fem åren med ekologisk växtodling. De gårdsexempel som redovisas här ger en bild av hur olika det regionindelade

Transkript

1 NYTT EKOSTÖD 2014 Stora förändringar inom ekostödet på gång enligt de förslag som landsbygdsdepartementet haft ute på remiss. Ekologiska Lantbrukarna har gjort noggranna kalkyler på vad förslagen innebär för olika gårdar och lämnat ett remissvar med många förslag på hur träffsäkerheten i ekostödet kan bli bättre. Jordbruksverkets förslag sågas som både ineffektivt och orättvist. Fakta SJVs förslag Jordbruksverket har gjort två varianter av sitt förslag till ny ekoersättning från Båda innebär att differentieringen på grödor skulle försvinna och vallen bli helt utan hektarersättning. I den ena varianten skulle alla grödor (utom vallen) ersättas med samma belopp, kr/ha. Det är en höjning för spannmål och andra grödor som idag får kr/ha, men en rejäl sänkning för bland annat oljeväxter och vallfrö som nu får kr/ha. För potatis och grönsaker (idag kr/ha) och frukt (7 500 kr/ha) skulle större delen av ersättningen försvinna. I den andra varianten skulle landet delas in i två regioner. En högre ersättningsnivå skulle gälla i Götalands södra slättbygder (slätterna i södra och västra Skåne plus Hallandskusten), Götalands norra slättbygder (slätterna i Dalsland, Västergötland och Östergötland) och Svealands slättbygder (hela Sörmland och Uppland plus slätterna i Västmanland, Närke och Värmland). Slättbygdsnivån föreslår Jordbruksverket ska ligga någonstans i intervallet kr/ha. Den lägre nivån skulle hamna i intervallet kr/ha och gälla för hela övriga landet, alltså inte bara för utpräglade skogsbygder utan också för många intensiva jordbruksbygder, bland annat halva Skåne, hela Blekinge, Kalmarslätten, Öland och Gotland. Se hur det slår på våra exempelgårdar sid 5 6. I det regionindelade förslaget ingår dessutom ett extra omläggningsstöd som bara riktas till slättbygdsregionen. Det skulle ge ytterligare 960 kr extra per hektar ersättningsberättigad gröda under de första fem åren med ekologisk växtodling. De gårdsexempel som redovisas här ger en bild av hur olika det regionindelade förslaget skulle slå, även för gårdar som odlar samma grödor i jämförbara områden. Ekologiska Lantbrukarna har även gjort en rad mer systematiska kalkyler på typgårdar som visar att: Alternativet med en region och ersättningsnivå kr/ha skulle ge små förändringar för rena växtodlingsgårdar, men för alla djurgårdar skulle ersättningen sänkas med cirka kr/ha på grund av att ersättningen till vallen tas bort. Det regionindelade alternativet skulle ge höjd ersättning för växtodlingsgårdar i slättbygderna, men bara om ersättningsnivån höjs över kr/ha (lägstanivån i förslaget). Djurgårdar i slättbygd får trots regionindelningen i bästa fall oförändrad ersättning (förutsatt hög andel ettåriga grödor och ersättning på förslagets högstanivå kr/ha). I annat fall en sänkning på upp till 200 kr/ha. FOTO: CHARLOTTE OREDSSON Höjningarna i slättbygderna blir relativt små räknat som genomsnitt över växtföljden, eftersom sänkt ersättning för specialgrödor som oljeväxter och potatis och slopad ersättning för vall delvis tar ut de höjda summorna för spannmål. Utanför slättbygderna innebär förslaget sänkt ersättning för praktiskt taget alla företag, särskilt för djurgårdar som kan förlora över 300 kr/ha och för växtodlingsföretag med stor andel specialgrödor som kan tappa flera tusenlappar. I båda regionerna skulle ekobönderna få starka incitament att dra ned på odlingen av allt annat än spannmål. En hel del vall skulle troligen ersättas med ettåriga grönfodergrödor, och arealerna specialgrödor skulle minska. Det föreslagna femåriga omläggningsstödet skulle ge extrema effekter, som framgår av räkneexemplet på sidan 8 85 % högre stöd för den som råkar bo på rätt sida slättbygdsgränsen. Läs mer: Ekologiska Lantbrukarnas svar på landsbygdsdepartementets remiss om nytt landsbygdsprogram finns på viarbetarmed?p=372 Där finns också dokumenten med kalkyler på typgårdar enligt förslagen till regionindelning och olika ersättningsnivåer. 4 EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2012

