Likabehandlingsplan Träningskolan Tuvan med tillhörande fritids i Torsås kommun. Läsåret

Transkript

1 Likabehandlingsplan Träningskolan Tuvan med tillhörande fritids i Torsås kommun. Läsåret

2 Innehållsförteckning s.2 1. Skolledningens ställningstagande s.4 2. Vision s.4 3. Vad säger lagen s Definitioner enligt lagen s Likabehandling s Direkt diskriminering s Indirektdiskriminering s Trakasserier s Sexuella trakasserier s Kränkande behandling s.5 4. Främjande arbete s På ledningsnivå görs följande s På gruppnivå görs följande s på individnivå görs följande s.6 5. Kartläggning av det främjande arbetet s Ledningsnivå s Gruppnivå s.7 6. Resultat och analys av karläggningen vt 10 på ledningsnivå och gruppnivå. s Resultat Kränkande behandling förebyggande arbete s Analys Kränkande behandling förebyggande arbete s Resultat Kränkande behandling- förekomst s Analys Kränkande behandling- förekomst s Resultat Respekt för människors olikheter s Analys Respekt för människors olikheter s Resultat föräldraenkät gruppnivå s Analys föräldraenkät gruppnivå s Identifierade riskfaktorer s.9 7. Mål s Diskriminering s Trakasserier och kränkande behandling s.10 2

3 8. Förebyggande arbete s Arbete med riskfaktorer s Rutiner för åtgärder s Rutiner för tidig upptäckt s Dokumentation s Rutiner vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling Elev- Elev s Akuta åtgärder s Utredning s Åtgärder för att förhindra framtida händelser s Rutiner vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling Personal Elev s Rektor har skyldighet att inleda utredning s Vad har de inblandade för rättigheter och hur ser ansvars fördelningen ut s Rutiner vid misstanke om diskriminering s Rektor har skyldighet att inleda utredning s Vad har de inblandade för rättigheter och hur ser ansvarsfördelningen ut s Dokumentation s Utvärdering s.15 Bilaga 1. s.16 Bilaga 2. s.17 Bilaga 3. Tidsplan s.19. 3

4 Likabehandlingsplan för Torsås träningsskola Tuvan med tillhörande fritidshem. 1. Skolledningens ställningstagande I Torsås Kommuns träningskola och tillhörande fritidsverksamhet ska alla elever känna sig trygga och behandlas med respekt oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Personalen har nolltolerans mot all kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Skolledningen finner stöd i Diskrimineringslagen (2008:567), Skollagen (1985:100) 1.a kap. och 14.a kap. och Lpo 94 för sitt ställningstagande. 2. Vision Träningsskolan med tillhörande fritidshemsverksamhet i Torsås kommun präglas av respekt för människors olikheter. Personalens vision är att ge alla elever en känsla av sammanhang och eleverna känner sig trygga och skolan är fri från alla typer av kränkande behandling enligt de sju diskrimineringsgrunderna. (Skollagen 14:a kap. (1985:100), Diskrimineringslagen 2008:567)) 3. Vad säger lagen Diskriminering: Diskrimineringslagen (2008:567) Diskriminering Uttryck för normer, regler och struktur i samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Ett kränkande beteende i samband med de sju diskrimineringsgrunderna. DO Skollagen 14:a kap. (1985:100) Kränkande behandling Är ett kränkande beteende, men inte trakasserier. BEO 3.1 Definitioner enligt lagen: Huvudmannen ska vidta åtgärder enligt diskrimineringslagen för att förebygga eller förhindra att någon elev eller något barn utsätts för diskriminering enligt någon av de sju diskrimineringsgrunderna nedan. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller ålder. 4

