Revisionsplan Inledning. 2. Revisorernas uppdrag. Samordnad revision. Kommunrevisionen Sundsvalls kommun

Transkript

1 1. Inledning Kommunrevisorernas uppgifter följer av kommunallag, revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. I denna revisionsplan redovisas planerade granskningar år Förändringar om vad som ska granskas kan komma att ske under året. 2. Revisorernas uppdrag Revisorerna granskar och prövar om: verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig För att ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning granskar revisorerna årligen all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Med all verksamhet avses styrelsers och nämnders verksamheter som utförs inom deras verksamhetsområden, såväl i egen regi som av externa utförare. Granskningen av styrelsens/nämndens styrning och interna kontroll är central, särskilt i situationer där organisation och former för utförande varierar och förändras över tiden. Delårsrapport och årsredovisning, inklusive den sammanställda redovisningen granskas årligen. Revisorerna bedömer om resultaten i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin. Revisionen granskar också kommunens samlade verksamhet i förvaltning och företag ur ett övergripande ägar- och styrperspektiv. Kommunstyrelsens uppsikt är av central betydelse i ägarstyrningen och förvaltningskontrollen och därmed också för revisorernas granskning. Vår bedömning utifrån uppdraget lämnas i revisionsberättelsen. Samordnad revision Samordnad revision mellan kommunförvaltningen och dess företag är ett viktigt instrument för ägarens (kommunfullmäktiges kontroll och uppföljning. Som lekmannarevisorer granskar vi därför även den verksamhet som bedrivs i bolagen. Den samordnade revisionen ger förutsättningar att bedöma hur kommunen arbetar med ägarstyrning och förvaltningskontroll. Granskningen sker utifrån ett övergripande styrperspektiv där ägardirektiven och kommunstyrelsens uppsikt är viktiga inslag. Lekmannarevisorns uppgift i de kommunala bolagen är att granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om 1

2 den interna kontrollen är tillräcklig samt om anvisningar från årsstämman följs. Granskningen ska ske enligt god sed och resulterar i en granskningsrapport med tillhörande granskningsredogörelse som presenteras för årsstämman via bolagens styrelse. Granskningsrapporten ska även fogas till revisionsberättelsen avseende kommunen. 3. Risk och väsentlighet Grunden för uppdraget och den planerade revisionsinriktningen är en risk- och väsentlighetsbedömning som revisorerna genomförde i januari-februari Den tar sin utgångspunkt i förändringar i omvärlden, den aktuella situationen i samt iakttagelser från tidigare års granskningar. I bedömningen av granskningar har risker i verksamheterna beaktats. 4. Granskningar Revisionen ska årligen granska all verksamhet i den omfattning som följer av god revisionssed. Utgångspunkten för granskningen är de mål och uppdrag som fullmäktige gett kommunstyrelse och nämnder. Granskningen ska ge svar på hur nämnder och styrelser mottar, genomför och återredovisar mål och uppdrag. Den årliga granskningen sker genom såväl grundläggande som fördjupade granskningar. Grundläggande granskning Den årliga grundläggande granskningen bygger på en kombination av olika metoder och tillvägagångssätt med syfte att bedöma om nämnder och styrelser har en tillfredsställande styrning och intern kontroll. Löpande granskning av nämnder En väsentlig del i den grundläggande granskningen är den granskning som revisorerna gör löpande under året utifrån sitt bevakningsansvar. Revisorerna har fördelat bevakningsansvaret för nämnderna enligt följande: Kommunstyrelsen Rodney Engström Personalnämnden Olle Åkerlund, Lena Brunzell Lantmäterinämnden Göte Stenlund, Thomas Jäärf Barn- och utbildningsnämnden Elisabet Bergström, Ulf Broman Kultur- och fritidsnämnden Lena Brunzell, Olle Åkerlund Miljönämnden - Lena Brunzell, Olle Åkerlund Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration - Göte Stenlund, Thomas Jäärf Socialnämnden Göte Stenlund, Thomas Jäärf Stadsbyggnadsnämnden Göte Stenlund, Thomas Jäärf Överförmyndarnämnden Elisabet Bergström, Ulf Broman 2

