Ekologisk odling av växthusgurka

Transkript

1 EKOLOGISK ODLING I VÄXTHUS Ekologisk odling av växthusgurka av Stig Arne Molén och Elisabeth Ögren 1

2 Förord Denna skrift är en uppdatering av det tidigare häftet med samma namn från Stig Arne Molén, Stig Arne Molén odlingskonsult AB, var författare till den ursprungliga versionen och han har nu även uppdaterat texten. Elisabeth Ögren, Jordbruksverket har bearbetat texten om odling och Johanna Jansson, Jordbruksverket, har gjort kompletteringar i texten om växtskydd. Häftet ingår som en del i Jordbruksverkets kurspärm Ekologisk odling i växthus. Uppsala, oktober 2018 Elisabeth Ögren, Jordbruksverket Foto framsida: Stig Arne Molén. 2

3 Innehåll Gurkans biologi och ursprung...5 Gurkodlingen i dag...6 Odlingsjorden...8 Växtnäring...9 Sorter Plantuppdragning Plantering Uppbindnings- och beskärningssystem Skötsel under kulturtiden Bevattning Växthusklimatet Problem i odlingen Skörd Kulturavslutning Mer att läsa

4 4

5 Gurkans biologi och ursprung Biologi Gurkan tillhör familjen Cucurbitaceae. Det är samma art som idag odlas som frilandsgurka och som växthusgurka. Genom växtförädling har de fått olika utseende, växtsätt och egenskaper. Plantan gror med en pålrot. Rotsystemet förgrenar sig sedan starkt, huvudsakligen ytligt. Huvuddelen av rötterna finns i markens översta cm men enstaka rötter kan tränga djupt ner i jorden. Gurkplantan har en pålrot som förgrenar sig starkt med ytliga rötter. Foto: Elisabeth Ögren. Stjälken har en obegränsad längdtillväxt och benämns som klängväxt med tunna klängen. Plantan bildar sidoskott i bladvecken. Där sitter också blommorna med sitt tydliga gurkämne. I varje bladveck kan det bildas 1 eller flera blommor. I varje bladveck bildas 1 sidoskott, 1 klänge och 1 eller flera gurkämnen. Foto: Elisabeth Ögren. I naturen förekommer cirka 800 arter, framförallt i tropiska och subtropiska områden. Alla har enkönade blommor och är korsbefruktade, speciellt av humlor och bin. Både han- och honblommor har nektar och en svag doft. Blomman är gul till orange. Honblomman bär fruktämnet som en uppsvällning under blomman. Botaniskt sett är gurkämnet ett bär. Senare års förädling har gjort att det odlas sorter med endast honblommor. Dessa sorter kan bilda frukt utan befruktning, de är partenocarpa. Befruktade gurkor med frö är osäljbara. Honblomman bär fruktämnet som en uppsvällning under blomman. Numera odlas sorter med bara honblommor som bildar frukt utan befruktning. Foto: Elisabeth Ögren. 5

6 Gammal kulturväxt Gurkan, Cucumis sativus, är en mycket gammal kulturväxt. Stamfadern till de gurkor som vi odlar i dag finns vild i norra Indien vid foten av Himalaya. Frukten är liten och har bitter smak. Gurkan som ätbar frukt är känd sedan mänsklighetens början och har odlats i Indien i år. Redan år före Kristus kom gurkplantan till området runt Medelhavet och till Egypten. Den spreds sedan vidare via Grekland och den romerska kulturen till västra Europa och odlades på 800-talet i Gallien (Frankrike). Till Nederländerna kom gurkan på 1600-talet. Det är en värmekrävande växt och odlingen lyckades inte så bra på friland. Vid sekelskiftet 1900 började odlingen av gurka i växthus framförallt i England men även i Nederländerna. I England utvecklades en stor odling som till och med hade export till Tyskland. Nederländerna odlade huvudsakligen i drivbänkar. En mer specialiserad växthusodling utvecklades i takt med möjligheten att exportera. Gurkplantan är värmekrävande och har en obegränsad längdtillväxt. Här hänger toppen över tråden. Foto: Stig Arne Molén. I Sverige säljer vi gurkor per kilo till skillnad mot övriga Europa där gurkorna säljs per styck. Foto: Elisabeth Ögren. Gurkodlingen i dag Det ekonomiska resultatet i konventionella gurkodlingar har varit tillfredsställande under de senaste 30 åren. Företagen och företagaren har kunnat utvecklas främst med hjälp av god ekonomi, forskning, försök och erfarenheter från Nederländerna. I Sverige säljer vi gurka per kilo. Det är vi ensamma om i hela Europa. I övriga länder säljs gurkor per styck. Det har visst inflytande på odlingstekniken. Ska gurkorna säljas per styck skördas de tidigare och har alltså en mindre storlek vid skördetillfället. Det gör att plantans växtkraft ökar. Säljs gurkorna per kilo låter odlaren gurkan bli större. Det kan hämma plantans växtkraft. Det finns en opinion att vi även i Sverige ska sälja gurkor per styck. Det kräver i viss mån en annorlunda odlingsteknik. De flesta konventionella svenska gurkodlingsföretagen ligger runt Helsingborg med vissa förgreningar i södra Sverige. Några av de skånska företagen (cirka 2 ha) har åretrunt produktion under belysning och tillämpar då nedläggningsmetoden. I Skåne finns även en relativt stor areal kallhusodlingar. Det är äldre omoderna växthus som utnyttjas till detta. Vi är det enda landet i norra Europa som odlar i kallväxthus. Det är en billig odlingsmetod men resultatet varierar mycket från år till år. De flesta ekologiska gurkodlingar ligger i mellersta och norra Sverige var arealen ekologisk gurkodling cirka kvadratmeter. I Sverige förekommer det fortfarande viss gurkodling i kallväxthus och tunnlar. Foto: Elisabeth Ögren. Upp till 90 procent av dagens moderna gurkväxthus värms numera upp med skogs- eller returflis. Konventionella odlare tillför koldioxid från mindre naturgaseldade pannor eller direkt från tank. 6

7 Den tekniska standarden i gurkodlingsföretagen är mycket hög. Växthusbeståndet har förnyats kontinuerligt. Företagen bygger ljusare växthus och investerar i energibesparande åtgärder. De installerar inoch utvändiga befuktningsanläggningar för att hålla optimalt klimat hela året. Odlarna inför de senaste dataprogrammen och använder modern utrustning för bevattning, gödsling och sjukdomsbekämpning. Den vanligaste kulturtekniken i Sverige i dag är att ha 2 kulturer under odlingssäsongen. Den första planteras i månadsskiftet januari/februari. Den andra kulturen från mitten av juni till slutet av juli. Några företag planterar 3 kulturer - januari, början av maj och runt första dagarna i augusti. Den senare kulturtekniken ger såväl bättre sommarskörd som höstskörd samt bättre fruktkvalitet. Det är vanligt att göra en omplantering under sommaren. Ekologisk gurkodling som planterat omgång nummer 2 i början på juli. Foto: Elisabeth Ögren. Ekologisk gurkodling - en utmaning Ekologisk gurkodling är en ur många synvinklar svår odling. Gurkplantor är mycket sårbara. Att börja odla gurka ekologiskt kan vara en utmaning. Det krävs nya kunskaper och delvis nytänkande. Generellt är det svårare att lyckas med ekologisk odling av gurka än av tomat. Avståndet till skördenivåerna inom konventionell odling är större för ekologisk gurkodling än vad det är för ekologisk tomatodling. Gurkans känsliga rotsystem och höga krav på optimal näringstillförsel och optimala klimatförhållanden är en del av förklaringen. Det har inte heller bedrivits utvecklingsarbete inom ekologisk gurkodling på samma sätt som inom ekologisk tomatodling. För att lyckas med ekologisk gurkodling måste näringstillförseln och klimatförhållandena vara optimala. Foto: Elisabeth Ögren. Det är därför viktigt att odlaren hittar ett odlingssystem som ger en tillfredställande skörd och bra fruktkvalitet. Odling i moderna ljusa växthus med den senaste tekniska utrustningen skapar goda förutsättningar. 7

8 Gurkodlingen i Nederländerna I Nederländerna är gurkproduktionen numera en stor exportindustri. 85 procent av produktionen exporteras, framför allt till Tyskland men även till Sverige. Arealen växthusgurka är cirka 700 ha varav cirka 50 ha odlas ekologiskt (2018). Odling av belyst gurka och odling med nedläggningsmetoden ökar mycket i Nederländerna i nybyggda höga växthus. Efterfrågan på ekologiskt odlad gurka ökar i hela världen. Det byggs även nya växthus för ekologisk odling. Huvuddelen av den ekologiska gurkproduktionen i Nederländerna går på export, framför allt till Schweiz, Österrike, Kanada, Japan och till Skandinavien. Gurkodlingen i Danmark Den totala gurkarealen i Danmark är 2018 cirka 35 ha. Självförsörjningsgraden i Danmark är mycket lägre än i Sverige, endast procent. Dansk gurkodling står stilla i utveckling som en följd av det stora trycket från importen. Skördenivåerna är lägre än i Sverige. I Danmark säljs gurkorna på kontrakt. Odlaren gör ett avtal med livsmedelsgrossisten om kvantitet och pris för hela året. Ekologisk gurkodling i Danmark. Foto: Stig Arne Molén. I Danmark finns 5 6 ha ekologiskt odlad gurka (2018). Arealen ökar varje år. Nybyggnation för ekologisk odling av gurkor har ökat de senaste 2 åren. Avkastningsnivån är hygglig och priset till odlaren är i princip dubbelt i jämförelse med konventionellt odlade gurkor. Gurkodlingen i Spanien Gurkproduktionen i Spanien är mycket stor. Det är en ren exportindustri. Konsumtionen av den vanliga slanggurkan är låg vid Medelhavet. Produktionen sker i oeldade plastväxthus på vintern och är därför mycket känslig för klimatskiftningar. Sjukdomsproblemen är stora, bland annat virus och vita flygare. I nordeuropeiska butiker finns det under vinterhalvåret ekologiskt odlade spanska gurkor. Den ekologiska odlingen av gurka ökar kraftigt i Spanien och är nu (2018) uppe i 100-tals hektar. Odlingsjorden Gurkplantorna ställer mycket stora krav på odlingsjorden. Det är en snabbväxande örtartad känslig planta som snabbt reagerar om den inte får optimala betingelser. Gurkplantan måste lätt kunna ta upp vatten ur marken. Jorden ska därför ha stor fuktkapacitet. Gurkplantan ställer stora krav på odlingsjorden. Den måste vara luftigt, fuktighetshållande och näringsrikt. Foto: Stig Arne Molén. Det går att odla gurkor i ler-, morän-, torv- eller sandjord men jorden måste ha en bra struktur som ger bra syretillförsel till rötterna. Det är nödvändigt för att plantorna ska kunna ta upp vatten och växtnäring. Gurkplantan har många ytliga rötter, men har jorden bra struktur kan rötter gå djupt, vilket är en fördel. 8

9 Idealet är en jord som är näringsrik, luftig och väldränerad, men som också kan hålla fukten. Det är också önskvärt att jorden avger koldioxid och värme. Om du utgår från den markjord som finns på plats kan du tillsätta kompost och andra typer av organiska material i lämplig mängd för att skapa de rätta förutsättningarna. Tillför även långsamverkande organiska gödselmedel. Toppdressing med diverse organiska gödselmedel är speciellt viktig. Det är avgörande för odlingsresultatet att arbeta fram en bra odlingsjord. Kontrollera regelbundet fuktigheten i jorden genom att känna på den med handen, med ett jordborr eller med en tensiometer. Det finns även elektroniska mätare som mäter fukthalten och ledningstalet i marken. Jordburna växtskyddsproblem Det största jordbundna problemet är rotgallnematoder, Meloidogyne spp., som är mycket svåra att bli av med när de väl kommit in i odlingen. Grundstammar av släktet Sicycs är resistenta mot nematoder. Jordburna svampar av släktena Fusarium, Vertcillium och Pythium kan också angripa plantan. Grönmosaikvirus är det absolut största hotet eftersom viruset överlever på plantrester i jorden. Drabbas odlingen av viruset är det förmodligen omöjlig att fortsätta odla gurka. Växtnäring Gurkplantans krav på växtnäring är stort. Det är svårt att försörja plantan enbart genom grundgödsling. Tillför växtnäring under säsongen som ersättning för det plantorna tagit upp och anpassa gödslingen efter plantornas utveckling och avkastningsnivå. Gurkplanta angripen av rotgallnematoder. Det finns grundstammar som är resistenta mot nematoderna. Foto: Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU. I en ekologisk odling levererar jorden huvuddelen av växtnäringen. När du tilläggsgödslar under säsongen är växtnäringen inte tillgänglig direkt för plantorna. Gödselmedlet måste först omsättas av mikroorganismer i marken. Det är även viktigt att skapa en optimal rotmiljö så att plantan kan ta upp de näringsämnen som blir tillgängliga. Växtnäringsbehov Vid planering av gödslingen kan du utgå från gurkkulturens totala behov. Behovet är beroende av kulturtiden och skördens storlek. Uppgifterna om växtnäringsbehovet varierar mellan olika källor. I tabell 1 finns uppgifter på växtnäringsbehovet vid några olika skördenivåer. Uppgifterna kommer från ett utvecklingsprojekt om ekologisk odling i Nederländerna. Gurkplantan har stark tillväxt och ställer stora krav på att det finns tillgänglig växtnäring i jorden. Foto: Elisabeth Ögren. 9