5 Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 3.2 Likabehandling (Diskrimineringslagen (2008:567)) Likabehandling innebär att alla barn/elever behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av de sju diskrimineringsgrunderna. Det innebär inte att alla barn/elever behandlas lika (se indirekt diskriminering). 3.3 Direkt diskriminering: Direkt diskriminering är när lika fall behandlas olika. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att någon behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband någon av de sju diskrimineringsgrunderna 3.4 Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering är när olika fall behandlas lika. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av bestämmelser eller tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn / en elev som har samband med en viss diskrimineringsgrund om inte bestämmelsen, kriteriet eller tillvägagångssättet har ett berättigat syfte. Om någon elev inte har tillgång till t ex skollokaler p.g.a av ex. funktionshinder är detta indirekt diskriminering. 3.5 Trakasserier: Diskrimineringslagen (2008:567) Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Som exempel kan nämnas om en elev får höra nedvärderande kommentarer utifrån sin bakgrund. 3.6 Sexuella trakasserier: Diskrimineringslagen (2008:567) Trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet och behöver inte ha samband med de sju diskrimineringsgrunderna. 3.7 Kränkande behandling: Skollagen ( , 14:a kap.) och Skollagen (1985:1100) Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande under en längre tid. Kränkande behandling är enligt skollagen och diskrimineringslagen, ett uppträdande som utan att vara diskriminering eller trakasserier kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara tydliga (synliga och handfasta) lika väl som otydliga (dolda och subtila). De kan utföras både direkt i verksamheten men även via ex telefon, sms och internet. 4. Främjande arbete Tränigskolan Tuvan är en mycket liten enhet med endast tre elever. Personalgruppen består av fem personer som arbetar både i fritidshemsverksamheten och i skolan. Diskussioner förs ofta om elevernas trivsel och om hur vi förhåller oss till eleverna i olika situationer. De positiva förutsättningarna är att personalen är en liten engagerad grupp runt eleverna och att eleverna känner alla i personalen väl. 5

6 4.1 På lednings nivå görs följande: Tid avsätts för årlig översyn av likabehandlingsplanen och att kompetensutveckling sker fortlöpande inom likabehandlingsområdet. Rektor sammankallar till klasskonferens en gång per termin. Då deltar skolkurator, skolsköterska, rektor, ansvarig pedagog och klassassistent. Ansvar: Rektor 4.2 På gruppnivå görs följande: Personalgruppen diskuterar en gång /vecka hur eleverna fungerar i skolsituationen och om det råder tveksamhet kring elevernas trivsel utvärderas arbetssätt och schema på individ- och gruppnivå. Dagliga kontakter sker också med hemmen via kontaktbok och /eller samtal (fysiska möten eller telefon). Upprättande av Individuell Utvecklingsplan (IUP träff) med föräldrar minst 1 gång / termin, åtgärdsprogram skrivs vid behov på tre nivåer. Nätverksträffar med BUH (barn- och ungdomshabiliteringen), kortidsboendet, personal på Tuvans fritids och skola, föräldrar, kontaktpersoner samt rektor 1 gång / termin. En elev har personliga assistenter med vilka också diskuteras den berörda elevens trivsel och hur de upplever elevens skolgång en gång / vecka. Ansvar: Ansvarig pedagog 4.3 På individnivå görs följande: Pedagogerna ansvarar för att stärka jagkänslan ihop med övrig personal. Personalen arbetar med vikänsla genom gemensamma aktiviteter ex vid samling då rörelsevisor sjungs, sagor berättas osv. Syftet med dessa samlingar är att eleverna ska stärka jagkänslan och öka sin kommunikationsförmåga. Personalen gör gemensamma bild-, idrott- och uteaktivitetslektioner också med avseende på att stärka jag- och vikänslan. Dessa sker vid upprepade tillfällen varje vecka. Ansvar: Ansvarig pedagog 5. Kartläggning av det främjande arbetet Kartläggning för eleverna på träningsskolan utförs på två nivåer. Dessa kartläggningar sker dels på ledningsnivå där vi skattar vår verksamhet genom skolverkets material BRUK-ett verktyg för skattning och utveckling av kvalitet. Den andra kartläggningen sker på gruppnivå. Vårdnadshavarna får fylla i en enkät om hur deras barn trivs på skolan vidare förs diskussioner med vårdnadshavarna utifrån enkätsvaren. 5.1 Ledningsnivå Varje läsår startar med en studiedag på vilken vi tar upp likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för att detta sker. Skolledningen och personalen går igenom regelverket och gör 6

