyggande med mera. Förankring, lyhördhet och transparens Vid hearingar, kunskapsinhärntning och eventuell kommission: se till att nå en bred representation från olika grupper: kvinnor, barn, unga, äldre, geografiska 01måden etc. Säkra trygga vägar in i processen vid insamlande av synpunkter, hearingar och vittnesmål. Norska Sametinget upprättade t.ex. en epostadress som komplement till hearingar för att få inspcl till mandat. Hearingarna utvidgades även i antal och geografisk spridning efter önskemål. Använda flera olika metoder vid kunskapsinhärntning och vittnesmål. T.ex. kulturspecifika bcrättarmetoder som konst, jojk, slöjd, broderi, teater, dans, skrivande med mera. I Kanada inkluderades kulturspecifika berättarrnetoder samt urfolkets andliga symbolspråk för att skapa trygghet och som läkande kraft under processens gång (Wilton Littlechild, rundabordssamtal 2016). Kulturen utgjorde ett stöd i arbetet med hälsa/ohälsa och för att undvika re-traurnatisering ("Honouring the truth, reconciling for the future - Summary of the final report of the ttuth and rcconciliation commission ofcanada", 2015). Öppenhet för kulturspecifika metoder kan bygga tillit och förtroende 6.1 Så många oförätter - svårt att välja tema Det samiska folket har drabbats av så många oförätter att det kan vara svå!t att välja tema eller inriktning på kommissionen. Detta kan medföra svårigheter med utformande av mandat, avgränsningar och tidsperspektiv. Vissa avgränsningar behöver göras men om samer upplever exkludering i processen genom val av tema, riskerar processen skapa mer intern splittring bland det samiska folket. Ett brett inspcl till mandatet, t.ex. hearingar på flera olika områden (likt man gjort på norsk sida) kan ge förståelse för de förväntningar som finns ute i det samiska samhället, skapa förankring hos det samiska follrnt samt ge känsla av inkludering och transparens. Detta kan även öka förtroende och tilltro. Rekommendationer: Välj tema och tidsperspektiv som plattformen (storgruppen) gemensamt kan ställa sig bakom Arbeta inkluderande för att undvika exkludering Hitta bred representation 14

162 Se hur andra konuuissioner arbetat 6.2 Risk att öka splittring om exkluderande process Om processen upplevs exkluderande kommer det skapa ännu mer polarisering och splittring inom det samiska folket. I Kanadas konuuissionsarbete nekades exempelvis ingen att lämna sitt vittnesmål vid hearingar (Wilton Littlechild, nmdabordssamtal ). Rekommendationer: Arbeta inlduderande 6.3 Okunskap om vad verktyget - en sanningskommission - är På svenska sidan Sapmi har det inledningsvis prioriterats att bygga egen kunskap om vad sanningskonuuissioner är, med hjälp av rundabordssamtal och experter inom området. Det har hållits ett antal olika möten och arbetats med en SWOT-analys. Okunskap internt bland samer (men även bland andra) om vad en sallllingskonuuission innebär kan utgöra en svaghet för processen. Rekommendationer: Kunskapsbyggande och förankring Påbörja hearingar runt om i Sapmi för att lyssna, informera, utbilda och föranlcra. Ev. ha med internationell expertis som visar på exempel. Viktigt att påmilllla om att dessa hearingar inte är själva konuuissionen, utan syftar till att infonnera samt få inspel till mandat. Där konuuer troligen även historier att lyftas, vilket är en naturlig del av processen. Erfarcnhetsutbyte från andra processer internationellt, inld. Norge och Finland 7 Splittring I kolonisering - svårt att enas Statens och andra institutioners kolonisering och splittring av oss som folk har lett till att vi har svårt att enas, vilket kan utgöra en svaghet för processen. Rekommendationer: Konuua ihåg att statens kolonisering av Sapmi har syftat till att splittra oss Konuua ihåg att det är det samiska folket som äger frågan: använd den gemensamma plattformen (storgruppen) och ha den med sig Skapa en gemensam värdegrund för arbetet Skapa en gemensam avsiktsförklaring, som underlättar långsiktigt engagemang och arbetssätt Finna styrka i vår gemensanuua kultur 15

