Ingvar funderar på idéer som utvecklar tomatodlingen. Foto: Marie Hanson. Sara Furenhed, Linköping, april

Transkript

1 Sara Furenhed Rådgivare ekologisk trädgårdsproduktion Rådgivningsenhet Söder Flytande organiska gödselmedel för ekologisk odling i växthus Jordbruksverket startade 2016 ett projekt som ska kartlägga utmaningar i att använda flytande gödselmedel i växthus, och om det är möjligt peka på lösningar. Till vår hjälp har vi haft 2 rådgivare, Marie Hanson på Hushållningssällskapet i Väst, och Kristina Homman på Länsstyrelsen i Dalarna, som vardera har intervjuat 2 odlare i ekologisk produktion av tomater och gurka. Odlarna har använt olika gödselmedel och tekniker för spridning: Bengt Eriksson har spridit Vinass och blodmjöl via droppbevattningen. Lisbeth Wilhelmsson distribuerar PHC med droppslang och för hand med vattenslang. Ingvar Arvidsson blandar eget nässelvatten som han sprider med droppbevattningen. Dick och Lotta Olsson har provat Vinass genom droppbevattningen och att vattna ut med slang. De har även provat att blanda ut gödsel från de egna hönsen med vatten och vattna ut det med slang. Ulf Engström har löst upp Biofer och provat både att distribuera det med droppbevattningen och att vattna ut det med slang. Ingvar funderar på idéer som utvecklar tomatodlingen. Foto: Marie Hanson 1

2 Vinass och blodmjöl som tilläggsgödsling på Sör Hesse Bengt Eriksson på gården Sör Hesse utanför Borlänge har provat att tilläggsgödsla med Vinass och blodmjöl genom droppbevattningen. Det fungerade bra fram till 2010 då Vinass påverkade plantorna mycket negativt. Kristina Homman på Länsstyrelsen i Dalarna har diskuterat med Bengt om fördelar och nackdelar med flytande gödselmedel genom droppbevattningen. Växtnäringsförsörjning Bengt Eriksson odlar tomater direkt i markbädd i ett växthus på 350 m 2. Vartannat år tillför vi hästgödsel och kalimagnesia som grundgödsling, och de åren minskar vi tilläggsgödslingen med Vinass, säger Bengt. Vinass är en flytande restprodukt från jästtillverkning. Blodmjöl upplever Bengt som snabbverkande, men även Vinass har en ganska snabb effekt och båda gödselmedlen har fungerat bra i grödan. År 2009 gödslade Bengt per 100 m 2 totalt med 154 kg Vinass vid 15 tillfällen från 16 mars till 3 augusti, och 2 respektive 1 kg blodmjöl den 23 mars och 27 juli. Men plantorna blev missbildade efter tillförsel av Vinass. Därför bytte Bengt 2010 ut Vinass mot Biofer Biofer tillverkas av animaliska biprodukter. Tomater hos Bengt i Sör Hesse. Foto: Kristina Homman Teknik för gödselspridning Bengt tillförde Vinass och blodmjöl med droppbevattningen genom en Dosatron och droppknappar (CNL 2 l/h). Trycket var 4,5 bar i utgående system genom ett lamellfilter med en kapacitet på cirka 100 l/min. Gödselmängden baserar Bengt på Lathunden, ett gödselberäkningsprogram anpassat för ekologisk tomatodling som den deltagardrivna tomatgruppen tagit fram. Bengt räknar med en skördenivå på 35 kg/m 2. Själva appliceringen tyckte Bengt var arbetsbesparande och enkel att utföra. Men det kan uppstå problem vid gödsling med organiska gödselmedel via dropp. Organiskt material sätter igen slangar och droppknappar på grund av algtillväxt och kristallbildning. 2

