Tillsyn av myndighetsutövning vid beslut om insatser enligt LSS Redovisning av resultat. i I \ If A Inspektionen för vård och omsorg

Transkript

1 Tillsyn av myndighetsutövning vid beslut om insatser enligt LSS Redovisning av resultat i I \ If A Inspektionen för vård och omsorg

2 Förord Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsyn över verksamheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I tillsynsuppdraget ingår att regelbundet återföra resultat och iakttagelser från myndighetens tillsyn. Denna resultatredovisning av myndighetsutövning är en del av myndighetens återföring när det gäller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Detta tillsynsprojekt över tio kommuner/stadsdelars myndighetsutövning har genomförts på avdelning Sydväst. Deltagande kommuner har varit Varberg, Henijunga, Tibro, Mark, Skövde, Lidköping samt stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo, Centrum, Majorna- Linné och Västra Hisingen i Göteborgs stad. Ansvarig för projektet har varit Marie Berg. Övriga deltagare i projektet har varit Kerstin Smedberg och Birgitta Arnesen. Inspektioner har också utförts av Lena Almvik Gombor, Yvonne Swerkersson och Lars- Erik Gotthard. Beslutsfattare har varit enhetschef Margaretha Larsson. Redovisningen har sammanställts av Marie Berg. Margaretha Larsson Enhetschef Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(16)

3 Sammanfattning Av IVO:s nationella riskanalys framgår att myndighetsutövning är ett prioriterat riskområde. Avdelning Sydväst, har vid analys av den statistik myndigheten samlat in under året sett att många inkomna klagomål rör rättssäkerhet vid myndighetsutövning. Brister i handläggning, uppföljning och dokumentation drabbar särskilt svaga grupper. Syftet med tillsynen är att IVO ska lämna bidra till en ökad kvalitet i kommunemas myndighetsutövning. Personer med funlctionsnedsättning ska få sina ansökningar om insatser enligt LSS utredda och beslutade på ett rättssäkert sätt i enlighet med lag och föreskrift. Tillsynen omfattar myndighetsutövning vid beslut om insatser enligt LSS i tio kommuner/stadsdelar inom regionerna Västra Götaland och Halland. IVO har gjort följande iakttagelser vid tillsynen: Myndighetsutövning enligt LSS sker i de flesta fall i enlighet med den lagstiftning som styr myndighetsutövningen när det gäller rättssäkerhet och skyndsamhet Kvaliteten i "utredningsarbetet påverkas i hög grad av vilken utredningsmall kommunen använder Joumalforingen är i flera fall alltför knapphändig och det saknas till exempel anteckningar från möten och andra händelser av betydelse Handläggarna har inte möjlighet att följa upp beslut i tillräcklig omfattning för att Icunna säkra kvaliteten på insatsen De flesta kommuner i tillsynen har inga riktlinjer/vägledning för sin handläggning, utan gör individuella bedömningar utifrån lagar och rättspraxis Kommunerna anser, med något undantag, att bemanningen för myndighetsutövmng är tillräcklig. Man upplever dock svårigheter att rekrytera erfarna handläggare Tillgången till juridisk kompetens är god i samtliga kommuner Den enskildes delaktighet i handläggningsprocessen framgår av de flesta utredningar och handläggarna träffar i regel den ensldlde vid nyansökningar Av enkätsvar framgår att den enskilde/företrädare i stort sett är nöjd med handläggningen och att de upplever att handläggaren lyssnat på dem. En tredjedel tyckte dock att handläggmngen tog för lång tid och en fjärdedel att det var svårt att göra en ansökan Framgångsfaktorer för god samverkan mellan handläggare inom funktionshinder och individ- och familjeomsorg är att de organisatoriskt ligger inom samma budgetansvar eller att regelbunden samverkan fmns mellan enheternas ledning Inspektionen för vérd och omsorg (IVO) sid 3(16)

