Planarbetsprogram

Transkript

1 Förslag till Planarbetsprogram Bild: Kv Kanoten AQ arkitekter Koncept februari

2

3 Innehållsförteckning Syfte 4 Om planläggning 4 Prioritering av planläggningsinsatser 7 Projektförteckning 8 Översikt - prioriterade planprojekt 10 Bilaga: Avslutade projekt sedan förra planarbetsprogrammet Bilaga: Uppföljning av projekt från förra planarbetsprogram

4 Syfte Varje år upprättas ett arbetsprogram för planer (översiktsplan, detaljplaner etc.) som beskriver planläggningsverksamheten för de kommande två åren. Programmet är ett instrument för att inrikta kommunens planverksamhet, att prioritera planläggningsinsatser och att samordna kommunens resurser och insatser för planläggning och plangenomförande. Om planläggning Mål för planläggningen Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. (PBL 1 kap 1 ) Mål och riktlinjer till grund för den fysiska planeringen finns uttryckta i ett flertal dokument. Grundläggande mål anges i Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken samt i av riksdagen antagna nationella miljökvalitetsmål. I flera kommunala planer och program formuleras mål som är av vikt för mark- och vattenanvändning och utformning av den fysiska miljön. Övergripande mål för Karlstads utbyggnad inom ramen för visionen Livskvalitet Karlstad uttrycks bl.a. i kommunens översiktsplan. Kommunen har en ledande roll som samordnare av olika intressen. En grundläggande uppgift är att göra en avvägning mellan olika intressen som ska iakttas när mark- och vattenområden tas i anspråk eller där ändrade användningssätt aktualiseras. Omtanken om naturvärden, kulturvärden och bebyggd miljö engagerar individer, grupper av människor, ideella organisationer och företrädare för näringsliv och samhälle. En av planläggningssystemets hörnstenar är att sörja för att alla intressenter/samhällsmedborgare ska ha insyn i förändringsprocesserna i samhället och att kunna delta i och påverka dem. Planläggningens instrument Översiktsplanen (ÖP) är ett samlat beslutsunderlag som belyser och avväger allmänna intressen. Den är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller användning av mark och vatten och bebyggelseutveckling för att nå det övergripande målet att skapa en god livsmiljö. Den är vägledande för efterföljande beslut: för detaljplaneläggning m.m., tillståndsgivning och som information om lokala förutsättningar till intresserade parter. Översiktsplanen saknar rättsverkningar. För vissa områden, där större detaljeringsgrad önskas, görs fördjupningar av översiktsplanen (FÖP). I de delar där rättigheter och skyldigheter behöver regleras vid exploatering upprättas detaljplaner (DP). Detaljplanen reglerar tillåten användning, ger byggrätter, kan reglera skilda hänsynstaganden till befintlig miljö liksom föreskriva miljövillkor vid förändringar. Kommunen har generellt ett ekonomiskt åtagande och ansvar för investeringar och drift av gator, parker och vissa andra anläggningar. Detaljplanen kan grundas på ett planprogram som anger utgångspunkter och mål för planen. Översiktsplanen med fördjupningar kan i vissa fall fungera som planprogram. Områdesbestämmelser (OB) kan upprättas för viss reglering av bebyggelse och den yttre miljön. Bygglovplikten kan ökas eller minskas. Grunddragen för markanvändning liksom största tillåtna byggnads- eller bruksarea för fritidshus m.m. kan preciseras. Områdesbestämmelser kan användas enbart i de fall syftet med områdesbestämmelserna har stöd i antagen översiktsplan och för att säkerställa översiktsplanens intentioner eller för att tillgodose riksintressen enligt Miljöbalken. 4

