Protokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Hässleholm

Transkript

1 Protokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Hässleholm Öppnande Dagens ordförande Anders Nilsson hälsade välkomna och förklarade mötet öppnat 2. Val av sekreterare Per-Göran Andersson valdes att föra anteckningar vid mötet. Om mötet delas för Lars Danielsson anteckningar för ogräsgruppen 3 Föregående mötesprotokoll Inga synpunkter på protokollet 4 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes med tillägg av en punkt angående försök med betning av dvärgstinksot 5 Justeringsmän Morten Nygaard 6 Vete mot nya höjder Per-Göran Andersson redogjorde för ett eventuellt kommande projekt med rubriken Vete mot nya höjder. Under senare tid har det diskuterats mycket varför höstveteskördarna inte utvecklats i den takt som i andra grödor. Av den anledningen har det hållits ett par workshops i ämnet i LRF:s regi. Kontentan av dessa har blivit att verksamhetsledaren för Odling i Balans, Helena Elmqvist, har tagit på sig att samordna ansökningar i detta ämne inför ansökningstiden 1 oktober till SLF och Lantmännens forskningsstiftelse. Det är alltså lämpligt att kommunicera med Helena Elmqvist om ansökningar inom detta ämne. 7 Varför så dåliga effekter av bekämpning av bladlöss i år? Barbara Ekbom ledde en diskussion angående de dåliga bladluseffektera detta år. Några orsaker kom fram som för kallt väder vid användande av Pirimor och för låga vattenmängder när Biscaya använts. Kontentan av diskussionen är att det framöver finns ett stort behov av Pirimor, eller annat preparat med liknande verkningssätt. Odling av ärter, åkerbönor och sockerbetor klarar sig inte utan detta. 8 PlantComMistra Växtkommunikation och bladluskontroll Inger Åhman redogjorde för det arbete som utförts i projektet PlantComMistra som syftar till att optimera växternas egen förmåga att framkalla kemiska signaler som motverkar angrepp av bladlöss och dessutom signalerar till bladlössens naturliga fiender om angrepp (se bilaga). 9 Kartläggning av resistens mot svartpricksjuka Annika Djurle informerade om svartpricksjukans livscykel och uppkomst av fungicidresistens. Undersökningen har bl.a. skett i försöksserien L9-1050, Strategi mot Septoria tritici (bilaga ej inkommen). 10 Samverkan i ogräsfrågor Lars Andersson informerade om samverkanstjänsterna inom SLU. 18 st samverkanslektorat ska tillsätta. I dagsläget är 14 av dessa tillsattavarav Lars har en inom ämnet växtproduktion. Samverkanslektorernas uppgift är att samverka med det