3 I den löpande granskningen tar revisorerna del av grundläggande dokument, t ex: - mål- och resursplaner - ekonomi- och verksamhetsrapporter - delårsrapporter och bokslut - riktlinjer - beslutsunderlag - protokoll Under året tar revisorerna även del av den uppföljning som nämnderna gör av anlitade externa utförare samt en avrapportering kring nämndernas och styrelsens interna kontroll. Möten med nämnderna Revisorerna träffar nämndernas presidium. Mötena är planerade så att nämnderna på förhand vet vilka frågor som ska behandlas. Nämnderna besvarar frågorna skriftligen till revisorerna innan mötet så att det finns förutsättningar för fördjupade diskussioner under mötet. Årets möten kommer att genomföras under november månad. Frågorna kommer att skickas till nämnderna i, vilka ombeds att skicka skriftliga svar till revisionen. Under 2018 planerar revisorerna att behandla följande områden på nämndsmötena. Vid revisorernas majmöte fastställs slutligt vilka frågor som ska behandlas. Information Ett sätt att följa verksamheten inom områden som bedöms väsentliga är att bjuda in ansvariga tjänstemän för information på revisionssammanträden. Under 2018 planeras följande att granskas på detta sätt: Våren 2018 Dataskyddsombud vid MRF informerar om status för arbetet med förberedelser i kommunkoncernen kring införandet av GDPR vid sammanträdet i maj. Hösten 2018 Tjänsteperson med kännedom om kommunens bilpool informerar revisorerna vid sammanträdet i september Kommundirektör bjuds in till sammanträdet i november. Löpande granskning av nämndernas interna styrning och kontroll kopplat till redovisningsrevisionen Granskningen av intern kontroll i redovisningsrevisionen syftar till att kontrollera om rutiner och kontroller är tillräckliga för att säkerställa att den löpande redovisningen och årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. I planeringsfasen sker en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys avseende den ekonomiska redovisningen. Med hjälp av analysen inriktas revisionen mot de områden där risken för väsentliga fel är störst. Utöver denna granskning sker ett antal andra granskningsinsatser t ex: 3

4 - Kontroll av väsentliga förändringar i redovisningsprinciperna jämfört med tidigare år - Analys av konton genom stickprov. Exempel på konton som granskas är: - konton med stora/oväntade budgetavvikelser eller där risken för fel kan vara stor - förtroendekänsliga konton (t ex konsultkostnader, representation, resor - andra väsentliga konton (t ex juridiska konsultationer - Översiktlig granskning av skatter och avgifter - Granskning av att räkenskapsmaterialet uppfyller de krav som ställs i lagstiftning och god sed Granskning av delårsbokslut och delårsrapport Revisionen ska granska en delårsrapport omfattande minst 6 månader och högst 8 månader. Granskningen inriktas på att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Granskningen innefattar även kontroller av att kommunens delårsrapport överensstämmer med anvisningarna i lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Granskningsresultaten vid delårsbokslutet utgör en viktig information inför granskningen av årsbokslutet. Resultatet från granskningen sammanfattas i en rapport från granskningen och utlåtandet om delårsrapporten som lämnas till fullmäktige. Granskning av årsbokslut och sammanställd redovisning Granskning av årsredovisningen syftar till att bedöma om årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat och ställning d v s att: tillgångar och skulder existerar och avser kommunen tillgångar och skulder värderats och klassificerats rätt kommunens samtliga tillgångar och skulder redovisats inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt och avser verksamhetsåret årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed enligt de regler som finns för kommuner Granskningen syftar även till att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med fullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning. Granskningen omfattar: Förvaltningsberättelse och nämndernas verksamhetsberättelser Investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Sammanställd redovisning Utgångspunkterna i granskningen är den risk- och väsentlighetsanalys som upprättas i granskningen av årsbokslutet. Resultatet från granskningen sammanfattas i skriftlig rapport och i den årliga revisionsberättelsen. 4