5 Planprocessen Detaljplanearbete kan initieras av behovet att lokalisera en verksamhet i kommunen eller av önskemål från markägare/byggherre/exploatör att använda ett område för en viss verksamhet. I många fall är kommunen själv initiativtagare till planläggning, som ansvarig för en verksamhet och/eller som markägare. Innan stadsbyggnadsnämnden kan besluta om planläggning ska lokaliseringens lämplighet prövas dvs. om markanvändningen är förenlig med Plan- och bygglagens krav att Mark och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov (PBL 2:1). När det är fråga om att lokalisera en verksamhet behöver en lokaliseringsutredning gö ras, som också tar utgångspunkt i PBL 2:1. När lokaliseringens lämplighet klarlagts ger stadsbyggnadsnämnden stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till (ändrad) detaljplan för det aktuella området. Översiktsplanearbete initieras av kommunen genom beslut av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Tillvägagångssättet för upprättande av planer regleras i Plan- och bygglagen. Syftet med regleringen är dels att garantera att ett gott och fullödigt beslutsunderlag kommer fram och dels att ge medborgarna god insyn i och möjlighet till delaktighet i planprocessen. Resurser för planarbete Kommunens arbete med planläggning handläggs och samordnas av stadsbyggnadsförvaltningen, som på stadsbyggnadsnämndens uppdrag leder och styr stadsbyggandet i kommunen. Förvaltningen har också en viktig uppgift i arbetet med lokalisering av olika verksamheter i kommunen. Kommunens översiktsplanearbete leds av kommunledningskontoret. Andra förvaltningar medverkar i planarbetet inom sina respektive kompetensområden. För större planuppdrag bildas förvaltningssammansatta projektgrupper i samband med att planarbetet påbörjas. Det översiktliga planarbetet innebär uppbyggnad av handlingsstrategier för kommunens offensiva handlande både internt och gentemot utomstående intressenter och aktörer. Värdet av den uppbyggda handlingsstrategin och handlingsberedskapen tas till vara när planens intentioner och förslag konkretiseras för genomförande. Översiktligt planarbete (översiktsplanen med fördjupningar och mer övergripande programarbete) bekostas med skattemedel. Detaljplaneläggning bekostas genom planavgifter som antingen tas ut i samband med planarbetet genom särskilt avtal (planarbetsavtal) med byggherre/exploatör eller vid bygglov när planens byggrätt tas i anspråk. Rätten att ta betalt för planläggning regleras av PBL och planavgiften beräknas normalt efter Stadsbyggnadsnämndens bygglovtaxa. Planarbetsprogrammets genomförande förutsätter att stadsbyggnadsförvaltningen får erforderliga personella och ekonomiska resurser, via budget och intäkter. 5

6 Beslut om planer Översiktsplanen samt ändringar och fördjupningar av den antas av kommunfullmäktige. Detaljplaner och områdesbestämmelser antas också av kommunfullmäktige. Fullmäktige har uppdragit åt stadsbyggnadsnämnden att anta detaljplaner av mindre omfattning då åtgärden inte är av allmän eller principiell betydelse (kommunfullmäktiges beslut den 19 december 1991, 78). Planer som har god förankring i andra beslut av kommunfullmäktige (t.ex. i översiktsplanen, kommunens bostadsplaneringsprogram och stadsbyggnadsnämndens arbetsprogram för planer) antas normalt av stadsbyggnadsnämnden. Planprogram godkänns av stadsbyggnadsnämnden. Planberedskap Ett av målen för planläggningsverksamheten är att skapa planberedskap, så att det finns planlagd mark för olika ändamål när behov aktualiseras. Om Karlstad ska nå folkmängden invånare, enligt visionen Livskvalitet Karlstad , på en generation (ca 25 år), innebär det att vi ska planera för en befolkningstillväxt motsvarande personer per år. Detta skulle motsvara ett bostadsbyggnadsbehov genomsnittligt under perioden på ca 415 lägenheter per år. Siffran grundar sig på en antagen genomsnittlig hushållsstorlek på något under två boende per hushåll och kompensation för avgång av lägenheter i bostadsbeståndet genom t ex lägenhetssammanslagningar, rivning, ändrad användning etc. Kommunen har en god planberedskap vad gäller bostadsbyggande genom lagakraftvunna planer som kan genomföras omgående samt genom pågående planprojekt. Med detta som utgångspunkt kan med god marginal en bostadsproduktion om 500 lägenheter per år upprätthållas de närmast kommande tre-fyra åren. Ett omfattande planarbete pågår för att klara planberedskapen för ytterligare ett antal år med samma omfattning. Planberedskapen för verksamheter, särskilt småindustri och liknande, är begränsad. Kommunen har endast ett mindre antal planlagda tomter för industriändamål som kan upplåtas direkt. Några mindre tomter finns inom t.ex. Ilanda, Stockfallet och Våxnäs. Den industrimarksutredning som färdigställdes i början av 2009 pekar på ett antal områden som kan planläggas, t.ex. Herrövägen i Skattkärr, Djupdalen och Sjöstad. Detaljplan för Bråtebäcken har färdigställts och arbete pågår för delar av Gräsdalen och Zakrisdal. Planberedskap för etablering av handel finns i bl.a. Välsviken, Södra Råtorp och Ilanda. Inom Våxnäs industriområde kan industrifastigheter omvandlas till handel och därtill finns obebyggda tomter för handel i Karlstads centrum. Möjligheterna att ta fram detaljplaner för ytterligare handel inom Bergvik har utretts i fördjupningen av översiktsplanen för Eriksberg. Kontor och liknande verksamheter kan etableras i bl.a. kv. Barkassen, i kv. Fanfaren (i anslutning till NWThuset) och vid Universitetstorget. Planberedskap för andra verksamheter, t.ex. skolor och annan service, samt för publika anläggningar och fritidsändamål, finns endast i liten omfattning. För idrottsverksamhet finns en detaljplan söder om Södra Råtorp. 6

