Uppföljning av kvalitetsledningssystemet samt redovisning av kvalitetsrapporter Ärende 5 SN 2018/207

Transkript

1 Uppföljning av kvalitetsledningssystemet samt redovisning av kvalitetsrapporter Ärende 5 SN 2018/207 Sida 4 av 209

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: SN 2018/207 Socialnämnden Uppföljning av kvalitetsledningssystemet samt redovisning av kvalitetsrapporter Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner lämnad information Ärendebeskrivning Socialtjänsten har gjort en systematisk uppföljning av Kvalitetsrapporter/Egenkontroll enligt rutinen för Ledningens genomgång. Anteckningar bifogas. De årliga kvalitetsrapporterna är framtagna för de fyra verksamheterna och bifogas. En delrapport av speciellt intresse har valts ut av socialtjänstens ledningsgrupp och redovisas i sin helhet: IFO Barn och unga Barnsamtal vid myndighetsutövning. Beslutsunderlag Minnesant till SN ledn genomgång Kvalitetsrapport HV 2018 Kvalitetsrapport IFO 2018 Kvalitetsrapport LoS 2018 Kvalitetsrapport Måltid 2018 Socialtjänsten Anneli Nilsson Sektorschef Arbetsliv och fritid Ann-Louise Christensen Sektorschef omsorg Eva Sjöstedt Kvalitetssamordnare Socialnämnden Eva Sjöstedt Eva.Sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 5 av 209

3 2 (2) Beslutet ska skickas till För kännedom Eva Sjöstedt Sida 6 av 209

4 Socialtjänsten 1(4) Minnesanteckningar från vid centrala ledningens genomgång på Kvalitetsrapporter/Egenkontroll avseende perioden Närvarande: Ann-Louise Christensen, Marina Rahm, Anneli Nilsson, Per Arvedson, Bengt-Inge Davidsson och Eva Sjöstedt. 1 a) Sammanfattande redovisning av resultat, analys och handlingsplaner från lokal genomgång i verksamheterna; HV, IFO, LSS och socialpsykiatri (LoS) samt Måltidsservice. Kvalitetsrapporternas kapitel har gåtts igenom på verksamheternas lokala ledningens genomgång och redovisas i sammandrag i de fyra Kvalitetsrapporterna: 1. (inledning) 2. Intern kvalitetsrevision, inklusive Intern kontroll 3. Extern revision 4. Fastlagda lokala brukarundersökningar 5. HV- Nationell brukarundersökning och uppföljning extern utförare, LoS- Nationell brukarundersökning och uppföljning extern utförare. IFO och Måltidsservice inget i detta kapitel 6. Nyckeltal nationella och lokala 7. Ständiga förbättringar: Åsikt Kävlinge, Avvikelser och Lex Sarah 8. Samverkan 9. Kompetensförsörjning 10. Gör en sammanfattande bedömning om verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. 1 b) Urval av delrapporter som redovisas i sin helhet i SN i november. IFO Barn och unga: Barnsamtal vid myndighetsutövning. 2. Identifiera behov av förändringar och prioriteringar (översyn och åtgärder)i verksamheterna utifrån måluppfyllelse och resultat; HV, IFO, LoS samt Måltidsservice. Sammanfattande aggregering på verksamhetsnivå ur minnesanteckningar/handlingsplan från ledningens lokala genomgång. Socialtjänsten Eva Sjöstedt eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 7 av 209

5 2 (4) Hemvårdens redovisning: Ann-Louise Christensen prioriterar i sin sammanfattning översyn och åtgärder efter det resultat som kommit fram gällande: 1. Basala hygienrutiner, att säkra följsamheten ett ständigt pågående arbete för förbättrat resultat. 2. Målsättning att öka antal vårdtagare/brukare som använder e-tillsyn. Fortfarande samma antal som för ett år sedan. Eventuellt utöka till även dagtid. 3. Vilka effekter ger det att förändra hemrehab till hemtagning? Fungerar det enligt plan? 4. Enkät Servicetjänster höst Intressant uppföljning av den förändring som gjordes. 5. Kundlöften. Generell kommunövergripande diskussion om effekter och användning av resultat. Ann-Louises sammanfattande bedömning efter ledningens lokala genomgång inom Hemvården är att verksamheten väl lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Individ- och familjeomsorgens redovisning (enheterna barn och unga samt vuxen): Anneli Nilsson prioriterar i sin sammanfattning översyn och åtgärder efter det resultat som kommit fram gällande: 1. Fortsatt säkra att rutiner är kända och uppdaterade enligt anvisningar i kvalitetsledningssystemet/rutinmanualen/spridningsrutinen. 2. Åter inkludera enheterna för ekonomiskt bistånd och ensamkommande i hela kvalitetsledningssystemet. 3. Säkerställa följsamhet till processer och rutiner. Arbeta fram digitala system. 4. Säkerställa processer och rutiner som går över flera områden- både inom IFO och i samverkan med andra verksamheter i kommunen. 5. Digitalisering av kvalitetsprocesserna i Hypergene. 6. Nationell brukarundersökning genom SKL för första gången hösten Aktivt arbeta för hög svarsfrekvens. Annelis sammanfattande bedömning efter ledningens lokala genomgång inom IFO är att verksamheten väl lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. LSS och Socialpsykiatrins redovisning Ann-Louise Christensen prioriterar i sin sammanfattning översyn och åtgärder efter det resultat som kommit fram gällande: 1. Eyragården. Sjunkande svarsfrekvens i brukarundersökningen. Överväga brukarrevision. Viktigt att denna öppna verksamhet fungerar för att fånga upp målgruppen. 2. Anhörigstöd. Utveckla anhörigstödet i större omfattning riktad till föräldrar inom LoS verksamhet. 3. SIP ar (samordnad individuell plan) inom socialpsykiatrin - målsättning att öka andelen brukare som tackar ja. 4. Från och med 2019 gäller lag om samverkan vid utskrivning även psykiatrin. Från 30 dagar till 3 dagar. Plan påbörjad. Sida 8 av 209

6 3 (4) Ann-Louises sammanfattande bedömning efter ledningens lokala genomgång inom LSS och Socialpsykiatrin är att verksamheten väl lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Måltidsservice redovisning: Marina Rahm prioriterar i sin sammanfattning översyn och åtgärder efter det resultat som kommit gällande: 1. Matsvinn. Goda resultat senaste året men fortsatt utmaning. Mätning av matsvinn görs via ITstöd och kommer att vara en del av digitaliseringen. 2. Behov att se över mätmetoderna för samtliga kundenkäter. Inte tillförlitliga system. 3. Inte nöjda med resultaten hos elever i skola. Målsättning att samtliga skolor ska ha en minst 80%-ig nöjdhet med bemötandet i skolrestaurangerna. Marinas sammanfattande bedömning efter ledningens lokala genomgång i Måltidsservice är att verksamheten väl lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. 3. Ledningsgruppens bedömning om kvalitetsledningssystemet är lämpligt, tillräckligt och verkningsfullt. Hjälper systemet verksamheterna att nå mål, att uppfylla krav, att bli bättre? Utvärdera systemet. Behöver något i kvalitetsledningssystemet förbättras eller ändras? Svar: Ja, systemet är värdefullt för att gå igenom alla kvalitetshjulets delar, det vill säga att genomföra, mäta, analysera och planera. Därigenom kan verksamheterna nå mål, uppfylla krav och bli bättre. I de olika delrapporterna ges en omfattande och viktig information om resultat, analyser och förslag till förbättringar i verksamheterna. Kvalitetssamordnare har deltagit i de fyra verksamheternas lokala ledningens genomgång som behandlar kvalitetsrapporter. Bedömningen är att det har lett till enhetlighet i strukturen, en röd tråd, samt till fördjupade frågeställningar. Utvärdering och granskning av kvalitetsledningssystemet samt nya åtgärder: Perioden som utvärderas nu: Avseende avvikelser inom IFO har inte systemet fullt ut fångat upp och fått kvalitets-hjulet att snurra runt, se nedan kommande period. Kommande period: Sektor Omsorg ska forma kvalitetsrapporter så att de speglar den nya organisationens indelningar. Översyn av kvalitetsledningssystemet gällande följsamhet till rutinmanual och spridningsrutin (rutinregister, påminnelser till utfärdare om revidering, koll att rutiner revideras, koll att spridningsrutin följs). Denna anmärkning har funnits med under de två senaste åren. Sida 9 av 209

7 4 (4) Verksamhetskontroll. Skapa system för löpande kontroll av utvalda processer som är speciellt riskabla/känsliga/viktiga. Denna anmärkning fanns med även förra året. Ta fram program för uppföljning av kvalitet för externa och egna utförare. Programmet ska även innefatta egenkontroll på enhetsnivå/per enhetschef. Prioritera utveckling av datorstödet Hypergene för att kunna användas för kvalitetsuppföljning. Syftet är att underlätta hanteringen. Inom IFO: utveckla och implementera avvikelsehanteringssystemet för att få bättre genomslag, även gällande riskanalyser och riskbedömningar 4. Målstyrning 2019 Strategiska frågor nya aktiviteter till enhetschefer från sektorschefer/avdelningschef Aktiviteter att omsätta i enheternas verksamhetsplaner i målstyrningen Digitalisering Att stödja ett fortsatt arbete med digitalisering inom samtliga enheter. Förslag politiskt mål till 2019 Nämndsmål kring digitalisering. Sida 10 av 209

8 Hemvården 2018 Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober 2018 Ann-Louise Christensen Marie Wänglund Eva Sjöstedt Sida 11 av 209

9 2 Innehåll 1. Inledning Syfte Tillvägagångssätt och upplägg Intern kvalitetsrevision Intern kontroll Drivmedelsförbrukning Gemensam Intern kontroll Säkra följsamheten till basala hygienrutiner Utvärdering e-tillsyn nattetid Uppföljning av ny inriktning för inköp, matdistribution och servicetjänster 6 3. Extern revision Brukarundersökningar, lokala Balansträning VILA Korttidsenheten Hemrehab Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare Nationell brukarundersökning Uppföljning av Kundlöften Uppföljning av extern utförare LOV äldreboende Attendo Nyckeltal Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser Äldre Öppna jämförelser myndighetsutövning KKiK White Guide senior Magasin Måltid Årets Måltidsprofil Medborgarundersökning Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Anhörigstöd Förebyggande verksamhet Fixartjänst Ej verkställda beslut...14 Sida 12 av 209

10 3 7. Ständiga förbättringar Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Avvikelser och rapporter från personal i organisationen Avvikelser och riskanalyser Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Samverkan Kompetensförsörjning Sammanfattning Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Hemvården har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom hemvården. Årets version omfattar tidsperioden Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. Sida 13 av 209