7 en inventering av skolans likabehandlingsarbete under läsåret exempelvis kartläggning och fortbildning. Innehållet dokumenteras av rektor och blir en ny likabehandlingsplan. För att kartlägga elevernas trivsel används skolverkets material. BRUK ett verktyg för skattning och utveckling av kvalitet, kap. A2 om Normer och värden, avsnitten: Kränkande behandling skolans likabehandlingsplan och Kränkande behandling åtgärder vid förekomst, och Respekt för människors olikheter. Ansvar: Rektor 5.2 Gruppnivå Vi skickar ut en enkät 2 ggr/läsår till berörda vårdnadshavare samt har ett samtal i anslutning till enkäten. Svaren analyseras av personalgruppen på skolan. Se bilaga 1. Pga elevernas begränsade kommunikationsförmåga sker samtal med berörda vuxna personer kring eleverna och inte genom frågeställning till dessa. Ansvarig pedagog diskuterar elevens skolgång tillsammans med vårdnadshavarna med utgångspunkt från enkäten. I personalgruppen kring eleven diskuteras hur personalen upplever elevens trivsel. Ansvar: Ansvarig pedagog 6. Resultat och analys av kartläggningen vt 10 på ledningsnivå och gruppnivå. Den egna verksamhetens organisation utfört den 24 maj 2010 Skolverkets material BRUK-ett verktyg för skattning och utveckling av kvalitet. 6.1 Resultat Kränkande behandling förebyggande arbete Tuvan kännetecknas av förhållningssättet att kränkande behandling är ett problem som angår alla. Personalen tar avstånd från alla typer av kränkande behandling och är uppmärksamma på signaler som tyder på sådan behandling. Värdegrunds frågor diskuteras vid flera tillfällen varje vecka. Stämningen är god på Tuvan. Personal har påbörjat arbetet med att uppmärksamma varandra på bemötandet av arbetskamraterna på Tuvan och personalens inställning till varandra och vilken betydelse det har för stämningen på skolan. Kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön tas upp varje vecka. Ansvarsfördelningen i det förebyggande arbetet är inte helt känt av all personal och inte av vårdnadshavarna. 6.2 Analys Kränkande behandling förebyggande arbete Personalen har stor medvetenhet om kränkandebehandling och är mycket medvetna om att den psykosociala arbetsmiljön är beroende av den egna inställningen gentemot 7

8 varandra och eleverna. Personalgruppen har stor erfarenhet av arbete med utsatta grupper av elever och detta torde ha betydelse för medvetenheten om vad som uppfattas som kränkande behandling. Att ansvarsfördelningen bara är känd delvis av personalen beror på att delar av personalstyrkan inte har planeringstid på Tuvan utan också är kopplade till annan verksamhet. Vårdnadshavarna har svarat på enkäterna och deltagit i samtal men har inte tagit del av likabehandlingsplanen pga arbetet med denna pågått och inte varit klar. Information kommer att ges i slutet av vt Resultat Kränkande behandling förekomst Personalen tar till stor del ansvar för kränkningar som sker utanför Tuvan. Som exempel kan nämnas att eleverna från Tuvan ibland utsättas för kränkningar av andra elever ex i matsalen. Kränkningarna är av engångskaraktär och består av att härma ljud eller meningar som våra elever upprepar. Personalen på Tuvan får handledning i bemötandet av både elever och vårdnadshavare av skolpsykolog en gång var 4:e vecka. Personalen pratar ofta om hur och vad som görs eller hur det kan göras om en elev blir utsatt för en kränkning när vi är utanför Tuvans område. Personalgruppen är överens om att hemmen ska kontaktas om kränkning sker av eleven. Hela personalgruppen känner delvis till ansvarsfördelningen i likabehandlingsplanen eller hur gången i denna är. Några vet gången andra inte lika mycket. 6.4 Analys Kränkande behandling förekomst Att personalen tar stort ansvar för kränkningar utanför skolan hänger ihop med att elevgruppen ständigt är beroende av densamma. Personalen är elevernas företrädare och för deras talan i många situationer. Personalen är både gränssättare för eleven, dvs normgivare i olika situationer när eleven själv inte förmår göra en gränssättning, men också banbrytare när eleven inte har tilltro till den egna förmågan. Därur kommer alla diskussioner om förhållningssätt gentemot både vårdnadshavare och elever. Hur uppfattar andra personer personalens agerande när personalen ibland fysiskt måste förhindra att elever gör sig illa? Våra elever upprepar ibland samma mening gång på gång och detta blir en situation som ibland gör att eleven blir utsatt för att någon annan elev härmar dem. Det är en balansgång mellan att skydda och vara katalysator åt eleven. Elevernas trivsel grundar sig till stor del på daglig kontakt med hemmet. Kontakten gör att personalen snabbt reder ut eventuella missförstånd och det gör också att vårdnadshavarna känner sig trygga vilket barnen känner och är då tillfreds med tillvaron. Vårdnadshavarna informeras tydligt om vad och hur personalen arbetar i skolan. Vårdnadshavarna deltar också delvis i planeringen av arbetet med eleverna. Personalen diskuterar med vårdnadshavarna vad som kan vara kränkande för eleven och om en särskild händelse inträffat informeras vårdnadshavaren om det inträffade och hur situationen lösts. 6.5 Resultat Respekt för människors olikheter 8

