KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 18 augusti 2015 kl. 09:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby Val av justerare Tid för justering Ärendelista Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid Verksamhetsredovisning - fritidsavdelningen KST 2015/51 Kicki Velander Kl9 2 Föreningstaxa för hyra av badanläggning KST 2015/614 Kicki Velander 3 Månadsuppföljning för kommunstyrelsen KST 2015/46 Angela Birnstein handlingarfinns på sammanträdet 4 Nybyggnation i kvmieret Enen KST 2015/596 Angela Birnstein 2 5 Svar på motion om etiska regler i kommunens finanspolicy KST 2015/539 Angela Birnstein Il 6 Kommunens inköpsfunktion KST 2014/77 Angela Birnstein 13 7 Särskild medlemsinsats till Kommuninvest KST 2015/293 Angela Birnstein 14 8 Begäran om stöd till föreningen RSMH i Syssiebäck (Riksförbundet för social och mental hälsa) KST 2015/608 Angela Birnstein 20 9 Gallring av den upphörda fritidsnämndens handlingar KST 2015/542 Christina Lech Biblioteksplan för Torsby kommun KST 2015/ Svar på motion om miljöarbetet i T ors by kommun KST 2014/349 Tina Näslund Jan Esping A vsiktsförklaring, fastigheten Skyllbäck l :440 (Samhall) KST 2015/557 Jan Esping Fastighetsförsäljning Överbyn 2:115 KST 2015/619 Hilary Högfeldt Svar på motion om fartgupp m.m. KST 2015/524 Mikael Löfvenholm 48 Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun Besöksadress Nya Torget Torsby sekr ks@torsby.se

2 TORSBY KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott sid 2 Kallelse/underrättelse Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 15 Samråd om detaljplan för Mobergskölens terminal- och handelsområde 16 Planändring av detaljplan för delar av T ors by l :98 och Västanvik l :396, nr Svar på motion om ändring av Torsby kommuns regler för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda 18 Svar på motion om intem representation i Torsby kommun 19 Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för den gemensamma drifts- och servicenämnden 20 Yttrande över översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen 21 Distansundervisning på gymnasienivå, svar från bam- och utbildningsnämnden 22 Avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocess för Värmland 23 ARKO, årsmötesprotokoll och årsrappott för verksamhetsåret 2014 m.m. 24 Medverkan i projektet Lokal destinationsutveckling 25 Inbjudan till samråd och samverkansmöte 26 Nominering av ledamöter till LAG Växtlust Värmland 27 Meddelanden 28 Övrig information och frågor KST 2015/2 KST 2015/618 KST 2014/344 KST 2015/360 KST 2015/597 KST 2015/456 KST 2015/247 KST 2015/574 KST 2015/575 KST 2015/609 KST 2015/572 KST 2015/178 KST 2015/11 KST 2015/47 Torbjörn Almroth 53 Torbjörn Almroth 58 Anders Björck 61 Anders Björck 64 Anders Björck 67 Anders Björck 80 Ann-Katrin Järåsen 82 Ann-Katrin Järåsen 83 Ann-Katrin Järåsen bilaga Ann-Katrin Järåsen 89 Ann-Katrin Järåsen 103 Ann-Katrin Järåsen 106 Ann-Katrin Järåsen 109 Ann-Katrin Järåsen Ann-Katrin Järåsen ordförande Åsa Bugasdotter sekreterare

3 TORSBY KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott sid 3 Kallelse/underrättelse Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel E-post Telefon Anders Björck Angela Birnstein Christina Lech Hilm y Högfeldt Jan Esping Kicki V el and er Mikael Löfvenholm Thomas Stjerndorff Tina Näslund Torbjörn Almroth bitr. kommunchef/ HR-chef ekonomichef arkivarie/registrator fastighetschef teknisk chef fritidschef områdeschef GV A kommunchef miljöstrategi energi- o klimatrådg stadsarkitekt/ miljö- o byggchef anders.bjorck@torsby.se angela.bimstein@torsby.se christina.l ech@tors by. se Hilary.hogfeldt@torsby.se jan.esping@torsby.se kicki.velander@torsby.se Mikael.lofvenholm@torsby.se thomas.stjerndorff@torsby.se tina.naslund@torsby.se torbjorn.almroth@torsby.se

4 Datum Torsby kommun f-<.omrnunstyrelsen "l o Dnr.. :t.f.~<?:.~<~/4<.~.. ~L 1 Föreningstaxa hyra av badanläggning Fritidsavdelningen avser att införa en ny taxa för föreningar som vill hyra våra badanläggningar TorsbyBadet och Sysslebäcksbadet utanför öppettid. Föreningstaxa har inte tillämpats tidigare i våra badanläggningar föreningstaxa tillämpas endast i våra sport-och gymnastikhallar och på våra grönytor. Genom att införa en föreningstaxa ger vi möjlighet till vårt rika föreningsliv i kommunen att hyra våra simhallar till ett något lägre pris. Förslag: Föreningstaxa TorsbyBadet hyra av simhall utanför öppettid 350 per timme+ entreavgift Föreningstaxa Sysslebäcksbadet hyra av simhall utanför öppettid 350 kr + entreavgift ~~"""'~~~~-ae:::::.= Kicki Velander Fritidschef Kicki Velander fritidschef Besöksadress Fabriksgatan 7, Torsby Torsby kommun 6. Fritidsavdelningen 685 BO Torsby direkt mobil växel fax kicki.velander@torsby.se fritid@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (1)