11 4 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av hemvårdschef, teamchef och kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granska drivmedelsförbrukning (gemensam för socialtjänstens delar) granskning av följsamhet till basala hygienrutiner utvärdering av e-tillsyn nattetid samt uppföljning av ny inriktning för inköp, matdistribution och servicetjänster. Den externa tillsynen innehåller i år en granskning på uppdrag av den kommunala revisionen runt socialnämndens styrning och uppföljning av hemtjänsten. För varje lokal brukarundersökning har det gjorts ett noggrant urval av vilka målgrupper man vill nå, som inte redovisas separat i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Tanken är att vara restriktiv med egna, lokala brukarundersökningar, för att inte trötta ut vårdtagarna med flera olika enkäter att svara på. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Intern kontroll Drivmedelsförbrukning Gemensam Syftet var att säkerställa att ingen otillbörlig tankning sker samt att personalen ska känna sig trygg i att det inte förekommer misstankar om otillbörlig tankning. Metod Då stickprovskontroller per bil inte gick att genomföra, genomfördes istället en stickprovsundersökning på de 20 fakturor med högst belopp, som inkommit under året. Ingen faktura visar på något avvikande mönster. Sida 14 av 209

12 5 Vid upphandling överväga möjligheterna att få ut statistik per tankad bil. Överväga att se över möjligheterna att digitalisera redovisningen av körmilen för att bättre kunna följa förbrukade mil och på så sätt optimera kommunens nyttjande av leasingavtalen. 2.2 Intern kontroll Säkra följsamheten till basala hygienrutiner Syftet var att säkra följsamheten till basala hygienrutiner och arbetskläder. Metod Dialogronder tillsammans med Vårdhygien Skåne har genomförts, samt hygienronder. Enhetschefer, legitimerad personal, MAS samt undersköterskor har deltagit. En nationell mätning; SKL`s Punkt Prevalens Mätning (PPM) har också genomförts. Här gjordes sammanlagt 207 mätningar. PPM-mätningen genomförs i åtta steg varav fyra berör basala hygienrutiner och fyra berör arbetskläder. Resultatet av mätningen: Under hösten 2018 planeras ytterligare hygienronder genomföras. Samtliga chefer kommer att få resultatet från mätningen för sina enheter för dialog på APT och andra forum. Dialog i facklig samverkan kommer också ske. Följsamhet till basala hygienrutiner föreslås ingå i medarbetar/lönesamtal. Introduktionen för nyanställd personal ses över där rutinen ingår. Årlig mätning av följsamhet planeras att genomföras. 2.3 Utvärdering e-tillsyn nattetid Att undersöka vårdtagarnas upplevelse av tjänsten e-tillsyn, alltså tillsyn nattetid med hjälp av kamera istället för fysiska hembesök. Samt undersöka nattpatrullens (personalens) upplevelse av att utföra Sida 15 av 209

13 6 tillsynerna på distans med hjälp av kamera istället för fysiska hembesök. Observera att e-tillsyn alltid kräver ett samtycke från den enskilde, dess förmyndare eller dess vårdnadshavare. Metod 5 vårdtagare och 13 personal har svarat på enkäter om sin uppfattning om e-tillsynen som pågått i projektform. De 5 vårdtagare som ingick i projektet var samtliga nöjda, kände sig trygga och ville även efter projektets avslut fortsätta att få sin nattillsyn utförd via kamera. En plan har tagits fram, beslutats och genomförts för breddinförande av e-tillsyn både nattetid och dagtid. Det finns utvecklingsområden i tekniken, bland annat ljudupptagning och röstkommunikation. 2.4 Uppföljning av ny inriktning för inköp, matdistribution och servicetjänster Syftet var att ta reda på synpunkter på och effekter av förändringen avseende inköp och matdistribution samt servicetjänster; städ och tvätt. Metod Under våren 2018 undersöktes hur kunderna (vårdtagarna) hade upplevt övergången. Man gick igenom de synpunkter som kommit in via Åsikt Kävlinge samt genomförde en kundenkät gällande övergången till digitala inköp. Även volymerna mättes (antal vårdtagare med beslut om inköp och servicetjänster; städ och tvätt) före och efter förändringen. Inköp Övergången till digitala inköp gick sammanfattningsvis bra och det inkom förhållandevis få klagomål. Kundenkäten som genomfördes i februari-mars 2018 visar en sammantaget ganska god nöjdhet, förutom gällande varuutbudet. Åtgärder är vidtagna i form av dialog med leverantören som genomfört prissänkningar och förändrat utbud. Servicetjänster; städ och tvätt I övergångsskedet inkom klagomål på att företagen inte uppfyllt kraven (till exempel inte kommit på avtalade tider, eller att insatsen inte kommit igång) samt att tvätt-processen inte fungerat. Därefter har få eller inga klagomål inkommit. Det har framkommit att tvättstugorna är underdimensionerade på två äldreboenden, vilket har gjort det svårt för företagen att utföra tvättmomentet med bra logistik. Hemvården har en pågående dialog med fastighetsägaren om detta. Inte på något av de båda områdena hade volymerna förändrats. Inköp För att ytterligare bredda utbudet tar Måltidsservice tillsammans med leverantören fram en Äldreportal som ska rekommendera och samla bra mat för äldre, i befintligt och ökat utbud. Uppföljningsmöten med leverantören är bokade. Sida 16 av 209

14 7 Servicetjänster; städ och tvätt Den årliga kundenkäten Servicetjänster kommer att utföras under hösten 2018, för att få en bild under en lite längre tidsperiod efter förändringen. Uppföljningsmöten med Serviceföretagen ingår i den av Hemvården fastlagda planen för kvalitetsuppföljningar. 3. Extern revision Den kommunala revisionen hade begärt en revision av Ernst & Young avseende socialnämndens styrning och uppföljning av hemtjänsten. Den sammanfattande bedömningen var att socialnämnden har en ändamålsenlig styrning av hemtjänsten. Socialnämnden rekommenderades också att införa planeringsverktyg för styrning och uppföljning av de biståndsbedömda hemtjänstinsatsernas verkställighet. Grundbemanningen ökas i verksamheten, med målsättning att minska antalet vikarier. Ett digitalt planeringsverktyg kommer successivt att införas med start januari Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Hemvården har för kvalitetsrapportens period utfört brukarundersökningar inom fyra olika insatser, för vilka resultaten inte kan urskiljas ur den nationella brukarundersökningen, kapitel Balansträning Metod Enkät till samtliga deltagare som har medverkat i balansträningen Enkäten innehöll 9 frågor. 21 av 26 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 81% (förra året 93%). Sammantaget visar undersökningen en god nöjdhet. På de flesta frågor ligger svaren på medelvärden mellan 8,2 och 9,7 på en skala Dock är det genomgående en liten sänkning av betygen. 91% av de tillfrågade svarar att man skulle vilja fortsätta balansträna om möjligheten fanns, i förra mätningen var det 100%. De frågor som får en sämre nöjdhet kommer att undersökas vidare av en arbetsgrupp inom Hemvården. 4.2 VILA Metod Enkät till anhöriga/närstående till samtliga personer som fått insats från VILA-gruppen (palliativ vård) och avlidit under perioden Enkäten innehöll 11 frågor. 21 av 21 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 100% (samma svarsfrekvens i förra mätningen). Sida 17 av 209

15 8 Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 9,6 och 10,0, på en skala Samtliga betyg har höjts. VILA inryms sedan inom den ordinarie verksamheten och ska där fortsätta bedriva och utveckla palliativ vård och omsorg. Fortsätta utveckla den palliativa vårdfilosofin utifrån nationella vårdprogrammet för all verksam personal inom ordinarie verksamhet, utifrån sektor Omsorgs organisation. 4.3 Korttidsenheten Metod Enkät till personer som avslutat sin vistelse på korttidsenheten under perioden Enkäten innehöll 8 frågor. 11 enkäter har lämnats ut och 11 har blivit besvarade. 116 personer hade vistats på korttidsenheten och det fanns ett legitimt bortfall på 37 personer = 79 personer borde ha fått en enkät. Sammantaget visar undersökningen en stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 8,5 och 9,6, på en skala Samtliga betyg har höjts. Att svaren är så få gör det dock svårt att generalisera resultaten. Rutinerna kring utlämnande av enkäter kommer att förändras. En metodologisk bearbetning av nuvarande enkät kommer att ske. Analysera utifrån behov av korttidsplatser i förhållande till den nya hemtagningsorganisationen. 4.4 Hemrehab Metod Enkät till samtliga personer som avslutat sin rehabilitering under perioden Enkäten innehöll 10 frågor. 126 unika personer har medverkat i hemrehabiliteringen och 26 personer hade bortfallit av befogade anledningar. 98 av 100 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 98%. Sammantaget visar undersökningen en stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 8,1 och 9,6, på en skala Samtliga betyg har dock sänkts något. Hemrehab inryms organisatoriskt sedan inom hemtagningsenheten, och en stor del av insatserna kommer därefter att utföras av ordinarie hemtjänstpersonal. Ett utvecklingsarbete kommer att ske utifrån det nya sättet att organisera rehab i hemmet. Detta kommer att ske med analys utifrån behov av korttidsplatser i förhållande till den nya hemtagningsorganisationen. Sida 18 av 209

16 9 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare 5.1 Nationell brukarundersökning Socialstyrelsen (SoS) genomför en årlig nationell brukarundersökning till vårdtagare/brukare inom äldreboende och hemtjänst. Undersökningen genomfördes under mars-maj 2018 med enkätutskick till brukare inom hemvården i Kävlinge och resultaten publicerades i september Svarsfrekvensen för hemtjänst var 60% (64%) och 216 personer svarade, och för äldreboende 48% (52%) där 43 personer svarade års siffror inom parentes, det vill säga något minskad svarsfrekvens jämfört med året innan. Särskilt boende - sammantagen nöjdhet Riket Kävlinge % 92% % 92% % 86% Hemtjänst sammantagen nöjdhet Riket Kävlinge % 89% % 90% % 90% Särskilt boende Kävlinge får högre betyg än riket som helhet i 17 av 21 på frågor som bland annat gäller områdena boende- och måltidsmiljö, inflytande, bemötande, trygghet, sociala aktiviteter och tillgänglighet. Många områden har fått bättre omdömen, bland annat hur man trivs i bostaden och med måltidsstunderna. Även nöjdheten med vilka aktiviteter som erbjuds har ökat, samt upplevd trygghet och frågor som rör inflytande. 93 procent uppger att de har lätt att få kontakt med personalen, och lika stor andel anser att man får ett bra bemötande. 92 procent känner sig trygga på sitt äldreboende. Den sammantagna nöjdheten ligger på 92 procent, vilket är samma värde som föregående år. Hemtjänst Kävlinge får högre betyg än riket som helhet i 14 av 15 frågor som bland annat gäller områdena kontakter med kommunen, inflytande och bemötande samt trygghet och tillgänglighet. Den sammantagna nöjdheten är 89 procent, vilket är en sänkning med en procentenhet sedan föregående år, men ligger trots det över både värdena för Skåne och riket. 95 procent anser att de får ett bra bemötande från personalen och 91 procent känner förtroende för personalen och är nöjda med hur personalen utför sina arbetsuppgifter. Under det gångna året har Hemvården arbetat med resultaten som en återkommande punkt på enheternas APT och i Hemvårdens ledningsgrupp. Syftet är ett kontinuerligt arbete med identifierade förbättringsområden. Vid varje ny enkätundersökning arbetar Hemvården för att maximera svarsfrekvensen. Sida 19 av 209