10 Tabell 1. Upptag av växtnäringsämnen vid olika skördenivåer. Källa: Biokas 2005, Bodem & Bemesting. Skörd kg/m2 N kg/100 m2 P kg/100 m2 K kg/100 m2 Gurka 10 2,06 0,48 3, ,23 0,84 6, ,41 1,20 9,81 Observera att sambandet mellan plantans upptag och skördens storlek inte är linjärt. Vid en högre skörd krävs relativt mindre växtnäring för själva plantans tillväxt även om det krävs en längre kulturtid för de högre skördenivåerna. Fruktutveckling kräver kalium Det är inte bara den totala mängden växtnäring som är viktig utan även förhållandet mellan de olika växtnäringsämnena. I tabell 2 visas förhållandet mellan olika näringsämnen i olika delar av plantan. Observera att frukterna är en mycket stor del av torrsubstansen, hela 78 procent. Frukten utgör hela 78 procent av plantans totala torrsubstansproduktion. Foto: Stig Arne Molén. Tabell 2. Innehållet av olika växtnäringsämnen i gurkplantans olika delar i förhållande till kväveinnehållet som är satt till 100. Plantornas totala vikt var 13,9 kg, varav fruktvikten var 12,2 kg. % av ts N P K Ca Mg Blad Bladskaft Blommor/ skottspetsar Frukt Stam Totalt Förhållandet mellan de olika näringsämnena i plantans olika delar ger en indikation på hur du ska gödsla under gurkplantans olika utvecklingsstadier. När bladen utvecklas är plantans behov av kalcium stort. När frukterna utvecklas behöver plantan mycket kalium och kväve. I praktiken innebär det att under perioden från plantering till plantan når tråden, behöver plantan mycket kväve, fosfor och kalcium. När skörden startar ökar plantans behov av kalium. När bladen utvecklas behöver plantan mycket kalcium. Foto: Elisabeth Ögren. Delad gödselgiva Dela upp växtnäringstillförseln på flera tillfällen under kulturen. Om du tillför all växtnäring innan kulturstart finns risk för höga salthalter i jorden som kan skada gurkplantans känsliga rötter. Vid grundgödslingen tillsätter odlare kompost av olika typer, ofta är den baserad på stallgödsel. Förutom att tillföra växtnäring är kompostens uppgift att fungera som jordförbättring, skapa struktur och optimala förhållanden för rötterna. Den tillför också mikroorganismer som kan göra växtnäringen tillgänglig. 10

11 Hur stor del av växtnäringsbehovet du bör tillföra som grundgödsling avgör du från fall till fall. I en ny odling där behovet av jordförbättring är stort är stallgödselkompost ett bra gödselmedel. Om markbädden redan har hög mullhalt, tillfredsställande struktur och bra mikroliv kan du välja andra gödselmedel som ger större möjlighet att styra tillförseln av enstaka växtnäringsämnen. Exempel på sådana gödselmedel är grönmassa, blodmjöl, pelleterade produkter baserade på restprodukter från slakteri och livsmedelsindustrin samt hönsgödsel. Det är dock en fördel att tillföra en viss del kompost varje år för att stimulera mikrolivet i jorden. I tabell 3 finns ett exempel på växtnäringstillförsel från en ekologisk gurkodling i Danmark. Tabellen visar den mängd kväve som tillförs som grundgödsling innan plantering av första omgången gurka och innan omplantering. Avkastningsnivån ligger på kg per kvadratmeter. Tabell 3. Växtnäringstillförsel i form av grundgödsling i en ekologisk gurkodling i Danmark uttryckt i kg kväve per 100 kvadratmeter. Kulturtid från vecka 5 till vecka 43 med omplantering under vecka 27. N kg/100 m2 Grundgödsling med stallgödselkompost och champinjonkompost 10 Hönsgödsel vid omplantering 2,5 Total kvävetillförsel 12,5 Stallgödsel tillför växtnäring och mikroorganismer till jorden och bidrar till att skapa optimala förhållanden för rötterna. Foto: Stig Arne Molén. Förutom grundgödslingen tillskottsgödslar odlaren varannan vecka med champinjonkompost och 3 olika sorters pellets där råvarorna är hönsgödsel, lucern respektive gräs. Dessutom tillför odlaren ett flytande gödselmedel via droppbevattningen. En jämförelse med tabell 1, som visar gurkplantans upptag av växtnäring vid olika avkastningsnivåer, visar att tillförseln av kväve överstiger upptaget redan efter grundgödslingen. Allt kväve i organiska gödselmedel blir dock inte tillgängligt under samma år som gödseln tillförs. Odlar du i samma jord år efter år är det dock viktigt att undvika stora överskott som kan orsaka miljöproblem eller obalanser mellan olika växtnäringsämnen i jorden. Läs mer i häftet Växtnäringsstyrning som ingår i kurspärmen Ekologisk odling i växthus och som finns på Jordbruksverkets webbplats. Tabell 4 visare ett exempel på växtnäringstillförsel i en småskalig ekologisk gurkodling i Sverige. Odlaren har flera växthus och växlar mellan gurka och tomat vartannat år. Tillskottsgödslingen med Biofer och blodmjöl är uppdelad på 3 tillfällen under säsongen, Kalimagnesian tillförs vid 1 tillfälle. Avkastningsnivån i gurkodlingen är cirka 22 kg per kvadratmeter. 11

12 Tabell 4. Total växtnäringstillförsel i en småskalig ekologisk gurkodling i Sverige uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. Kulturtid från vecka 18 till vecka 37, ingen omplantering. N P K Grundgödsling med fastgödsel från nöt 500 kg 2,60 0,75 2,50 Tillskottsgödsling: Biofer , 28 kg Blodmjöl, 18 kg Kalimagnesia, 7 kg 2,80 2,74 0 0, ,28 0,22 1,74 Totalt 8,14 1,48 4,74 En jämförelse med gurkplantans behov av kväve, fosfor och kalium, som presenteras i tabell 1, visar att det tillförts för mycket kväve och fosfor under det enskilda året. Däremot har kaliumtillförseln varit för låg i förhållande till plantornas behov. Dubbla bevattningssystem I ekologisk odling kan det vara lämpligt med 2 olika bevattningssystem: 1 droppbevattningssystem och 1 dysbevattningssystem. Droppbevattningssystemets funktion är främst att tillföra vatten medan dysbevattningssystemet kan användas för att fukta hela markytan. Det påskyndar nedbrytningen av organiska gödselmedel, bidrar till en hög mikrobiologisk aktivitet och att växtnäringen frigörs. Då kan du sprida gödselmedlen jämnt över hela ytan, koldioxid frigörs bättre och luftfuktigheten ökar. Odling med 2 bevattningssystem, droppslang och dysor, som har olika funktioner. Dysbevattningssystemet fuktar hela markytan vilket påskyndar nedbrytningen av organiska gödselmedel. Foto: Elisabeth Ögren. Tilläggsgödsla i tid Antalet gödslingstillfällen beror på kulturens längd, typen av gödselmedel och tillvägagångssätt. Tänk på att alla organiska gödselmedel har en viss fördröjning innan växtnäringen blir tillgänglig. Räkna med 1 2 veckors fördröjning. Tilläggsgödsla därför innan brist uppstår. Dokumenterade erfarenheter från tidigare år och regelbundna jordanalyser är viktiga hjälpmedel. Plantans reaktioner på näringsbrist eller näringsöverskott är ofta kraftig och resulterar i skördeförluster. Medel och metoder för tilläggsgödsling Det finns många metoder för tilläggsgödsling i ekologiska gurkodlingar och det kan variera mycket från odling till odling. Även vilka gödselmedel odlaren väljer att använda varierar och anpassas efter förhållandena i odlingen och tillgången på växtnäring. Nedan ges några exempel: Pelleterade gödselmedel måste få kontakt med fuktig jord för att de ska brytas ner och frigöra växtnäring. Foto: Stig Arne Molén. Blodmjöl myllas ner vid plantorna flera gånger under säsongen. Pelleterade gödselmedel myllas ner vid plantorna eller placeras i hög under droppstället flera gånger under säsongen. Färsk eller komposterad hönsgödsel myllas vid plantorna. Komposterad stallgödsel bredsprids över bäddarna. Grönmassa av exempelvis färskt vallklipp läggs över bäddarna 2 gånger under säsongen. 12

13 Vinass, utspädd till cirka 1 procent, eller andra flytande gödselmedel tillförs via droppbevattning flera gånger under säsongen. Läs mer om gödsling med flytande gödselmedel i häftet Teknik för spridning av flytande organiska gödselmedel på Jordbruksverkets webbplats och i kurspärmen Ekologisk odling i växthus. Marktäckning med grönmassa tillför växtnäring under säsongen. Foto: Marie Hansson. Jordanalyser ger information Jordanalyser ger information om växtnäringsinnehållet i jorden och kan ligga till grund för beslut om gödsling. Gör en årlig markkarteringsanalys för att följa förändringar i jordens totala innehåll av växtnäring. Analysen visar om det skett ett nettouttag eller nettotillförsel av växtnäring jämfört med föregående år. Markkarteringsanalysen fastställer bunden och tillgänglig växtnäring, ph-värde, jordart samt mullhalt. 13

14 Under säsongen kan du följa växtnäringstillståndet i jorden med hjälp av Spurwayanalyser. Spurwayanalysen speglar de snabba svängningar som kan ske i jorden under odlingssäsongen. Analysen ger en bild av hur stor andel av jordens växtnäringsförråd som är tillgängligt för plantorna. De börvärden som används vid tolkning av analysen är framtagna för konventionell jordodling och kan inte direkt överföras till ekologisk odling. När du gödslar jorden med organiska gödselmedel frigörs växtnäring kontinuerligt från jorden. Låga analysvärden av till exempel kväve behöver inte betyda att det blir brist i plantan. Kväve kan frigöras i takt med plantans upptag. Regelbundna analyser ger ändå en information om vad som händer i den egna jorden och hur olika gödslingsåtgärder påverkar tillgången på växtnäring i jorden. Sorter Den vanligaste typen av gurka som idag odlas i norra Europa är den som vi i Sverige kallar för den vanliga långa gurkan. Men det odlas nu även andra sorter med alternativt utseende. Det är sorter som genom sin mångfald vidgar sortimentet och ger en stimulans till gurkkonsumtion. De kräver delvis en annan odlingsteknik, uppbindning och beskärning och de ska skördas från plantan varje dag. Sorterna delas in i följande grupper: Gurksortimentet har breddats, nu förekommer även andra gurktyper än den vanliga långa slanggurkan. Foto: Elisabeth Ögren. Lång slanggurka, cm lång. Medium storlek, cirka 20 cm lång. Dessa sorter odlas framför allt i Östra Europa. Mini storlek, cirka 15 cm lång med god smak. Populär i Danmark och mer och mer populär som alternativ i Sverige. Snacksgurka eller cocktailgurka, cirka 7 10 cm lång. Den minsta gurkan har god smak och är ett spännande inslag i gurkfamiljen. Asiatiska typer, kallas också urgurka. En cirka 30 cm lång gurka som är mörkt grön och knottrig, den har högt torrsubstansinnehåll. Det finns även vita sorter i alla grupperna. Sedan 1970-talet har alla sorter vi odlar enbart honblommor, de är så kallat 100 procent honliga. Hanblommorna är bortförädlade eftersom befruktning av honblomman ger en missformad gurka. De honliga sorterna är mycket fruktbarare. De moderna sorter vi odlar idag har enbart honblommor och bildar frukt utan befruktning. Foto: Stig Arne Molén. De fröföretag som idag (2018) förädlar gurka är Rijk Zwaan, Nunhem, De Ruiter, Enza och Syngenta. All förädling av gurksorter sker i Nederländerna. Odlingstekniken där är normgivande för de egenskaper som sorterna får. Odlingstekniken bygger på flera korta kulturer under året, ofta 3. Plantor av moderna sorter har därför en begränsad hållbarhet. Förädlarna har även börjat arbeta med att ta fram sorter som är mer lämpade för odling med nedläggningsmetoden. 14

15 Odlingsvärda sorter Det kan vara idé att kontinuerligt prova nya sorter. När du provar en helt obekant sort, gör det då först i mindre skala. Nya sorter som har bättre odlingsegenskaper än de äldre kommer ständigt ut på marknaden. Historiskt sett är sortbyte den viktigaste enskilda åtgärden i odlingen för att öka skörden. Önskvärda egenskaper hos gurksorter är: hög skörd tidig skörd bra fruktkvalitet, färg och hållbarhet lämplig fruktlängd bra plantuppbyggnad, inte för starkväxande och inte för svagväxande bra tolerans mot sjukdomar. Det finns sorter som är mer lämpliga för vissa planteringstider. Det finns sorter för vinter-, vår-, sommar-, eller höstplantering. Det beror på att olika sorter är olika känsliga för ljusmängden. De moderna sorterna kan du odla vid en lägre temperatur än äldre sorter. Välj sorter utifrån odlingstekniken och den miljö som du odlar i. Vissa sorter kräver en fuktigare miljö medan andra sorter blir för vegetativa om miljön är fuktig. Det är viktigt att ständigt pröva nya sorter. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att öka avkastningen på sikt. Foto: Elisabeth Ögren. Olika sorter har olika uthållighet. En del sorter tål en längre kulturtid än andra. Plantorna från de nya sorterna har en hållbarhet och ett odlingsvärde på endast cirka 3 månader. Blir kulturtiden längre än så blir skördemängden och kvaliteten sämre. Ekologiskt utsäde för vissa sorter För gurka gäller idag (2018) sortkrav på ekologiskt utsäde. Det innebär att du ska använda ekologiskt utsäde om utsädesföretaget har anmält sorten du tänker odla till databasen OrganicXseeds ( com). Om du väljer att odla andra sorter är det tillåtet att använda konventionellt obetat utsäde. Det är därför viktigt att inför varje odlingssäsong kontrollera hur det förhåller sig med de sorter du tänker odla innan du beställer frön. Sjukdomsresistens I alla sorter är plantans naturliga bitterhet bortförädlad och de är resistenta mot sjukdomen gummiflöde (Cladosporium). Några nya sorter har viss resistens, så kallad tolerans, mot mjöldagg (Podosphaera xanthii). Det är högt prioriterat hos förädlarna och inom en snar framtid kommer vi att odla endast mjöldaggstoleranta eller mjöldaggsresistenta sorter. På äldre mjöldaggstoleranta sorter uppträder Välj sorter som är anpassade efter de odlingsförhållanden som råder i växthuset och anpassa sortvalet efter planteringstidpunkten. Foto: Elisabeth Ögren. 15