7 Prioritering av planläggningsinsatser Grunder för prioritering Strategiska planen för utgör underlag för prioritering av stadsbyggnadsförvaltningens planarbete. Följande mål bedöms ha störst påverkan på prioritering av planarbeten: Tillväxt Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandat innehåll. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer Attraktiv stad Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad Den goda gröna staden Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden Utöver ovanstående måste det alltid finnas en beredskap för planläggning som behövs som smörjmedel i samhällsbyggandet. Sådana planer är ofta kopplade till konkreta projekt, där en planändring behövs som grund för ett angeläget bygglov. De är ofta svåra att förutsäga, och därför inte möjliga att precisera i den övergripande prioriteringen av kommunens planarbete. Planarbetsprogrammet är indelat i tre nivåer för prioritering enligt nedan: 1 innebär pågående arbete och sådant som vi kommer jobba med under perioden 2 innebär sådant vi kommer jobba med om det finns utrymme 3 innebär att vi endast i undantagsfall kommer påbörja dessa planarbeten Behov av flexibilitet Avsikten med planarbetsprogrammet är att kommunstyrelsen ska ta ställning till de planarbetsinsatser som stadsbyggnadsnämnden ska prioritera och inom sin kompetensram hantera under programperioden. Omprövning av programmet sker årligen. I det löpande arbetet inom stadsbyggnadsnämnden tillkommer successivt nya planuppdrag. För att möjliggöra och underlätta angelägna projekt under löpande verksamhetsår måste det finnas möjligheter till omprövningar vid behov. Den löpande prioriteringen inom planarbetet görs av stadsbyggnadsnämnden och redovisas därefter för kommunstyrelsens tillväxtutskott. Uppföljning Uppföljning av planarbetsprogrammet åvilar stadsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsens tillväxtutskott ska dock ta ställning till väsentliga avvikelser i programförutsättningarna eller obalanser i planproduktionskapaciteten när sådant inträffar. 7