2 omgivande samhället, samtidigt som de bedriver egen forskning inom sina ämnesområden (bilaga ej inkommen). 11 Dvärgstinksot - behov av betning (se bilagda faktablad) Det finns ett stort behov av fältförsök med betning mot dvärgstinksot. Under året har två Sverigeförsök legat på Gotland. Gotland är en given försöksplats för dessa försök av flera anledningar. Dvärgstinksot finn naturligt förekommande på Gotland. Man vill inte i onödan sprida dessa smittokällor till fastlandet. Hushållningssällskapet på Gotland har stor erfarenhet och kunskap om skötsel av dessa försök, vilket bl.a. innebär insamling av sporer, nedmalning av dessa och jämn spridning av inoculum över försöksytorna. Principen i Sverigeförsöken är att varje region ansvarar för kostnaderna för försöken i respektive region. Om man följer denna princip för dessa försök så drabbas Animaliebältet av helaresterande kostnad för försöken efter att deltagande företag tagit sin del. Detta är inte rimligt eftersom dvärgstinksot är en sjukdom som numera finns spridd lite här och där både i Skåne, Västergötland, Östergötland och Mälardalen och kan betraktas som ett nationellt problem. Förslaget är därför att kostnaderna för dessa två försök fördelas mellan regionerna enligt gängse fördelningsmall. Anders Nilsson undersöker en delfinansiering från Partnerskap Alnarp. 12 Formulering av utvecklings- och forskningsprojekt för ansökan till SLF Eventuellt namn under respektive punkt anger personer som kan vara kontaktpersoner för respektive frågeställning. a) Ogräs, projektförslag 1. Utvärdering av de regionala ogräsförsöken. Kan vi se regionala skillnader i effekt eller ogräsfloran? Lars Danielsson och Lars Andersson. 2. Nattskatta i trädgårdsodling. Problem som ogräs och värd för bladmögel. Bekämpningsstrategi i växtföljd. Lars Andersson. 3. Skräppa i vall. Tidpunktsfrågan finns kvar att utreda. Erik Ekre 4. Ogräsbekämpning i vattenskyddsområden. Kan man hitta gemensamma strategier för ogräsbekämpning? Kem-mek och reducerade doser? 5. Vallmo i höstsäd? Serien finns redan. 6. Kvickrot i höstvete, bekämpningsstrategi kombinerat med jordbearbetning. Vi bjuder in till regional serie till våren. Lars Danielsson 7. Tistelbekämpning i vårsäd, kem-mek. Annelie Lundkvist 8. Radhackning i vårraps kombinerat med kembehandling i raden. Annelie Lundkvist 9. Teknikutveckling i radhackning. Mikael Gilbertsson. 10. Långliggande fältförsök. Studera olika intensiteter och jordbearbetnings påverkan på ogräs. Liv Åkerblom Espeby. 11. Stråförkortning i spannmål. Vad gör vi? Anna-Karin Krijger. b) Växtskydd, projektförslag 1. Jämföra metoder för bestämning av grobarhet. Alf Djurbeg 2. Undersöka förfruktseffekter på sjukdomsförekomst

3 3. Fortsättning av projektet Effektförändring av fungicider 4. Kommunikation. Mycket kunskap finns redan, men är kanske inte tillgängligt för alla jordbrukare. Hur kommunicerar vi budskapen till brukaren? 5. Fusarium är ett av de största växtskyddsproblemen tycker många. Behov av projekt både i vete och i havre. Cecilia Lerenius 6. Försök med bladluseffekt där man tittar på vattenmängder och sprutteknik 7. Rödsotproblematiken. Försök med höstbehandling och betning 8. Ett projekt med precision. Vad betyder precisionsstyrning av växtskydd rätt behandling, rätt tidpunkt och rätt plats 9. Strategiförsök i en växtföljd. Hur påverkar bekämpningsstrategi i en gröda nästkommande grödor? 13 Övriga frågor Det diskuterades om man även fortsättningsvis ska ha gemensamma möten i ämneskommittéerna ogräs och växtskydd. Beslutade att det var många fördelar med detta och att man skall fortsätta med detta 1 Nästa möte Nästa möte hålls i Nässjö onsdagen den 6 mars 2013 Vid protokollet Per-Göran Andersson Justeras Anders Nilsson Morten Nygaard Lars Danielsson

4 Deltagarförteckning Ogräs och Växtskydd Hässleholm 29 augusti Lars Andersson, SLU 2. Stefan Caspersen, Dow 3. Morten Nygaard, Dow 4. Anna Karin Krijger, HS Skara 5. Inger Åhman, SLU 6. Torbjörn Ewaldz, HUSEC 7. Morten Lind, Syngenta 8. Desirée Börjesdotter, Lantmännen 9. Björn Ringselle, SLU 10. Barbara Ekbom, SLU 11. Bernt Bertilsson, NA 12. Mikael Gilbertsson, JTI 13. Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping 14. Sara Furenhed, Växtskyddscentralen, Linköping 15. Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Kalmar 16. Cecilia Lerenius, SJV Skara 17. Anders Adholm, HIR M 18. Sven Åke Rydell, HS Rådgivning Agri 19. Annika Djurle, SLU 20. Ola Sixtensson, HS M 21. Anneli Lundkvist, SLU 22. Mats Andersson, Bayer 23. Lisa Rydenheim, Bayer 24. Anders Ericsson, HS 25. Anders Karlsson, Jordbruksverket, Uppsala 26. Lars Danielsson, HS 27. Björn Andersson, SLU 28. Anders TS Nilsson, SLU 29. Per Göran Andersson, HS M 30. Erik Ekre, HS Halland 31. Liv Åkerblom Espeny, SLU