2 Exempelgårdar Sten Rosvall, Halla Broe, Romakloster på Gotland Götalands mellanbygder Djurlös gård 75 hektar 20 ha grönsaker och potatis 20 ha vitklöverfrö 20 ha spannmål 10 ha oljeväxter 5 ha vall eller träda GRÖDOR FÖRLORARE minus 45-60% SJV min SJV max 1200 kr/ha 1600 kr/ha Vall 5 ha Spannmål 20 ha Oljeväxter 10 ha Vallfrö 15 ha Potatis 10 ha Grönsaker 10 ha Träda 5 ha Summa växtodling 75 ha Per ha växtodling FOTO: LENA KARLSSON Om det blir så här kan vi inte fortsätta, säger Sten när han får se kalkylen som Ekologiskt lantbruk presenterar för honom. Stödet är en grundtrygghet när någon gröda går fel. I övrigt har Sten valt nisch och arbetsintensiva grödor som utvecklingsväg för sin gård istället för att köpa till mark och odla mer bulk. Till exempel är all spannmål gamla gotländska lantsorter som säljs av den ekonomiska föreningen Gutekorn. Sten är ordförande för Gutekorn ek för, tidigare ordförande för Lantmännen Gotland. Håkan Bengtsson, Åkerslätt, Kvidinge Götalands södra slättbygder KRAV-slaktgrisar/år 238 ha spannmål 45 ha ärter 38 ha åkerböna 70 ha rybs 33 ha vallfrö 23 ha vall 3 ha skyddszoner förlorare minus 1% eller vinnare plus 20% SJV min SJV max GRÖDOR 1600 kr/ha 2000 kr/ha Vall 23 ha Spannmål 238 ha Ärter 45 ha Åkerböna 38 ha Rybs 70 ha Vallfrö 33 ha Skyddszoner 3 ha Summa växtodling 450 ha Per ha växtodling Jag har ju inte så mycket att kommentera, säger Håkan. Med den låga nivån förlorar jag några kronor, men inget stort. Med den höga nivån vinner jag 328 kr. FOTO: LENA KARLSSON Om de extra kronorna får någon att lägga om? Njae... Det är så bra betalt för den konventionella spannmålen idag, och så har vi sockerbetorna och konservtärtorna här i Skåne som många inte vill lämna. Vill man inte lägga om så hjälper det inte med i stöd, men generellt är det inte så negativt kring ekologiskt som när jag började lägga om EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2012 5

3 nytt ekostöd 2014 Exempelgårdar, forts FOTO: CHARLOTTE OREDSSON Mikael och Karin Andersson, Lyckebo gård, Värends Nöbbele i Småland Götalands skogsbygder 105 mjölkkor 100 ha vall 20 ha spannmål 30 ha helsäd FÖRLORARE minus 26-45% GRÖDOR SJV min SJV max Vall 100 ha Spannmål 20 ha Helsäd 30 ha Summa växtodling 150 ha Per ha växtodling Mjölk är det vi kan hålla på med här i skogsbygden om vi vill leva på lantbruket. Varför ska vi missgynnas för det? Glenn och Charlotte Oredsson, Skea gård, Stoby i Skåne Götalands mellanbygder KRAV-ägghöns 20 ha spannmål 20 ha åkerböna 22 ha höstraps 63 ha vall (säljs till granne) FÖRLORARE minus 23-43% SJV min SJV max GRÖDOR 1200 kr/ha 1600 kr/ha Vall 63 ha Spannmål 20 ha Åkerböna 20 ha Höstraps 22 ha Summa växtodling 125 ha Per ha växtodling Känns fel att vi blir styrda av stödet att bara odla spannmål när svenskt lantbruk behöver bli självförsörjande på proteingrödor, säger Charlotte. Och varför missgynna vallen som är motorn i hela systemet? Kultivatorn sprättar upp ogräsen Med fokus på effektivitet, mångsidighet och ekonomi. Nu har vi återförsäljare i Sverige också! Ring Tomas Svensson i Kumlaby, Sala. Se mera på vår hemsida FOTO: LENA KARLSSON 6 EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2012