4 o IVO har utifrån sitt underlag inte kunnat se något samband mellan kvaliteten på myndighetsutövning och kommunstorlek Rekommendationer IVO anser att de tillsynade kommunerna/stadsdelarna till allra största delen har en rättssäker och korrekt handläggning. Orsakerna till detta kan bland annat vara att rollen som LSS-handläggare har utvecklats till att bli en högutbildad beställande profession fristående från utförande verksamheten IT-stödet har utvecklats med mer specifika applikationer för myndighetsutövning, vilket i hög grad stöder en rättssäker och snabb handläggning mallar för utredningar och beslut har utvecldats genom åren. En ändamålsenlig mall stöder en korrekt handläggning och tydliggör att den enskilde varit delaktig i handläggningsprocessen. Eftersom IVO i sin granskning sett att kvaliteten i utredningsarbetet påverkas i hög grad av vilken utredningsmall kommunen/stadsdelen använder, anser IVO att det är viktigt att kommunerna lägger fokus på att använda mallar som stöder en rättssäker handläggning, där delaktighet av den ensldlde framgår. IVO kan konstatera att joumalföringen i flera fall är knapphändig och kan se att handläggarna har behov av kompetensutveckling när det gäller detta. Granskningen har också visat att det i flera kommuner/stadsdelar brister i handläggamas möjlighet till uppföljning av tillsvidarebeslut. IVO anser att kommunerna/stadsdelarnas myndighetsutövning bör se över sin bemanning, för att säkerställa att de insatser den enskilde får överensstämmer med fattade beslut. Uppföljningen visar också om behovet hos den enskilde har förändrats. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 4(16)

5 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 6 Metod 7 Resultat 8 Organisation 8 Följer utredningar och beslut lagar och föreskrifter? 8 Har handläggarna tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? 9 Är bemanningen tillräcklig? 9 Vilket stöd får handläggarna i sitt arbete? 9 Är den enskilde delaktig i handläggningsprocessen? 9 Hur fungerar samverkan? 10 Övriga iakttagelser 10 Sammanställning av enkätsvar 11 Bilaga 1 Lagstöd för myndighetsutövning 11 Bilaga 2 Organisation av myndighetsutövning 15 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 5(16)

6 Bakgrund och syfte Av IVO:s nationella riskanalys framgår att myndighetsutövning är ett prioriterat riskområde. Avdelning Sydväst, har vid analys av den statistik myndigheten samlat in under året sett att många av inkomna klagomål rör rättssäkerhet vid myndighetsutövning. I samband med övrig tillsynsverksamhet under året har man också märkt en hög personalomsättning bland handläggare, vilket kan leda till sämre kvalitet i verksamheten. Brister i handläggning, uppföljning och dokumentation drabbar särskilt riskgrupper som personer med funktionsnedsättning. Syftet med tillsynen är att IVO ska kunna bidra till en ökad kvalitet i kommunernas myndighetsutövning. Personer med funlctionsnedsättning ska få sina ansökningar om insatser enligt LSS utredda och beslutade på ett rättssäkert sätt i enlighet med lagens krav. IVO:s tillsyn över ett urval kommuner kan även vara till nytta för övriga kommuner i regionen. IVO avdelning Mitt har i en motsvarande tillsyn 2015 granskat myndighetsutövning i trettio kommuner i Mellansverige. Rapporten Vad gör min LSS-handläggare? fmns tillgänglig på IVO:s hemsida, artikelnr IVO Myndighetsutövning är ett begrepp som innebär beslut eller andra åtgärder, som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning styrs av ett antal lagar och föreskrifter. För en sammanställning av aktuella lagrum se bilaga 1. Av förvaltningslagen (1986:223) framgår att ett ärende ska handläggas enkelt och snabbt, men att detta inte far äventyra rättssäkerheten. En rättssäker handläggning av ärenden innebär att den enskilde ska få sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt. Det innebär också att handläggaren har en skyldighet att säkerställa att den enskilde är delaktig och ges möjlighet att framföra sina synpunkter. De ansökningar som kommer in till myndigheten ska behandlas skyndsamt. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, ska det från den 1 januari 2015 alltid finnas en journal i varje ärende. När det gäller joumalföring ska den enskilde i sin journal Icunna följa handläggningen och se vilka upplysningar som inhämtats. Den enskilde ska också Icunna se om yttrande från andra myndigheter och personer inkommit. Vidare ska beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse dokumenteras. Syfte Syftet med tillsynen är att FVO ska Icunna bidra till en ökad kvalitet i kommunemas myndighetsutövmng. Personer med funlctionsnedsättning ska få sina ansökningar om insatser enligt LSS utredda och beslutade på ett rättssäkert sätt i enlighet med lag och föreskrifter. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 6(16)

