Likabehandlingsplan Träningsskolan Tuvan med tillhörande fritidshem i Torsås kommun. Läsåret

Transkript

1 Likabehandlingsplan Träningsskolan Tuvan med tillhörande fritidshem i Torsås kommun. Läsåret

2 Innehållsförteckning s.2 1. Skolledningens ställningstagande s.4 2. Vision s.4 3. Vad säger lagen s Definitioner enligt lagen s Likabehandling s Direkt diskriminering s Indirektdiskriminering s Trakasserier s Sexuella trakasserier s Kränkande behandling s.5 4. Främjande arbete s På ledningsnivå görs följande s På gruppnivå görs följande s på individnivå görs följande s.6 5. Kartläggning av det främjande arbetet s Ledningsnivå s Gruppnivå s.7 6. Resultat och analys av karläggningen vt 10 på ledningsnivå och gruppnivå. s Resultat Kränkande behandling förebyggande arbete s Analys Kränkande behandling förebyggande arbete s Resultat Kränkande behandling- förekomst s Analys Kränkande behandling- förekomst s Resultat Respekt för människors olikheter s Analys Respekt för människors olikheter s Resultat föräldraenkät gruppnivå s Analys föräldraenkät gruppnivå s Identifierade riskfaktorer s Mål s Diskriminering s Trakasserier och kränkande behandling s.10 2

3 8. Förebyggande arbete s Arbete med riskfaktorer s Rutiner för åtgärder s Rutiner för tidig upptäckt s Dokumentation s Rutiner vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling Elev- Elev s Akuta åtgärder s Utredning s Åtgärder för att förhindra framtida händelser s Rutiner vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling Personal Elev s Rektor har skyldighet att inleda utredning s Vad har de inblandade för rättigheter och hur ser ansvars fördelningen ut s Rutiner vid misstanke om diskriminering s Rektor har skyldighet att inleda utredning s Vad har de inblandade för rättigheter och hur ser ansvarsfördelningen ut s Dokumentation s Utvärdering s.15 Bilaga 1. s.16 Bilaga 2. s.17. 3

4 Likabehandlingsplan för Torsås träningsskola Tuvan med tillhörande fritidshem. 1. Skolledningens ställningstagande I Torsås Kommuns träningsskola och tillhörande fritidsverksamhet ska alla elever känna sig trygga och behandlas med respekt oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Personalen har nolltolerans mot all kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Skolledningen finner stöd i Diskrimineringslagen (2008:567), Skollagen (2010:800) 6:e kap och Lgr 11 för sitt ställningstagande. 2. Vision Träningsskolan med tillhörande fritidshemsverksamhet i Torsås kommun präglas av respekt för människors olikheter. Personalens vision är att ge alla elever en känsla av sammanhang och eleverna känner sig trygga och skolan är fri från alla typer av kränkande behandling enligt de sju diskrimineringsgrunderna. (Skollagen 6:e kap. (2010:800), Diskrimineringslagen 2008:567)) 3. Vad säger lagen Diskriminering: Diskrimineringslagen (2008:567) Diskriminering Uttryck för normer, regler och struktur i samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Ett kränkande beteende i samband med de sju diskrimineringsgrunderna. DO Skollagen 6:e kap. (2010:800) Kränkande behandling Är ett kränkande beteende, men inte trakasserier. BEO 3.1 Definitioner enligt lagen: Huvudmannen ska vidta åtgärder enligt diskrimineringslagen för att förebygga eller förhindra att någon elev eller något barn utsätts för diskriminering enligt någon av de sju diskrimineringsgrunderna nedan. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller ålder. 4