16 bladnekroser under svaga ljusförhållanden. Dessa sorter kan du inte plantera på vintern. Förädlarna arbetar med fenomenet och på de nyaste sorterna är problemet redan mindre. I Nederländerna och Danmark är det vanligt med ympade plantor i ekologisk odling. Ympade plantor har starkare rotsystem och en viss resistens mot jordburna sjukdomar och nematoder. Väljer du att odla ympade plantor finns grundstammar med olika resistens mot jordburna skadegörare, se rubriken Ympade plantor. Tabell 5. Resistens som förekommer hos gurksortimentet. Beteckning CGMMV CMV CVYV Px, PM, Sf Foc For Ccu Cca Patogen Grönmosaikvirus, Cucumber green mottle mosaic virus Gurkmosaikvirus, Cucumber mosaic virus Gulnervvirus, Cucumber vein yellowing virus Mjöldagg, Podosphaera xanthii (Sphaerotheca fuliginea) Fusarium vissnesjuka, Fusarium oxysporum Fusarium rotkronröta, Fusarium oxysporum f.sp.radicis- cucumerinum Gummiflöde eller gurkfläcksjuka, Cladosporium cucumerinum Bladfläcksjuka, Corynespora cassiicola Gurksorternas tolerans mot mjöldagg är högt prioriterad hos förädlingsföretagen. Foto: Elisabeth Ögren. Fröleverantörerna anger vanligen beteckningen HR eller IR. HR står för hög resistens (high resistance) och IR för medelgod resistens (intermediate resistance) mot angiven skadegörare. Plantuppdragning Plantuppdragningen är ett mycket viktigt moment i gurkodling. Att odla plantor på vintern eller på sommaren skiljer sig mycket men har också mycket gemensamt. Det är viktigt att starta med den absolut bästa plantan för att skapa förutsättningar för en lyckad kultur. Att börja med en dålig planta kan vara förödande för hela årets odling. Därför bör du lägga stor omsorg på småplantorna. En bra gurkplanta har: En bra planta har 4 välutvecklade blad och 1 mindre blad i toppen. Foto: Stig Arne Molén. friskt bladverk 4 välutvecklade blad och 1 mindre blad i toppen toppen ovanför bladverket (normalt inget problem på vinterplantor) lagom avstånd mellan bladen ett aktivt rotsystem. Det är även viktigt att plantpartiet är jämnt. 16

17 Följande tekniska utrustning krävs för en framgångsrik plantuppdragning: växthuset och all utrustning är rengjord och fri från smitta värmerör under plantorna odling på bord med rännor är att föredra enkel sprinklingsanläggning ovanför plantorna fläktar för att få jämn värmefördelning belysning, cirka W per kvadratmeter de första 14 dagarna, därefter W per kvadratmeter fast eller rörlig skärm (energiväv) installerad. Skärmen kan vara vävd, så kallad skugg- och energiväv, eller av genomskinlig plast med 85 procent ljusgenomsläpplighet och perforerad. Det finns plaster med varierande antal hål per kvadratmeter. Sådd Så tätt i lådor, flera hundra per låda, eller i en kruka. Såjorden får endast innehålla råvaror tillåtna i ekologisk produktion. Det finns färdigblandade såjordar för ekologisk odling. Så gurkfröna tätt i lådor eller i pluggbrätten. Foto: Elisabeth Ögren. Täck fröna med fin vermikulit och därefter med plast. Då bevaras fuktigheten och vermikuliten förhindrar att fröskalet följer med hjärtbladen upp och fastnar där. Placera sådden i 25 ºC. 17

18 Groningen tar normalt timmar. Efter groningen är det viktigt att du tar av plasten i rätt tid och sänker temperaturen i krukan till 21 ºC. Är det för varmt för länge sträcker sig den nygrodda plantan för mycket. Tar du bort plasten för tidigt sjunker temperaturen och groningen avstannar. Gurkfröets optimala groningstemperatur är egentligen 27 ºC, men substratet har en stor värmebuffert som tar lång tid att sänka. Därför är det bättre att välja 25 ºC som groningstemperatur. Grobarheten är alltid mycket god hos gurkfröet, procent. Sortera bort plantor med deformerade hjärtblad. Skola om plantorna i krukor så snart de går att hantera, helst inom 1 vecka. Lämplig krukstorlek är 12 cm. Färdigblandade planteringsjordar för ekologisk odling som finns på marknaden fungerar i regel bra, men du kan behöva tilläggsgödsla under plantuppdragningen. Under plantuppdragningen kräver plantan mycket kalcium, magnesium, fosfor och järn. Efter inkrukning i slutkrukan placerar du plantorna kruktätt. Oftast gör odlarna 1 glesning, men 2 är bättre. Glesa plantorna första gången när första bladet är cirka 8 cm i diameter och bladen börjar nå varandra. Plantan ska bli cirka 28 dagar gammal innan utplantering. De sista 14 dagarna ska de stå på slutavstånd, 16 plantor per kvadratmeter. Det är bra om plantorna har åldern inne när du planterar ut dem i växthuset för att de ska kunna ge en snabb skörd. Å andra sidan får de inte heller vara för långsamt odlade, de ska ha hög tillväxthastighet. Skola om plantorna i slutkrukan inom 1 vecka. Glesa efterhand med slutavstånd 16 plantor per kvadratmeter. Foto: Christina Winter. 18

19 Exempel från en ekologisk gurkodling som drar upp egna plantor: Odlingen omfattar 800 kvadratmeter. Odlaren sår fröna i odlingsbrätten med pluggstorlek 5 x 5 cm och täcker sådden med plast. Jorden är en ekologisk planteringsjord som är uppblandad med 30 procent naturell torv. Sådden placeras i ett utrymme som är garanterat fritt från råttor och möss eftersom de gärna äter upp gurkfröna innan de hunnit gro. Direkt efter groning flyttar odlaren ut brättena i växthuset med tilläggsbelysning. När pluggen är tillräckligt genomrotad för att hålla ihop, efter cirka 1 vecka, krukas plantorna in i fyrkantiga perennakrukor med en jordvolym på cirka 1 liter. Pluggen gör hanteringen rationell samtidigt som plantornas rotsystem inte blir skadat vid omplanteringen. Substratet är samma som vid sådd men nu utan torvinblandning. Efter några veckor tilläggsgödslas plantan med drygt 1 tesked blodmjöl per kruka som myllas ner. Tilläggsgödslingen gör att plantorna inte stannar av i tillväxt mot slutet av plantuppdragningen. Ljus och temperatur I början av plantuppdragningen kan du belysa plantorna 24 timmar per dygn. Sänka belysningstiden till 18 timmar per dygn den sista tiden innan utplanteringen. Det lugnar ner plantan inför utplanteringen och plantan åldras något. Det är nu viktigt att anpassa temperaturen till en lägre nivå, på så sätt blir plantan mer generativ. När du belyser med W per kvadratmeter ska lufttemperaturen vara ºC. Rottemperaturen ska vara minst 21 ºC. Mer ljus kräver en högre temperatur. Förhållandet mellan rottemperatur och bladtemperatur påverkar plantan starkt. Är rottemperaturen högre än bladtemperaturen blir plantan kort och kompakt och får korta internoder. Om rottemperaturen är lägre än bladtemperaturen blir plantan sträckt. Du kan mäta bladtemperaturen med en IR- temperaturmätare. Luftfuktighet och bevattning Även luftfuktighet påverkar plantans utseende. Vid låg fuktighet blir plantan kompakt och vid hög luftfuktighet blir den sträckt. Nyglesade plantor får ofta för låg luftfuktighet, medan plantor som är nästan färdiga för utplantering ofta får för hög luftfuktighet. Mät luftfuktigheten runt plantans blad. I början av plantuppdragningen är bladmassan liten och producerar lite fukt samtidigt som luften kan cirkulera runt plantorna. Mot slutet av plantuppdragningen står det 16 plantor per kvadratmeter och varje planta har 4 blad. Det blir 64 aktiva blad per kvadratmeter. Dessa blad producerar mycket fukt och det gäller att hålla dem aktiva så att de kan transpirera. Plantorna står tätt och luften kan inte cirkulera runt bladen och föra bort fukt. 19

20 Mot slutet av plantuppdragningen är det många blad per kvadratmeter. Se till att luften kan cirkulera runt bladen så att de kan fortsätta transpirera. Foto: Stig Arne Molén. Om klimatet inte är aktivt och transpirationen inte stimuleras blir rötterna svaga. Plantorna får ljusa bladkanter, de understa bladen på plantan gulnar och plantan sträcker sig för mycket. Luftcirkulation är nödvändigt. Tillräcklig rörtemperatur ger varmluft som kan strömma förbi plantans bladverk. Under plantuppdragningen är det vanligt att vattna underifrån i rännor. Vattenbehovet är starkt beroende av plantornas storlek. Guttation Guttation kan vara ett allvarligt problem under plantuppdragningen. Om guttation uppstår är odlingsklimatet inte optimalt. Problemet uppstår när rottrycket är större än transpirationen. Läs mer om guttation under avsnitt som handlar om växthusklimatet. Koldioxid Det är bra att ge koldioxid under plantuppdragningen. Vid dålig luftcirkulation kan koldioxidnivån sjunka till 150 ppm mellan plantorna. Är koldioxidnivån ppm blir bladen tjockare och plantan starkare. Innan du tillför koldioxid bör du kontakta ditt certifieringsorgan för att få veta vilka former som är tillåtna i ekologisk produktion. Yngre planta vid sommarplanering Vid sommarplantering ska plantan vara större än vid vinterplantering för att få en snabb skördestart. Plantuppdragningstiden är nu 1 vecka kortare, det vill säga 21 dagar. Belysning är inte nödvändigt, däremot 20

21 kan solen ibland vara så stark att du måste skugga plantorna. Allt sker nu i ett mycket högre tempo än på vintern. Du måste passa noga så att alla odlingsfaktorer är optimala. Det är svårare att få en perfekt planta på sommaren än på vintern. Temperaturer och övrigt klimat som angetts tidigare gäller även sommarplantor. Ympade plantor Genom att ympa ädelsorten på en grundstam får plantan ett rotsystem som är resistent mot rotsjukdomar som Fusarium, Verticillium och Phomopsis eller mot rotgallnematoder Meloidogyne spp. Plantan får även ett kraftigare rotsystem som kan ge en mer vegetativ planta. Grundstammarna är dessutom tåligare för en lägre rottemperatur. Det kraftigare rotsystemet ger även bättre motståndskraft mot Pythium. Dessa fördelar leder ofta till en högre avkastning jämfört med oympade plantor. Vid sommarplantering ska plantan vara större än vid vinterplantering för att få en snabb skördestart. Foto: Elisabeth Ögren. Genom att ympa ädelsorten på en grundstam som är resistent mot rotsjukdomar blir rotsystemet kraftigare och plantan mer robust och vegetativ. Foto: Stig Arne Molén. De grundstammar som odlarna använder är olika pumpor, till exempel olika raser av Curcubita ficifolia eller korsningar mellan Cucurbita maxima och C. moschata. Numera används också släktet Sicyos angulatus (hårgurka) eftersom det är resistent mot rotgallnematoder. Ett specialföretag i Nederländerna tillhandahåller grundstammar efter önskemål. Även fröfirmorna säljer frö till grundstammar. Läs mer om ympade plantor i häftet Ympning av växthusgurka på Jordbruksverkets webbplats eller i kurspärmen Ekologisk odling i växthus. 21

