Samediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget

Transkript

1 Samediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:2 COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018: N äringsnämnden Sammanträdesdatum Coahkkinbeaivemearri

2 Plats och tid I Baiki ja aigi Beslutande I Mearrideaddjit Stockhohn Näringsnämnden Stefan Mikaelsson, ordförande Birgitta Andersson Håkan Jonsson Erik Fankki Agneta Rimpi Rennäringsnämnden Marita Stinnerbom, ordförande Matti Berg Torkel Stångberg Martin Lundgren Övriga deltagande I Iezaoassevaldit Ingela Nilsson, näringschef Jan Rannerud, ledamot styrelsen Lars-Ove Sjajn, rennäringschef Paragrafer/P aragrafåt Utses att justera I Darkkisteaddji Underskrifter sekreterare calli ordförande sagadoalli ordförande sagadoalli justerare darkkisteaddji justerare dårkkisteaddji L ~~ 6tef~ ~ikaelsson.4-"!7:~..,j'(?~:~.c!.~ Marita Stinnerborn.<f~~~~ ~ Erik Fankki,/;;41(.. ~.... Torkel Stångberg ~f )usteramas sign. ~.--U-- Sida 2 I 5

3 Justeringen har tillkännagivits enligt anslag. Darkkastusleadieåihuvvonalmmuhantavvalis. Organ/Organa N äringsnämnden Sammanträdesda tum /Coahkkinbeaivemearri Datum fö, amlags uppsättande I Ilmmuhanbeaivi. ~ lj l.rs.. ~J. r Förvaringsplats för protokollet/ Beavdegirjjivurkensadji Underskrift I Vuollaicala Sametingets kansli, Kiruna/ Samedikkihalddahus, Giron cr<m Öppnande Ordförande för näringsnämnden Stefan Mikaelson hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. 47 Val av justerande ledamöter (en från varje nämnd) Närings- och rennäringnämnderna beslutar: att utse Erik Fankki och Torkel Stångberg att justera dagens protokoll. 48 Godkännande av kallelse Närings- och rennäringnämnderna beslutar: att godkänna utskickad kallelse. 49 Genomgång av föregående protokoll Då detta är ett gemensamt möte med rennäringsnämnden utgår denna punkt. 50 Fastställande av föredragningslista Närings- och rennäringnämnderna beslutar: att godkänna föredragningslistan med följande strykning och tillägg: 53 Nationell finansiering utgår då det inte är en gemensam fråga 55 Övriga frågor - tillägg: Skoterkörning 6' justeramas sign.~ ~.j..ll Sida 3 I 5

4 51 EU:s strukturfonder och programperiod Den nuvarande programperioden för strukturfonderna har passerat halvtid och snart drar arbetet igång på allvar med en ny programperiod. Ingela Nilsson redogör för vilka program som Sametinget ansvarar för idag (Landsbygdsprogrammet och Interreg) och vilka strukturfondsprogram och fonder som vi inte har inflytande över. Nämnderna diskuterar för och nackdelar med att ha helt egna program och kommer framtill att dagens ordning med ansvar över egna delområden/-program är ett bra alternativ. Dock behöver vi fundera över om Interreg skall vara fullt integrerad i huvudprogrammet eller om vi ska arbeta för den ordningen vi hade förra programperioden ( ) att för ett eget delprogram. Nämnderna diskuterade även möjligheterna att få ett större inflytande över de medel som finns i regionala och sociala fonderna. Till det kommer även frågan om egna regionala medel för initiering och medfinansiering av projekt. Nämnderna diskuterar en del frågeställningar som får utgöra ett första underlag till det fortsatta arbetet (bil 1). att uppdra till näringsnämnden och kansliet att fortsatt arbeta med frågan om nästa strukturfondsperiod rörande alla program och fonder, att hålla rennäringsnämnden löpande informerad. 52 Landsbygdsprogrammet efter 2020 Ingela Nilsson redogör för det fortsatta arbetet med kommande programperiod för landsbygdsprogrammet. Kommissionen har kommit ut med meddelande om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken för EU (GJP) och näringsdepartementet har därefter gjort en promemoria som utgör ett förslag till förändring av GJP till år Kort sammanfattat innehåller promemorian bl.a. följande: Minskning av direktstöden till jordbruket - förflyttning av stöden från inkomststöd till marknadsstöd Ökning av stöd till miljö- och klimatåtgärder Utjämning av skillnader mellan stad och land Hårdare krav på djurvälfärd Större vikt vid företagsstöd/investeringsstöd för näringarna på landsbygden När man tittar på de områden som troligen kommer prioriteras inför kommande programperiod finns flera områden där rennäringen och övriga samiska näringar kan passa in och där det kan vara lämpligt att Sametinget skapar en strategi. Det är framförallt inom miljö och klimat, konkurrenskraft och att jämna ut skillnaden mellan stad och land. Att samerna är ett urfolk bör även det belysas och tydligt framföras. Rennäringen skiljer sig från jordbruket genom att det är fribetande djur och en extensiv näring som bedrivs över stora arealer både i skog och på fjäll. Rennäringen har inte samma miljöpåverkan som stora delar av jordbruket utan bidrar till biologisk mångfald Justerarnassign. ~ * l1t..ll ~f Sida 4 I 5