5 Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 3.2 Likabehandling (Diskrimineringslagen (2008:567)) Likabehandling innebär att alla barn/elever behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av de sju diskrimineringsgrunderna. Det innebär inte att alla barn/elever behandlas lika (se indirekt diskriminering). 3.3 Direkt diskriminering: Direkt diskriminering är när lika fall behandlas olika. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att någon behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband någon av de sju diskrimineringsgrunderna 3.4 Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering är när olika fall behandlas lika. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av bestämmelser eller tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn / en elev som har samband med en viss diskrimineringsgrund om inte bestämmelsen, kriteriet eller tillvägagångssättet har ett berättigat syfte. Om någon elev inte har tillgång till t ex skollokaler p.g.a av ex. funktionshinder är detta indirekt diskriminering. 3.5 Trakasserier: Diskrimineringslagen (2008:567) Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Som exempel kan nämnas om en elev får höra nedvärderande kommentarer utifrån sin bakgrund. 3.6 Sexuella trakasserier: Diskrimineringslagen (2008:567) Trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och behöver inte ha samband med de sju diskrimineringsgrunderna. 3.7 Kränkande behandling: Skollagen (6:e kap. (2010:800). Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande under en längre tid. Kränkande behandling är enligt skollagen och diskrimineringslagen, ett uppträdande som utan att vara diskriminering eller trakasserier kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara tydliga (synliga och handfasta) lika väl som otydliga (dolda och subtila). De kan utföras både direkt i verksamheten men även via ex telefon, sms och internet. 4. Främjande arbete Träningsskolan Tuvan är en mycket liten enhet med endast två elever. Personalgruppen består av tre personer som arbetar både i fritidshemsverksamheten och i skolan. Diskussioner förs ofta om elevernas trivsel och om hur vi förhåller oss till eleverna i olika situationer. De positiva förutsättningarna är att personalen är en liten engagerad grupp runt eleverna och att eleverna känner alla i personalen väl. 5

6 4.1 På lednings nivå görs följande: Tid avsätts för årlig översyn av likabehandlingsplanen och att kompetensutveckling sker fortlöpande inom likabehandlingsområdet. Rektor sammankallar till klasskonferens en gång per termin. Då deltar skolkurator, skolsköterska, rektor, ansvarig pedagog och klassassistent. Ansvar: Rektor 4.2 På gruppnivå görs följande: Personalgruppen diskuterar en gång /vecka hur eleverna fungerar i skolsituationen och om det råder tveksamhet kring elevernas trivsel utvärderas arbetssätt och schema på individ- och gruppnivå. Dagliga kontakter sker också med hemmen via kontaktboken och/eller samtal (fysiska möten eller telefon). Upprättande av Individuell Utvecklingsplan (IUP träff) med föräldrar minst 1 gång/termin, åtgärdsprogram skrivs vid behov på tre nivåer. Nätverksträffar med BUH (barn- och ungdomshabiliteringen), kortidsboendet, personal på Tuvans fritids och skola, föräldrar, kontaktpersoner samt rektor 1 gång / termin. Ansvar: Ansvarig pedagog 4.3 På individnivå görs följande: Pedagogerna ansvarar för att stärka jagkänslan ihop med övrig personal. Personalen arbetar med vikänsla genom gemensamma aktiviteter ex vid samling då rörelsevisor, dramatisering av sånger och sagor osv. Syftet med dessa samlingar är att eleverna ska stärka jagkänslan och öka sin kommunikationsförmåga. Personalen gör gemensamma bild-, idrott- och uteaktivitetslektioner också med avseende på att stärka jag- och vikänslan. Tema arbeten görs också tillsammans. Dessa sker vid upprepade tillfällen varje vecka. Ansvar: Ansvarig pedagog 5. Kartläggning av det främjande arbetet Kartläggning för eleverna på träningsskolan utförs på två nivåer. Dessa kartläggningar sker dels på ledningsnivå där vi skattar vår verksamhet genom skolverkets material BRUK-ett verktyg för skattning och utveckling av kvalitet. Den andra kartläggningen sker på gruppnivå. Vårdnadshavarna får fylla i en enkät om hur deras barn trivs på skolan vidare förs diskussioner med vårdnadshavarna utifrån enkätsvaren. 5.1 Ledningsnivå Varje läsår startar med en studiedag på vilken vi tar upp likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för att detta sker. Skolledningen och personalen går igenom regelverket och gör en inventering av skolans likabehandlingsarbete under läsåret exempelvis kartläggning 6