5

6 Allelobios* *En av flera möjliga förklaringar till att sortblandningar kan ha mindre skadegörarproblem

7 Fas 1: Fas 2: Stockholm University

8

9 Havrebladlus (Rhopalosiphum padi) på korn (Hordeum vulgare)

10 Nya odlingssystem

11 Tvillingbur för tester i växthus

12 Tester i stor skala

13 Fältförsök med sortblandningar

14 Resultat Vissa moderna kornsorter påverkar andra så de blir mindre attraktiva för havrebladlus Större andel av äldre sorter påverkas men nyare sorter är oftare bättre på att inducera Vissa blandningar av moderna kornsorter minskar angreppen av havrebladlus i fält, men belagda effekter i fält är mer sällsynta än i lab

15 Nya genotyper

16 Allelobios

17 Resultat Sorter som havrebladlus växer sämre på är i större utsträckning också doftpåverkade Vissa sorter är inducerare och andra kan induceras, men inte i alla kombinationer Gener som induceras i mottagaren är ofta av typen försvarsgener

18 Naturliga fiender och kemiska signaler

19 Allelobios

20 Parasitstekel: Aphidius colemanii Sjuprickig nyckelpiga

21 Kara Alva

22 Resultat Bladlössens naturliga fiender attraheras mer till blandningar av vissa moderna kornsorter än till de enskilda sorterna både i fält och på lab Inga tydliga skillnader i doftprofiler mellan kornsorter som inducerar eller induceras har hittats ännu Vissa enskilda växtsubstanser kan inducera minskad bladlusacceptans men kopplingen till allelobios är ej bevisad

23 Mer om.. Nya genotyper

24 Vissa sorter är inducerare (I) och andra svarare (R) men bara i vissa kombinationer t.ex är Lina svarare (och Barke inducerare) S M Alva Lina Kara Barke Scan. Frieda Prest. Isabe. Seba. Chris. Hulda IR R R I R I R I - I I Alva ns ns Lina ns ns ns ns ns Kara ns ns Barke ns ns ns ns Scan ns ns ns ns Fried ns ns ns ns Presti ns ns ns Isabel ns ns ns ns ns Seba ns ns ns ns Christ ns ns ns ns Hulda ns Åhman & Ninkovic. Plant communication from an Ecological Perspective Springer pp

25 20 års förädlingsarbete! BC3-korningar gjorda och testade inom PlantComMistra Återkorsningar till Lina för isogena linjer samt återkorsningar till Barke och ännu modernare kornsorter BC4-korsningar till 4 nya sorter gjorda 2012

26 Några anledningar till varför återkorsningar behövs!! Vildkorn till vänster och sorten Lina till höger

27 Resistensurvalen baserade på labtest för reducerad tillväxt (vikt)

28 Fältförsök 2012 Lönnstorp, Skåne

29 Upplägg fältförsök Växtmaterial: 6 lab.resistenta BC3DH-linjer 4 återkorsningsföräldrar 4 blandningar 6 upprepningar 1 m 2 rutor 350 plantor/m 2 2 avläsningar 25 plantor/ruta v. 24 v. 25

30 Resultat De två bästa linjerna hade bara en tiondel och en tredjedel så många bladlöss per strå som återkorsningsföräldrarna!

31 De två mest resistenta BC Barke BC Lina 42

32 De två mest resistenta BC Barke BC Lina 42

33 De två mest resistenta BC Barke BC Lina 42

34 Återkorsningsföräldrarna Barke Lina

35