7 Metod Tio kommuner/ stadsdelar har valts ut i tillsynen. Urvalet av tillsynsobjekt har gjorts riskbaserat utifrån de klagomål som avdelning Sydväst på IVO mottagit och också utifrån iakttagelser vid avdelmngens övriga tillsyner under året. Hänsyn har också tagits till geografisk spridning och invånarantal. I tillsynen har utredningar, beslut och journalanteckningar i samband med handläggning av ansökningar om insatser enligt LSS granskats enligt framtagen mall. Granskningen gjordes innan inspektionen ägde rum. Totalt har 100 enskilda ärenden granskats. Utifrån frågeformulär har intervjuer gjorts med ansvarig chef och handläggare. Brukarenkäter har skickats ut till 100 personer/legala företrädare/vårdnadshavare. Handläggamas kompetens och personalomsättning har granskats enligt framtagen mall. IVO har gett muntlig återforing av granskning av dokumentation, enkätsvar och personalens kompetens till de enhetschefer och handläggare som deltagit i inspektionerna. Detta har skett i dialogform i anslutning till inspektionen. Kommunerna har fått tillsynsbeslut och redovisningen av resultaten kommer att sändas till dem. (I följande redovisning används kommun också för stadsdel i Göteborgs stad.) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 7(16)

8 Resultat Inte i något av de tio inspektioner som genomfördes fann IVO några stora brister. Däremot var det åtta kommuner där IVO identifierade olika förbättringsområden. Två av ärendena avslutades med kritik, som gällde joumalföring, lex Sarah och den enskildes delaktighet i utredningen. Organisation Myndighetsutövning när det gäller insatser enligt LSS är organiserade på olika sätt i olika kommuner. Bilaga 2 visar en översikt över myndighetsutövningens organisation, antal handläggare och ärenden samt vilken delegationsordning som finns inom nämnden. Följer utredningar och beslut lagar och föreskrifter? Samtliga kommuner följer förvaltningslagens krav på skyndsamhet i handläggmngen. I de fall där något ärende dragit ut på tiden, har det, med något undantag, handlat om intyg som inte kommit in eller att den ensldlde varit svår att få tag på. I en av kommunerna påpekar handläggarna att handläggningstiden ökat på grund av att beslutsvägarna blivit längre. Rättssäkerheten när det gäller de granskade utredningarna och besluten är genomgående hög. Hänvisning till gällande lagrum är korrekta. I samtliga kommuner sker handläggningen utifrån lagstiftning och rättspraxis och en individuell bedömning görs. I ett par av kommunerna finns riktlinjer/vägledning som av handläggarna upplevs som enbart stödjande. Besluten kommuniceras med den ensldlde när det gäller avslag och ofta även vid gynnande beslut. Vid avslag ges besvärshänvisningar. Av i stort sett alla utredningar framgår det när och hur ansökan gjorts och av vem. I en av kommunerna brister det dock genom att det i flera av de granskade utredningarna inte framgår när ansökan om insats gjorts. I dessa utredningar saknades också uppgifter om legal företrädare/vårdnadshavare. I ett par kommuner är utredningarna onödigt långa och svårlästa. Den utredningsmall som en kommun använder för utredning och beslut styr mot en mer eller mindre korrekt utredning. En relevant mall stödjer tillräcklig omfattning på utredningen, läsbarhet, den enskildes delaktighet och korrekta formalia. Som exempel på en kommun där utredningsmallen styr mot en korrekt handläggning, kan Tibro nämnas. Förutom att alla formalia fmns med och är korrekta är utredningarna också lättlästa och enkla med relevanta rubriker. Innehållet är lagom omfattande för den sökta insatsen och den enskildes behov och vilja finns med. Det finns en struktur och ordning på den enskildes journal. De flesta kommuner tidsbegränsar beslut enligt LSS, utom när det gäller bostad med särskild service för vuxna och i vissa fall daglig verksamhet. Det görs dock inte alltid en individuell bedömning av tidsbegränsningen. Vid IVO:s dolcumentgranskning framkommer det att en kommun fattat beslut om bostad med särskild service för vuxna med tidsgränsen fem år, utan att något skäl till detta dokumenterats. I ett annat ärende saknas bedömning avseende att en person under 18 år beviljades bostad med särskild service för vuxna. I några kommuner tidsbegränsas samtliga beslut om bostad med särskild service och daglig verksamhet, vilket IVO anser vara ett förbättringsområde. I ett par beslut om daglig verksamhet framgår inte skälen till att besluten är tidsbegränsade. I en kommun anger man att den enskilde själv måste ansöka på nytt en månad innan det tidsbegränsade beslutet går ut. Detta förfarande lägger ett stort eget ansvar på den enskilde. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 8(16)

