Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling. ekologisk växthusodling

Transkript

1 foto: christina winter Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling Den ekologiska växthusarealen ökar men intresset för omläggning är svalt hos etablerade konventionella odlare. CHRISTINA FORLIN När den ekologiska odlingen flyttar in i växthusen väcks genast nya frågor som kräver svar. Hur får man bäst energieffektivitet, på vilka sätt är det lämpligt att tilläggsgödsla och hur ekologiskt är det egentligen med krukodling? I dagarna blev en ny kurspärm från Jordbruksverket klar, Ekologisk odling i växthus, som ska fungera som inspirationskälla och faktasamling. Vi hoppas att den även ska kunna användas för självstudier, säger Christina Winter på Jordbruksverket som är redaktör för pärmen. Det finns så få trädgårds- rådgivare i Sverige och vi vill på det här sättet försöka nå ut till fler som söker information. Intresset för ekologisk odling i växthus ökar och även arealerna men ännu är omfattningen ganska blygsam. Förra året var den KRAV-godkända växthusodlingen kvadratmeter, vilket motsvarar tre procent av den totala växthusarealen. Drygt 100 företag stod för den odlingen. Arealen var som störst 1999, nästan kvadratmeter, men minskade sedan kraftigt för att återigen öka från och med Det är framförallt odling av örtkryddor i kruka som står för ökningen medan arealerna tomat och gurka ligger mer konstant. Få som lägger om Ofta är det redan ekologiska gårdar med frilandsgrönsaker som väljer att sätta upp ett växthus, för att få ett större sortiment eller för att förlänga säsongen. Rätt vanligt är det också att de har egen gårdsbutik, säger Christina Winter. Att konventionella växthusodlare lägger om till ekologisk odling har hitintills varit ovanligt. Och det beror säkert på att det är rätt stora förändringar som krävs. Hon hoppas dock att fler vill lägga om eftersom de är specialister på exempelvis gurka och tomat och verkligen kan sina kulturer. Det behövs inom den ekologiska odlingen, vi ska lära av varandra och utbyta erfarenheter och efterfrågan på ekologiska växthusgrönsaker är stor. Det är mycket som behöver utforskas och undersökas mer. Tilläggsgödsling är ett sådant område. I en konventionell odling tillförs näring med droppbevattningen. Där står plantorna i ett odlingssubstrat, som många gånger inte innehåller någon växtnäring från början. Odlar man ekologiskt däremot gör man det i en biologiskt aktiv jord. Det kan antingen vara i den befintliga jorden där växthuset byggs eller så odlar man i avgränsade bäddar eller krukor, säger Christina.

2 foto: johan ascard En pärm full av kunskap Det finns flera sätt att tillföra organiska gödselmedel. Hos Tåkerngrönt placeras hönsgödsel i lodräta dräneringsrör som finns i bäddarna och lakas ut därifrån. Växtnäringsstyrning I pärmen från Jordbruksverket ägnas ett helt kapitel åt just växtnäringsstyrning eftersom den är väldigt central och viktig. Växtnäringsförsörjningen bygger förstås på organiska gödselmedel, till skillnad från den i konventionella odlingen som bygger på syntetiskt framställda mineralgödselmedel. Växtnäringen som finns i odlingssubstratet räcker sällan hela kulturtiden. Visst går det att tilläggsgödsla även i en ekologisk odling, men det kan aldrig bli med en precision som i en konventionell odling eftersom det ligger i sakens natur att en biologisk process är komplicerad och det är svårt att förutsäga exakt när växtnäringsämnena kommer att frigöras så att de blir tillgängliga för plantorna. Gödselmedlets innehåll säger inte mycket om hur förhållandet mellan de näringsämnen som frigörs kommer att stämma överens med grödans behov över tiden. Ibland kan man behöva tillföra ett gödselmedel som innehåller mycket av ett speciellt ämne eller ett gödselämne där man undviker ett visst näringsämne. Sättet att gödsla i den ekologiska växthusodlingen har tidigare mer liknat tillförseln av växtnäring i ekologisk frilandsodling än gödsling i traditionell växthusodling. Men efter att en grupp bestående av forskare, rådgivare och