3 Droppknapp med ansamling av näringspartiklar. Foto: Kristina Homman Bengts goda råd Bengt har gjort flera erfarenheter och sammanfattar några råd till den som vill börja med organiska gödselmedel via droppbevattningen: Kör blodmjöl genom droppslang, men inte med Twinwall. Vispa blodmjölet kraftigt innan du vattnar ut det, men rör sedan inte i dunken då sediment kan sätta igen slangar och droppknappar. Kör med rent vatten efter gödslingen för att motverka igensättning. Blanda inte Vinass och blodmjöl. Det är viktigt med fungerande filter! Kvaliteten på Vinass kan variera mycket vilket ger olika mängd slam. 3

4 Gödselblandare (till höger) och filter (till vänster). Foto: Kristina Homman Utvecklingsmöjligheter och lösning på problem Arbete på flera fronter behövs för att det ska vara praktiskt möjligt att använda flytande gödselmedel via droppbevattningen: Utveckling av teknik behövs för att systemet ska fungera. Bättre filter behöver utvecklas, till exempel sandfilter, som kan ta bort kristaller som bildas i Vinassen, och för att bättre kunna filtrera blodmjöl. Utveckling av rengöringssystem för droppbevattning. Tillförlitligheten behöver ökas med märkning för säkert ursprung, för att undvika skador på grödan. Titta på möjligheten att använda nya restprodukter som gödselmedel, som till exempel pressvatten från ensilage. 4

5 Goda erfarenheter i Storvik av PHC i tomat- och gurkodling Gustafsängs Trädgård i Storvik har provat flytande PHC i flera år i sin KRAVgodkända tomat-och gurkodling med gott resultat. Kristina Homman på Länsstyrelsen i Dalarna gjorde en intervju med Lisbeth Wilhelmsson om erfarenheter med att gödsla med PHC via bevattningssystemet. Tomater i bädd På Gustafsängs Trädgård står tomatplantorna direkt i markbädd i ett växthus på 500 m 2. Lisbeth grundgödslade tomaterna med stallgödsel 2014 och 2015, men inte 2016 då hon istället ökade dosen PHC. Under 2016 tillförde Lisbeth Biofer och kalimagnesia vecka 21 och 24. Gödselmedlen grävdes ner punktvis under droppslangen för att de skulle lösas upp ordentligt. Tomater hos Lisbeth på Gustafsängs Trädgård. Foto: Kristina Homman PHC genom droppslang I tomatodlingen sprider Lisbeth PHC med en MixRite gödselblandare via droppslang med hål var 10:e cm. PHC är baserat på lucernmjöl, melass, KaliVinass, kiseldioxid, stenmjöl och tillåtetbedömt enligt KRAV:s regler. Droppslangen byts vart annat till vart tredje år. 5

6 MixRite gödselblandare och filter. Foto: Kristina Homman Twinvall droppslang. Skaka förpackningen med PHC ordentligt innan användning, råder Lisbeth. I en tunna blandar Lisbeth PHC med 20 liter vatten till en koncentration på 8,5 procent. Gödselblandaren är sedan inställd på 3 procent. Dosen är 5 liter i veckan från och med vecka 21 till och med vecka 33. Lisbeth gödselvattnar måndag, onsdag och fredag med 1,7 liter per gång. Vid varma perioder vattnar Lisbeth ytterligare med enbart vatten. Tekniken fungerar bra, säger Lisbeth. Vi har inte haft några problem med att köra PHC genom droppslang. Bra kan bli bättre Lisbeth tycker att tomaterna svarar mycket bra på gödsling med PHC. Det har bidragit till en jämn skörd utan stora svackor under säsongen. Bladverket har varit balanserat. Utmaningen enligt Lisbeth ligger i att få rätt dosering. Det finns doseringsrekommendationer för PHC, men de skulle behöva anpassas till att bli möjliga att kombinera med andra gödselmedel. Lisbeth upplever att PHC ger stark påverkan på näringsnivåerna och ledningstalet enligt Spurwayanalyseerna, trots uträkning av näringsbehovet i Lathunden. Lathunden är ett gödselberäkningsprogram anpassat för ekologisk tomatodling. Mängden PHC som räknats fram genom lathunden är anpassad för den beräknade skörden på 30 kg/m 2. Tillgängligheten 6