163 7.1 Vi i Sapmi ser inte varandras historier Det samiska folket känner inte varandras historier. Bland samer finns olika syn på och versioner av vad koloniseringen varit, är och inneburit. Det finns många konsekvenser av koloniseringen och assimileringen samt nedtystade och osynliggjorda historier. Det är en svaghet att vi själva inte alltid har hela bilden klar för oss. Detta kan öka risken för missförstånd, konflikter samt att vissa trauman prioriteras eller ges mer tyngd. Det finns många olika oförrätter och konflikter, men en bredd kan skapa trovärdighet. Under rundabordssamtalcn 2016 berättade Paulette Regan om erfarenheter från kommissionen i Kanada: "genom att lyssna till din berättelse, kan min berättelse ändras. Genom att lyssna till din berättelse, kan jag ändra mig" I "By listening to your story, my story change. By listening ta your story, I can change". Det finns en inneboende kraft i att våga börja lyssna till varandras historier. Och att berätta vår egen. Rekommendationer: Inse att arbetet kring en sanningskommission är en process som inletts när man börjat diskutera frågan. Vi har under möten kring rundabordssamtalen redan påbörjat processen med att samtala och lyssna till varandras historier i och utanför Saepmie. Se till att stödfunktioner kring psykisk ohälsa, kulturkompetens samt andliga och kulturella ceremonier/uttryck fmns inledningsvis. De behövs parallellt med processen. Uppmuntra och stöd samiska institutioner, aktörer, konstutövare m.fl. att involveras i arbetet. De kan synliggöra och bygga motståndskraft i samhället för att stärka samtalet man har, människor emellan. (Exempel: den teatrala sannings- och försoningskommissionen C02lonialNATION av Giron Sami Teahter). 7.2 Tillit till utförare I förtroende I representation Ifall det råder brist på tillit till och förtroende för utförare eller representation utgör det en svaghet i processen. Bristande förankring och kommunikation kan även leda till ryktesspridning, minskat förtroende och försvåra processen. Rekommendationer: Arbeta kunskapshöjande och var transparent så långt det är möjligt Tydlig kommunikation och lyhördhet Dialog med det samiska samhället Hearingar på olika geografiska platser i och utanför Sapmi (svenska sidan i huvudsak) Tänk på att medlemmarna i kmmnissionen bidrar mycket till I avgör trovärdigheten 16

164 8. Tid - De äldre blir äldre - färre historiska vittnen Tidsaspekten kan vara en svaghet. Även om tid för kunskapsbyggande och förankring måste till, lever vi i en verklighet där äldre samer som kan vittna om sin historia blir färre och färre. Om processen tar för lång tid går fler av våra historiska vittnen förlorade. För vissa äldre som överlevt koloniala övergrepp kan enbart vetskapen om att en sanningskommission kommer upprättas ge bekräftelse och betyda mycket. En annan aspekt är att kunskap riskerar att försvinna med tiden av andra anledningar, t.ex. när språkkunskap går förlorad försvinner även kunskap. Rekommendationer: Underlätta att påbö1ja dokumentation (för de som vill): (t.cx. diktafoner, film, djupintervjuer, support för dokumentation med mera.) Se till att processen inte dröjer för länge innan kommissionen konnner igång Arbeta även med språket inom processen 8.1. Muntlig historietradition (mycket är inte dokumenterat) Vi har en stark berättartradition men det innebär också att mycket inte är dokumenterat eller nedtecknat. Detta kan utgöra en svaghet och är något vi måste förhålla oss till. Hur hanterar vi det? Rekommendationer: Undersöka aspekten mer, hur mycket handlar det om? Fundera över bevisföring: vilka olika typer av bevis kan komma behövas i en kommission. Detta måste ses över och formuleras. 8.2 Tystnadskultur Vi lever med en tystnadskultur där det inte alltid uppmuntras eller känns tryggt att bryta tystnaden och börja berätta om trauman man upplevt och upplever. Detta bör beaktas då det fönnodligen påverkar processen. Hur hanterar vi det? Mycket av psykisk ohälsa är också dold. (Läs även "Svagheter" avsnitt 2.1 "Att lyssna till varandras historier" samt avsnitt 3.3 "Rädsla (att riva upp sår)"). Rekommendationer: Skapa trygghet och förutsättningar (s.k. "safe spaces") Skapa förståelse om attityder kring att det hjälper att prata Skapa förståelse laing att det stärker processen Viktigt poängtera att det är ett fritt val - alla behöver inte berätta, men alla får 8.3 Rädsla (att riva upp sår) En annan svaghet för processen är att det kan finnas rädsla för att kmnmissionsarbctet ska riva upp sår och återtraumatisera samer. Rekommendationer: 17