odlare i mellansverige under flera år arbetat med utveckling inom ekologisk tomatodling har nya erfarenheter och kunskaper kommit fram. Det har medfört att växtnäringstillförseln nu anpassas mer efter kulturens utvecklingsstadium vilket i regel innebär en sänkning av grundgödselgivan och att tillskottsgödslingen delas upp på flera tillfällen under säsongen. För att växtnäring ska frigöras i tid från de organiska gödselmedel man använder finns olika tips nämnda i pärmen. Exempelvis att man inte kan vänta för länge med tillskottsgödslingen eftersom det dröjer innan näringen blir tillgänglig för växterna. Olika åtgärder som att mylla ner gödseln i jorden och ha värme i odlingsbäddarna kan påskynda processerna. Jordbruksverkets faktapärm Ekologisk odling i växthus är en pärm full av information och fakta på 200 sidor. Den sammanfattar kunskap om allt från ekonomi och teknik till växtskydd och växtnäring. Olika odlingssystem beskrivs och de större växthuskulturerna tomat, gurka, paprika och odling i kruka har fått egna häften. Fyra inspirerande företagsexempel finns också med. Texterna i pärmen kompletteras av bra och informativa bilder som gör odlingar och beskrivningar mer påtagliga. Christina Winter, Jordbruksverket, har varit redaktör och som författare medverkar olika rådgivare och forskare med stor erfarenhet av växthusodling och ekologisk produktion. Pärmen kan beställas på Jordbruksverkets webbplats under Blanketter och trycksaker> Trycksaker>Kursmaterial. Den kostar 300 kr exkl. moms. Det finns också möjlighet att beställa eller ladda ner enstaka häften som pdf. Gödsling via vattning Det går att tillföra organiska gödselmedel via droppbevattning, exempelvis urin, vinass och lakvatten från hönsgödsel. Blodmjöl kan inte lösas i vatten men slammas upp och vattnas ut för hand om man rör om regelbundet, eller även den spridas via droppbevattning. I det senare fallet måste blodmjölet hanteras på ett sätt så att inte slangar, dropp och filter sätts igen vilket annars lätt är hänt om de inte är anpassade för partiklar i vattnet. I vissa fall krävs två olika bevattningssystem, ett för en exakt och jämn tillförsel av vatten och ett andra för en mindre exakt spridning av gödselmedel. Valet av gödselmedel och bevattningssystem är därför viktigt. De blandare som bäst klarar partiklar i vattnet är så kallade proportionalitetsblandare. I växthus hanteras stora mängder växtnäring som omsätts i snabb takt. Eftersom utlakningen av näring samtidigt är liten i växthus kan det leda till höga salthalter i jorden, man talar om höga ledningstal. På sikt kan det bli obalanser i både jord och gröda och ett sätt att råda bot på det är att byta jorden eller delar av den. Möjligheterna att införa en växtföljd för att rätta upp problemen är liten. Det är alltid jätteviktigt att hålla koll på statusen i marken, säger Christina Winter. Olika förutsättningar Hur man tillför tilläggsgödslingen varierar alltså mellan olika gårdar och förutsättningar. Det kan vara vinass i droppbevattningen, pelleterad gödsel, stallgödsel eller gräsklipp. Man får bygga upp ett system utifrån de förutsättningar som man har. Hos Tåkerngrönt, som är ett av fyra företagsexempel längst

3 bak i pärmen från Jordbruksverket, bedrivs storskalig ekologisk gurkodling på drygt 3000 kvadratmeter. Här består markbädden av ett färdigblandat och grundgödslat KRAV-godkänt substrat från Hasselfors. Substratet har lagts ovanpå en plöjd ängsmark med matjordslagret kvar. I samband med plantering skiftas cirka en tredjedel av substratet. Tilläggsgödsling tillförs kontinuerligt i from av vinass och hönsgödsel från egna höns. Vinassen tillförs i bevattningsvattnet och vattnas ut med droppbevattningen. Det går bra så länge man håller blandningen kring en procent och alltid avslutar med att vattna ut rent vatten. Hönsgödsel placeras i lodräta dräneringsrör som finns i bäddarna och lakas ut därifrån. På Senneby trädgård på Väddö odlas alla långa kulturer direkt i markjorden. Marken där växthusen byggts har först jämnats ut. Därefter har ett halvmetertjockt lager med