5 och andra ekosystemtjänster. Rennäringen är mycket dessutom beroende av miljö och klimat samt en fungerande grön infrastruktur. Största delen av Sapmi kan betecknas som extrem glesbygd, de samiska näringarna inklusive rennäringen ger möjlighet till fler företag på landsbygden och är samtidigt beroende av andra företag och service som exempel, bensinstationer, butiker, fungerande transporter, bredband samt skola, omsorg mm. Stöden för ökad konkurrenskraft samt Sveriges förslag till stöd för områden med sämre förutsättningar skulle kunna gynna samiskt näringsliv. Övrigt att notera är att det finns även diskussioner om medel för att hantera risk, riskkapital samt någon form av försäkring/skadeersättning vid missväxt, utbrott av djursjukdomar eller naturkatastrofer mm. Man diskuterar också "smarta byar" och cirkulär ekonomi i samband med miljö och klimatfrågorna. att uppdra till näringsnämnden och kansliet att fortsätta arbetet med nästa programperiod. att hålla rennäringsnämnden löpande informerad. 53 Traditionell kunskap, projekt inom regeringskansliet Rennäringschefen Lars- Ove Sjajn informerar om arbetet med utredningen "Traditionell kunskap". att lägga informationen till handlingarna. 54 Övriga frågor Problem med skoterkörning Erik Fankki lyfter frågan om den ökande skoterkörningen. Den oreglerade skoterkörningen ökar, skoterförsäljningen har slagit i taket denna säsong och konfliktytorna ökar mellan olika näringar och friluftslivet då okynneskörningen är ett stort problem. Med det följer även ökade avgasutsläpp och Erik gör en jämförelse med flyget och dess utsläpp av avgaser. att fortsatt följa frågan i båda nämnderna då problemet primärt är en sarnhällsplaneringsfråga men också blir ett ökande problem för det samiska näringslivet i stort. 55 Avslutande Ordförande för näringsnämnden Stefan Mikaelsson tackar alla ledamöterna för visat intresse och förklarar mötet avslutat. ~f justeramas sign. 0v ~ 0Jfa Sida 5 I 5

6 z ~ Mål och vision ~ '\ Stöd och stödformer Vilka olika stödformer Behövs/krävs? Vilket stöd i ansökningsprocessen? Urvalsprocessen-är den viktig? Kunskapscenter i Såpmi Hur mäter vi om vi lyckats Vad vill vi Vilka behov har vi Vilket underlag ska vi grunda programmen på Vad vill vi uppnå med kommande program Vem ska göra vad Saemien vuehkie EU-programmen efter 2020 Nya stöd som: Start-/generationsstöd "fru/sambo-stöd"? Ahkka jih Aajja-stöd? Andra typer av stöd? Landsbygdsprogrammet lnterreg Övriga EU-program Innehåll Hur arbetar vi med: traditionell kunskap Biologisk mångfald Miljö och klimat Kunskapsöverföring Innovationer Ekonomisk utveckling Sametingets politik Hur kopplar vi programmen till Sametingets övriga politiska dokument Hur kommunicerar vi till den samiska allmänheten Övriga EU-programmen (ERUF, ESF) Hur får vi in samiskt innehåll/ samisk dimention i övriga program \): --- ~