7 av kväve i PHC är satt till 50 procent i beräkningsprogrammet vilket troligtvis är för lågt. Det kan ha bidragit till att den framräknade givan blivit för hög. Kanske måste doseringen minskas trots att lathunden räknat fram aktuell mängd? Gurkor i säck På Gustafsäng odlar de gurkor i 35 liters säckar med ekojord från Rölunda och gödslar med PHC samt lite blodmjöl i augusti. De planterar gurkplantorna strax innan midsommar och river ut dem i mitten av september. Även i gurkodlingen blandar de PHC med MixRite gödselblandare, men handvattnar sedan ut med slang. Dosen är 2,5 liter PHC till 10 liter vatten 5 dagar i veckan. Gödselblandaren är inställd på 3 procent från och med 1 augusti till och med 26 augusti. Vid varma perioder vattnar Lisbeth ytterligare med enbart vatten. I gurkodlingen har de inte tagit någon Spurwayanalys, så det går inte att säga något om ledningstal och näringsnivåer. PHC som gödselmedel i gurka fungerar bra och ger jämn skörd avslutar Lisbeth. Lisbeth handvattnar gurkplantor som odlas i säckar. Foto: Kristina Homman 7

8 Nässelvatten gynnar Arvidssons tomatplantor På Arvidssons Handelsträdgård har de odlat tomater i samma jord i många år med gott resultat tack vare tillförsel av nässelvatten som stärker plantorna. Marie Hanson på Hushållningssällskapet i Väst har intervjuat odlaren Ingvar Arvidsson i Borås. Växtnäringsförsörjning Ingvar Arvidsson odlar tomater i ett 325 m 2 stort växthus av glas byggt De har sedan dess odlat tomaterna direkt i samma jord. Varje vår gör Ingvar en grundgödsling med hästgödsel med halm och kutterspån. Tomaterna får därefter flytande gödselmedel i form av nässelvatten 2 gånger per vecka. Ingvar tillverkar nässelvattnet genom att packa en tunna med nässlor och fyller på med varmvatten upp till cm från tunnans kant. Efter 3 veckor är det klart för användning. Ingvar med nässlor som ska bli gödning. Foto: Marie Hanson Färdigt nässelvatten i tunnan. 8

9 Tidigt på säsongen innehåller nässlorna mer kväve och senare innehåller de mer järn, vilket är gynnsamt för tomatplantor. Ingvar har märkt att tomatplantorna har lättare att utveckla nya rötter då de får nässelvatten, vilket är viktigt då de odlat tomater i samma jord i många år. Tomatplantorna ser ut att trivas bättre för varje år, menar Ingvar. Ingvar tillför den mesta näringen i form av fast gödsel, med mycket organiskt material. Efter 6 veckor toppar han med en mulching som mestadels består av halm med lite hästgödsel och kutterspån, cirka 6 liter per planta. Då det finns korkrot i jorden ger mulchingen stora fördelar. Nya rötter växer ut i detta och plantorna får tillgång till kalium och friskt material att växa i. Teknik för gödselspridning När plantorna är i småplantstadiet, efter inkrukning i småkrukor, börjar de gödselvattna med nässelvatten och slutar 3 veckor före utrivning. Efter det att Ingvar börjat med nässelvatten i tidigt stadium har mycket färre småplantor dött på grund av svampangrepp. Nässelvattnet sprider Ingvar med droppbevattningen. En dosatron gödselblandare ger rätt dosering, koncentrationen ska ligga på 1 1,5 procent. Det sitter en enklare sil före dosatronen och flera filter före droppslangarna. Nässelvattnet orsakar mycket organiskt material i filter och sil så de måste rensas ofta. En dosatron gödselblandare ger rätt koncentration (till vänster) ut till droppslangarna (till höger). Foto: Marie Hanson 9

