Yttrande över remiss - Samråd om nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Karin Svartengren TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden , P [xx] 1 (8) HSN Yttrande över remiss - Samråd om nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Ärendebeskrivning Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har sänt ut samrådsförslag till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen på remiss. Utvecklingsplanen ligger till grund för såväl den fysiska planeringen som tillväxtarbetet i regionen. Yttrandet ger svar på de specifika frågor som har ställts i remissen. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS Europas mest attraktiva storstadsregion Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande till Tillväxt- och regionplaneförvaltningen omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Remissvaret bygger på de frågor som ställs i följebrevet till samrådsförslaget. Det inleds först med allmänna kommentarer om förslaget i sin helhet. Det är ett omfattande samrådsförslag som berör region- och stadsplaneringens påverkan på och bestämningsfaktorer för folkhälsan i regionen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör i stort bedömningen att om regionens olika aktörer följer planen så har den en positiv inverkan på hälsan hos hela befolkningen i regionen. Emellertid kan folkhälsoperspektivet förstärkas i vissa avseenden. Utöver förvaltningens intresse av planens påverkan på folkhälsan så är det framförallt påverkan på vårdstrukturen och lokalisering av vårdinrättningar i regionen som förvaltningen har en direkt koppling till. Förvaltningen utgör även en aktiv del i

2 2 (8) utvecklingen av E-samhället genom arbetet med att utveckla potentialen av digitaliseringen inom vården. Samrådsförslaget kan utvecklas strukturmässigt för att det ska vara mer lättillgängligt och på så sätt ha potential att få större genomslag. Det är en bra ansats att kraftsamla kring de åtgärder som är mest angelägna utifrån erfarenheten från den nuvarande planperioden är att alltför omfattande åtaganden splittrar såväl fokus som resurser och gör det svårt att åstadkomma en förändring. Men för att planen ska utgöra ett tydligt styrande dokument behövs det klarare struktur. En brist är tydliga kopplingar mellan utmaningar-övergripande mål- delmål och prioriterade åtgärder. Efter de delarna tillkommer även ett kapitel med tematiska frågor och förhållningssätt där det framställs åtgärder i punktform för att önskad utveckling ska uppnås men det är otydligt hur dessa förhåller sig till de prioriterade åtgärderna i det föregående kapitlet (kap 6). I inledningen till kapitel 6 står det att syftet med de prioriterade åtgärderna är att stärka genomförandet och ge en tydligare ansvarsfördelning mellan aktörerna i regionen. Det är dock ej tydligt på vilket sätt ansvarsfördelningen tydliggörs. Vidare så finns det begreppsförklaring på flera ställen (sid 6-7 och 13) utan att man som läsare förstår varför eller ser fördelar med uppdelningen. Sett till helheten så skulle hela programmet kunna förkortas och bli mer stringent. Det är en bra intention att integrera slutsatser och lärdomar från de andra landstingsuppdragen rörande klimat, kultur samt landsbyggds- och skärgårdsutveckling som nämns. Det skulle vara fördelaktigt att ytterligare koppla till fler policys och planer som tas fram inom landstinget i större utsträckning, exempelvis Framtidensplan för hälso- och sjukvård. För att planeringen ska bli mer integrerade mellan olika delar inom landstinget skulle förvaltningen med fördel varit inblandad i framtagandet av samrådsförslaget i de delar som förvaltningen har beröring med. Med bakgrund av att den av regeringen tillsatta indelningskommittén har föreslagit att Stockholms län och Gotland tillsammans bildar en region så skulle förslaget behöva lyfta in Gotland i tillägg till de skrivningar som finns om Östra Mellansverige. Målen Bidrar målen till att regionen får ett tydligt fokus i arbetet framåt? Övergripande är målen bra och förvaltningens bedömning är att de bidrar till att ge ett fokus i arbetet framåt. Det är även bra att ha med nulägesbild för målen då det gör det mer tydligt vilka förändringar som behövs. Arbetet framåt skulle dock