7 och fortbildning. Innehållet dokumenteras av rektor och ligger till grund för en ny likabehandlingsplan. För att kartlägga elevernas trivsel används skolverkets material. BRUK ett verktyg för skattning och utveckling av kvalitet, kap. A2 om Normer och värden, avsnitten: Kränkande behandling skolans likabehandlingsplan och Kränkande behandling förebyggande arbete, och Respekt för människors olikheter. Ansvar: Rektor 5.2 Gruppnivå Vi skickar ut en enkät 2 ggr/läsår till berörda vårdnadshavare samt har ett samtal i anslutning till enkäten. Svaren analyseras av personalgruppen på skolan. Se bilaga 1. Pga elevernas begränsade kommunikationsförmåga sker samtal med berörda vuxna personer kring eleverna och inte genom frågeställning till dessa. Ansvarig pedagog diskuterar elevens skolgång tillsammans med vårdnadshavarna med utgångspunkt från enkäten. I personalgruppen kring eleven diskuteras hur personalen upplever elevens trivsel. Ansvar: Ansvarig pedagog 6. Resultat och analys av kartläggningen vt 11 på ledningsnivå och gruppnivå. Den egna verksamhetens organisation utfört den 23 maj 2011 Skolverkets material BRUK-ett verktyg för skattning och utveckling av kvalitet. 6.1 Resultat Kränkande behandling förebyggande arbete Tuvan kännetecknas av förhållningssättet att kränkande behandling är ett problem och angår alla. Personalen tar avstånd från alla typer av kränkande behandling och är uppmärksam på signalen som tyder på sådan behandling. Värdegrundsfrågor och personalens betydelse för verksamheten diskuteras vid flera tillfällen varje vecka. Stämningen är god på Tuvan. Personalen har påbörjat arbete med att göra varandra uppmärksamma på bemötandet av varandra inom personalgruppen. Under året har Linné universitetets handledare inom kursen för Mobbning och kränkande behandling haft en halv dags information om vad en Likabehandlingsplan ska innehålla och hur den ska fungera. Kartläggning av den psykosociala sker ett par gånger per termin och då i samtal och eller möte med vårdnadshavaren samt en enkät till vårdnadshavaren. Ansvarsfördelningen i det förebyggande arbetet är tydlig och känd av personalen. Föräldrarna har gjorts uppmärksamma på hur det förebyggande arbetet och hur åtgärderna mot kränkande behandling fungerar och de har också fått varsitt exemplar av likabehandlingsplanen. 7