åkerjord blandad med stallgödsel lagts på. Organiskt material tillförs kontinuerligt genom att man gödslar med vallklipp i både tomat och gurka. Efter skörd släpps gässen in för att hjälpa till med omsättningen av allt organiskt material som finns kvar. Gurkhuset grundgödslas inför kommande säsong genom att gässen bor där på vintern och utfodras med utsorterade rotsaker och grönsaksrester. Kultur i kruka Odlar man kulturer i kruka kan växtnäringsbehovet lösas på liknande sätt som om man odlar direkt på jorden eller i bädd. Det vanligaste idag är att man odlar utan tilläggsgödsling, speciellt korta kulturer som kryddväxter, eller med tilläggsgödsling i flytande form. Odlingen av kryddväxter i kruka ifrågasätts ibland enligt Christina Winter. Är det ekologiskt att odla med inköpt substrat och växtnäring och förpacka i engångsemballage när konsumenten efter att klippt av bladen kastar resten i hushållssoporna? Ett alternativ är att odla i större krukor och få en produkt med bättre hållbarhet där konsumenten sedan kan plantera ut växten i trädgården eller ha den kvar på balkongen, säger Christina Winter. Om jordvolymen blir större blir inte systemet lika känsligt, men samtidigt förbrukas mer energi per produkt under odlingen. Att det finns en potential i krukodlingen är dock tydligt. Konsumenterna efterfrågar kryddor i kruka och odlingen kan bli ett bra komplement på många gårdar. Det gäller förutom för kryddor även för prydnadsväxter. Vi behöver förstås arbeta massor med utvecklingen av krukodlingen och den ägnas ett helt kapitel i växthuspärmen men det är ännu inte klart utan kommer inom en snar framtid. En levande jord Framförallt ser Christina svårigheter att klara växtnäringsförsörjningen bra i en liten kruka. Den är svår att styra i all ekologisk odling och den blir än värre i små krukor, där man ofta odlar i en blandning av torv och organiska gödselmedel. Det blir svårt att få den organiska näringen tillgänglig. Man måste se hela jorden som en levande organism, som ett system som man ska vårda. Det måste finnas mikroorganismer som kan hjälpa till att frigöra kväve, fosfor och annat och det ska vara rätt proportioner mellan luft och vatten. Det kan vara en svår omställning för den som är van att tillföra växtnäring i vattnet till ett näringsfattigt substrat. Men man måste Nordea Bank AB (publ) Vi tror på svenskt ekologiskt lantbruk! Nordea är banken som har specialkompetens med optimala finansieringslösningar. Kontakta Jord och Skog: Gösta Lundin, Jönköping alt Egon Stenseke, Skövde alt Klas Classon, Helsingborg alt Gunilla Aschan, Linköping alt Lars Hellström, Kristianstad Gör det möjligt

4 foto: katarina nordli utgå från mikroorganismerna, jorden och plantan och hitta rationella tekniska lösningar. Ekologiska örtkryddor i kruka har ökat medan arealerna för tomat och gurka ligger mer konstant. Kryddor odlade i krukor finns nu på cirka kvadratmeter. Energieffektivitet Om man ska kunna motivera ekologisk odling i växthus måste den också vara energieffektiv. Det betyder med andra ord att det ska gå åt så lite energi som möjligt per kilo producerad tomat eller annan grönsak, säger Christina. Genom att öka skördarna får vi bättre lönsamhet i odlingen och ett bättre energi- och växtnäringsutnyttjande. Den allra största delen av energin går åt till att hålla den temperatur man önskar. Periodvis utgör energin för klimatregleringen genom till exempel fuktighetsstyrning mer än hälften av förbrukningen. I alla odlingar finns det möjligheter att effektivisera energianvändningen och genom olika åtgärder minska förbrukningen med bibehållen produktionsnivå. Den deltagardrivna tomatgruppen i mellansverige har arbetat även med detta. Där har man på flera odlingar börjat ympa tomatplantorna för att minska rotsvampen korkrotens härjningar. Effekten har blivit att avkastningen ökat och den tillförda energin har kunnat utnyttjas bättre. Valet av bränsle har förstås också betydelse för miljöpåverkan och allt fler går över till biobränsle. Ett annat sätt att spara energi är att odla andra kulturer med lägre