22 Plantering Starten på gurkkulturen är ett mycket viktigt moment som har stor betydelse för hela kulturens slutresultat. Förutsättningarna varierar beroende av när på året du planterar. På vintern är det för lite sol och på sommaren är det för mycket sol. Vinter- och vårplantering Vid vinter- och vårplantering kan planttätheten vara 1,4 plantor per kvadratmeter. Innan plantering är det viktigt att allt i växthuset är väl förberett: Förvärm växthuset några dagar före plantering. Fast eller rörlig skärm (energiväv) ska vara installerad. Häng ut termometrar på flera ställen i växthuset för att kontrollera temperaturen. Jorden ska vara välgödslad, optimalt fuktig, inte för våt och uppvärmd till 20 ºC. Vit plast på marken ökar ljusreflektionen och förhindrar ogräs. Foto: Stig Arne Molén. Det är en fördel att täcka marken med vit plast före planteringen. Det förhindrar ogräs att växa till i gångar och bäddkanter samt ökar ljusreflektionen. Plantans utseende vid planteringen, om den är kraftig eller tunn, kompakt eller sträckt, ger en fingervisning om hur den blir upp till tråden. Plantorna ska vara jämnstora. Hantera dem varsamt under planteringsarbetet. Ägna de nyplanterade plantorna mycket möda och kontrollera plantorna och deras miljö ofta. Följ utvecklingen intensivt. Plantan ska först bygga en stor bladyta, som senare ska kunna producera gurkfrukter och rötterna ska växa ner i substratet. Är förhållandena optimala växer rötterna cirka 1 cm per dygn. Rottillväxten är starkt beroende av ljus, samt av jordens struktur och temperatur. Gurkplantan utvecklas genom assimilatfördelning, som styrs framför allt av temperaturen. Högre rottemperatur än lufttemperatur ger en kompakt planta med mycket rötter. Högre lufttemperatur än rottemperatur ger en tunn sträckt planta och ett svagt rotsystem. Stimulera transpirationen Odla så att plantan hålls aktiv och transpirerar. Lufta om luftfuktigheten stiger över 85 procent. Det betyder luftning ovanför plastskärmen. Följ plantans utveckling och kontrollera miljön ofta. Plantan ska först bygga en stor bladmassa. Foto: Stig Arne Molén. Vid vattenburen värme har rörens värme 2 funktioner, dels att ge strålningsvärme och dels att öka luftrörelserna i växthuset. Det är viktigt med luftrörelse runt plantorna för att stimulera transpirationen. Högre rörtemperatur ger större effekt. Lägsta rörtemperatur bör vara 40 ºC och högsta rörtemperatur 60 ºC. 22

23 Så länge huvuddelen av rötterna fortfarande är kvar i krukan ska den vara våt. Anpassa bevattningen efter jordens egenskaper, flytta droppstället mer eller mindre nära krukan. Efter inrotning, när rötterna är cirka 5 8 cm utanför krukan, ska du vattna så lite som möjligt. Det får rötterna att sträva efter vatten. Klimatstyrning vid vinterplantering fram till vecka 16. Råden avser de första 2 3 veckorna efter plantering. Temperatur: Dag 20 C. Under ljusa dagar vid 250 W*, höj temperaturen till 22 C. Natt 20 C. Natt efter mörka dagar (50 J*), sänk temperaturen till 19 C. Jord 20 C, minst 18 C. Bevattningsvatten uppvärmt till C. *Det aktuella ljuset mäts i watt (W). Den sammanlagda ljusenergin under en dag, till exempel från solen mäts i joule (J). Öppna den rörliga skärmen för att öka ljusinsläppet: Vid 200 W om utetemperaturen är -5 C. Vid 175 W om utetemperaturen är 0 C. Vid 75 W om utetemperaturen är +5 6 C. Värmerören ger strålningsvärmen men ökar också luftrörelsen runt plantorna och stimulerar transpirationen. Foto: Stig Arne Molén. Blir rörtemperaturen lägre än 40 C öppnas skärmen. Det är viktigt att få igång luftcirkulationen i växthuset så att plantorna kan transpirera. Vid stark vind och högre utetemperatur öppnas skärmen senare. Luftfuktighet: Bör vara % Rh (relativ luftfuktighet). Lufta om luftfuktigheten stiger över 85 % Rh. Koldioxid: 400 ppm, start 2 timmar efter soluppgång. Sommarplantering Vid sommarplantering kan du plantera tätare än vid vinter- och vårplantering. Vid sommarplantering kan du ha en planttäthet på 1,6 2 plantor per kvadratmeter eller ta ut extratoppar. Att starta en gurkkultur på sommaren (maj, juni, juli) är mycket svårare än att plantera under svagare ljusförhållande tidigt på året. Allt går nu betydligt snabbare. Den starka solen och låga luftfuktigheten gör att plantan får svårt att växa vegetativt och skapa tillräcklig bladyta. 23

24 Vid sommarplantering kan det vara svårare att få plantorna att bilda tillräckligt med bladyta. Foto: Christina Winter. Det kan bli för mycket gurka i förhållande till bladytan. Därför är det viktigt att vara vaksam och ta hand om de nya plantorna noga. Vädret på planteringsdagen och ett par dagar därefter har stort inflytande på odlingsresultatet. Viktiga förberedelser Förbered planteringstillfället. Hur dags på dagen levereras plantorna? Är vädret mycket pressande kan det vara bättre att plantera på kvällen. Plantering i regn och molnigt väder är bättre än plantering i starkt solsken. Olika sorter kan också vara olika lätta att etablera eftersom rottillväxten och vattenupptagningen kan variera. Vissa sorter som har ett svagare rotsystem får lättare brända toppar. Skuggning av växthustak och sidor kan vara aktuellt. Det är en bra och enkel åtgärd för att hjälpa de nya plantorna att etablera sig. En ympad planta är äldre än en oympad planta vid tidpunkten för plantering och det tar längre tid till skördestart. Foto: Elisabeth Ögren. Förbered dig också mentalt på skördemönstret för den nya plantan. Acceptera någon dags senare skördestart och någon enstaka färre stamgurka för att senare få en jämn skörd per vecka under lång tid och samtidigt bra tillväxt i plantan. För en sommarkultur är det normalt med cirka 38 dagar från sådd till skörd. Är plantan då 21 dagar vid hemkomst tar det alltså cirka 17 dagar från plantering till skörd. Det är inte viktigt att komma igång med skörden tidigare, tvärtom kan det vara skadligt för plantan. En ympad planta är cirka 1 vecka äldre än en oympad planta vid plantering. Den tar också något längre tid till skördestart. 24

25 Stora krav på plantan Småplantornas utseende är viktigt vid sommarplantering, viktigare än vid vinterplantering eftersom de ska växa så snabbt. De bör ha 4 5 bra blad. Toppen ska vara ovanför bladverket och de ska ha julgransform. Rotsystemet ska vara friskt och aktivt och krukklumpen fuktig. Plantan ska vara i balans. En ung, för frodig och lös planta växer mycket vegetativt och ger korta stamgurkor. En stor planta som är för gammal är svår att etablera och en del rötter kan ha börjat åldras. Det stora bladverket har mycket stora krav på vattenupptagning, speciellt i solsken. Rotningen kan bli dålig och plantan kollapsa. En sådan planta kan ge problem med stamgurkorna. Bäst är en planta som har stått stycken per kvadratmeter under plantuppdragningen och odlats med hög hastighet, dock inte i för hög temperatur. En sådan planta ger en snabb skördestart och fler stamgurkor till tråden. Plantan ska vara så stark att den tål hantering utan att bladen lätt bryts av. Midsommar är årets ljusaste tid och då kan du plantera fler plantor per kvadratmeter jämfört med vinterplantering. Det kan gå bra att ha 2 toppar per kvadratmeter. Det kan under vissa omständigheter ge högre skörd upp till tråden, men det innebär också mer arbete. Vid sommarplantering kan du öka antalet toppar per kvadratmeter jämfört med vinterplantering. Foto: Elisabeth Ögren. Bevattning vid sommarplantering Sätt droppinnen i krukan men inte så att det droppar på plantan. Se till att mycket rötter har bra kontakt med jorden. Håll krukan ordentligt fuktig i minst 3 dagar. Börja minska på vattningen när rötterna är nere 4 5 cm i jorden. Flytta nu ut droppstället från krukan. Det är vanligt med dålig inrotning till följd av för lite vatten. 25

26 För hög temperatur på bevattningsvattnet vid solsken är ett allvarligt problem och kan skada plantans rötter. Det vatten som står i droppsystemets matarslangar kan bli 50 ºC varmt. Normalt står vattnet i slangarna en bevattningsomgång. Det är skadligt om temperaturen vid rötterna överstiger 30 ºC. Vattna därför på morgonen eller kvällen under soliga dagar och mät vattentemperaturen. Klimatstyrning vid sommarplantering Vid plantering på sommaren ska du tänka annorlunda än när du planterar på vintern. Nu ska plantan härdas så att den får ett bra rotsystem som kan bära fram många stamgurkor. Ett problem kan vara att plantan lätt blir för kompakt. Konsekvensen blir att du skördar gurka innan plantan nått tråden. Det gör att toppen blir tunn och det blir svårt att få fram nya rankor som kan producera gurkor. Temperatur: Vid planteringen och första 3 dagarna Dag 21 C Natt 20 C Vatten som blir stående i slangarna kan bli väldigt varmt. Här dubbla bevattningssystem, dysor och droppinnar. Foto: Stig Arne Molén. Därefter: Dag 21 C Natt 19 C Öka temperaturen på morgonen för att sträcka plantan och stimulera den att komma igång med avdunstningen. Det minskar även risken för kondens. Lägsta rörtemperatur ska vara cirka 50 C mellan klockan och eller till ljusnivån är uppe i 250 W. Då är solens energi tillräcklig för att ta över uppvärmningen. Luftning: Ventilation, klockan endast 0,2 C över eldningstemperaturen på morgonen. Vid vindstilla lufta även på vindsidan. Höj luftningstemperaturen efter klockan för att spara fukt i växthuset. Lufta vid 22 C. 1 grad lägre vid mer än 83 % Rh. Öka luftningstemperaturen ytterligare med 1 grad vid 78 % Rh och med 2 grader vid 75 % Rh och med 3 grader vid 70 % Rh. Acceptera upp till 30 C i växthuset för att hålla uppe luftfuktigheten. Den sommarplanterade plantan ska bli stark och tåla torrare luft i växthuset än en vinterplanterad. Klimatet ute är nu fuktigare än på våren och temperaturen är högre. Under regnperioder är det viktigt att styra växthusklimatet mot en torr nivå, det gör plantan stark. 26

27 Målet med klimatstyrningen är också en snabb och bra upptorkning på morgonen och att spara fukt på eftermiddagen, utan att det blir för fuktigt i växthuset. Det aktiverar plantan på morgonen så att den börjar transpirera. Håll igång transpirationen så mycket som möjligt under dagen. Plantan kyler då sig själv. Plantan ska ha möjlighet att ta upp koldioxid, vatten och växtnäring. Uppbindnings- och beskärningssystem Många faktorer har inflytande på gurkodlingen. Det som är viktigast är att plantbeståndet utnyttjar ljuset maximalt, att plantan kan assimilera. För att producera frukter krävs minst 300 joule per dag och varje kg gurka kräver cirka joule för att bli skördeklar. Paraplymetoden Det absolut vanligaste uppbindnings- och beskärningssystemet är den så kallade paraplymetoden som började praktiseras på 1970-talet. Över plantraderna sitter ståltrådar cirka 2,10 m över marken. Avståndet mellan trådarna ska vara cirka 1 m. I ett modernt Venloblock har gurkodlingar 4 gångar, det vill säga 4 dubbelrader. Från toppen av plantan tas vanligtvis 2 stycken skott ut. Dessa skott får sedan hänga ner mot marken. Du kan hänga skottet på en krok vid tråden. Gurkplantorna måste kunna utnyttja ljuset maximalt. Varje kg gurka kräver cirka joule för att bli skördeklar. Foto: Stig Arne Molén. Paraplymetoden är det vanligaste systemet. Då tas 2 skott ut från toppen som hänger ner mot marken och vilar i krokar vid tråden. Foto: Stig Arne Molén. Systemet bygger på att plantorna ska fördelas så mycket som möjligt. Nya fräscha blad ska finnas uppe i plantan så att de kan utnyttja ljuset på bästa sätt i sin fotosyntes. Det ska också gå snabbt att skörda. Eftersträva en LAI (Leaf Area Index) på 2 2,5. Det betyder att bladytans areal ska vara 2 2,5 gånger så stor i förhållande till markytans areal. 27

28 Bind ett komposterbart snöre på tråden. Snurra plantan till snöret vid planteringen, det behöver inte knytas. Snurra plantan runt snöret 2 3 gånger per vecka, 1 snurrning mellan varje blad. Snurrandet får inte vara så hårt att det påverkar plantans stam. Bind ett komposterbart snöre till tråden och snurra plantan runt snöret 2 3 gånger per vecka. Här tillämpas nedläggningsmetoden. Foto: Elisabeth Ögren. Mellan dubbelraderna finns värmerör som samtidigt fungerar som räls i transportsystemet. Värmerör finns också i dubbelraden mellan plantorna, cirka 1 m upp, samt på eller i marken. Moderna företag har shuntgrupper för de olika rörnivåerna. Värmerör i taket förekommer sällan. Beskärning vid vinter- och vårplantering Innan första plantering bör du bestämma om du ska ha 1, 2 eller 3 kulturer under året. 28