8 6.2 Analys Kränkande behandling förebyggande arbete Personalen har stor medvetenhet om kränkandebehandling och är mycket medvetna om att den psykosociala arbetsmiljön är beroende av den egna inställningen gentemot varandra och eleverna. Personalgruppen har stor erfarenhet av arbete med utsatta grupper av elever och detta torde ha betydelse för medvetenheten om vad som uppfattas som kränkande behandling. Under våren 2010 ordnades en informationskväll för föräldrarna angående likabehandlingsplanen och samtidigt bjöds gymnasiesärskolan in för att informera om vad eleverna har för valmöjligheter efter grundskolans slut. Detta uppskattades och vårdnadshavarna önskade mer liknande information.vårdnadshavarna har svarat på enkäterna och deltagit i samtal kring skolgången och har tagit del av likabehandlingsplanen. Vi tror att vårdnadshavarnas medverkan kring sina barn skolgång och deltagandet i diskussioner kring likabehandlingsplanen grundar för trygghet för eleverna och även för vårdnadshavarna. 6.3 Resultat Kränkande behandling Respekt för människors olikheter Personalgruppen anser att olikheter är en tillgång och ser det unika hos varje individ och tycker det är spännande att få ta del av hur andra människor tänker och fungerar. Vi arbetar aktivt för att Tuvan ska vara en miljö som alla kan trivas i oavsett sociala, etniska och/eller kulturella olikhet. Personalen arbetar aktivt för att öppna skolan för intryck utifrån och ge kunskap om människor i andra länder och kulturer. Personalen som arbetar på Tuvan visar tydligt att vi inte är beredda att acceptera vare sig intolerans eller främlingshat. Ledningen och personalen strävar mot att motverka segregering men hur det ska undvikas mellan de olika skolformerna finns ingen klar strategi för. 6.4 Analys Kränkande behandling Respekt för människors olikheter Personalgruppen goda förmåga att se olikheter som en tillgång kan bero på att gruppen är bra på att se styrkan hos eleverna och att ta vara på den. Utan förmågan att se möjligheter till utveckling hos varje individ är det svårt att nå framgång med elevgruppen.. Personalgruppen är vana att möta eleverna på deras nivå och att se styrkor som varje individ har. Vi arbetar mycket med olika uttrycksformer ofta i teman där bild, musik, hemkunskap, dramatisering (sånger, hur man gör på morgonen, sagor osv), skriva, räkna (se antal och koppla det till en siffra) och natur utflykter där olika övningar ges för att ge en bred kunskap till eleverna. Som exempel kan nämnas tema om kroppen där vi blandar de olika uttrycksformerna ovan. Vårterminen 2011 var vi med i ett dansprojekt Dans i sydost där olika sorters musik och dans från hela världen ingick. Gruppen har under året 2011 inte några möjligheter att samverka med andra verksamheter delvis pga av verksamheternas avstånd sinsemellan. Eleverna på Tuvan ses som väldigt annorlunda i andra elevers ögon vilket märks när man då och då passerar eller besöker skolgården och vi får ofta förklara för andra både elever och vuxna våra elevers behov och situation. Personalen är både katalysator och normgivare för eleverna. 8

9 6.5 Resultat Kränkande behandling skolans likabehandlings plan Likabehandlingsplanen uttrycker tydligt att verksamhetens ledning tar avstånd från typer av trakasserier och kränkandebehandling. Där finns också en tydlig ansvarsfördelning. En tidsplan finns för när och vad som händer under året och när planen ska revideras. Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från verksamhetens behov. Rutiner, åtgärder och uppföljning framgår tydligt. Föräldrars medverkan och hur de informeras finns tydligt beskriven. Personal, skolledning och föräldrar har deltagit i utarbetandet av planen genom blanketter och samtal. Ingen plan finns för hur personalen ska kompetensutvecklas för att öka medvetenheten om förekomst av och kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 6.6 Analys Kränkande behandling skolans likabehandlings plan Att likabehandlingsplanen har en god utformning fick vi bekräftat av skolverkets representant vid inspektion i våras och för närvarande är den utformningen användbar. Att plan saknas för personalen beror delvis på att personalgruppen är intakt förutom en person och att kunskapen om planen är relativt god. Andra behov kan komma att behövas framöver. 6.7 Resultat föräldraenkätsvar gruppnivå På enkät svaren (2 st) svarar båda vårdnadshavarna att barnen trivs i skolan. När barnen kommer hem från skolan är de glada. De kan medhjälp av brev och eller kontaktboken berätta vad som hänt under dagen. Båda vårdnadshavarna uppger att kontaktboken ger bra information om vad som hänt i skolan och att de utifrån den ibland kan ha ett samtal kring vad som hänt under dagen. Vårdnadshavarna uppger att de känner stort stöd i personalen och att ledningen gjorde en intressant informationskväll i våras om likabehandlingsplanen och vad eleverna har för valmöjligheter efter grundskolans slut. Vårdnadshavarna önskar fler tema kvällar som är kopplade till deras och elevernas behov och framtid. 6.8 Analys föräldraenkätsvar grupp nivå Av svaren kan man tyda att både elever och vårdnadshavarna trivs med arbetssättet på Tuvan. Eftersom föräldrarna delvis är delaktiga i planeringen av skolverksamheten bäddar det för goda förutsättningar när det gäller samarbetet kring eleven. Vårdnadshavarna uttrycker önskemål om att få fler informationskvällar med koppling till våra elevers behov. Detta visar att de känner stort intresse och engagemang för sina barns framtid. Av svaren framgår att vårdnadshavarna fortfarande behöver god tid på sig för att ta ställning för eller emot utbildning och eventuella valmöjligheter för sina barn. 6.9 Identifierade riskfaktorer De risker som finns med en så liten verksamhet som träningsskolans är att personalen lätt kan bli hemmablind. Med detta menas att en risk finns att 9