9 Tuvan kännetecknas av att vi ser och uppskattar varje individ och tar vara på olikheter som eleverna har. Miljön anpassas till individens förutsättningar. Personalen accepterar inte vare sig främlingshat eller intolerans. Ledningen och personalen strävar mot att motverka segregering men hur det ska undvikas mellan de olika skolformerna finns ingen klar strategi för. 6.6 Analys Respekt för människors olikheter I arbetet med den här elevgruppen är personalgruppen tvungen att se möjligheterna i stället för svårigheterna. Personalen använder de starka sidorna för att utveckla de svaga. Utan dessa insatser blir det svårt för individen att utvecklas. Miljön på Tuvan är väl tillrättalagd efter elevernas behov. Att ledningen och personalen inte har en klar strategi beror delvis på att det är flera grupper av elever som möts t ex i matsalen och att det är flera rektorer och mycket annan personal inblandad just där. Inga gemensamma träffar kring hur segregering ska undvikas har skett men behovet är uppmärksammat. 6.7 Resultat föräldraenkätsvar gruppnivå På enkät svaren (2 st) svarar båda vårdnadshavarna att barnen trivs i skolan. När barnen kommer hem från skolan är de glada och en av dem försöker berätta vad som hänt i skolan. Båda vårdnadshavarna uppger att kontaktboken ger bra information om vad som hänt i skolan och att de utifrån den ibland kan ha ett samtal kring vad som hänt under dagen. Vårdnadshavarna uppger att de känner stort stöd i personalen men saknar ledningens engagemang och mål för framtiden med ny forskning och förslag på metoder och utbildningsmöjligheter för deras barn. 6.8 Analys föräldraenkätsvar grupp nivå Av svaren kan man tyda att både elever och vårdnadshavarna trivs med arbetssättet på Tuvan. Eftersom föräldrarna delvis är delaktiga i planeringen av skolverksamheten bäddar det för goda förutsättningar när det gäller samarbetet kring eleven. Vårdnadshavarnas intryck att skolledningen brister i information om ny forskning och vilka utbildningsmöjligheter som finns för eleven i framtiden tyder på att skolledningen behöver bli bättre på sådan information och att framförhållningen behöver vara god. Vårdnadshavarna känner stort engagemang för sina barns framtid. Av svaren framgår att vårdnadshavarna behöver god tid på sig för att ta ställning för eller emot utbildning och eventuella valmöjligheter för sina barn. 6.9 Identifierade riskfaktorer De risker som finns med en så liten verksamhet som träningsskolans är att personalen lätt kan bli hemmablind. Med detta menas att en risk finns att personalen skyddar varandra eller intalar sig att förhållningssättet är bra. Personalen har ett öppet sätt att diskutera och har också Skolverkets BRUKmaterial att tillgå samt handledning av psykolog regelbundet för att säkerställa kvaliteten. All personal känner inte till likabehandlingsplanens alla delar och hur gången i den är för att förhindra diskriminering och kränkandebehandling. 9