9 Vid granskning av sociala journaler kunde IVO konstatera att joumalföringen i flera ärenden är alltför knapphändig. Det saknas till exempel anteckningar från möten och andra händelser av betydelse. I några av kommunerna sker uppföljning av tillsvidarebeslut regelbundet. Samtidigt är detta ett område som enhetschefer och handläggare lyfter fram som ett förbättringsområde och flera av kommunerna hinner inte med att följa upp beslut. Det är främst uppföljningen av boende med särskild service för vuxna och daglig verksamhet som är eftersatt. Har handläggarna tillräcklig kompetens försitt uppdrag? Handläggarna i de inspekterade kommunerna uppfyller kraven på lämplig utbildning och tillräcklig kompetens. I någon av kommunerna var handläggarna osäkra på om och hur de ska rapportera enligt lex Sarah och sade sig inte fått någon information om detta. De granskade kommunerna arbetar på olika sätt för att höja kvaliteten på myndighetsutövningen. Metoder som användes var bl.a. kollegiegranskning, Socialt ansvarig socionom gör regelbundna stickprov på utredningar, kvalitetsuppföljningar av medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, samt gruppträffar då aktuella ärenden tas upp. Uppföljning av handläggningstider genomförs också i några kommuner. Ett exempel på hur man aktivt kan arbeta med att höja kompetensen i handläggargruppen är en stadsdel i Göteborgs stad som planerar för att anordna en "handläggarskola" i cirkelform för att gå igenom viktiga områden för handläggning. Är bemanningen tillräcklig? Med ett par undantag anser både chefer och handläggare att bemanningen är tillräcklig för att myndighetsutövningen ska ske med god kvalitet. Man upplever dock svårigheter att rekrytera erfarna handläggare. I en kommun hade enhetchefen börjat annonsera ut fasta tjänster i stället för vikariat, exempelvis vid föräldraledighet, eftersom rekryteringsunderlaget då blev betydligt bättre. Vilket stöd får handläggarna i sitt arbete? Cheferna för myndighetsutövning inom funlctionshinderområdet har en hög grad av tillgänglighet för stöd och rådgivning till handläggarna. I större kommuner finns även en förste socialsekreterare eller utvecklingsledare till stöd för handläggningen. I samtliga kommuner har handläggarna tillgång till rättsdatabas och juridiskt stöd. I flera av kommunerna har handläggarna regelbunden juridisk handledning med extern jurist. De flesta kommuner i tillsynen har inga riktlinj er/vägledning för sin handläggning, utan gör individuella bedömningar utifrån lagar och rättspraxis. Stadsdelarna i Göteborgs stad har en gemensam plattform för handläggning. I de fall riktlinjer finns anser handläggarna att de ändå gör en individuell bedömning i varje ärende. Är den enskilde delaktig i handläggningsprocessen? Den enskildes delaktighet framgår i de flesta utredningar och journaler, dock inte i samtliga. Det var ibland oklart i utredningen vad den enskilde haft för önskemål och synpunkter. I någon kommun fanns rubriken Uppgifter/synpunkter från den ensldlde, vilket gjorde att det blev tydligt vad den enskildes inställning var till den sökta insatsen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 9(16)