5 Fördjupade granskningar I det följande redovisas de granskningsprojekt som prioriterats vid revisorernas planeringsmöte. Beslutsuppföljning Ett beslut i en politisk församling innebär oftast att någon form av åtgärd ska utföras. För att åtgärden ska kunna utföras måste beslutet vara klart formulerat i protokollet. Beslutet bör, om möjligt, innehålla uppgift om när åtgärden senast ska utföras och/eller träda i kraft. Ett viktigt led i beslutsprocessen är att besluten expedieras snarast möjligt samt att uppföljning av att besluten verkställts och eventuella avvikelser från beslutet rapporteras till beslutsfattarna. Kommunallagen reglerar inte hur beslutsexpediering ska ske utan respektive kommun måste finna sina egna former för detta. I beslut som utgör myndighetsutövning finns däremot i förvaltningslagen vissa grundläggande regler om hur beslut ska kommuniceras (och expedieras till berörd part. Varje kommun behöver ha en tydlig process för verkställighet och uppföljning av ärenden. Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden, överförmyndarnämnden samt barn- och utbildningsnämnden säkerställer att fattade beslut effektueras och om nämnderna har ändamålsenliga bevaknings- och återrapporteringsrutiner. Granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av Servicecenter Beslut att inrätta servicecenter i fattades av kommunfullmäktige ( 152. Syftet var att öka effektiviteten och minska kostnaderna för administrationen genom att samla tjänster som samutnyttjas av flera förvaltningar. I november samma år fattades beslut om att servicecenter organiseras inom kommunens organisation. I januari 2015 ( fattade kommunstyrelsen beslut om att etablera servicecenter organisatoriskt placerat under kommunstyrelsen. Servicecenter inom har hand om det interna verksamhetsstödet för både kommunens förvaltningar och kommunens bolag. Verksamheten inom servicecenter innefattar främst områdena HR, IT och ekonomi/administration. I den utredning 1 som gjordes inför fullmäktiges beslut togs följande prioriterade krav fram för servicecentret. Enligt utredningen visar de prioriterade kraven vilket övergripande mål och vilken strategi som finns för Servicecenter. Nedanstående prioriterade krav skulle ligga till grund för hur målbilden, styrmodellen och organisationen för servicecenter definierades och utformades. 1. Servicecentret ska erbjuda ett gemensamt och standardiserat tjänsteutbud till samtliga förvaltningar och bolag inom koncern 2. Inledande fokus på transaktionella och administrativa tjänster, men i takt med ökad mognadsgrad även överväga att inkludera mer konsultativa och rådgivande tjänster 3. Servicecentret skall arbeta processorienterat och säkerställa gemensamma arbetssätt 1 Redogörelse för projektet servicecenterutredningen i Sundsvall kommun, PwC