5 !JO l'/ ~ IJ./596 Datum Torsby bostäder Torsby Bostäder AB avser att bygga hyreslägenheter vid kvarteret Enen södra. Torsby Bostäder AB kommer att förvärva marken av Torsby kommun och en intresseanmälan är lämnat till SABO för ett s.k Kombo-hus Mini. Projektet är av sådan omfattning och förutsättningar av sådan art att de måste förankras hos kommunfullmäktige. En preliminär kostnadsbedömning har gjorts och produktionskostnaden för huset med 23lägenheter (35 och 45 kvm i 3 våningar med hiss) uppskattas till kr. En fastighetsvärdering utförd av extern part värderar huset till ca kr. Enligt gällande redovisningslag skall därför fastigheten skrivas ner med ca lo kr. Detta kommer att påverka både resultat under färdigställandeår och eget kapital med motsvarande belopp. Dessutom visar en långsiktig kalkylation av resultatet att fastigheten vid en hyresnivå på l 350 kr/m 2 och år kommer att gå med ett underskott på ca kr över 10 år. Torsby bostäder önskar nu ett ställningstagande av fullmäktige i frågan om nyproduktion av hyreslägenheter på ovan nämnd mark samt om nedskrivningsförfarande i enlighet med det ovan redovisade. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen Torsby direkt angela.birnsein@torsby.se mobil ekonorniavdelningen@torsby.se växel ks@torsby.se fax Sida 1 (1)

6 ~ Torsby Bostäder AB Styrelsen S~RÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Nyproduktion Enen (bil.3) a) MarkanvisningsavtaL Kommunen erbjuder under förutsättning att byggnation påbörjas inom två årtorsbybostäder att förvärva mark vid K v Enen södra, Torsby 2:235 tomtmark om 7300 kvm till ett pris av 50:-kvm motsvarande en summa på :-. b) Intresseanmälan Sabo Kombohus Mini. Sabo informerar om att byggkapaciteten för leverantörer av Kombohus håller på att bli begränsad. Man efterfrågar därför en icke förpliktande intresseanmälan. c) Övergripande ekonomiska förutsättningar. En preliminär kostnadsbedömning av produktionskostnaden för Kombohus mini med 23 små läg, 35 kvm och 45 kvm i 3 våningar med hiss, uppskattas till :- inkl moms. En fastighetsvärdering utförd av V &P av ett tänkt nyproducerat hus enligt ovan värderas tilll :- Enlig föreliggande redovisningsrutiner skall en nedskrivning ske med calo miljoner. Vilket påverkar eget kapital och resultat nedåt, under fårdigställandeår med motsvarande belopp. KPMG har varit behjälplig med att ta fram en resultaträkning över lo år för projektet. Den visar att med en hyresnivå på 1350:-kr/år, som vi bedömer vara ett tak för vad betalningsförmågan tillåter i Torsby. Å r l hamnar på ett minusresultat på ca :- och år lo på ett minusresultat på ca :-. Totalt en samlad förlust över l O år på ca 2 milj kronor. d) Eftersom ovanstående förutsättningar föreligger, bör frågan förankras hos kommunfullmäktige och fastighetsägat-föreningen

7 ~ Tonby Bostäder AIB Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida L; ' l 3 7 Nyproduktion fmis. Enen styrelsen beslutade att att att att att godkänna ovanstående förutsättningar och uppdra till vd att gå vidare med åtgärder för att genomföra projektet, samt återkomma till styrelsen för ställningstaganden kring konkreta avtal. anta kommunens erbjudande av markanvisning och uppdra till vd att fårdigställa kontrakt. uppdra till vd att göra icke förpliktande intresseanmälan till leverantör av Kombohus. uppdra till vd att tillskriva kommunen för fullmäktiges ställningstagande om nyproduktion och nedskrivningsförfarande i enlighet med ovan redovisade. uppdra till vd att hos Fastighetsägm föreningen förankra ovanstående.

8 . -.. : ~ -; '.. t-.. _=.--- : l a. - \ '.'.. ' \ "'~ '... ' < \ ~.' # : \~ ; l l '-.,.,.,, \' '. \... ". 11 : ;,:s r..:::..,. 1-: r_ '.:... Markeringen visar fastighetens läge Allmän besk1 ivning Fastigheten är belägen mellan de befintliga områdena Alstigen och Aspen ca l km från centrumkärnan i Torsby. Attraktivt läge med närhet till Stjerneskolan, skidtunneln och rullskidspår. Kommunen har skrivit avtal med gymnasieskolan där kommunen har bostadsgaranti till studenter. Under de senaste l O åren hyr kommunen ut ca l 00 lägenheter/år som studentlägenheter. Byggrätt finns på ytterligare 2 l 00 kvm BTA. Förhandsvärderingen avser ett flerbostadshus uppf"öti 2015 i 3 plan med byggnadstypen kombohus mini. BOA uppgår till 925 kvm och byggnaden imymmer sammanlagt 23 lägenheter fördelat på 11 st. l:or och 12 st. 2:or. Hiss finns. Uppvärmning med fjärrvärme. FTXsystem. Lägenheterna på nedre plan har uteplats/altan och plan 2-3 har balkong. Stomme av stål på gjuten platta. Fasad av puts under yttertak av papp.

9 UPPDRAGET 3.1 Uppdragsgivare Torsby Bostäder AB Att. Håkan Laack Norra Industrigatan Torsby 3.2 Upp(h ag Uppdraget har preciserats till att avse en bedömning av marknadsvärdet efter tardigställd nyproduktion av ett flerbostadshus samt att marken är avstyckad och bildar en egen fastighet. 3.3 V~ia detidpunkt Marknadsvärdet hi:inror sig till värdetidpunkten Villlmr och föa uts~ittningm För uppdraget gäller bilagda "Allmänna villkor för vär deutlåtande" om ej annat framgår nedan. 3.5 Ändamål Marknadsvärdebedömningen skall enligt uppdragsgivaren anvi.-indas rör internt bruk. 3.6 Highest and best use Vid värdebedömningen har kriterierna för highest and best usc beaktats. (rättsligt tillåtenhet, fysisk möjlighet, finansiellt genomförbart, maximal produktionsförmåga) 3. 7 Begreppet marimadsvärde "Med marknadsvärde avses sannolikt pris vid en tänktförsäljning på en.fl i och öppen marknad. Försäljningenforutsätts ske vid värdetidpunkten efter att fastigheten varit utbjuden till.forsäljning på ettförjastigheten sedvanligt sätt under en normalmarlmadiföringstid." Vid den Hinkta försäljningen får inte föreligga något tvång att överlåta fastigheten och inte några speciella partsrelationer.