8 Projektförteckning prioriterade planprojekt Planarbetsprogrammet omfattar projekt som bedöms ha strategisk betydelse i större eller mindre utsträckning och som därför ska prioriteras under de två närmaste åren. Under den tiden kan stora svängningar ske vad gäller enskilda projekts aktualitet. Prioriteringarna kan därför vara olika över tiden mot bakgrund av t.ex. konjunkturläge, efterfrågan på bostäder, behov av mark för företagsetableringar m.m. Projektförteckningen grundar sig på stadsbyggnadsförvaltningens uppdragskatalog, som är en lista över samtliga uppdrag till stadsbyggnadsförvaltningen som givits av stadsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Uppdragskatalogen uppdateras kontinuerligt vartefter nya uppdrag ges. Med utgångspunkt i de prioriteringsgrunder som redovisas ovan föreslås nedanstående projekt prioriteras i stadsbyggnadsnämndens planarbete Projekt Diarie Kommentar Antal bostäde Yta handel/ Skede Klart verksamhet Prio 1 1. Översiktliga planer och program, lokaliseringsutredningar 1 Grönstrukturprogram Åtagande i strategisk plan påbörjas 2013 efter Jakobsberg SBN Ny stadsdel på f d flygplatsen startat x 3 Karlstadsstråket Åtagande i strategisk plan startat efter Rud 2:1 SBN Bostäder och handel på Rud startat x 5 Skepparen 15 SBN Stadsutveckling, Viken startat x 6 Stadsbyggnadsvision Löpande arbete löpande efter Detaljplaner för bostäder huvudsakligen flerbostadshus och blandad stadsbebyggelse 7 Björnen 13 SBN Bostäder och handel i centrum 30 påbörjas 2013 x 8 Bävern 9 SBN Bostäder i Haga 30 påbörjas 2013 x 9 Fisken 6 SBN Komplettering med bostäder 15 samråd x 10 Freja 13 m fl SBN Komplettering med bostäder samråd x 11 Freja 5 SBN Komplettering med bostäder samråd x 12 Katrineberg SBN Ny stadsdel i Grundviken 500 startat x 13 Klaraviks Trikåfabrik SBN Ändrad användning till bostäder samråd x 14 Kronkursen 1 SBN Påbyggnad i Kronoparkens centrum startat x 15 Kronoparken 1:24 SBN Studentbostäder startat x 16 Lysen 1, Rud SBN Nya bostäder, Rud 40 startat x 17 Orrleken SBN Bostäder och lekplats startat x 18 Oskarslundskolan SBN Äldreboende, Gruvlyckan startat x 19 Seniorboende Molkom SBN Nya äldrebostäder i Molkom påbörjas 2013 x 20 Svarvaren 12 o 14 SBN Nya bostäder på Sundsta 100 påbörjas 2013 x 21 Trätälja SBN Nya bostäder i centrum 20 startat x 22 Ärtan SBN Nya bostäder, Romstad 50 påbörjas 2014 efter Fören 1 SBN Bostäder Orrholmen påbörjas 2013 x 3. Detaljplaner för bostäder huvudsakligen villatomter och småhusbebyggelse 24 Brödet 1, Alster SBN Nya bostäder, Alster 100 startat x 25 Edsgatan 2:1, 2:33 SBN Småhus 50 påbörjas 2014 efter Färjestad 2:19 SBN Komplettering med bostäder 20 startat x 4. Verksamhetsetableringar m.m. 27 Begravningsplats SBN Ny begravningsplats vid Edsgatan startat x 28 Blåljusbyn SBN Utbyggnad av polishus, mm startat x 29 Graningeskolan SBN Ändrad markanvändning samråd x 30 Gräsdalen östra SBN Utökning av industrimark startat x 31 Lamberget 1:1, Ugnen 3 SBN Industrimark startat x 32 Rötningsanläggning SBN Rötningsanläggning, Heden startat x 33 Skåre mötesspår SBN Förlängning av spår i Skåre startat x 34 Sotaren 2 SBN Pizzahut vid Nobelplan samråd x 35 Stävan SBN Handel vid f d mejeriet startat x 36 Örsholmen TFN SBN Industrimark startat x 37 Vålbergs stationshus SBN Ändrad användning till kontor samråd x 38 Zakrisdal norra SBN Verksamheter och bostäder, mm 200 startat x 39 Molkoms stationshus SBN Ändrad användning till kontor startat x 5. Attraktiv stad 40 Arenautredning SBN Åtagande i strategisk plan startat x 41 Molkom konsum SBN Stadsmiljö startat x 42 Tätortscentra Molkom SBN Stadsmiljöfrågor startat x 43 Tätortscentra Skattkärr SBN Stadsmiljöfrågor startat x 44 Tätortscentra Skåre SBN Stadsmiljöfrågor startat x 45 Tätortscentra Vålberg SBN Stadsmiljöfrågor startat x 46 Östra Zakrisdal SBN Idrottsplats, mm startat x 8