17 Uppföljning av Kundlöften Redovisas i Årsredovisning Uppföljning av extern utförare LOV äldreboende Attendo. Verksamheten startade i Kävlinge , och kvalitets- och avtalsuppföljningar kommer at göras under det kommande året. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser Äldre I mars 2018 publicerades rapporten Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Rapporten gällde både hemtjänst och särskilda boenden och resultaten för Kävlinge är mycket goda. En del indikatorer är så kallade tematiserade indikatorer där man t ex har slagit samman resultat från flera frågor i den nationella brukarundersökningen. De områden där Kävlinge ligger högt vid rankingen av landets 290 kommuner är: Särskilt boende Mat och måltidsmiljö (plats 6). Kontakt med personal (plats 9). Särskilt boende i sin helhet (plats 12). Hemtjänst En klar förbättring gällande brukarnas omdömen om inflytande och tillräckligt med tid (plats 21). Sammanhållen vård och omsorg, där både Kävlinge kommun och Region Skåne ger insatser Goda resultat gällande lågt antal läkemedel till den äldre, i samverkan mellan kommun och region (flera placeringar). Detta är värt att uppmärksamma eftersom Socialstyrelsen ser en ökning i riket. Användning av många läkemedel innebär en ökad risk för biverkningar och fallolyckor. En förbättring har skett gällande antalet fallskador. De områden som fått sämre resultat har analyserats och man har även omvärldsbevakat vad kommuner med bästa resultat har använt för strategier. Om rapporten Rapporten Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre, bygger på flera olika datakällor. Indikatorerna hämtas framför allt ur Socialstyrelsens nationella brukarenkät. Uppgifter hämtas också ur nationella kvalitetsregister, läkemedelsregistret samt olika enkäter till kommunerna. I rapporten presenterades resultaten för 28 indikatorer som belyser kvalitet, hälsa och effektivitet utifrån olika perspektiv och områden. I årets rapport redovisas även 15 bakgrundsmått. De handlar bland annat om kommunens kostnader, omfattningen av kommunens insatser och de äldres allmänna hälsotillstånd och psykiska välbefinnande. I publikationen finns tabeller för samtliga indikatorer, som går att jämföra med riket och länet. Man kan även se de 290 kommunernas ranking för de olika indikatorerna. Sida 20 av 209

18 11 Eftersom rapporten publicerades i mars 2018 har Hemvården redan gjort analyser och startat sitt förbättringsarbete. Framförallt har man analyserat de områden inom hemtjänsten som har ett något sämre resultat. De områden som kräver utveckling är framför allt upplevd ensamhet, vart man vänder sig med synpunkter, delaktighet och inflytande på särskilda boenden samt trygghet med hemtjänst Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2018 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För Hemvården gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät Äldre. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2018 arbetade 260 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Den senaste undersökningen gällande 2017 publicerades i januari Hemvården redovisas i fyra olika KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Mått Resultat Färg 1. Väntetid för plats på äldreboende från ansökan till erbjudande om plats 2. Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod 125 dgr Medel 57 Trend 14 personer Medel 15 Trend 3. Kvalitetsaspekter inom särskilt boende 97% uppfylls Medel 69% Trend 4. Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst 91% uppfylls. Medel 65%. Trend Mått 1. Väntetid äldreboende. Ingen kö längre. Mått 2. Avseende måttet för antal olika vårdare har det under årets gjort prioriteringar i form av t ex schemaändringar och minskat antal timanställda. Parallellt har dock sjukfrånvaron ökat något, vilket kan påverka kontinuiteten negativt. Sida 21 av 209

19 White Guide senior White Guide uppmärksammar varje år restauranger och aktörer inom offentlig gastronomi som håller hög kvalitet. Inom varje kategori nomineras de bästa för att sedan kunna vara med och tävla om ett äreofyllt förstapris på White Guide Junior- och White Guide Seniorgalan. Alla nominerade presenteras sedan i boken White Guide Junior Sveriges Bästa Skolmåltider och White Guide Senior Sveriges Bästa Seniormåltider fanns det tretton olika bedömningskategorier; Årets Skolrestaurang, Årets Skolkock, Årets Måltidschef, Årets Gastronomiska Rektor, Årets Förskolekök, Årets Hållbara Offentliga Restaurang, Årets Förskolekock, Årets Seniorkock, Årets Stjärna, Årets Boendechef, Årets Hållbara Skolmatskommun, Årets Klimatkök och Årets Seniormåltid. Resultat Kävlinge Kommun fick 2018 nomineringar i en kategori. Slutlig placering inom parentes. Årets Måltidschef (5) Magasin Måltid Årets Måltidsprofil Övriga utmärkelser som Måltidsservice vunnit i år är även Årets Måltidsprofil som tilldelades måltidschef Marina Rahm. Det är Magasin Måltid som står bakom utmärkelsen. Analys till kapitel och Utmärkelsen Årets Måltidsprofil och även nominering till Årets Måltidschef visar att Måltidsservice håller en god kvalitet och att den offentliga gastronomin är något som Kävlinge kommun satsar på. Under året som gått har stora kvalitetshöjande insatser gjorts inom framför allt äldreomsorgen med förhoppningen att det ska innebära fler nomineringar nästa år Medborgarundersökning Kävlinge deltar sedan 2006 i SCB:s (Statistiska Central Byrån) medborgarundersökning. Denna undersökning presenterades i december 2017 Undersökningen skickades till ett urval på 1200 personer i åldrarna år. Av dem besvarade 46 % enkäten, en liten försämring jämfört med förra året då 49 % svarade. Undersökningen vänder sig till ett slumpmässigt urval av medborgare, och är således inte en brukarundersökning utan en attitydundersökning. Resultat I undersökningen finns en fråga som gäller äldreomsorgen. Kävlinge har de senaste sex åren legat mycket bättre än genomsnittet för de deltagande kommunerna. Fortsatt arbete för sociala aktiviteter och uppmärksamma behov för äldre. Öka kommunikationen externt för att informera målgruppen om alla aktiviteter som görs inom äldreomsorgen. Sida 22 av 209

20 Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här Anhörigstöd Anhörigstödet i Kävlinge kommun är ett samarbete mellan Kävlinge kommun, Svenska Kyrkan och Röda korset. Samarbetet mellan dessa parter har pågått sedan 1999, då anhörigstödet i kommunen påbörjade sitt arbete. Målet för anhörigstödet inom Hemvårdens verksamhetsområde är att samtliga personer som är anhörig till en person som har en åldersrelaterad sjukdom, ska ha kännedom om anhörigverksamheten och dessutom erbjudas möjlighet att ta del av anhörigstödets utbud. Sedan hösten 2016 är åldersgränsen 65 år borttagen. Anhörigstödet ges i många olika former som t ex anhörigcirklar, anhöriggrupper, avlastning, demensutbildning, föreläsningar, anhörigcafé och flera andra må-bra -aktiviteter. Under mätperioden har 183 (föra årets mätning 162) anhöriga tagit del av de erbjudanden som går ut i Nyhetsbrevet till anhörigstödjare, vilket är ett mått på hur många anhöriga som får ett icke biståndsbedömt stöd. Detta är en stark ökning sedan starten 2010 då det fanns 60 anhöriga. Fortsatt verksamhet, med utveckling inom ny organisation Förebyggande verksamhet Målet och syftet med förebyggande information är att minska ohälsa hos kommunens äldre invånare och informera om faktorer som kan påverka livssituationen både positivt och negativt Vid informationen får målgruppen ta del av hälso- och skadeförebyggande informationsmaterial. Detta material tar bland annat upp riskfaktorer för fallolyckor, felmedicinering, nutritionsproblematik, brand och brottslighet. Samtal/diskussion förs kring hur dessa riskfaktorer kan förebyggas. De är främst de personer som inte har någon kontinuerlig insats enligt SoL eller HSL som erbjuds förebyggande information, undantaget är de som har trygghetstelefon eller fysiska hjälpmedel. Självfallet kan personer som inte tillhör målgruppen, men som själva tar kontakt och vill ha information få detta. Sedan 2012, då Socialnämnden beslutade att sänka åldern från 80 år till 75 år, är målgruppen de personer som har fyllt eller under året kommer att fylla 75 år. Under verksamhetsåret har 212 erbjudandebrev skickats ut. För att möta kommande ökning av antalet personer i målgruppen samt forskning som visar att gruppträffar ger bättre hälsoeffekt än individuella hembesök, har man styrt om verksamheten. Istället för individuella hembesök kan den enskilde välja gruppträffar. Fyra gruppträffar, Seniorträffar, har arrangerats, och 69 personer har deltagit. Sida 23 av 209

21 14 Detta innebär att 32,5 % av de tillfrågade varit intresserade av att delta vilket är en ökning från året innan då det var 18,5 % som deltog. Man samverkar även med Räddningstjänsten, som erbjuder hembesök utifrån brandsäkerhet. Det finns en strävan att öka deltagarantalet. Fortsatt verksamhet, med utveckling inom ny organisation Fixartjänst Fixartjänst vänder sig till den som är pensionär eller har sjukersättning och är folkbokförd i Kävlinge kommun. Man kan få hjälp med enklare uppgifter i hemmet, som byte av proppar och batteri, hänga upp tavlor och gardiner eller göra hemmet säkrare. Tjänsten är kostnadsfri, men man tillhandahåller själv material som måste finnas hemma vid besöket. Med stigande ålder ökar risken för att drabbas av fallolyckor. Genom att anlita fixartjänsten minskar risken för att drabbas av en olycka i bostaden. Under år 2017 gjordes 117 beställningar av arbeten hos Fixartjänst. 83% kvinnor och 17% män har använt tjänsten. Det har skett en minskning sedan 2016 då beställningarna var 205 stycken. Fortsatt verksamhet, med utveckling inom ny organisation. Undersöka orsaker till den minskade efterfrågan Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För Hemvården rapporterades: Period Antal Typ av beslut Kvartal beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal inga beslut Totalt 19 beslut avseende Hemvården har rapporterats. Motsvarande period i fjor rapporterades 21 beslut. Ej verkställda beslut redovisas även kvartalsvis till Socialnämndens sammanträden. Inga specifika åtgärder kön till särskilda boenden är borta. Sida 24 av 209

22 15 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Ett nytt sätt att arbeta med avvikelser infördes under våren Det nya arbetssättet innebär att personalen rapporterar direkt in i avvikelsemodulen i ProCapita. Modulen har öppnats upp så den personal som rapporterat en avvikelse kan följa utredningen av avvikelsen. Det nya arbetssättet innebär också att en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser Föregående års siffra inom parentes. Hemvården har under mätperioden registrerat 671 (603) avvikelser. Liksom tidigare år utgör den största delen läkemedelshantering, men är samtidigt bara någon promille av det totala antalet överlämnade läkemedelsdoser per år. Sida 25 av 209