29 Prioritera plantans bladutveckling vid vinterplantering. Plantan ska först bilda ett stort bladverk som under svaga ljusförhållanden kan bilda assimilat till gurkfrukterna. Det normala antalet blad till tråden blir stycken. Odlar du enligt paraplymetoden toppar du plantan över 1 blad över tråden och binder plantan till tråden med uppbindningssnöret. Antal stamgurkor Under plantans uppväxt till tråden ska du bestämma hur många stamgurkor du tänker skörda. Det kan vara ett svårt beslut. Titta först på plantan och bedöm om den är kraftig eller tunn. Stor bladyta på stammen kan bära fram fler gurkor än om bladytan är liten. Andra faktorer som du bör väga in är planteringsdatumet. Ju senare plantering desto fler stamgurkor. Hur blir vädret framöver? Hur viktigt är intäkten från stamfrukterna? Mängden stamgurkor som odlarna vill ta fram är ofta för optimistisk. Sällan får de fram så många som de vill. En för stor stamfruktskörd ger kvalitetsproblem och tillväxtstörningar och det blir svårare att få fram skott från toppen. Vid plantering vecka 4 är de normalt att släppa fram 5 stamgurkor. Öka mängden stamgurkor med 1 stamgurka för varje vecka du planterar senare. Stamgurkor vid vinter-och vårplantering, paraplymetoden 1. Ta ut första gurkan vid cirka sjunde bladvecket. 2. Lämna inte kvar några gurkämnen i de följande 2 bladvecken. 3. Lämna därefter 1 gurka i vartannat bladveck utom i det översta bladvecket. Toppa plantan över 1 blad över tråden om du odlar enligt paraplymetoden. Foto: Stig Arne Molén. Om du belastar plantan med för många stamgurkor blir kvaliteten på gurkfrukterna dålig. De får midjor eller magar. Plantan kommer i obalans och sidoskotten växer inte ut på ett bra sätt. De blir svaga och tunna och gurkämnen kan abortera. Beskärning vid sommarplantering Det är mycket svårare att starta en gurkkultur under maj, juni och juli. Solen gör att plantan kan ha svårt att växa vegetativt och skapa tillräckligt stor bladyta. Solen driver plantan att bli generativ och det kan bli för mycket gurka i förhållande till bladytan. Det gäller att få en vegetativt växande planta i starten. Vid plantering under maj och juni kan det vara en fördel att plantera fler plantor per kvadratmeter. Upp till 2 plantor per kvadratmeter kan ge en merskörd. Det kräver att varje planta får sitt eget droppställe. I stället för att plantera fler plantor per kvadratmeter kan du ta ut 1 sidoskott på varannan eller var tredje planta. Tag då ut extratoppen långt ner på plantan, i det andra eller tredje bladvecket. Fler toppar innebär mer arbete. Anpassa antalet stamgurkor efter plantans tillväxt, planteringsdatum och väderleken. För många stamgurkor kan orsaka kvalitetsproblem och tillväxtstörningar. Foto: Stig Arne Molén. 29

30 Harmonisk planta med skördestart av första gurkan när plantan når tråden. Foto: Stig Arne Molén. Vid sommarplantering får plantan blad till tråden och fler stamgurkor. Belasta inte plantan för mycket i botten. Tag istället många gurkor i toppen av plantan när sidoskotten börjar växa ut. Stamgurkor vid sommarplantering, paraplymetoden 1. Ta ut första stamgurkan vid femte bladvecket. 2. Ta bort gurkämnet i sjätte eller sjunde bladvecket. 3. Ta därefter endast 1 gurka per bladveck. 4. Behåll flera gurkämnen uppe vid tråden, stamgurkor totalt. Det är viktigt att snabbt ta bort alla skott som kommer nere på plantan, det ger bättre fruktutveckling. Pincera bort sidoskotten från bladvecken innan de blivit 10 cm. Toppa 1 bladveck över tråden. Ta ut 2 bra skott från toppen av plantan, men inte i de översta bladvecken. Häng skotten över tråden och toppa dem över cirka 5 7 bladveck. Ta hänsyn till 30

31 gurkfrukternas utveckling på skotten vid toppningen. Det ska bli 5 6 gurkor på varje ranka. Skörden börjar cirka 17 dagar efter planteringen, då är det bra om du skörda varje dag. Det hjälper plantan till fortsatt tillväxt. När skotten utvecklar sig kan du ta bort ett par blad från stammen. Sidoskott från toppen med paraplymetoden Odlar du enligt paraplymetoden tar du ut 2 skott i toppen på plantan, inte i de översta bladvecken, utan längre ner på plantan där sidoskotten är kraftigare än de allra översta. Lägg skotten över ståltråden eller i speciella byglar så att de hänger neråt. När de har 7 8 blad toppar du skotten över 5 6 bladveck. Då kan du skörda totalt cirka 10 gurkor per planta på dessa skott (5 gurkor per skott). Andra ordningens skott är nu på gång och får bli långa. Släpp ut 2 sidoskott från toppen av plantan och toppa dessa över 5 6 bladveck. Foto: Stig Arne Molén. 31

32 I samband med att plantan producerar nya blad tar du bort de gamla för att ljus och sol ska nå in i plantan. Spara dock de allra översta, de utgör ett skydd för stark vårsol. Håll bladytan på 2 2,5 LAI. Är det för många blad, tag då bort stamblad. Beskär för bra skörd på sidoskotten Rankornas kvalitet är avgörande för den skörd de kan ge. Sort, klimat, stambelastning och beskärning påverkar hur många gurkor som du kan skörda. Räkna med ungefär 5 gurkor på varje ranka. Toppa rankan över 5 blad, eller fler, om rankan är tunn och frukter har aborterat längst upp. Du kan också toppa rankorna över 3 blad. Då kommer andra ordningens sidoskott ut tidigare och den vegetativa tillväxten stimuleras. Det kan nu bli för många skott och du kan behöva gallra till endast 3 5 skott. Belasta andra ordningens rankor med så många gurkämnen som möjligt och toppa dem cirka 1 meter över markytan. Nedläggningsmetoden Nedläggningsmetoden började användas som odlingssystem i Finland och Norge. I kombination med belysning har nedläggningsmetoden gett höga skördar. Odlingarna där är relativt små men med belysning och mer arbete har arealerna utnyttjats bättre. Planta i obalans med för kraftig vegetativ tillväxt och för många rankor. Foto: Stig Arne Molén. Fördelen med nedläggningsmetoden är att du kan odla mer planenligt. Fruktkvaliteten blir bättre med jämnare fruktstorlek och färre krokiga gurkor. Med nedläggningsmetoden kan du använda mer kraftigväxande gurksorter. Det mera regelmässiga odlandet gör att det går att ha mer okvalificerad och billigare arbetskraft. Småskaliga ekologiska växthusodlingar har ibland gurka och tomat i samma växthus. Då är det mest rationellt att använda nedläggningsmetoden även i gurka. Belyst odling med nedläggningsmetoden kan ge höga skördar. Foto: Stig Arne Molén. Nedläggningsmetoden är lämplig om du odlar gurka och tomat i samma växthus. Foto: Elisabeth Ögren. 32

33 Nedläggningsmetoden ställer vissa krav på växthusen, inredningen och personalen. Växthusen ska vara höga, minst 4 m till tråden med ett stabilt räls- och skötselvagnsystem. Det ska vara 1 m mellan trådarna och planttätheten är ofta 3 toppar per kvadratmeter. Nedläggningssystemet kräver mer arbetsdisciplin än det vanliga odlingssystemet. Det är viktigt att göra allt arbete i rätt tid och du måste vara mycket mer vaksam på sjukdomar och skadedjur. Enbart stamgurkor vid nedläggning I nedläggningsmetoden toppar du inte plantan vid tråden utan sänker successivt ned den i radens längdriktning. Ta bort alla sidoskott och lägg ner stammen på ett nät, trådar eller liknande. Ta bort alla gurkämnen upp till sjunde bladvecket. Spara därefter 1 gurkämne i vartannat bladveck hela säsongen. Om ett gurkämne som du skulle ha sparat är dåligt, exempelvis för litet eller krokig, tar du bort det. Spara istället gurkämnen i de 2 följande bladvecken. Om toppen växer dåligt är det bättre att toppa plantan och låta ett sidoskott växa vidare. Sidoskottet har en kraftigare vegetativ tillväxt. Skötsel under kulturtiden Läs plantan De är svårt att göra tillväxtregistreringar i en gurkkultur, därför är visuella plantbedömningar mycket viktiga. Det är emellertid en svår konst, bedömningen bygger på både känsla och kunskap. Varje odlare har sin uppfattning om hur plantan ser ut och hur den ska se ut. Känslan är hur snabbt odlaren reagerar på förändringar. Kunskap handlar om att veta hur plantan assimilerar och hur den fördelar assimilatet till frukter, blad, skott och rötter. Lägg plantorna på nät eller byglar om du odlar enligt nedläggningsmetoden. Foto: Elisabeth Ögren. Kontakt med kolleger och rådgivare, studiebesök, deltagande i kurser och i diskussioner runt plantans utseende ger ökad kunskap. Du kan också träna upp kunskapen genom att göra små prov och tester själv. Gurkplantan är en växt som mycket snabbt skiftar utseende. Den kan se ut på ett sätt på morgonen och ett annat på kvällen. Försök titta framåt och ställ frågan: Vad vill jag med plantan framöver, om några dagar och nästa månad? Det viktiga i sammanhanget är klimatet ute, vilket väder det är just nu och det väder som kommer framöver. I tabell 6 finns förslag på olika åtgärder för att styra plantans tillväxt så att den blir mer generativ respektive vegetativ. Spara 1 gurkämne i vartannat bladveck hela säsongen när du odlar enligt nedläggningsmetoden. Foto: Elisabeth Ögren. 33

34 Tabell 6. Åtgärder för att styra gurkplantan. Att bli mer generativ - öka tillväxten hos blommor och frukter Stor ljusinstrålning är naturligt generativt Öka dygnsmedeltemperaturen Öka skillnaden mellan dag- och nattemperatur, sänk nattemperaturen ner till 16 C Förläng dagtemperaturen Högre och mer rörtemperatur Snabb sänkning till nattemperatur, 1 C per timme Låg rottemperatur Mer luftning, lägre luftfuktighet Öka tiden mellan vattningarna, större mängd per gång Minska fuktigheten i jorden Blada av, mer ljus på frukterna Öka koldioxidhalten till 800 ppm Ta större gurkor, skörda mera sällan Att bli mer vegetativ - öka tillväxten hos blad och skott Dåligt ljus ger lös vegetativ planta Sänk dygnsmedeltemperaturen Minska skillnaden mellan dag- och nattemperatur, nattemperatur 19 C Gå ner till nattemperatur innan solnedgång Lägre och mindre rörtemperatur Långsam sänkning till nattemperatur, mindre än 1 C per timme Hög rottemperatur Lufta mindre, högre luftfuktighet Vattna oftare med mindre mängd per gång Öka fuktigheten i jorden Behåll fler blad, rör inte plantan Minska koldioxidhalten till 400 ppm Skörda mindre gurkor, skörda oftare Värmerör nära frukterna gynnar fruktsvällningen. Foto: Stig Arne Molén. Assimilatet styrs från bladet till de delar på plantan som är varmast. Hög rottemperatur ger exempelvis mycket rötter och hög frukttemperatur ger mycket frukter. Värmerör nära frukterna ger fruktsvällning. Brist på assimilat påverkar rötter och tillväxt. Sänkning av temperaturen på kvällen ska ske snabbt, så att den varma frukten kan dra till sig assimilatet och svälla. Beskärning och avbladning Målet med beskärningen är högre skörd, bättre kvalitet och enklare skördearbete. Många blad på plantan ger hög skörd, men de får inte bli för många så att de skuggar varandra. Optimal bladyta är cirka Många blad som kan tillgodogöra sig ljuset ger förutsättningar för hög skörd. Optimal bladyta är cirka 2 2,5 gånger markytan. Foto: Stig Arne Molén. 34

35 2 2,5 gånger markytan. Mindre bladyta ger för liten assimilation, större bladyta ger en för frodig och vegetativ planta, som är svårskött och ger sämre fruktkvalitet. Om du odlar enligt paraplymetoden, ta i första hand bort stamblad uppe i plantan så att de nya skotten får plats och ljus. De nedersta bladen torkar själva in av ålder. För övrigt ska bladverket förnyas så att unga aktiva blad kommer upp mot solen. Ta bort gamla rankor som inte har några fina gurkämnen. Toppa alla nya rankor 1 meter över markytan. Bevattning Det är mycket viktigt vilken kvalitet det är på det råvatten du använder till bevattning. Bäst är regnvatten. I grundvatten kan det finnas en hel del grundämnen som kan ställa till problem, exempelvis höga halter av natrium, klor, kalcium, bor, järn och mangan. Även vattnets alkalinitet, innehåll av vätekarbonat (bikarbonat), har betydelse. Alkaliniteten påverkar vattnets förmåga att motstå ph-förändringar. Gör därför en noggrann vattenanalys på det vatten du ska vattna med. Bevattning går enkelt uttryckt ut på att ersätta det vatten som avdunstar från plantans blad. Det är i första hand solstrålningen som påverkar avdunstningen. Även värmerörens temperatur och luftens relativa fuktighet har betydelse. Mätningar har visat att gurkplantan kan ta upp 6 liter vatten under en solig sommardag. Mitt på dagen när det är som soligast kan gurkplantan ta upp 2 liter på 1 timme. Vattenupptagningen per kvadratmeter är 2 3 ml per instrålad joule. Bevattningssystemet och jordens egenskaper är andra faktorer som du ska ta hänsyn till vid vattning. Anpassa vattenmängden per vattning och vattningsfrekvensen till jordens struktur och kvalitet. Att vattna rätt vid varje tillfälle är en svår konst när odlingsjorden består av kompostjord. Bevattning är också ett styrmedel för plantans växtsätt, se tabell 6. Torr jord gör plantan mer generativ och hårdare i vävnaden medan våt jord ger en frodigare och i vävnaden lösare planta. För att uppskatta bevattningsbehovet kan du känna med handen hur fuktig jorden är. Du kan också använda en tensiometer och en mätare för ljusinstrålningen. Gurkplantorna har stort vattenbehov när de är i full tillväxt och produktion. En solig sommardag kan en gurkplanta ta upp 2 liter vatten på 1 timme mitt på dagen. Foto: Elisabeth Ögren. Växthusklimatet Nedan följer några grundregler du bör följa dagligen för en lyckad gurkkultur. Temperatur För bra vegetativ tillväxt kräver gurkplantorna hög temperatur. En grundinställning är 20 ºC nattemperatur och någon grad högre på dagen. Vid stor ljusinstrålning ska temperaturen vara högre, ºC. Sänk temperaturinställningen ett par grader när plantorna är i produktion. Låt då solen sköta temperaturökningen under soliga dagar. Nattemperaturen 35