10 V ÄRDJEBEDÖMNING SAMMANFATTNING 2.1 Värderingsobjekt Registerbeteclming Torsby 1 :265, del av Adress Kommun Område Upplåtelseform Lagfart Nybyggnadsår Värde år Användning Torsby Mellan områdena Aspen och A Istigen Äganderätt Torsby Bostäder AB Bostäder, typkod Vä1 debedömning Marlmadsvät det bedöms till ksek, Fjortonmiljonersjulnmdratusen lu onor inom ett troligt intervall av ksek vid värdetidpunkten juni Nyckeltal: Marknadsvärde per kvm Initial direktavkastning Direktavkastningskrav för resb;ärdesberäkning Kalkylränta för rcc;tvä r det l<nlkylri.i n to för clriftnetw 1>1l'lrkm:~dsvärde f Summa taxeringsvärde SEI<I rn2 6,46% 6150% 7150% 7,50% 0,00 Känslighetsanalys: P a rameterförändrino Vakansen ökar 10%-enheter Direktavke>stn!ngskrav ökar 1 /o-enhet DoUH ökar 35 SEK/1112 Aila samtidigt Nytt värde 12,8 Mkr 12,8 fvlkr 14,1 1'1kr 10,6 Mkr v l-" f' Diff -13,2q,~ -13,1 ~b -4,1'7'o -28,1% ~

11 Produktionskostnad Vakansgrad (1 lägenhet) 4% Kvadratmeter BOA 925 kvm Hyresnivå snitt kr/kvm Alternativ med 4 % vakans rad och avskrivnin stid å snitt 50 år Underhållskostnad Driftkostnader Avskrivningstid snitt 30 kr/kvm 280 kr/kvm 50 år Räntenivå 3% Taxeringsvärde 75% Arlig hyreshöjning 2% Driftkostnadsutveckling 2% Amorteringstakt 50 år Belångingsgrad 100% Resultaträkning Ar1 Ar2 Ar3 Ar4 Ars ArG Ar7 Ar8 Ar9 Ar 10 Hyresintäkter Hyresvakanser Driftkostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt o o o o o Avskrivningar Räntor Resultat Ack res

12 1( Ar det uppenbart att värdet på en byggnad, markanläggning eller mark på balansdagen betydligt understiger det redovisade värdet, ska företaget göra en uppskattning av den enskilda tillgångens återstående värde i företaget och skriva ned tillgången till detta värde. K3 Ett företag ska sicriva ned en tillgång endast om återvinningsvärdet är lägre än tillgångens redovisade värde. I det fallet ska det redovisade värdet sicrivas ned till återvinningsvärdet. Enligt punkt ska en tillgång skrivas ned om tillgångens redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet återspeglar en bedömning av de kassaflöden som tillgången genererar under hela sin återstående nyttjandeperiod (se punkt 27.5). Det innebär att det finns en långsiktighet i bedömningen som gör att lcriteriet i ÅRL om att värdenedgången ska vara bestående kan anses uppfyllt. Ett företag ska per varje balansdag bedöma om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Finns det en sådan indikation, ska företaget beräkna tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är för en tillgång eller en kassagenererande enhet det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärd et.

13 Enen Nyproduktion 23 lägenheter Torsby Bostäder genomför förändring av redovisning till K3 under Efter jämförelse av skillnaden mellan produktionsvärde och marknadsvärde föreligger ett nedskrivningsbehov av 9-10 miljoner kr enligt K3. Detta innebär en sänkning av eget kapital samt resultat under färdigställandeår med motsvarande belopp. l och med dessa förutsättningar bör fullmäktige ta ställning till frågan. Vidare bör frågan förankras hos Fastighetsägareföreningen i konkurrenshänseende.

14 Datum Motion om etiska regler i kommunens f~nanspolicy Socialdemokraterna har, genom Eva-Lena Gustavsson, lämnat en motion om att införa etiska regler i kommunens finanspolicy. Vid nästa uppdatering av finanspolicyn inför 2016 kommer jag att lägga till etiska regler för kommunens finansförvaltning enligt följande: Etiska regler Kommunkoncernen strävar efter att vara en ansvarsfull placerare. Placeringarna ska därför i ske i företag som följer de internationella konventioner som Sverige har undertecknat avseende mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och antikorruption. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen Torsby direkt angela.birnsein@torsby.se rnobil ekonomiavdelningen@torsby.se växel ks@torsby.se fax Sida 1 (1)

15 Torsby komm un!<om munstyrelsen /~ Dnr.... Giuppmorion från socialdemokraterna Etiska regler i kommunens Finanspolicy Många känner till de tre ord på B som b tu kar rälmas upp när vi talar om hm vi kan minska vår klimatpåverkan; Bilen, Biffen och Bostaden. På senare år har ett fjärde B lagts till- Börsen. I dagens samhälle är vi inte bara konsumenter, vi är också direkt eller indirekt ägare och finansiärer genom aktier, fonder och pensionssparande. Mycket av dessa tillgångar är idag investerade i fossilbolag. Faktum är att de fossila resetvet som svenska AP-fonderna äger genom sina investeringar motsvarar 93 ton per pensionssparare. Det är nio gånger mer än utsläppen från vår årliga konsumtion. Detta är inte bara ett hot mot klimat och miljö, och därmed vilket samhälle som egentligen finns kvar till kommande generationer, det är också en stor finansiell risk och dålig affår, med tanke på att minst 80 % av funnen kol, olja och gas måste bli kvar under marken om vi ska lyckas med våra ambitioner att hålla uppvärmningen under 2 grader. Vi som kommun måste ta uppdraget att fötvalta våra finansiella tillgångar på största allvar. När man investerar pengar, kan man köpa aktier, fonder eller andra investeringar som genererat inkomst. Divestering är motsatsen till investering- det betyder helt enkelt att göra sig av med aktier, fonder och obligationer som är oetiska eller moraliskt tveksamma. Investeringar i fossilindustrin är en risk för investerare och för planeten jorden. Därför är det både tryggt för kommuninnevånarnas pengar och framtid om vi kan välja ett hållbart sparande. Vi socialdemokrater vill därför införa Etiska regler i kommunens finanspolicy som omfattar att vi ska divestera för en fossilfri finansförvaltning och öppna upp för möjligheten att finansiera större miljöinriktade projekt genom gröna obligationer.