9 Prio 2 Dingelsundet FÖP SBN Översiktsplan Eriksberg DP Detaljplan för handel och verksamheter Trädlärkan 4 SBN Bostäder Gräsdalen 1:8 SBN Bostäder Ulleberg Gäddan SBN Bostäder och bevarande i centrum Kasernhöjden SBN Bostäder Björknäs 1:506 SBN Bostäder vid Ulvsby trä Skattkärrsstrand SBN Bostäder Skattkärrsstrand Prio 3 Stockfallet NO SBN Bostäder Välsviken FÖP SBN , 200Avvaktar framtida behov Stodene 1:37 SBN Småhus Skåre 9

10 33 Översikt - prioriterade planprojekt (översiktliga studier redovisas inte på kartan) Vålberg

11 27 25 Molkom Översiktliga planer 2 Blandad stad 3 Småhus 4 Verksamheter 5 Attraktiv stad 11

12 Bilaga: Avslutade projekt sedan förra planarbetsprogrammet Sedan januari 2012 har följande planprojekt slutförts för stadsbyggnadsnämndens del Godkända/antagna planer och program Planprogram för Brödet, Alster Godkänt SBN maj 2012 Planprogram för Södra Järpetan Godkänt SBN mars 2012 FÖP Eriksberg Antagen KF oktober 2012 Planer som har vunnit laga kraft Detaljplan för Affärsmannen Laga kraft Detaljplan för Tolvmansgatan Laga kraft Detaljplan för Sköldpaddan Laga kraft Detaljplan för Bråtebäcken Laga kraft Detaljplan för Kartberget Laga kraft Detaljplan för Blåklockan Laga kraft Detaljplan för Södra Råtorps skola Laga kraft Detaljplan för ny brandstation i Väse Laga kraft Detaljplan för Gräsdungen inom Gräsdalen Laga kraft Detaljplan för Hotell CCC Laga kraft

13 Bilaga: Uppföljning av projekt från förra planarbetsprogram Projektnamn Eriksberg FÖP Trafikplan Välsviken FÖP Dingelsundet FÖP Bebyggelseutredning för del av Grava och Sanna Planläggning av Jakobsberg Fysiska förutsättningar för kollektivtrafikstråk Stadsbyggnadsprogram Västra älvstråket Åtrervinningsstationer Katrineberg Kanoten Tullholmsviken Seniorboende Ulvsby Skattkärrsstrand Kv Sköldpaddan, Haga Skepparen 15 m.fl, Orrholmen Del av kv Freja Fisken 6 Kv Gäddan, Tingvallastaden Dp Ärtan, Romstad Status Antagen Klar för antagande Vilar Klar för antagande Vilar Klart Inget uppdrag, ej aktuellt Samråd Klar för antagande Vilar, ingen efterfrågan Vilar, genomförandeekonmi Laga kraft Övergått till två detaljplaner, pågår Samråd Ej påbörjat Dp Lysen 1, Långtäppan Samråd Dp Fören, Orrholmen Avvaktar Skepparen 15 Dp kv Svarvaren, Norrstrand Avvaktar program Sundsta Kv Brödet (del av), Alster Samråd Skutberget Klar för antagande Begravningsplats Edsgatan Planprogram Bråtebäcken (industriområde) Laga kraft Zakrisdal norra Bussdepå Välsviken Vilar, ingen efterfrågan Återviningsstation Välsviken Vilar, ingen efterfrågan Kasernhöjden Vilar Orrleken Detaljplan för Tingvalla sportcenter Ingår arenautredning Rudsrondellen Biogasanläggning Heden Kroppkärrs koloniträdgårdsområde Vilar, inget uppdrag Karlstad C Detaljplan behövs ej, inget uppdrag Brandstation Väse-Lund Laga kraft 13

14 Projektnamn Status Gräsdalen 1:1, del av Laga kraft Gräsdalen östra Samråd Gräsdalen 1:2/Zakrisdal 1:1 Blåklockan 16/Älvgatan Laga kraft Polishuset, Blåljusbyn Stadsmiljöprojekt Centrummiljöer i små tätorter Kulturmiljöprogram, överförs till verksamhetsplanen Grönstrukturprogram Uppstart våren