10 I Marks kommun försöker handläggarna samtala med alla barn och i utredningsmallen fmns rubriken Barnets synpunkter, när ansökan rör insats till barn. Om något barn inte kan lämna synpunkter eller önskemål noterades detta också. Med något undantag träffas handläggare och den ensldlde i samband med ansökan eller när utredningen päböijades. I ett av de granskade ärendena framgår det inte om handläggaren haft någon kontakt med den enskilde i samband med ansökan. Enligt handläggarna finns oftast samtycke att kontakta andra myndigheter eller anhöriga i utredningsarbetet, men det är inte alltid dokumenterat och är ibland svårt att hitta i utredningen. En kommun har Samtycke som en av rubrikerna i utredningen vilket gör det tydligt. Hur fungerar samverkan? Av IVO:s tillsyn framkommer att samverkan ibland fungerar bra, ibland sämre. En framgångsfaktor tycks vara att de båda verksamheterna organisatoriskt ligger under samma förvaltning/samma budgetområde. En annan framgångsfaktor är att det finns utarbetade rutiner för hur handläggarna ska gå tillväga om problem uppstår när det gäller vem som ska ansvara för ett ärende. Även geografisk närhet främjar samverkan samt regelbundna möten på enhetschefsnivå. Övriga samverkanspartners är bland annat hemsjukvård, äldreomsorg, skola, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och lokala Västbusmöten (samverkan Irring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik i Västra Götaland). Övriga iakttagelser Av IVO:s granskning framgår att personalomsättningen generellt är stön-e i de stora kommunerna. Speciellt gäller detta Göteborgs stad. Både större och mindre kommuner anser, med något undantag, att de har tillräcklig bemanning för att hålla en bra kvalitet på handläggningen. Det kan vara svårare att rekrytera handläggare, speciellt med erfarenhet, i de mindre kommunerna och sårbarheten blir större om det är få handläggartjänster. IVO har inte kunnat se någon skillnad i kvalitet på utredningar och beslut i jämförelse mellan större och mindre kommuner. Som positivt för mindre kommuner anges att handläggaren har bättre överblick över helheten och att närheten till utförarna underlättar uppföljning. I en av de mindre kommunerna följer handläggarna upp alla beviljade insatser för den enskilde genom att träffa personen själv och de som utför de olika insatserna på samma gång. I en mindre kommun finns det inte alltid ett välflmgerande IT-stöd tillgängligt, vilket upplevs som ett hinder i arbetet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 10(16)

11 Sammanställning av enkätsvar Resultat av enkät till enskilda och företrädare. Procent. Delvis/ Ja Ibland Nej Tycker du att du vid behov kan få kontakt med din handläggare? Tycker du att det är lätt att göra en ansökan? Tycker du att handläggaren har uppfattat din ansökan rätt? Tycker du att handläggaren har kunskap och förståelse för vad din funktionsnedsättning innebär? Tycker du att handläggaren har lyssnat på dina synpunkter? Tycker du att ditt behov har beskrivits på ett rätt sätt? Tog det lång tid från att du gjorde din ansökan tills att du fick ett skriftligt beslut? Tycker du att du får det stöd som beslutet anger? Antal enkäter som skickades ut är 100. Svarsfrelcvensen är 44 %. I vissa fall har den svarande fyllt i mer än ett alternativ eller inte svarat alls, därför kan den totala andelen bli mer eller mindre än 100 %. Då svarsfrekvensen är låg, går det inte att dra några långtgående slutsatser av resultatet. Enlcätsvaren indikerade dock ett övervägande positivt resultat. De flesta är nöjda med sin handläggning, vilket också en del kommentarer visar: "Tur att få rätt handläggare " "Alltid återkoppling" "Mycket bra kontakt" "Ar ofta på möten, men återkommer om man lämnar ett meddelande " Det finns även kommentarer som visar på att den ensldlde varit mindre nöjd med handläggningen i hans eller hennes ärende: "Det slutar och börjar nya alltför ofta " "Oklarhet i vilka olika intyg jag behövde, vilket fördröjde handläggningen " "Mycketpapper och möten " "Handläggaren har aldrig träffat mig" "Svåra ord som man inte vet betydelsen av" iilaga 1 Lagstöd för myndighetsutövning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 11(16)

