Protokoll vid ämneskommittéerna ogräs och växtskydd
|
|
- Julia Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Protokoll vid ämneskommittéerna ogräs och växtskydd Mötet öppnades av Erland. 2. Lars Danielsson valdes att föra minnesanteckningar, Ola Sixtensson kompletterar från Växtskyddsdelen. 3. Övriga frågor. Beslöts att nästa möte ska hållas tillsammans med ämneskommitté odlingsmaterial. 4. Dagordningen godkändes. 5. Lennart Johansson valdes att justera protokollet. 6. Protokollet från förra mötet har blivit utskickat vid två tillfällen, senast på morgonen innan detta möte. Kommer att läggas ut på fältforsk hemsida. Inledning: Ämneskommitténs roll/uppgift. Forum att utbyta idéer som kan utmynna i projekt. Bra mötesplats, deltagare från flera intressenter, universitet, handel, myndigheter och rådgivning. Vilken samordning finns mellan ex ordförandena? Annelie: Ska försöka få till ännu mera samverkan mellan kommittéer. Cecilia: Ämneskommittén har en viktig del in i SLF. Erland: Fler forskningsprojekt skulle kunna delta i regionala försöken. 7. Hanna Friberg: Svampsjukdomar i jordbruket egen forskning och tankar kring framtida IPM. Jobbar mycket med grundfrågeställningarna. Lösningar på dagens problem mer långsiktig förståelse. Förfrukter, bearbetningssystem, fungicider. 10 försök 3 år. Hanna redogjorde för skördeutfallen kopplat till svampförekomster efter olika förfrukter och jordbearbetning. Och olika svampars tillväxt och etablering efter jordbearbetning och förfrukt. Kontakta Hanna för resultat. Redogjorde kort för ICM (Intergrated Crop Management) OSCAR (Optimerad användning av mellangrödor i växtföljden) projekten. Rekommendationer finns i en toolbox och en Wiki. 8. Mattias Jonsson: Insekter i jordbruket egen forskning och tankar kring framtida IPM. Blomsterremsor, tröskelvärden, tillsättande biologisk bekämpning, insekter och svampar integrerat. Blomsterremsor: Ger mat åt omnivora naturliga fiender. Effekter beroende av många faktorer, såsom blomval, omgivande landskapets biodiversitet. Bekämpningströsklar: Bekämpningströsklar tar sällan hänsyn till skadegörarens tillväxthastighet. Är beroende av förekomster av naturliga fiender. Tillsättande biologisk bekämpning: Används på 0,4 % av all odlad mark, finns 230 arter för biologisk bekämpning i världen, 22 i Sverige. Samspel insektsskadegörare och växtsjukdomar. Vi bör bli bättre på att studera sambanden. Frågeställning kring ovanstående områden; Är det intressant att öka kunskapen? Vilken av ovanstående är mest intressant? Vilka grödor är mest intressanta? Synpunkter i efterföljande diskussion: Ogräs bör också finnas med, både som värdväxter för skadegörare, men även som föda för insekter. Skötselråd efterfrågas om blomsterblandningar. Dynamiska bekämpningströsklar vore intressant. Hur konkurrerar insekter och svampar med varandra? Vi behöver veta mer om det vid biologisk bekämpning. 9. Kort diskussion om IPM. 10. IEP. Anders TS. European Innovation Partnerships. Stort europeiskt projekt för att stödja konkurrenskraften inom produktionen. Anders informerade. Mer finns att läsa på bl.a fab17151c acb6.html
2 p.4.6ae223614dda2c3dbc459fb.html Hur hanterar vi detta? Kan vi söka något? Finns det underlag i ämneskommittéer för att initiera något? Växtskydd: 11. Fungicid- och insekticidresistens, Rapport NORBARAG Göran Gustafsson rapporterade från NORBARAG mötet. Resistens finns för samtliga strobiluriner hos Septoria. Proline är och har varit de senaste årens huvudprodukt mot Septoria, den börjar visa en tendensen till svagare effekt. Den effekten är väldigt tydlig i UK och på Irland som redan har resistens mot Proline. Han fortsatte att redovisa de resistensfall som finns bland svamparna på stråsäd och sockerbetor för de olika kemikaliegrupperna. 