3 3 (8) stärkas av att ha delmål som rymdes inom planens lagstadgade giltighetstid. Nu uppstår det en del frågor kring hur arbetet med delmålen efter planens giltighetstid ska gå till. Vad händer med delmålen efter 2026? Ska de då med automatik tas med i följande plan och hur ska arbetet framåt med ytterligare mål i så fall gå till? Ska resultaten för delmålen slutligt rapporteras fyra år efter slutåret för denna plan? Det finns fall där förvaltningen bedömer att ytterligare områden skulle lyftas fram som delmål för att de ska få en starkare ställning och det ska bli en tydligare styrning. Framförallt är det flera viktiga aspekter som tas upp under avsnitt 7.6 Bebyggelse strukturensbetydelse för den sociala hållbarheten, som bedöms vara av sådan betydelse att de bör finnas med som delmål under Mål 1 En tillgänglig region med god livsmiljö eller prioriterade åtgärder. Att planera och bygga på ett sätt som ger förutsättningar för social hållbarhet och som främjar en god och jämlik folkhälsa är en grundläggande faktor för att visionen ska nås. Målen och delmålen bedöms överlag ge styrning i önskad riktning om det sker tillägg enligt kommentarerna nedan. Mål 1: En tillgänglig region med god livsmiljö Utifrån ett folkhälsoperspektiv skulle målet stärkas av delmål rörande tillgänglighet till platser för rekreation och fritid samt social samvaro som alla utgör viktiga delar i en socialt hållbar region samt stärker folkhälsan. Det är önskvärt att invånarnas tillgång till icke kommersiella mötesplatser för möjlighet till umgänge lyfts i programmet. Det finns ur ett folkhälsoperspektiv även behov av delmål om bostadsnära natur av hög kvalitet samt grönytor i tätorter som komplement till delmålet om andelen av befolkningen som ska ha ett visst avstånd till de gröna kilarna. Även barns tillgång till grönområden och möjlighet att vara ute till exempel när de är på förskola och skola bör lyftas. Exempelvis i form av delmål kring förskolors och skolors närhet till grönområden eller egna ytor utomhus. Att ha tillgång till bostadnära natur är en viktig faktor för att främja fysisk aktivitet. Bland annat är användande av parker och grönytor en bestämningsfaktor för fysisk aktivitet bland barn och det finns samband mellan barns aktivitetsnivå och tillgänglighet till grönområden och antalet närliggande lekplatser. Boverkets definition av bostadsnära natur är gröna områden och ytor som man har inom 300 meter från bostaden. Det bygger på att forskning visar att gränsvärdet för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det ofta. Utöver att

4 4 (8) bostadsnära natur av hög kvalitet bör vara nåbara för alla så har det särskild betydelse för grupper som normalt inte förflyttar sig så långt som exempelvis barn, äldre och funktionsnedsatta. Dessa grupper är många gånger även extra känsliga för värme vid värmeböljor och därför kan det vara av extra vikt att de har grönområden i närområdet som kan sänka dygnsmedeltemperaturen och ge direkt lindring i form av skugga. Grönytor och träd i tätorter bidrar även till att minska risken för ohälsa och sjukdomar relaterade till partiklar, buller och översvämningar. Förslaget saknar tydlig styrning kring bullernivåer och luftkvalitet som är två viktiga faktorer gällande hälsa. I förslaget nämns dessa under utmaningar och i löpande text under tematiska frågor och förhållningssätt. Det bör finnas delmål och åtgärder i planen för att minska exponeringen för buller och luftföroreningar i nuvarande och kommande bebyggelse eftersom dessa har välkända negativa effekter på folkhälsan. Exempel på mål skulle kunna vara andelen av befolkning som bor i bullerutsatta lägen samt mål kring exponering av luftföroreningar i anslutning till sin bostad. Mål 2: En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region Ett bra mål med betydelse för den sociala hållbarheten och hälsan hos invånarna i länet. Det är positivt att utbildning lyfts då det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Det finns flera aspekter som leder till att individer med mer utbildning har högre förutsättningar att ha en god hälsa samt även har bättre förutsättningar att hantera ohälsa. Det är även positivt att det finns delmål kring ytterligare bestämningsfaktorer för hälsa i form av minskad segregation och ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Minskad segregation på bostadsmarkanden och mer socioekonomiskt blandade områden skapar ytterligare förutsättning för att uppnå en bättre och mer jämlik folkhälsa i regionen och skulle kunna lyftas fram på ett tydligare sätt. Likaså kan behovet av att motverka social ojämlikhet för att öka den sociala hållbarheten och stärka hälsan hos invånarna lyftas fram tydligare. Det oklart vad som menas med jämlik representation i det sista delmålet.