6 4. Genom strukturerad och kontinuerlig uppföljning möjliggöra ständig utveckling och förbättring 5. Kvalitet och kundfokus genom ändamålsenligt tjänsteutbud där nytta och kvalitet balanseras mot kostnad och effektivitet. 6. Servicecentret skall vara transparent genom tydliga roller och ansvar både för beställare och utförare 7. Servicecentret skall anamma och jobba utifrån ett lean förhållningssätt både vad gäller det interna arbetet, men även ur ett helhetsperspektiv för att skapa effektiva flöden i processernas helhet. 8. Servicecentret har mandat att driva kommunkoncernens standardiseringsagenda och detta accepteras och efterlevs av förvaltningar och bolag. Mot bakgrund av genomförd risk- och väsentlighetsanalys ser revisorerna en risk för att verksamheterna inte alltid får det stöd och den hjälp som de behöver. Revisorerna har därför beslutat att genomföra en granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av servicecenters uppdrag kopplat till ekonomiadministrativa tjänster. Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer sitt samordnande och stödjande uppdrag samt om verksamheten inom servicecenter bedrivs ändamålsenligt. Strategiskt underhåll av gator, vägar, fastigheter s materiella anläggningstillgångar har ett bokfört värde om ca miljoner kronor. Av dessa utgör fastigheter/byggnader ett bokfört värde om ca miljoner kronor, gator, vägar och parker ca 989 miljoner kronor, maskiner och inventarier ca 189 miljoner kronor och pågående investeringar ca 900 mkr. Kommunen har således att förvalta och underhålla betydande tillgångsvärden. För att uppfylla kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning är det av väsentlig betydelse att kommunen har tydliga mål och strategier för hur materiella tillgångar ska underhållas för att undvika kapitalförstöring. Ett eftersatt underhåll riskerar att på sikt innebära allvarliga konsekvenser för kvalitet och säkerhet men även förorsaka höga kostnader för framtida generationer. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys för 2017 bedömt det som väsentligt att granska kommunens strategiska arbete med avseende på underhåll av materiella tillgångar i form av byggnader samt gator och vägar. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden säkerställt att det finns tydliga planer och strategier för att säkerställa att ändamålsenliga underhållsåtgärder sätts in i rätt omfattning och i rätt tid. IT-säkerhet All verksamhet blir i allt högre grad beroende av informationsteknologi (IT i olika former. Verksamheter som vi tidigare inte förknippade med nyttjande av IT-verktyg och IT-stöd blir allt mer beroende av fungerande system. Detta gäller i allra högsta grad verksamheter som bedrivs i kommuner och kommunalägda bolag där det ofta bedrivs samhällsviktig verksamhet. 6

7 En verksamhets beroende av IT medför dock risker. Ett exempel är den ökade sårbarheten vid olika former av driftstörningar. Det är därför väsentligt att ta reda på hur informationssäkerhetsarbetet hanteras. Utifrån vilka regler och anvisningar hanteras säkerhetsarbetet och hur sker kommunikationen och underhållet av använda system? Kommunrevisorerna tillika lekmannarevisorerna i kommunens bolag har i sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att den interna kontrollen kopplat till IT-strukturen är av väsentlighet att granska, i syfte att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig samt identifiera om det finns risk att stödprocesser kopplat till IT-systemen inte är fullt ut fungerande och ändamålsenliga. Syftet med granskningen är att bedöma om den interna kontrollen kopplat till IT-strukturen är stabil och uppfyller verksamheternas krav på ändamålsenlighet. Trygghet i skolan Huvudmannen har enligt skollagen och diskrimineringslagen ett långtgående ansvar i alla led när det gäller att motverka kränkande behandling. Rutiner och aktiva insatser förväntas finnas på plats för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling, vilket framgår bland annat av Skolverkets allmänna råd på området. Vidare ska det förebyggande arbetet i stor utsträckning ske under medverkan av eleverna, vilket framgår av särskild förordning. Sammantaget krävs att huvudmannen kontinuerligt uppdaterar och följer upp rutiner och riktlinjer, samt ger förutsättningar för att styrande och stödjande dokument blir levandegjorda inom ansvarsområdet. De förtroendevalda revisorerna har med utgångspunkt i detta beslutat genomföra en granskning av barn- och utbildningsnämndens arbete för att skapa trygghet i skolan och motverka kränkande behandling. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om barn- och utbildningsnämnden har tillräckliga rutiner för att motverka kränkande behandling och främja likabehandling inom grundskolan. Strategiskt arbete för att minimera ohälsa bland barn och unga Elevhälsans uppdrag har under de senaste åren såväl förtydligats som vidgats i och med den nya skollagen och vägledande nationella dokument. Här tydliggörs en förväntan på att elevhälsan ska utgöra en tillgänglig och samlad resurs, vars verksamhet präglas av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Detta arbete kan bland annat handla om att motverka stress, främja elevernas hälsa samt frågor rörande elevernas trivsel och närvaro. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. I skollagen anges även att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Sammantaget ställer detta stora krav på förmågan att organisera, styra och leda elevhälsoverksamheten på ett ändamålsenligt sätt. De förtroendevalda revisorerna har med utgångspunkt i detta beslutat genomföra en granskning av elevhälsan i Sundsvalls kommun. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma huruvida elevhälsans arbete i bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. 7