165 Skapa förståelse för att ett sätt att kunna bearbeta trauman och förhindra att de förs vidare till konnnande generationer, samt för att kunna gå vidare, är att synliggöra bistorien, trauman, konsekvenser - att sätta ord på dem, få dem dokumenterade och bekräftade Se till att sociala och psykosociala stödfunktioner konnncr igång omedelbart Samarbeta med sociala och psykosociala aktörer som kan avsätta resurser Tänka på kulturkompetens och även andliga ceremoniella stöd Se på internationella erfarenheter för de som genomgått liknande processer, där trauman och övergrepp begåtts 9. Finansiering -vi har inga egna medel En svaghet är att vi saknar egna medel och egen finansiering. Detta är en stor fråga man måste arbeta med. Här kan manjämföra med processen i Kanada, där urfolket stod för egen finansiering av processen. Där kom kravet på en sanningskommission som en följd av en grupptalan i domstol Talan väcktes av överlevare från Indian Residential Schools. Staten tvingades till ett tvistelösningsprogram där regeringen gick med på en överenskonnnelse som uppskattades till 2 miljarder kanadensiska dollar (CAD), varav 60 miljoner dollar (CAD) avsattes för en sam1ings- och försoningskommission. Överenskommelsen var utfonnad så att urfollcet själva finansierade sanningskommissionen, vilket gav bemyndigande och skapade möjlighet till självbestämmande i frågan. (Paulette Regan, rundabordssamtal ). (Läs mer om finansiering under avsnitt 5 "En ovilja att satsa på detta" samt rekonnnendationema under avsnitt 5.1 "Rädsla för resultatet (våga förändra I rädd för va1t det kan leda)" samt under "Finansiering" under "Hot"). 10 En ovilja att satsa på detta En svaghet är en eventuell ovilja att satsa på en sanningskommission. Eventuell ovilja kan ha flera olika orsaker. Vi har få finansiella resurser i Sapmi och många olika behov. Vi tvingas ofta till en intern konkurrens när det sker prioritering av resurser. Man kan vara rädd för att andra områden måste nedprioriteras, att det samiska follcets förväntningar inte ska levas upp till, att det ska leda till ingen reell förändring eller inga bättre förutsättningar för våra barn. Man kan även vara rädd för resultatet och eventuella förändringar. Det kan även finnas rädsla att det ska riva upp gamla sår och trauman samt att samer ska bli utsatta för ämm ett övergrepp. (Läs även avsnitt 3.1 "Rädsla (att riva upp sår)"). 18