36 under produktionsfasen, när frukterna sväller, ska ligga på ºC. Har plantorna gett hög skörd och är svaga bör du öka nattemperaturen till 20 ºC. Generellt gäller att låg temperatur leder till kraftigare plantor, framför allt låg dagstemperatur. Låg temperatur gör också att plantan anlägger fler gurkämnen, men samtidigt går utvecklingen långsammare. Dygnsmedeltemperaturen ger viktig information om plantans utveckling. Den påverkas av den uppnådda temperaturen på dagen och den uppnådda temperaturen på natten och hur lång tid dessa temperaturer har varat. Temperaturer över 30 ºC stressar plantan, men den tål upp till 30 ºC under förutsättning att fuktigheten är hög. Gurkplantor trivs inte med för starkt direkt solljus. Kommer ljusnivån upp över 800 W så avtar fotosyntesen eftersom klyvöppningarna stänger. Det diffusa ljuset är bättre och därför är det bra att använda en rörlig skärm. Låg temperatur ger kraftiga plantor och fruktutvecklingen går långsammare. Foto: Elisabeth Ögren. Hög luftfuktighet viktigt Gurkplantan vill ha hög luftfuktighet, 85 procent är optimalt för tillväxt och produktion. På våren med hög instrålning och en torr östlig vind blir det lätt för torr luft i växthusen. Det kan du undvika genom skuggning av växthuset, sprinkling utvändigt på taket eller i sista hand, genom att duscha plantorna. Moderna växthus för gurkodling byggs i dag med diffust glas i taket för att få mer diffust ljus och mindre direkt ljus. Det gör att planttemperaturen blir lägre, fuktigheten i växthuset blir högre, klyvöppningarna hålls öppna mer och plantan kan ta upp koldioxid bättre. Ekologiska odlingar har ibland ett dysbevattningssystem som går att använda för att öka luftfuktigheten under perioder med torr luft. Bäst fungerar utvändig taksprinkling eftersom det kyler växthustaket. Innetemperaturen sjunker och behovet av luftning minskar. Därmed stannar fukten som plantorna producerar inne i växthuset och plantan kan fortsätta att assimilera. För att få en optimal produktion måste du styra klimatet mot hög luftfuktighet. En hög luftfuktighet ger många frukter men också risk för kondens. Kondens uppstår när vävnaden är kallare än omgivande luft samtidigt som den relativa fuktigheten i luften är hög. I praktiken gör odlare åtgärder för att torka upp luften i växthuset på morgonen. Vid lunchtid höjer de luftfuktigheten genom att lufta mindre och behålla fukten från plantorna inne i växthuset. Luftfuktigheten hålls uppe och plantan kan fortsätta att transpirera och kyla sig. Plantans temperatur blir då lägre än med mycket luftning och därmed torr luft. Koldioxidnivån blir också högre. Temperaturen i växthuset får en solig dag på sommaren stiga till högst 30 ºC. Genom att duscha plantorna sjunker planttemperaturen och luftfuktigheten i växthuset ökar. Foto: Elisabeth Ögren. 36

37 Guttation Guttation sker när rotrycket är större än transpirationen. Guttation och kondens är de största riskerna för sjukdomar. Guttation är ett tecken på att rottrycket är högt. Då tränger vattendroppar ut längs bladkanten. Foto: Stig Arne Molén. Vid guttation tränger vatten ut som droppar längs bladets kant genom högt rottryck. Guttation är i sig ett problem eftersom bladkanten skadas. Det blir en inkörsport för svampsjukdomar. Men guttation är också ett tecken på att plantans vatten- och näringsupptagning inte fungerar. Guttation uppstår när plantan inte kan transpirera normalt från klyvöppningarna. Det uppstår då ett tryck från rötterna upp i plantan och vattnet tränger ut i bladkanterna. Den vattenmängden är dock betydligt mindre än det vatten som avdunstar vid normal transpiration. För att motverka guttation och hjälpa plantan att transpirera kan du: sänka luftfuktigheten och sätta luften i rörelse med hjälp av fläktar eller högre rörtemperatur eller genom att öppna luftningsfönstren sänka jordtemperaturen i förhållande till luftens temperatur. Guttation från ett gurkämne. Foto: Stig Arne Molén. 37

38 Koldioxid I växthusodling är koldioxid ofta den begränsande faktorn till hög skörd. Om du kan tillföra koldioxid kan produktionen öka väsentligt. Försök och även praktisk erfarenhet visar att det är möjligt med skördeökningar på procent. Modern odlingsteknik går i stort sett ut på att få så hög koldioxidhalt i växthusen som möjligt, när ljuset är som starkast på sommarhalvåret. Koldioxidnivån i luften utomhus ligger på cirka 350 ppm. Det optimala för gurkor är ppm. I växthus utan koldioxidtillförsel kan nivån ligga på ppm och då växer inte plantan. Om koldioxidhalten blir för hög i växthuset och solen är stark kan svaga plantor ta skada. Foto: Stig Arne Molén. Marktäckning med organiskt material kan bidra till högre koldioxidhalt i växthuset. Foto: Elisabeth Ögren. Vid odling i jord med en stor andel organiskt material är detta en viktig koldioxidkälla. Vid tidig plantering då du luftar mindre finns risk att koldioxidnivån i växthuset blir för hög. Om plantorna är svaga kan för höga koldioxidnivåer i kombination med stark sol orsaka skador på bladen. 38

39 Problem i odlingen Många problem kan uppstå i en gurkodling och det är viktigt att försöka förebygga dem så långt det går. Kunskap, förutseende och handlingskraft minskar risken för att stora skador ska uppstå. Tillväxtstörningar Aborterade ämnen Med aborterade ämnen menas att fruktämnet gulnar, stannar i tillväxt och aldrig utvecklas till en fullstor gurka. Om fruktämnen på stammen aborterar har plantan belastats med för många ämnen. Plantor med dåligt rotsystem aborterar flest ämnen. Gurkplantan producerar ett överflöd av blommor och fruktämnen på skotten. Det räcker om plantan ger 1 ny blomma per dag för att få tillräckligt med gurkor. Finns det fler fruktämnen aborterar dessa. Aborterade ämnen är en normal företeelse men du kan minimera det med god odlingsteknik. Krokiga frukter Krokiga frukter kan uppstå av olika anledningar. Exempelvis om frukten inte hänger fritt kan den inte utvecklas normalt. Om flera gurkor av samma storlek samtidigt är under tillväxt på plantan och det blir en molnig period avstannar svällningen i vissa frukter och de blir krokiga. Om plantan lider av vattenbrist, någon timme räcker, eller om växthusklimatet skiftar mycket mellan fuktigt och torrt kan det också medföra att gurkorna kroknar. Fruktämnen kan abortera om plantan är belastad med för många fruktämnen. Foto: Stig Arne Molén. Gurkorna kan bli krokiga av många orsaker, bland annat om plantan lider av tillfällig vattenbrist. Foto: Stig Arne Molén. 39

40 Spetsiga och ojämna frukter Spetsiga och ojämna frukter kan ha många orsaker: Korkbildning kan uppstå om kondens på frukten torkar upp snabbt eller av direkt solljus på en känslig frukt. Foto: Christina Winter. Spetsiga frukter kan liksom krokiga frukter bero på att plantan är i obalans, se ovan. En annan orsak kan vara sorten. Vissa sorter ger mer spetsiga gurkor än andra. Även gurkämnets storlek i förhållande till gurkans storlek vid skörd har betydelse. Skördas en gurka för tidigt har spetsen på gurkan inte hunnit växa ut. Gurkor med midjor. Vissa sorter ger midjegurkor om plantan belastas med för många gurkämnen, se krokiga gurkor. På mitten uppsvällda frukter. Om gurkan har svällt på mitten är den för gammal. Den har hängt för länge på plantan. Gurkan kan ha varit för liten att skörda men blir sedan inte större utan kommer endast att åldras och gulna. Blomman och gurkämnet har då ofta varit litet från början. I spetsen uppsvällda frukter har blivit befruktade av bin eller humlor. Det kan finnas hanblommor i eller utanför växthuset. Korkbildning på frukterna kallas också skorv och är en ärrvävnad på skalet på grund av skador. Det uppstår dels vid för snabb upptorkning efter kondens på frukten och dels om en känslig frukt utsätts för direkt solljus. Korkbildning uppstår på våren när frukten har ett känsligt skal och det kommer en intensiv soldag. Gurkämnen som är tjocka som tummen är känsligast. Bollblad Bollblad, eller baskermössor, uppstår när cellerna längs bladkanten dör. Cellerna i bladets yta växer däremot vidare och bladet får en bollform. Bollblad uppstår på nyplanterade plantor på femte till sjunde bladet när det är 2 3 cm stort. Fenomenet är vanligast vid vinterplantering. Den direkta orsaken är svår att fastställa. Ofta kommer det i många odlingar på samma dag. Klimatet ute har ett visst inflytande. Plantans vävnadskvalitet och rötternas utvecklig har också betydelse. Även skillnaden i luftfuktighet mellan växthuset för plantuppdragning och i odlingsväxthuset har betydelse. Bladkanten blir skadad på grund av för dålig transpiration, som i sin tur medför lågt upptag av kalcium. Det är alltså kalcumbrist i bladkanten som orsakar skadan. Brända toppar Brända toppar är toppar som blir mörka, slokar och vissnar på grund av vattenbrist. Problemet uppstår när avdunstningen från bladen är för stor på grund av varm och torr luft eller på grund av stora skiftningar i klimatet. Hög temperatur och mycket kraftig sol vid planteringen ger också brända toppar. Plantor som har för lite rötter i förhållande till bladytan drabbas lättast. Det kan vara stor skillnad mellan sorterna hur starkt rotsystem de har. Skuggning och spritning av plantor och gångar hjälper. 40

41 Trycktoppar eller presstoppar Olika grader av problemet kan förekomma och visar sig som allt från ljusa bladkanter till helt döda toppar. Problemet uppträder när plantan är cirka 1 m hög och fram tills frukterna börjar svälla. Det orsakas av kalciumbrist på grund av för dåliga vätskeströmmar genom plantan, möjligen i samband med låg kalciumtillförsel. Det medför att cellerna blir svaga. En annan effekt av problemet är att frukter mitt på plantan lätt blir korta och spetsiga och kan drabbas av svartprickröta. Skadade bladkanter och planttoppar får också lätt svartprickröta. Angrepp av rothalsröta har också samband med detta. Trycktoppar orsakas av kalciumbrist i plantan. Foto: Stig Arne Molén. Förhindra problemet genom att minska rottrycket och stimulera avdunstningen från bladen. Det är speciellt viktigt när plantan är cirka 1 m hög. Håll hög lägsta rörtemperatur på morgonen 2 timmar före och 2 4 timmar efter soluppgång. Lufta nära eldningstemperaturen. Problemet minskar när gurkorna sväller och tar åt sig mycket vatten. Gula sidoskott i toppen Gula sidoskott i toppen på grund av järnbrist är relativt vanligt när plantorna har många stamgurkor, speciellt långt nere på stammen. Konsekvensen av järnbristen är att gurkämnen lätt aborterar på de svaga skotten och skörden kommer i obalans. 41

42 Du kan minska problemet genom att gallra bort gurkämnen nere på stammen. Undvik svängningar i ph-värdet, det bör vara runt 6,3. Lågt ph-värde frigör fosfor vilket försvårar järnupptagning. Ekologiska odlingar har ofta problem med för högt ph-värde i markbädden vilket också kan orsaka järnbrist. Skadade rötter och rothalsar Rotdöd uppstår när det är en konfliktsituation mellan plantans bladverk, frukter och rotsystem. Om plantans ovanjordiska delar ställer för stora krav på rötterna kan de kollapsa. Skadorna kan även bero på problem med jorden. Är jorden för våt eller för varm ökar problemet. Pythium kan angripa sekundärt. Spräckta rothalsar kan uppstå när avdunstningen från plantans blad är för dålig. Då trycker vatten från rötterna på för mycket. Det uppstår sprickor i rothalsen, som blir våt och svartprickröta kan lätt angripa. Problemet är inte lika stort på ympade plantor. Rothalsen kan spricka om avdunstningen från bladen är för dålig. Här har svartprickröta angripit i skadan. Foto: Christina Winter. Övriga skador och problem Brist på växtnäring kan orsaka diverse skador på plantan. En välgödslad jord samt regelbundna analyser av näringsinnehållet ger viktig information. Tilläggsgödsla för att justera brister och trygga markens näringsinnehåll. Frukterna kan bli daggiga på skalet. Det beror på att kisel pressas ut på fruktens yta. Foto: Christina Winter. Daggiga frukter kan uppstå vid jordodling. Frukterna får en ljus daggighet på ytan. Det är kiselupptagningen som är stor och kisel pressas ut på fruktens yta. Konsumenten kan reagera på detta. 42