23 16 Förbättrande åtgärder som genomförts under perioden reviderad rutin för åtgärder vid larm förtydligande av åtgärd vid vissa texter i larmtelefonen personlig återkoppling och lärande reflekterande samtal en gång i veckan inom gruppen genomgång av legitimerad personal en gång i veckan så fler personal får samma information utbildning liftkörkort förtydligande på APT gällande hantering av trasiga hjälpmedel genomgång på APT var rutiner finns på INKA samt genomgång och analys en gång per vecka med team gällande avvikelser. Planerade förbättringar under kommande period Fortsatt stort fokus på att informera medarbetare om vikten av att rapportera in avvikelser i verksamheten. Genom att ha avvikelser som en punkt på APT-dagordningen välkomnar verksamheten en öppen diskussion om att avvikelser är en del i kvalitetsarbetet. Påbörja arbetet med att införa ett verksamhetsstöd för schemaplanering av insatser. En fördjupad analys kommer att göras avseende läkemedelsavvikelser Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. Om ett missförhållande är allvarligt eller om det finns risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska verksamhetsansvarig anmäla detta till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter Under perioden har 11 Lex Sarah-rapporter inkommit (föregående år 5). Sju händelser bedömdes vara av den allvarlighetsgraden att de anmäldes till IVO. De handlade om brister i bemötande, handläggning och i omsorgen. Händelserna har åtgärdats med information, översyn av rutiner, samtal och utbildning. Utredningarna har lämnats till Socialnämnden enligt rutin och information och dialog har skett på hemvårdens ledningsgrupp. De fyra händelserna som inte ledde till rapport till IVO, har åtgärdats med information, översyn av rutiner och samtal samt redovisats som information till Socialnämnden och enhetschefer. Information till all personal om lex Sarah utifrån aktuella föreskrifter inklusive lokala rutiner. Sida 26 av 209

24 Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrift och allmänt råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, ska vårdgivare upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars för föregående kalenderår. MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) är ansvarig för att ta fram patientsäkerhetsberättelsen. Den senast publicerade patientsäkerhetsberättelsen är publicerad i mars 2018 och avser Här återfinns avsnitt som berör t ex avvikelser, Patientnämnden, Lex Maria, kvalitetsregisterna Svenska palliativregistret och Senior Alert samt övrigt patientsäkerhetsarbete. 8. Samverkan Hemvården samverkar på många områden både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar i en riktlinje ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter Handikappomsorgen, Hemvården och Individ- och familjeomsorgen avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar, för att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Nya Hälso- och sjukvårdsavtalet Utifrån ny lag om samverkan vid utskrivning har en lokal samverkansgrupp funnits sedan Gruppen representeras av personer från primärvården Löddeköpinge och Kävlinge samt från socialtjänsten i kommunen. De lokala samarbetsgrupperna har som huvuduppgift att diskutera och hantera praktiska patientnära verksamhetsfrågor för målgruppen E-hälsa och IT-samverkan i Skåne Ett av de viktigaste fokusområdena de närmaste åren är strategiska frågor gällande utvecklingen av E-hälsa. Detta arbete sker idag genom samverkan mellan Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och kommunerna. Det finns flera avgörande områden som behöver utvecklas för att möta det framtida behovet av digital utveckling och kommunikation mellan olika vårdgivare för att kunna kommunicera digitalt med brukaren i centrum. I mars 2016 tog regeringen och SKL:s styrelse beslut om en ny vision för e-hälsa, som berör både hälso- och sjukvården och socialtjänstens olika delar. Visionen utgår ifrån att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I hemvårdens utvecklingsstrategi kommer området välfärdsteknologi att finnas med som en väsentlig del. Intresseorganisationer Kommunala pensionärsrådet (KPR) sammanträder 4 ggr/år och kommunalrådet är ordförande för mötena. Därutöver används KPR som referensgrupp för olika utvecklingsarbeten. En gång per år arrangerar Hemvården tillsammans med KPR en utbildningsdag KPR ställer frågor Hemvården svarar. Samverkan psykiatri En samarbetsgrupp med representanter för öppenvård, slutenvård, vårdcentraler och kommunen arbetar med syfte att diskutera och hantera praktiska patientnära verksamhetsfrågor för målgruppen. Sida 27 av 209

25 18 MAS-samverkan MAS ar från elva kommuner träffas regelbundet i ett diskussionsforum för patientsäkerhet och utveckling av kommunernas hemsjukvårdsuppdrag. Hjälpmedelssamverkan Nio kommuner träffas för att följa gemensamt avtal gällande hjälpmedelsförsörjning. Mer kring samverkan i Hälso- och sjukvårdsfrågor återfinns i Patientsäkerhetsberättelse. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning avseende Socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter/kandidater. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även Allmänna råd för Hemvården gällande kompetens och dessa stämmer väl överens med Hemvårdens kravprofiler. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla Socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. Socialtjänsten erbjuder feriearbete enligt kommungemensamma riktlinjer samt vecka 44 inom hemvården. Sedan 2014 har Hemvården haft den så kallade kompletterande utbildningen med i planen, det vill säga utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning. Utbildningar har skett, dels de kompletterande utbildningarna som är återkommande men även specifika utbildningar utifrån medarbetarnas och verksamheternas behov. I detta ingår även utbildningar som utförts utifrån särskilda handlingsplaner och utifrån åtgärder i utredningar, exempelvis från lex Sarah utredningar. En del utbildningar har varit webbutbildningar. Inom Hemvården har sju personal studerat eller studerar just nu på YH till specialistundersköterska. Socialtjänsten stödjer studierna med lån av litteratur och viss studietid. Biståndshandläggarna har genomgått en utbildning inför införandet av IBIC. 23 personal har under perioden varit aktuella för validering och/eller fortsatt sina studier till formell kompetens. När det gäller kravet på formell utbildning för omvårdnadspersonal inom Hemvården gjordes en mätning i juni 2018 som visade att av Hemvårdens omvårdnadspersonal hade 95,9% adekvat utbildning, vilket är en hög siffra. Teampersonalen har formell kompetens genom sin legitimation alternativt adekvat högskoleutbildning (handläggarna). Enhetschefernas formella kompetens inom Hemvården är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildade. Vi den årliga gemensamma introduktionen för sommarvikarier inom Hemvård och LoS deltog 70 nya vikarier. Sida 28 av 209

26 19 Feriearbete erbjuds enligt kommungemensamma riktlinjer under sommaren. Dessutom erbjuds vecka platser inom Hemvård och LoS till årskurs 9-elever. Fortsatt bevakning kring möjligheterna att utveckla och använda olika webbutbildningar. 10. Sammanfattning Hemvården presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett omfattande arbete för att ge bästa möjliga stöd och omsorg till vårdtagare och närstående samt en genomgående stor brukarnöjdhet i de olika undersökningar som har gjorts. Hemvården står sig väl i nationella mätningar och jämförelser. De analyser som har gjorts av materialet, och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Sida 29 av 209

27 20 Eva Sjöstedt Socialnämnden Kävlinge kommun, Kullagatan 2, Kävlinge Sida 30 av 209

28 IFO- barn, unga och vuxen 2018 Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober 2018 Anneli Nilsson Johanna Månsdotter Liliana Pekalska Eva Sjöstedt Sida 31 av 209

29 2 Innehåll 1. Inledning Syfte Tillvägagångssätt och upplägg Intern kvalitetsrevision Intern kontroll Drivmedelsförbrukning Gemensam Intern kontroll- Barnsamtal vid myndighetsutövning Granska genomförandeplaner Barn och Unga familjestöd Granska placeringstider Vuxen Extern revision Arbetsmiljöverkets tillsyn av Socialsekreterarnas arbetsmiljö Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar, nationella Nyckeltal Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser myndighetsutövning KKiK Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Familjerätt, avslutade ärenden samarbetssamtal Genomförandeplaner missbruk öppenvård Ej verkställda beslut Anmälningar som ej lett till utredning BoU Ständiga förbättringar Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Avvikelser och rapporter från personal i organisationen Avvikelser och riskanalyser Lex Sarah Samverkan Kompetensförsörjning Sammanfattning...13 Sida 32 av 209

30 3 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Individ- och familjeomsorgen (IFO) har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom Individ- och familjeomsorgen. Årets version omfattar tidsperioden Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av sektorschef, två enhetschefer och kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granska drivmedelsförbrukning (gemensam för socialtjänstens delar) barnsamtal vid myndighetsutövning granska genomförandeplaner barn och unga samt granska placeringstider vuxen. Den externa tillsynen innehåller i år rapportering efter tillsyn gjord av Arbetsmiljöverket avseende socialsekreterares arbetsmiljö. De lokala brukarundersökningarna har i år inte genomförts på grund av att IFO ska delta i SKL s nationella brukarundersökning hösten Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Sida 33 av 209

31 4 Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Intern kontroll Drivmedelsförbrukning Gemensam Syftet var att säkerställa att ingen otillbörlig tankning sker samt att personalen ska känna sig trygg i att det inte förekommer misstankar om otillbörlig tankning. Metod Då stickprovskontroller per bil inte gick att genomföra, genomfördes istället en stickprovsundersökning på de 20 fakturor med högst belopp, som inkommit under året. Ingen faktura visar på något avvikande mönster. Vid upphandling överväga möjligheterna att få ut statistik per tankad bil. Överväga att se över möjligheterna att digitalisera redovisningen av körmilen för att bättre kunna följa förbrukade mil och på så sätt optimera kommunens nyttjande av leasingavtalen. 2.2 Intern kontroll- Barnsamtal vid myndighetsutövning Syftet var att säkra att barn kommer till tals vid myndighetsutövning inom barn och unga. Metod Enhetschef har gjort ett slumpmässigt urval av 20 barnavårdsutredningar, jämnt fördelade på socialsekreterarna samt 10 förhandsbedömningar genomförda av mottagningsteamet. Barnavårdsutredningar I 18 av 20 granskade barnavårdsutredningar har barnet fått komma till tals. I de två övriga utredningar fanns godtagbara förklaringar till att detta inte skett; barnet inte lärt sig tala respektive haft flera samtal med annan socialtjänst. Under hösten 2017 implementerades en styrtavla i verksamheten som tydliggör samtliga moment i utredningsprocessen. För att komma igenom hela processen krävs att utredande socialsekreterare Sida 34 av 209

32 5 genomfört barnsamtal alternativt observation eller diskuterat med arbetsledare om avvikelse behöver göras från tänkt process. Förhandsbedömningar I 8 av 10 förhandsbedömningar hade barnet fått komma till tals. I en bedömning fanns godtagbar förklaring till att detta inte skett; barnet var för ungt, men hade varit på plats I den andra bedömningen fanns ingen notering om varför barnet inte kommit till tals. Processteget barnsamtal ska stå kvar som steg på styrtavlan för att ha fortsatt fokus på att barnen kommer till tals under utredningsprocessen. Enhetschef läser och skriver under samtliga förhandsbedömningar som inte leder till utredning. I de fall barnet inte har kommit till tals ska socialsekreteraren skriva en notering om vad det berott på. 2.3 Granska genomförandeplaner Barn och Unga familjestöd Syftet var att granska hur stor andel av familjestödsärendena som har genomförandeplan samt hur lång genomsnittstiden är från uppstart tills genomförandeplanen är klar. Målet är att alla ärenden ska ha en genomförandeplan klar inom 6 veckor. Metod Under perioden gjordes mätning av hur många familjestödsärenden som har genomförandeplan samt genomsnittstiden från uppstart till färdig genomförandeplan. Vid mätningens start hade 45% av ärendena en genomförandeplan som i genomsnitt tagit 8 veckor att upprätta. Vid mätningens slut hade 67% av ärendena en genomförandeplan som tagit 10 veckor att upprätta. Det konstaterades att flera gamla ärenden fanns kvar som påbörjats innan granskningen, vilka påverkar statistiken negativt. Det fanns en svårighet att hantera datasystemet. Det fanns en tröghet i att få in ärendena från barnavårdsutredarna, vilket påverkat genomsnittstiden för upprättande. De medarbetare som haft svårighet med datasystemet har bokat tid med systemansvarig för genomgång. En rutin skrivs för överlämning och uppföljning av ärende mellan barnavårdsutredare och familjestödjare. Uppföljning av mätområdena kommer att fortsätta under 2018 tills målen är uppnådda. Därefter kommer fokus att flyttas till kvalitén i genomförandeplanerna. Sida 35 av 209