70 % av rapsbaggepopulationen är resistenta mot pyretroider. Mavrik är bättre än Karate. Biscaya börjar visa på en svagare effekt. Rapsjordloppor i norra Tyskland är resistenta mot pyretroider. Erland presenterade de undersökningar som gjorts på Alternaria solani med F129L substitutionen i potatis och att det är skillnad mellan de olika strobilurinernas känslighet. Detsamma gäller för samma isolat hos kornets bladfläcksjuka när det gäller olika strobiluriners känslighet. 12. Kort presentation av årets regionala försöksplaner 2016 Ola Sixtensson presenterade de planer som bjudits in till i de regionala växtskydd- och insektsförsök. SLF avslog de försök kopplade till potatis i årets ansökan. Regionerna kommer därför inte att stå som medfinansiär till referensleden i L utan Hushållningssällskapet Skåne resp. Halland finansierar dessa. Att forskare går in med led i de regionala försöken ser Sverigeförsöken som väldigt positivt eftersom mer kunskap kan frambringas till en lägre kostnad genom gemensamma försök. 13. Diskussion om framtida utvecklings- och forskningsprojekt Erland tryckte åter på vikten av att använda och utnyttja befintliga försök för att få svar på ytterligare frågeställningar genom forskning. Forskningsrådet Formas släppte sin rapport kring Växtskyddsforskning för hållbarhet och konkurrenskraft denna mötes dag. Det var ett par av mötesdeltagarna som hade hunnits läsa lite av den samtidigt som även andra lämnat in remissvar på den. Det fanns en del frågor kring den som dryftades. Efter det följde en diskussion kring Industridoktorander, som alla ser som en stor möjlighet om det fanns finansierande företag. Angelägna problem/projektförslag: Dynamiska bekämpningströsklar: Är det möjligt genom biologiska system och insättning av insekter eller odling av blomremsor bromsa upp infektionstakten och fördröja bekämpningen så att bekämpningströskeln uppnås senare? Kan det göra att kemiska bekämpningar uteblir i vissa fall? Vad händer när verktygslådan minskar? Vi har flera fall där kemiska växtskyddsmedel saknas allra tydligast är det i vårrapsen där odlingen gått från ha till ha på loppet av två år. Behov av att utveckla nya metoder innan det händer är av stor betydelse. Vårrapsodlarna har testat andra utsädesmängder och en tidigare sådd med goda resultat men då har vi ännu inte haft ett riktigt rapsjordloppaår.
3 Tillgången på verkningsmekanismer minskar och det tar tid innan nya kommer in. Resistensproblematiken ökar i samma takt. De förebyggande åtgärderna är en utmaning då odlarna jobbar med en ekonomisk växtföljd. Betning med olika insatser för att trigga groningen och få en snabb etablering är något som flera ser som en möjlighet. Allmänt kring betning finns behov av risk/nytta värderingar, samlad kunskap om skadetrösklar, metodförbättringar (betningsmedlens potential tas inte tillvara). Stort behov av att ta fram nya bekämpningströsklar för rapsbaggar i höstraps? UK och Danmark har ändrat sina trösklar behöver även Sverige göra det? Detektion av virus m h a IR-kamera? Många ser med spänning på grödsensor teknik som bärs av t ex drönare ser många som en möjlighet. Det gäller att den klarar av att detektera initiala angrepp av svampar och insekter för att få ett kraftigt genomslag. Snigeln kommer med stor sannolikhet fortsätta att vara ett stort problem framöver. Hur ska vi hantera den? Axfusarioser och mykotoxiner är fortfarande en stor fråga som inte är löst. Med IPM ökar behovet av beslutsstöd. Kan vi anpassa prognoserna till svenska förhållanden? Utnyttja LantMet mer för att utveckla prognosmodeller till rådgivningen. Vilka åtgärder är det som påverkar mest på resp. skadegörare? Sammanställning av den kunskap som