43 Skadedjur Det finns en rad skadedjur som kan angripa gurkodlingen. I värsta fall kan kulturen skadas så svårt att den får avbrytas i förtid med stora skördeförluster som följd. Med förebyggande åtgärder, tillåtna växtskyddsmedel och biologiskt växtskydd kan de flesta skadedjur hållas nere. Teknik och organismer för detta finns utförligt beskrivet i häftet Biologiskt växtskydd mot skadedjur, se även informationsbladen Handledning biologisk bekämpning, skadedjur, växthusgurka och Biologisk växtskyddsstrategi, skadedjur, växthusgurka på Jordbruksverkets webbplats. Exempel på skadedjur i gurkodlingen: Bladlöss, olika arter. Lätta att bekämpa biologiskt. Minerarflugor. Lätta att bekämpa biologiskt. Sorgmyggelarver. Är normalt ingen växtparasit men kan skada rötterna speciellt under plantuppdragningen. De gynnas av fukt och gott om dött material. Spinnkvalster. Gurkodlingens svåraste problem som hämmar plantornas tillväxt. Stinkfly. Svåra att bekämpa i ekologisk odling och kan orsaka stora skador, läs mer nedan. Trips, olika arter. Vanliga trips, som nejliktrips, utgör inget stort problem. Amerikansk blomtrips, som är vanlig i Nederländerna, är en mycket allvarlig skadegörare vid nyplantering. Uppträder sporadiskt i svenska gurkodlingar. Amerikans blomtrips kan spridas från prydnadsväxter, där den är en vanlig skadegörare. Vita flygare (mjöllöss). Lätta att bekämpa biologiskt. Rotgallnematoder. Lever inne i roten som blir starkt förgrenad, får gallbildningar och svulster på rotvävnaden. Skadorna på rötterna orsakar tillväxthämningar och skördenedsättning. Går inte att bekämpa under kulturtiden och ångning fungerar inte heller tillfredsställande eftersom rötterna går djupt. Grundstammar av släktet Sicyios har bra motståndskraft mot nematoder. Gråsuggor. Kan bli mycket stort problem vid odling i jord. Är normalt ingen växtparasit men vid massförekomst kan de angripa späda plantor. Mångfotingar. Är normalt ingen växtparasit men vid massförekomst kan de angripa späda plantor. Det går att hålla tillbaka bladlöss med hjälp av biologisk bekämpning. Foto: Elisabeth Ögren. Blad skadat av spinnkvalster som är en vanlig skadegörare i gurkodling. Foto: Elisabeth Ögren. Gråsuggor och mångfotingar lever normalt av nedbrutet dött växtmaterial men har i en del ekologiska odlingar förökats kraftigt och blivit ett problem. De kan ringbarka plantor och äta av rötterna så att plantorna slokar och vissnar. Gråsuggor kan också gå upp i plantorna och gnaga hål på frukterna. Från bland annat Nederländerna finns erfarenheten att kraftig uppförökning av gråsuggor kan ha samband med användning av animaliskt protein som gödselmedel, särskilt blodmjöl. Gråsuggor är normalt inget skadedjur men om de blir för många kan de ringbarka plantor och skada växtrötter och frukter. Foto: Stig Arne Molén. 43

44 Stinkfly Stinkfly, främst ludet ängsstinkfly, Lygus rugulipennis, kan bli ett mycket allvarligt problem i ekologisk odling. Det fullvuxna stinkflyet är cirka 5 mm långt och grönbrunt till brunt med en tydlig triangel på ryggen bakom huvudet. Det finns 5 nymfstadier och i det första är de mycket rörliga och små, under 1 mm och svåra att upptäcka. Endast den fullbildade insekten kan flyga. Stinkflyet övervintrar som fullbildad utomhus och endast undantagsvis inne i växthuset. Det flyger in i växthuset på våren och lägger ägg i gurkplantans stjälkar eller skottspetsar. Till en början märks skadan knappt. I juli är första generationen fullbildad och fortsätter att föröka sig. Det är nu de stora problemen kommer. Varje fullbildat stinkfly lägger cirka 100 ägg. Tillsammans med nymferna angriper de plantan genom att suga växtsaft och samtidigt spruta in en giftig substans i skottspetsarnas små stam-, blad- och blomämnen. De första symtomen på angrepp syns på de översta bladen som stora eller små perforeringar. Det är ett tecken på att stinkflyet har varit där för en tid sedan. Angreppen på stammen är också tydliga. Stinkflyna suger och sprutar in en giftig substans i plantornas skottspetsar som blir deformerade. Foto: Stig Arne Molén. Fruktämnet är kanske bara 5 mm långt när ämnet skadas men fortsätter att utvecklas till en deformerad och osäljbar gurka. Även tillväxtpunkter kan skadas liksom stammen som stannar i växten eller blir deformerad. Vid omplantering på sommaren kan stinkfly finnas kvar från den gamla kulturen. De angriper då stammarna direkt efter plantering så att plantan dör ovanför angreppsstället. Några få stinkflyn kan göra stor skada. Även bladvecken på stammen kan skadas så att inga gurkor kan utvecklas där. Stinkflyna suger även på gurkämnena så att frukterna blir osäljbara. Foto: Barbro Nedstam. Angreppen varierar mellan åren och är störst under varma somrar då flera generationer kan utvecklas. För att minska angreppen är det viktigt att plocka bort stinkflyna för hand redan på våren och försommaren. 44

45 Insekten är mycket skygg och gömmer sig på bladens baksida så det är viktigt att gå försiktigt fram. Biologisk bekämpning finns ännu inte. Ett svenskt deltagardrivet projekt studerade under åren möjligheten att använda fångstväxter eller fällor med doftämnen för att bekämpa stinkflyn. Ingen av metoderna fungerade tillräckligt bra i de försök som gjordes, men med effektivare doftämnen och bättre fällor kan det eventuellt bli en användbar metod i framtiden. Svårigheten med fångstväxterna var att de var svåra att passa in i den övriga odlingen. Metoden med fångstväxter behöver kombineras med en effektiv metod att döda de stinkflyn som lockas dit så att det inte får omvänd effekt och uppförökar skadegöraren. Fälla med doftämnen som lockar stinkflyn studerades i ett deltagardrivna projektet. Foto: Elisabeth Ögren. Solros på försök som fångstväxt för stinkflyn i gurkodling. Foto: Elisabeth Ögren. I det deltagardrivna projektet gjordes även laboratorieförsök med den insektsparasitära svampen Beauveria bassiana. Svampen var effektiv mot stinkflyn men det tog för lång tid mellan behandling och tills dessa att skadegöraren dog för att metoden ska vara användbar i praktisk odling. 45

46 Fjärilslarver Det är främst grönsaksflyets larver som angriper gurkor. Fjärilen flyger på natten och syns därför inte i växthuset på dagtid. Angreppen är ofta begränsade, ofta vid sidor eller gavlar. De äter på gurkans skal och frukten blir osäljbar. Får larverna härja fritt kan skadorna bli omfattande. Biologisk bekämpning är möjlig med insektsparasitära bakterier som Bacillus thuringiensis kurstaki eller B. thuringiensis aizawai. Det är lättast att bekämpa små larver. Svampsjukdomar Bomullsmögel Bomullsmögel, Sclerotinia sclerotiorum, angriper många växtslag. Symtomen är ett vitt ludd på stammen eller skottstjälken. Senare syns svarta cirka 5 7 mm stora sklerotier i det vita luddet och plantan dör ovanför angreppet. Om sklerotierna hamnar i jorden kan de ligga där och gro och bilda smittsamma sporer i många år framöver. Bekämpa i första hand genom att så fort som möjligt ta bort angripna plantor. Bomullsmögel trivs och utvecklas i samma miljö som gråmögel och bekämpas som denna. Det är också möjligt att blanda in en nyttosvamp, Coniothyrium minitans, i jorden före plantering. Bomullsmögel angriper många växtslag och kan överleva i jorden i många år. Bilden visar angrepp på solros. Foto: Elisabeth Ögren. Mjöldagg Mjöldagg är en välkänd och vitt spridd svampsjukdom som finns på många växtslag. Gurka angrips av frilandsmjöldagg Golovinomyces cichoracearum, (tidigare kallad Erysiphe cichoracearum), och växthusmjöldagg Podosphaera xanthii, (tidigare kallad Sphaerotheca fuliginea). Frilandsmjöldaggen har flera värdväxter, bland annat olika ogräs. Växthusmjöldaggen kan förutom gurka även finnas på verbena samt ringblommor och en del andra korgblommiga växter. Till skillnad från andra svampar lever mjöldaggens mycel utanpå plantans blad och växtdelar. Den finns endast på levande plantor. Symtomen är ett vitt mjöl på bladen, först som prickar, men senare kan bladen täckas helt av svampen och det blir stora skördeförluster. Svampen är mycket smittsam. Den sprids framför allt med luftrörelser men också med kläder när du arbetar i växthusen. Det unika med svampen är att den kan infektera plantan utan fukt på bladen och vid en låg luftfuktighet. Dock har försök visat att svampen gror bäst vid 100 procent relativ luftfuktighet. Numera finns många motståndskraftiga sorter med allt från svag tolerans till ren resistens. Bekämpa svampen i första hand genom god hygien i odlingen samt genom att hålla ett jämt klimat i växthuset och undvika drag från dörrar och luftfönster. Mjöldagg ger karaktäristiska mjöliga prickar och fläckar på bladen. Foto: Elisabeth Ögren. Det finns biologiska växtskyddsmedel mot mjöldagg som kan bli tillgängliga i framtiden. I försök har till exempel svampen Pythium oligandrum visat lovande resultat. Ett problem är att gurka växer så 46

47 fort och hela tiden bildar nya blad. Det gör att behandlingarna måste upprepas för att även skydda de nya bladen som växer ut. Gråmögel Gråmögel, Botrytis fuckeliana (tidigare kallad Botrytis cinerea), angriper många olika växtslag. På den angripna växtdelen bildas ett tätt grått ludd av sporbärare. Sporerna finns alltid i växthuset eller dess omgivning och de är mycket lättrörliga. De kan finnas på plantan utan att det syns och vid lämpligt tillfälle gro och växa in i plantan. Angrepp sker ofta via sår som uppstår vid skörd eller vid skötsel av plantan. Fruktangrepp går in via fukt i blomman. Små aborterade ämnen angrips också lätt. Stamangrepp är allvarligast eftersom det resulterar i att plantan dör. Gråmögel utvecklas i fukt från bevattningsvatten, kondens, guttation eller fuktiga sår. Gråmögel är en svaghetsparasit och infekterar lättast svaga plantor. Cellvävnaden blir svagare och mera känslig för angrepp om plantorna odlas i hög luftfuktighet, i låg temperatur eller i dåligt ljus. Även näringsbrist ger svag vävnad. Bra klimatreglering är nyckelordet för att hindra angrepp av gråmögel. Rätt temperatur och fukt är viktigt. Undvik att plantan blir våt. Om det trots allt händer, se till att den snabbt torkar igen. Det är också viktigt att hålla en balanserad växt i plantan. Odla plantan så att den blir stark i vävnaden genom rätt gödsling och klimatreglering. Städa växthuset så att angripet plantmaterial inte ligger och sprider smitta. Gråmögel kan bekämpas förebyggande med biologiska växtskyddsmedel som består av Baciullus subtilis, Trichoderma polysporum och T. atroviride samt Gliocladiuam catenulatum. Gråmögel angriper främst via sår eller på annat sätt försvagade plantor. Foto: Stig Arne Molén. Gurkbladmögel Gurkbladmögel, Pseudoperonospora cubensis, angriper alla gurkväxter, både på friland och i växthus. På bladen bildas kantiga gula fläckar som avgränsas av nerverna. På bladets undersida bildas ett violett-svart svampludd. Vid angreppet minskar bladens gröna yta eller dör helt vilket ger en kraftig skördeminskning. Svampen kan angripa stora delar av ett växthus på kort tid och kulturen måste då avbrytas i förtid. Angripna gurkväxter på friland är en stor smittkälla för växthusodlingar. Svampen kan inte övervintra i Sverige utan smittan kommer med sydliga och ostliga vindar från frilandsodlingar i Europa. De första angreppen kommer under perioder med fuktigt och varmt väder i slutet av juli/ augusti. Angreppen syns oftast först under luftfönstren efter en regnig dag där regnet kommit in genom fönstren. Svampen kräver 100 procent fuktighet för att gro. Den gror och kan växa in i bladet om det har varit vått i 2 timmar vid en temperatur mellan ºC. Svamphyferna kan växa in i bladet i temperaturer mellan 8 27 ºC. Svampens livscykel är mycket kort, 3 4 dagar efter infektion producerar svampen nya sporer som för svampen vidare. Gurkbladmögel kan spridas snabbt och orsaka kraftig skördeminskning. Foto: Elisabeth Ögren. 47