16 l(c5 '; c-;?()!f-t/21 l 7 ' Datum Inköpsfunktion Torsby kommun Vid ett AU den 10 juni 2014 presenterade ekonomiavdelningen Torsby kommuns inköpsrutiner. Bland annat har följande frågor belysts: G e G G Hur ser inköpsorganisationen ut och hur bedrivs inköpen i verksamheten? Vilka behov har vi och hur kan vi utveckla organisationen? Hur ser vi på samarbete inom Värmlands län? Har vi behov av ett inköps- och uppföljningssystem? Efter föredragningen beslutade AU att lämna följande förslag till beslut till KS: Att tillsätta en inköpssamordnare för att utveckla kommunens inköps- och upphandlingsrutiner och för att fånga upp verksamheternas behov. Att flytta upphandlingsansvarig till ekonomiavdelningen för att säkerställa samverkan på hela linjen. Att avvakta med ny inköps- och uppföljningssystem tills den nya organisationen är satt och att följa Aditros systemutveckling innan några beslut om systembyte/tillägg görs. På grund av de sparkrav som ålagts kommunstyrelsen och det ekonomiska läget för hela organisationen har ärendet vilat. Under tiden har upphandlingsstrategen gått i pension och ersatts med en ~änsteman från tekniska avdelningen som nu har ~änsten som upphandlingschef under kommunchefen. Därför bör besluten från AU den 10 juni 2014 upphävas och ärendet sändas för ny beredning till kommunchefen. Dessutom bör målet i måldokumentet för Torsby kommun som handlar om denna punkt anpassas till de nya förutsättningarna. Förslag till beslut AU upphäver förslagen till KS från den 10 juni 2014 och överlänmar ärendet med hänsyn till de nya ekonomiska förutsättningarna till kommunchefen. Dessutom ska målet i måldokumentet anpassas till de nya förutsättningarna. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen Torsby direkt angela.birnsein@torsby.se mobil ekonomiavdelningen@torsby.se växel ks@torsby.se fax Sida 1 (1)

17 (/!/) Datum Särskild medlemsinsats till Kommuninvest Föreningsstämman fastställde nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening. I stadgarna har bl. a. tillkommit en möjlighet för medlenunarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. De nya lagkrav på bl. a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen har också påverkat Kommuninvest. Den uppbyggnad av kapitalet som måste ske ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Därför har vi nu möjlighet att sätta in hela vår del för att nå den högsta insatsnivån. Detta kan vara viktigt för Kommuninvests anseende och stärker dem i relation till myndigheter, ratinginstih1t och andra markandsaktörer. Den högsta insatsnivån per medlem är uth"jckt i kronor per invånare. När vi har uppfyllt vår skyldighet är vi inte längre tvungna att erlägga den årliga insats som vi annars skulle betala. Det betyder att vi får behålla återbäring och ränta på insatskapitalet. Förslag till beslut KSAU föreslår KS att under 2015 erlägga hela beloppet om kr till Kommuninvest för att uppnå högsta insatsnivån. Finansiering sker från eget kapital. Angela Simstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen Torsby direkt angela.birnsein@torsby.se mobil ekonomiavdelningen@torsby.se växel ks@torsby.se fax Sida 1 (1)

18 2015 ~ [16 ~ ~ 1 För kännedom: Ekonomichefen eller motsv _ Dnr.. /.i)~.??!ttzzp.d. (f( t; \'-../_/ Torsby kommun styrelsen Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 Inledning Föreningsstämman fastställde nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening I stadgama har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmama att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Med detta brev vill föreningen nu efterhöra hur ni som medlem vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Vi ber er därför att besvara bifogade fonnulär, bilaga 2, så vi vet om ni vill göra en extra insatsbetalning i år eller om ni väljer något annat alternativ. Kommuninvests behov av större kapital De nya lagkrav på bl. a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Den uppbyggnad av kapitalet som måste ske beslaivs nätmm e i "Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad" 1280 Planen syftar till att minimilaavet på stötte kapital ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i laaft. Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests anseende. Det är viktigt att i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp en hög grad av uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra Stadgama framgår av stämmohandlingama (bilaga 18) som kan laddas ned från Kommuninvests hemsida: TOTALFIL.pdf 1280 Planen framgår av stämmohandlingama (bilaga 19). Se samman länk som anges i not l. Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, Örebro Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: Fax: E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se Internet:

19 /0 Att medlemmarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna organisationen uppfattas som en oerhörd styrleesignal jämfört med om föreningen i ett sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna. Medlemmens fördelar av att öka medlemsinsatsen snabbare I de nya stadgama införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två delnivåer som motsvarar halva respektive tre fjärdedelar av den högsta insatsnivån. När en enskild medlems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medlemmen inte längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet får - i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna - till större och större del behållas av medlemmen. Den årliga insats som är knuten till storleken på återbäring och insatsränta blir lägre och lägre, för att till sist bortfalla. Individuell kapitalsituation Kommuninvest ekonomisk förening har både medlemmar som deltagit i samarbetet i snart 30 år eller som blivit medlem på senare år. Medlemsstorleken varierar mellan och invånare. Vissa medlemmar har hög skuldsättning, andra har inte några lån alls. De stora skillnaderna mellan medlemmarna har också medfört att det är stora skillnader i respektive medlems storlek på insatskapitalet. Vi har sammanställt en aktuell uppgift från medlemsregistret för just er kommun/ landsting/region, bilaga l. Uppgifterna om läget vid årets bö1jan har vi hämtat från vårt medlemsregister och omfattar den ursprungliga insats som gjordes när ni blev medlemmar, insatsemissioner som ni deltagit i samt summan av gjorda årsinsatser till och med Till detta insatsbelopp har vi lagt den nya årsinsats för 2015 som stämman beslutat att ni ska erlägga. Berälmingama av olika delbelopp nedan förutsätter att årsinsatsen för 2015 betalts in. Eventuellt förlagslånebelopp som belöper på er inrälmas inte i erlagt insatskapital. Invånaruppgiften har vi hämtat från SCB och avser förhållandet Kapitalinsats som överstiger den högsta nivån blir överinsats En handfull medlemmar har efter det att den årliga insats som beslöts på den senaste stämman en insatsnivå som överstiger den nu beslutade högsta insatsnivån. Ni som tillhör denna grupp behöver bara besvara frågeformulärets fråga 3 och 5 (så att vi vet att ni fått samma information som övriga medlemmar) En av föreningsstämman beslutad överföring av fria vinstmedel till medlenunamas bundna insatskapital. Fördelas ut på respektive medlem i förhållande till medlemmens kapitalinsats. Insatsemissioner skedde varje år under perioden

20 Det belopp som skjuter över den högsta obligatoriska insatsnivån kommer att klassificeras som överinsats. Överinsats är en kapitaldel som medlemmen deltar frivilligt med. Det är alltså inte fråga om sparande i form av inlåning på räkning. Överinsats har inte tidigare förekommit i föreningen. Under 2015 kommer styrelsen därför att fastställa villkoren för överinsatser och hur uppsägning ska gå till om en medlem önskar få överinsatsen utbetald. Information om detta lämnas till er vid en senare tidpunkt. När kan man som medlem göra extra insatser? Föreningen sänder ut denna förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år göra en extra insatsbetalning. Vmje medlem tar därefter beslut om den vill göra en extra insatsinbetalning i år eller om man vill göra på något annat sätt och meddelar föreningen. Svaret är bindande. Föreningsstyrelsen 1282 fattar- med bötjan vidjunimötet och därefter löpande under hösten - beslut om med vilket belopp medlemmen får delta. Därefter sänder föreningen ut aviseringar om vilket belopp som ska inbetalas och när det ska ske. När behöver föreningen senast få medlemmamas besked för inbetalning i år? Medlemmamas önskemål ska ha kommit föreningen tillhanda senast den för att extra insatsbetalning ska kunna ske i år. Lämnas besked tidigare, kan föreningen hantera detta tidigare och ge ett så snabbt besked som möjligt. Hur och när sker betalning av extra insatser? Samtliga inbetalningar måste ha skett före 2015 års utgång för att få beaktas när 2016 års ordinarie föreningsstämma beslutar om medlemmen måste betala in en ny årlig insats baserad på insatsräntan/återbäringen eller inte. Då det handlar om mycket stora belopp är det viktigt att medlemmarna inväntar Kommuninvests avisering och betalar in beloppet på den angivna betalningsdagen. Kommuninvest har inte möjlighet att ta emot tidigare eller senare betalningar som sker på en medlems eget initiativ på ett säkert och effektivt sätt. Ränta på insatskapital Räntan på insatskapitalet under 2014 fastställdes av stämman 2015 till2,5 procent. Ränta på insatskapital är inte att jämföra med räntan på ett skuldebrev. Den är i stället en form av överskottsutdelning som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för återbäring). Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman. Föreningen 1282! de nya stadgarnas 5.5 sägs: "Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera särskilda insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen

21 ".T ~~,~~~~!,~~=:,: eftersträvar dock att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta på det kapital som belöper på var och en av dem. Att kunna ge ränta till de medlemmar som bidragit med kapitalinsats och som under en period inte utnyttjar lånemöjligheterna i Kommuninvest har ansetts särskilt viktigt eftersom dessa medlemmar under samma period inte får någon återbäring. Får medlemmarna någon ny möjlighet 2016 och senare? Stadgarna har utfmmats för att passa olika medlemmars behov och möjligheter. Efter 2016 års stämma kommer därför de medlemmar som då inte uppnått den högsta stadgemässiga insatsnivån att på nytt tillfrågas i samma ärende. Detta kommer sedan att ske efter vmje stämma till dess alla medlemmar nått den högsta nivån. Anmälan är bindande och sker på ett särskilt fmmulär Ert beslut om att delta med en kapitalinsats i år är bindande och ska ske på formuläret i bilaga 4. Hur beslut om att göra en extra insatsbetalning görs, varierar mellan olika medlemmar och bestäms av medlemmen. Kommuninvest behöver inte delges något protokollsutdrag eller lagakraftsbevis i detta ärende. Ett kalendarium för beslut Så här ser tidplanen ut. Reservation för att förändringar kan komma att ske. Aktivitet Tid Föreningen sänder ut en förfrågan till alla medlemmar om Maj månad intresset för att betala in en extra insats under Medlemmar 2015 som redan uppnått den högsta nivån kan dock inte betala in stöne kapital. Föreningsstyrelsen tar fortlöpande ställning till de medlemsbesked Junisom inkommer och meddelar medlemmen om hur och när september betalning ska ske Sista dagen för medlemmarna att lämna ett bindande besked om 31 oktober intresset för att betala in extra kapital under Sista tillfället för föreningsstyrelsen att besluta om de November medlemsbesked som inkommit tom oktober och att meddela 2015 medlemmen om hur och när betalning ska ske. Absolut sista dagen för inbetalning av kapital för att det ska kunna 31 december beaktas vid berälming av skyldighet att betala årlig insats vid 2015 stämman /~ Föreningsstämma som beslutar återbäring och ränta på insatskapital, årlig insats etc. enligt de nya stadgarna. April2016 Utbetalning av återbäring och ränta på insatskapital. Ny årlig April-maj insats vars storlek bestäms av medlemmens insatskapitalstorlek 2016 per invånare i relation till den högsta stadgeenliga nivån per invånare. Föreningen sänder ut en ny förfrågan till alla medlemmar om Maj 2016