33 6 2.4 Granska placeringstider Vuxen Syftet var att granska placeringstiderna för vuxna i HVB, vård på institution enligt LVM, i familjehem samt stödboende. Metod Granskningen är gjord genom registerdata för totalt 31 personer under perioden Några har haft upprepade insatser. En indelning åldersmässigt i tre grupper gjordes; 1) år (18 individer), 2) år (9 individer) samt 3) 52 år och äldre (4 individer). Grupp 1 har den längsta placeringstiden. Den troliga orsaken är att de är sämre förankrade på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och samhället i övrigt samt har större behov av vård och stöd för att klara av sin vardag. Flera av de individer som ingår i grupp 1 har haft omfattande insatser från socialtjänsten sedan de varit barn och har en komplex problematik med både allvarligt missbruk, påtaglig psykisk ohälsa och kriminalitet. Gemensamt för individerna i grupp 2 är att de har haft en viss förankring på både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Kontakten med socialtjänsten aktualiseras i många fall just när dessa yttre strukturer försvinner såsom att man förlorar jobbet eller bostaden på grund av sitt missbruk. Grupp 3 är ett litet antal individer. Samtliga har egen bostad. Flera är inte mottagliga för behandling i traditionellt syfte utan behöver hjälp med betoning på omsorg. Genomgående för samtliga grupper är att den kritiska tiden i samtliga planeringar är när det ska ske en förändring. I synnerhet vid utskrivning från behandlingshem till annan boendeform. Det är vanligt med oro och återfall i detta skede och får snarare ses som mer regel än undantag. Ibland försenas hemgång på grund av svårighet att få till viktiga delar som boende, boendestöd, god man eller förvaltare. Insatser i hemmet i tidigt skede för att förebygga placering. Fortsatt arbete i strävan att förkorta behandlingstiderna. Undersöka om man får ut önskat resultat av behandlingen. 3. Extern revision 3.1 Arbetsmiljöverkets tillsyn av Socialsekreterarnas arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har haft tillsyn gällande socialsekreterarnas arbetsmiljö. Utifrån tillsynen fick Kävlinge kommun ett beslut om åtgärder på 14 punkter med föreläggande om vite. Kraven rörde såväl sociala och organisatoriska arbetsförhållande som den fysiska arbetsmiljön. Ett omfattande arbete med att förbättra arbetsmiljön har genomförts och ärendet avslutades av Arbetsmiljöverket i april Sida 36 av 209

34 7 4. Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. IFO har gjort lokala brukarundersökningar inom nio olika enheter med fastställd periodicitet. De flesta görs vartannat år för att inte trötta ut brukare. I årets rapport presenteras inga lokala brukarundersökningar på grund av att IFO från och med hösten 2018 kommer att genomföra SKL s brukarundersökningar riktade till IFO, och därmed kunna jämföra med de deltagande kommunerna i riket. Se vidare kapitel Brukarundersökningar, nationella Den nationella brukarundersökningen gällande myndighetsutövning inom IFO kommer att genomföras med stöd från SKL under september-oktober 2018, och redovisas i nästa års kvalitetsrapport. Enkäten är framtagen av SKL för att delas ut efter kontakt med myndighetsutövningen inom följande verksamhetsområden och målgrupper: social barn- och ungdomsvård (inte familjerätt) - vårdnadshavare - ungdomar 13 år eller äldre (exkl. ensamkommande) - ungdomar 13 år eller äldre (ensamkommande) ekonomiskt bistånd missbruks- och beroendevård. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2018 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För IF0 s gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät social barn- och ungdomsvård, 3) enkät ekonomiskt bistånd, 4) enkät missbruks- och beroendevård samt 5) enkät våld i nära relationer. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2018 arbetade 260 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Den senaste undersökningen gällande 2017 publicerades i januari IFO barn och unga redovisas i ett KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Sida 37 av 209

35 8 Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Mått Resultat Färg Ej återaktualiserade ungdomar Mäter andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning (ju högre procenttal desto bättre). Kävlinge 72%. Medel 78% Trend Måttet Ej återaktualiserade ungdomar är dock en indikator som inte lämpar sig för jämförelser med andra kommuner, vilket har påpekats för SKL. Bristerna hos indikatorn består i att kommuner öppnar ärenden på olika toleransnivå, begreppet återaktualisering tolkas olika, mäter ej svårighetsgrad i ärenden, mäter ej intensitet i insatser. Måttet kan eventuellt användas för egen jämförelse bakåt i tiden. Från och med 2018 är detta nyckeltal borttaget av SKL. Program för att förbättra resultat: o motivationsarbete till ungdomar och deras föräldrar o effektiva insatser på hemmaplan. 6.2 Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här Familjerätt, avslutade ärenden samarbetssamtal Årlig statistik tas fram över resultaten av samarbetssamtal med redovisning om antal ärenden som lett till överenskommelse mellan föräldrar och hur många som gått vidare till en rättsprocess. 33 ärenden var aktuella under första halvåret 2018, och 9 av dessa gick vidare till tingsrätten. Detta bedöms vara ett gott resultat. Uppmuntra till insatser i form av biståndslöst stöd till familjen, för att komma in i tidigare skede. Tillämpa den etablerade metoden konflikt och försoning. Kontrollera slussningen till Familjerådgivningen, så att den används. Metodutveckling, grupp för vuxna inför separation Genomförandeplaner missbruk öppenvård Verksamheten har satt upp en egen målsättning att genomförandeplaner ska vara upprättade inom 3 veckor från att beslut om bistånd i form av missbruksrådgivning fattas. Samtidigt infördes en rutin Sida 38 av 209

36 9 för vad genomförandeplanen ska innehålla. Nyckeltalet mäter både tidsgräns och att innehåll i planerna är korrekt enligt rutin. Under första halvåret 2018 undersöktes 10 slumpvis utvalda ärenden. I samtliga var genomförandeplanerna upprättade inom 3 veckor. Samtliga följde helt gällande rutin. Resultatet bedöms vara gott. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För IFO rapporterades inga beslut under kvartalen 3 och eller 1 och Anmälningar som ej lett till utredning BoU Årlig granskning i syfte att säkerställa att de anmälningar/ansökningar som inkommer till IFO och som inte blir föremål för utredning har blivit korrekt bedömda. Anmälningar som inte leder till utredning får inte registreras. Manuell granskning har gjorts i kronologisk pärm. 10 slumpvis utvalda ärenden granskas årligen. Samtliga 10 granskade förhandsbedömningar är av god kvalitet i förhållande till lagstadgad tid och tydlighet i bedömning. Barnperspektivet briser dock till viss del då barnen inte hörts i 4 av ärendena. Handläggarna har gjort bedömningen att barnen inte ska höras i samtliga fall, men inte dokumenterat skälet till detta. Detta är en brist då man ska beakta barnperspektivet i samtliga fall samt enligt BBiC alltid ange skäl till varför ett barn inte fått komma till tals. I de fall då barnavårdsutredare gör förhandsbedömningar ska skälen till varför barnet inte kommit till tals tydligt framgå. Enhetschef läser och signerar samtliga förhandsbedömningar från och med april 2018 samt ansvarar för att rutinen följs. 7. Ständiga förbättringar 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. Sida 39 av 209

37 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. I ett delvis nytt sätt att arbeta med avvikelser har införts att även en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser Under perioden har 28 (föregående år 32) avvikelserapporter inkommit. Samtliga berör brister i handläggning och information. Då organisationen hade stor personalomsättning under 2017 handlar avvikelserna inom barn och familj till stor del om ärenden som lämnats öppna utan färdigställd utredning där klienten/familjen ändå fått beslut om insats eller om att utredningen läggs ner. Ett fåtal utredningar kvarstår fortfarande att sammanställa. Förbättrande åtgärder under perioden Personal Två socialsekreterare har anställts utöver befintlig personal på barnutredning för att minska den höga arbetsbelastning som följde på den stora personalomsättningen under Kompetens 1:e socialsekreterare har sammanställt de beslut som kan tas enligt SoL och LVU i en mall för att underlätta för socialsekreterarna att göra rätt i journalsystemet. Tid har avsatts i behandlingsteamet för implementering av ett nytt journalsystem. Intern utbildning om skyddsbedömning och förhandsbedömning och hur dessa hanteras i journalsystemet. Verksamhet/organisation I de fall avvikelsen har handlat om att ett ärende inte blivit avslutat på rätt sätt har detta åtgärdats och familjen/klienten har, i de fall detta bedömts lämpligt, informerats. Ny rutin har tagits fram gällande våld mot barn man tar alltid kontakt med barnahus. Ny rutin har överenskommits med barnahus personal åker ej på samråd. Enhetschef läser och stänger de förhandsbedömningar som ej leder till utredning. Familjehemsutredare och barnavårdsutredare har tagit fram ny gemensam rutin kring jourhemsplacering. Sida 40 av 209

38 11 Planerade förbättringar under kommande period Personal Fortsatt hög personaltäthet på barnutredning. Kompetens Kontinuerlig kompetenssatsning i form av fortbildning, föreläsningar, extern handledning samt intern metodutveckling. Verksamhet/organisation Fortsatt arbete med processbeskrivningar/rutiner i syfte för att minska arbetsbelastningen samt trygga kvaliteten i verksamheten. Implementering av ärendeviktning och kompetenstrappa i barnutredningsgruppen Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. Om ett missförhållande är allvarligt eller om det finns risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska verksamhetsansvarig anmäla detta till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter Under perioden har 7 (föregående år 2) Lex Sarah-rapporter inkommit. Glädjande är att satsningen på att öka antalet inrapporteringar verkar ha givit effekt. Fyra händelser bedömdes vara av den allvarlighetsgraden att de anmäldes till IVO. De handlade om brister i handläggning och i omsorgen. Händelserna har åtgärdats med information, översyn av rutiner, samtal och utbildning. Utredningarna har lämnats till Socialnämnden enligt rutin och information och dialog har skett på hemvårdens ledningsgrupp. De tre händelserna som inte ledde till rapport till IVO, har åtgärdats med information, översyn av rutiner och samtal samt redovisats som information till Socialnämnden och enhetschefer. Information till all personal om lex Sarah utifrån aktuella föreskrifter inklusive lokala rutiner. 8. Samverkan IFO samverkar på många områden, både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar riktlinjen för ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter; LSS och Socialpsykiatri, Hemvård samt Individ- och familjeomsorg, avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar. Detta med syfte att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Sida 41 av 209