10 Vårdnadshavarna känner inte till var, hur och av vem de kan få stöd om kränkningar eller diskriminering förekommer. Matsalen är en riskfaktor där personalen märker elevernas utsatthet. Likabehandlingsplan (för flera skolformer) som har gemensamma mål för platser där elever stålar samman ex matsalen saknas. Risken för kränkningar ökar härmed. Vårdnadshavarna önskar mer information om sina barns möjligheter till utbildning sett över längre tid. 7. Mål Målen nedan ska kunna utvärderas med ett ja eller ett nej och detta sker i slutet av varje läsåret sista studiedagen på läsåret. 7.1 Diskriminering Personalen har fått ökad kunskap om diskriminering. Personalen känner till hur likabehandlingsplanen fungerar (både ansvarsfördelningen och rutinerna för hantering av diskriminering) Vårdnadshavare känner till rutiner för hantering av diskriminering och hur de kan be om stöd. Skolledningen informerar om utbildningsmöjligheter och metoder för elevgruppen i träningskolan. 7.2 Trakasserier och kränkande behandling Vi arbetar målmedvetet med att ha ett bra förhållningssätt. All personal och vårdnadshavare känner till rutiner för hantering av trakasserier och kränkande behandling och hur de kan be om stöd. Alla elever känner sig trygga under både fritids- och skoltid. Samtal kring hur samarbete, mellan de olika skolformerna, skulle kunna ske i fråga om diskriminering och trakasserier har påbörjats. Strategier är utvecklade för hur samsyn kring förebyggandet av trakasserier och kränkande behandling ska ske. 8. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet på träningsskolan syftar till att avvärja identifierade riskfaktorer som kan leda till kränkningar, diskriminering och trakasserier av elever och omfattar endast områden eller delar av verksamheten som i kartläggningen identifieras som riskfaktorer. Vi använder BRUK avsnittet, Normer och värden: avsnittet: Kränkande behandling - förebyggande arbete. 10

11 8.1 Arbete med riskfaktorer Personalen får ökad kunskap och information om diskriminering. Rutinerna för likabehandlingsplanen användande samt rutiner för hantering av trakasserier och kränkande behandling gås igenom. Detta sker under planeringsveckan innan skolstarten i augusti 2010 då fortbildning sker med hjälp av rektor samt skolkurator. Ansvar rektor. Samtal kring hur samarbete, mellan de olika skolformerna, skulle kunna ske i fråga om diskriminering och trakasserier lyfts av rektor i rektorsgruppen och med elevhälsoteamet för att på så sätt belysa vikten av samarbete och hur det skulle kunna ske. Ansvar rektor Vi arbetar målmedvetet med att ha ett bra förhållningssätt genom handledning av skolans psykolog och genom att öppet diskutera och granska verksamheten. Ansvar: Personalgruppen på Tuvan Vårdnadshavare känner till rutiner för hantering av diskriminering och hur de kan be om stöd. Detta sker via utvecklingssamtal och föräldramöten där information om skolans arbete med likabehandlingsplanen sker. Under utvecklingssamtalen och föräldramötena diskuteras också skolans rutiner för diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling. Ansvar: Personalgruppen på Tuvan Alla elever känner sig trygga under både fritids- och skoltid genom att personalen ständigt har kontakt med vårdnadshavarna i frågor som rör elevens skol- och fritidstid. Personal och vårdnadshavare träffas eller har kontakt per telefon eller via kontaktbok dagligen. Nätverksträffar med kortidsboendet, habilitering, skola, fritidshem, föräldrar och andra kontaktpersoner kring eleven träffas en gång per termin. Ansvar: Ansvarig pedagog. Planering av skolans likabehandlingsarbete sker i början av läsåret under planerings veckan i augusti innan skolan börjar. Ansvar rektor. Skolledningen skaffar sig kunskap om och ger information om vilka möjligheter eleverna på träningsskolan har till utbildning i framtiden. Detta sker med hjälp av gymnasiesärskolan, barn- och ungdomshabiliteringen, LSS-verksamheten mm. Ansvar: Rektor 9. Rutiner för åtgärder Den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar! När det uppdagas att ett barn blivit kränkt, diskriminerad eller trakasserad är det viktigt att personalen följer rutiner för hantering, utreder omständigheterna kring händelsen och vidtar åtgärder för att förhindra att det upprepas. 9.1 Rutiner för tidig upptäckt Daglig kontakt med hemmen. Arbetslagsmöten 1 gång /vecka (ena veckan med bara arbetslaget och andra veckan med rektor) där personalen kort tar upp varje elevs psykosociala situation. 11