22 y ~~'~m~m~~!d~g~::,; Aktivitet intresset för att betala in en extra insats under Tid 19 Eventuella frågor Behöver du ytterligare information om eller om du tycker att någon uppgift verkar felaktig, ber vi dig att i första hand kontakta den kundansvarige som du brukar ha kontakt med. A vs lutningsord Medlemmama har genom att anta de nya stadgama, skapat grunden för att genom egna insatsbetalningar bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna fmisätta att förse svensk kommunsektor med en effektiv och säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Den tydliga inställning i frågan som medlemmarna visat vid de senaste medlemssamråden och föreningsstämmoma gör att vi är övertygade om att huvuddelen av den utmaning som kapitaluppbyggnaden representerar, kommer att vara avklarad redan under 2015! KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Tomas Wemgren Verkställande direktör Thomas Åkelius styrelsens sekreterare Bilagor l. 2. Individuell uppgift om insatskapital Svarsblankett

23 Datum RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) Syssiebäcks anhållan om stöd hos Torsby kommun RSMH är ett ideellt partipolitiskt obundet samt religiöst neutralt kamratförbund i Sverige, som genom socialpolitisk kamp och kamratstödjande verksamhet verkar för dem som hotas av, har, eller har upplevt sociala eller psykiska svårigheter. Förbundet består av ca 120 lokalföreningar med ca medlemmar. RSMH arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar för att leva ett värdigt liv. Målet med kamratstöd är att bryta isolering och ensamhet, att vända passivitet till aktivitet, att stärka självförtroendet och återge initiativförmåga samt att ge människor ett meningsfullt liv och en positiv syn på tillvaron. I RSMH:s verksamhet är man en i gänget med samma rättigheter som alla andra. Kommunen fick i juni besök av företrädare för organisationen i Syssiebäck Organisationen i Syssiebäck har idag en heltidsanställd och två halvtidsanställda som ledsagar, stödjer och söker upp både äldre och funktionshindrade. Man ordnar med berättarstunder, föredrag samt viss kursverksamhet men främst vill man upprätta en opinionsbildande verksamhet för att förbättra integration, tillgänglighet och delaktighet i samhället. I cafe Kasam erbjuder man lättare lunch och kafeservering eller bara gå in för sällskap. Stora planer och ett stort engagemang kan kännas bland de anställda. Dock belastas alla av ovissheten om föreningens framtid på grund av den ekonomiska sih1ationen. Det är därför som man nu vänder sig till Torsby kommun med vädjan om hjälp. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen Torsby direkt angela.birnsein@torsby.se mobil ekonomiavdelningen@torsby.se växel ks@torsby.se fax Sida 1 (1)

24 Datum Diarienummer KST 2015/542 Gallring av handlingar tillhörande den upphörda fritidsnämnden KST dnr 2015/542 Sammanfattning Fritidsnämnden i Torsby kommtm verkade mellan åren 1974 och Nämnden upphörde och fungerar från och med som en avdelning under kommunstyrelsen. Fritidsnämnden har från och med 1974 ända till dess att den upphörde producerat handlingar och information i elektroniska system. Allmänna handlingar får inte gallras utan stöd i lag, förordning eller annan föreskrift. Fritidsnämndens handlingar saknar stöd i lag och förordning, men ett gallringsbeslut fattat i nämnd räknas som annan föreskrift och blir därför ett giltigt gallrings beslut. Torsby kommun har tidigare beslutat om gallring exempelvis 1978 och 1990, men inget av dem har reglerat handlingar uppkomna inom dåvarande fritidsnämndens verksamhet. Detta innebär att vi förvarar en stor mängd handlingar, både i arkivet i kommunkontorets källare och i fritidsavdelningens lokaler, handlingar som rimligtvis borde ha varit gallrade om vi hade haft ett gallringsbeslut Vid ett eventuellt gallringsbeslut måste vi ta hänsyn till den enskildes och förvaltningens intresse, till forskningen och till kulturarvet. Detta uppfyller vi genom att vi bevarar de handlingar som finns upptagna i bilaga 1, i den mån de har uppkommit i verksamheten. Det är viktigt att komma ihåg att ett gallringsbeslut innebär att vi får gallra handlingar och information i system, inte att vi måste. Detta innebär att om vi finner enstaka handlingar och serier av handlingar som vi får gallra enligt beslut, men där handlingarna visar verksamheten på ett sätt som inga andra gör eller har ett forskningsvärde, så bevarar vi givetvis dem istället. Det här förslaget till gallringsbeslut kommer att följas av en dokumenthanteringsplan för fritidsavdelningen under hösten 2015 alternativt våren Handlingar i ärendet 1. Bilaga 1. Förteckning över handlingar som bör bevaras hos fritidsnämnden i Torsby kommun Förslag till beslut De handlingar som finns upptagna i förteckningen ska bevaras för åren i den mån de uppkommit i verksamheten. Övriga handlingar får gallras. Christina Lech arkivarie/registrator Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet Torsby direkt oo växel fax christina.lech@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (2)