10 personalen skyddar varandra eller intalar sig att förhållningssättet är bra. Personalen har ett öppet sätt att diskutera och har också Skolverkets BRUKmaterial att tillgå samt handledning av psykolog vid behov för att säkerställa kvaliteten. Likabehandlingsplan (för flera skolformer) som har gemensamma mål för platser där elever stålar samman ex skolgården, matsalen osv saknas. Risken för kränkningar ökar härmed. Vårdnadshavarna önskar mer information om sina barns möjligheter till utbildning sett över längre tid. En risk som finns från och med det här läsåret är en elev är helt ensam och isolerad i sin skolgång pga att elevunderlaget minskat. Därmed minskar möjligheten till social interaktion med andra elever. En elev går två dagar per vecka i Lyckeby skolan och en elev har flyttat. 7. Mål Målen nedan ska kunna utvärderas med ett ja eller ett nej och detta sker i slutet av varje läsåret sista studiedagen på läsåret. 7.1 Diskriminering Personalen har fått mer kunskap om diskriminering? Skolledningen har informerat yttreligare om utbildningsmöjligheter och ordnat informations kvällar för föräldragruppen i träning/grundsärskolan? 7.2 Trakasserier och kränkande behandling Vi har arbetat målmedvetet med att ha ett bra förhållningssätt? Vi har samtalat kring hur samarbetet, mellan de olika skolformerna, skulle kunna ske i fråga om diskriminering och trakasserier? Samarbetet har påbörjats? Strategier är utvecklade för hur samsyn kring förebyggandet av trakasserier och kränkande behandling ska ske? Vi har sökt oss till andra grupper i skolan för ökad social interaktion? 8. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet på träningsskolan syftar till att avvärja identifierade riskfaktorer som kan leda till kränkningar, diskriminering och trakasserier av elever och omfattar endast områden eller delar av verksamheten som i kartläggningen identifieras som riskfaktorer. Vi använder BRUK avsnittet, Normer och värden: avsnittet: Kränkande behandling - förebyggande arbete. 10

11 8.1 Arbete med riskfaktorer Samtal kring hur samarbete, mellan de olika skolformerna, skulle kunna ske i fråga om diskriminering och trakasserier lyfts av rektor i rektorsgruppen och med elevhälsoteamet för att på så sätt belysa vikten av samarbete och hur det skulle kunna ske. Ansvar rektor Vi arbetar målmedvetet med att ha ett bra förhållningssätt genom handledning av skolans psykolog vid behov och genom att öppet diskutera och granska verksamheten. Ansvar: Personalgruppen på Tuvan Vårdnadshavare känner till rutiner för hantering av diskriminering och hur de kan be om stöd. Detta sker via utvecklingssamtal och föräldramöten där information om skolans arbete med likabehandlingsplanen sker. Under utvecklingssamtalen och föräldramötena diskuteras också skolans rutiner för diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling. Ansvar: Personalgruppen på Tuvan Båda eleverna känner sig trygga under skoltid genom att personalen ständigt har kontakt med vårdnadshavarna i frågor som rör elevens skol- och/eller fritidstid. En elev tillbringar eftermiddagarna på fritids och eleven trivs med personal och aktiviteter. Personal och vårdnadshavare träffas eller har kontakt per telefon eller via kontaktbok dagligen. Nätverksträffar med kortidsboendet, habilitering, skola, fritidshem, föräldrar och andra kontaktpersoner kring eleven träffas en till två gånger per termin. Ansvar: Ansvarig pedagog. Planering av skolans likabehandlingsarbete sker i början av läsåret under planerings veckan i augusti innan skolan börjar. Ansvar rektor. Skolledningen skaffar sig kunskap om och ger information om vilka möjligheter eleverna på träningsskolan har till utbildning i framtiden. Detta sker med hjälp av gymnasiesärskolan, barn- och ungdomshabiliteringen, LSS-verksamheten mm. Ansvar: Rektor 9. Rutiner för åtgärder Den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar! När det uppdagas att ett barn blivit kränkt, diskriminerad eller trakasserad är det viktigt att personalen följer rutiner för hantering, utreder omständigheterna kring händelsen och vidtar åtgärder för att förhindra att det upprepas. 9.1 Rutiner för tidig upptäckt Daglig kontakt med hemmen. Arbetslagsmöten 1 gång /vecka (ena veckan med bara arbetslaget och andra veckan med rektor) där personalen kort tar upp varje elevs psykosociala situation. 9.2 Dokumentation Vid arbetslagsmötena förs anteckningar om elevens situation för dagen. 11