166 10.1 Rädsla för resultatet (våga förändra I rädd för vart det kan leda) Rekommendationer: Prata om rädslor och analysera dem (studera SWOT-analysen) Visa på vad en kommission kan leda till (visioner, mål, erfarenheter) Skapa förståelse för läkandcprocesser - ett sätt att bearbeta trauman, komma vidare och förhindra att de förs vidare till kommande generationer är att synliggöra historien, trauman och konsekvenser Behåll fokus på vad vill vi uppnå - syftet och målet - kommissionsprocessen ska guida och inspirera en fortsatt process av sanning, bearbetning, läkande av koloniala sår och konsekvenser, förbättrad hälsa och levnadsvillkor nu och i framtiden Komma ihåg att processen ska synliggöra sanningen och ge bättre förutsättningar för det samiska follcet att gå vidare, skapa livsutrymme och bättre förutsättningar för våra barn Konunissionen ska förhindra upprepning och sätta stopp för övergrepp Förnyade relationer på alla nivåer samt ökad lamskap och respelct Prioritera säkerställa långsiktig, specifik finansiering och resurser (från staten): visa på att arbetet måste fortgå parallellt med annat rättighets- och policyarbete - en kommission angår hela Sverige och är inte enbart en samisk fråga Inhämta erfarenheter internationellt: se utfall och hur andra arbetat med aspekterna Planera för långsilctig förvaltning och fortsatt arbete (efter kommissionen) 19

167 EXTERNA FAKTORER - MOJLICHETER Detta avsnitt beskriver de externa Illöjligheter som kan utgöra fraingångsfaktorer för etablerandet av en sanningskommission. Avsnittet beskriver först mer bestående faktorer, sedan Inöjligheter där det just nu kan bedölllas finnas Illomentum. I avsnittet lämnas även rekomlllendationer för att stärka möjligheterna.

168 11. Mänskliga rättigheter utgör ramverket En styrka och trygghet för etablerandet av en samisk sanningskommission är att det finns ett erkänt och globalt antaget regelverk i form av FN :s Människorättskonvention som kan utgöra grunden för processen. Sanningskommissioner är etablerade verktyg för att utreda kränlmingar av mänskliga rättigheter. År 2013 antog FN:s generalförsamling resolutionen "rätten till sanning" som uppmanar länder att etablera mekanismer, såsom sanningskommissioner, i syfte att komplettera redan etablerade juridiska system med granskning och försoningsarbete efter att grova brott mot mänskliga rättigheter begåtts (Resolution 68/ ). Rekommendationer: Informera om att de övergrepp som Sverige begått och fortfarande begår mot det samiska folket utgör grova brott mot våra mänskliga rättigheter, brott som en sanningskommission kan utreda Informera om att rätten till sin historia och sanning, och rätten till upprättelse utgör en mänsklig rättighet för det samiska folket. Visa hur en sanningskommission kan uppnå respekt och acceptans för sådana rättigheter 11.1 Internationell kritik Internationella organ som FN, CERD och Europarådet har under lång tid kritiserat Sverige för sina brister i att respektera och säkerställa mfolket samernas rättigheter. Kritiken har även påtalat hur diskriminering påverkar samers situation. Med bakgrund i kritiken och medvetenheten om den från både nationellt och internationellt håll, har Sverige ett tryck på sig att vidta åtgärder för att förbättra situationen. Det i sin tur innebär en möjlighet för Sverige att på ett konkret sätt genom en sanningskommission utarbeta verktyg för att vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till påtalade brister. Rekommendationer: Fokuserad infonnation internationellt I.ex. vid internationella konferenser, om Sveriges brister i att säkerställa det samiska folkets rättigheter och hur diskrimineringen påverkar samers situation Ökat informationsutbyte med N GOs som arbetar med urfollrn och mänskliga rättigheter Fokuserad skuggrapportering till FN:s olika organ 11.2 FN:s Urfolksdeklaration 2007 antog FN en deldaration om urfolks rättigheter, UNDRIP rekommenderade Kanadas sanningsoch försoningskonnnission i sin interim-rapport, att de federala, regionala och territoriella styrena skulle möta och använda urfolksdeldarationen som ett ramverk för försoning i Kanada. I rapporten uttalar kommissionen att urfolksdeklarationen tillhandahåller de principer, normer och standarder nödvändiga för att säkerställa försoning i Kanada anordnade FN:s generalförsamling en världskonferens om urfolk med syfte att påböija processen med att implementera deldarationen. I konferensens slutdokument, artikel 7, förbinder sig staterna, däribland Sverige, till att "i sannåd och samarbete med urfolken, vidta lämpliga åtgärder på nationell nivå, inldusive 21