4 Stöd till slättbygd missar målet Ineffektivt och orättvist och kommer att minska ekoanslutningen, anser Ekologiska Lantbrukarna. ISTÄLLET FÖR DAGENS ekoersättning som är olika hög för olika grödor föreslår Jordbruksverket en regional differentiering med högre ersättning till slättbygd. Ersättningen skulle vara cirka 30 procent högre i slättbygd än i övriga landet. Slättbygd definierar Jordbruksverket som SCBs tre statistikområden GSS (Götalands södra slättbygder), GNS (Götalands norra slättbygder) och SS (Svealands slättbygder). Svåra grödor mer pengar Regionmodellen hade vi under de första åren med miljöstöd på talet, säger Ekologiska Lantbrukarnas jordbrukspolitiska experthjälp Peter Einarsson. Den utvärderades som dålig och övergavs till förmån för den modell vi har nu. Och den tycker Ekologiska Lantbrukarna i grunden är bra. Det ska vara bättre betalt för svårodlade grödor med stor risk. Vi föreslår en del justeringar, t ex höjd ersättninge för proteingrödor som åkerböna, som idag inte får mer stöd än vanlig spannmål. Att få fram mer inhemskt protein står ju mycket högt upp på dagordningen både för lönsamheten på gårdarna och för klimatet. Jordbruksverkets modell med samma ersättning till alla grödor stimulerar istället de mest lättodlade grödorna, som vanlig spannmål, istället för proteingrödor och oljeväxter. Peter Einarsson Orättvist för lika insats Peter Einarsson påpekar också att Jordbruksverkets förslag ger mycket orättvisa och konkurrensstörande villkor för lantbrukare i olika jordbruksområden. Jordbruksverkets argument är att de vill ge högre ersättning i högavkastande områden med hög andel växtodling, eftersom kostnaden för att lägga om är högre där. Men de missar helt målet när de försöker göra det med SCBs slättbygdsområden, som inte alls sammanfaller med de mest högavkastande eller växtodlingsdominerade. Hela Sörmland och Uppland skulle till exempel hamna i den höga ersättningsnivån, och stora delar av Västmanland, Närke och Värmland. Men halva Skåne, hela Blekinge, Gotland, Öland och Kalmarslätten skulle hamna utanför. De räknas inte till slättbygderna utan till Götalands mellanbygder (GMB). Men det området har faktiskt de högsta genomsnittsavkastningarna i landet efter GSS, som är de allra bästa jordarna i Skåne och Halland. Med dagens modell undviker man alla såna här konstigheter. De som har stor andel ettåriga grödor får automatiskt mer pengar, och de typiska slättbygdsgrödorna gynnas särskilt med högre ersättningsnivåer. För de flesta gårdar utanför slättbygd som vi räknat på både djurgårdar och växtodlingsgårdar blir det minskat till kraftigt FOTO: RASMUS EINARSSON Är du en vinnare eller förlorare? Ligger din gård i något av områdena 1, 3 eller 4 på kartan? Annars är du förlorare med förslaget på nytt ekostöd. Det här är Statistiska Centralbyråns (SCB) karta över områdesindelning i lantbruksstatistiken. Indelningen är gjord efter naturliga förhållanden som påverkar förutsättningarna för jordbruk, t ex berggrund och jordart, landskapets topografi och klimat. I denna områdesindelning har SCB identifierat tre olika slättområden i landet: Götalands södra slättbygder markerade som 1 på kartan Götalands norra slättbygder markerade som 3 Svealands slättbygder markerade som 4 Det är alltså till jordbruk i dessa områden som Jordbruksverket föreslår ett högre stöd. Även om områdesindelningen är gjord efter likartade naturliga förutsättningar skiljer sig förutsättningarna högst markant både inom och mellan de olika områdena. T ex ser man att öarna i Stockholms skärgård och skogarna mellan Katrineholm och Flen räknas som slättbygd och skulle få ett betydligt högre ekostöd än t ex de jordbruksstarka öarna Öland och Gotland eller Kalmarslätten. Konsekvenserna