12 Dokumentation sker även fortlöpande i möten med vårdnadshavarna. Dokumentation sker genom minnesanteckningar, protokoll från alla elevvårdskonferenser, IUP och/eller åtgärdsprogram. 9.3 Rutiner vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling: Elev - Elev Akuta åtgärder Akuta situationer av trakasserier eller kränkande behandling mellan barn / elever hanteras omedelbart av personal som upptäcker eller får information om händelsen (Bilaga 2). Därefter kontaktas klasslärare om det är elev som utsatt elev, rektor om personal utsätter elev. Vårdnadshavare informeras snarast om det inträffade Utredning Skyldighet att utreda inträffar redan vid första tillfället för upplevd kränkning oberoende av om det finns uppsåt för kränkning eller inte. Ansvarig pedagog ansvarar för att utredning görs, av honom/henne själv. Utredning: - Omfattar den som blivit utsatt och den som utsatt andra parten - Belysa allsidigt vad som inträffat. - Analysera orsakerna till det inträffade. Analysen ska klargöra om det handlar om kränkningar eller trakasserier, enstaka händelser eller systematiskt beteende. - Bör omfatta individ-,grupp- och organisationsnivå. - Ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentation sker. Vid behov rådgör pedagogen med rektor och / eller kurator Åtgärder för att förhindra framtida händelser Åtgärder som sätts in för den som utsatt andra för kränkningar eller själv blivit utsatt, ska grunda sig på den aktuella utredningen och därtill hörande analys. Åtgärderna bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder som vidtas ska ske för att förändra strukturer både på grupp- och organisationsnivå. Vårdnadshavarna informeras om åtgärderna. Ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentation sker. Ansvarig pedagog ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas. I varje enskilt fall bör det bedömas om anmälan ska göras till socialtjänst och / eller polis. Rektor gör ev. anmälan. Om problemet kvarstår kallar rektor till elevvårdkonferens och ett åtgärdsprogram upprättas för en eller flera inblandade. Uppföljning och utvärdering planeras in. (OBS! Elevinformation hanteras enligt offentlighets- och sekretessbestämmelser.) 12