169 lagstiftning, politiska och administrativa åtgärder, för att uppnå ändamålen i FN:s urfolkdeklaration (... )", samt vidare i artikel 8, "att samarbeta med urfolken, genom deras representativa institutioner för att utveckla och implementera nationella handlingsplaner, strategier eller andra relevanta tillvägagångssätt, för att uppnå målen i FN :s deklaration om urfolks rättigheter." Rekommendationer: Påminn Sverige om de krav på åtgärder de har förbundit sig till att vidta genom att dels skriva under urfolksdcldarationen och genom att ytterligare bekräfta och stärka åtagandet genom världskonfcrcnsens slntdokurnent Påminn Sverige om att de har ett jobb att göra för att uppnå ändamålen i urfolksdeklarationen Använd urfolksdeklarationen och slntdokumentet från världskonferensen, som ett verktyg för att säkerställa Sveriges stöd för etablerandet av en samisk sanningskonnnission 11.3 Det finns en internationell vilja att detta ska lyckas Såväl FN :s Specialrapportör för urfolks rättigheter som Europarådets kommitte för ramkonventionen har uttalat behovet för en samisk sanningskommission på svensk sida. FNs kommitte för sociala ekonomiska och kulturella rättigheter rekommenderar i sin slutrapport, juni 2016, att Sverige börjar jobba med en sanningskommission för att belysa svenska statens historiska övergrepp mot det samiska folket. Även Atnnesty lntemational och Civil Rights Defenders har uttryckt behovet av en samisk sanningskommission i Sverige. Rekommendationer: Informera brett om det stöd som finns och skapa allianser med de som uttrycker stöd för att säkerställa, respektera och avancera det samiska folkets rättigheter Använd det stöd som finns för att utreda förutsättningarna för att etablera en sanningskommission 22

170 12. Rättsutveckling Sedan det första kravet på en sanningskommission framfördes för 20 år sedan av Svenska Samernas Riksförbund, har rättsutvecklingen för urfolks rättigheter internationellt varit positiv. FN:s urfolksdeklaration och slutdokumentet från FN:s världskonfercns 2014 utgör betydande och användbara rättsliga instrument för att stärka urfollcens rättigheter Rättsfall Bland annat Nordmaling-målet och det hittills uppnådda resultatet av Girjasprocessen visar att även samers rättigheter i Sverige kan börja respekteras i högre grad, i det senare exemplet inväntas dock prövning i HD. Dessa rättsliga utfall kan även ses lägga ett tryck på Sverige att agera för att avancera det rättsliga läget för det samiska folket. Rättsfallen kan också ses som en tydlig indikator för de strukturella brister som finns i nuvarande system och behovet för reviderad lagstiftning som stärker samers rättigheter Lagstiftning Lagen om Nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) har efter massiv påtryclming från såväl samiskt håll som från olika minoritetsgrupper nyligen genomgått en revidering och i mars i år lades propositionen "En stärkt minoritetspolitik" fram till riksdagen. Den 19 juni i år antog Riksdagen lagförslaget som även innehöll ändringar av socialtjänstlagen (2001:453) och skollagen (2010:800). Lagändringarna träder i kraft 1 januari Ärendets gång visar att det genom en samlad och riktad strategi går att förbättra och revidera även lagstiftning som berör samiska frågor. Rekommendationer: Använd den ökade kunskap som finns om brister i gällande lagstiftning och i respekt för samers rättigheter för att påvisa de behov som finns för stora åtgärder Arbeta samlat och målmedvetet, gärna med andra aktörer i det civila samhället, för att påvisa det behov att förändring som finns och för att vinna brett stöd för dessa förändringar 13. Etablerat och hedervärt verktyg med sanningskommissioner Sedan den kanske mest uppmärksammade sanningskommissioncn ägde rum i Sydafrika har verktyget tillämpats i fleitalet andra länder. Sanningskommissioner har i flera fall genomförts för att beslaiva och hantera den historiska och nuvarande relationen mellan urfolk och majoritetsbefolkning, såsom i Nya Zealand, Kanada, Peru, Guatemala och nu senast, på Grönland. Det är ett etablerat verktyg med internationellt upparbetat god renomm6 och tillgängliga såväl framgångsfaktorer, kompetens som expertis. Sanningskommissioncr är även forum för omfattande global uppmärksamhet vilket förstärker deras genomslagskraft. 23