25 Beslutet expedieras till Kicki Velander, chef fritidsavdelningen Kommunarkivet Kicki Lech Arkivarie 2

26 Bilaga 1: Förteckning över handlingar som bör bevaras hos fritidsnämnden i T ors by kommun Förteckningen tar upp de handlingar som bör bevaras om de inkommit eller upprättats i fritidsnämndens verksamhet tmder åren Övriga handlingar får gallras. Finns det handlingar som bör gallras men där vi anser att det finns ett forskningsintresse eller att de speglar verksamheten på ett sätt som inte återfinns i andra handlingar, bör de givetvis bevaras istället för att gallras. Fritidsnämndens handlingar som ska bevaras för åren efter beslut i kommunfullmäktige Handling Protokoll från sammanträde med nämnd och utskott Övriga protokoll Minnesanteckningar från möten Övrig kommentar Inklusive register och/eller innehållsförteckningar. Ex kommitteprotokoll, MBL-protokoll, protokoll från arbetsgrupper, protokoll från organ där nänmden har haft sekreteraransvar Ex APT, samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Del e ga lionsbeslut Diarier, diarieplaner och diarieförda handlingar Ä ven in- och utgående korrespondens av vikt som inte är diarieförd bevaras.. Rutinmässig korrespondens kan gallras. Budget Verksamhetsuppföljningar, verksamhetsberättelser och årberättelser, verksamhetsstatistik slutligt budgetförslag. Eller motsvarande handlingar. Underlaget till statistiken gallras. Inventarieförteckningar Avtal och kontrakt av stor vikt och/eller långvarig karaktär Om de inte är diarieförda. Arkivexemplar av de skrifter, informationer, broschyrer m.m. som framställts inom nämndens verksamhetsområde, bildsamlingar, pressklipp och ev information på hemsidor Projekthandlingar K valitetsdokument, process- och organisationsbeskrivningar Sammanställningar av enkätsvar Enkätsvaren gallras om sammanställning gjorts.

27 Dokumentation över friskvårdsinsatser riktade till allmänheten Sammanställningar och/eller beslut över givna föreningsbidrag Sammanställningar och/eller beslut över givna stipendier och priser inklusive sammanställningar över sökande till stipendier och priser Års- och verksamhetsberättelser från föreningar Gäller de föreningar som sökt bidrag hos fritidsnämnden. Föreningskataloger och förteckningar över verksamma föreningar i kommunen Förteckningar och register över kommunens fritidsoch idrottsanläggningar Förteckning/register över lokaler som hyrts ut statistik över besök och uthyrning Simskaledagböcker Eller motsvarande. Beslut eller sammanställning över registrering av lotterier Beslut om tillstånd att anordna lotterier Arkivredovisning Kommer att skapas när nämndens arkiv ordnas och förtecknas.

28 Datum Biblioteksplan för Torsby kommun KST 2015/464 Sammanfattning Kulturavdelnillgen och bibliotekschef Agneta Strandberg har utarbetat en biblioteksplan för Torsby kommun. Planen har varit ute på remiss till samtliga politiska partier i kommunfullmäktige och till barn- och utbildningsnämnden. Vid remisstidens utgång har ett svar inkommit med synpunkten att familjecentralen bör nämnas i kap 5, under rubriken "Förskolan". Kulhuavdelningen anser inte att det är akhlellt att nämna "familjecentralen" i denna upplaga, men att ta med detta i framtida uppdateringar av biblioteksplanen när familjecentralen är i bruk Handlingar i ärendet Biblioteksplan, remissutgåva Remissvar från barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Kulturavdelnillgen föreslår att kommunstyrelsen godkänner den föreliggande biblioteksplanen. Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Annika Wredenberg kulturchef Annika Wredenberg Kulturchef Besöksadress Fabriksgatan 2, Torsby Torsby kommun 25. Kulturavdelningen Torsby direkt mobil växel fax annika.wredenberg@torsby.se kultur@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (1)

29 Torsby kommun Barn- och utbildningsnämnden. lorsby rwmmun~ Kommunstyrelsen sid i 1 PROTOKOLL onr.l.f7.t!.f..t/.f!i.r/!j Biblioteksplan för Torsby kommun ( ( Dnr BU 2015/65 Sammanfattning av ärendet Kulturavdelningen har tagit fram ett förslag till biblioteksplan och barn- och utbildningsnämnden är en remissinstans. Den nya biblioteksplanen redogör för styrdokument samt innehåller mål och strategier för Torsby ko:mtnuns bibliotek Handlingar i ärendet Biblioteksplan, remissutgåva Barn- och utbildningsnämndens beslut Nämnden framför synpunkten att familjecentralen bör finnas omnämnd i kapitels, under rubriken "Förskolan". Beslutet skickas till Kommunkansliet Utdragsbestyrkande lo/6~ /5' 1-tuJ

30 iblioteksplan remissutgåva , ~~ to-r-sb-y-.se-

31 1 Bakgrund 1. Bakgrund och syfte I bibliotekslagen står: 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet p biblioteksomrfldet Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Kungliga biblioteket (KB) har uppdraget att följa upp hur planerna är utformade och hur de används och är härigenom garant för nationell uppföljning, samordning och kvalitetsutveckling. Kommunens biblioteksplan gäller alla bibliotek i kommunen, inte enbart folkbiblioteken. Biblioteksplanen ska ge en samlad bild av kommunens biblioteksverksamhet. Planen ska ange inriktningen för biblioteksverksamheten och den ska utvärderas och revideras årligen. Remissinstanser för planen är: Barn- och utbildningsnämnden De politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige Planen ska därefter fastställas av kommunfullmäktige. 2

32 2 styrdokument för biblioteksverksamheten 2.1 Bibliotekslagen I bibliotekslagen anges följande: - 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. - Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. (Svensk författningssamling 2013:801) 2.2 skollagen I skollagen sägs följande: 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. (SFS 2010:800) 2.3 Kulturavdelningens mål Kulturavdelningens mål är: - Läsfrämjande aktiviteter och projekt med inriktning framförallt på barn och ungdomar - Kulturell programverksamhet som visar på mångfald och bredd, både i uttrycksformer och i geografisk spridning över kommunen - stärka bibliotekens roll som demokratiska mötesplatser tillgängliga för alla - Arbeta för att minska den digitala klyftan 2.4 Torsby kommuns värdegrund ( ) Kommunen skall arbeta utifrån en värdegrund med: - respekt för alla människors lika värde - hänsynstagande till människors självbestämmande, värdighet och integritet i alla situationer - ett respektfullt, jämlikt, empatiskt och engagerat bemötande av människor