12 9.2 Dokumentation Vid arbetslagsmötena förs anteckningar om elevens situation för dagen. Dokumentation sker även fortlöpande i möten med vårdnadshavarna. Dokumentation sker genom minnesanteckningar, protokoll från alla elevvårdskonferenser, IUP och/eller åtgärdsprogram. 9.3 Rutiner vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling: Elev - Elev Akuta åtgärder Akuta situationer av trakasserier eller kränkande behandling mellan barn / elever hanteras omedelbart av personal som upptäcker eller får information om händelsen (Bilaga 2). Därefter kontaktas klasslärare om det är elev som utsatt elev, rektor om personal utsätter elev. Vårdnadshavare informeras snarast om det inträffade Utredning Skyldighet att utreda inträffar redan vid första tillfället för upplevd kränkning oberoende av om det finns uppsåt för kränkning eller inte. Ansvarig pedagog ansvarar för att utredning görs, av honom/henne själv. Utredning: - Omfattar den som blivit utsatt och den som utsatt andra parten - Belysa allsidigt vad som inträffat. - Analysera orsakerna till det inträffade. Analysen ska klargöra om det handlar om kränkningar eller trakasserier, enstaka händelser eller systematiskt beteende. - Bör omfatta individ-,grupp- och organisationsnivå. - Ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentation sker. Vid behov rådgör pedagogen med rektor och / eller kurator Åtgärder för att förhindra framtida händelser Åtgärder som sätts in för den som utsatt andra för kränkningar eller själv blivit utsatt, ska grunda sig på den aktuella utredningen och därtill hörande analys. Åtgärderna bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder som vidtas ska ske för att förändra strukturer både på grupp- och organisationsnivå. Vårdnadshavarna informeras om åtgärderna. Ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentation sker. Ansvarig pedagog ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas. I varje enskilt fall bör det bedömas om anmälan ska göras till socialtjänst och / eller polis. Rektor gör ev. anmälan. 12

13 Om problemet kvarstår kallar rektor till elevvårdkonferens och ett åtgärdsprogram upprättas för en eller flera inblandade. Uppföljning och utvärdering planeras in. (OBS! Elevinformation hanteras enligt offentlighets- och sekretessbestämmelser.) 9.4 Rutiner vid misstanke om trakasserier eller kränkandebehandling: Personal - Elev Personal som bevittnar trakasserier eller kränkande behandling av barn/ elev reagerar omedelbart på händelsen. Personalen har skyldighet att omedelbart informera rektor om något av följande har skett eller om misstanke finns om att: - Personalen genom sitt beteende kränkt elevens värdighet utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Trakasserier) - Personalen har genom sitt handlande av sexuell natur kränkt elevens värdighet utan att det berör de sju diskrimineringsgrunderna. (Sexuella trakasserier) - Personalen har genom sitt handlande kränkt elevens värdighet utan att det berör de sju diskrimineringsgrunderna. (Kränkande behandling) Rektor har skyldighet att inleda utredning: Rektor har samtal med de inblandade (ev i närvaro av personer som de inblandade önskar ska delta). Detta i syfte att få fram en allsidig bild. Elevens vårdnadshavare informeras snarast. Rektor analyserar på vilket sätt personalens beteende utgör trakasserier eller kränkande behandling. Handlar det om enstaka händelser eller systematiskt återkommande beteende. Rektor beslutar om lämpliga åtgärder utifrån de slutsatser som utredningen ger Vad har de inblandade för rättigheter och hur ser ansvarsfördelningen ut: Samtliga inblandade skall ges möjlighet till stöd och bearbetning (ex genom samtal). Rektor har skyldighet att anmäla till polismyndighet, arbetsmiljöverket eller försäkringskassan om kränkningen är av en sådan art att detta krävs. Rektor har skyldighet att dokumentera utredning och åtgärder samt att uppföljning sker. 13