39 12 Samarbetet sker på tre olika nivåer. Riktlinjen innehåller system för att identifiera och åtgärda eventuella brister i samverkan. I riktlinjen finns också en inbyggd rutin för årlig uppföljning och utvärdering av arbetet. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorg, Hemvård samt LSS och Socialpsykiatri) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, samt blev tilldelade utvecklingsmedel. Socialtjänsten har även under det senaste året tilldelats utvecklingsmedel för att fortsätta arbetet med PRIO. IFO och Bildning Rutinen/riktlinjen för samverkan mellan förskola/skola och IFO följs. Socialsekreterare medverkar och kontinuerligt på grundskolornas elevhälsoteam och föreläsningar för förskolans och grundskolans personal om anmälningsplikt och information om socialtjänstens arbete erbjuds regelbundet. Det sker ett kontinuerligt samarbete runt gruppen ensamkommande barn för att på bästa sätt tillgodose deras behov av utbildning och trygghet i vardagen. Tillsammans med barn- och elevhälsa och enhetschef fritidsgårdar planeras och genomförs föräldrautbildningar. Vuxenenheten har ett nära samarbete med Lärcentrum i syfte att personer ska komma i sysselsättning. Nätverk Genom regelbundna träffar med andra kommuner samverkar IFO på chefsnivå. Detta har bland annat resulterat i ett fortgående samarbete kring gemensamma utbildningsinsatser för samtlig personal. På handläggarnivå träffar man regelbundet och systematiskt andra kommuner inom verksamhetens olika specialområden för samverkan och erfarenhetsutbyte. Annan extern samverkan Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem. Även en lokal överenskommelse är framtagen. Kävlinge kommun, representerat av bland annat IFO, ingår i FINSAM tillsammans med Lomma kommun. FINSAM är ett samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och kommunerna. För verksamheterna Barnahus, Kriscentrum, familjerådgivning och social jour har Kävlinge har Kävlinge ett samverkansavtal med Lund. IFO samverkar även med BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) genom ett samverkansavtal. Genom IFO är Kävlinge kommun representerade i styrgrupp och arbetsgrupper tillsammans med kranskommuner och Region Skåne i syfte att starta en Maria-mottagning för mellersta Skåne. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning avseende socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Sida 42 av 209

40 13 Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även nationella krav gällande kompetens för utredare inom barn- och ungdomsvården och dessa stämmer väl överens med IFO s kravprofil, att man ska ha socionomexamen. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. Individ- och familjeomsorgens personal har påbörjat en tredagars utbildning i bedömningsverktyget FREDA som används då man misstänker att en person utsatts eller bevittnat våld. Utbildningen avslutas under hösten Personalen har även gått andra metodutbildningar samt fått extern handledning i grupp. När det gäller utbildningskrav inom IFO har 46 av 50 befintliga socialsekreterare (inklusive 1:e socialsekreterare och chefer) en socionomexamen (92%). Här anges i år siffror för hela IFO, även enheterna för ekonomiskt bistånd och ensamkommande. Den personal som saknar socionomexamen arbetar inte inom myndighetsutövning barn där det finns ett formellt krav på socionomutbildning. Enhetschefernas formella kompetens inom IFO är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildning. Fortsatt bevakning kring möjligheterna att utveckla och använda olika webbutbildningar. 10. Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen, enheterna barn, unga och vuxen, presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett gott arbete för att nå bästa möjliga resultat i stödet till de enskilda. I denna rapport har inga brukarundersökningar gjorts. Detta beror på en omläggning i systemet då IFO från och med hösten 2018 kommer att delta i SKL s nationella brukarundersökningar riktade till IFO. Enheterna ekonomiskt bistånd och ensamkommande har överförts till sektor Arbetsliv och fritid. Endast vissa delar av kvalitetsrapporten för dessa enheter har tagits fram. För nästa år pågår ett utvecklingsarbete runt hur kvalitetsrapporterna inom sektor Arbetsliv och fritid ska tas fram och se ut. De analyser som har gjorts av materialet samt eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Sida 43 av 209

41 14 Eva Sjöstedt Socialnämnden Kävlinge kommun, Kullagatan 2, Kävlinge Sida 44 av 209

42 LSS och Socialpsykiatri 2018 Kvalitetsrapport/egenkontroll Oktober 2018 Christina Forsberg Ann-Louise Christensen Susanna Ahlin Helén Mårtensson Pernilla Lindeberg Sara Torres Eva Sjöstedt Sida 45 av 209

43 2 Innehåll 1. Inledning Syfte Tillvägagångssätt och upplägg Intern kvalitetsrevision Intern kontroll Drivmedelsförbrukning Gemensam Intern kontroll Säkra följsamheten till basala hygienrutiner Intern kontroll 2018 Verkställighet av vissa beslut enligt LSS Utveckling av Procapita för att förbättra redovisning av nyckeltal Granska processen från beslut till verkställighet gällande ledsagare, kontaktperson och avlösare Granskning av skälen till att brukare avslutar SoL-insatser inom Socialpsykiatrin Extern revision Brukarundersökningar, lokala Eyragården Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare Nationell brukarundersökning genom SKL höst Uppföljning av Kundlöften Extern utförare - Attendo gruppboende Nyckeltal Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser enheter LSS (Boenden och DV) Öppna jämförelser myndighetsutövning KKiK Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Uppföljning av beslut om insats enligt LSS och SoL Rapport anhörigstöd Ej verkställda beslut Nyckeltal SIP Ständiga förbättringar Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Avvikelser och rapporter från personal i organisationen Avvikelser och riskanalyser...12 Sida 46 av 209

44 Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Samverkan Kompetensförsörjning Sammanfattning Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte LSS och Socialpsykiatri (LoS) har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom LSS och Socialpsykiatri. Årets version omfattar tidsperioden Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av verksamhetschef för LoS, psykiatrihandläggare, LSS-handläggare, två enhetschefer samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för rapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granska drivmedelsförbrukning (gemensam för socialtjänstens delar) granskning av följsamhet till basala hygienrutiner granskning av verkställighet av vissa beslut utveckla ProCapita för förbättrad redovisning av nyckeltal granskning av processen från beslut till verkställighet gällande ledsagare, kontaktperson och avlösare samt granskning av skälen till att brukare inom socialpsykiatri avslutar SoL-insatser. Den externa tillsynen har i år inte inneburit någon tillsyn eller revision avseende kvalitetsområdet. De lokala brukarundersökningarna har riktats till brukargrupper inom LoS verksamhetsområde enligt beslutad frekvens. Dessutom har LoS för andra gången deltagit i den av SKL anordnande nationella brukarundersökningen Funktionshinder. I år undersöktes daglig verksamhet LSS. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Sida 47 av 209

45 4 Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Intern kontroll Drivmedelsförbrukning Gemensam Syftet var att säkerställa att ingen otillbörlig tankning sker samt att personalen ska känna sig trygg i att det inte förekommer misstankar om otillbörlig tankning. Metod Då stickprovskontroller per bil inte gick att genomföra, genomfördes istället en stickprovsundersökning på de 20 fakturor med högst belopp, som inkommit under året. Ingen faktura visar på något avvikande mönster. Vid upphandling överväga möjligheterna att få ut statistik per tankad bil. Överväga att se över möjligheterna att digitalisera redovisningen av körmilen för att bättre kunna följa förbrukade mil och på så sätt optimera kommunens nyttjande av leasingavtalen. 2.2 Intern kontroll Säkra följsamheten till basala hygienrutiner Syftet var att säkra följsamheten till basala hygienrutiner och arbetskläder. Metod Dialogronder tillsammans med Vårdhygien Skåne har genomförts, samt hygienronder. Enhetschefer, legitimerad personal, MAS samt undersköterskor har deltagit. En nationell mätning; SKL`s Punkt Prevalens Mätning (PPM) har också genomförts. Här gjordes sammanlagt 207 mätningar. PPM-mätningen genomförs i åtta steg varav fyra berör basala hygienrutiner och fyra berör arbetskläder. Resultatet av mätningen: Sida 48 av 209

46 5 Under hösten 2018 planeras ytterligare hygienronder genomföras. Samtliga chefer kommer att få resultatet från mätningen för sina enheter för dialog på APT och andra forum. Dialog i facklig samverkan kommer också ske. Följsamhet till basala hygienrutiner föreslås ingå i medarbetar/lönesamtal. Introduktionen för nyanställd personal ses över där rutinen ingår. Årlig mätning av följsamhet planeras att genomföras. 2.3 Intern kontroll 2018 Verkställighet av vissa beslut enligt LSS Syftet var att granska att beslut om kontaktperson och ledsagarservice enligt LSS och SoL samt avlösarservice enligt LSS verkställs inom rimlig tid. Metod För att minimera risken att beslut om de granskade insatserna inte verkställs har en rutin upprättats. En del i denna rutin är att biståndshandläggare och enhetschef, ansvarig för verkställandet träffats en gång var fjortonde dag för att stämma av processen. Arbetet har bidragit till ökad kontroll beträffande vilka ärenden som är pågående samt vilka som behöver prioriteras. Det har även lett tillmöjlighet för bättre framförhållning för verkställaren. Under perioden oktober april 2018 har inga icke verkställda beslut beträffande ovan insatser rapporteras. Att ansvarig enhetschef och handläggare fortsätter att träffas kontinuerligt med syfte att stämma av hur enhetschef har arbetat med pågående ärenden och var i verkställighetsprocessen man befinner sig, i samklang med ny organisation. Sida 49 av 209

47 6 2.4 Utveckling av Procapita för att förbättra redovisning av nyckeltal Syftet var att samordna utvecklingen av verksamhetsstödet Procapita i syfte att förbättra redovisningen av nyckeltal. Metod Ansvariga LSS-handläggare har tillsammans med systemförvaltare Procapita och verksamhetschef LoS kontinuerligt diskuterat vilka förändringar som behövde göras i Procapita med syfte att öka möjligheterna att söka fram nyckeltal. Förändringar har gjorts i Procapita i form av ett nytt insatsträd. Målsättningen var att samtliga LSS-beslut skulle justeras och registrerats i det nya insatsträdet per Stickprovskontroller med positivt resultat har gjorts avseende nya utredningar. Omregistrering av befintliga beslut har inte kunnat prioriteras hittills. Resultatet förs över till handläggarorganisationen för vidare åtgärder. 2.5 Granska processen från beslut till verkställighet gällande ledsagare, kontaktperson och avlösare. Syftet var att granska processens effektivitet från beslut till verkställighet gällande ledsagare, kontaktperson och avlösare. Syftet var även att ge optimala förutsättningar för att insatsen ska fungera med hög kvalitet och för att målen med insatsen ska uppnås. Metod För att få fram en nulägesbeskrivning har intervjuer genomförts med LSS-handläggarna samt tidigare enhetschef (kartläggning av processen). Processen från beslut till verkställighet framgår i en gjord processbeskrivning. Man har tagit fram 8 olika förbättringsområden i processen, som sammanfattas: utökade möten mellan enhetschef och brukare för bästa matchning utökad uppföljning med uppdragstagare och brukare samt nya rekryteringsvägar. 2.6 Granskning av skälen till att brukare avslutar SoL-insatser inom Socialpsykiatrin Syftet var att undersöka varför brukarna väljer att avsluta sina SoL-insatser inom Socialpsykiatrin. Metod Mätperioden var Genom verksamhetsstödet Procapita hämtades uppgifter om antal brukare som avslutat en SoL-insats, vilka insatser som avslutades och skälen till detta. Sida 50 av 209