finns. Behov av att kombinera olika metoder, grödor, sortval, odlingssystem och växtföljden. Helheten är viktig för framgången. Alldeles för lite försök utförs inom sprutteknik. Utvecklingen av munstycken gör att odlarna inte har tillräcklig kunskap kring effekterna, speciellt vid användning av vindavdriftsreducerande utrustning samtidigt som det ställer mer och mer krav kring användningen när produkter omregistreras. Vilken betydelse för effekten har tidpunkten på dygnet? Behov av mer fördjupade undersökningar kring tillväxtreglering. Ogräs: 14. Pågående och nyss avslutade projekt. Annelie Lundkvist: Avslagning skräppa tillsammans med norrmännen, betesmark. Proviva, ogräsbekämpning ekologisk odling. Del av ogräsarterna som värdväxter, samarbete med Norden och Baltikum. Biodiversitet. Ogräs i växtföljder och nyttoväxter, vallsorter, stråsäd o.s.v. Doktorand som jobbar med åkertistel. Försök i sommar. Jordbruksverket; Henrik Hallqvist/Per Widén. Olika projekt hur man klarar odlingen, ex. renkavle. Remisser. Försökssammanställningar. Glyfosat omregistreringen? Politik i det, beslutet uppskjutet till maj. Preparatutvärdering. Enkät till brukare om herbicidresistens. Utbredning av ogräs, renkavle i Mellansverige, hönshirs, ekorrsvingel i vall. Lars Andersson: Hönshirs, samarbete med nordiska och europeiska länder. Tittar på uppkomsttid och blomningstidpunkter, verkar ändras. En möjlig orsak till ökade spridningen. Renkavleprojekten pågår. Långliggande växtföljd, ska ligga i 9 år, nu tittar man på jordbearbetningen, plöjningsintervallens betydelse. Annat är såtidpunkt och sorters inverkan på renkavlen. David Hansson: Titta på sortförsöken och grödornas konkurerande förmåga. Görs i ekosortförsöken bland annat. Björn Ringselle: Redogjorde för en ansökan, postdoc projekt och ville ha in synpunkter på det. Resurseffektiv kontroll av kvickrot är gjord. Hur går man vidare? Klimateffektens inverkan?
4 Ytterligare rapport från ett OSCAR projekt, kontroll av kvickrot. Fragmentering av rötterna utan att vända på jorden i vitklöverkonkurrens. David Hansson: Nattskatta bekämpningsstrategi med miniträda i växtföljd, ekologisk odling. Växtföljd 5 år, med morot lök, råg, rågvete, rajgräs som mellangröda. Projektet fortsätter i år också ytterligare fortsättningsansökan kommer att göras. 15. Lars Danielsson presenterade det pågående och planerade regionala ogrässerierna inför Modellering punkten utgick. 17. Lars Andersson: Planerade projekt, förslag på ansökningar. Stripodling 16 cm, h-vete radhackning sockerbetsetablering i stubbraden. Lars presenterade listan på förslag som vi tidigare gjort för att kolla status. Alla förslag på idéer, framförallt sådant som kan rymmas inom EIP, skickas till Lars Andersson. 18. NORBARAG (Anders TS och Henrik H med flera). Kort, kort presentation om vad som skett. Mycket resistensfrågor på samtliga konferenser, grödornas konkurrensförmåga. Ingen glyfosat resistens i renkavle. Ogrässystemet har mycket stor betydelse på ogräsen, Anders visade på flera effekter på renkavle. Henrik H: resistens hos ett flertal ogräs är rapporterade från flera länder. 19. Återsamling. Anders TS och Erland redogjorde kort för de punkter som förhandlats i de delade grupperna. När lägger vi mötena? En månad tidigare kanske bättre så att det ej kolliderar med SAMansökan. Ogräsens roll i samspelet insekter svamp ogräs. Hur belyser vi det? Kan en öppning vara studier kring Nattskatta? Ofta vill anslagsgivaren (SLF) ha rena frågeställningar. Industridoktorander? Hur åstadkommer vi det? 20. Nästa möte tillsammans med ämneskommitté odlingsmtrl. Erland och Anders kontaktar ordförande odlingsmtrl och kommer överens om tid och plats. Ola Sixtensson, sekreterare Växtskydd Lars Danielsson, sekreterare Ogräs Justeras Lennart Johansson Bilaga. Projektförslag IPM från Jordbruksverket