171 Rekommendationer: Använd den erfarenhet, kunskap och kompetens som redan finns i arbetet med att undersöka förutsättningarna för en sanningskommission 14. Sverige har resurser - även länder med mindre resurser har klarat detta Sverige är ett av världens rikaste länder och stora delar av rikedomen har uppkommit genom att natun-esurser tagits ut från Sapmi. Sverige har även bidragit med finansiering för sanningskonnnissioncr i andra länder. Guatemala, som hör till ett av de mindre resursstarka länderna, har genomfört en sanningskommission. Det torde därmed inte finnas fog för att Sverige skulle kurma neka till att finansiera en samisk sanningskommission av ekonomiska skäl. Rekommendationer: Undersök hur mycket medel Sverige har bidragit med i andra sanningskommissioner Gör en jämförelse mellan hur mycket pengar exploateringen av Sapmi har inbringat och hur mycket en sanningskommission skulle kunna kosta Tillsäkra medel för fortsatt process 15. Sverige har försökt att göra upp med vissa frågor tidigare 1997 påbörjade regeringen den så kallade steriliseringsutredningen som presenterades år 2000 och 2007 inrättades Delegationen för romska frågor som 2010 överlänmade sitt betänkande "Romers rätt - en strategi för romers rätt i Sverige" till regeringen. Sverige har också avseende samer, som ett led i att förbereda för en ratificering av ILO 169, tagit fram ett antal statliga utredningar, bland annat gränsdragningskommissionens rapport och jakt- och fiskeutredningen. Regeringen presenterade 2009 en DS om vissa samepolitiska frågor med bland annat förslag till revideringar av rennäringslagstiftningen. Eftersom inga av dessa hittills har lett till några konkreta förbättringar av samernas situation kvarstår för Sverige att vidta åtgärder Vi har konkreta och dokumenterade fall att visa till Det finns konkreta fall av historiska och ännu pågående övergrepp, mot såväl det samiska folket i sin helhet som samiska individer, verkliga fall och fakta som det går att bygga rättsfall på. Det går att koppla nuvarande problem och visa på hur de kan lösas/bearbetas via sanningskommissionen. Exempel på detta är det rasbiologiska institutets verksamhet och att samiska mänskliga kvarlevor finns kvar på olika institutioner. Hur repatrieringen ska genomföras kan bli en konkret åtgärd. Andra exempel kan vara den utrotningshotade situation som Sverige har försatt de samiska språken i, där påtagliga och omfattande åtgärder behöver vidtas för att rädda språken. Ett annat exempel är exploateringar, där ökad respekt för samiska rättigheter till land och vatten, kanske genom förstärkt lagstiftning, kan leda till påtagligt förbättrad situation. Vissa saker kan inte ifrågasättas, det finns tydligt stöd för att åtgärder måste vidtas. Rekommendationer: 24