33 - verksamheter som genomsyras av en humanistisk grundsyn och att prioriteringar utgår från behov oavsett individens förmåga att uttrycka det 2.5 Torsby kommuns "Vision och mål2020" I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar Bra fritid- och kulturutbud med kommunal stimulans Fortsatt satsning på kompetensutveckling 2.6 Regional biblioteksstrategi I "Regional biblioteksstrategi för Värmland " står följande utvecklings och fokusområden för biblioteket: Det gränslösa biblioteket Bibliotekens utbud av medier - Tillgänglighet för grupper med särskilda behov Barn och ungdom Läsfrämjande åtgärder Biblioteket som mötesplats och arena för kulturupplevelser - Personalen - kompetens och bemötande Kommunikation och marknadsföring - Gemensamma tekniska lösningar - Infrastruktur för fri information 2.7 Unescos folkbiblioteksmanifest Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) uttrycker - att bibliotekets samlingar och tjänster ska omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov ska tjäna som grundläggande princip

34 3/ - att folkbibliotekets tjänster ska vara tillgängliga för alla och att det ska göra alla slag av kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare 2.8 Unescos skolbiblioteksmanifest Unescos skolbiblioteksmanifest fastslår att skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet och att skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans mål sättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvända re. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikations former Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika ideer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning Att främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. 3 Vad händer i vår omvärld? Befolkningen i Torsby kommun beräknas minska med 87 personer per år under de kommande sju åren samtidigt som åldersstrukturen förskjuts och befolkningen blir allt äldre. En stor del av kommunens invånare bor utanför tätorten och biblioteket

35 måste sträva efter att vara tillgänglig för kommuninvånaren oavsett var hen bor. Den digitala klyftan fortsätter att växa. Att ha tillgång till och att kunna använda digitala medier är ett fokus- och utvecklingsområde för kommunen och för biblioteken. Biblioteken ska också arbeta för att minska den digitala klyftan och bl.a. erbjuda publika datorer och till viss del även handledning för besökaren. Biblioteken är viktiga mötesplatser, ett demokratiskt rum, tillgängligt för alla; en gränslös mötesplats. Tidsbrist för vissa, mer fritid för andra är ytterligheter som påverkar bibliotekets verksamhet. I Sverige som helhet minskar boklånen men man läser mer. Vad innebär det för biblioteken? Biblioteken ska värna om sin plats som informationslots, lokalt ankare och kulturhus och arbeta för ett demokratiserat lärande och skapande. 4 strategier för framtiden Organisation Organisationen måste anpassas till personal, befolkningsutveckling, samhällsutveckling och samarbetet inom Bibliotek Värmland ska utvärderas årligen. Kompetensutveckling För att möta de förändrade krav och förväntningar som ställs på bibliotekspersonalen krävs kompetensutveckling framförallt när det gäller digital kompetens och MIK, Medie- och informationskunnighet 5 Barn och ungdom Förskolan Högläsning främjar de minsta barnens språkutveckling, skapar läsglädje och stimulerar fantasin. Vuxna har en betydande roll för barns intresse för läsning och därför samarbetar vi med Barnavårdscentralen (BVC) och förskolan. Vi vänder oss också till föräldrar. För att öka tillgängligheten och tillgodose våra låntagare

36 33 med funktionsnedsättning har biblioteket en hylla med specialanpassade böcker, en s.k. "Äppelhylla". Mål öka barnens och föräldrarnas intresse för böcker och läsning öka antalet besök på biblioteket av föräldrar med småbarn öka antalet utlån av småbarnsböcker strategier utdelning av "Barnets första bok" till nyfödda barn i kommunen regelbundna sagostunder på biblioteket och i förskolan vägledning för föräldrar i barnbokshyllan bokkassar till förskolan för hemlån anordna programverksamhet för barn i olika åldrar, t. ex. teater, utställningar, sagostunder, bokprat 6 Grundskolan Grundskalebiblioteken hör till barn- och utbildningsnämnden. I nuläget är biblioteken på Holmesskolan, Frykenskolan och Kvistbergsskolan bemannade på deltid av behörig personal. Övriga skolor besöks av bokbussen två gånger i månaden. I kommunen finns sju grundskolor varav två har årskurs 6-9. Det finns dessutom en friskola med årskurs l - 6. skolbiblioteket ska vara ett stöd i skolans pedagogiska arbete och ska spela en viktig roll för det lässtimulerande arbetet genom sitt utbud och de kunskaper som finns om lämplig litteratur för den enskilde eleven. Mål stimulera till läsning driva läsprojekt

37 /l/ /fj (_); e arbeta för ett aktuellt bestånd av böcker och andra medier uppmärksamma barn och ungdomar med särskilda behov e e e biblioteken ska vara fysiskt tillgängliga med plats för rullstol utbildning i informationssökning för elever och pedagoger utbildning i källkritik för elever och pedagoger strategier använda talbokstjänsten Legimus för nedladdning av böcker i arbetet med barn med särskilda behov samverka med kommunbiblioteket och härigenom vara en resurs för lärarna i deras undervisning e e lässtimulans via boksamtal, bokprat och referenssamtal med elever och lärare läsfrämjande aktiviteter som ex: bokjuryn 7 Gymnasieelever Målet med verksamheten är att biblioteket, som är integrerat med folkbiblioteket, ska vara ett stöd för skolans pedagogiska arbete. Mål biblioteket ska ge eleverna de verktyg som behövs för att kunna söka och värdera relevant information och för att underlätta för framtida högskolestudier biblioteket ska vara en resurs för lärarna i deras undervisning och strategier biblioteket införskaffar den litteratur som behövs för skolarbetet, dock inte läromedel biblioteket finns tillgängligt för utbildning, stöd och råd för både pedagoger och elever