av att differentiera ekostödet efter den jordbruksstatistiska områdesindelningen blir enligt Jordbruksverket ungefär samma stöd som idag utanför slättområdena och ett höjt stöd i slättområdena (beräkningar eller exempel saknas). Enligt Ekologiska Lantbrukarnas beräkningar blir ekostödet väsentligt mindre för gårdar utanför slättområdena, och inte ens alla gårdar inom slättområdena får höjt stöd. Se våra exempelgårdar på sidorna 5 och EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2012 EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2012 7

5 nytt ekostöd 2014 minskat ekostöd med Jordbruksverkets förslag. Det lockar inte till nyanslutning, och det kan nog t o m få en och annan att lämna den ekologiska odlingen. Mer till aktiv vall Jordbruksverket föreslår också att stödet till ekologisk vall helt tas bort trots att verket i sin egen utredning konstaterar att vall i växtföljden är en stor positiv miljöeffekt av ekologisk odling i växtodlingsområdena. Det här förslaget är mycket svårbegripligt, kommenterar Peter Einarsson. Ersättningen för vallodling är idag försumbar på de rena växtodlingsgårdarna och eftersom den ofta inte ger något täckningsbidrag, så är det väl istället läge för att göra en rejäl ökning av ekostödet till vall. Även på djurgårdarna kommer vallodlingen att minska om det inte utgår något stöd alls. Det är ju att uppmuntra till ettåriga grödor som majs och spannmål för ensilering stick i stäv med vad som är vettigast ur miljösynpunkt. Ekologiska Lantbrukarna föreslår istället en helt ny modell för ekostödet till vallen. Bara förstaårsvallen skulle få ersättning, men den skulle istället vara på samma nivå som för spannmål. Det skulle gynna aktiv användning av vallen i växtföljden, kommenterar Peter Einarsson. Den ersättning man får första vallåret slås i växtföljdskalkylen ut på de år man väljer att låta vallen ligga. Upp till tre års liggetid ska vara lönsammare än idag, men gamla vallar som aldrig bryts får ingen ersättning alls. LENA KARLSSON Två omläggningsgårdar Ett extra omläggningsstöd som bara delas ut i slättbygdsområdena skapar djup orättvisa mellan gårdar med likartade produktionsvillkor och som ska konkurrera på samma marknad, anser Ekologiska Lantbrukarna. Enligt Jordbruksverkets förslag skulle det femåriga stödet vara högre de första två åren och sedan fasas ut. Som årsgenomsnitt under femårsperioden ger det 960 kr/ ha utöver det ordinarie ekostödet. Anta att två gårdar med 100 hektar ersättningsberättigad växtodling lägger om. Den ena ligger i Sörmland (Götalands norra slättbygder), den andra på Kalmarslätten (Götalands mellanbygder). De odlar samma grödor, har samma avkastning och konkurrerar på samma marknad. Sörmlandsgården får omläggningsstöd 960 kr/ha samt slättbygdsnivå på det ordinarie ekostödet här antar vi högstanivån i Jordbruksverkets förslag, 2000 kr/ha Kalmargården får inget omläggningsstöd och 1600 kr/ha i ordinarie ekostöd även detta högstanivån i Jordbruksverkets förslag för området utanför slättbygdsregionen. På fem år ger detta Sörmlandsgården kronor extra (85 % högre stöd), och även i fortsättningen får den extra per år (25 % högre stöd). Sörmlandsgården Kalmargården Ekostöd 100 ha Omläggningsstöd 100 ha Totalt per år Totalt första fem åren stor FÖRLORARE Ekologiska Lantbrukarna föreslår: Ett omläggningsstöd ska ges till alla och kan enkelt integreras i nuvarande gröddifferentierade system genom ett procentuellt påslag på hektarsummorna de två första åren när grödan inte går att sälja med merpris. Allt för flytgödsel! Tankvagnar, pumpar och omrörare. Säljs av Lantmännen Maskin AB eller Kalmar Lantmän. Maskinerna kommer från LK-verkstad Tel: Se mer på vår hemsida: 8 EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2012

