Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Transkript

1 Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning för att undvika resistens etc. är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på en pilotgård. Att följa lag- och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav av olika växtskyddsåtgärder gäller och tillämpas för alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Södervidinge Gård, Kävlinge

2 Södervidinge är belägen öster om Kävlinge i västra Skåne. Ägare och brukare är Per Nordmark, lantmästare och civilekonom. Gården ligger i utpräglad slättbygd och har tidigare brukats av Pers far, Olof Nordmark. Från att tidigare varit inriktad på traditionell växtodling har driften efter hand blivit allt mer inriktad mot frilandsodling av grönsaker. Sedan 1987 bedrivs ett projekt för att odla kryddor för smaksättning av kryddat brännvin. Snälleröds Besk är en av de varor där skördeprodukter från Södervidinge gård ingår. Odlingen av trädgårdsgrödor är mycket omfattande men det bör påpekas att det samtidigt bedrivs en traditionell växtodling på stora delar av arealen. Ryggraden i företaget är emellertid grönsaksproduktionen som främst omfattar purjolök och stjälkselleri. Gräslök och persilja är några andra specialiteter liksom den tidigare nämnda malörten. Under det senaste året har odlingen av grön sparris blivit allt mer omfattande. Åkerarealen omfattar knappt 135 ha. Fälten är väl samlade kring brukningscentrum. Åkerarealen gränsar till Välabäcken, en del av Saxån Braåns vattensystem. Det är viktigt att begränsa jordbrukets miljöpåverkan i detta vattensystem - ett kustnära vatten som har stor betydelse när det gäller att skapa bra lek- och yngelbetingelser för olika fiskarter. Packeri till grönsaker. På gården finns en väl utbyggd anläggning för att tvätta, packa och kyllagra grönsaker, viktiga åtgärder i en kedja för att alltid kunna leverera färska, fräscha produkter. Maskintekniken har förfinats på fältsidan. Detta gäller ex. sättning av purjo som därmed ger förutsättning för jämn tillväxt och bättre kvalitet i samband med skörd. Andelen skördad /säljbar vara ökar vilket är positivt när det gäller ex. växtnäringsutnyttjande och energieffektivitet. Nya nischgrödor. Under de två senaste åren har mycket tidig färskpotatis odlats fram i växthus, ett exempel på en värdefull nischproduktion. I större omfattning än nischgröda är den sedan två år tillbaka omfattande odlingen av brysselkål. Gårdens produktion är ett exempel på hur inhemsk odling kan matcha den omfattande importen av grönsaker. Profil för gården växtodling i slättbygd omfattande fältmässig odling av flera grönsakskulturer specialodlingar av några kryddväxter, främst malört skyddszoner utefter alla vattendrag hårdgjord yta för uppsamling av spill från spruta flera olika icke kemiska sätt att bekämpa skadegörare, ogräs och sjukdomar byggt en damm för att samla dräneringsvatten och skapa en resurs för bevattning åtgärder för ökad biologisk mångfald i utpräglad slättbygd Målsättning beträffande förbättringar att eftersträva ett N-utnyttjande på > 50 % säkra lagringen av drivmedel genom att bygga en kassun under tak

3 att med hjälp av tillförlitliga prognoser och teknikutveckling minska användningen av kemiska växtskyddsmedel Bild. Precisionen blir allt bättre vid odling av trädgårdsväxter, här stjälkselleri någon dag efter plantering. Bild. Dammen nyttjas för bevattning men bidrar också till ökad biologisk mångfald. INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga bekämpning. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. Att de insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare.

4 1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämnt uppkomst. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITE Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man välja resistenta sorter så långt som det är möjligt. FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrenskraft är viktig för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, bra teknik och spridning vid rätt tidpunkt ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. 1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På OiB-gårdar genomförs åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet.

5 På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna den biologiska mångfalden gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller gårdarna i Mälardalen där det kryllar av insprängda åkerholmar som ger variation och artrikedom mitt i produktiva åkrar. På pilotgårdarna i utpräglad slättbygd är läget annorlunda. På flera av gårdarna har man satt läplanteringar och/eller etablerat småbiotoper. Blommande växter främjas genom att så fröblandningar eller anlägga sprutfria kantzoner. På Södervidinge gård finns skyddszoner och planteringar som ökar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna den biologiska mångfalden på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chanser att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognoser och varningstjänster. Idag bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning så undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behov. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna. Speciellt viktigt är detta på gårdar med intensiv trädgårdsodling, exempelvis på Södervidinge. 3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns det lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Det finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna med kemisk behandling eller en blandning av kemisk och mekanisk. Ett annat exempel är flamning som används på Södervidinge.

6 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet för pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten. Risken för att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. En säker hantering vid påfyllning och vid tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Hårdgjord yta med säker uppsamling av spill från sprutan är ett alternativ som tillämpas på Södervidinge gård. 6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tidpunkt är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på pilotgårdarna. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att nyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på pilotgårdarna. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Per Nordmark Tel , E-post