5 5 (8) Mål 3: En ledande tillväxt- och kunskapsregion Delmål 3 behöver klargöras och förtydligas då det som det är formulerat nu är öppet för olika tolkningar. Här skulle man även kunna lyfta arbetsmarknadens roll för att bidra till social integration och folkhälsa. Både sett till arbetsrelaterad ohälsa och möjligheten för olika grupper inom samhället att komma in på arbetsmarknaden. Mål 4: En resurseffektiv och resilient region Det saknas delmål kring biologisk mångfald, både i centrala delar av regionen och på landsbyggden, som är en viktig faktor i en resilient region. Det saknas även helt delmål kring sociala och ekonomiska faktorer. De täcks delvis in inom de andra målen men då bör man i stället se det som att alla målen bidrar till en resilient region och ej lyfta det som ett specifikt mål. Begreppet resilient kan även uppfattas som exkluderande och det är tveksamt om användningen i det här fallet är motiverad. Anger målen rätt ambitionsnivå? Delmålen är inte alltid så utmanande. Prioriterade åtgärder Det skulle som tidigare nämnts underlätta för läsbarheten och förståelsen om det fanns tydligare kopplingar mellan åtgärderna och målen. Är det rätt åtgärder som beskrivs? Det finns behov av flera åtgärder som lyfter vikten av bostadsnära grönytor och dess påverkan på folkhälsa. Se kommentarer under Mål 1 ovan. Det skulle även vara möjligt att lyfta in att vårdstrukturen bör anpassas till RUFS strukturplanering och befolkningsutveckling i olika delar av regionen. Hur kan åtgärderna utvecklas till utställningsförslaget? Åtgärden Identifiera hur den fysiska planeringen kan skapa bättre förutsättningar för social sammanhållning i regionen och medverka till ett jämställt samhälle bör utvecklas till att bli mer konkret och inriktat på genomförande. De bör vara inriktade på att tillämpa den kunskap som finns inom området i stället för enbart identifiera, ta fram strategier och förhållningssätt.

6 6 (8) Kommentarer gällande tematiska frågor och förhållningssätt 7.7 Hälso- och sjukvård Det är felaktigt att benämna Nya Karolinska Solna som ett nav i framtidens hälsooch sjukvård då en uttalad intention är att det ska ske en utveckling av sjukvården utanför akutsjukhusen närmare medborgarna. Utifrån den intentionen är det bra att lyfta att den geografiska spridningen av vårdverksamheterna ska möta strukturerna i RUFS. Skrivningarna i avsnittet bör generellt se över då det finns ett antal sakfel. Den rumsliga strukturen Vilken rumslig struktur krävs för en region utan klimatpåverkande utsläpp? Huvudsakligen att invånarna ska kunna ta sig till sina huvudsakliga mål genom att gå, cykla eller nyttja kollektivtrafik. Dessa möjligheter bidrar även till ökad fysisk aktivitet hos befolkningen. Vilken rumslig struktur krävs för en socialt, ekonomiskt och territoriellt sammanhållen region? Möjlighet att förflytta sig inom regionen på ett effektivt sätt. Både in till den centrala regionala stadskärnan och mellan de yttre regionala stadskärnorna. Av vikt är att det inte enbart blir fokus på en central regional kärna och att en hållbar utveckling i de yttre delarna av regionen uteblir. Exempelvis genom avsaknad av offentliga aktörer, myndigheter, arbetstillfällen av olika karaktär, kulturellt utbud med mera. Tillgång till värdeskapande arenor i närhet av bostaden oavsett om man bor i den centrala regionala kärnan eller i de regionala kärnorna. Det finns även behov av neutrala icke kommersialiserade ytor för social samvaro både i de centrala delarna och i de regionala kärnorna för att det ska finnas möjlighet att umgås även i områden där man inte bor. Vilka är de viktigaste vägvalen för regionen kopplat till den rumsliga strukturen? En av de viktigaste faktorerna är att få genomslag för en beslutad rumslig struktur så att utvecklingen inte sker ad hoc mässigt utifrån olika aktörers vilja. Generellt är det viktigt att det sker en utveckling av den rumsliga strukturen som möjliggör ökad andel resor med kollektivtrafik och cykel i förhållande till resor med bil samtidigt som bebyggelsen inte blir så tät så att tillgången till grönområden och ytor för rekreation minskar.