5 BILAGA till ÄK ogräs och Växtskydd protokoll Projektförslag IPM från Jordbruksverekt Projektförslag för IPM Nedan finns ett antal förslag på viktiga projektidéer och sammanställningar av kunskap som rör integrerat växtskydd (IPM). Dessa behöver belysas inför genomförandet av EU- direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Detta är de 4 områden som framförallt har framhållits: Ta fram kunskap om förebyggande åtgärder Validera eller utveckla metoder att övervaka skadegörare och ogräs och anpassa bekämpningen. Förebygga uppkomst av resistens. Utveckla biologiska, fysikaliska och andra icke- kemiska metoder som kan helt eller delvis ersätta de kemiska metoderna. Sammanställa befintlig kunskap Gå igenom vad som tagits fram i ENDURE och översätt/tillgängliggör det som är användbart i detta material Gå igenom vad som tagits fram under danskipm och översätt/tillgängliggör det som är användbart i detta material Inventera hur andra närliggande länder jobbar med IPM och ta tillvara goda exempel från dom. Översyn av hur vi på bästa sätt får uppgifter om sortegenskaper i Sverige, och hur de ska presenteras.(1.3) Förebyggande åtgärder Sorters egenskaper - Förbättra underlaget till en sortlista där resistens och sjukdomsmottaglighet anges för olika sorter, gäller främst stråsäd. Möjligheten att välja sort utifrån dess motståndskraft mot sjukdomar är fundamentalt inom integrerat växtskydd. En sortdatabas med förbättrat underlag för sorternas resistens, sjukdomsmottaglighet och konkurrensförmåga mot ogräs kan vara ett användbart verktyg. Sammanställning av de viktigaste resultaten av odlingssystemförsöken på Lönnstorp - (1) Sammanställning och utvärdering av (långliggande) växtföljdförsök. (1.1)
6 BILAGA till ÄK ogräs och Växtskydd protokoll Projektförslag IPM från Jordbruksverekt Effekt av olika mellangrödor. Vilka används/kan användas. Effekt på växtnäring, mullhalt, struktur, sanering av skadegörare. Risker med mellangrödan ur skadegörar/ogräs synpunkt.(1.1) Ta fram rådgivningsmaterial om hur man praktiskt kan undvika att sprida skadegörare och ogräs vid maskinsamverkan, maskinstationer etc. Var finns riskerna och vad blir (kostar) konsekvenserna om man introducerar nya skadegörare eller ogräs. Validera eller utveckla metoder att övervaka skadegörare och ogräs och anpassa bekämpningen. Utforma bekämpningsstrategier för ekonomiskt betydelsefulla ogräs och skadegörare med minimal risk för utveckling av resistens mot växtskyddsmedel och där kemiska, mekaniska (gäller ogräs) och förebyggande åtgärder kombineras på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Inventera/validera/utveckla beslutsstöd för kemisk bekämpning av viktiga skadegörare och ogräs, gärna kombinerat med en helhetssyn på bekämpningsstrategier (även fleråriga strategier) o Riskvärderingar, bekämpningströsklar och beslutsstödssystem som är tillämpbara och konkurrenskraftiga. o Inventera och utvärdera skadegörarmodeller i grönsaksodling: bomullsmögel, fjärilslarver i kål, morotsfluga, kålfluga.(3) o Presentera enkla skadergörarmodeller baserade på väderdata på ett enhetligt sätt i ett web- gränssnitt, baserat på historiska data från LantMet och SMHI samt prognosdata från YR.no (ex temperatursummor) o o o Dosnycklar för gräsogräs och örtogräs i bl a stråsäd, oljeväxter och ärter samt för ogräsbekämpning på hösten i stråsäd. Inventering och validering av befintliga bekämpningströsklar i framförallt norra Europa Inventering och validering av befintliga DSS i framförallt norra Europa Inventering av vilka diagnosmöjligheter som finns till hands i form av PCR metoder etc (3) Utveckling av befintliga och framtagning av nya tekniker för tillförlitlig övervakning av sjukdomar, skadeinsekter och ogräs. Utveckling av diagnostjänster/verktyg/metoder eftersom det krävs att man kan ställa rätt diagnos på de skadegörare eller ogräs som ska bekämpas. Inventering av lagringsjukdomar i äpple Utveckling av biotest för rotröta i åkerböna