värmebehov. I kurspärmens företagsexempel finns be- skrivet hur man kan odla kvalitetsprodukter i växthus med bara solens uppvärmning. Sutip Austad i södra Bohuslän odlar i sex växthus av varierande storlek men alla utan uppvärmning, förutom en värmefläkt som används vid särskilt behov. I stället används fiberduk, ibland i dubbla lager, om det behövs under våren. En trög start för Sutip har efterhand förvandlats till succé och hon har numera kocklandslaget som kunder. Restauranger uppskattar hennes speciella kulturer. Dit hör många färska kryddväxter, kinesisk spenat, trettio olika sorters sallat med olika färg för att nämna några. Mia Hammars björnbärsodling utanför Linköping visar också att det går att odla framgångsrikt utan uppvärmning. Björnbär, liksom många andra bär, har ett lågt värmebehov och solen står för hela värmebehovet. Tre kursdagar om eko i växthus Intressanta föreläsare varvat med studiebesök i växthusodlingar under tre fristående kursdagar. Kursdag 1 Tisdagen den 27 maj på Löftadalens folkhögskola i Åsa. Odlingssystem som tex markbädd, avgränsad bädd och krukodling. Jord och gödsling. Analyser och växtnäringsbalans. Studiebesök. Kursdag 2 Torsdagen den 3 juli på Kinnekulle Vandrarhem & Konferens HB, Hällekis. Odlingstips och åtgärder för att bli mer produktiv och kvalitetsmedveten. Tillväxtreglering och klimatstyrning. Studiebesök. Kursdag 3 Torsdagen den 25 september på Naturbruksgymnasiet Dingle. Val av växthus, material och inredning. Uppvärmning av växthuset. Ekologisk växthusodlare berättar om odlingssäsongen. Studiebesök. Anmälan till: Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst, tel eller senast en vecka före respektive kursdag. Deltagarantalet är begränsat. 6

5 Svårt att få ekologiska prydnadsväxter lagom stora Efterfrågan på ekologiska krukväxter och utplanteringsväxter ökar, men befintliga blomsorter och teknik i växthusen gör omläggning svårt. CHRISTINA FORLIN Sörby handelsträdgård utanför Gävle säljer KRAV-godkända tulpaner med stor framgång i år. och fler trädgårdsföretag ligger i startgroparna med ekologisk odling av blommor. Jag har inte upplevt att det funnits någon efterfrågan tidigare men nu får vi förfrågningar mer frekvent än tidigare och då är det ofta lokala butiker som frågar, säger Calle Laurén, produktionssamordnare på odlarföreningen Mäster Grön med 65 medlemmar i Skåne och Blekinge som står för 48 procent av den svenska produktionen av krukväxter för försäljning i hela Sverige. Vi vill förstås förse våra kunder med vad de önskar och därmed underlätta för medlemsföretagen att prova på KRAVgodkänd odling. Den produktion som i viss mån redan finns av ekologiska krukväxter och utplanteringsväxter är ofta hos redan KRAVcertifierade grönsaksodlare som vill bredda sin inriktning. På sådana företag är det förstås lättare att starta än om man inte har någon erfarenhet alls av att vara KRAV-certifierad, säger Calle Laurén. Dessutom är det svårt att få KRAV-reglerna att fungera i befintliga anläggningar med nuvarande teknikstruktur. Jag hade önskat att det fanns möjlighet att utvärdera reglerna för krukväxtproduktion i växthus. Det finns inga renodlade certifieringsregler för prydnadsväxter. Regler finns Christina Winter på Jordbruksverket förstår att reglerna väcker frågor. Men det går att tillämpa befintliga regler för växthus på prydnadsväxter, säger Christina Winter. Det finns redan KRAV-godkända prydnadsväxter. Förra året odlades kvadratmeter utplanteringsväxter, snittblommor på drygt kvadratmeter och 260 kvadratmeter krukväxter förutom kryddor odlade i krukor som finns på cirka kvadratmeter. Jan Eklind på Aranea Certifiering är av samma uppfattning. Det borde inte vara något problem att sätta igång att odla krukväxter och utplanteringsväxter. KRAV-regler finns som är tilllämpbara. Det finns exempelvis KRAV-godkända tomat- och gurkplantor och går det att odla dem ekologiskt borde det gå att odla även andra krukväxter. Mycket nytt Däremot är reglerna inte speciellt framtagna för krukväxter, men reglerna som finns huvudsakligen i KRAVs regler kapitel 4, växtodlingskapitlet, är tillämpbara även för krukväxter och utplanteringsväxter. Att det sedan är många regler Retardering d v s att man får plantorna att stanna i växten anses vara den största svårigheten med ekologisk odling av prydnadsväxter. foto: stina holmerin