48 Eftersom svampen sprider sig mycket snabbt och orsakar stor skada är det viktigt att snabbt vidta åtgärder när du ser de första angreppen. Håll luftfuktigheten låg för att undvika kondens på bladen och undvik sprinkling. Undvik även stora temperaturskillnader mellan luft och blad. Om det bildas kondens se till att den torkar upp snabbt. Sänk inte temperaturen på natten. Höj temperaturen på värmerören före gryningen och börja samtidigt lufta så att solen inte driver upp växthustemperaturen. Kontrollera om angrepp finns på frilandsgurkor i närheten och leta kontinuerligt efter angrepp i den egna odlingen. Penicillium Denna svamp uppträder sporadiskt i svenska gurkodlingar. Det bildas ett grönblått sporskikt på angreppsstället och plantan dör ovanför angreppet. Svampen angriper framför allt via sår på svaga plantor och under mycket fuktiga förhållanden vintertid. Vid goda odlingsförhållanden är svampen inget problem. Ta bort angripna plantor och plantdelar. Pythium Pythium angriper plantan via rötter och kan växa vidare upp i stammen. Första ovanjordiska symtomen är att rothalsen blir glasaktig och brun. Därefter slokar plantan och dör. Svampen sprider sig i vatten och i fuktig jord genom så kallade svärmsporer (zoosporer). En svag planta angrips mycket lättare än en stark planta som fått bra odlingsbetingelser. Ympade plantor har ett starkare rotsystem och är därmed mer motståndskraftiga mot angrepp. Bekämpa svampen i första hand genom bra tillväxt i plantan. Det är viktigt att det är rätt temperatur och rätt förhållanden mellan vatten och luft i jorden. God hygien är också viktigt. Det går att förbygga angrepp med biologiska växtskyddsmedel som består av Gliocladium catenulatum, Streptomyces griseoviridis eller Trichoderma spp. Pythium angriper rothalsen på svaga plantor. Foto: Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU. Svartprickröta Svartprickröta, Stragonosporopsis cucurbitacearum, (tidigare kallad Didymella bryoniae, syn. Mycosphaerella melonis), angriper endast plantor av familjen Curcubitaceae. Svampen angriper stam, blad och frukter. Fruktangrepp är allvarligast, eftersom det kan få stora ekonomiska konsekvenser. Angreppen börjar oftast på stammen, ofta på rothalsen, men även överst på plantan på den stambit som är kvar efter toppningen. Först blir det en brun fläck som det sipprar växtsaft ur, senare bildas svarta prickar. Angrepp på bladen kommer senare när sporer frigörs från stamangreppen. Det syns som bruna partier på bladen, ofta i bladkanten. Frukten kan angripas både utvändigt och invändigt. Utvändiga angrepp uppstår i skador på fruktskalet. Invändig fruktröta börjar i fruktens blomända där svampen växer in i frukten via pistillens märke och stjälk. Vävnaden inne i fruktspetsen blir brun och ofta blir frukten lite insjunken där. Det syns inget på utsidan men skär du i frukten syns angreppet tydligt. Symtomen visar sig inte förrän i handeln. 48

49 Gurkor angripna av svartprickröta. Invändig fruktröta börjar i gurkans blomända och vävnaden blir brun och insjunken. Foto: Stig Arne Molén. Svampen angriper plantan via sår, i naturliga öppningar i plantan eller via ung vävnad. Finns det en mycket hög koncentration av sporer kan all gurkhud angripas. Svampens sporer frigörs i vatten och kan spridas långa sträckor med luften. Det krävs vatten eller fukt i till exempel sår på plantan för att svampen ska kunna angripa. Det räcker att ytan är våt i 1 timme för att angrepp ska uppstå. Luftfuktigheten har mindre betydelse, men angreppen blir större vid hög luftfuktighet än vid låg. Försök har visat att gurkblad inte blir angripna så länge de är torra, även om luftfuktigheten är så hög som 95 procent relativ luftfuktighet. Luftfuktigheten har inget inflytande på invändiga angrepp eftersom pistillen är tillräckligt fuktig för att sporerna ska kunna gro. Bevattningen av plantan har däremot betydelse. Frukter på plantor som har lidit av vattenbrist får mer angrepp av svartprickröta än plantor som har fått överskott på vatten. Uppbyggnaden av plantan har inflytande på hur stort angreppet blir senare. Är plantan odlad vid en låg temperatur blir vävnaden känslig och angrips lättare. Bäst är att hålla hög temperatur och sträva efter ett öppet växtsätt. Odla så att plantan håller sig torr och snabbt torkar upp. Undvik skador på plantan. Vid beskärning ska såren snabbt torka upp. Rensa bort angripna plantdelar från plantan och från växthuset. Det går till viss del att undvika angrepp genom att behandla plantorna med biologiska växtskyddsmedel som består av Gliocladium catenulatum, Streptomyces griseoviridis eller Trichoderma polysporom och T. atroviride. 49

50 Svart rotröta Svart rotröta, Diaporthe sclerotioides, (tidigare kallad Phomopsis sclerotioides), är en mycket allvarlig gurksjukdom. Den är mycket smittsam. Den är omöjlig att utrota när den kommit in i jord där det odlas gurkväxter. Svampen följer rötterna djupt ner i marken och överlever i många år. Svart rotröta var ett stort gissel i svenska gurkodlingar fram till 1970-talet och var en orsak till att konventionella odlingar slutade att odla i jord. Svart rotröta gynnas av kall och våt jord. Jordtemperaturen bör vara över 20 ºC. Svart rotröta är en mycket allvarlig och svårbekämpad sjukdom som överlever i jorden i många år. Foto: Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU. Svampen visar sig som svarta partier på rotens yttersta skikt. Efterhand ruttnar rötterna. De första symtomen på en smittad planta är att den slokar i solsken, varefter plantan dör. Svampen har även förekommit i odling på avgränsad bädd när damm från infekterad jord har kommit upp på bädden. Det finns grundstammar av släktet Cucurbita som är mycket motståndskraftiga mot svart rotröta. Vissnesjuka Vissnesjuka orsakad av Fusarium sp. är en sjukdom som ökar i nordeuropeisk gurkodling. Det förekommer många raser av fusarium som har likartade egenskaper. De olika raserna kan angripa alla växter. Svampen har dessutom utvecklat en speciell ras, Fusarium oxysporum f.sp. cucumerinum, som är särskilt aggressiv på gurka. Angreppet syns först i toppen på gurkplantan som blir mörk. Fusarium kan uppträda i många skepnader. Dels som rotsjukdom och dels som vissnesjuka, där svampen finns i plantans kärlsträngar. Det syns genom att bladen upp till mitten på plantan gulnar från kanten. Därefter vissnar bladen, ofta på ena sidan av plantan. 50

51 Svampen är en svaghetsparasit som angriper plantor som inte fått optimala odlingsbetingelser. Vid angrepp växer svampen in i roten och sprider sig sedan via kärlsträngarna endast uppåt i plantan. Vid genomskärning syns det att kärlsträngarna är bruna. Svampen förökar sig genom att bilda ett vitt ludd, senare rosa, utanpå plantan. Fusarium sprider sig ganska långsamt, främst via jorden men också via vatten. När svampen bildat rosa ludd sprider den sig även via luft. Bekämpa svampen i första hand genom god hygien. Allt ska vara väl rengjort vid kulturstarten. Det finns grundstammar som är resistenta. Det går till viss del att förebygga angrepp med hjälp av biologiska växtskyddsmedel som består av Gliocladium catenulatum, Streptomyces griseoviridis eller Trichoderma spp. Virus Tobaksnekrosvirus Tobaksnekrosvirus, Tobacco Mosaic Virus, TMV, är ett virus som förekommit i svenska odlingar i många år men som inte medför allvarliga skador. Symptomen på angrepp är små nekrotiska partier på bladen. Viruset sprids via vatten och jord i symbios med en svampspor, (Olpidium sp). Det finns även andra virus som ger samma symptom i form av nekroser. Ett sådant fall av virus konstaterades 2007 i en ekologisk gurkodling. Exakt vilket virus det var är inte klarlagt. Kulturen skadades allvarligt i och med att större delen av bladen blev angripna. Grönmosaikvirus Grönmosaikvirus, Cucumber Green Mottle Mosaic Tobamovirus, CGMMV, är ett stort hot mot svensk gurkodling. Viruset finns bland annat i Danmark och i Nederländerna. Även i svenska odlingar förekommer angrepp. Viruset orsakar stora problem, främst på grund av att det är mycket svårt att bli av med. Vid jordodling är det omöjligt att utrota. Virusangrepp gör gurkorna mer svårodlade, det ger skördebortfall och gurkor av sämre kvalitet. Symtomen är synliga 2 3 veckor efter smitta och visar sig först på de unga bladen i skottets topp. Bredvid platta ljusgröna partier på bladen förekommer mörkt gröna bubblor. De syns tydligast när du håller upp bladet mot ljuset. Symtomen blir mindre tydliga eller försvinner när bladet växer ut, speciellt när plantan växer kraftigt, men viruset finns kvar. I början syns inga symptom på frukterna men hänger frukterna länge kan de lätt få mosaik. Vid kraftiga angrepp blir frukterna mörkt gröna. Viruset överförs mekaniskt inom företaget med växtpartiklar och genom smitta via bland annat kläder, knivar och lådor. Var restriktiv med vilka som får gå in i växthuset. Eventuella besökare bör bära skyddskläder och informeras om riskerna för smittspridning. 51

52 Grönmosaikvirus visar sig först i på de unga bladen i skottets topp. Foto: Stig Arne Molén. Smitta kan även spridas genom vatten och frö. Allt frö har dock genomgått en värmebehandling, 72 timmar i 76 C för att döda viruset. Även insekter och fåglar kan överföra viruset. Ett stort problem är att virus kan ligga länge i organiska partiklar i jorden, ända upp till 20 år. Läs mer i broschyr om grönmosaikvirus på Jordbruksverkets webbplats. Skörd Det är inte lätt att precis ange när en gurkfrukt är färdig att skörda. För att kunna skörda rätt krävs övning och insikt. Skörda gurkan så snart den är fullväxt. Den vanliga långa gurkan är skördemogen när den väger g och är cm lång. Medelvikten på svenskodlade gurkor ligger på cirka 420 g per styck. Det kan dock variera en hel del med sorten eller om det rör sig om stamgurkor eller rankgurkor. Vanliga långa gurkor är skördemogna när de väger g och är cm långa. Foto: Elisabeth Ögren. 52

53 Hanteras varsamt Gurkan ska vara jämntjock och rak. Skär av frukten från stjälken så att gurkan får en cirka 5 mm lång stjälkstump. Plocka bort blomman. Försök att undvika skador på frukter, särskilt tryckskador på fruktspetsen som är ömtålig. Skador orsakar röta på frukten i handelsledet. Skörda helst direkt på morgonen när plantan är saftspänd och endast på förmiddagen innan det hunnit bli varmt i växthuset. Behandlingen av gurkorna vid skörd och direkt efter har stort inflytande på hållbarhet och hur varan kan presenteras för konsumenten. En gurka som har växt snabbt på plantan har bra hållbarhet, har den växt långsamt blir hållbarheten sämre, se tabell 7. Tabell 7. Samband mellan tiden från blomma till skörd och gurkans hållbarhet efter skörd. Gurkans ålder från blomma till skörd, dagar Hållbarhet antal dagar efter skörd 13 dagar eller mindre , , , ,7 26 och mer 5,7 Ju yngre frukter du skördar desto snabbare avlastas plantan. Det ger i sin tur en snabbare utväxt av de övriga frukterna och främjar plantans vegetativa tillväxt. Skörda minst 3 gånger per vecka, gärna oftare, det ger mer harmoni i plantan. Ta bort spetsiga och krokiga gurkämnen under skördearbetet så att de inte tar kraft från fina ämnen. Se till att de skördade gurkorna kommer ut från växthuset så snabbt som möjligt till ett svalare sorterings- eller kylutrymme. Fina gurkämnen av olika storlekar. Genom att skörda regelbundet får alla gurkämnen möjlighet att utvecklas. Foto: Stig Arne Molén. Sortering Sortering ska ske enligt EU:s normer. Sortera bort tvivelaktiga frukter i fråga om färg eller form. I Sverige säljs gurkan per kilo. Vi får betalt för vartenda hekto vi skördar och vi kan inom vissa gränser blanda storlekar i lådorna. Viktavvikelsen i varje låda får endast vara 50 g. De flesta odlare krympfilmar gurkorna för att förlänga dess hållbarhet. Det är ett krav från handeln, som också betalar för den extra åtgärden. Det är mycket viktigt att hantera gurkorna varsamt även vid sortering. Om de blir skadade blir hållbarheten sämre. Lagring Gurka är en grönsak som ska konsumeras så snabbt som möjligt efter skörd. Lagring försämrar alltid kvaliteten. Lagra under inga omständigheter gurka tillsammans med etylenproducerande, mognande frukter. Gurkor 53

54 är mycket känsliga för höga etylenhalter och blir snabbt gula. Lagra gurkorna i rätt temperatur, utsätt dem inte för lägre temperatur än 13 ºC, då kollapsar vävnaden. Kulturavslutning Starten av den nya gurkkulturen är ett mycket känsligt och viktigt moment för att skörden ska bli bra framöver. Förbered inför nästa kultur redan i slutskedet av den gamla kulturen. I augusti bör du ha biologisk kontroll på skadedjuren. Spinnkvalstren börjar redan då gå i dvala. Det är heller inte så lätt att se spinnets uppförökning i gamla plantor. Håll även uppsikt på minerare. Små angrepp på hösten med övervintrande puppor ger ofta tidiga och kraftiga angrepp året efter. Det gäller även trips. I augusti börjar spinnkvalstren gå i dvala. Det är därför viktigt att redan då ha biologisk kontroll på skadedjuren med tanke på kommande säsong. Bilden visar dvalhonor och ägg av växthusspinnkvalster. Foto: Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU. Städa växthuset mycket noga när sista gurkan är skördad. Ta ut alla växtrester från växthuset. Först plantorna, därefter noggrann borttagning av alla andra växtrester. Den minsta växtdel kan innehålla smitta. Rengör trådarna från alla växtrester. Spola växthuset mycket noga invändigt med rent vatten. Spruta först ut såpa för att lösa upp smuts. Rengör även alla redskap, utrustning och packrum samt ytor utomhus nära växthuset. När byggnader och övrigt är rent kan du ta itu med marken. Det är viktigt att tillföra kompost och en ordentlig grundgödsling. 54