7 BILAGA till ÄK ogräs och Växtskydd protokoll Projektförslag IPM från Jordbruksverekt Förebygga uppkomst av resistens. Inventera/utforma strategier för att förebygga resistens mot herbicider/fungicider/insekticider Inventera/utforma strategier för att hantera uppkommen resistens. Utforma strategier för att förebygga resistens mot fungicider o Utveckla en strategi i höstvete för bekämpning av svampsjukdomar eftersom odlingen nu är beroende av i stort sett ett preparat för bekämpning av Septoria. Risken är stor för utveckling av resistens mot fungicider. Utforma strategier för att förebygga insekticidresistens. Utforma strategier för att förebygga herbicidresistens. Utforma strategier för att hantera uppkommen herbicidresistens. Utforma strategier för vindspridda skadegörare där odlingsåtgärder och växtföljd har mindre betydelse Preparategenskaper - Dos- responskurvor behöver utvecklas. Dosen som krävs för att få en viss effekt mot en ogräsart/skadegörare beror bl a på grödans utvecklingsstadium, ogräsens storlek och skadegörarens angreppsnivå. Olika väderfaktorers påverkan på dos- responskurvans utseende är likaledes viktigt att känna till för att kunna anpassa dosen efter rådande förhållanden. Översyn och förslag av hur löpande provningsverksamhet och screeningverksamhet typ rasspektrum av sjukdomar, sorters känslighet för olika sjukdomar, förändring av skadegörares känslighet mot olika pesticider, olika resistensinventeringar etc ska genomföras, presenteras och långsiktigt finansieras. Utveckla biologiska, fysikaliska och andra icke- kemiska metoder som kan helt eller delvis ersätta de kemiska metoderna. Inventera och eller utveckla bekämpningsmetoder, för ekonomiskt betydelsefulla ogräs och skadegörare, med mindre risker för miljö och hälsa, där förebyggande åtgärder kan kombineras med mekaniska och kemiska metoder. o Åtgärder mot ogräs i radsådda grödor o Radhackning i våroljeväxter En inventering av den biologiska, ekologiska och ekonomiska potentialen för icke- kemiska bekämpningsmetoder. Sammanställning av icke kemiska metoder och dess effekter och kostnader.(4) Ta fram växtskyddsstrategier baserade på biologiskt växtskydd i kombination med andra växtskyddsmedel - fysikaliska eller kemiska - för att helt eller delvis ersätta kemiska växtskyddsmedel. Projektet ska utformas så att det ger kunskap och tillvägagångssätt som är generella för flera olika kulturer och skadegörare. (4) Sammanställ kunskap om klimatstyrning i växthus (4, 1:2) Annat Demonstrationsgårdar som kan visa på tillämpning av olika IPM- åtgärder (8) Sammanställning av åtgärder för att minska läckage av bekämpningsmedel från växthus (6)
Senaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merIntegrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs merProtokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping
Protokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping 20110822 1. Öppnande Mötet öppnas. 2. Val av sekreterare Per-Göran Andersson valdes att föra anteckningar vid mötet. 3 Föregående
Läs merFörsöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merFörsöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Läs merIntegrerad ogräsbekämpning
Integrerad ogräsbekämpning Jordbruks- och trädgårdskonferensen 2014 Alnarp 30 januari 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring vägskäl
Läs merVäxtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?
Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden? Gunilla Berg och Karin Jahr Brunnby 15 januari 2014 2014-01-20 Strategin för växtskyddsmedel - bakgrund Mål - att bibehålla förutsättningarna
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merVäxjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel
Läs merFärre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross och Cecilia Lerenius, 9 januari 2014 Disposition Bakgrund och syfte med projektet Så här jobbar
Läs merFärre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross, Cecilia Lerenius och Karin Jahr 27 november 2013 Disposition Bakgrund och syfte med projektet
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merProtokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö
Protokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö 2008 09 02 Deltagare: Per-Göran Andersson HS Lars Wiik SLU Johan Nilsson SLU Stefan Hansson Bayer Karin Jahr SJV Morten
Läs merJordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd
Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Rådgivarfortbildning Ultuna 20141119 Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste
Läs merIntegrerat Växtskydd i praktiken
Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det
Läs merVälkomna till 23:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen! Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk
Läs merAlternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att
Läs merOgräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala
Ogräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala Integrerat växtskydd, ny modul 2014 Alvesta 18 mars och Hallsberg 8 april 2014 Innehåll Nuvarande läge Ny upplaga - Ogräskontroll
Läs merInspirationskurs IPM. Linköping
Inspirationskurs IPM Linköping 2017-05-23 Växtskyddsmoduler i Greppa Modul 2014 2015 2016 2017 Summa 13 A Hantering 59 49 42 10 160 13 C Vattenskydd 42 13 9 2 66 13D Potatis 12 12 9 1 34 13 I IPM 96 148
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merIntegrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson
Integrerat växtskydd (IPM) 2017-05-23 Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson Vad är Integrerat växtskydd (IPM)? Integrerat växtskydd, IPM (Integrated Pest Management),
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merGräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merSTRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL
STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL Strategi för växtskyddsmedel Utarbeta en strategi för hur jordbruks- och trädgårdsnäringen i framtiden kan vara förberedd när växtskyddsmedel fasas ut från marknaden. Syftet
Läs merTips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde
Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte
Läs merVälkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1
Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare 2000-2011 200 180 160 140 120 100 80 Dag 2 Dag 1 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Växtodlingsåret
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merNär ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel
När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway
Läs merAlternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg
Alternativa bekämpningsmetoder Margareta Hökeberg CBC Centrum för biologisk i bekämpning, SLU Disposition Vad är CBC? Översikt alternativa bekämpningsmetoder Biologisk bekämpning Goda exempel Forskning
Läs merChecklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015
Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merProtokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Linköping
Protokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Linköping 2010 03 10 1. Öppnande Mötet öppnas. 2. Övriga frågor? Inga övriga 3 Godkännande av dagordningen. Dagordningen godkändes. 4 Justeringsmän
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merHållbarhetsdirektivet och IPM
Hållbarhetsdirektivet och IPM Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20150115 Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) 2015 äntligen klart vad Jordbruksverket får göra!
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merProtokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Hässleholm
Protokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Hässleholm 2012 08 29 1 Öppnande Dagens ordförande Anders Nilsson hälsade välkomna och förklarade mötet öppnat 2. Val av sekreterare Per-Göran
Läs merRenkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merSommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Läs merBOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Läs merNy lagstiftning på växtskyddsområdet. Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser. Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden
Ny lagstiftning på växtskyddsområdet Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser Förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Direktiv om hållbar användning av Magnus Franzén,
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 3
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 3 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Växtskydd och Sprutjournal Varför används växtskydd i lantbruk? Vad är växtskydd? Hur används växtskydd?