12 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Enligt 6 LSS ska verksamheter enligt denna lag vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Det finnas den personal som behövs för att en god service ska Icunna ges. Enligt 21a LSS ska handläggning av ärenden som rör enskilda enligt denna lag dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faletiska omständigheter och händelser av betydelse. Förvaltningslagen (1986:223), FL Enligt 7 FL ska varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Enligt 16 FL har en sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Enligt 17 FL får ett ärende inte avgöras utan att den som är sökande, Idagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Enligt 20 FL ska ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen far dock utelämnas helt eller delvis 1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, 2. om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 12(16)

13 utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart, 3. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande, 4. om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen, eller 5. om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande. 21 En sökande, Idagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överldagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser. Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Enligt 5 kap.14 SOSFS 2014:5 ska ett beslut innehålla uppgifter om 1. vem eller vilka beslutet avser, 2. vad som har beslutats, 3. vilket lagrum som ligger till grund för beslutet, 4. vilka skäl som ligger till grund för beslutet 5. beslutsdatum, och 6. vilken nämnd eller person (namn och befattning eller titel) som har fattat beslutet. Enligt 5 kap. 11 SOSFS 2014:5 ska ett beslutsunderlag som gäller en insats enligt LSS även innehålla uppgifter om 1. personkretstillhörighet enligt 1 LSS, 2. den enskildes uppfattning om sina behov och hur dessa kan tillgodoses, 3. den bedömning som har gjorts av den enskildes behov, 4. den bedömning som har gjorts av om den enskildes behov tillgodoses på annat sätt, och 5. målet eller målen för den insats som föreslås. Enligt 5 kap. 12 SOSFS 2014:5 ska det framgå av dolaimentationen om och i så fall när och på vilket sätt beslutsunderlaget eller andra uppgifter har kommunicerats med den ensldlde enligt 17 förvaltningslagen (1986:223). Av dolaimentationen ska det också framgå vilka synpunkter som den ensldlde har fört fram till nämnden vid kommuniceringen samt när och på vilket sätt synpunkterna kom nämnden tillhanda. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 13(16)

14 Enligt 4 kap. 9 SOSFS 2014:5 ska åtgärder som vidtas vid handläggning av ett ärende eller uppföljning av en insats fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål doloimenteras i journalen. Detsamma gäller faktiska omständigheter och händelser av betydelse för handläggningen av ett ärende eller uppföljningen av en insats. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:32) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Enligt SOSFS 2008:32 bör den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder ha socionomexamen eller social omsorgsexamen. Personal som saknar erfarenhet av arbete med handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funlctionsnedsättning bör enligt samma allmänna råd fa 1. planerad introduktion under en period av minst ett år, 2. successivt ökat ansvar, 3. kontinuerligt stöd, 4. handledning, 5. möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på sakområdet, 6. utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som behövs för att Icunna utföra arbetsuppgifterna samt vidareutbildning på avancerad nivå för att successivt och planerat kunna fördjupa och bredda sina kunskaper på sakområdet Inspektionen för värd och omsorg (IVO) sid 14(16)