6 att sätta sig in för den som är ny ekologisk odlare, och att de reglerna kan medföra vissa odlingstekniska problem är en annan sak. Christina Winter har full förståelse: Vi måste bygga upp mer kunskap. Och det håller vi för närvarande på med inom olika projekt. Till exempel kom det i dagarna en ny kurspärm som heter Ekologisk odling i växthus. Och jag ser stora möjligheter i den ekologiska odlingen av prydnadsväxter, inte minst inom landsbygdsutvecklingen. Företag kan hitta nya nischer och förlänga sin odlingssäsong. Näring ett problem Ett problem som Calle Laurén ser är näringsförsörjningen. Han tror att den är svår att lösa, eftersom de flesta befintliga anläggningar har system med näringslösning i bevattningsvattnet på ett sätt som ekologiska regler inte tillåter. Enligt KRAV-reglerna får man tilläggsgödsla i bevattningsvattnet och en del av de certifierade odlingarna tillför tillåtna gödselmedel på så vis. Men ibland kan det vara svårt att få det praktiskt att fungera med de lösningar som är tillåtna, säger Christina Winter Det är en sådan sak som vi ska arbeta vidare med inom rådgivningen, liksom att titta på hur man med annan odlingsteknik kan minska behovet av tilläggsgödsling via bevattningsvattnet. Calle Laurén efterlyser också att man tittar på hela kedjan. Lök, småplantor och frö som drivs upp i Sverige kommer många gånger från Holland och dessförinnan från exempelvis Afrika. Leden före odlingen i Sverige är inte alltid ekologiska, eftersom man kan få dispens för att använda konventionellt utsäde. Det borde man egentligen inte få tycker han. Höjda mjölkpriser? höjda foderpriser! Ta tillvara på allt hemmaproducerat foder på bästa sätt använd Biocool och BiopHast ensileringsmedel Låt inte djuren skita ut outnyttjat foder använd Biotal SC original foderjäst SPANNFOD AGRO Spannfod Agro AB, Vänersborg Tel Tre miljoner ekologiska tulpaner i år spås bli många fler nästa år eftersom de har sålt över förväntan. Men det kanske största hindret för odling av ekologiska krukväxter och utplanteringsväxter är retardering, det vill säga att blommorna blir lagom stora och stannar i växten. För att komma framåt där krävs det andra odlingsmetoder och kanske andra sorter. Viktigt är dock att inte förlänga kulturtiden och därmed öka produktionskostnaderna, anser han. Tulpaner populära På Sörby handelsträdgård har odlingen av de KRAV-godkända tulpanerna i alla fall gått strålande. Man räknar man med att sälja drygt tre miljoner ekologiska tulpaner i år av totalt 18 miljoner. Det har gått långt över förväntan säger vd David Thorberg. Att allt säljs under varumärket Änglamark, har säkert hjälpt till. Den ekologiska inriktningen på Sörby handelsträdgård härstammar egentligen ur ett systematiskt arbete med arbetsmiljöfrågor som startade redan Då började man titta på helheten och i den ingick såväl tunga lyft som hantering av kemiska bekämpningsmedel. Som ett led i att förbättra arbetsmiljön ingick att minimera kemikalieanvändningen. Vi sålde ekologiska tulpaner redan men då var inte marknaden mogen, vare sig slutkunder eller handelskedjor var intresserade, säger David Thorberg. Ett moment odlingen av de KRAV-godkända tulpanerna för med sig är att torv berikad med hönsgödsel istället för med handelsgödsel ska användas. För att det ska fungera krävs det att torven har en annan struktur. Det innebär i sin tur att de mellan olika sorters tulpaner som odlas på Sörby trivs mer eller mindre bra så utfallet har i några fall blivit lite sämre. Överhuvud taget får man vara lite mer om sig och kring sig, hålla rent och vara noggrann. Men i det stora hela har det gått jättebra och jag är övertygad om att till nästa år kommer fler handelsträdgårdar att odla ekologiskt och fler kedjor att sälja KRAV-godkända tulpaner, säger David Thorberg. 8