Läs merBladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Läs merGräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Groningsegenskaper och fröbank Art Uppkomst Ljuskrav Groningsvila Fröbank Renkavle Höst (+vår) Ja, delvis
Läs merBroby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Broby Gård, Vadstena
Broby gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merManus till presentation Resistens och resistensutveckling
Manus till presentation Resistens och resistensutveckling Denna presentation är fri att använda men kom ihåg att ange källan Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merNya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Läs merEgonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar
Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merMellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Läs merGenomgång om upplägget för minor useprojektet och redovisning av en del resultat. Växtskyddsrådet 14 december 2016 Agneta Sundgren
Genomgång om upplägget för minor useprojektet och redovisning av en del resultat. Växtskyddsrådet 14 december 2016 Agneta Sundgren Målet för Minor use projektet I regleringsbrevet till Jordbruksverket:
Läs merNematoder. Hur mycket vet vi egentligen?
Nematoder Hur mycket vet vi egentligen? Var finns frilevande nematoder och rotgallnematoder i Sverige? Endast mellan 500 och 600 prov per år analyseras på Nematodlaboratoriet i Alnarp, av dessa är 70 %
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merFårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele
Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merVäxtskyddsrådet. Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Uppföljning och revidering av
Växtskyddsrådet Uppföljning och revidering av Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel 2017-04-07 Upplägg Vad säger Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) om de nationella handlingsplanerna,
Läs merStortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.
Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merVälkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merHållbar bekämpning av gräsogräs
2015-02-09 Växtskyddscentralen Alnarp Henrik Hallqvist SJV, Växtskyddscentralen Alnarp Renkavle Åkerven Losta Hönshirs Hållbar bekämpning av gräsogräs 2015-02-09 Renkavle Till största delen höstgroende
Läs merResistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Läs merSLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H Elmquist Helena och Törner Lars.
2. Bilaga #1 SLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H1133270 Elmquist Helena och Törner Lars Bakgrund... 1 Material och metoder... 2 Resultat ett svenskt IPM-verktyg...
Läs merProtokoll fört vid möte med Ämneskommitté Odlingsmaterial i Linköping
Protokoll fört vid möte med Ämneskommitté Odlingsmaterial i Linköping 2017-02-09 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Sekr. Anders Ericsson, Nils Yngvesson, Karl-Oskar Andersson, Gunnel Andersson, Sven-Åke
Läs merGräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merHur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merSynpunkter kring ALS-Resistens
Synpunkter kring ALS-Resistens Halland 12 Juni 2015 Jan-Åke Svensson Herbicidresistens! Var står vi idag?? Definition Ett ogräs betraktas att vara herbicidresistent då det överlever en dos flera gånger
Läs merSödervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merBadene gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Badene, Västergötland
Badene gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merNy lagstiftning. på plats och på gång
Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt
Läs merFungicidresistens i vete och korn i Sverige
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg Jordbruksverket Alnarp Björn Andersson SLU Uppsala Nationella Växtskyddskonferensen 14 november 2018, Uppsala Fungicidresistens i Sverige är inget
Läs merGlyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför
Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer,
Läs merVi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merEtt hot mot Mälardalens höstveteodling?!
Renkavle 2016-01-18 Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Sveakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 %
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merIPM, NAP och konsekvenser
IPM, NAP och konsekvenser Agneta Sundgren, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket ÖSF-konferensen 2012 Innehåll IPM var står vi i dagsläget Dagsläget kring att införliva Direktivet om hållbar användning
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merAgil 100 EC. Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd.
Agil 100 EC Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd. Agil 100 EC Verkar snabbt och är enkel att applicera! Innehåll: 100 g/l propaquizafop Formulering: EC (Emulgerbart koncentrat) Registrerade grödor:
Läs merBekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter
PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter
Läs merProduktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök
Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden
Läs mer