15 Bilaga 2 Organisation av myndighetsutövning Kommun (Dnr) Göteborgs stad Centrum (37004/2015) Organisation En enhet inom stadsdelens socialförvaltning, med LSS-handläggare och två förste socialsekreterare. Antal handlägg are (inkl. förste socialsekreterare, fs) Antal personer per handläggare (hl) 13 LSS 60 vuxenhl 35 barnhl Delegation Delegation på boendestöd, hemtjänst, Iedsagning och personlig assistans (upp till viss nivå), kp och dv. Avslag, personkretsbedömning, avlösarservice och korttidsvistelse (upp till viss nivå) beslutas av förste socialsekreterare, därutöver områdeschefen. Göteborgs stad Majorna-Linné (13859/2016) Göteborgs stad Askim- F-H (4616/2016) Göteborgs stad Västra Hisingen (19447/2016) Varberg (36887/2015) En enhet inom stadsdelens socialförvaltning under IFO-funktionshinder. Detfinnstvå förste socialsekreterare och en gemensam mottagnings grupp. Socialpsykiatri och insatser enligt SoL för personer < 65 år ingår. En enhet inom stadsdelens socialförvaltning med LSS-handläggare, två förste socialsekreterare och två anhörigkonsulenter. Handläggarna är specialiserade inom 1-3 områden. En enhet inom stadsdelens socialförvaltning med handläggare, 2 förste socialsekreterare och en administratör. Enheten handlägger personer enl. personkrets 1+2. Enhet inom Uppdragsavdelningen på socialnämnden med LSS-handläggare (barn, vuxen, boende), psykiatrihandläggare och utvecklingsledare 8 LSS 9 psykiatri 4 Sol <65 år 2 fs 50 vuxenhl 40 barnhl 19 LSS 50 per handläggare 12,5 tjänster LSS 6 LSS 2 psykiatri vuxenhl 45 barnhl vuxenhl barnhl boendehl Ingen delegation på personlig assistans, handläggaren går först till förste socialsekreteraren och därefter till enhetschef. Bamhandläggare har delegation på allt utom kortidsvistelse > 30 dygn per år och boende. Utskottet beslutar om köpta platser. Delegation på allt utom permanenta boenden (utskottet) och korttidsvistelse >30 dygn (enhetschef) och personlig assistans >40 timmar/vecka (enhetchef). Förste socialsekretrare har delegation på personlig assistans <40 timmar/vecka. Delegation på alla insatser utom köpta platser, där beslut tas i sociala utskottet och personlig assistans <40 tim/vecka där beslut tas av enhetschef. Däröver är det sociala utskottet som fattar beslut. Delegation på alla insatser utom köpta platser och familjehem, där beslut tas i sociala utskottet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 15(16)

16 I Herrljunga (39262/2015) Tibro (7860/2016) Mark (18901/2016) Lidköping (6973/2016) Skövde (14036/2016) Biståndsenhet inom socialnämnden med LSS-handläggare, handläggare äldreomsorg och färdtjänsthandläggare. Socialpsykiatri ligger på IFO. Enhet för myndighetsutövning som rör vuxna, inkl. äldreomsorg samt barn med LSS-insatser inom socialnämnden. Socialpsykiatri ingår. Handläggarna är uppdelade i tre grupper. Enhet för funktionsnedsatta inom socialnämnd. IFO fmns i samma nämnd. Administratörfinnspå enheten. Funktionshinderenheten är en avfyraenheter inom vård- och omsorgsnämnden. Handläggning av socialpsykiatriärenden sker inom IFO. Delar av daglig verksamhet ligger under socialtjänstarbetsmarknad. Biståndsenhet för funktionshinder och äldreomsorg inom Vårdoch omsorgsnämnden. Handläggning av socialpsykiatri ligger på EFO. 2 LSS 4 SoL >65 år Totalt 104 ärenden 2 LSS 80 per handläggare 6 LSS 80 per handläggare 4 LSS Ca 80 per handläggare 5 LSS ärenden per handläggare Delegation på alla insatser enligt LSS och SoL utom boende LSS och köpta platser Delegation på alla insatser utom kontaktperson (enhetschef), boende (avdelningschef) och personlig assistans (avdelningschef) Delegation på korttidsvistelse och korttidstillsyn. Enhetschefen beslutar om daglig verksamhet. Avlösarservice i hemmet > 8 tim/vecka och personlig assistans > 20 tim/vecka. Socialutskottet beslutar om köpta platser. Delegation på alla insatser enligt LSS utom gruppbostad och personlig assistans samt på SoL-insatser. Ingen delegation på placeringar utanför kommunen. Delegation på alla insatser enligt LSS utom beslut om externa placeringar enligt 9:8 LSS, som beslutas av enhetschef. Delegation på boendestöd SoL. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 16(16)