48 7 Totalt avslutade 14 klienter sina insatser. I samtliga ärenden hade brukarna angett ett skäl till varför man önskade avsluta insatsen. Orsakerna var till exempel att man upplevde sig självständig, att man får sina behov tillgodosedda genom föräldrar eller att man avbokar trots motiveringsarbete. I rapporten beskrivs vikten av motiveringsarbete när man arbetar med denna målgrupp. Ständig dialog med personalen om vikten av att kontinuerligt jobba motiverande med denna målgrupp. Metodologiskt: Undersöka möjlighet att standardisera avslutningssamtal i Procapita för att möjliggöra en sökbarhet så att statistik blir digitalt åtkomlig. 3. Extern revision Ingen revision gällande kvalitetsledning har genomförts under perioden. 4. Brukarundersökningar, lokala 4.1 Eyragården Metod Enkät till samtliga brukare som deltog i verksamheten under maj månad av 33 möjliga brukare besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 27%. Svarsfrekvensen har sjunkit från 67% i fjor. En fråga ställdes Anser du att du kan vara med och påverka utbudet av aktiviteter på Eyragården?. Jämfört med förra årets undersökning har svarsfrekvensen sjunkit från 67% till 27%. Orsaker kan vara att det var nya brukare som inte kunnat svara och att insamlaren inte var så pådrivande som tidigare. Av de 9 som har svarat har 8 personer (89%) ansett att man kan vara med och påverka utbudet av aktiviteter. Förutom befintliga brukarråd finns även månadsmöte en fredag i månaden där besökarna har möjlighet att tycka till. Fortsatta regelbundna brukarråd där personalen är tydlig med att verksamheten är till för besökarna och att deras önskemål av innehåll är det som formar verksamheten. Under 2018 öppna upp för att fler aktiviteter pågår samtidigt i huset, samt möjlighet till aktiviteter i mindre grupper för de besökare som föredrar att inte delta i för stora grupper. Att under 2019 motivera fler besökare att delta i undersökningen samt se över möjligheten till en annan form av brukarundersökning undersöka något annat? Sida 51 av 209

49 8 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare 5.1 Nationell brukarundersökning genom SKL höst 2017 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har erbjudit de svenska kommunerna att delta i en återkommande enkätundersökning inom Funktionshinderområdet. Hösten 2017 deltog LoS för insatsen Daglig verksamhet. SKL står för enkätmaterialet och kommunen genomför själva undersökningen. Frågorna mäter tre kvalitetsområden: inflytande, trygghet och bemötande. Det ingår också en mera övergripande fråga om trivsel. Enkäten innehåller 9 frågor. Under hösten 2018 kommer LoS för andra gången att genomföra denna undersökning till brukare inom insatserna Gruppbostad LSS och Servicebostad LSS. Man kommer därefter att fortsätta genomföra undersökningarna vartannat år, bedömningen är att det kan trötta ut brukarna om man kör varje år. Metod Enkäten har kunnat besvaras i pappersform eller digitalt genom Pict-o-stat light, ett ljud- och bildbaserat webbenkätverktyg som presenterar och förtydligar frågeställningar och svarsalternativ för personer med olika former av kognitiv funktionsnedsättning. Både pappersenkäten och webbenkäten har kunnat besvaras med eller utan bildstöd (pictogram). Webbenkäten har också funnits med eller utan ljud, det vill säga uppläsning av frågor. Det har funnits möjlighet att få hjälp av en stödperson vilka har bestått av LSS-handläggare och stödpedagoger som varit ansvariga för genomförandet av undersökningen. Brukare och personal har i god tid fått information om undersökningen och det har även funnits möjlighet för brukarna att prova på en demoversion i läsplattan. Resultat Daglig verksamhet LSS Totalt 87 brukare har beslut om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Av dessa 87 har 72 utifrån SKL s urval bedömts kunna delta i undersökningen. Av 72 möjliga respondenter har 43 deltagit. Svarsfrekvensen uppgår till 60%. På några frågor ligger Kävlinges resultat högre än för riksgenomsnittet. Det är bland annat frågor som rör inflytande, stöd i rätt form och personalens omtanke På några frågor ligger Kävlinges resultat lägre än för riksgenomsnittet. Det är bland annat frågor som rör trygghet med personal och att personalen pratar så att brukaren förstår. Analys och handlingsplan För att få fler brukare att delta i undersökningen så behövs en längre framförhållning och planering. Speciellt de som har en individuell utflyttad plats och inte vill bli störda på sin dagliga sysselsättning. En fundering att ta med sig till nästa gång är om man som genomförare av intervjun ska skriva ner fritext för att underlätta kring vidare arbete med resultatet. För att inte utesluta någon från undersökningen bör man nästa gång undersökningen genomförs skicka frågorna till företrädare för den grupp som enligt SKL:s instruktioner av urval inte ingår i undersökningen. Detta resultat kan redovisas separat. Sida 52 av 209

50 9 5.2 Uppföljning av Kundlöften Redovisas i Årsredovisning Extern utförare - Attendo gruppboende Uppföljning av avtalet med Attendo gällande Kungsgatan 39 i Furulund genomfördes under våren Då granskades områdena kvalitetsledningssystem, rutiner inom HSL-området till exempel delegering, basala hygienrutiner och vårdplaner samt rutiner gällande klagomål, avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Under perioden har Attendos åtgärdsplan efter första uppföljningen följts upp vid ett antal dialogmöten. Deltagare i dessa har varit från Kävlinge kommun: utbildningssamordnare och dåvarande verksamhetschef LoS, samt från Attendo verksamhetschef. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser enheter LSS (Boenden och DV) Under våren 2018 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser enheter LSS. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2018 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För LoS gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät LSS och 3) enkät Socialpsykiatri. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2016 arbetade 260 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Den senaste undersökningen gällande 2017 publicerades i januari LoS redovisas i ett KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Sida 53 av 209

51 10 Mått Resultat Färg Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende 88% uppfylls. Medel 81%. Trend Bra resultat. En glidning neråt dock, från 94% föregående år. Måttet består av 10 delfrågor. Bästa resultat på alla delfrågor utom två; våld och hot brukare emellan samt möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten. Sänkningen beror framför allt på en striktare tolkning av frågan om internetuppkoppling denna gång. Verksamheten arbetar enligt framtagna verktyg för att minska risken för våld och hot mellan brukare. 6.2 Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här Uppföljning av beslut om insats enligt LSS och SoL En årlig granskning sker för att säkerställa att uppföljningar på beslut enligt SoL (Socialtjänstlagen) och LSS (Lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade) görs i enlighet med lagstiftningens intentioner. Metod Handläggare registrerar alla uppföljningar i dataprogramet ProCapita efter en upprättad rutin och har därefter utvunnit statistik från detta dataprogram per mätdatum Andelen uppföljda beslut avseende LSS-insatser för perioden, är 76% (förra året 72%). En ökning således. Andelen uppföljda beslut avseende SoL-insatser socialpsykiatri, boendestöd för perioden, är 100% (förra året 100%). Andelen uppföljda beslut avseende SoL-insatser HUA-gruppen (Hjärnskada i vuxen ålder, lindrig Utvecklingsstörning samt Autismspektrumstörning), boendestöd för perioden, är 100% (förra året 100%). Målsättningen är att samtliga brukare (100%) ska få minst en uppföljning per år. Dessa nyckeltal är även ett kundlöfte (se Kundlöften LSS och Socialpsykiatri nr 1:5, 2:5, 3:5 och 4:5). Att LSS-handläggare och psykiatrihandläggare fortsatt följer gällande rutin med målsättningen att andelen uppföljda beslut ska vara 100% per 12-månaders-period. Sida 54 av 209

52 Rapport anhörigstöd Anhörigstödet inom LSS och socialpsykiatri har erbjudit två informationskvällar under perioden ht vt Teman för kvällarna har varit: Föreläsning runt neuropsykiatriska diagnoser (4 åhörare) LSS-lagen och dess innehåll (14 åhörare) Resultat Åhörarnas utvärdering efter föreläsningar och information har visat en god nöjdhet. Förslag till innehåll i kommande informationskvällar och föreläsningar har framkommit. Fortsatt verksamhet, samt utveckling inom ny organisation Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För LSS och socialpsykiatri rapporterades: Period Antal Typ av beslut Kvartal beslut Avlösarservice LSS Kvartal beslut - Kvartal beslut - Kvartal beslut Bostad med särskild service LSS Totalt 2 beslut avseende LoS har rapporterats. Motsvarande period i fjor rapporterades 4 beslut. Ej verkställda beslut redovisas även kvartalsvis till Socialnämndens sammanträden. Se även kapitel 2.3 som beskriver arbetet som gjorts för att säkerställa att beslut om kontaktperson, ledsagarservice och avlösarservice verkställs inom stipulerad tid. Förbättrat resultat - inga specifika åtgärder planeras Nyckeltal SIP Granskningen gäller brukare med beviljad insats inom socialpsykiatri enligt SoL. I 2016 års kvalitetsrapport fanns detta område som en intern kvalitetsrevision. Nu fortsätter verksamheten att göra detta till en årlig mätning. Förra årets siffror inom parentes. Metod Perioden som granskades var hela Granskningen har skett genom sökverktyget i ProCapita. LSS och Socialpsykiatri har under mätperioden arbetat intensivt med informationsspridning till brukare om SIP. Av 49 (35) möjliga brukare hade 49 (35) personer minst en gång fått information om SIP. Alla 49 (35) hade av handläggaren erbjudits att upprätta en SIP, då handläggare hade bedömt att det fanns ett behov. Sida 55 av 209

53 12 16 (19) brukare tackade ja och har fått en plan upprättad. 29 st SIP ar upprättdes för dessa 16 personer. En person kan ha flera SIP`ar beroende på att behoven förändrats snabbt och nya planer behöver upprättas. Fördelat på utförare har 24 planer upprättats med Aleris Lund, 4 med Vuxenpsykiatrin Lund och 1 i brukarens ordinära boende. Målet att uppnå 100% erbjudande har uppnåtts för 2017, dock har procentuellt färre personer tackat ja till erbjudandet, 32% (54%). Arbetet med att sprida kunskap om SIP kommer fortgå även Målsättningen är fortfarande att samtliga brukare med beslut inom Socialpsykiatri ska få skriftlig och muntlig information samt om behov finns ett erbjudande om SIP minst en gång per år. 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Sida 56 av 209