10 Nya idéer för utveckling När man vattnar med slang blir hela jordytan fuktig jämfört med droppbevattning där jordytan bara blir våt vid droppställena. Ingvar upplever att han behöver vattna lite oftare för att få den jämna fuktigheten i jorden som gynnar ny rotbildning och rotutveckling. Då de skördar bara 1 gång i veckan är också risken större att tomaterna spricker om inte fuktigheten hålls jämn. Jag ska prova med en underbevattningsmatta ovan mark för att fördela vattnet bättre, säger Ingvar. Ingvar ska också förnya sprinklersystemet för befuktning. Vid plötsliga väderomslag från till exempel ett intensivt regn till gassande solsken behöver plantorna kylas samtidigt som luftfuktigheten ökas. Planen är då att duscha plantorna med nässelvatten som bladgödsling. Egen hönsgödsel ersätter Vinass i Gåsevikens Grönsaker Lotta och Dick Olsson på Gåsevikens Grönsaker i Frändefors har gödslat med Vinass under cirka 10 år, men övergick till egen hönsgödsel efter problem med Vinass. Marie Hanson på Hushållningssällskapet i Väst har intervjuat Lotta och Dick. Växtnäringsförsörjning Gåsevikens Grönsaker odlar gurka och tomat i växthus byggda 2001 av polykarbonat och glas. Odlingen sker i bäddar med jordkontakt i botten. De byter jorden i bäddarna ungefär vart 5:e år och fyller dem då med 80 procent torv, 20 procent egen frilandsjord, plus ko-eller hästgödsel och magnesiumberikad kalk. Vinass innehåller ingen fosfor, därför grundgödslar de med kogödsel på våren. Vinass innehåller däremot mycket kalium, vilket är gynnsamt för knoppsättningen och smaken i tomat. Lotta och Dick har gödslat med Vinass 3,5-0-7,4 NPKCa i cirka 10 år liter Vinass räcker till 250 m 2 och tar cirka 1 timme att vattna ut. Tomat svarade bra vid ledningstal 5. Gurka är en mer känslig kultur, säger Lotta, och menar att man måste vara noggrann så att ledningstalet inte blir för högt, Lt 2 är lagom i gurka. För högt ledningstal till gurka gör att plantorna kan dö. Vinass innehåller mycket kalium. Foto: Marie Hanson 10

11 Teknik för gödselspridning Från början spred Dick och Lotta Vinass via droppbevattningen, men på grund av stopp i droppknapparna övergick de till att vattna ut det med slang. Pumpen är en Gardena, slangen ¾ tum och silen i form av ett nät. Vinass var lätt att använda, inte trögflytande och satte inte igen pumparna, säger Dick. Problemet var att droppslangarna blev igensatta, men när vi började med att vattna ut det med slang fungerade allt bra. Dick och Lotta började tillföra Vinass då 6 7 klasen var på gång och första tomaten började rodna. Gödslingen upprepades var 3:e vecka till och med augusti månad ut. Gurkan fick Vinass då plantan hade 7 9 gurkämnen och sedan var 3:e vecka kulturen ut. För några år sedan uppstod problem med Vinassen. För att Vinass ska bli intressant igen måste det finnas någon kontroll som garanterar att det är fritt från oönskade ämnen, säger Lotta. Dick gödselvattnade tomaterna med slang. Foto: Marie Hanson Flyt med egen hönsgödsel Numera gödslar Lotta och Dick med hönsgödsel från de egna hönsen då det blir billigare än att köpa in Vinass. I en tunna blandar de 50 kg hönsgödsel med liter vatten. Blandningen får stå i 3 4 dagar innan den pumpas ut. Det finns en sil så att halm med mera inte ska komma med ut i slangen. De späder Lt till 4 i tomat och 2,5 till gurka. Dosen är 2 liter per planta av denna blandning var 3:e vecka till mitten av augusti, sedan mer sällan och inget mot slutet av kulturen. Under 2017 ska Lotta och Dick prova den egna hönsgödselblandningen tillsammans med effektiva mikroorganismer, EM. 11