8 Medelsförvaltning Kommuner och landsting ska enligt kommunallagen förvalta sina medel så att lagens krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ansvarar för att meddela föreskrifter om medelsförvaltning och pensionsmedelsförvaltning. Styrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. I kommunallagen och dess förarbeten föreskrivs särskilt för pensionsmedel att fullmäktige ska meddela föreskifter för dessa och att kommunstyrelsen ingående ska utvärdera placeringsverksamheten och överväga en omprövning av föreskrifterna inför fullmäktige, minst en gång per år. I av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy för Sundsvalls kommunkoncern ( återfinns fullmäktiges regler för hur medelsförvaltning omfattande likviditetsförvaltning, pensionsmedelsförvaltning och skuldförvaltning ska handhas. Ansvaret för kommunens medelsförvaltning åvilar kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige har under 2017 beslutat om en ny Finanspolicy. Med anledning av detta har kommunens revisorer bedömt det som väsentligt att granska kommunens medelsförvaltning. Granskningens övergripande syfte är att granska hur kommunstyrelsen säkerställt tillämpningen av fullmäktiges Finanspolicy. Integration och etablering Sverige har de senaste åren tagit emot många flyktingar. Att ge nyanlända förutsättningar att etablera sig är en stor utmaning som engagerar flera aktörer, både inom och utanför kommunen. För att stödet ska vara effektivt ställs stora krav på systematisk styrning och samverkan. Mot bakgrund av genomförd risk- och väsentlighetsanalys har revisorerna valt att granska integrationsarbetet i kommunen. Det över gripande syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med flyktingmottagande samt om det finns väl fungerande samarbete mellan de aktörer som har till uppgift att ge flyktingar stöd för att etablera sig i samhället. Uppföljning tidigare av granskningar Revisorerna har beslutat att följa upp tidigare genomförda granskningar, som en del i revisorernas arbete under mandatperioden. Revisorerna följer upp granskningar, i vilka de lämnat rekommendationer eller där revisorerna identifierat förändringar i verksamhet, organisation eller lagstiftning som kan medföra en ökad risk. I sin risk- och väsentlighetsanalys har revisorerna identifierat att det finns en risk för att fullmäktiges och nämndernas mål inte uppfylls, om rekommendationerna i nedanstående granskningar inte är åtgärdade. Följande granskningar ingår i årets uppföljning: Socialsekreterarnas arbetssituation (2016 Styrning genom styrande dokument (steg 3 (2016 Lönegranskning (2016 8