54 13 Ett nytt sätt att arbeta med avvikelser infördes under våren Det nya arbetssättet innebär att personalen rapporterar direkt in i avvikelsemodulen i ProCapita. Modulen har öppnats upp så den personal som rapporterat en avvikelse kan följa utredningen av avvikelsen. Det nya arbetssättet innebär också att en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser Föregående års siffra inom parentes. LoS har under mätperioden registrerat 46 (127) avvikelser. Liksom tidigare år utgör den största delen läkemedelshantering, men är samtidigt bara någon promille av det totala antalet överlämnade läkemedelsdoser per år. Förbättrande åtgärder som genomförts under perioden Avvikelserna har troligen blivit färre tack vara e-signeringen. Planerade förbättringar under kommande period Fortsatt stort fokus på att informera medarbetare om vikten av att rapportera in avvikelser i verksamheten. Genom att ha avvikelser som en punkt på APT-dagordningen välkomnar verksamheten en öppen diskussion om att avvikelser är en del i kvalitetsarbetet. En fördjupad analys kommer att göras avseende läkemedelsavvikelser. Fortsatt utveckling inom ny organisation Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. Om ett missförhållande är allvarligt eller om det finns risk för ett allvarligt missförhållande inom Socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska verksamhetsansvarig anmäla detta till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter Under perioden har 3 Lex Sarah-rapporter inkommit (föregående år 2). Två händelser bedömdes vara av den allvarlighetsgraden att de anmäldes till IVO. De handlade om brister i bemötande och i omsorgen. Händelserna har åtgärdats med information, översyn av rutiner, samtal och utbildning. Utredningarna har lämnats till Socialnämnden enligt rutin och information och dialog har skett på hemvårdens ledningsgrupp. Den händelse som inte ledde till rapport till IVO, har åtgärdats med information, översyn av rutiner och samtal samt redovisats som information till Socialnämnden och enhetschefer. Sida 57 av 209

55 14 Information till all personal om lex Sarah utifrån aktuella föreskrifter inklusive lokala rutiner finns i introduktionsmaterial. 7.3 Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrift och allmänt råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, ska vårdgivare upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars för föregående kalenderår. MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) är ansvarig för att ta fram patientsäkerhetsberättelsen. Den senast publicerade patientsäkerhetsberättelsen är publicerad i mars 2017 och avser Här återfinns avsnitt som berör t ex avvikelser, Patientnämnden, Lex Maria, kvalitetsregisterna Svenska palliativregistret och Senior Alert samt övrigt patientsäkerhetsarbete. 8. Samverkan LSS och socialpsykiatri (LoS) samverkar på många områden både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Intern samverkan Individsamverkan Individsamverkan reglerar i en riktlinje ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter Handikappomsorgen, Hemvården och Individ- och familjeomsorgen avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar, för att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Exempel på fler interna samverkansforum: Hälsofokus, mellan enhetschefer, verksamhetschefer inom LoS, hemvården samt personalavdelningen och kommunens hälsostrateg. Kontinuerliga uppföljningar av verkställighet och beslut, enhetschefer och handläggare. Fritidsombud, fritidssamordnare och enhetschef. Extern samverkan LoS har samverkansgrupp med 4 YES-kommunerna och brukarorganisationerna 4 ggr/år. Regelbundna samverkansmöten med Regionen 4 ggr/år enligt upprättat avtal. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorgen, Hemvården och LSS och socialpsykiatri) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, och blev också tilldelade utvecklingsmedel. Socialtjänsten har även under 2014 och 2016 tilldelats utvecklingsmedel efter att ha uppnått Socialstyrelsen grundkrav och satt upp nya prestationskrav. Fortsatt arbete har pågått inom våra tre verksamhetsområden under dessa år utifrån de prestationsmål (åtgärdsplaner) som redovisats till socialstyrelsen. För 2017 har socialtjänsten blivit tilldelat stimulansmedel och har påbörjat arbetet med att analysera och göra handlingsplan utifrån fem fokusområden enligt överenskommelsen mellan stat och Sveriges Sida 58 av 209

56 15 kommuner och Landsting. Redovisning av användning/planerad användning av erhållna medlen skall redovisas senast den 31 oktober 2017 annars ska medlen återbetalas. Kommunala handikapprådet (KHK) Det kommunala handikapprådet är ett organ för samråd mellan företrädare för handikapporganisationerna, kommunstyrelse och nämnder. Handikapprådet sammanträder fyra gånger årligen och ordförande är socialnämndens ordförande. Handikapprådet är en referensgrupp i frågor som berör personer med funktionsnedsättning. Information från kommunen ges angående planer för förändringar av samhällsinsatser samt utformning av organisationen. Därvid hämtas synpunkter från rådet. Handikapporganisationerna har möjlighet att lyfta frågor till diskussion i rådet. Rådet har också möjlighet att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning och föreslå i frågor som har aktualitet för personer med funktionsnedsättning Nätverk *Genom regelbundna träffar med andra kommuner samverkar LoS på chefs- och handläggarnivå, uppdragsamordnare, fritidssamordnare, arbetskonsulent samt personligt ombud. Träffarna ger en bra omvärldsbevakning, vilket har en stor betydelse för erfarenhetsutbyte och LoS; s verksamhetsutveckling. *LoS handläggare har två externa nätverksgrupper som de är aktivt delaktiga i. TEKLA är inriktad främst på LSS-frågor och EBBA är inriktad på socialpsykatrins frågor. Nätverksträffar äger rum i respektive grupp 2-4 gånger per år. Kommuner representerade i EBBA är Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Höör, Hörby, Eslöv, Åstorp, Klippan, Burlöv, Örkelljunga och Perstorp. Kommuner representerade i TEKLA är Kävlinge, Lomma, Vellinge, Staffanstorp, Svedala, Eslöv och Burlöv. *LSS-handläggare samverkar med skola, BUP, Barn-och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Dessa är viktiga samverkanspartner för att bereda och ha en bra framförhållning för målgruppens eventuella behov av LSS -insatser. *Daglig verksamhet samverkar med särskolan för att både ge ungdomarna bra information och stöd när de ska gå ut i vuxenvärlden samt att informera varandra om respektive verksamhet och hitta samverkansformer. Daglig verksamhet har också ett större nätverk som består av bland andra handläggare LSS, Arbetsförmedlingen. Från daglig verksamhet enhetschef och arbetskonsulent. Kuratorer från skolor samt studievägledare från vuxenhabiliteringen. *Nätverket kring unga vuxna har till syfte att skapa kännedom om vilka personer som kan förväntas vara behov av stöd från kommunen eller annan, efter avslutad gymnasieskola samt att planera hur stödet behöver vara utformat. Närvarande vid dessa möten är enhetschef daglig verksamhet, handläggare inom LSS, arbetsförmedlingen, lärcentrum, vuxenhabiliteringen, gymnasiesärskolan och Svalövs gymnasium. *Regionalt verksamhetsråd- funktionshinder träffas en gång per halvår med inriktning på strategiska verksamhetsfrågor och omvärldsbevakning. *Samverkansmöten med vuxenhabiliteringen, region Skåne och närliggande kommuner kom till när kommunerna skulle komma fram till riktlinjer med regionen angående hjälpmedelsansvaret. Nätverksgruppen har därefter fortsatt att träffas, för att delge varandra vad respektive arbetsgrupp just nu arbetar med. Sida 59 av 209

57 16 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning avseende socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även Allmänna råd för LSS och Socialpsykiatri gällande kompetens och dessa stämmer väl överens med LoS kravprofiler. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. Socialtjänsten erbjuder feriearbete enligt kommungemensamma riktlinjer. Sedan 2014 har LSS och Socialpsykiatri haft den så kallade kompletterande utbildningen med i planen, det vill säga utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning. Utbildningar har skett, dels de kompletterande utbildningarna som är återkommande men även specifika utbildningar utifrån medarbetarnas och verksamheternas behov. I detta ingår även utbildningar som utförts utifrån särskilda handlingsplaner och utifrån åtgärder i utredningar, exempelvis från lex Sarah utredningar. En del utbildningar har varit webbutbildningar. LSS och Socialpsykiatrins personal har gått en utbildning om mänskliga rättigheter och respektive arbetsplats har utarbetat en handlingsplan hur man ska fortsätta arbetet med mänskliga rättigheter. 23 personal har under perioden varit aktuella för validering och/eller fortsatt sina studier till formell kompetens. När det gäller kravet på formell utbildning för LoS omvårdnadspersonal gjordes en mätning i juni 2018 som visade att av LoS omvårdnadspersonal hade 92 % adekvat utbildning. Teampersonalen har formell kompetens genom sin legitimation alternativt adekvat högskoleutbildning (handläggarna). Enhetschefernas formella kompetens inom LoS är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildade. Vi den årliga gemensamma introduktionen för sommarvikarier inom Hemvård och LoS deltog 70 nya vikarier. Feriearbete erbjuds enligt kommungemensamma riktlinjer under sommaren. Dessutom erbjuds vecka platser inom LoS och Hemvård till årskurs 9-elever. Fortsatt bevakning kring möjligheterna att utveckla och använda olika webbutbildningar. Sida 60 av 209

58 Sammanfattning LSS och Socialpsykiatri presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett omfattande arbete för att ge bästa möjliga stöd och omsorg till brukare och anhöriga. Brukarnöjdheten har undersökts i lokal och nationell mätning. De analyser som har gjorts av materialet, och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Sida 61 av 209

59 Eva Sjöstedt Socialnämnden Kävlinge kommun, Kullagatan 2, Kävlinge Sida 62 av 209

60 Måltidsservice 2018 Kvalitetsrapport Oktober 2018 Marina Rahm Katharina Josefsson Ingalill Knudsen Marie Svensson Elin Rigo Maria Söderholtz Eva Sjöstedt Sida 63 av 209

61 2 Innehåll 1. Inledning Syfte Tillvägagångssätt och upplägg Intern kvalitetsrevision Intern kontroll Granskning att receptur följs Extern revision Sammanställning livsmedelsinspektioner Kundundersökningar, lokala Särskilda boenden Förskola, personal Förskola, barn Bemötande skol- och seniorrestauranger (med digital apparat) Kundundersökningar, nationella Nyckeltal Nationella nyckeltalsjämförelser Öppna jämförelser Äldre avseende kostfrågor KKiK SkolmatSverige kvalitetsverktyg Ekomatsligan - Ekomatcentrum White Guide Junior och White Guide Senior Magasin Måltid Årets Måltidsprofil Lokala nyckeltal Nyckeltal i bokslut Ständiga förbättringar Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare Åsikt Kävlinge Avvikelser och rapporter från personal i organisationen Avvikelser i produktionen Avvikelser underhåll av lokaler...12 Sida 64 av 209

62 3 8. Samverkan Kompetensförsörjning Sammanfattning Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Måltidsservice har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom Måltidsservice. Årets version omfattar tidsperioden Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av måltidschef, tre enhetschefer, två måltidsutvecklare samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granskning av att receptur följs. Den externa tillsynen innehåller en sammanställning av kommunens Miljö- och Hälsoskyddsavdelnings inspektioner. Sida 65 av 209