13 9.4 Rutiner vid misstanke om trakasserier eller kränkandebehandling: Personal - Elev Personal som bevittnar trakasserier eller kränkande behandling av barn/ elev reagerar omedelbart på händelsen. Personalen har skyldighet att omedelbart informera rektor om något av följande har skett eller om misstanke finns om att: - Personalen genom sitt beteende kränkt elevens värdighet utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Trakasserier) - Personalen har genom sitt handlande av sexuell natur kränkt elevens värdighet utan att det berör de sju diskrimineringsgrunderna. (Sexuella trakasserier) - Personalen har genom sitt handlande kränkt elevens värdighet utan att det berör de sju diskrimineringsgrunderna. (Kränkande behandling) Rektor har skyldighet att inleda utredning: Rektor har samtal med de inblandade (ev i närvaro av personer som de inblandade önskar ska delta). Detta i syfte att få fram en allsidig bild. Elevens vårdnadshavare informeras snarast. Rektor analyserar på vilket sätt personalens beteende utgör trakasserier eller kränkande behandling. Handlar det om enstaka händelser eller systematiskt återkommande beteende. Rektor beslutar om lämpliga åtgärder utifrån de slutsatser som utredningen ger Vad har de inblandade för rättigheter och hur ser ansvarsfördelningen ut: Samtliga inblandade skall ges möjlighet till stöd och bearbetning (ex genom samtal). Rektor har skyldighet att anmäla till polismyndighet, arbetsmiljöverket eller försäkringskassan om kränkningen är av en sådan art att detta krävs. Rektor har skyldighet att dokumentera utredning och åtgärder samt att uppföljning sker. 9.5 Rutiner vid misstanke om diskriminering Personalen har skyldighet att omedelbart informera rektor om något av följande har skett eller om misstanke finns om att: 13

14 En elev missgynnas utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Direkt diskriminering) En elev missgynnas av personal genom att denne behandlas neutralt, men att i praktiken missgynnas eleven utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Indirekt diskriminering) Rektor har skyldighet att inleda en utredning: Rektor har samtal med de inblandade (ev i närvaro av personer som de inblandade önskar ska delta). Detta i syfte att få fram en allsidig bild. Elevens vårdnadshavare informeras snarast. Rektor analyserar på vilket sätt diskrimineringen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Om och på vilket sätt missgynnandet är uttryck för normer, strukturer eller till synes neutrala bestämmelser eller tillvägagångssätt. Rektor har skyldighet att besluta om lämpliga åtgärder på individ- och övergripande nivå utifrån utredningens åtgärder och dokumentera dessa, samt att uppföljning sker Vad har de inblandade för rättigheter och hur ser ansvarsfördelningen ut: Samtliga inblandade skall ges möjlighet till stöd och bearbetning (ex genom samtal). Rektor har skyldighet att anmäla till polismyndighet, arbetsmiljöverket eller försäkringskassan om kräkningen är av en sådan art att detta krävs. Rektor har skyldighet att dokumentera utredning och åtgärder samt att uppföljning sker. Förbud mot repressalie mot elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller diskriminering. 10. Dokumentation Ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentation sker i de fall en händelse kräver mer än hantering av den aktuella situationen d.v.s. vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Dokumentationen sker genom minnesanteckningar eller protokoll från elevvårdskonferens eller åtgärdsprogram beroende på vilken nivå ärendet befinner sig. Rektor har huvudansvaret för att dokumentation sker vid diskrimineringsfall, trakasserier eller kränkande behandling från personal gentemot barn / elev. 14

15 11. Utvärdering Utvärdering av likabehandlingsplansarbetet sker i slutet av vårterminen

16 Enkät angående eleven trivsel på träningskolan Tuvan. Bilaga 1 1.) Hur upplever ni barnets trivsel i skolan 2.) Hur upplever ni barnets reaktion när han/hon ska åka/gå till skolan? 3.) Hur upplever ni barnets reaktion när det kommer hem från skolan? 4.) Hur upplever ni att skolan bemöter era behov av stöd kring barnet? 16

17 Bilaga 2 Kartläggning vid trakasserier / kränkandebehandling elev-elev. Ansvarig pedagog är skyldig att inleda utredningen. Närvarande (namn på båda parter samt ansvarig pedagog): Händelseförlopp Individnivå: Gruppnivå: Ledningsnivå: Analys av händelseförloppet (klargör om det handlar on trakasserier / kränkande behandling och enstaka /systematiska händelser). Åtgärder 17

18 Individnivå: Gruppnivå: Ledningsnivå: 18

19 19