9 Syftet med den uppföljande granskningen, är att identifiera och bedöma vidtagna åtgärder inom revisorernas rekommendationer. Ytterligare granskningar kan tillkomma. 5 Lekmannarevision Lekmannarevisorernas uppdrag definieras i aktiebolagslagen. Det överensstämmer med uppdraget som förtroendevald revisor med ett väsentligt undantag, lekmannarevisorerna ska inte granska om räkenskaperna är rättvisande. Detta åligger den auktoriserade revisorn i bolaget. Lekmannarevisorns uppgift i de kommunala bolagen är att granska och bedöma huruvida bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen är tillräcklig samt om ägardirektiven följs. Granskningen ska ske enligt god sed och resulterar i en granskningsrapport med tillhörande granskningsredogörelse som presenteras för årsstämman via bolagens styrelse. Granskningsrapporten ska även fogas till revisionsberättelsen till kommunfullmäktige. Lekmannarevisorerna kommer med utgångspunkt i sin risk- och väsentlighetsbedömning genomföra fördjupade granskningar av de kommunala bolagen. Lekmannarevisorerna kommer att träffa bolagens ledningar för en fördjupad dialog om bolagets verksamhet under oktober månad, (efter delårsrapport 2, tillsammans med den auktoriserade revisorn. Syftet med dialogen är att få ledningens syn på bolagens utveckling och den interna kontrollen i verksamheten. Lekmannarevisorerna och den auktoriserade revisorn utför sina respektive uppdrag självständigt men samverkar. I följande tabell framgår vilka som är lekmannarevisorer i respektive bolag: Bolag Ordinarie Ersättare Stadsbacken AB Rodney Engström Ulf Broman Sundsvalls Energi AB Olle Åkerlund Ulf Broman REKO Sundsvall AB Olle Åkerlund Ulf Broman Korsta Oljelager AB Olle Åkerlund Ulf Broman Sundsvall Elnät AB Ulf Broman Olle Åkerlund ServaNet AB Ulf Broman Olle Åkerlund Sundsvall Vatten AB Elisabet Bergström Rodney Engström MittSverige Vatten AB Elisabet Bergström Rodney Engström Medelpads Räddningstjänstförbund Göte Stenlund Mitthem AB Göte Stenlund Thomas Jäärf SKIFU AB Thomas Jäärf Elisabet Bergström Sundsvalls Hamn AB Thomas Jäärf Lena Brunzell Sundsvall Oljehamn AB Thomas Jäärf Lena Brunzell Sundsvall Logistikpark AB Thomas Jäärf Lena Brunzell Midlanda Fastighets AB Lena Brunzell Thomas Jäärf Midlanda Flygplats AB Lena Brunzell Thomas Jäärf Norra Kajen Exploatering AB Olle Åkerlund Elisabet Bergström Norra Kajen Holding AB Olle Åkerlund Elisabet Bergström 9

10 Bolag Ordinarie Ersättare Norra Kajen Kvarter; 3 AB, 8 AB, 11 Olle Åkerlund Elisabet Bergström AB Norra Kajen Utveckling AB Olle Åkerlund Elisabet Bergström Kommungaranti Skandinavien Ulf Broman Försäkrings AB Svenska kommunförsäkring AB Ulf Broman Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Lena Brunzell Elisabet Bergström Scenkonstbolaget AB Elisabet Bergström Ulf Broman Biogas i Mellansverige AB Rodney Engström Ulf Broman 6 Revisorernas kompetensutveckling Revisionen medverkar i nätverk/erfarenhetsutbyte med andra kommuner och landsting. Revisorerna deltar i EYs nationella konferenser för förtroendevalda revisorer i Stockholm i maj. Sedan flera år sker en årlig konferens med revisorerna i Umeå respektive Luleå kommun. Revisorerna i arrangerar årets konferens i september. Den ideella föreningen FFR, föreningen förtroendevalda revisorer i kommuner och landsting i mellannorrland, har årliga möten på våren och hösten där revisorerna deltar. Vårmötet är maj i Örnsköldsvik. 7 Kommunikation En strävan är att granskningsrapporterna ska vara lättillgängliga för såväl förtroendevalda, medborgare samt förvaltningar. När revisorerna fastställt rapporten överlämnas den till styrelsen/nämnden för yttrande. Rapporten skickas också till kommunfullmäktige. Revisorerna står till förfogande och presenterar gärna granskningsrapporter för de nämnder som omfattas av granskningen. Revisorerna har årliga överläggningar med kommunfullmäktiges presidium. Kommunrevisorernas hemsida innehåller revisionsplan, granskningsrapporter, missiv och styrelsens/nämndernas svar på antagna granskningsrapporter. 10