12 Biofer via slangvattning på Trädgårn i Mellansverige Ulf Engström på Trädgårn i Mellansverige har använt Biofer i många år i odlingen med avgränsade bäddar för gurka och tomat. Då Biofer satte igen filter i droppbevattningen övergick Ulf till att sprida det med vattenslang för hand. Växtnäringsförsörjning De avgränsade bäddarna är 29 m långa uppdelade i 65 sektioner och varje sektion rymmer 70 liter. Efter utrivning av plantorna i oktober/november gör Ulf en Spurway-analys i odlingsbäddarna. Därefter byter de ut 1/3 av jorden mot jord från odlingen som har komposterats i 3 år tillsammans med hästgödsel, och allt blandas om i bäddarna. Vart tredje år tar Ulf en Al-analys för att få en uppfattning om förrådet av näringsämnen i jorden. I januari eller februari tas en ny Spurway-analys och utifrån den gör Ulf en gödslingsplan där det beräknade behovet av näringsämnen sätts i relation till planerad produktion. Avgränsade bäddar på Trädgårn i Mellansverige. Foto: Sara Furenhed Gödslingsplanen innefattar både årsbehov av näringsämnena N, P, K, Mg, K, S, Mn, B och de börvärden som den deltagardrivna tomatgruppen tagit fram. Från april gör Ulf en Spurway- 12

13 analys var 3:e vecka för att följa upp gödslingsbehovet relaterat till plantans utvecklingsfaser. Förändringar kan vara betingade av flera faktorer varav väderlek/klimat är en. Gödsling sker sedan 1 gång/vecka under perioden april september. Näringsgivan och produktval avgörs av gödslingsplanen, Spurway-analys och en yrkesbedömning av plantans utveckling i kombination med aktuell väderleksperiod. De gödselmedel som de har använt hittills är Biofer eller , blodmjöl, borsyra och Mantrac (bladgödselmedel med mangan). Teknik för spridning På våren spolar Ulf droppbevattningen med rent vatten. Några dagar innan plantorna sätts ut vattnar de upp bäddarna. När plantorna sätts ut placerar de droppbevattningen i kuben och flyttar ut droppet i substratet efter några dagar. Problemet med att köra ut Biofer via droppbevattningen var att kalciumpartiklar, som ser ut ungefär som sand, satte igen filtren direkt. Erfarenheten på Trädgårn var att Biofer inte fungerar att sprida via droppbevattningen. Foto: Sara Furenhed - Det går inte att sedimentera bort kalciumpartiklarna och det blir alldeles för arbetskrävande att rensa filtren som sätter igen redan efter några minuter, sammanfattar Ulf. 13

14 Detta ledde till att Ulf valde att vattna ut Biofer och blodmjöl med slang för hand. Ulf blandar ut 40 kg Biofer med 1 m 3 vatten, och kompletterar vid behov med något annat gödselmedel, till exempel blodmjöl, borsyra eller Mantrac. Doseringen blir att försöka hålla jämna steg och samtidigt kontrollera att lika stor mängd gödselmedel går åt för varje rad. Fördelen med att vattna för hand enligt Ulf är att man får en visuell kontroll i odlingen varje vecka. Men det går åt mycket tid, vattningen tar cirka 3 timmar. Ett annat problem med Biofer är att det innehåller för mycket svavel. Därför ska Ulf testa Vinass i odlingen under Ulf drar upp en del tomatsorter själv, men de flesta plantorna köper Trädgårn från Holland. Foto: Sara Furenhed 14