6 Hur är lönsamheten beräknad? Ekologiska växtodlingsgårdar lägger inte om p g a för låg lönsamhet, enligt Jordbruksverkets beräkningar. HÖGRE EKOSTÖD till slättbygden om Jordbruksverkets förslag går igenom. Och verkets motivering till att ge slättbygderna högre ekostöd är att deras beräkningar visar sämre lönsamhet för ekologiska växtodlingsgårdar än för konventionella. För djurgårdar visar siffrorna att det är tvärtom. Enligt Ekologiska Lantbrukarnas beräkningar är detta en felaktig beskrivning av hur det ser ut i verkligheten. Ekologiskt lantbruk frågar Peter Einarsson som gjort föreningens utredning och remissvar. Hur kommer Jordbruksverket och Ekologiska Lantbrukarna fram till så olika resultat när det gäller lönsamheten för olika typer av gårdar? Vi var mycket frågande till Jordbruksverkets påståenden. De redovisade inte hur de hade räknat, och alla kalkyler vi hade tillgång till visade bra lönsamhet även i ekologisk växtodling. Vi jämförde med siffror från bland annat hushållningssällskap och länsstyrelser. Till slut frågade vi Jordbruksverket hur de kommit fram till sitt resultat. Svaret var att de bara räknat med halva merpriset för ekologisk växtodling, men med hela merpriset för de andra produktionsgrenarna. Då är det inte så konstigt om lönsamheten blir dålig i en jämförelse. Det gör mellan en och två tusenlappar per hektar. Varför har Jordbruksverket räknat på det här sättet? Det svar vi fick var att en del av spannmålen från växtodlingen används till eget foder, och därför inte ger något merpris. Men det är nonsens. Egenodlad ekospannmål har ju precis samma värde som köpt. Självklart ska den ha sitt fulla värde i en kalkyl. Så jag tror det egentliga skälet var något annat, men jag vet verkligen inte vad. Hur som helst tycker jag det är ganska upprörande att en statlig myndighet medvetet trixar med siffror på det här sättet. I rapporten framgår inte på något sätt att beräkningarna gjorts med helt olika förutsättningar. Det bedrivs ju produktiv växtodling i många fler områden än i de s k slättbygderna skiljer sig lönsamheten åt mellan växtodlingsgårdar i olika regioner, eller hur har Jordbruksverket räknat här? Jordbruksverket påstår i rapporten att skillnaden i lönsamhet mellan konventionellt och ekologiskt är större Skåne och mindre längre norrut, men de visar inga siffror. Tittar man på rådgivningens kalkyler finns ingen entydig skillnad mellan regioner. Växtodlingskalkylerna visar i allmänhet ett plus på kr/ha för den som går över till ekologiskt, räknat över en hel växtföljd. Är det bara i de s k slättbygderna som anslutningen till ekologisk produktion går trögt? Det är inte alls så att anslutningen generellt är sämre i slättbygderna. Västergötland, Östergötland, Sörmland, Närke, Västmanland och Värmland ligger alla på eller över genomsnittet, och hör dessutom till dem som ökat mest de senaste åren. I Skåne och Halland däremot är anslutningen riktigt låg men det gäller inte bara slättbygden utan även mellanbygden, som är den största delen av jordbruksmarken där. Andra mellanbygdsområden ligger också lågt, som Blekinge och Kalmar län. Även ett rent skogsbygdslän som Kronoberg ligger under genomsnittet, liksom hela norra Norrland. Det finns en mycket informativ karta över anslutningen i Jordbruksverkets utredning, som jag undrar om de själva tittat på. LENA KARLSSON Andel certifierad ekologisk areal i % Slättbygderna ligger högt när det gäller anslutning till ekologisk certifiering. Det är endast Skåne som släpar efter, men det gäller inte bara för släggbygden i Skåne utan även för mellanbygd och skogsbygd Källa: SJVs ekomålutredning EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2012 9