14 9.5 Rutiner vid misstanke om diskriminering Personalen har skyldighet att omedelbart informera rektor om något av följande har skett eller om misstanke finns om att: En elev missgynnas utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Direkt diskriminering) En elev missgynnas av personal genom att denne behandlas neutralt, men att i praktiken missgynnas eleven utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Indirekt diskriminering) Rektor har skyldighet att inleda en utredning: Rektor har samtal med de inblandade (ev i närvaro av personer som de inblandade önskar ska delta). Detta i syfte att få fram en allsidig bild. Elevens vårdnadshavare informeras snarast. Rektor analyserar på vilket sätt diskrimineringen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Om och på vilket sätt missgynnandet är uttryck för normer, strukturer eller till synes neutrala bestämmelser eller tillvägagångssätt. Rektor har skyldighet att besluta om lämpliga åtgärder på individ- och övergripande nivå utifrån utredningens åtgärder och dokumentera dessa, samt att uppföljning sker Vad har de inblandade för rättigheter och hur ser ansvarsfördelningen ut: Samtliga inblandade skall ges möjlighet till stöd och bearbetning (ex genom samtal). Rektor har skyldighet att anmäla till polismyndighet, arbetsmiljöverket eller försäkringskassan om kräkningen är av en sådan art att detta krävs. Rektor har skyldighet att dokumentera utredning och åtgärder samt att uppföljning sker. Förbud mot repressalie mot elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller diskriminering. 10. Dokumentation Ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentation sker i de fall en händelse kräver mer än hantering av den aktuella situationen d.v.s. vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Dokumentationen sker genom minnesanteckningar eller protokoll från elevvårdskonferens eller åtgärdsprogram beroende på vilken nivå ärendet befinner sig. Rektor har huvudansvaret för att dokumentation sker vid 14

15 diskrimineringsfall, trakasserier eller kränkande behandling från personal gentemot barn / elev. 11. Utvärdering Utvärdering av likabehandlingsplansarbetet sker i slutet av vårterminen

16 Enkät angående eleven trivsel på träningsklan Tuvan. 1.) Hur upplever ni barnets trivsel i skolan 2.) Hur upplever ni barnets reaktion när han/hon ska åka/gå till skolan? 3.) Hur upplever ni barnets reaktion när det kommer hem från skolan? 4.) Hur upplever ni att skolan bemöter era behov av stöd kring barnet? 16

17 Bilaga 2 Kartläggning vid trakasserier / kränkandebehandling elev-elev. Ansvarig pedagog är skyldig att inleda utredningen. Närvarande (namn på båda parter samt ansvarig pedagog): Händelseförlopp Individnivå: Gruppnivå: Ledningsnivå: Analys av händelseförloppet (klargör om det handlar on trakasserier / kränkande behandling och enstaka /systematiska händelser). 17

18 Åtgärder Individnivå: Gruppnivå: Ledningsnivå: 18

19 Bilaga 3 Tidsplan för likabehandlingsplanen för träningskolan Tuvan ht vt 2011 Ht 2010 aug sep okt nov dec Översyn av LBP Nätverksträff: IUP och enkät Klasskonf. Nya mål skrivs Ansvar:Ansvarig om elevernas Ansvar. Rektor utifrån trivsel. analysen pedagog Föräldramöte Ansvar. Rektor Ansvar: Ansvarig pedagog,rektor Vt 2011 jan feb mars april maj juni IUP och enkät Nätverksträff BRUK enkäten om elevernas Anvar: Ansvarig fylls i och analys. trivsel pedagog Utvärdering av Ansvar:Ansvarig Klasskonf. målen ilbp pedagog Ansvar: Rektor Ansvar: Rektor 19