172 Tydliggör några av de konkreta brott mot samers mänskliga rättigheter som en sanningskommission kan utreda Skapa medvetenhet och öka lrunskapen om vad en sanningskommission kan föreslå i form av konkreta åtgärder Möjligheter där det just nu finns momentum 16. Växande opinion Det finns en växande opinion för att förbättra situationen för samer, att etablera en samisk sanningskommission på svensk sida, både bland samer och i det svenska satnhället. Både från samiskt och svenskt håll har behovet av ny samepolitik uttalats. Rekommendationer: Ta tillvara tidsaspekten, intensifiera arbetet 16.1 Trender Det finns en växande medvetenhet hos den svenska allmänheten där filmer och tv-serier som Sameblod och Samernas tid från UR gör att samer kanske för första gången någonsin syns och hörs på ett rumat sätt än tidigare. Samma fenomen syns med samiska artister både inom musik och konst som aktiva förespråkare för det samiska follcet och som påvisar samiska missförhållanden i sitt skapande. Detta gör att breda lager i den svenska alhnänheten som inte nåtts tidigare blir medvetandegjorda om den dislcriminering och situation som det sruniska follcet lever i. Rekommendationer: Använd den ökande medvetenheten och det stöd som det kan ge en process med att etablera en sanningskommission 17. NGOs stöttar en samisk sanningskommission Organisationer som Civil Rights Defenders, FN-förbundet, Anmesty International och andra går aktivt ut och stödjer det samiska kravet på en sanningskommission. Detta bidrar också till att alhnänheten blir engagerade, det bidrar också till ett ökat stöd för frågan och det påverkar beslutsfattare. Rekommendationer: Undersöka möjligheten att involvera dessa NGOs i processen, t.ex. som en supportgrupp och eller ett rådgivande organ Anordna konferenser, utbyten, aktivera dem i nationella event, visa hur deras deltagande kan stärka deras medlemmar i sin tnr 25

173 18. Andra parter driver liknande processer Att etablera sannings- och försoningskommissioner är just nu på gång på flera platser i världen. Det bidrar till att skapa momentum för Sverige att stödja en lilmande process på svensk sida av Sapmi Pågående processer på norsk och finsk sida 2017 beslutade premiärministern i Finland att inrätta en samisk försoningskommission. Samma år beslutade Stortinget i Norge att inrätta en samisk sannings- och försoningskommission. Rekommendationer: Se på möjligheter till samarbete i delar av processerna där så är möjligt Utveckla ett närmare kunskapsutbyte Använd tidsaspekten 18.2 Svenska kyrkan Sedan 1995 har en försoningsprocess varit igång inom den svenska kyrkan och 2011 påbörjades en vitboksprocess. Vitboken om kyrkans övergrepp mot samerna publicerades i första bandet Ärkebiskopen har även uttalat stöd för en samisk sanningskommission. Rekommendationer: Via kyrkofullmäktige finns ingångar till god kommunikation med riksdagspartierna och att därigenom bygga upp stöd i riksdagen för en samisk sanningskommission 19. Hälsodebatten 2006 kritiserade FN:s specialrapportör i hälsofrågor, Paul Hunt, Sverige för passivitet i frågan om samers hälsosituation. Hunt ansåg att bristen på forskning och tillräcklig kunskap om samers hälsosituation var bekymmersam och föreslog en rad åtgärder som måste sättas in gav regeringen Sametinget i samverkan med follchälsomyndighctcn i uppdrag att kartlägga den kunskap som finns och komma med förslag till åtgärder. Den rapport som utredningen tog fram visade att det finns för lite kunskap om samers psykosociala hälsa men att den lrunskap som finns visar att väldigt många mår dåligt beslutade regeringen att avsätta 3 miljoner för att etablera ett kunskapsnätverk för att långsiktigt förbättra det samiska folkets hälsosituation. Den ökade kunskapen om samers ohälsa visar tydligt på att det finns stora behov för åtgärder och att det finns resurser för att sätta in åtgärder. Rekommendationer: Ökad Jmnskap om samers hälsosituation ökar också kunskapen om behov för åtgärder. Sanningskommissionen kan vara verktyget för att åtgärder vidtas 26