7 7 (8) Utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv så ger de olika rumsliga strukturerna som presenteras i förslag något olika förutsättningar för et geografiskt spritt vårdutbud. Utbudet av vård har på många sätt marknadsanpassats i och med införandet av vårdval, det vill säga att ökad befolknings- och arbetsplatstäthet på andra platser än de centrala delarna av regionen skulle innebära ökade möjligheter för en jämnare spridning av vårdaktörer i länet. För en tillgänglig vård i hela länet skulle alternativ A innebära en jämnare befolkningsfördelning som skulle kunna ge förutsättningar för vården att utvecklas i länets yttre delar, det innebär även en ökad andel arbetsplatser i dessa lägen vilket också ökar möjligheten att skapa en tillgänglig vård. Om utvecklingen sker enligt alternativ B så följer det till stora delar den nuvarande utvecklingen och det ger goda möjligheter att tillhandahålla ett stort vårdutbud för de som bor centralt vilket då skulle utgöra en stor andel av befolkningen. Däremot skulle förutsättningarna för tillhandahålla vård i regionens yttre delar vara något sämre än i alternativ A. Generellt bör även digitaliseringens potential att exempelvis förändra behovet av vissa typer av resor beaktas och utvecklas i synen på den rumsliga strukturen. RUFS 2050 som regionens gemensamma kontrakt Vad krävs för att det som beskrivs i planen ska bli verklighet? Förankring och tydliga fördelar av att följa planen för olika aktörer i regionen. Vad krävs för att planen ska fungera som utgångspunkt för ert övergripande arbete och de beslut som ni ska fatta i er organisation? Planens innehåll är inte av sådan karaktär att det kan anses relevant att den påverkar förvaltningens övergripande arbete. Däremot finns det enskilda element som skulle kunna påverka en del av de frågor som förvaltningen hanterar. För att det skulle ske i större utsträckning så krävs det att planen blir tydligare samt en ökad samverkan kring de delar som berör förvaltningen i framtagandet av planen. Hur ska er organisation bidra till genomförandet av den kommande planen? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar kontinuerligt för att motverka ojämlikhet i hälsa i regionen samt att vården för de som har drabbats av ohälsa ska vara jämlik och jämställd. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kan bidra med att en väl utvecklad vårdstruktur som ger alla invånare i länet tillgång till en tillgänglig hälso- och sjukvård med fokus på de regionala kärnorna för större vårdinrättningar. Inom vissa vårdområden är förvaltningen med och styr över lokaliseringen genom att tillse att landstinget tillhandahåller lämpliga lokaler i specifika områden. Det

8 8 (8) gäller i första hand psykiatri och beroendevård, medicinsk service och närakuter. Inom vårdområden som omfattas av vårdval har förvaltningen mindre styrning över lokaliseringen. Ett visst inflytande över lokaliseringen sker det med hjälp av information till branschen om var det finns ett behov av mottagningar exempelvis till följd av nybyggnation av bostäder. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med digitalisering medför stor potential till förändringar inom vården samt för patienter och medborgares relation till hälsooch sjukvården. Bland annat utvecklas tillgängligheten till vården för länets invånare och patienternas möjlighet att delta i sin egen vård kontinuerligt med hjälp av framtagande av olika ehälsotjänster. Digitaliseringen medför överlag stor möjlighet till förändring i regionen i stort, inte minst gällande resvanor. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Wettermark Avdelningschef