7 nytt ekostöd 2014 ULRIK LOVANG: Ni har många poänger i era förslag Ekologiskt lantbruk har testat Ekologiska Lantbrukarns förslag kring ekostödet på erfarna Ulrik Lovang på Lovanggruppen. ULRIK LOVANG inleder vårt samtal med att berätta att Lovang Lantbrukskonsult AB också svarat på landsbygdsdepartementets remiss och varit kritiska till förslaget på regionindelning. Det känns inte bra, det är orättvist och skapar många felaktiga signaler. Och det är ju inte bara i slättbygderna som ekologisk produktion gör stor nytta. I skogsbygderna kan ekologisk produktion vara räddningen som gör att man över huvud taget kan fortsätta driva lantbruk, och det är ett stort värde i sig både för miljön och för livskraft och företagande på landsbygden. Vad säger du om Ekologiska Lantbrukarnas förslag att istället för regiondifferentiering ha en ökad differentiering på gröda där det även blir ett högre stöd till proteingrödorna? Det är ett kreativt förslag som jag ser många möjligheter i. Med tanke på att vi behöver öka självförsörjningsgraden både för miljön och för gårdarnas ekonomi så är det viktigt med ökat stöd till proteingrödorna istället för ett utjämnat stöd som bara ökar ensartad spannmålsodling. Förslaget gynnar ju både slättbygderna och andra områden där man har goda förutsättningar för de här grödorna. Vi föreslår också ett alternativ till slopad ersättning till vallen. Att den ska ersättas högt, i nivå med spannmål, första året men sedan inte alls. Det är för att styra in en aktiv användning av vallen i växtföljden. Ett mycket intressant förslag, men det behöver också finnas ett krav på en annan gröda minst ett år mellan vallarna så att man inte bara gör ett bristfälligt vallbrott för att så in ny vall. I skogsbygderna kanske det bara behöver betyda att man gör den nya vallinsådden i t ex helsäd, men det har ändå en positiv effekt på både den biologiska mångfalden och på åkerbruket. Vad tror du om möjligheterna att öka omläggningen i de slättbygder där den fortfarande är låg? Det är mycket möjligt att nästa omläggningsvåg kommer där, men inte på de rena växtodlingsgårdarna utan på slätternas djurgårdar. Ekologisk produktion passar in när man vill öka självförsörjningsgraden på foder i mjölkproduktionen och när man vill utveckla växtodlingsföretaget så att det ger ökad sysselsättning året runt, t ex att förädla växtodlingen genom äggproduktion. Behövs det mer pengar som morot? Nej, det handlar mer om attityder och traditioner. Men det spelar roll att det idag är bra betalt för den konventionella spannmålen man be- höver inte lägga om för att bli av med de röda siffrorna i bokslutet. Vi hade en våg av omläggning i slättbygderna, och det var när den konventionella spannmålen betalades med en krona. Vad anser du om förslaget på ett särskilt omläggningsstöd i slättbygderna? Ska det finnas ett omläggningsstöd så ska det omfatta alla, det är inte större behov av det på slätten än i övriga lantbruket. Men jag tycker inte att det är ett bra förslag överhuvudtaget. Dels är karensårsreglerna sådana att det inte finns något stort behov, dels är det en typ av stöd som lockar till kortsiktiga beteenden och fusk. Jordbruksverket föreslår krav på helomläggning för att något ekostöd ska utgå. Hur tror du att det skulle påverka omläggningsviljan? Jag ser inte riktigt poängen med det, och ofta kan det finnas högst giltiga skäl till att man inte vill lägga om allt, t ex osäker arrendemark eller jordar där man inte anser sig klara av ekologisk odling. Det finns redan restriktioner i certifieringsreglerna som är tillräckliga. LENA KARLSSON 10 EKOLOGISKT LANTBRUK 6/2012