174 Det finns redan aktörer inom den psykosociala hälsosektorn, institutioner som borde kunna stödja och involveras i processen 20. Antirasism Att samer utsätts för rasism, diskriminering och hatbrott har uppmärksammats under senare år. DO:s rapport om diskriminering mot samer utkom 2009 och 2017 gjorde Sameradion en omtalad satsning för att uppmärksamma den vardagsrasism som samer utsätts för. Sverige har vid flertalet till:flillen blivit kritiserad av CERD - FN :s rasdiskrimineringskommitte, för att inte vidta åtgärder för att bekämpa den diskriminering och rasism som samer utsätts för. En samisk sanningskommission skulle kunna lägga tillrätta förutsättningar för att bekämpa och minimera dessa förhållanden. En sanningskommission kan få stöd från den antirasistiska rörelsen genom att infonnera, bygga broar, skapa flera samarbeten och jobba för inkludering. Rekommendationer: Visa på hur en samisk sanningskommission kan bekämpa och minska den rasism som samer utsätts för Visa på de behov som finns för att vidta åtgärder mot den strukturella rasism och diskriminering som finns inbyggd i systemet, tex gällande lagstiftning som rör samer Involvera den antirasistiska rörelsen i processen, tex i en supportgrupp 21. En part i klimatrörelsen Det samiska folket har en stark koppling till land och vatten. Vår kulturs överlevnad är beroende av levande landskap och friska vattendrag. Detta medför att det finns en länk mellan kampen för stärkta samiska rättigheter och kampen för att skydda sårbara ekosystem. Samisk aktivism har bland annat i kampen mot exploateringar och gruvnäring samarbeten med miljörörelsen. En förstärkt samisk rätt till land och vatten, vilket torde vara en del av sanningskommissionens uppnådda resultat, skulle också därmed stödja miljörörelsen och kampen mot klimatförändringar. "Urfollc i Australien har med hänvisning till exempelvis miljö, världsarvsfrämjande etc. fått myndigheter att förstå att gruvnäringen skadar naturen och miljön, och därmed vädjat till myndigheters moraliska ansvar för miljön och naturen, istället för rätten till land för det specifika urfolket. På samma sätt har även inuiter i Kanada hävdat skydd av landområden genom att stännna USA och Kanada för global uppvärmning och klimatförändringar orsakade av länderna vilket har medfört att mänsldiga rättigheter och kulturell identitet skadats." På så vi kan en samisk sanningskommission också indirekt stötta miljörörelsen och kampen mot klimatförändringar. Genom att visa på detta ömsesidiga win/win-förhållande kan även stöd för kommissionen fås från miljörörelsen. Rekommendationer: Undersök möjligheter för att involvera och få stöd från miljörörelsen, genom att tex bilda en suppmtgrupp där de kan ingå i processen Visa på den tydliga kopplingen mellan stärkta samiska rättigheter till land och vatten och till skyddet för miljön, i kampen mot klimatförändringar och exploateringar 27

175 22. Ökad politisk vilja? I februari 2018 beslutade Sveriges riksdag att avslå två motioner om att inrätta en samisk sanningskommission. Motionerna var skrivna av respektive Vänsterpartiet och Centern. Motiveringen till avslaget var från regeringen att de redan arbetar med frågan. Miljöpartiet har vid flera tillfällen uttalat behovet av en sanningskmnmission. Detta skulle sammantaget kunna indikera att det nu finns en ökad vilja från svenska riksdagspartier att stödja ett samiskt krav på en sanningsko1mnission. Rekommendationer: Använd tidsaspekten, intensifiera arbetet med att utreda förutsättningarna för att etablera en sanningskommission Etablera en kontakt med de som visat intresse för frågan 28

176 EXTERNA FAKTORER - HOT Detta avsnitt förklarar vilka svagheter vi ser externt angående arbetet med en sanningskommission. Hur gör vi för att kringgå hoten? Rekommendationer finns under varje avsnitt.